Cirkeln nr 2/2018 - Tema Utomhus

cirkeln

U TO MH U S

REBECKA BRINNER FÖR ARTERNAS MÅNGFALD

URBAN ODLING

CIRKELSIFFROR

GRO

KLICKER, PLEKTRUM, FLUGA …

SMÅ SAKER MED STOR BETYDELSE

TES

EMM MOL A IN

COS

Bildning i friska luften NÖJDA DELTAGARE ALLT VI INTE PRATAR OM i studiecirklar

Bok, podd & studiehandledning

SWEDEN ROCK KOLLO Bara för tjejer

2.201 8

cirkeln

ges ut av Studiefrämjandet till cirka 15 000 cirkel­ ledare, förtroendevalda och anställda. Cirkeln produceras av Kombinera för Studiefrämjandet. Årgång 39. redaktör

Thomas Östlund 070 541 76 28 thomas@kombinera.se art director

Ninni Oljemark ninni@kombinera.se ansvarig utgivare

redaktionsråd

Theo Hammar Marcus Pehrsson Thomas Östlund Ninni Oljemark omslagsfoto

Thinkstock postadress

Cirkeln Kombinera Surbrunnsgatan 42A 113 48 Stockholm

internet

cirkeln.nu tryck

Norra Skåne Offset, Klippan

… FÖR FÖRENINGEN NORDSYD

JAG ÄR INTE SÄRSKILT modig av mig. När andra hoppar från livets alla trampoliner står jag ofta ängsligt kvar och tvekar.

Vad är egentligen mod? Frågan ställdes vid Studiefrämjandets Idélabb om föreningsutveckling som jag var med på i Skövde i april.

Det blev livliga diskussioner bland tjugotalet deltagare. En av lap­ parna på den gemensamma väggtidningen klargjorde: • Mod är att våga säga ”jag håller inte med”.

• Mod är att våga fråga ”vad menar du nu?”

BEHÖVS VERKLIGEN MOD för att göra detta? Knappast, tänker jag.

I alla fall inte när du är omgiven av andra som inte heller håller med och inte heller förstår. Men tänk när det är tvärtom. När alla runt omkring håller med, nickar och förstår. Risken att bli utstött ur gruppen får många av oss att tveka. Vi håller tyst fast vi inte håller med. Låtsas förstå för att alla andra verkar göra det.

När du står där ensam, just då prövas ditt mod.

Dags alltså att tacka alla dem som genom historien haft mod att gå mot strömmen. Som inte app­ låderat kejsarens nya kläder. Som vågat hävda att jorden är rund.

Modiga människor behövs, nu som alltid. Om inte annat som pepp för oss andra, vi som gärna tyr oss till flocken – och tvekar på trampolinen.

i Grästorp, där Anton Blomster, 16 och hans mormor Gunnel Lundmark stöttar nyanlända ensamkommande ungdomar med studiecirklar, svenskaträning, kulturverksamhet och gemenskap. Anton och Gunnel, två vardagshjältar mitt i den larmande migrationspolitska debatten.

tummen ned …

FO TO : JAR I KO IVI ST O

e - post cirkeln@studiefram­ jandet.se

Just då prövas ditt mod

BILD: THINKSTOCK

Gustav Öhrn, Studiefrämjandet

tummen upp …

THOMAS ÖSTLUND REDAKTÖR

… FÖR SEKUNDJOURNALISTIK.

En långtradare har vält, skottlossning i Rosengård, våldtäkt i en källare… Nästan varje minut en ny olycka, nya brott, ny skandal på nyhetssajterna. Cirkeln förstår ambitionen att alltid servera det senaste. Vi vill ändå uppmana till lite eftertanke och journalistiskt nytänkande. Olyckor och brott sker dygnet runt, men också mycket annat …

papper

issn

0282-135

Redaktionen ansvarar ej för insänt, ej beställt material. Citera gärna men ange källan.

Detta nummer är presslagt i maj 2018.

Innehåll

4 Bildning i friska luften

8 Rebecka brinner för arternas mångfald 10 Cirkelsiffror 12 Närbild: Emma Molin 16 Urban odling

20 Små saker av stor betydelse 22 Nöjda deltagare i Studiecirklar

2

cirkeln

FOTO: AN NA MOLANDER

Munken Kristall Tillverkat på Munkedals pappersbruk

1619

URBAN ODLING

12

EMMA MOLIN

NAMN: Anisur Rahman. ÅLDER: 40. GÖR: Arbetar på Studiefrämjandet i Uppsala, i huvudsak inom Litteraturcentrum.

BOR: Lägenhet i Uppsala. FAMILJ: Fru och tioårig dotter. FRITID: När jag inte skriver är jag helst tillsammans med min familj.

Alla bär på berättelser Vilken är din passion?

Att skapa med ord, berätta om sinnet och att få andra att upptäcka litteraturen.

Berätta vad du gör?

Jag arbetar med Litteraturcentrum i Uppsala, en mötesplats för professionella författare och amatörer. Vi har skrivarverkstäder, poesifestival, författarträffar, poesibuss, poesitåg och mycket annat. Alla nyfikna på litteratur är välkomna.

Hur hamnade du i Sverige?

Jag föddes i Bangladesh och kom hit 2008. Som fristadsförfattare fick jag inbjudan från Uppsala kommun 2009 på grund av bristen på yttrandefrihet i mitt hemland. Sedan dess har jag jobbat på Studiefrämjandet.

Har du varit tillbaka till Bangladesh?

Ja, några gånger. Jag får ta det försiktigt, men det har jag nog lite svårt för… Just nu är jag på gång att starta en folkhögskola i Bangladesh. Folkbildningen hjälper till att bygga demokrati och det behövs där, precis som här.

Kan vem som helst bli författare?

Nej, men alla kan skriva! Och alla människor bär på berättelser som är värda att berättas.

Vad är knepet med att skriva?

Det är ett ensamarbete, men du behöver en plattform och möta andra för att komma igång. Litteraturcentrum är en sådan mötesplats. Jag vill gärna citera författaren Ola Larsmo: ”Aldrig sluta att läsa, aldrig sluta att skriva.” Så menar jag.

Vad skriver du själv?

Poesi, noveller, romaner och dramatik. Nyligen har en pjäs av mig satts upp i Georgien. Jag skriver minst två timmar efter jobbet varje dag, och ibland långt in på nätterna.

Din egen favoritförfattare?

Den bengaliske författaren Rabindranath Tagore som föddes 1861. Han fick Nobelpriset 1913, som förste litteraturpristagaren från ett ickeeuropeiskt land. Henrik Ibsen och Tomas Tranströmer är också väldigt bra. Jag har översatt Tranströmer till bengali. Jag gillar särskilt hans debutsamling 17 dikter.

TEXT: THOMAS ÖSTLUND FOTO: TOR JOHNSSON

Fristadsprogrammet innebär att en stad under två år bjuder in en författare som är utsatt för censur och/eller förföljelse i sitt hemland.

Det finns i dag omkring 50 fristäder globalt varav 25 i Sverige.

Litteraturcentrum är en egen förening kopplad till Studiefrämjandet.

Litteraturcentrum drivs med stöd av Kulturrådet, Region Uppsala, Uppsala kommun med flera.

cirkeln 3

I G N I N BILD N E T F U L A K S I FR Utomhus kan du vara året om. På sommaren vill många av oss helst vara ute hela tiden.

Grönskan frodas och ljuset flödar.

Fritt fram för kravlös njutning. För den som tröttnat på hängmattan finns många möjligheter till bildning i sommarsverige.

Vandra, cykla, skapa eller hitta din sinnesro i naturen.

Vad passar dig bäst?

FOTO : L ISA LÖW E NBO RG

TEXT: THOMAS ÖSTLUND BILD: THINKSTOCK

Kunskapen växer utomhus Lärande och uteliv är en bra kombination.

Genom att använda alla våra sinnen fastnar kunskapen lättare. Fysisk aktivitet och gemenskap får du på köpet.

»

Kunskap kommer från böcker.

Du lär dig bäst i ett klass­ rum. Länge var den synen förhärskande. Faktum är att Studiefrämjandet var lite av pionjärer med folkbildning utomhus.

Numera sker mycket av sommarhalvårets verksamhet i Studiefrämjandet ut­ omhus, ofta i samarbete med lokala föreningar. Du kan hitta fågelkurser, na­ turexkursioner, stadsvandringar, kultur­ historiska utflykter och mycket annat.

•

•

Uppleva och lära

Utomhuspedagogik är ett eget forsknings­ område. Här studeras lärande utomhus, ofta utifrån kopplingen mellan att uppleva och att lära. Forskningen visar detta: När du använder alla dina sinnen fördjupas lärandet och kunskapen stannar kvar längre.

När du är utomhus minskar halten av stresshormonet kortisol. Det skärper koncentrationsförmågan och minns mer.

Fysisk rörelse stimulerar lärandet – och är dessutom bra för hälsan.

Att lära utomhus ger alltså uppenbara fördelar. Genom att känna, lukta och sma­ ka blir kunskapen ”på riktigt”. Att dofta på en liljekonvalj eller se en bofink lämna sin holk är något helt annat i verkligheten än på en bild i en bok. Då ligger det nära till hands att vilja veta mer om liljekonvaljen och om bofinken.

• • •

Fyra faktorer

Inom utomhuspedagogiken betonas fyra faktorer som bidrar till att skapa en god lär­ miljö: PLATSEN. Var ni är någonstans har betydelse. Men platsen för lärandet be­ höver inte alls vara långt ute i vildmar­ ken. Ett naturområde i närheten av en

•

•

tätort går bra. Parker, trädgårdar och stadsmiljön fungerar också.

