cirkeln

F RIT ID ALLT DU INTE VISSTE OM

GRAFFITI

STARTA BOKCIRKEL

SÅ HÄR KOMMER DU IGÅNG

F TA N E M KAR M

u KLAFF-

ED

BOD JÖN IL SSO N

GITARRENS MAGI

u FÖLJ MED PÅ

FUNKISKURS

Hur fri är din fritid? BJÖRNJAKT

är min passion

ÄLSKADE BARN

Succé för föräldracirklar

DISTANSCIRKEL I hunduppfödning

4.201 7

cirkeln

redaktör

Thomas Östlund 070 541 76 28 thomas@kombinera.se art director

Ninni Oljemark ninni@kombinera.se ansvarig utgivare

Gustav Öhrn, Studiefrämjandet redaktionsråd

Theo Hammar Marcus Pehrsson Thomas Östlund Ninni Oljemark omslagsfoto

Johan Nilsson/TT postadress

Cirkeln Kombinera Surbrunnsgatan 42A 113 48 Stockholm e - post cirkeln@studiefram­ jandet.se

cirkeln.nu tryck

Norra Skåne Offset, Klippan

”HUR KAN DET HÄNDA? Vi har ju värdegrund, jämställdhetsplan och bemötandepolicy?” Frågorna ställs i kölvattnet av #metoo. Jo, nog finns det mängder av dokument som förklarar hur vi ska bete oss mot varandra. De finns i företag, organisationer och myndigheter. Vackra ord, mödosamt formulerade – och ofta gömda i undanskymda mappar på datorn.

tummen upp …

detta att värdegrundsdokument är noll värda om de inte används till vardags. Själv tror jag mycket på att i ett aktivt värdegrundsarbete utgå från konkreta fall – fingerade eller verk­ liga – för att klargöra vad vi egentligen menar med de vackra orden. Och att göra det om och om igen. Jag tror inte heller vi ska döma ut alla policyer som talar om hur vi vill att det ska vara i den bästa av världar. Tänk om det är just för att dessa finns – vilket de ofta gör i Sverige – som #metoo blivit så stort här. Att just den våldsamma kraschen mellan vackra visioner och vid­ rig verklighet fått oss att rea­ gera så starkt. Om det är så, då är #metoo förhoppningsvis en början på väg till en bättre verk­ lighet.

KANSKE LÄR OSS

… FÖR RIKARD WOLF , Många har sorgset hyllat Rikard Wolf som nyligen avled, 59 år gammal. Musiken lever vidare och Cirkeln rekommenderar hans tolkningar av Edith Piaf. Börja gärna med L’Hymne a l’amour, på svenska Hymn till kärleken.

tummen ned …

FO TO : JAR I KO IVI ST O

internet

Vackra visioner – vidrig verklighet

FOTO : AND E RS HE NRIKSO N

ges ut av Studiefrämjandet till cirka 17 000 cirkel­ ledare, förtroendevalda och anställda. Cirkeln produceras av Kombinera för Studiefrämjandet. Årgång 38.

… FÖR KORTTÄNKANDE KOMMUNER. När alla pratar om vikten

av bildning, kultur och demokrati fortsätter kommunerna att dra ner på anslagen till studieförbunden. Nästa år är det val. Hur ser det ut i din kommun? Kanske dags att kolla.

THOMAS ÖSTLUND papper

REDAKTÖR

16

issn

0282-135

Redaktionen ansvarar ej för insänt, ej beställt material. Citera gärna men ange källan. Detta nummer är presslagt i december 2017.

Innehåll

NÄRHET PÅ DISTANS

4 Hur fri är fritiden egentligen

8 Funkis

1 2 Närbild: Bodil Jönsson 16 Närhet på distans 19 Starta bokcirkel 2 0 En portion graffiti

22 Gitarrist på två minuter GRAFFITI

2

cirkeln

19 20

Älskade barn

FOTO: MIA JOH ANSSON

Munken Kristall Tillverkat på Munkedals pappersbruk

NAMN: Eddie Gabrielsson, 48 BOR:

Byn Kvissle i Jämtland, på en gård med åkrar och skog runt omkring. FAMILJ: Fru och två utflugna döttrar. JOBBAR: Inom ambulanssjukvården. LYSSNAR PÅ: Allt utom opera. Helst hårdrock från 60-80-talet. LÄSER: Helst inte mer än Länstidningen.

Björnjakt – både skräck och förtjusning

Varför björnjakt? En härlig blandning av skräck och förtjusning, med tanke på att björnen är ett jagande djur, och älgen ett flyende. Det gör skillnad! Om du skadskjuter en björn kan du vara riktigt illa ute. Ändå är björnjakt något de flesta jägare vill vara med om. På Bergs östra och västra storlicens i Jämtland ger vi alla jaktlag möjlighet att vara med. I år har vi en tilldelning på 70 björnar i länet. Jag är jaktledare numera, så för mig blir det mer kommunikation mellan jaktlagen än jakt. Hur började ditt jaktintresse? När jag var 19 gick jag och en kompis jägarutbildning. Sedan hade jag en svacka när barnen var små, men nu är det full fart igen. Vad gör du när du inte jagar? Jobbar på ambulansen och leder jaktutbildningar. På våren brukar jag leda Jägarskolan i samarbete med Studiefrämjandet. Har även Vård i det vilda, en endagskurs genom Jägareförbundet om hur man tar hand om människa och hund i ett livshotande läge. Är svenska jägare kunniga? Ja, generellt tycker jag det. De som går utbildningar lär sig ju mycket, men inte alla jägare är vana att gå på kurs. Som ledare gäller det att hantera de ovana. Ta det lugnt, enkelt och förklara i rätt ordning. Genom mitt jobb är jag ganska van att läsa av personer i grupp, se deras reaktioner och kroppsspråk och anpassa mig utifrån det. Ditt bästa jaktminne? Det var på älgjakten för 15 år sedan. Det var precis efter brunstperioden, jag stod vid mitt pass och hörde en tjur svara på mina lockrop. Jag följde ljudet men hörde inget mer och såg ingenting. När jag gick tillbaka stod älgen plötsligt där, en 25-taggare precis vid mitt pass! Innan jag fick fram bössan var han hundra meter bort. Även om jag inte fick skjuta är det ett minne för livet. TEXT: THOMAS ÖSTLUND FOTO: ANNA WILHELMSSON

cirkeln 3

e Den reglerad n av ar b t et fritiden är början n rå F . en industrialism d som staten arbetsledig ti en ntrollera. Nu gärna ville ko ch o a konsumer möjlighet att . et it al individu exponera din r Fritiden byte . ad n ep sk

FRITIDEN HUR FRI ÄR DEN EGENTLIGEN? Vila och återhämtning. Tid att förverkliga dina drömmar. Eller timmar och dagar fyllda av plikter och krav. Hur ser vi på fritiden? Hur använder vi den? Och hur fri är egentligen vår fritid?

»

åtta timmars sömn, åtta timmars fritid. Följt av fredagsmys och helg, och längtan till nästa semester. Så ska livet levas. I alla fall var det normen i det sena 1900-talets svenska samhälle. Ändå känns frågan ”vad gör du på fritiden?” nästan lite passé i dag. Är det så att fritid som begrepp håller på att försvinna? Knappast, troligare är att fritiden ändrar karaktär. Någon allmän definition av begreppet fritid finns inte. Fritiden är den tid då vi inte lönearbetar eller sover, menar några. Andra, mer snäva definitioner, räknar bort de ”måsten” vi inte får lön för, som hushållsarbete och restider till jobbet. Kvar efter det är den fria tid vi själva förfogar över. ÅTTA TIMMARS ARBETE,

fritiden som ett väster­ ländskt fenomen, ett barn av industrialismen. I jord­ brukssamhället fanns sällan några vattentäta skott

MÅNGA FORSKARE BESKRIVER

4

cirkeln

mellan arbete och fritid. För lantarbetare och tjänste­ folk var livet fyllt av osäkerhet, och knappast reglerad fritid. Betyder det att det inte fanns någon fritid före indu­ strialismen? Redan Aristoteles ansåg att ”människans mål är att leva lyckligt och skönt”, så drömmen om den fria tiden har nog alltid funnits – mer eller mindre för­ verkligad. Nu förändras samhället. Globalisering och teknisk utveckling rubbar relationen mellan arbete och fritid. ”Jobba hemma” var ett okänt begrepp för en genera­ tion sedan. Nu är det flexibla arbetslivet snarare regel än undantag. ”Fast heltidsjobb med betald semester”, är ingen självklarhet och robotiseringen har bara bör­ jat. Så hur ser vi då på fritiden? Hur fri är den och hur använder vi den? Forskningen och samhällsdebatten kan räta ut några frågetecken – och skapa nya…

Fritid anno 1936 – för kropp och själ KRONPRINS GUSTAF ADOLFS SYN PÅ FRITIDEN 1936:

”Den nation kan prisa sig lycklig, där intresset för idrott och friluftsliv går hand i hand med strävan ... mot den allmänna bildningens utbredande, den själsliga kulturens höjande. Fritiden skall skänka vila. Den skall åstadkomma vederkvickelse. Under fritiden skola både själs- och kroppskrafter stärkas och utvecklas. Må vi då se till att vi så organisera både vår fritid och hela vår livsföring, att varken kroppen eller själen förtvinar, utan att de vardera få vad de behöva för att vi skola bli goda, sunda och harmoniska människor.” Källa: Fritiden. Utställning i Ystad 19 juni – 23 augusti 1936. Katalog, Ystad 1936.

FOTO: THINKSTOCK, HISTORISK BILDBYRÅ/KARL SANDELS SAMLING

Den disciplinerande fritiden

Vad ska människor göra på deras fria tid egentligen? Tänk om de hittar på något osunt! Fritidsforskare har studerat hur staten på olika sätt försökt styra och kont­ rollera vår fritid. Det här var särskilt framträdande under 1900-talet. Då sågs ”föreningslös ungdom” som ett hotande samhällsproblem. Fritidsgårdar, fritidspe­ dagoger och fritidsnämnder är begrepp som visar hur fritiden blev en fråga för det offentliga. Bidrag till för­ eningsliv och idrott – liksom till studieförbunden – skulle stimulera människor till en ”nyttig” fritid. Ett tidigt och tydligt exempel, redan från 1936, är när dåvarande kronprins Gustaf Adolf inviger en stor fritidsutställning i Ystad (se ruta). Budskapet var tyd­ ligt: Lite vila går väl för sig, men annars ska fritiden användas till att stärka ”själs- och kroppskrafter”.