INNEHÅLLET. En tydlig koppling mellan plats och innehåll är viktigt. Många sätter likhetstecken mellan lärande utomhus och ”naturkunskap”. Men ut­ omhuspedagogik är egentligen inte alls bundet till ett visst ämne, utan har mer att göra med själva kopplingen mellan att uppleva och lära. Att lära mer om historia och stadsplanering utomhus går alltså utmärkt. Ännu bättre kan det bli med ämnesöverskridande studier, där olika infallsvinklar får samverka med deltagarnas tidigare kunskap och erfarenhet.

SÄTTET. En av fördelarna med utomhus­ pedagogiken är att det ger möjlighet att själv vara aktiv under inlärningsproces­ sen. Här är det upp till gruppen eller pedagogen att tänka till och förbereda. Övningar som ger deltagarna konkreta uppgifter är bra, oavsett om det handlar om närstudier av myrors beteende eller att fotografera husfasader. En del övningar kan vara enskilda, andra kan ske i grupp.

REFLEKTION. Tid att bearbeta och fundera över vad du lärt och upplevt behövs alltid. Även det kan göras både enskilt och tillsammans, kanske utifrån förbe­ redda frågor. Se till att avsätta tid för reflektion.

Planering och eftertanke

Vad är då ledarens roll vid kurser och stu­ diecirklar utomhus? Det beror helt och hållet på sammanhang. Men några saker är viktiga, som att planera lite i förväg, fun­ dera över hur ni kan dra nytta av den omgi­ vande miljön – och att låta deltagarna vara aktiva, använda sina sinnen och ställa frå­ gor. ”Med planering och lite eftertanke går det att skapa fantastiska lärmiljöer utan­ för knuten.” Det säger utomhuspedagogen och forskaren Anders Szczepanski vid Lin­ köpings universitet. Det är bara att ge sig ut och låta kunskapen växa! l

MER OM

Utomhuspedagogik I UR OCH SKUR ”Unik pedagogik för alla sinnen” Så beskrivs I Ur och Skur på Friluftsfrämjandets webbplats. Lek, rörelse, spänning och upplevelser är viktiga ingredienser i I Ur och Skur, och många skolor och förskolor deltar i konceptet. Friluftsfrämjandet har pedagoger och tips för att komma igång. Läs mer på www.friluftsframjandet.se.

NATURSKOLEFÖRENINGEN – ATT LÄRA IN UTE Främja naturskoleidén i Sverige.

Stödja och främja utvecklingen av utomhuspedagogik.

Det är Naturskoleföreningens två mål. Föreningen samlar skolor och enskilda med intresse för utomhuspedagogik.

Läs mer på www.naturskola.se.

• •

BÖCKER OM UTOMHUSPEDAGOGIK De flesta böcker om utomhuspedagogik handlar om barn och ungdom.

Här är några titlar: Utomhuspedagogik: Utveckling och lärande i naturen av Anders Olsson (Gothia).

Utomhuspedagogik som kunskapskälla av Lars Owe Dahlgren med flera (Studentlitteratur).

Ute året runt – utomhuspedagogikens möjligheter av Titti Olsson (Lärarförlaget).

• • •

cirkeln 5

»

BILDNING I FRISKA LUFTEN

Cykelturen – en ren njutning Du kan cykla till Afrika eller till okända smultronställen tre kilometer hemifrån. Går det att hitta något bättre sätt att ta sig fram än på cykel? I alla fall inte om du frågar Kari Adolfsson på Cykelfrämjandet Östergötland.

»

– Att cykla är ett här­ ligt sätt att färdas på.

Du får motion, och kan åka på småvägar och stigar där bilar inte tar sig fram.

Cykelfrämjandet i Östergötland arrangerar varje år cykel­ turer i det östgötska landska­ pet. I år är åtta turer planerade, mellan 15 och 55 kilometer långa, med lockande namn som ”Abborrebergsturen” och ”Ensjön runt”.

– En tur på ett par mil är la­ gom för den som är otränad.

Lugna vägar och långa raster gör cykelturen till en ren njut­ ning, säger Kari Adolfsson.

Själv har han även g jort långturer, som till Öland, och det fordrar planering. Men en dagstur kräver inga större för­ beredelser, och alla slags cyklar går bra.

Hoppa av och titta

Under en cykeltur kommer du i verklig närkontakt med land­ skapet. Det är enkelt att hoppa av och ta sig en närmare titt på det som väcker ditt intresse.

– Om du är nyinflyttad är cykeln ett perfekt sätt att lära känna din nya hembygd, säger Kari Adolfsson.

En bra karta är en fördel om du vill ge dig ut på upp­ täcktsfärd. I år finns Cykelkar­

tan (www.cykelkartan.se) i ett nytt utförande. Serien täck­ er in hela landet i nittio sepa­ rata kartblad. I Sverige finns dessutom ett femtiotal mar­ kerade cykelleder från norr till

söder. För att inte tala om alla småvägar som väntar på att bli upptäckta. Det finns faktiskt 22 000 mil vägar i Sverige, så det är bara att börja trampa. l

Vanding ger närkontakt Vandring är att komma i närkontakt med omgivningen – och dig själv.

Vandringar i grupp blir nu allt mer populära. Enkelt, lärorikt och ett sätt att knyta kontakter.

»

Att vandra är det mest ursprungliga sättet för oss människor att förflytta oss på jorden. Så var det fram till bara för drygt hundra år sedan. Sedan kom tåget, bilen och flyget. Nu har vandringen fått en renässans. Allt fler upptäcker glädjen i att färdas med fötterna.

När du går släpps tankarna fria, och promenaden kan nästan bli som terapi.

Många föredrar att delta i orga­ niserade korta gruppvandringar.

Studiefrämjandet anordnar såda­ na över hela landet, ofta i samarbe­ te lokala föreningar.

Alltid mer att titta på

I Kristianstad har Evert Valfridsson från Nordöstra Skånes Fågelklubb genomfört över 250 vandringar på 6

cirkeln

den sex kilometer långa Linnérun­ dan i Vattenriket, ett naturområde nära staden.

– Evert är en riktig entusiast och hans vandringar är jättepopulära, säger Mari Graneskog på Studie­ främjandet i Kristianstad.

Sträckan på sex kilometer kan ibland ta upp till fyra timmar. Det finns alltid mer att titta på och för­ djupa sig i.

– Både blommor och fågelkvitter gör folk nyfikna.

Vandringarna är en perfekt kom­ bination av lärande, rörelse och ge­ menskap, menar Mari Graneskog.

Helt klart är att vandring lig­ ger i tiden. Efterfrågan växer, både på avancerade vandringsresor och för utrustning i lyxklass. Allt så­ dant kan locka, men är absolut ing­ et krav.

– Just enkelheten med en kort vandring i närmiljön tror jag lockar många. Du behöver egentligen ing­ en särskild utrustning, mer än fika förstås, säger Mari Graneskog. l

Naturens kreativa kraft Att naturen inspirerar till skapande är ingen hemlighet.

Fråga vilken konstnär eller fotograf som helst. Många utvecklar sin kreativitet i trädgården, andra söker sin inre kraft i naturen, medan några väljer en skapande sommarkurs på folkhögskola.

»

”Skapa i betong för hem .och trädgård”, ”Nyfi­ ken på naturfoto” och ”Naturfilm för unga filmare” är några exempel på Studiefräm­ jandets utomhusaktiviteter i sommar. Vill du utveckla din kreativa förmåga är studiecir­ keln en bra form.

Många får utlopp för sin kreativitet i trädgården. I som­ mar genomförs Tusen trädgårdar, där trädgårdsentusiaster öppnar sina trädgårdar för all­ mänheten. Odlingsentusias­ ter älskar att utbyta kunskap och erfarenheter med varan­ dra – om allt från komposte­ ring och mördarsnigeljakt till

rosbeskärning och täckodling (se reportaget om stadsodling, sid 16–17).

Den inre kraften

Vill du odla din inre kraft kan Studiefrämjandets Lugn av naturen vara till hjälp. Stu­ diematerialet har flera år på nacken men är fortfarande användbart för dig som vill hitta sinnesro i naturen. Här finns övningar kring teman som sinnesnärvaro, syn, känsel och reflektion. Hela materialet finns på www.studieframjan­ det.se.

För många är sommarkurs på folkhögskola en perfekt kombination av gemenskap, lärande och avkoppling. Det finns kurser i de flesta konst­ närliga uttrycksformer. Ofta bor du på skolan under någ­ ra dagar och får på heltid ägna dig åt ditt intresse – eller prö­ va på något helt nytt. Du hit­ tar alla sommarkurser på www. folkhogskola.se. l

Uteliv med hunden För Sveriges 660 000 hundägare är uteliv inget nytt.

Vovven ska rastas, oavsett väder och vind. Men det finns mycket mer att lära och göra med hunden än vardagspromenaden.

»

Att vara aktiv med hunden behöver inte handla om avancerad lydnad och tävlingar. Hund­ promenader i grupp blir nu allt mer populära. Tanken är enkel.

Du lär dig mer om din hund genom att lära känna andra hussar och mattar. Hundpro­ menaderna organiseras på olika sätt runt om i landet, ofta med en entusiastisk hundägare som ledare. Vem som helst kan delta, eller själv starta en pro­ menadgrupp!