Den individualiserade fritiden

”Fritid nu kännetecknas av större kommersialisering och en ökad inriktning mot expressiva upplevelser, men också av människors vilja att utforma sin fritid i enlighet med individuella val”, skriver professor Ulla Tebelius i boken Fritid i senmoderna samhällen. Fritiden blir en scen där du kan exponera din iden­ titet och livsstil. Visa för andra vem du är eller vill vara. Så har det nog även varit tidigare, tänk bara på sextio­ talets hippies, sjuttiotalts punkrockare och åttiotalets hiphopare. Men frågan är om inte dessa ungdomskul­ turer ändå hade en mer kollektiv karaktär än dagens individualiserade uttryck. Mat, träning, teknik, sport, kläder, resor, hem, musik är områden där vi numera kan skapa – och ofta konsumera oss till – vår alldeles unika ”fritidsimage”.

Den organiserade fritiden

Är fritid samma sak som att vara fri och ta dagen som den kommer? Knappast. Att ”livspusslet” blivit ett begrepp i tiden är nog ingen tillfällighet. Många har uppmärksammat barns totalorganiserade fritid. Den fria leken, att spontant hitta på saker med kompisar, har ersatts av ett schemalagt liv, inte bara i skolan. I en intervjustudie berättar en åttaårig flicka att hon tränar simning, spelar instrument och går till scouterna fyra dagar i veckan. Onsdagar är hennes enda ”lediga” dag. Det är kanske fel att moralisera, men värt att ställa frå­ gan om något går förlorat för barn (och vuxna) som lever ett schemalagt liv rakt igenom.

Den digitaliserade fritiden

Två minuter över? Hur stor är chansen/risken att du plockar fram din smartphone? Internet och den digitala tekniken har på bara ett decennium förändrat våra liv – och därmed vår fri­ tid. ”Vad är det på teve ikväll?” är en fråga som känns hopplöst passé. Det betyder knappast att vi ägnar min­ dre tid i dag åt teve, film och musiklyssning. Men nu sker det var som helst, när som helst – och nästan jämt! Internetstiftelsen i Sverige (ISS) gör varje år studien Svenskarna och internet, senast med 3 000 svaran­ de från 12 år. Sex av tio svenskar har tillgång till både dator, smartphone och surfplatta. Skärmtiden ökar år efter år. I genomsnitt ägnar svensken 14 timmar åt in­ ternet i hemmet varje vecka. Räknar man in arbete och skola ägnar vi ungefär en femtedel av vår vakna tid åt internet. Ta siffrorna med en nypa salt, studien gjor­ » des 2016 och utvecklingen går snabbt!

Det här gör vi på fritiden

Statistiska centralbyrån har undersökt våra fritidsvanor genom att fråga personer över 16 år. Här är svaren för några aktiviteter. Vad har du gjort under det senaste året? Semesterresa minst en vecka Kvinnor................. 51% Män...................... 49% Läst böcker på fritiden varje vecka Kvinnor.................45% Män...................... 28% Besökt teater, konsert eller dansföreställning minst en gång Kvinnor................ 63% Män...................... 58% Idrottat/motionerat i inomhusanläggning minst en gång Kvinnor.................54% Män.......................52% Varit ute i skog och mark fem gånger eller fler Kvinnor................ 58% Män...................... 55% Undersökningen gjordes 2014–2015

cirkeln 5

FOTO : M O NIKA FRANZO N

Den ångestladdade fritid

Ordet fritid uppfattar de flesta positivt. Men den kan också vara ångestframkal­ lande. Till semester och ledighet knyts stora förhoppningar, som inte alltid infrias. Ångesten kan lätt förstärkas när vi ser i medier – sociala och andra – vad underbart alla andra har det. Det gäller att leva upp till perfekta kroppen, middagen, inredningen och weekendresan. Sedan har vi det där med att lämna job­ bet på jobbet. Enligt en studie av Wise Group från 2014 är nästan en tredjedel av de tillfrågade stressade på sin fritid. Det förklaras med att många tar jobbet med sig hem. Vi vill vara lediga, men fixar det inte.

Den segregerade fritiden

Fritiden har nog aldrig varit jämlik – och är det inte heller i dag. Fortfarande står kvinnor för merparten av allt hemarbete, även om statistiken på senare år visar en viss utjämning. Ekonomin påverkar självklart också fri­ tidens frihet. Det finns tydliga skillnader mellan arbetare och tjänstemän vad gäller tillgång till fritidshus och semesterresor.

HUR GÅR DINA TANKAR på fritiden? Många har svårt att lämna jobbet på jobbet.

Vissa fritidssysselsättningar är också starkt könssegregerade. Studiefrämjandet har under många år arbetat för att bjuda in fler tjejer i den tidigare så killdominerade musiken. Även inom idrotten pågår sats­ ningar för att utjämna skillnader mellan

könen. En hel del har skett jämfört med för några decennier sedan. Men mycket åter­ står innan vi kan prata om en jämställd fri­ tid. l TEXT: THOMAS ÖSTLUND

Vad händer på din fritid?

1. Plikten

I den här rutan förenas engagemang med bundenhet. Här samlas de ”duktiga” som ställer upp för andra – och blir tillfredställda av det. Styrelsemötet i föreningen är

6

cirkeln

2. Friheten

Kanske rutan vi alla strävar mot i våra drömmar. Här förenas obundenhet och stark tillfredsställelse. Du kan fritt välja vad du vill ägna dig åt. Studieförbundens kurser är ett bra exempel. ”Jag har alltid drömt om att lära mig dreja, jaga, prata spanska eller dansa tango”. Allt vi gör här är inte fritt från regler, men oftast accepterar du dem, just för att du själv valt att delta.

3. Maktlösheten

Här finns allt du upplever ”måste” fixas, trots att det tar emot. Gräsmattan ska klippas. Skjortorna strykas. Julen är ett klassiskt exempel. En högtid fylld av familjetraditioner som många känner sig tvingade till men helst vill slippa. Med för mycket fritid i denna ruta är det kanske läge att fråga sig hur mycket krav och traditioner vi vill stå ut med.

HÖG TILLFREDSSTÄLLELSE

?

? 1. PLIKT

2. FRIHET

? ?

?

3. MAKTLÖSHET

FRIHET

»

Den första dimensionen är socialt grundad, byggd på hur vi eller vår omgivning uppfattar att ”det ska vara”. Den andra är mer individuellt betingad. Vi är olika, och det du gillar att göra, tycker grannen är urtrist. Kombinerar man dimensionerna framträder fyra olika former av fritid som visas i bilden till höger. Tänk på att en fritidsaktivitet kan befinna sig var som helst i bilden, inte bara på extremerna. Fundera lite och punkta ner ditt fritidsliv i bilden. I vilken av de fyra rutorna hamnar de flesta av dina punkter? Vill du verkligen vara där? Hur kan fritiden förändras? Så här kan men beskriva de fyra rutorna.

ett exempel. Bundet till tid och form, och kanske inte alltid så roligt. Många upplever det ändå som meningsfullt. Att sköta hem, trädgård, och vara med familjen kan också vara ganska bundet – och tillfredsställande.

BUNDENHET

Ett sätt att fundera över din fritid utgår från två dimensioner. Den första går mellan bundenhet och frihet, den andra mellan hög eller låg tillfredsställelse.

4.TRISTESS

? LÅG TILLFREDSSTÄLLELSE

4. Tristessen

En tragisk ruta, som vi nog alla har besökt, men helst vill ta oss ifrån. Här blir den fria tiden snarare börda än möjlighet. Det kan finnas både psykologiska och ekonomiska skäl att man hamnar här och blir kvar. Arbetslöshet, ensamhet och sjukdom är faktorer som gör att många fastnar i denna ruta. Den personen blir lätt föremål för omvärldens omsorg – eller irritation. Modellen fritt efter N. Gunter och R. Kelly.

TANKAR & TRENDER om fritid

Hur förändras människors fritidsvanor? Hur ser er egen fritid ut? Här berättar tre aktiva i tre av Studiefrämjandets medlemsorganisationer om sin syn på fritiden FRITIDEN INTE SÅ FRI LEIF LARSSON , 75, TUMBA. ORDFÖRANDE I SVENSKA TURISTFÖRENINGENS AVDELNING BOTVID (BOTKYRKA OCH SALEM

»

FOTO: SVEN PERSSON

SÖDER OM STOCKHOLM)

KANSKE DAGS ATT PRATA OM HÅLLBAR FRITID SOFIE WARD , 28, HÄSSLEHOLM. STYRELSELEDAMOT I LIVE SVERIGES NÄTVERK

»

UNGA ARRANGÖRER

”I musikvärlden är det ofta oskarpa gränser mellan arbete och fritid. Kan man jobba med kultur? Så tänker nog vissa, underförstått att man inte kan ha kul på jobbet. I Unga arrangörer ägnar vi vår egen fri­ tid åt att andra ska få en bra fritid. Att ar­ rangera innebär mycket jobb och ansvar, det gäller att hålla en kreativ och kravlös nivå, så att friheten och lusten finns kvar. Inte alltid så lätt! Vissa bränner ut sig även på fritiden, kanske borde vi börja prata om en ’hållbar fritid’? I mitt eget liv finns ingen skarp gräns mellan arbete och fritid. Just nu har jag fyra olika arbetsgivare, och åt ett par av dem jobbar jag även ideellt. Det ger mig varken mycket pengar eller karriär, men frihet och får göra det jag vill, och det är guld värt. Jag tror gränsen mellan lönearbete och fritid kommer att finnas kvar ett bra tag till, många trivs nog bäst med det. Däre­ mot tror jag inte jobben kommer att räcka till, med all ny teknik. Vad betyder det? Ska vi dela på jobben? Blir fritiden läng­ re och vad gör vi då med den? Spännande frågor!” l

”Jag ser hur mina barn stressar med jobb, familj och fritidsintres­ sen. Fritiden är nog inte alls så fri längre. Barnen ska runt på en massa akti­ viteter. Det är väl bra, men ibland undrar jag om det måste vara så fullt hela tiden. Å andra sidan, jag växte upp i en jordbru­ karfamilj, och där fanns det inte heller mycket fritid, det var mest jobb. I Turistföreningen har vi svårt att enga­ gera folk. Inte ens pensionärerna har tid längre. Usch, nu låter jag negativ, men jag är faktiskt lite pessimistisk när det gäller föreningslivets framtid. Ord som ansvar och lojalitet är inte så gångbara numera, i stället frågar man direkt: ’Vad får jag ut av detta?’ Ibland undrar jag hur sociala vi egent­ ligen är i dag, trots alla sociala medier. Jag tänker på det när jag åker tåg. Vi tit­ tar inte på varandra och på naturen, bara i våra mobiler. För mig är just det socia­ la, att träffa människor och göra saker till­ sammans, det bästa med att vara aktiv i en förening. Nu på onsdag ska jag upp till Stockholm och träffa andra i Turistfören­ ingen och planera vårens aktiviteter. Det ska bli kul.” l

FOTO: PRIVAT

DET SKA VARA KORT OCH FLEXIBELT EMELIE HÖRMAN , 42, HALLSBERG.

»

AKTIV I HALLSBERGS BRUKSHUNDKLUBB

”Fritiden numera är mer flexi­ bel. Folk kan gå på kurs när som helst, till och med en fredagkväll, det gick inte alls tidigare. Samtidigt vill man inte binda upp sig för en kurs på åtta gånger. Det ska vara kort och flexibelt. Förr följde barnen med föräldrarna och hunden på våra kurser. Det händer sällan nu. Barnen har fullt upp med egna aktivi­ teter. Nutidens barn är nog inte heller så vana att sysselsätta sig på egen hand. För mig själv finns ingen gräns mellan arbete och fritid. Jag jobbar som avtalsin­ struktör, är arvoderad av Brukshundklub­ ben för att leda kurser. För mig är ett liv utan hundar otänkbart. Jag är hundnörd hela tiden! Jag tänker att utbudet av fritidsaktiviteter är mycket större nu än tidigare. I hundvärlden finns massor av privata aktörer som erbjuder kurser. Det är väl bra, men det blir som att köpa en tjänst vilken som helst. I Brukshundklubben vill vi ju att människor ska engagera sig i sin hund, men också i föreningen. Det är en skola i demokrati som har betydelse i samhället.” l

FOTO: BIRGITTA LARSSON

cirkeln 7

ENGAGERADE DELTAGARE på funkiskursen i Uppsala, med många idéer om hur en bra ledare ska vara – och hur de själva vill vara som studiecirkelledare.

Funkis

Ledarutbildning med nya tankar och gott En bra ledare är omtänksam, snäll och har koll på brandsäkerheten. Förslagen kommer från deltagarna i Ledarutbildning Funkis, där alla har någon form av funktionsned­ sättning.

»

En engagerad och frisprå­ kig skara har samlats på Studiefrämjandet i Upp­ sala, för sin första ledar­ utbildning. Ett tiotal personer är på plats, några med assistenter. Nu sitter de samlade i grupper, med fullt fokus på kursledarna Jenny och Hans.

När Cirkeln anländer pågår ett pass om vad en studiecirkel egentligen är. Deltagarna får se bilder och avgöra, är detta en studiecirkel eller inte? – Nej, det där är ingen cirkel, hon ser så sur ut, kommenterar någon bild­ en av en kvinna vid ett skrivbord. Nästa bild visar ett par som dansar nära varandra. Nu fnissas det lite. – Dom kanske är på väg att pussas, men det är väl i alla fall ingen studie­ cirkel? Övningen klargör att en cirkel be­ står av minst tre vuxna personer, och går ut på att lära sig nya saker. När deltagarna försvinner ut på lunch summerar Jenny Eknor och Hans Jonsson förmiddagen. Den här

FAKTA Ledarutbildning Funkis

• Ledarutbildning Funkis är en • • 8

cirkeln

grundläggande ledarutbildning. Kursen vänder sig till personer med funktionsvariationer som vill bli studiecirkelledare. Ledarutbildning Funkis är utvecklad av Studiefrämjandet i

• •

Värmland-Örebro och ges över hela landet. Kursen pågår en dag och det finns även steg 2 och 3. Se en film om Ledarutbildning Funkis. Sök på ”Youtube delta ledarutbildning”.

gruppen är frispråkig, pratar och fråg­ ar mycket. Perfekt, anser de, även om tidsschemat nu är lite pressat. – Det känns bra i gruppen och det är det viktiga, säger Jenny.

Ingen kurs den andra lik

Att vara utbildare på Ledarutbildning Funkis är spännande. Ingen kurs är den andra lik, Jenny och Hans vet säl­ lan vad som väntar dem – vilka olika funktionsvariationer de kommer att möta. – Vi vill faktiskt inte veta innan, utan vi känner oss för och anpassar oss till stunden, säger Hans. De senaste tre åren har de genom­ fört ett femtontal kurser. Just att det är en ledarutbildning – att deltagarna får förbereda sig för att leda andra, är näs­ tan lite revolutionerande. – De här människorna är vana vid att andra skapar aktiviteter för dem. Här får de direkt gå in i en ledarroll, säger Hans, som menar att han lär sig själv minst lika mycket som deltagarna. – Som på förra kursen till exempel. Där en av deltagarna på frågan om vad en bra ledare är svarade: ”En som inte

FUNKTIONSVARIATION ELLER FUNKTIONSNEDSÄTTNING?

HANS JONSSON och JENNY EKNOR

har genomfört ett femtontal Ledarutbildning Funkis.

humör bara talar om att man ska sätta sig i bussen, utan också vart vi är på väg.”

Inte rädd att misslyckas

Efter den vegetariska lunchen lotsas deltagarna vidare in i frågor om hur en bra ledare ska vara, hur de själva vill vara som ledare och vilka cirk­ lar de skulle vilja starta. Deltagarna är fyllda av tankar: En bra ledare kan lyssna, gillar att leda, är omtänksam, låter alla vara med – och är snäll. Höga förväntningar alltså, men också ett realistiskt inspel från en i gruppen: – En bra ledare får inte vara rädd för att misslyckas. När kursdagen närmar sig sitt slut verkar alla lite trötta. Godisskå­ larna är tömda och antecknings­ blocken fyllda av ord och bilder. De flesta verkar nöjda med dagen – nya människor, intryck och frågor att fundera över. Sista passet är utvär­ dering. – Jag har lite svårt att uppfatta när det blir för mycket prat, säger någon. – Mer bilder och mindre text, fö­ reslår en annan.

På senare tid har begreppet funktionsvariation seglat upp som en konkurrent till det mer vedertagna funktionsnedsättning, som i sin tur föregicks av begreppen funktionshindrad och handikappad. Åsikterna är delade om vilket som är bäst. Sveriges Radios Klartext ställde frågan på Facebook. ”Vi är inte sjuka, vi är inte vårdobjekt och vi är inte nedsatta”, säger Jonas Franksson, programledare för Funk i P1, till försvar för ”funktionsvariation”. ”Funktionsnedsättning, det är redan neutralt”, menar Jesper Sandström som själv sitter i rullstol. Vissa menar att ”variation” signalerar att vi alla har varierande funktionsförmåga, och därmed är mer positivt än ”nedsättning”. Andra anser att funktionsvariationer mister sin betydelse – och osynliggör de människor det handlar om. På kursen Funkis kallar sig flera av deltagarna själva varken för personer med funktionsvariationer eller med funktionsnedsättning, utan för handikappade. Debatten lär fortsätta.

– Jättebra dag, säger en tredje, och får medhåll i form av nickar och ja-rop. Kursledarna avrundar och en del­ tagare går spontant fram och tackar för en jättebra dag. Starka applåder är det sista som händer, innan delta­ garna försvinner ut i Uppsalas varma septembersol. Vad händer sedan? Blir det några cirklar? Jenny och Hans berättar att flera som gått Ledarutbildning Funkis har startat egna cirklar, andra har inte gjort det. Några har varit hjälpleda­ re i studiecirklar och en del har gått steg två i ledarutbildningen. Delta­ garnas nyvunna ledarkompetens kan alltså ta sig många olika vägar. Och ibland är resan lika viktig som målet. – Vi vill att deltagarna ska ha en bra dag tillsammans med oss. Det är härligt att se människor växa och det gör vi varje gång! l

TRE NÖJDA DELTAGARE PÅ LEDARUTBILDNING FUNKIS JOANNA WOLWAN

Nytt och spännande

– Det här med studiecirkel är helt nytt för mig, säger Joanna Wolwan, 32, som bor i egen lägenhet på ett gruppboende i Uppsala. Joanna jobbar på Konstbruket, en daglig verksamhet med estetisk inriktning som drivs av Studiefrämjandet. Det passar Joanna perfekt, hon gillar att skapa med händerna, särskilt att brodera. Ledarkursen är spännande, tycker hon. – Ibland har jag lite svårt att hänga med, det går så fort, och då blir jag lite trött. På fritiden blir det mycket film och teve. – Jag brukar säga att jag är gift med min teveapparat, säger Johanna och skrattar. CHRISTOPHER ”CRICKO” VALENKAMP

Kul att prova på

– Jag hörde att det behövs cirkelledare som är funktionshindrade, det var så jag hamnade här. Hittills är det ganska intressant. Det säger Christopher Valenkamp som helst vill bli kallad Cricko. – Det är mitt konstnärsnamn. Cricko är med i ett band, målar och spelar kortspelet Magic. Liksom Joanna jobbar han på dagverksamheten Konstbruket, och trivs bra. – Men jag är missnöjd med lönen, 8 500 kronor i månaden är inte mycket. Jag har tagit upp det med politikerna, men det händer inget. Vissa vill stoppa oss med funktionshinder, säger han. MATHIAS DE BESCHE

Nya idéer och nytt folk

– Allt på kursen är kul! Här får man idéer och träffar nytt folk. Det gillar jag. Jag är social kan man säga. Mathias De Besche från Bålsta har mycket på gång. Han spelar innebandy och är DJ när Bålsta Hockey spelar hemmamatch. Dessutom jobbar han på äldreboendet Pomona. – Jag är vaktmästare och glider runt och pratar med pensionärerna. Mathias bor i ett gruppboende i Bålsta, men att slappa i soffan är inget för honom. – Jag är nästan aldrig hemma, det är det värsta jag vet!

TEXT & FOTO: TOMAS ÖSTLUND

cirkeln 9

Knäck koden! VÄGLEDNING OM ARBETE MOT VÅLDSBEJAKANDE EXTREMISM VÄGLEDNINGEN Knäck koden! från MUCF

(Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor) ger tips och råd på hur kommuner och civilsamhälle kan arbeta tillsammans för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism. Knäck koden! beskriver det civila samhällets och kommunernas olika förutsättningar och ger även perspektiv på förebyggande arbete och behovet av samverkan.