– Kontakta Studiefrämjan­ det där du bor. De hjälper er att komma igång, säger Moa Käll­ ström på Studiefrämjandet.

Men är detta verkligen stu­ diecirklar, kanske någon und­ rar.

– Javisst, om ni gör det på rätt sätt. Att bara promenera tillsammans räcker inte, syftet med en cirkel är alltid att ni ska

lära er mer. Kanske kan ni ha olika teman för varje träff, sä­ ger Moa Källström.

Rallylydnad

Brukshundklubben och Stu­ diefrämjandet samarbetar över hela landet och anordnar allt från valpkurser för nyblivna hundägare till utbildningar i lydnad, agility och eftersök.

På senare tid har rallylydnad seglat upp som en av de mest populära hundaktiviteterna.

Föraren och hunden går till­ sammans en bana med sta­ tioner, där olika moment ska utföras; sitt, ligg, sväng vänster med mera.

– Rallylydnad är enkelt att komma igång med. I de lägre klasserna är hunden kopplad hela tiden och de flesta hundar och hundägare kan delta, säger Moa Källström.

För aktiva hundägare finns alltså mycket att lära – både av varandra och av hundarna.

– Min hund har lärt mig tå­ lamod och vikten av bra kom­ munikation. Om hunden inte förstår märker du det direkt. Så är det inte alltid med människor, säger Moa Källström. l

cirkeln 7

Rebecka brinner för arternas rikedom FOTO : KARL- O LO F BE RG M AN

”Hon är en biolog som brinner för att skydda allt från det myllrande livet i skogen ner till minsta mossa, till karismatiska djur som tigrar. En entusiastisk miljöhjälte med stor drivkraft.”

UR WWFs MOTIVERING ATT UTSE REBECKA LE MOINE TILL ÅRETS MILJÖHJÄLTE 201 7.

Miljöhjälte

LÄGET ÄR KRITISKT

och många arter riskerar att utrotas, men utvecklingen går att påverka, menar Rebecka Le Moine.

Förra året blev hon utsedd till Årets Miljöhjälte. Nu har hon just avslutat en föreläsningsturné om jordens artrikedom.

– Jag är nog lite besatt av biologisk mångfald, säger Rebecka Le Moine.

»

Hur många arter finns det på jorden? 8,7 miljoner säger en siffra. Betydligt fler om man räknar med alla organismer utan cellkärna. Betydligt färre om man bara tar med de arter vi människor känner till. Artrikedomen är med andra ord svår­ överskådlig. Men också sårbar.

– En art som utrotas är borta för alltid, och vi vet sällan vad det får för konsekven­ ser innan det händer, säger naturvårdsbiologen Rebecka Le Moine från Linköping.

Hon har just kommit hem efter en fö­ reläsningsturné om biologisk mångfald.

Bollnäs, Sandviken och Jokkmokk var någ­ ra stopp på resan – och intresset är stort.

BIOBLITZ ELLER ARTBINGO?

Rebeckas engagemangstips för biologisk mångfald BIOBLITZ

Tävla i att hitta så många arter som möjligt inom ett avgränsat område. Går lika bra i vildmarken som i en stadspark.

8

cirkeln

ARTBINGO

Klassisk bingo, men med arter i stället för nummer.

Fem i rad ger Bingo. Kräver lite förberedelser, men är garanterat populärt.

Frågan om den biologiska mångfalden får alldeles för lite uppmärksamhet, menar Rebecka. Förra året utsågs hon av Världs­ naturfonden till årets miljöhjälte, just för sitt starka engagemang.

– För mig är det en moralisk fråga. Alla arter på jorden har lika stort existensberät­ tigande som vi människor har.

Därför vill hon heller inte välja någon fa­ voritart. Men kan samtidigt inte låta bli att fascineras över de mytomspunna ålarna som färdas på havsbotten mellan alla konti­ nenter för att fortplanta sig i Sargassohavet.

– Häftigt och mystiskt på samma gång, säger hon.

Väljer hoppet

Rebecka beskriver sina föreläsningar som ett slags filosofiska samtal, där deltagarnas frågor och tankar får stort utrymme.

Hur ser då framtidsutsikterna ut för den biologiska mångfalden? Om Rebecka ska välja mellan hopp och hot så väljer hon de­ finitivt hopp.

– Läget är kritiskt men vi kan göra skill­ nad. Du får aldrig känna att du är för liten för att påverka. l TEXT: THOMAS ÖSTLUND

Föreläsningsturnén har genomförts i samarbete med Naturskyddsföreningen och på en del platser med Studiefrämjandet.

På www.natursidan.se som drivs av Erik Hansson kan du läsa mer om biologisk mångfald och annat med koppling till naturen.

BIHOTELL

BIOLOGISKA MÅNGFALDENS DAG

FOLKBILDNING

År 2002 utsåg FN den 22 maj till den internationella dagen för biologisk mångfald. Årets dag har just genomförts med olika aktiviteter runt om i landet. Men den kommer igen, den 22 maj varje år.

Bygg ett bihotell (se ruta på sidan 9).

Samla några intresserade och engagera er! Studiecirkel, utställning, filmvisning, insändare eller politisk påverkan. Allt är möjligt – allt behövs!

notiser FOTO : THINKSTO CK

BOKA EN DEMOKRATITALARE FRÅN

#ViMåstePrata DEMOKRATIN FÅR ALDRIG tas för given.

BYGG ETT BIHOTELL DAGENS VILDBIN HAR svårt att hitta någonstans att bo. Du kan hjälpa dem att lösa bostadsbristen, genom att bygga ett enkelt bihotell. Allt du behöver är bambupinnar, ett snöre och några spikar.

Placera hotellet i soligt och blommigt läge. I det avseendet skiljer sig inte bin från människor. På www.naturskyddsforeningen.se får du en mer detaljerad beskrivning av hur du tillverkar ditt bihotell.

Därför gäller det att prata om hur vi kan försvara och utveckla det demokratiska samhället. Det är tanken med #ViMåstePrata. Bakom initiativet står en rad kända kulturpersonligheter och opinionsbildare. Även studieförbund och folkhögskolor finns med. #ViMåstePrata innehåller tre delar: En handbok för demokrater.

En podcast som kommer i höst.

Ett hundratal ”demokratitalare”, mer eller mindre kända personer som sagt att de är beredda att åka ut i landet och prata om demokrati.

• • •

Hela listan på demokratitalare och annat om satsningen finns på www.vimasteprata.org.

Tusen Trädgårdar – SNART ÄR DET DAGS …

DEN 1 JULI ÄR DET DAGS för Tusen Trädgårdar – dagen då trädgårdsentusiaster över hela Sverige öppnar sina trädgårdar för besökare. Vem som helst kan vara med; villaägare, kolonister och balkongodlare.

På flera håll i landet genomför Studiefrämjandet cirklar och andra arrangemang om trädgård och odling. Ta chansen att göra något tillsammans inför Tusen Trädgårdar. Öppna din trädgård, eller besök din grannes.

På www.tradgardsriket.se kan du läsa mer och anmäla din trädgård till Tusen Trädgårdar.

HUMLAN IN PÅ LIVET in om boken Galen i humlor (Volante) av David Goulson. Här finns allt som är värt att veta om den lilla humlan – och hur deras livsvillkor hänger samman med hur vår planet mår.

Så här säger Marcus Pehrsson i Cirkelns redaktionsråd om boken: ”Min förståelse för det lilla livet som myllrar på vår planet fullkomligt exploderade när jag läste boken. Jag rekommenderar alla som tar risken att bli galna i humlor, bin och andra kryp att läsa den!”

LOVORDEN HAR STRÖMMAT

DAGS FÖR FINAL UNDER VÅREN HAR Livekarusellen och

Danskarusellen svept över landet, från Skåne till Norrbotten. Här får flera tusen unga musiker och dansare möjlighet att uppträda för publik – och få feedback på sina framträdanden.

I årets upplaga har feedbacken till grupperna vässats, för att maximera deltagarnas utveckling och lärande.

Karusellerna har genomförts under många år och Patrik Hyberts på Studiefrämjandet menar att konceptet fort-

farande fungerar bra. Nya musiker och dansare tillkommer varje år.

– Det blir som en miniturné där deltagarna får uppträda minst tre gånger. Och man märker verkligen att de utvecklas, säger Patrik Hyberts.

Riksfinalen i Livekarusellen och Danskarusellen avgörs i Karlstad den 28 maj, där ett tjugotal dansgrupper och ett trettiotal musikgrupper/artister från hela landet deltar.

cirkeln 9

CIRKELSIF

över 600 000 svenskar i minst en studiecirkel. Men hur många cirklar finns det?

Vad handlar de om och vilka deltar? Häng med in i studieförbundens verksamhet, från siffrornas horisont.

VARJE ÅR DELTAR

»

cirklar gått lite upp och ner, men inte föränd­ rats dramatiskt. I Studiefrämjandet genomför­ des förra året 27 000 studiecirklar.

Hur många deltar?

Den som är nyfiken på antalet deltagare i stu­ diecirklar får räkna på två sätt. Det ena visar hur många enskilda personer som deltagit i studiecirklar. I studieförbundsvärlden bru­ kar man prata om ”unika deltagare”. År 2017 hade cirklarna 637 000 unika deltagare. Det betyder att drygt 7 av 100 personer över 13 år deltog i minst en studiecirkel. I Studiefrämjan­ dets cirklar deltog 91 100 personer, en ökning med 1 700 jämfört med 2016.

Det andra deltagarmåttet är det totala antalet deltagare i studiecirklar. Här räknas sam­ ma person flera gånger, om hen deltar i flera cirklar. Totala antalet cirkeldeltagare 2017 var 1 706 000, alltså mer än 1 miljon fler än antalet unika deltagare. Att de två siffrorna skiljer så

823 Varje år sammanställs statistik om de tio studieförbundens verksam­ het. En del av siffrorna är kopplade till fördelningen av statens bidrag till folkbildningen, där utgångspunkten är mängden verksamhet som genomförs, och hur många som deltar.

Hur många studiecirklar?

År 2017 genomfördes 272 000 studiecirklar i Sverige, 5 000 fler än 2016. Talen blir stora, men tänk att det varje dag, året runt, startar i genomsnitt 745 studiecirklar. Det säger något om omfattningen. På senare år har antalet

10

cirkeln

FROR mycket är egentligen inte kostigt. Den som gil­ lar bio ser många filmer, den som gillar studie­ cirklar deltar ofta i flera.

Hur ser då utvecklingen ut över tid? Antalet unika deltagare ökade 2017 med 3,1 procent.

Det är den första ökningen på flera år, och då ska man komma ihåg att befolkningen i Sveri­ ge också ökar varje år.

Vilka deltar?

Fler kvinnor än män deltar i studiecirklar.

Av det totala antalet deltagare var 56 pro­ cent kvinnor. Detta är kanske inte så konstigt.

SOM-institutets statistik över kulturvanor visar att kvinnor konsekvent är mer aktiva än män i att utöva och uppleva kultur. De går mer på teater, läser oftare böcker, tecknar och skri­ ver i högre omfattning, bara för att nämna några aktiviteter.

Studiefrämjandet avviker bland studieför­ bunden med en jämn könsfördelning i cirkel­ verksamheten. Säkert kan detta förklaras med Studiefrämjandets profil, där män dominerar inom ämnen som jakt, spelkultur och musik.

Alla åldersgrupper deltar i studiecirklar, men de äldre är överrepresenterade. 33 pro­ cent av alla deltagare 2017 var 65 år eller äld­ re, jämfört med 20 procent i befolkningen som helhet. 14 procent av deltagarna var 13-24 år, samma andel som i befolkningen i stort.

Högutbildade är överrepresenterade i cir­ kelverksamheten. 44 procent av cirkeldelta­

garna har högskoleutbildning, jämfört med 35 procent i befolkningen. Det här går på tvärs emot målet att studieförbunden ska bidra till att utjämna samhällets utbildningsklyftor. Att studieförbunden har mer att göra på detta om­ råde har också påtalats i flera utredningar.

Förra året var en av fem cirkeldeltagare född utanför Sverige. Det motsvarar andelen utri­ kesfödda i befolkningen och visar alltså att stu­ dieförbunden når ut till invandrade.

Vilka ämnen?

Studiecirklarna i Sverige har en mycket stor bredd på ämnen. Det är ju en fri form av lärande som bygger på deltagarnas intresse.

Dessutom finns få begränsningar i reglerna för vilka ämnen som kan studeras i cirkel.

Trots bredden dominerar några ämnen. De estetiska ämnena svarade 2017 för 58 procent av all cirkelverksamhet. ”Improvisatorisk mu­ sik” är det i särklass vanligaste med en fjär­ dedel av all cirkelverksamhet. Bakom denna kryptiska term finns alla de cirklar som musik­ grupper genomför, där studieförbunden ofta hjälper till med replokaler och utrustning. Ämnesgruppen ”humaniora” ökade under 2017 och svarade för 16 procent av cirkelverk­ samheten. Inom denna ämnesgrupp finns ex­ empelvis språk, historia, livsåskådning och litteratur. l

272 000

STUDIECIRKLAR VARJE ÅR

7%

AV ALLA ÖVER 13 ÅR DELTAR I CIRKEL

1 700 000 DELTAGARE TOTALT

20%

A AV CIRKELDELTAGARNA ÄR FÖDDA UTOMLANDS

56%

AV CIRKELDELTAGARNA ÄR KVINNOR

TEXT: THOMAS ÖSTLUND

FAKTA Studieförbundens verksamhetsformer STUDIECIRKLAR

En studiecirkel är en liten grupp som lär sig tillsammans.

För att räknas som studiecirkel finns vissa regler. Här är några av dem: Cirkeln ska ha minst 3 och max 20 deltagare, inklusive ledaren. Alla ska vara 13 år eller äldre.

Cirkeln träffas minst tre gånger.

• •

• Cirkeln ska ha en plan och en ledare som är godkänd av studieförbundet.

minst tre. Deltagarna kan vara från sex år. Det måste finnas en plan för verksamheten och en godkänd ledare.

ANNAN FOLKBILDNINGSVERKSAMHET

KULTURPROGRAM

Annan folkbildningsverksamhet är gruppverksamhet i en friare form än studiecirkeln.

Gruppen ska träffas minst en gång och antalet deltagare kan vara fler än i cirkeln, men

Studieförbundens kulturprogram kan vara föreläsningar, utställningar och föreställningar med till exempel musik och teater. Kulturprogrammen ska annonseras ut i förväg.

MYCKET ANNAT I STUDIEFÖRBUNDEN

Förutom de tre verksamhetsformerna gör studieförbunden mycket annat. Många genomför projekt eller uppdrag inom olika samhällsområden – utbildning, kultur, folkhälsa arbetsmarknad etc.

cirkeln 11

Närbild EMMA MOLIN

12

cirkeln

EMMA MOLIN I GROTESCO

SKRATTET ska ge skavsår

en mikrosekund av lycka.

Emma Molin skrattar gärna och ofta. Som skådespelare, manusförfattare och medlem i humorgruppen Grotesco har hon både utmanat och upprört publiken. Och att skrattet ibland fastnar i halsen är bara nyttigt.

– Vi som jobbar med satir ska peta där det gör ont.

– ETT SKRATT ÄR

»

Roliga på scen och tråkiga privat.

Omdömet hörs ibland om en del komiker. Det stämmer knappast på Emma Molin. Det är glad energi och gott humör när vi möts en vårdag i Stockholm.

Först blir det fotografering. Att le milt och be­ hagfullt mot kameran passar inte. Snarare vill Emma se stolt och nöjd ut.

– Nöjd låter bra, säger hon och ser ut som om hon smakar på ordet.

– Ja, just så. Nöjd, det tar vi!

Emma Molin är mest känd som en av medlem­ marna i Grotesco, som sedan 2006 fått tevepubli­ ken att skaka – av skratt eller upprördhet.

I höst får vi se Emma i familjekomedin Andra åket av Felix Herngren, som även står bakom suc­ cén Bonusfamiljen. Den yngre publiken känner igen henne från barnprogrammet Bokstavslandet.

Emma varvar skådespeleri med manusförfat­ tande och trivs med mixen. Som frilansare gäller det att vara bred och öppen för nya utmaningar.

Som när hon ledde Grammisgalan tillsammans med skådespelaren Amanda Ohms.

– Det var spännande. Jag gillar variationen i jobbet.

Teatern befriade

Allt började på Lidingö Folkhögskola där Emma växte upp. Båda föräldrarna är präster och pappa arbetade på skolan som då tillhörde Svenska Mis­ sionsförbundet.

– En härligt kreativ miljö. Vi var ett helt gäng

ungar som bodde där och hela tiden kom det nya elever till folkhögskolan.

Emma minns exakt ögonblicket då teaterns magi drabbade henne. Hon fick följa med en kom­ pis, vars pappa var med i Povel Ramels revy Knäpp igen på Cirkus. Emma var tolv år och fick vara med både på och bakom scenen.

– Allting kändes rätt, jag visste direkt att det här var min grej.

Det blev raka spåret till Sagateatern, Lidingös ungdomsteater.

– Det var en befriande känsla. Bitarna föll på plats. Jag hade testat olika idrotter och instru­ ment, min aldrig känt mig hemma. På teatern var jag hemma!

Några år senare, på gymnasiet, lärde hon känna Henrik Dorsin och flera av de andra som så små­ ningom skulle bli Grotesco. Medlemmar har kom­ mit och gått genom åren men flera är kvar sedan den första tiden.

– Det har väl sina sidor att lära känna varandra när man är 16 och fortfarande jobba ihop när man är 40. Men att få ha alla dessa kreativa människor omkring sig är också en stor förmån.

Avskyvärd humor

om

EMMA MOLIN ÅLDER: 38

BOR: Radhus i Bagarmossen

söder om Stockholm.

FAMILJ: Gift med Jakob

Setterberg (även han medlem i Grotesco).

En son och en dotter.

FRITID: Umgås med familj och vänner. Yoga.

LÄSER: Sapiens – en kort historik över mänskligheten av Yuval Noah ska jag just börja med. Mördarens apa av Jakob Vagelius. Jättebra, för barn och vuxna.

LYSSNAR PÅ: Allt! Fråga inte vad, för jag lyssnar verkligen på mycket och på allt.

FÖREBILD: Ett gäng amerikanska manusförfattare som Tina Frey som gjort 30 Rock och Lena Dunham i Girls.

Grotescos tillspetsade humor har genom åren upp­ rört många. Låten Tingaliin i melodifestivalen 2010 orsakade vilda protester från ryska ambassa­ den som menade att den gav en missvisande bild av Ryssland och att ”skildringen är avskyvärd”. Sång­ numret Bögarnas fel i Allsång på Skansen året därpå ledde till en JO-anmälan. De blev frikända. »

cirkeln 13

Satir måste bränna till.