Vägledningen finns på www.mucf.se

Knäck koden!

Stockholm

e cf.se

hället xtremism

lser: den högerma miljön och den a att personer lockas gan. Föreningar, n vara en resurs i

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

ch civilsamhälle kan mot våldsbejakande om det civila samektiv på förebygdet civila samhällets och det civila samredje delen beskriver h det civila samhället

FOTO : M ASKOT

notiser

Knäck koden! En vägledning om hur kommuner och civilsamhälle kan arbeta tillsammans mot våldsbejakande extremism

2017-09-21 09:20:32

Fortsatt framgång för Älskade barn – föräldracirklar med invandrade FRAMGÅNGEN FORTSÄTTER för Älskade barn,

Studiefrämjandets studiecirkelmaterial för föräldrar i ett nytt land. Älskade barn används i ett femtiotal kommuner, och är nu i startgroparna även i Vingåker, Luleå och Köping. – Intresset är mycket stort, särskilt nu med tanke på den stora flyktinginvandringen under 2015, säger Karin Ekermann på Studiefrämjandet. Älskade barn är ett bra sätt för nyanlända föräldrar att prata om barn och föräldraskap – och samtidigt lära sig mer om det svenska samhället. Ämnen som tas upp i Älskade barn är bland annat barns behov, växa upp i Sverige, fritiden, skolan, heder och skam med mera.

livesänds över hela Sverige Boden, Östersund, Göteborg, Eskilstuna och Halmstad. Det är några av de trettiotal orter som livesänder Brukshundklubbens jubileumssymposium Tänk om hunden kunde prata den 13 januari.

»

Följ med på en spännande resa om hunden, människans följeslagare sedan urminnes tider. Tänk om hunden kunde prata inleder Brukshundklubbens 100-årsjubileum, som firas 2018. Det blir tre föreläsningar med Per Jensen, Åsa Nilsonne och Kenth Svartberg – alla kunniga och välkända profiler i hundvärlden.

10

cirkeln

Föreläsningsdagen äger rum på Folkets Hus i Stockholm den 13 januari klockan 13-18. Samtidigt livesänds den alltså runt om i Sverige, i ett unikt samarbete mellan Studiefrämjandet och Svenska Brukshundklubben. Det här gör att många fler kan vara med, och samtidigt träffa andra hundintresserade. På en del håll anordnas även kringaktiviteter i samband med sändningen. Starttiden för de lokala arrangemangen varierar. Läs mer på www. studieframjandet.se/tankomhunden för att se vad som gäller på din ort.

Vill du veta mer om Älskade barn, kontakta Studiefrämjandet på din ort.

FOTO: ST UDIE FRÄMJANDET

HUNDFÖRELÄSNING

Älskade barn har nyligen utvärderats av Gunnel Mohme vid Södertörns högskola, och resultaten visar att satsningen i allt väsentligt når sitt syfte. På flera håll är Älskade barn uppbyggt kring ett nära samarbete mellan Studiefrämjandet, etniska föreningar och kommunen. – En bra samverkan är en framgångsfaktor. Och framför allt är våra duktiga ledare viktiga. De är utrikes födda samtidigt som de är väl förtrogna med det svenska språket och det svenska samhället, säger Karin Ekermann.

ORG ÖTE B UIG &N HÄR GENUSFOTO

I november visades för första gången i Göteborg utställningen Bilder som förändrar världen på Studiefrämjandets lokal Falken. Bakom utställningen står genusfotografen Tomas Gunnarsson.

2

BÖCKER BLIR TILL KONST

Har du läst ut boken, gör ett konstverk av den! På ReCreate Design Companys Bokkonstworkshop i Alingsås förvandlades böcker till fantasifulla konstverk, som nu ska ta plats på Alingsås bibliotek.

3

NYTT LIV FÖR CYKLAR

På ett Cykelkök får gamla cyklar nytt liv. Här kan du också få hjälp att laga din cykel. I flera år har det funnits cykelkök i Göteborg, och nu jobbar Studiefrämjandet tillsammans med civilsamhället och Göteborgs stad för att det ska finnas ett cykelkök i varje stadsdel. I våras öppnades ett nytt cykelkök i Gamlestan och flera är alltså på gång.

4

ÄNNU MERA CYKEL

Cykelkurser, cykelmekkurser och cykelutflykter. Med stöd av Länsstyrelsen genomförs nu ett cykelprojekt med och för asylsökande vuxna. Även cykelkurser med nyanlända i socioekonomiskt utsatta områden pågår.

5

GÖR DET SJÄLV!

FOTO: STUDIEFRÄM JANDET

Hållbar omställning är stort i Göteborg. Nu finns planer på ett Makerspace – en öppen verkstad för olika slags gör-det-självprojekt, allt från att 3D-printa egna reservdelar till att lära sig programmera.

webb ko l l e n

Händer det nåt spännande på Studiefrämjandet i Göteborg med omnejd? Cirkeln kollade läget, och hittade 10 spännande händelser.

FOTO : KAR IN GUS TAVS SON

1

Genusfoto & mobilt musteri

6

FREDAGSLIVE I ALINGSÅS

På Friday Night Live kan lokala band och artister från Alingsåstrakten möta sin publik. Premiärkvällen i oktober bjöd på tre akter med en mix av indiepop, heavy metal och rap. Satsningen är ett samarbete mellan Studiefrämjandet och Arena Elva.

7

HÄR SKAPAS NYA VÄRLDAR OCH VARELSER

Att bygga rollspel själva heter en studiecirkel i föreningen Förenade Figurspelare. Deltagarna samlas i kreativa möten där nya världar, varelser och spelregler föds. Alla rollspelsteman är möjliga, vad sägs om ”talande bok”, ”ändrade kroppsmassor” eller ”levande rustningar”?

8

SVERIGES ENDA ungdomsorganisation

för dig som är intresserad av skogen som resurs. Så beskriver sig Skog och ungdom på sin webbplats. Skog och ungdom var från början knutet till Sveriges 4H men är sedan 1979 en fristående riksorganisation. På webbplatsen kan du bland annat läsa om SM i skog som hålls varje år. Skog och Ungdom delar även ut priset Hedersyxan och har utbildningsmaterialet Naturtolvan, med tolv olika teman från naturen. Den mesta verksamheten sker i de drygt fyrtio lokalavdelningarna. Skog och Ungdom är en av Studiefrämjandets medlemsorganisationer.

GÅRDSSAMVERKAN MED MOBILT MUSTERI

Sex gårdar med småbrukare i Alingsåstrakten går nu samman och bygger ett mobilt musteri. Projektet testar även en modell med gemensamma arbetsdagar dit allmänheten bjuds in, till exempel för att slå hö eller bygga en enkel gårdsbutik. Allt för lokal odling, utveckling och gemenskap!

9

Skog och Ungdom

KOLL PÅ NÄTTROLL

När går yttrandefrihet över i hat? Nu erbjuds kursen Ta kontrollen över trollen till alla som är engagerade i forum eller på webbsidor där det förekommer diskussioner om samhällspolitiska frågor. Kursen genomförs i samarbete med #jagarhar som motarbetar näthat.

10

VINTERVANDRING

Den 6 januari är det vintervandring längs Galteröns vintriga stränder i Göteborgs skärgård. Med lite tur kan det dyka upp havsörn, salskrake och kungsfiskare. Arrangeras i samarbete med Naturskyddsföreningen.

HÄR & NU är Cirkelns spanavdelning där vi rapporterar om Studiefrämjandets folkbildning i någon del av Sverige.

Studieförbunden, de unga, arbetsmarknaden och framtiden

1

Rapport om unga utanför jobbar eller studerar. Vilka är de? Vad gör de? Och vad kan studieförbunden göra med denna grupp. Frågorna diskuteras i rapporten Studieförbunden, de unga, arbetsmarknaden och framtiden från Studieförbunden i samverkan. Skriften föreslår också åtgärder, bland annat försök med uppsökande verksamhet i kommuner och uppdrag till Arbetsförmedlingen att samverka med studieförbunden för att kartlägga gruppen unga som varken arbetar ler studerar.

MÅNGA UNGA VARKEN

cirkeln 11

”Utan tvivel är man inte klok”. Hon bär Tage Danielssons berömda citat nära hjärtat, tryckt på en sliten t-tröja. Att tänka och tvivla i stället för att tvärsäkert påstå, det har blivit ett signum för fysikern och författaren Bodil Jönsson. Genom sina böcker har hon slagit följe med andra som vill tänka om livet. Själv drivs Bodil Jönsson av en aldrig sinande nyfi­ kenhet – och en kärlek till det prö­ vande, förtroendefulla samtalet. ”Vi behöver skratta snällt åt oss själva och åt varandra”, säger hon.

Närbild BODIL JÖNSSON

12

cirkeln

FOTO : E L ISABE TH O HLSO N WAL L IN

TANKAR MED BODIL

1. Om tankar

Bodil Jönsson är ingen högljudd debattör, söker perspektiv snarare än polemik, gråskalans nyanser hellre än det svart-vita. Och just vid tanken startar vårt samtal. För Bodil älskar att tänka, särskilt nya spännande tankar. – Jag är billig i drift, jag kan bli hög på en tanke, säger hon och småler. Många av hennes böcker har ordet tankar i ti­ teln. I Tio tankar om arbete menar hon att många av oss tänker på jobbet även när vi inte är där, och att det är ett skäl till att vi uppfattar att arbetet helt dominerar våra liv. Men det gäller inte för alla, våra tankar är högst individuella. – Du kan aldrig veta vad en annan människa tänker. Jag brukar säga att tankarna går i planskil­ da korsningar. Det är egentligen konstigare att två människor kan förstå varandra, än att vi då och då missförstår varandra.

Tankarna förändras också i tid och rum. – När jag som fysiker tittar på blixten ser jag en urladdning av elektroner. Våra förfäder tänkte sig att det var Tor som var ute och red med sin ham­ mare.

2. Om barndom – då och nu

Bodil Jönsson föddes 1942 och växte upp på den halländska landsbygden. ”Gud ser dig”, sade man då, som ett förmanande mantra till barnen. – Vi skulle uppföra oss som folk, det var ordning och reda som gällde. Denna tyglade fyrtiotalistgeneration skulle ett par decennier senare revoltera och spränga grän­ serna. Fortfarande, numera pensionärer, betraktas de som självständiga och starka. – Vi har minsann inte släppt taget ännu. Nu för tiden är det tvärt om, och lite bakvänt, menar Bodil. – I dag älskar vi varje barn för deras särart. ”Ing­ en har så små gulliga tånaglar som just mitt barn”, säger hon med ett sarkastiskt stänk i rösten. Smällarna kommer i tonåren. Helt plötsligt upptäcker ungdomarna att de faktiskt inte är bäst på allt. Att under barndomen bli buren på guld­ bricka, lockas till fortsatta studier, för att sedan i det tidiga vuxenlivet möta en bister verklighet med konkurrens och arbetslöshet – det kan bli en chockartad upplevelse. – Mer hjärtlöst än så kan man inte behand­ la en hel generation. Vi fick i stället anpassa oss, och barn är bra på att anpassa sig. Men vi lärde oss också att välta murar och bli något av egen kraft.

3. Om arbete

– Egentligen var det en bok jag inte ville skriva, säger Bodil om Tio tankar om arbete, som kom för drygt ett år sedan. Om något är kontroversiellt i vår tid är det just synen på arbete. Arbetslinje, utanförskap, låglö­ nejobb, pensionsålder… här rör vi oss på minerad mark. – Jag vill ju helst vara ifred och undviker medve­ tet att provocera fram konflikter. Utgångspunkten i boken är, som så ofta för Bodil, den tekniska utvecklingen. Robotisering­ en accelererar och kommer att göra jobben färre. »

N

/TT

De syns redan i blicken. Nyfiken och vänlig, på samma gång skarp och fast. Alla människor funderar, men Bodil Jönsson verkar göra det med en inten­ sitet som nästan går att ta på. Hon har ägnat förmiddagen åt den stundande vintern. Svept in trädgårdsmöbler och suckat lite inför mörkret som väntar. – Men här i Skåne lättar det igen i februari. Vi hittar ett bord på Mormors bageri, ett sten­ kast från Lunds centralstation. Bodil har just ätit risgrynsgröt, så det blir en slät kopp kaffe med mjölk. Bodil Jönsson blev först känd hos allmänheten för sin medverkan i teveprogrammet Fråga Lund. Det riktigt stora genombrottet kom med bok­ en Tio tankar om tid i slutet av nittiotalet. Boken landade mitt i en stressad tidsanda, när alla prata­ de utbrändhet. Därefter har det blivit ett tjugotal böcker, sommarprat i radion och mängder av före­ läsningar. Under större delen av yrkeslivet var Lunds Uni­ versitet Bodils hemmaplan. Hon disputerade i fysik 1972. Rehabilitering av personer med funk­ tionsnedsättning var under många år ett specialområde, och 1999 utnämndes hon till professor i rehabiliteringsteknik.

AN

N SO ILS

5 »

JOH

om

BODIL JÖNSSON ÅLDER: 75 BOR: I hus utanför Lund.

FAMILJ: Sambo, tre barn och

fem barnbarn, alla i Skåne. MUSIK: Jag komponerar spotifylistor när jag ska skriva. Det kan bli precis vad som helst, senast var det Billie Holiday. Lyssnar gärna på svenska visor. LÄSER JUST NU: Jag läser om Bertrand Russels memoarer. Han var matematisk filosof och fredsrörelsens skarpaste hjärna. Han skriver att tre saker gjort hans liv värt att leva. Lidelser kallar han dem. Den första är längtan efter kärlek, inte kärlek alltså utan längtan efter kärlek. Den andra är sökandet efter kunskap. Den tredje är den outhärdliga medkänslan med människor som har det svårt. FAVORIT: Tage Danielsson. ”Vad skulle Tage ha sagt om detta?”, frågar jag ofta. Han ler och svarar aldrig, men jag har nytta av hans existens inom mig. Jag har fått många priser, men det som slår alla är Tage Danielsson-priset som jag fick 2016.

cirkeln 13

FOTO : J O HAN NILSSO N/ TT

För ett halvår sedan kom tanken till mig: Lever vi nu i den västerländska civilisationens fall.” nå resultatet. Men fortfarande finns starka normer och regelsystem kring arbetstid. Hon efterlyser ett sansat samtal om arbetets roll, nu och i framtiden. – Om vi bara kunde vara lite mer generösa och avslappnade i synen på arbete. Det är konstigt, i vår era av individualitet är arbetet det enda som är inristat i sten.

4. Om fritid

FLÄNGA RUNT på helgerna eller bara gå hemma i pyjamas och göra ingenting? Bodil Jönsson tror att vi ibland skulle må bättre av att välja det senare.

» Den stora frågan blir då hur vi ska organisera arbe­ tet framöver. I boken lyfter hon till och med frågan om medborgarlön, ett rött skynke för många. – Jag förstår att Andersson säger: ”Mina skatte­ pengar ska inte gå som medborgarlön till Petters­ son som ligger hemma på soffan”. Men vi måste ändå våga prata om frågan. Bodil har svårt att förstå fixeringen vid arbets­ tid. Det är ju resultatet av arbetat som vi är bered­ da att betala för, inte den tid som lagts ner på att

Begreppet fritid tangerar diskussionen om arbete. Bodil menar, liksom många andra, att fritiden är ett arv från industrialismen, den fas som vi nu är på väg att lämna. – Före industrialismen fanns inte fritiden. Då bodde vi på landet och brukade jorden. Man skil­ de inte tiden från livet, utan tiden var något som fanns i livet. Fritid förknippas med avkoppling, men det stämmer inte alltid. – Jag har sett människor stressa sönder sig av för mycket fritid. Vissa behöver den rytm i tillva­ ron som oftare finns i arbetet än i den fria tiden. Aktiv fritid har blivit en norm, med följden att familjer fyller helgerna med allehanda aktiviteter, och är helt utmattade på söndagen. – Kanske de hade blivit lyckligare av att gå hem­ ma i pyjamas? Här anar Bodil att en förändring är på gång. Att göra just ingenting är mer accepterat nu än för några år sedan. – ”Ingenting” har börjat bli ett braord. Uttrycket ”jag har inte tid” får Bodil att skratta till.

SKRIVET av Bodil

ETT TJUGOTAL BÖCKER har det blivit genom åren. Mest känd är Tio tankar om tid (Brombergs), Förra året kom Tio tankar om arbete (Brombergs) och senast. Vad är tid – och 100 andra jätteviktiga frågor (Bokförlaget Langenskiöld) är Bodil Jönssons senaste bok, där varje ”jätteviktig” fråga får ett kort och ett lite längre svar.

14

cirkeln

notiser Folkbildning och nationella minoriteter

– Visst, det är ett talesätt, men egentligen finns inte ”inte ha tid”. Vi människor har den tid vi har. Det är inte tiden man har ont om, utan man har ont för att man inte kan göra allt. Det borde inte vara en belastning utan en enorm frihet. Det här är en existentiell fråga. Vi kan inte alltid hantera den oerhörda frihe­ tens möjligheter. Bodil föreslår en övning: – Tänk att tiden kommer till mig i stället för att den springer ifrån mig. Det är stor skillnad. Kommer tiden till mig känns det tryggt. Tiden, en rörelse som bara kommer.

5. Om samtal och reflektion

Bodil Jönsson vägrar konsekvent att ställa upp i debattpaneler och ge sekundintervjuer i teve. – Det är fullständigt meningslöst, Debatt i stället för samtal, det funkar inte heller. Värl­ den är aldrig svart-vit, utan gråmelerad. Själv odlar hon sina reflektioner och tan­ ketrådar i olika mappar på datorn. En av dem heter ”Den västerländska civilisationens fall”. – Som tioåring läste jag om Romarrikets fall. Det tog ju några hundra år. Jag minns att jag undrade om människorna som levde då märkte att de levde under Romarrikets fall. För ett halvår sedan kom tanken till mig: Le­ ver vi nu i den västerländska civilisationens fall? Trump, migration, klimat, synen på demo­ krati (”Trump är ju faktiskt vald demokra­ tiskt”) är allehanda iakttagelser som kanske hittar sin väg till Bodils mapp. – För en sådan som jag är det intressant att blanda stort och smått i en sådan mapp. Om ett år eller två kanske jag kan se några sam­ manhang... … Bodil har två hektiska veckor framför sig. Hur har hon det då själv med balansen i tillvaron? – Det är ju min sak att se till att jag har ba­ lans. Och jag har lärt mig säga nej. Det som fick henne att säga ja till Cirkeln var ” den stora kärleken till folkhögskolor, stu­ diecirklar och de organisationer som jag inbil­ lar mig håller kunskapens värde högt”. – Men visst, tiden är också min akilleshäl. Mycket av det jag skrivit, handlar ju om att hit­ ta ett sätt för mig själv att hålla balansen. Jag tänker på när jag var trettio. Jag hade tre barn och hade just disputerat. Då borde jag gått in i väggen, men den var inte uppfunnen på den ti­ den. l

Hans Roslings minnen och möten ”EN BOK SOM innehåller ytterst få siffror. I stället handlar den om möten med människor som öppnat mina ögon. Fått mig att tänka om.” Så skriver nyligen bortgångne Hans Rosling om sina memoarer Hur jag lärde mig förstå världen (Natur Kultur) som han och journalisten Fanny Härgestam skrev efter det att Hans Rosling fått sitt cancerbesked i februari 2016.

NY RAPPORT FRÅN NATURSKYDDSFÖRENINGEN

Snabba på med hållbarhet i skolan I DEN NYA rapporten Hållbar utveckling – vi måste snabba på! visar Naturskyddsföreningen att kommunerna inte ger grundskolorna tillräckliga förutsättningar för att arbeta med hållbar utveckling. ”För att nå målet om en hållbar och rättvis värld måste vi snabbt ge hållbarhetsfrågorna en central plats i den svenska skolan”, skriver Naturskyddsföreningen. Rapporten innehåller flera förslag på åtgärder, bland annat mer pengar till

FOLKBILDNINGSRÅDET vill kartlägga studieförbundens och folkhögskolornas arbete med nationella minoriteter. Bakgrunden är att Utbildningsdepartementet vill att ett nationellt minoritetsperspektiv genom­syrar hela folkbildningens verksamhet. – Folkbildningen kan bidra till det här målet på ett tydligt sätt, säger Maria Graner, generalsekreterare för Folkbildningsrådet. Kartläggningen ska även innefatta en handlingsplan för folkbildningens fortsatta insatser. Till Sveriges nationella minoriteter räknas samer, judar, romer, sverigefinnar  och tornedalingar.