Vi letar efter sådant som utmanar, så att det skaver hos den som tittar. ”Ska det här föreställa feminism”, menade DN:s le­ darskribent Lisa Magnusson.

Som vanligt när Grotesco är i farten går åsikterna isär. Men när det gäller kvinnors osynliggörande är Emma glasklar.

– Jag märker själv hela tiden hur vi kvinnor behand­ las som lägre stående varelser. Det kan vara allt från bikinibrudar i reklamen till subtila saker som att män slår ner blicken och gör miner när kvinnor säger något.

Någon annan lösning än att lyfta upp beteenden och strukturerna bakom dem till ytan och prata om dem finns inte, menar Emma. Och gärna genom hu­ morns skrattspegel – precis som i Ladies Night.

– Vi bär alla på små pusselbitar till de strukturer som förtrycker. Jag vill att vi ska lägga hela pusslet.

”HÅLL DIG SJÄLV i

handen”. För den som är i början av sin kreativa process gäller det att vara snäll mot sig själv, menar Emma molin i Grotesco.

Kreativt flow

»

– Satir måste bränna till. Vi letar efter sådant som utmanar, så att det skaver hos den som tittar. Humor är ett ovärderligt vapen för att hantera svåra saker och göra det svåra begripligt.

Men får man då skämta om vad som helst? Emma tvekar lite.

– Ja det får man väl, tänker jag, men bara om det är roligt!

Hon funderar lite till.

– Så klart finns gränser, men inga tydliga regler för var gränserna går. Man måste tillåta sig att pröva sig fram. Men att provocera har inget egenvärde.

Ladies Night

Den senaste säsongen av Grotesco som sändes i vintras innehöll avsnittet Ladies Night. Här möter en kvinn­ lig manusförfattare en kompakt mur av motstånd och ifrågasättanden från sina manliga kolleger.

– Vi ville göra något om kvinnor och humor. Vi hade en grundidé och så småningom föll bitarna på plats.

Man kan väl lugnt säga att jag själv har erfarenhet av det Ladies Night tar upp. ”Om du någonsin undrat hur det känns att vara en­ sam tjej bland nästan bara män i kreativa samman­ hang så kan Grotescos nya avsnitt hjälpa dig”, twittrade Laleh efter programmet.

14

cirkeln

I början av 2000-talet studerade Emma ett år på Stu­ diefrämjandets teaterskola Scenstudion i Stockholm.

Inriktningen var Meisnerteknik efter amerikanen Sanford Meisner. Det är en improvisationsmetod som går ut på att vara instinktiv och närvarande i nuet. Att utbildningen satt spår framgår när Emma berättar om sin egen kreativa process: – Oavsett om du skriver eller skådespelar handlar det om fokus. Om du lär dig fokusera kan tankar kom­ ma till dig som inte redan är tänkta. Det gäller att ska­ pa utrymme så att detta kreativa flow uppstår.

Det handlar alltså om koncentration och träning.

Men också om en krass verklighet. Till sist är det leve­ rans som gäller.

– Den enkla sanningen är väl att man måste vara färdig till deadline.

I Grotescos skapandeprocess går det ibland vilt till, berättar Emma. Heta viljor och starkt engagemang gör att det kan storma rejält.

– Det är en hård stämning, just för att det vi gör är så viktigt för alla som är med.

Då underlättar det att, som i Grotescos fall, känna varandra sedan decennier tillbaka. Det kritiska ifråga­ sättandet balanseras av trygghet och tillit.

Och just den kombinationen är viktig, menar Emma. För unga människor i början av sin kreati­ va process är hennes råd att aldrig låta någon annan trycka ner och trycka till.

– Håll dig själv i handen och var snäll mot dig! l TEXT: THOMAS ÖSTLUND FOTO: ANNA MOLANDER

notiser

STUDIEFRÄMJANDET MUSIK PRESENTERAR

2018 finns Vi och Våra artister på:

Borås pride | luleå hamnfestiVal | malmöfestiValen metallsVenskan NoRRKöPINg | putte i parken KARLSTAD statement festiVal göTEboRg | sweden rock festiValSöLvESboRg umeå open | we are sthlm | where´s the music NoRRKöPINg

Allt vi inte pratar om – nu med ny studieplan

– ALLT VI INTE PRATAR OM syftar till att få fler män att prata om allt som män normalt sett inte pratar om, säger Jonas Koofod på Studiefrämjandet.

Det handlar bland annat om kärlek, skörhet, sex och vänskap.

Nu finns en ny studiehandledning som breddar perspektivet och gör det enkelt att starta cirklar och andra aktiviteter på detta tema. Huvudmålgruppen är män, men studieplanen kan användas av alla.

Allt vi inte pratar om har flera ingångar: Boken Allt vi inte pratar om av Thor Rutgersson och Ida Östensson.

Podcast i sju avsnitt.

Studiematerial från Studiefrämjandet.

augustifesten NoRRKöPINg | Blue VelVet sommarfest SJUhÄRAD BoB marley minneskonsert SKÄRbLAcKA | cityfestiValen vÄSTERåS c60-festiValen UDDEvALLA | discouraged festiVal UMEå | elinorspelen UDDEvALLA falkenBergs rockfest | fest i flen | gefle metal | halmsta’punken helltown hELSINgboRg | hyttdreVa hJULSJö | hX-festiValen hELSINgboRg | kalmar stadsfest karl-oskardagarna vÄxJö | karlslundsfestiValen boLLNÄS | keep it loud LINKöPINg killeBomfestiValen SöLvESboRg | kluBBfestiValen vÄxJö | kristianstad rockfest kulturnatten LUND | kulturnatten NoRRKöPINg | kulturnatten UPPSALA lakeside festiVal gNESTA | lerdala rockaBilly | linköpings stadsfest liVet på landet NITTA | luleå pride festiVal | maj generation boLLNÄS | musikfest åSToRP musikhörnan skördefesten MARIESTAD | musik- & motorfestiVal i älVdalen nipyran SoLLEFTEå | parkfesten KLIPPAN | parkfesten NoRA | parkfestiValen FALKöPINg reVolt festiVal KATRINEhoLM | rockaBilly rumBle vINgåKER | rock/pop på riddarVeckan hovA rock mot cancer hJo | seaside på å-festen FALUN | sommarslaget hELSINgboRg språkVänsfestiValen ESKILSTUNA | stockholm jaZZ festiVal street music festiVal NyKöPINg | strängnäs sommarfestiVal tryckerifestiValen ToRSåS | uddeVallakalaset | uddeVallakassettfestiValen VinterfestiValen ESKILSTUNA | Vicious rock festiVal TRoLLhÄTTAN | ViVa gBVB göTEboRg world culture fest UDDEvALLA | å-festen FALUN | årByfestiValen ESKILSTUNA äskeBergafestiValen hÄSTvEDA | örnsköldsVik-kalaset

Vill du också spela på festiVal? eller på någon aV Våra andra scener? läs mer på nemis.se och studieframjandet.se/musik

• • •

Mer om Allt vi inte pratar om på studieframjandet.se och alltviintepratarom.se

”Alla kloka tankar har redan tänkts tusentals gånger, men för att göra dem till vår verkliga egendom måste vi noggrant tänka dem om igen, tills de slår fasta rötter i vår egen erfarenhet.”

JOHAN WOLFGANG VON GOETHE (1 749 -1832)

Pride med QueerCon

genomförs QueerCon, ett spelkonvent med rollspel, paneler, brädspel, föreläsningar, lajv och mycket annat.

Konventet äger rum i Studiefrämjandets Brygghuset 2-3 augusti och arrangeras av QueerNördarna, en Sverok-förening med syfte att ge HBTQ-personer en plats i spelkulturvärlden.

UNDER PRIDEFESTIVALEN I STOCKHOLM

cirkeln 15

Urban odling är för många ett sant nöje. Att dela glädjen med andra kan ge odlingen nya dimensioner. Det vet stadsodlarna i Norrköping.

För sjunde året i rad fyller de nu pallkragarna i Vasaparken med gröna läckerheter.

ATT PÅTA I SIN EGEN TRÄDGÅRD

»

STEFAN ARRLID tog initiativ till stads-

odlingen för sju år sedan. Han tror att vi människor har odling i generna.

16

cirkeln

ÅRET RUNT

En efter en anländer stadsod­ larna till Vasaparken. Vårvin­ terkvällen är ljus men kylig, snöfläckar ligger kvar och ingen grönska ännu i sikte. I ett hörn av parken finns ett tiotal pallkragar. Det här är stads­ odlarnas hemmaplan, nära en lekplats och bara ett stenkast från trafiken på en av Norr­ köpings paradgator, Södra Promenaden.

– Det ska vara öppet och lätt för nyfikna att stanna till. Det säger Stefan Arrlid, som arbetar på Studiefrämjandet och är en av ini­ tiativtagarna till stadsodlingen.

Blad och själkar från fjolårets odlingar ger ett lite sorgset intryck, men om några veck­ or ska det att se annorlunda ut. Gruppen har redan gjort en plan för årets grödor. Här od­ las det gemensamt, och alla hjälps åt med vattning och ogräsplock under sommarmå­ naderna.

– Jag tror att vi människor har odling i ge­ nerna. Dessutom är det alltid godare att äta det du själv har odlat, säger Stefan.

Stadsodlingen i Vasaparken har under åren blivit en välkänd mötesplats. Lätt att titta förbi och hänga ett tag. Sommartid får spadar och krattor sällskap med picnickorg och filtar.