Hållbar utveckling i skolan – vi måste snabba på!

Lärande för hållbar utveck ling i Sveriges komm uner – en uppföljande kunsk apsöversikt

Globalt delmål 4.7 Senast 2030 säkerställa att alla studerande får de kunskape färdigheter som behövs r och för att främja en hållbar utveckling, bland annat utbildning för hållbar genom utveckling och hållbara livsstilar, mänskliga jämställdhet, främjand rättigheter, e av en kultur av fred, icke-våld och globalt samt värdesättande medborgarskap av kulturell mångfald och kulturens bidrag till hållbar utveckling.

1

kommunerna så de kan leva upp till det folkbildningsuppdrag kring hållbar utveckling som är kopplat till Agenda 2030. Rapporten finns på www.naturskyddsforeningen.se

TEXT: THOMAS ÖSTLUND

cirkeln 15

DISTANS CIRKELN

– Man slipper resa för att gå kursen. Det är väl­ digt uppskattat att kunna sitta hemma och lära sig i sin egen takt och på vilka tider man vill, berättar Pamela.

Träff i det ”virtuella rummet”

Uppfödningskursen med tolv deltagare pågår i 22 veckor, följt av en uppsamlingsmånad. För att bli godkänd krävs minst 80 procent rätt på instude­ ringsfrågorna och delaktighet i gruppens diskus­ sioner. Flera moment ska gås igenom. Det handlar bland annat om anatomi, utfodring och dräktig­ het. Varje moment tar en till två veckor och kurs­ materialet släpps successivt. Ingen kan påbörja ett moment förrän alla är klara med det föregående. – Alla måste gå igenom varje punkt. Man kom­ mer inte undan, säger Pamela och ler. Svenska Kennelklubben använder lärplattfor­ men Ping Pong som forum för distanscirklar. Var­ je cirkel har ett eget ”virtuellt rum” i Ping Pong. Där chattar man med varandra och där finns stu­ dieplan, kursmaterial samt diverse länkar till saj­ ter och filmklipp på internet. – Vissa deltagare har inte så stor datorvana. Då coachar jag dem extra och ger dem skärmdumpar med tydliga instruktioner och pilar, säger Pamela.

Närhet på distans

FOTO: THINKSTOCK

Distanscirkeln inifrån

tanken landar ofta i en grupp som möts i ett rum. Så var det förut, men inte längre. Nu kan rummet lika väl vara digitalt. Häng med när Cirkeln tittade in i distanscirkeln om hunduppfödning.

TÄNK STUDIECIRKEL OCH

»

– Deltagarna är väldigt positiva. Att ha en cir­ kel på distans fungerar jättebra! Orden kommer ifrån cirkelledaren Pamela Abrahamsson. Hon är aktiv i Södra Älvsborgs Kennel­ klubb och leder cirkeln Uppfödarutbildning på distans. Detta är hennes andra studiecirkel på distans och jämfört med de traditionella cirklarna hon haft tidiga­ re, tycker hon att distanscirklar har många fördelar.

16

cirkeln

Kommunikationen är nyckeln

Pamela poängterar att tydlig och strukturerad kommunikation är viktigt för att få distanscirkeln att fungera bra. – Eftersom vi inte använder röst eller kropps­ språk för att prata med varandra, kan det vara kne­ pigt att få igång diskussionerna. Men hos oss har det hittills inte varit aktuellt med livechatt eller te­ lefonmöten. All kommunikation sker skriftligen, säger Pamela. Som cirkelledare får Pamela vara drivande på ett annat sätt än vid traditionella cirklar. Hon har ständig kontakt med alla deltagare och är inne i Ping Pong dagligen. Där läggs mycket tid på att peppa deltagarna, få dem engagerade i gruppdis­ kussionerna och se till att de lämnar in sina upp­ gifter i tid. – Jag är noga med att vi har en överskådlig bild av diskussionerna. I vårt chattforum finns olika ämnestrådar där det är viktigt att man kommente­ rar och frågar i rätt tråd. Utöver kursinnehållet blir det också många sidospår med ämnen som egent­ ligen inte ingår i cirkeln. Det har blivit en populär bonus för deltagarna. Vi har också vissa etikettreg­ ler som till exempel att inte skriva med stora bok­ stäver. Ibland är vissa rädda för att ställa så kallade ”dumma frågor” inför hela gruppen. Då går det gi­ vetvis bra att skicka mejl enbart till mig som cirkel­ ledare, förklarar Pamela.

FOTO : M IA J O HANSSO N

DISTANSCIRKELNS

virtuella rum på lärplattformen Ping Pong. Här kan deltgarna diskutera, få svar på frågor och hitta nyttiga länkar.

INGA FRÅGOR ÄR ”DUMMA FRÅGOR” i distanscirkeln

Hundens beteende, där Pamela Abrahamsson är ledare.

Att bli kompisar är inte viktigt

Deltagarna i cirkeln kommer från Sveriges alla hörn och ligger på olika kunskapsnivåer före kurs­ start. Att de inte vet något om varandra eller blir vänner privat ser Pamela inte som något problem. – Att träffas rent fysiskt är inget behov jag har märkt av. Det funkar bra att lära av varandra även om man inte känner varandra på det personliga planet. Träffa andra hundintresserade gör delta­ garna ändå på tävlingar och andra kurser. Hur rapporterar ni cirkeln till Studiefrämjandet? – Jag rapporterar studietimmarna elektroniskt och distanscirkeln motsvarar en träff per vecka och fyra studietimmar per gång. Att ha en distanscir­ kel är väldigt smidigt, och det blir nog många fler i framtiden, avslutar Pamela.l TEXT: DANIEL FORSBERG

Uppfödarutbildning på distans genomförs i samarbete mellan Svenska Kennelklubben och Studiefrämjandet.

ANDRA STUDIECIRKLAR PÅ DISTANS Förutom hunduppfödningskursen erbjuder Studiefrämjandet distanscirklar i bland annat jägarskolan, bokföringskurser, föreningskunskap och kreativt skrivande. Därutöver kan man givetvis starta egna distanscirklar i valfria ämnen. DISTANSCIRKLAR – ÖKNING PÅ GÅNG Distanscirkeln är en relativt ny företeelse inom folkbildningen. År 2016 var andelen distanscirklar ”bara” tre procent av Studiefrämjandets totala cirkelverksamhet, men allt tyder på att det blir en ordentlig ökning de kommande åren. Just nu dominerar ämnet musik, följt av rollspel och filmproduktion.

PLATTFORMAR FÖR LÄRANDE En lärplattform är en plats på webben som är speciellt anpassad för kurser och distanscirklar. Här kan ledare och deltagare lägga upp studieplaner och kursmaterial samt chatta och dela dokument med varandra. Man kan säga att studiecirkeln sker i ett ”virtuellt rum” på nätet. Studiefrämjandet erbjuder Lernify som lärplattform, men det går också utmärkt att använda Facebookgrupper, Skype, Dropbox eller liknande forum för sin distanscirkel. Du väljer!

ORDFÖRKLARINGAR LIVECHAT: Att prata med varandra live via internet, ungefär som ett telefonsamtal. Ofta kan men även se varandra på skärmen. SKÄRMDUMP: En fryst bild av vad som visas på skärmen. Bilderna överst på sidan är skärmdumpar. ÄMNESTRÅDAR, TRÅDAR: En tråd är en digital diskussion om ett visst ämne, där inlägg från olika personer följs på varandra. MUSIKCIRKEL PÅ DISTANS

cirkeln 17

DISTANS CIRKELN

Skapa musik på distans

Hela Sveriges natur på film

»

Fredrik Thimeradh är verk­ samhetsutvecklare på Studie­ främjandet i Västernorrland. Han har coachat flera musikgrupper som haft distanscirklar, bland annat hiphopgruppen Vid sidan av från Timrå/Sundsvall. I det fallet användes Soundtrap som forum för distanscir­ keln. Det är ett musikprogram på nätet där grupper kan spela in, arrangera eller producera musik i gemensamma projekt, utan att behöva skicka filer till varandra. I samma program kan de också chatta eller ha videosamtal. Stu­ diecirklar hos Studiefrämjandet har fri tillgång till plattformen som annars kostar pengar. – Jag tycker Soundtrap och distans­ cirklar ger otroliga möjligheter! Den här gruppen var faktiskt på väg att läg­ ga ned eftersom de inte hade tid att träffas så ofta. Men sedan de börja­ de med en distanscirkel har det rullat på utmärkt. De har till och med blivit ännu mer produktiva än tidigare, be­ rättar Fredrik.

Ett nytt sätt att rapportera cirklar

En vanlig fråga är hur man rapporte­ rar sin verksamhet i distanscirklar. I en traditionell studiecirkel motsvaras en studietimme av att gruppen är samlad 45 minuter. I en distanscirkel är hela gruppen sällan online samtidigt. Det hela bygger på att man uppskattar hur 18

cirkeln

midnattssol i Pajala, ekorrlek i stadsparken … eller ditt alldeles egna smultronställe i naturen. I projektet Safari Sverige kan alla mellan 10 och 25 år göra sin egen naturfilm. Mathilda Segedahl, 20 och Axel Boman, 20 är båda inspiratörer i projektet som just startat och håller på i tre år framåt. – Det är kul att filma och alla kan göra det, säger Mathilda. Det enda som krävs är en idé vad du skulle vilja skildra. Därefter vänder du dig till Safari Sverige och får hjälp att komma vidare. – Många tror att naturfilmer måste vara så avancerade, men här pratar vi inte Hollywood. För oss är intresset det viktigaste, säger Axel. Du kan filma själv eller bilda en grupp, varför inte en studiecirkel? Filma med din smartphone eller låna mer avancerad utrustning från projektet. Filmerna läggs ut på en klickbar Sverigekarta på www.safarisverige.nu. På webb­ platsen finns allt du behöver, från filmskola till kontaktinformation. Målet är minst en film från var och en av Sveriges 290 kommuner. l

EN MÖRDARSNIGELS VARDAG,

se ut på många sätt. Vissa är planmässigt upplagda i olika moment, men så är det inte alltid. I musikcirklar är lärprocessen mer dynamisk och ostrukturerad. EN DISTANSCIRKEL KAN

FREDRIK THIMERADH coachar musikcirklar

på distans.

mycket tid arbetet skulle tagit om det vore en ”vanlig” studiecirkel. Detta får sedan bli riktmärket. – Processen kring rapporteringen går vi igenom ordentligt på våra ledar­ träffar och cirkelledarutbildningar, sä­ ger Fredrik.

SAFARI SVERIGE drivs av Unga Naturfilmare inom

föreningen Naturfilmarna, i samarbete med Studiefrämjandet. Projektet stöds av Arvsfonden.

Blandcirklar

En studiecirkel på distans kan också kombineras med fysiska träffar. Det kallas för blandcirklar. Där rapporte­ rar grupperna både sina träffar i replo­ kalen och den cirkelverksamhet som sker på distans mellan repen. – Det är underbart att kunna job­ ba på distans! Vi lever i ett samhäl­ le där vi behöver vara mer flexibla och förstå var och hur människor möts. Vi på Studiefrämjandet kan erbjuda bra verktyg till våra grupper, men vi skul­ le behöva bli bättre på att nå ut med information om fördelarna med dis­ tanscirklar, avslutar Fredrik. l TEXT: DANIEL FORSBERG

AXEL BOMAN OCH MATHILDA SEGEDAHL

Starta bokcirkel

DISKUTERA BÖCKER och

tyck olika! I bokcirkeln finns inget rätt eller fel.

BIL D : NINNI O L J E M ARK

FRÅGOR & SVAR FÖR ATT KOMMA IGÅNG står det bästa mellan raderna, säger ordspråket. I en bokcirkel delar du läsupplevelsen med andra. Bokcirklar finns i en massa varianter, och ni bestämmer själva vad som passar er. I EN BRA BOK

»

Vad är en bokcirkel? Den vanligaste formen är att ni är en grupp som läser samma bok, för att sedan träffas och prata om den. Sedan väljer ni en ny bok, och ännu en… Hur bildar man en cirkelgrupp? Inventera ditt nätverk. Vem kan vara intresserad? Bokcirkeln kan vara ett utmärkt sätt att återknyta kontakten med gamla bekanta – eller hitta nya. Studie­ främjandet kan också hjälpa till att forma en grupp. Hur många ska vi vara? Mellan fyra och åtta är ett bra riktmärke. Vad ska vi läsa? Ett vanligt sätt att gå laget runt, så att var och en får välja en bok inför varje träff. Andra fördjupar sig i ett författarskap, väl­ jer klassiker, böcker från olika världsdelar eller enbart Nobelpristagare. Fritt fram att hitta på egna varianter! När och var ska vi ses? En tumregel är att ha så långt mellan träf­ farna så att alla hinner läsa boken. Om det är var annan vecka, en gång i månaden eller mer sällan avgör ni själva. Vissa grup­ per växlar om att ses hemma hos varandra.

Andra föredrar neutral mark, till exempel hos ett stu­ dieförbund eller på restaurang (med risk för att era diskussio­ ner stör övriga gäster). Vad ska vi prata om? Var boken bra eller dålig? Allmänt tyck­ ande är helt okej, men mer spännande blir det om ni fördjupar frågorna: Varför tyckte du att boken var bra eller inte? Vilka känslor väckte boken? Hur var handlingen – och vad stod mellan raderna? Vad tror ni författaren vill säga med boken? Vad tyckte ni om språket/översättning­ en – och varför? Många bokcirklar börjar eller avslutar träffen med att varje deltagare betygsätter boken. Ett bra sätt är att starta varje träff med en runda där var och en kort berättar om hur de upplevde boken. Ni kan också bestämma att var och en läser ett citat ur boken som de gillar – eller ogillar.

• • • • •

Enkelt att starta studiecirkel

Att starta en cirkel i Studiefrämjandet är enkelt. Här är några grundregler:

• En studiecirkel ska ha minst tre • • •

deltagare, inklusive ledaren. En cirkelledare måste finnas men hens roll bestämmer ni själva. Deltagarna ska vara 13 år eller äldre. Ni har minst tre träffar och totalt pågå minst nio studietimmar. Varje studietimme är 45 minuter.

• Deltagarna fyller i en närvarolista •

som lämnas till Studiefrämjandet, den är grunden för det offentliga stödet studieförbunden. Bokcirklar på distans är möjligt. Genom Studiefrämjandet får ni tillgång till lärplattformen Learnify, där er cirkel kan få ett eget virtuellt rum.

Kan vi göra nåt mer i cirkeln? Gäster i cirkeln är ofta givande. Ni kan bjuda in författare, bib­ liotekarier eller litteraturkriti­ ker. Äter ni mat ihop kan ni väl laga mat från författarens hemland. Ni får självklart prata om vad som helst, men att försöka fördjupa era samtal om boken i stället för att hoppa till ett annat ämne brukar på sikt vara mer givande. Hur får vi till en bra stämning i gruppen? Det får ni fixa själva, genom att bete er schysst. En bokcirkel ska vara kul och acceptera olikhet! Tänk på att det inte finns rätt och fel i hur man uppfattar böcker. Olika perspektiv och åsikter beri­ kar. Involvera alla i gruppen genom att ställa frågor till varandra. Vad ska vi tänka på innan ni börjar? Det är bra om ni från start pratar lite om hur ni ska ha det i cirkeln. Vad händer om jag inte hunnit läsa boken, kan jag delta ändå? Hur ska vi ha det med bokvalet? Ska någon leda samtalen varje gång eller kanske ta reda på lite mer om författaren? Även praktiska saker, som hur länge ni ska hålla på varje gång och hur ni gör med fika/mat kan vara bra att bestämma till­ sammans. När ska jag börja bilda en bokcirkel? Nu! l TEXT: THOMAS ÖSTLUND

TA HJÄLP AV STUDIEFRÄMJANDET Att samarbeta med Studiefrämjandet är en bra idé. Ni kan få hjälp praktisk hjälp med lokal, material och annat ni behöver. Studiefrämjandet kan även hjälpa dig att komma igång om det känns trögt att ta initiativet själv.

cirkeln 19

Fint eller förskräck­ ligt? Åsikterna går isär. Graffiti väcker känslor! Men vad är det egentligen vi ser? Häng med på en grundkurs i sprayburkarnas visuella värld. Hugo Röjgård, Graffitifrämjandets ordförande, guidar och kommenterar sina egna foton. KONST ELLER SKADEGÖRELSE?

»

FOTO: HUGO RÖJGÅRD

AT

ILD

ÖJ G AR

ÅRD

HUGO RÖJGÅRD, 31

:M

cirkeln

TEXT: THOMAS ÖSTLUND

TO

20

dergrupper. Ett spänningsfält går mel­ lan dem som lägger vikten på graffiti som en aktionsform eller som en kostform. De mer aktionsinriktade vill gärna måla på allmänna platser, och hålla avstånd till det mer ”etablerade” konstlivet. – Trots olika graffitisubkulturer är språ­ ket, fascinationen över bokstäverna ge­ mensamt, säger Hugo Röjgård. l

FO

Graffitifrämjandet vill lyfta fram graffiti som kulturellt fenomen och konstart, bland annat genom fler öppna väggar där graffiti kan skapas. Sådana finns nu i många städer, och de blir allt fler. Hugo Röjgård önskar en mer nyanserad debatt om Graffitikulturen. – Det är fel att måla där det inte är til�­ låtet, men det är inget skäl att förbjuda konstformen. Graffiti är faktiskt en av värl­ dens största konströrelser. Graffitin föddes i New York i slutet av sextiotalet. Uppfinningen sprayburk gjor­ de det möjligt att snabbt måla på offentliga platser. Sprayade graffitimålningar på tun­ nelbanetågen skickade meddelanden mel­ lan stadsdelarna Bronx och Brooklyn. Till skillnad från annan konst, som gär­ na vill bli odödlig, är graffitin tillfällig. På offentliga platser tvättas målningar­ na snabbt bort. På de öppna väggarna må­ las de över med vitt av graffitikonstnärerna själva, så att nya bilder kan skapas. Graffitikulturen har en massa olika un­

t

graffiti

EN PORTION

HÄR ÄR BOYS CREW, en grupp med fyra olika konstnärer har målat på varsin yta. Stilarna varierar, men med gemensamma nämnare. Bokstäverna är centrala i alla fyra bilder. När jag ser bilden i rutan längst upp till höger tänker jag på min mormor som är textilkonstnär. Hon skulle nog gilla den, eftersom den har ett textilt, lite luddigt uttryck, utan skarpa kanter. Ett arbete som det här, där olika graffitikonstnärer samverkar, kallas för ”produktion” eller ”prodd”.

är ordförande i Graffitifrämjandet och arbetar på Studiefrämjandet Stockholm, som verksamhetsutvecklar inom scenkonst. Han har studerat konstvetenskap och skrev sin masteruppsats om hur graffiti skildras i svensk press.

VARJE GRAFFITIKONSTNÄR HAR SIN EGEN TAG,

alltså signatur. Den är ett slags bomärke och meddelande till andra graffitimålare – här har jag varit! På bilden ser vi hur olika personer satt sin tag på en dörr i en utställningslokal. Mogul, Ikaroz, Kaos, Plåster, Reson, Gauge och många fler. Min käre svärfar undrade ”hur svårt kan det vara”, så jag gav honom en sprejburk. Han hade svårt att göra ett rakt streck, så att göra en tag är inte så enkelt som man tror.

t MASTERPIECE AV KEAR & ABYSS , eller ”piece” som man ofta säger, är en genomarbetad bild med olika element. De två konstnärernas tags ”By Kear & Abyss” syns i gult till vänster i bilden. Vi ser också ”caracters”, som figurerna längst upp till höger och vänster. Bokstäverna har ändå en central roll, så är det nästan alltid är i graffiti. Här täcker de nästan hela nedre halvan av bilden och utgår från bokstäverna i tagsen Kear och Abyss, men så förvrängda att det för en oinsatt blir svårt att tyda dem. Ett annat begrepp inom graffitin är en ”Throw up”, en snabb och halvstor målning med namnet ofta i två färger.

Orden betyder…

Klotter: Ett spontant uttryck, sällan med estetiska ambitioner. Den som klottrar vill chocka eller få folk att skratta. Har funnits sedan urminnes tider – från Pompejis ruiner till nutidens offentliga toaletter. Graffiti: Ett spontant uttryck, ibland förberett med en skiss. Graffitins estetik har bokstäver som centralt element, även om andra inslag förekommer. Graffiti kan ses av alla, men riktar sig i första hand till andra graffitimålare. Bilderna bevaras sällan för framtiden, annat än på fotografier, och det är inte heller syftet.