– Vi har lärt känna varandra i gruppen och många andra som kommer förbi. Det här är odling med gemenskap, menar Ste­ fan.

Odla utan trädgård

Bland den sju stadsodlare som dykt upp ikväll finns ett par nya, men de flesta har varit med förut, några ända sedan starten 2012.

– På senare tid har flera yngre kommit med. Det här är ett enkelt sätt att komma igång om du inte har egen trädgård eller tycker det känns för stort att satsa på en ko­ lonilott, säger Stefan.

En viktig tanke är att locka fram lite od­ lingsglädje bland Norrköpingsborna. En an­ nan är att visa att maten inte kommer från Ica utan från jorden.

– Många i dagens samhälle har ingen tan­ ke på varifrån maten kommer. Här stannar folk till och frågar vad vi gör. Det är väl mer

SKRÄCKEN BJÖRN JARL FÖR ATT

STADSODLINGENS GRÖDOR Morötter, Potatis, Jordärtskockor, Vitlök, Mangold, Squash, Ruccola, Rödbetor, Rädisor, Dill, Persilja, och mycket annat …

blimed kallad soppa. rasist har gjort att många har undvikit att pr

Björns

JORDÄRTSKOCKSSOPPA

4 PORTIONER

500 g jordärtskockor 3 potatisar 2 vitlöksklyftor 1 msk smör (eller vegetabiliskt alt) 1 1/2 dl vitt vin (alkoholfritt matvin går bra) 1/2 l vatten 2 hönsbuljongtärningar 3 dl grädde (alt havregrädde) salt svartpeppar 10 timjankvistar till garnering

• Skala Jordärtskockor, potatis och vitlök. Skär i bitar.

• Fräs ingredienserna med smör •

utställning än matproduktion, säger Mari­ ka Sjödin, 31, som varit med i Stadsodlar­ na flera år.

•

Lunchvattning

I pallkragarna ska det snart sås blommor och ätbart, och grönsakerna överväger.

– Jag vill kunna äta allt det jag odlar, sä­ ger Björn Jarl, 37, en annan av odlarna.

Trots uppväxten på landet hade Björn under många år inget intresse för trädgård och odling.

– Men man ska väl utmana sina demo­ ner, säger han med ett leende.

Han gav stadsodlingen en chans. Och blev kvar. Björns jobb på stadsbiblioteket ligger bara några hundra meter från od­ lingen i Vasaparken.

– Jag kan vattna på lunchen.

Favoritgrödan är persilja.

– Den är snygg, god och nyttig.

Både Björn och Marika ser odlandet som en lustfylld njutning i det fria. Presta­ tionsångesten får stanna inomhus.

– Det är lätt att komma igång med od­ ling, men allt lyckas inte på första försöket.

Man har alltid mer att lära, säger Björn.

FÖR MARIKA SJÖDIN är stadsodlingen ett sätt att visa människor varifrån maten kommer.

– Och det gör inget om det blir fel, sä­ ger Marika

Soppa och kompostprat

Efter en frusen stund vid pallkragarna i Vasaparken bär det av till Studiefrämjan­ det. Någon halvtimme senare sitter hela cirkeln kring ett stort bord och äter ryk­ ande varm jordärtskockssoppa, som Björn tillagat hemma i lägenheten. Tanken var att man skulle ha skördat jordärtskockor till kvällens träff, men tjälen gjorde det omöjligt.

Efter maten väntar ett föredrag om kom­ postering av Bengt Flärd, hängiven odlare och komposterare. Han visar bilder, skickar runt burkar med komposterat material och ger goda råd om hur vi kan gynna det eko­ logiska kretsloppet i våra egna trädgårdar.

• • •

i en kastrull.

Slå i vinet och låt det koka ihop i en minut. Tillsätt vatten och buljongtärningar.

Rör om och koka i 15 minuter, tills det är mjukt.

Mixa soppan med mixerstav.

Rör i grädden och värm. Ta lite mer vatten om soppan blir för tjock.

Salta, peppra och toppa med timjan.

Stadsodlarcirkeln avslutas denna gång i full förväntan, inför stundande sommar.

Stefan Arrlid har beställt fröpåsar som han låter cirkulera i gruppen. Ett kompendium med odlingstips vandrar också runt. Nå­ gon tar en påse med backtimjan, en annan kinesisk gräslök. En tredje ska fixa rabar­ berplantor. Till sist är det bara squashen kvar. Den är lite kinkig och ska förkultive­ ras och stå ljust, så att inte skotten blir kle­ na och gängliga.

– Någon som är intresserad?

– Jag kan försöka, säger Björn. l TEXT: THOMAS ÖSTLUND FOTO: MARIKA SJÖDIN & THOMAS ÖSTLUND

cirkeln 17

FOTO : JAN- E RIK L IND KV IST

BROWSING COLLECTION leder

lägret Sweden Rock Kollo. Överst Moa Lenngren.

Från vänster Nora Lenngren, Mimi Brander och Carro Karlsson.

VILDA BLOMMORNAS DAG Midsommarblomster.

Försommaren är fylld av mer eller mindre kända vilda växter. De vilda blommornas dag den 1 7 juni fylls av blomstervandringar över hela landet. Oftast är det fråga om naturvandringar med sakkunniga ledare.

Se studieframjandet.se eller svenskbotanik.se för en vandring nära dig.

GULLVIVA, LILJEKONVALJ OCH

FOTO: ANDERS ROOS

webb ko l l e n

Svenska Kennelklubben Svenska Kennelklubbens webbplats www.skk.se ger svar på många av dina frågor. Det är en webbplats fylld med fakta om våra fyrbenta följeslagare. Du hittar information om alla hundraser, får veta mer om vad du bör tänka på innan valpköpet – och får även svar på mer udda frågor, till exempel om varför hundar äter bajs.

INTRESSERAD AV HUNDAR?

Svenska Kennelklubben är en av Studiefrämjandets 19 medlemsorganisationer.

18

cirkeln

Sweden Rock Kollo vill ”kicka skiten ur fördomarna” Sweden Rock Festi­ val och Studiefrämjandet för första gången Sweden Rock Kollo för tje­ jer mellan 13 och 17 år. Tre dagar i början av juni kan deltagarna leva, lära och andas rockmusik. Platsen är Hällevikslägret i Blekinge och lägret innehåller besök på Sweden Rock Festival som pågår samti­ digt. Ledare på kollot är medlem­ mar i bandet Browsing Collection från Skövde, som själva spelat på Sweden Rock: Varför gör ni ett läger?

Vi har alla varit på musikläger och vet hur mycket det kan ge. Det känns så himla häftigt att inspirera och peppa kids som är i samma ålder som vi var när vi började lira.

Vilka förväntningar har ni?

Vi vill baka ihop ett fantastiskt kollo med nya bandkonstellationer, grymma låtjam, gott käk, nya hits och hejdundrans massa ös!

Vad ska ni göra på lägret?

Först och främst ska vi ha skit­ kul! Vi vill verkligen satsa på bra gemenskap. Sen ska deltagarna få prova på alla instrument som är standard inom rockgenren. Vi tän­ I ÅR ORDNAR

ker plocka ihop lite smått och gott av workshops, rep, coachning, före­ läsningar, lekar och kanske ett och annat liveframträdande!

Hur är ett bra lägerställe?

Det viktigaste är att alla deltagare ska trivas! Vi vill ha en mysig och kreativ miljö där alla känner sig som hemma. God och bra mat är viktigt! Ingen kommer orka sig ige­ nom en heldag med aktiviteter och rep utan stabil frukost, lunch, mid­ dag och flertal mellanmål.

Varför rockkollo bara för tjejer?

Det blir en frizon, ett öppet sam­ tal och en helt annan stämning.

Musikbranschen är extremt mans­ dominerad, inte minst rockgenren.

Vi har dessvärre erfarenheter av att det bidrar till en monoton, ned­ tryckande och även sexistisk jar­ gong hos musiker, arrangörer och andra inblandade. Vi vill påverka detta på vårt sätt, genom att inspi­ rera fler brudar och icke-män till att våga ta steget och bara kicka skiten ur alla fördomar!

G BOR HÄ NORR & NU RA S KAR A

1

Från riddare till punkare Händer det nåt spännande på Studiefrämjandet i Norra Skaraborg?

Cirkeln kollade läget, och hittade 10 spännande händelser.

FRÅN HÄST TILL BIL

”Från hästskjuts till självstyrda bilar” är temat för en cirkel i Bostadsrättsföreningen Dalslänten i Skövde. I cirkelns plan finns ett Öppet hus med riktiga bilar från fyrtiotalet eller äldre samt en modern självstyrd bil.

2

OM KRISEN KOMMER

Om Krisen kommer är ett cirkelmaterial för fem träffar om vardagsberedskap – hemma, i din förening, på din arbetsplats.

En kris är mer sannolik än de flesta vill eller vågar erkänna. Hög tid alltså att fundera på vad som sker om krisen kommer.

3

MUSIKRAKETEN KORTAR KÖTIDEN

Nu slipper ungdomar köa till Kommunala Musikskolans mest populära instrument gitarr, piano och trummor. I Musikraketen, ett samarbete med Skövde kommun, har Studiefrämjandet gruppundervisning för ungdomar som står i kö till Musikskolan.