DET HÄR ÄR GATUKONST. Jag tog bilden i Barcelona och den

är skapad av C215, en fransk världskänd gatukonstnär. Signaturen syns nere till vänster. C215 fotograferar människor och gör schabloner som skärs ut i papp i olika lager. Mycket förberedelser hemma alltså, tvärtom emot graffiti. Inte alls lika spontant.

Gatukonst: Gatukonsten i Stockholms skärgård och där fanns ingen graffiti. ”Oj, vad är det här”, tänkte jag när jag kom till Melbourne 2006. Det var nästan chockartat, och så började mitt intresse för gatukonst. Det som grep mig var variationen av uttryck och konstnärer. I Melbourne finns massor av små gränder fyllda med gatukonst och graffiti som får sitta kvar.

JAG ÄR UPPVUXEN PÅ RUNMARÖ

STOR UTSTÄLLNING med DET HÄR ÄR KOLINGSBORG VID SLUSSEN I STOCKHOLM innan huset

revs 2015. Stockholm konst bjöd in graffitikonstnärer från hela Sverige. En massa uttryck går in i varandra. Konstnärerna var inte där samtidigt, utan bilden växte fram organiskt. Nu är både konstverket och huset borta.

gatukonst pågår fram till 8 april i Magasin 9 i Stockholm. På Magic City – the art of the street kan du se graffiti, muralmålningar och verk av Banksy och Olek. Mer info på www.alltomstockholm.se

riktas till allmänheten, därför är platsen där verket uppförs viktig. Gatukonst förbereds ofta innan det uppförs på plats, och uttrycksformerna är bredare än i graffiti.

Graffitifrämjandet Startade 2011 och arbetar för att främja graffiti och gatukonst. De vill öka kunskapen om dessa konstformer och skapa ytor att måla på, där målare och publik kan mötas. Graffitifrämjandet har ett samarbetsavtal med Studiefrämjandet. Läs mer på graffitiframjandet.se

cirkeln 21

i fokus Populära Klaffgitarrlåtar

Allt vi (män) inte pratar om

FOTO: THOMAS ÖSTLUND

Sjösala vals Love me Tender Dagny Drömmen om Elin I natt jag drömde Corina Corina

NU PLANERAR STUDIEFRÄMJANDET tillsammans med

CHRISTER FOLKESSON sprider glädje med klaffgitarren. ”Jag känner att jag gör stor skillnad i människors liv”, säger han.

Gitarrist på två minuter

Lugn, efter två minuter kan du köra Dylans klassiska Blowin in the wind. Jo, det är faktiskt sant. Klaffgitarren löser problemet. Det vet Christer Folkesson på Studiefrämjandet i Kumla. I över 15 år har han spridit musikglädje i Närke.

ALDRIG SPELAT GITARR?

»

22

cirkeln

personer med olika funktions­ variationer. På många äldrebo­ enden är cirklarna i klaffgitarr en riktig hit. Inom psykiatrin och bland strokepatienter kan gitarrspelandet bli en del av re­ habiliteringen.

Glädjespridare

Christer förundras ofta över musikens kraft som glädje­ spridare. Det gäller särskilt när människor får möjlighet att spela och sjunga själva. – Det är klart att en del är osäkra i början, men jag har mött så mycket glädje när människor inser hur lätt det är att komma igång och hur bra det låter. Christers jobb är att stödja studiecirklarna och få grupper­ na att komma igång och kom­ ma vidare – testa nya låtar, bli

bättre på att kompa, lära sig stämma gitarren och våga ta ut svängarna. Säkert smittar hans entusiasm av sig. Den som möter Christer kommer inte undan förrän hen har en klaffgitarr i sitt knä. – Jag känner att jag gör stor skillnad i människors liv. Kan man ha ett bättre jobb? l

FOTO: MAGNUS LI AM K ARLSSON

Klaffgitarren är en van­ lig gitarr med en liten låda monterad på gitarr­ halsen. I stället för att sätta fing­ rarna på strängarna, trycker du på klaffens tre olika lägen, med tre förinställda ackord. Varje läge har en färg, och samma färger återfinns i den utskrivna sångtexten, så du vet exakt när du ska ändra från gult till grönt eller rött. Kompet sköter du själv med den andra handen. Här brukar ibland lite osäker­ het smyga sig på bland nybör­ jarna. – ”Kan du skala potatis?” Bra, då kan du också kompa, så är den frågan löst, säger Chris­ ter Folkesson som hjälpt till att starta många studiecirklar i Klaffgitarr. Metoden fungerar för alla, men är särskilt gångbar bland

Stiftelsen Make Equal och författaren Thor Rutgersson för Allt vi inte pratar om, en stor satsning med fokus på män och manliga normer.  Många män har visat solidaritet med kampanjen #metoo, men normer sitter djupare än så. ”Det spelar ingen roll om vi inte fattar att vi fortfarande är fast i en grabbig jargong med sexistiska skämt och objektifiering av kvinnor”, skrev Thor Rutgersson i en debattartikel i kölvattnet på #metoo. Han uppmanade män att komma med inlägg och på en vecka kom över 1 000 svar in, som berör bland annat språkbruk, självrannsakan och normer. Svaren blir en del av Allt vi inte pratar om, som lanseras i vår. Även IOGT-NTO finns med som en part i samarbetet. Redan nu kan du följa hashtaggen #alltviintepratarom och se filmen 10 tips från män till män på www. alltviintepratarom.se

TEXT & FOTO: THOMAS ÖSTLUND

• Klaffgitarren är skapad

•

av Leif Ljungberg Blom och patentskyddad. Han tillverkar klaffgitarrerna, på nya och begagnade gitarrer. Mer information på www. klaffgitarr.com. Nyfiken på att komma igång med cirklar i klaffgitarr, kontakta Christer Folkesson, Studiefrämjandet Kumla.

VI ÄR FAST i en grabbig jargong med sexistiska skämt, menar Thor Rutgersson, en av dem som står bakom satsningen Allt vi inte pratar om.

FAKTA OM STUDIEFRÄMJANDET

• Ett av Sveriges största studieförbund. • Finns över hela Sverige. • Anordnar främst studiecirklar och kulturarrangemang.

För detta ges bidrag från stat, kommuner och landsting.

• Utgår från folkbildningens idé. Deltagarnas önskemål, förutsättningar och erfarenheter är viktiga.

• Anordnar studiecirklar i många ämnen, men satsar särskilt på natur, djur, miljö och kultur.

• Är oberoende – utan kopplingar till politiska partier, fackliga organisationer eller religiösa samfund.

• Är en ideell organisation utan vinstintresse som styrs demokratiskt.

• Har 19 medlemsorganisationer. STUDIEFRÄMJANDETS VISON

Studiefrämjandet ska vara en frigörande kraft för människors möjligheter – i ett samhälle med respekt för naturens och kulturens mångfald.

Dags att prata demokrati! än på mycket länge att prata om demokrati. Nästa år är det valår. Det är också 100 år sedan Sverige blev en parlamentarisk demokrati med allmän och TOMMY WINBERG lika rösträtt. Första valet där kvinnor fick rösta genomfördes tre år senare, 1921. Att demokrati hör ihop med politik och vårt sätt att styra Sverige är värt att uppmärksamma. Kanske finns ett ännu viktigare skäl. Nästan yrvaket har vi blivit varse att demokratin inte är självklar – och inte enbart handlar om att rösta. Demokrati är yttrandefrihet, rättssäker­ het, föreningsfrihet och mycket annat. På alla dessa områden ser vi nu inskränkningar i land efter land i vår närhet. DET KÄNNS MER AKTUELLT

ledare

KRISTINA PERSSON, MATS SVEGFORS OCH SVERKER SÖRLIN skrev i DN den 3 oktober att den etablerade politiken saknar svar på hoten mot demokratin. ”Det krävs en bred rörelse för upplys­ ning, medvetenhet och bildning för att hejda hoten”, menar de och lyfter fram studieförbundens viktiga roll i detta arbete. Två av artikelförfattarna har nu tillsammans med andra ta­ git initiativ till Den öppna cirkeln – Demokrati 2018, en sats­ ning på samtal och opinionsbildning under kommande vår. Vi i Studiefrämjandet ställer oss mycket positiva och vill gärna vara med!

på hur man säkrar demokratin. Det handlar nog inte om ett svar, utan flera. Ett av svaren tror jag är att människor tidigt i livet får känna demokratin i verk­ ligheten. Det kan hända i skolan, men också en förening, i en replokal eller i en studiecirkel. Att engagera sig, diskutera, argumentera, nå framgång för sina åsikter, och även acceptera ett nederlag. Det är demokrati som styrelseskick – och som livshållning.

DET FINNS INGET ENKELT SVAR

Adoptionscentrum, Friluftsfrämjandet, Fältbiologerna, Förbundet Skog och Ungdom, Jordbrukare-Ungdomens Förbund, Jordens Vänner, Koloniträdgårdsförbundet, Naturskyddsföreningen, Riksförbundet Hem och Skola, Riksförbundet Sveriges 4H, Svensk Live, Svenska Brukshundklubben, Svenska Jägareförbundet, Svenska Kennelklubben, Svenska Turist­föreningen, Sveriges Hundungdom, Sveriges Ornitologiska Förening, Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund – Sportfiskarna, Sverok

God jul och ett Gott Nytt År till alla Cirkelns läsare.

FO TO : PE R SA ND BE RG

STUDIEFRÄMJANDETS MEDLEMSORGANISATIONER

TOMMY WINBERG FÖRBUNDSORDFÖRANDE I STUDIEFRÄMJANDET

PRENUMERATION – ADRESSÄNDRING? Vill du ha Cirkeln? Har du ändrat adress? Är du ledare eller förtroendevald, kontakta i så fall Studiefrämjandet där du bor. Övriga prenumerations­ärenden, kontakta Studiefrämjandet, riksförbundet, tel 08 545 70 700 eller info@studieframjandet.se

cirkeln på webben

På vår webbplats cirkeln.nu hittar du nyheter, inspiration och fakta.

cirkeln 23

POSTTIDNING B Returadress: Studiefrämjandet Box 38184 100 64 Stockholm

Studiecirklar på olika språk

per

sisk

Att starta en studiecirkel är enkelt. Nu är det ännu enklare! Studiefrämjandet har tagit fram information på fem olika språk om hur man kommer igång med studiecirklar. Finns även på lättläst svenska. Ladda ner på www.studieframjandet.se eller kontakta Studiefrämjandet där du bor. en ge ls ka

ti gr in ja

sk a lä tt lä st sv en

a r a b is k a

so m al is ka

a