4

KULTUR OCH VANDRING FÖR ALLA

Hur kan naturen och kulturlandskapet bli mer tillgängligt för fler – genom vandringsleder, guidningar etc? Frågan ställs i leaderprojektet Vristulven Incrementum där Studiefrämjandet samverkar med myndigheter och ideella krafter. Platsen är den natursköna miljön kring sjön Vristulven mellan Skövde och Mariestad.

5

SPELKULTUR TILL FLER!

Norra Skaraborgs Sverokföreningar går samman för att sprida spelkulturen till fler.

I höst arrangeras en spelträff i Skövde där alla kan prova spel, se animé (japansk animerad film) och umgås. Det blir även föreläsningar, clinics, fika och tävlingar.

6

PUNKIG ALTRUISM

Klubb Altruism är punk + välgörenhet.

Här samarbetar Studiefrämjandet med musikföreningen Beardmen och all musik går i punkens tecken. Insamlade pengar får Rädda Barnen, Suicide Zero med flera.

MEDELTIDSSTÄMNING på Hova Riddarvecka.

7

MÖT RIDDARE OCH GYCKLARE

Föreningen Hova Riddarvecka är Nordens största dagliga Riddarkortege och Tornerspel.

Under nio dagar varje sommar förvandlas en del av samhället Hova till en Riddarby. Här kan du uppleva den medeltida marknaden, patrullerande stadsvakt, musik, gyckel och andra festligheter. Riddarveckan anordnas i samarbete med Studiefrämjandet. www.riddarveckan.se

8

NYANLÄNDA MED GITARR

I samarbete med Mariestads kommun pågår gitarrundervisning för ett tiotal nyanlända ungdomar. Fokus ligger på svenska visor, glädje och rytm.

9

LIVET JUST NU

I projektet Livet Just Nu deltar långtidssjukskrivna och långtidsarbetslösa. Fokus är varje deltagares situation här, nu och framåt.

Att bygga på det positiva och stärka självkänslan är utgångspunkten. Ett samarbete mellan Studiefrämjandet, Hjo Kommun och Samordningsförbundet Östra Skaraborg.

10

QVARNSTENSGRUVAN – MINNESFJÄLLET

Qvarnstensgruvan – Minnesfjället är en vacker och historisk miljö i Mariestad.

Hit kommer människor med intresse för geologi, historia, fladdermöss, qvarnstenshistoria eller bara för att njuta av naturen.

Här kan man också få gå under jorden med unga duktiga guider. Föreningen Qvarnstensgruvan arrangerar i samarbete med Studiefrämjandet.

Studieförbunden gör bra – men kan bättre I DECEMBER 2014 fick myndigheten Statskontoret i uppdrag att utvärdera verksamheten i studieförbund och folkhögskolor. I slutrapporten En folkbildning i tiden – en utvärdering utifrån syftena med statsbidraget presenteras nu resultaten.

Statskontorets huvudinryck av studieförbundens verksamhet är mycket positivt. De når många deltagare ”som får möjlighet att fördjupa sig i olika områden tillsammans med andra”.

Utvärderingen lyfter fram ett antal utvecklingsområden där studieförbunden kan göra bättre: Nya arbetssätt krävs för att nå ut till personer som inte redan är med i föreningar.

Studieförbunden behöver säkerställa god folkbildningskvalitet i linje med statsbidragets syften.

Samtidigt ska cirklarnas frihet behållas. Rapporten talar om ”mjuka” kvalitetsverktyg, i form av information, dialog och utbildning.

Cirkelledarna har en viktig roll men cirkelledarutbildningarna har problem att rekrytera deltagare.

Här behövs förnyelse.

Studieförbunden måste hänga med i samhällsutvecklingen inom exempelvis digitalisering, och för att hitta verksamhetsformer som når unga och invandrade.

Granskning och rapportering behöver bli mer transparent, samtidigt som kontrollen inte kan bli för omfattande, eftersom verksamheten till stor del bygger på ideella krafter. Den tillit och det engagemang som präglar studieförbunden bör bevaras.

• •

• • •

HÄR & NU är Cirkelns spanavdelning där vi rapporterar om Studiefrämjandets folkbildning i någon del av Sverige.

cirkeln 19

små saker av stor betydelse

kan dölja sig mycket. Och varje fritidsintresse sin egen uppsättning av viktiga små prylar. Vi tittar närmare på fem små saker av stor betydelse. TEXT: THOMAS ÖSTLUND BAKOM MINSTA SMÅSAK

PLASTBIT MED EFFEKT – UTAN PLEKTRUM skulle rockmusiken

låta annorlunda. Det säger Richard Norberg på Studiefrämjandet i Falun och gitarrist i bandet Flatfoot.

När den klassiska gitarristen låter naglarna växa för ett avancerat finger­ spel, tar elgitarristen ett plektrum mellan tummen och pekfingret. Det ger helt andra möjligheter att attackera strängarna.

Plektrum finns i olika fabrikat, tjocklekar och hårdhetsgrad. De flesta gitarrister har sin egen favorit. Du kan hitta plektrum med Studiefrämjandets logotyp, eller med en bild på ditt favoritband.

Det finns sam­ lare och favoritgi­ tarristens plektrum som kastas ut i publi­ ken är en eftertraktad raritet, särskilt om det är signerat.

Plektrumet har alltså sin givna roll i populärmusiken, men betydelsen ska inte överdrivas.

– Alla stora gitarrikoner använder plektrum, men det är deras unika spelstil som gör skillnad, inte deras plektrum, säger Richard Norberg. l

KUNSKAP OM GRÄNSLÖSA FÅGLAR DEN LILLA RINGEN i aluminium lär oss mycket om fåglarnas liv och död.

– Och ju mer man lär sig, desto mer växer insikten om hur lite vi egentligen vet.

Det säger Magnus Hellström, chef för fågelstationen Ottenby på södra Öland.

Ringmärkning sker över hela världen.

Vid Ottenby ringmärks cirka 25 000 fåglar årligen. De fångas i stora nät, får en liten ring på benet och släpps sedan fria. Varje ring har ett unikt nummer och en adress. Ungefär en procent av alla ringmärkta fåglar återrappor­ teras. Det kan verka lite, men ger ändå stor kunskap, menar Magnus Hellström.

– Fåglar är gränslösa varelser. Ringmärk­

20

cirkeln

ningen gör att vi kan studera deras natur­ liga beteende och rörelser över jordklotet.

Men hur kul är det då för fågeln att ha en aluminiumring runt foten? Magnus ger lugnande besked.

– Ringens vikt motsvarar vår arm­ bandsklocka, så det är ingen fara.

Ringmärkning av fåglar startade i Dan­ mark 1899, då professor Hans Christian Mortensens började ringmärka starar.

Till Sverige kom metoden 1911.

Om du hittar en död fågel ringmärkt i Sverige, rapportera till Ringmärknings­ centralen på Naturhistoriska riksmuseet. www.nrm.se l

TÄRNINGEN ÄR KASTAD sade kejsar Julius Cae­ sar när han korsade floden Rubicon, och därmed startade inbördeskrig i Romarriket. Sedan dess ett bevingat ord för att avgörandets stund är inne.

Samma funktion har tärningen inom bords­ rollspelen, där det mest kända är Dungeons and Dragons. Spelet har en ramberättelse och ett antal givna karaktärer.

– Tärningen för in ett slumpmoment i spelet och kan även fälla avgöranden i olika situationer, säger Erland Nylund som arbetar med spelkultur på Studiefrämjandet i Stockholm.

Den tärning de flesta känner till har sex sidor.

– I Dungeons and dragons använ­

”TÄRNINGEN ÄR KASTAD”,

der vi en D-tjuga, säger Erland och kastar iväg en tärning med tjugo sidor. D står för det engelskans ord för tärning, dice.

Han är själv en hängiven rollspelare. Intres­ set för bordsrollspel ökar, och den tidigare nörd­ stämpeln avtar. När Erland frågade på Facebook: ”Har någon lust att testa rollspel”, kom det in massor av anmäl­ ningar. Nu siktar han på att dra igång Rollspels­ främjandet i Stock­ holm.

Så tärningen är inte kastad för sista gången. l

SITT MED KLICK! FISKETS FORMEL 1 människor har använt insektsliknande föremål för att fånga fisk, säkert i tusentals år. I 1600-talets England fick flugfisket en verklig skjuts. Britterna tog med sig exotiska fjädrar från kolonierna – från djung­ eltuppar, påfåglar och andra färggranna fåglar.

Flugfisket blev en konstart.

– Det finns helt fantastiska flugor från den tiden, säger Bengt Olsson på Sportfiskarna.

På Sportfiskarnas webbplats listas åtta olika flugtyper. Torrflugor flyter på vattnet och imite­ rar insekter. Nymfer ser ut som larver och Pop­ per dras över vattenytan så det plaskar och får gädda och abborre att tro att det är något ätbart.

Den sanne flugfiskaren tillverkar sina flugor själv, och det finns kurser där man kan lära sig tekniken att binda flugor.

– Flugfiskarna är ofta riktiga entusiaster som ibland anser sig lite finare än andra fiskare, menar Bengt Olsson.

Kanske beror det på att flugfiske kräver övning innan tekniken att kasta sitter där.

– Att lära sig meta tar tre minuter, men flugfiske kräver lite mer. l INGEN VET HUR LÄNGE

TRYCKER DU PÅ EN KLICKER ger den ifrån sig ett distinkt klickande ljud, därav namnet. Många hundägare använder klickern som ett effektivt träningsredskap. Men hur går det till?

Första steget är att få hunden förknippa klickljudet med något positivt, som en godbit. Ett klick och i samma stund en god­ bit. Samma sak igen och många gånger… Så småningom associe­ rar hunden klicket med en godbit. Då kan man använda klickern för att markera det beteende som ska förstärkas till, exempel att sitta eller ligga.

Det hela kräver tid och träning, men många som försökt säger att det fungerar utmärkt.

Bakom klickern ligger stor vetenskap! Den amerikanske psyko­ logen B.F. Skinner (1904-1990) menade att mycket av människ­ ors beteende kan förklaras och formas genom positiv och negativ förstärkning, så kallad operant betingning. Skinners tankar – be­ haviorismen – är inte okontroversiella, men ligger till grund för moderna psykologiska behandlingsmetoder som KBT, kognitiv beteendeterapi. Liksom de inspirerat många hundägare som vill träna sin hund – med ett klick. l

cirkeln 21

notiser FÖRTYDLIGANDE OM JUBILEUM

NY SKRIFT

Välkommen cirkelledare • Vad är en studiecirkel?

• Vilka regler finns för cirklar?

• Vilken är min roll som cirkeleldare?

• Hur får vi en bra stämning i gruppen?

I förra numret av Cirkeln skrev vi om Sveriges 4H som firar hundra år 2018 tillsammans med Förbundet Skog och Ungdom och Jordbrukareungdomens Förbund, JUF. Det var JUF som bildades 1918. JUF ”förgrenade sig och en mängd nya föreningar blommade upp. 4H samt specialförbunden Förbundet Skog och Ungdom (FSU)”, skriver JUF på sin webbplats. Ursprunget till det gemensamma hundraårsfirandet är alltså bildandet av JUF.

Välkommen cirkelledare!

Svaren på frågorna finns i Välkommen cirkelledare, en ny skrift som ger en bra introduktion till vad det innebär att vara cirkelledare i Studiefrämjandet. Finns på www.studieframjandet.se och i tryckt version på ditt närmaste Studiefrämjandetkontor.

1

Nöjda deltagare i studiecirklar Studiefrämjandets cirkeldeltagare är nöjda. Det visar en undersökning där drygt 1 000 deltagare från hela landet har svarat på en webbenkät.

Undersökningen bland cirkeldeltaga­ re har genomförts varje år sedan 2012.

Förändringarna mellan åren är dock ganska små och resultaten visar ge­ nomgående att deltagarna är nöjda med cirkeln. Det här är kanske inte så förvå­ nande, med tanke på att det är frivilligt att delta i studiecirklar.

»

På en skala från 1 till 5 ger 58 procent studiecirkeln/kursen omdömet 5 (mycket nöjd). 27 procent ger omdömet 4.

64 procent är mycket nöjda med ledar­ en och 37 procent av deltagarna är myck­ et nöjda med sin egen insats i cirkeln.

Cirkelns betydelse

Undersökningen innehöll även ett antal påståenden där deltagarna själva fick

värdera vad studiecirkeln betytt för dem. Svaren redovisas i diagrammet nedan. Genomgående visar svaren att deltagarna ser mycket positivt på sitt deltagande. Det som kanske är lite för­ vånande är att så många deltagare anser att deltagandet i cirkeln gjort dem säk­ rare som person.

Det är tydligt att cirkeln innebär en kombination av kunskap och gemen­ skap – som gör att deltagarna mår bätt­ re och stärker självkänslan. l

DETTA HÄNDER I CIRKELN – OCH MED DELTAGARNA Jag har fått ökade eller fördjupade kunskaper/erfarenheter

2

19

46

Diskussionerna/erfarenhetsutbytet gav mig ett mervärde

2

19

44

Deltagandet har inneburit att jag har engagerat mig i föreningsliv

27

Deltagandet har fått mig att må bättre och känna ökad trivsel

6

Instämmer:

cirkeln

20% Inte alls

13

28 62

0%

21 31

39

Har fått ökade eller fördjupade kunskaper /erfarenheter om miljö- och klimatfrågor.

22

25

51

9

17 29

33

15

Har fått möjlighet att möta människor med annan bakgrund och andra erfarenheter

23 40

21

Deltagandet har gjort att jag känner mig säkrare som person

35

33 25

Deltagandet har inneburit ett lärande i kombination med fysisk aktivitet

33

24 24

40% Till viss del

60% Till stor del

8

80% Helt och hållet

6

100%

Uppdrag: Cirkelledare FAKTA OM STUDIEFRÄMJANDET

• Ett av Sveriges största studieförbund.

• Finns över hela Sverige.

• Anordnar främst studiecirklar och kulturarrangemang.

För detta ges bidrag från stat, kommuner och landsting.

• Utgår från folkbildningens idé. Deltagarnas önskemål, förutsättningar och erfarenheter är viktiga.

• Anordnar studiecirklar i många ämnen, men satsar särskilt på natur, djur, miljö och kultur.

• Är oberoende – utan kopplingar till politiska partier, fackliga organisationer eller religiösa samfund.

• Är en ideell organisation utan vinstintresse som styrs demokratiskt.

• Har 19 medlemsorganisationer.

STUDIEFRÄMJANDETS VISON

Studiefrämjandet ska vara en frigörande kraft för människors möjligheter – i ett samhälle med respekt för naturens och kulturens mångfald.

Adoptionscentrum, Friluftsfrämjandet, Fältbiologerna, Förbundet Skog och Ungdom, Jordbrukare-Ungdomens Förbund, Jordens Vänner, Koloniträdgårdsförbundet, Naturskyddsföreningen, Riksförbundet Hem och Skola, Riksförbundet Sveriges 4H, Svensk Live, Svenska Brukshundklubben, Svenska Jägareförbundet, Svenska Kennelklubben, Svenska Turist­föreningen, Sveriges Hundungdom, Sveriges Ornitologiska Förening, Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund – Sportfiskarna, Sverok

ledare

som är ny cirkelledare i Studiefrämjandet.

Precis så vill vi att du ska känna det. Vi ska se till att du får den hjälp du behöver, så att ditt TOMMY WINBERG uppdrag känns givande och roligt.

Det finns tusentals olika studiecirklar – och rol­ len som ledare skiftar. Variationen är inget konstigt, snarare ett uttryck för folkbildningens frihet. Gruppens behov styr och så ska det vara!

Det här devalverar inte din betydelse på något sätt. Det finns gemensamma nämnare för alla cirkelledare. Det viktigaste är nog din förmåga att skapa en god stämning i gruppen. ”I en grupp som fungerar, känner sig alla trygga och delaktiga.” Så står det i Välkommen cirkelledare och jag instämmer. från Statskontoret visar att studieförbunden i allt väsentligt lever upp till de förväntningar som staten har på oss. Rapporten pekar också på en del utmaningar. Det blir allt svårare att rekrytera till studieförbundens ledarutbildningar.

Utvärderingen har inget säkert svar på varför, men är glasklar när det gäller cirkelledarnas roll: ”Studieförbundens verksamhet vilar tungt på alla de tiotusentals personer runt om i landet som leder en studiecirkel.” ”Cirkel­ ledarna är en av de främsta resurserna när det gäller att säkerstäl­ la att syftena (med statens stöd till folkbildningen) får genomslag i verksamheten.”

Ett bättre erkännande än så för cirkelledarnas betydelse i folk­ bildningen finns knappast.

I Studiefrämjandet pågår nu ett utvecklingsarbete av vår cirkelledarutbildning. Det är nödvändigt, helt enkelt därför att cirkelledare behöver mötas, utbyta erfarenheter och inte minst inse sin stora betydelse. Där är vårt Ledarutvecklingsprogram det viktigaste redskapet.

EN NY UTVÄRDERING

DET HÄR NUMRET av Cirkeln har temat Utomhus. Folkbildnings­ sverige stannar inte av för att det är sommar. Ta alltså chansen att upptäcka och lära nytt. Lite kravlös vila skadar inte heller!

FO TO : PE R SA ND BE RG

STUDIEFRÄMJANDETS MEDLEMSORGANISATIONER

VÄLKOMMEN CIRKELLEDARE! heter en skrift till dig

TOMMY WINBERG FÖRBUNDSORDFÖRANDE I STUDIEFRÄMJANDET

PRENUMERATION – ADRESSÄNDRING? Vill du ha Cirkeln? Har du ändrat adress? Är du ledare eller förtroendevald, kontakta i så fall Studiefrämjandet där du bor. Övriga prenumerations­ärenden, kontakta Studiefrämjandet, riksförbundet, tel 08 545 70 700 eller info@studieframjandet.se

cirkeln på webben

På vår webbplats cirkeln.nu hittar du nyheter, inspiration och fakta.

cirkeln 23

POSTTIDNING B Returadress: Studiefrämjandet Box 38184 100 64 Stockholm

SÖK SENAST JUNI 2018: HELFART, PLATSFÖRLAGD

FRITIDSLEDARUTBILDNING

- lär dig leda för en kreativ och aktiv verksamhet HELFART, PLATSFÖRLAGD

KREATIV PRODUCENT - bli en del av den framtida kreativa stadsutvecklingen DISTANS HALVFART

SCENOGRAFI & RUMSLIG GESTALTNING

- lär dig grunderna i att gestalta för scen eller utställning HELFART, PLATSFÖRLAGD

SCENKONST

- lär dig att uttrycka dig fysiskt som ett verktyg för scenisk gestaltning Valla folkhögskola växer och startar nya utbildningar.

Välkomna till Linköping!

Studievägen 22 • 583 29 Linköping | Växel 013-35 55 80

www.valla.fhsk.se