cirkeln

S P RÅ K

VARDAGSPRAT VÄGEN TILL SVENSKA Mångkulturellt

ONSDAGSHÄNG Konsten att göra en

STUDIEPLAN

Bygg din egen låttext

IN T R A M K R A M WID ONER ILJ MED M RE L ÄSA

Orden spelar roll HUNDAR PRATAR På sitt eget sätt

ÄGODELA

På Café Planet

SVEROK & SD Raka motsatsen

1.2016

FOTO : D O NKE Y HOTE Y

cirkeln

ges ut av Studiefrämjandet till cirka 20 000 cirkel­ ledare, förtroendevalda och anställda. Cirkeln produceras av Kombinera för Studiefrämjandet. Årgång 37. redaktör

Thomas Östlund 070 541 76 28 thomas@kombinera.se art director

Ninni Oljemark ninni@kombinera.se ansvarig utgivare

redaktionsråd

Katarina Kjerfve Marcus Pehrsson Thomas Östlund Ninni Oljemark omslagsfoto

Anna Molander postadress

Cirkeln Kombinera Surbrunnsgatan 42A 113 48 Stockholm

internet

cirkeln.nu tryck

Norra Skåne Offset, Hässleholm

lära sig svenska”, sägs det ibland som om det vore snabbt fixat. Så är det inte. Att erövra ett nytt språk, med alla dess nyanser och valörer, tar tid. Men ändå… vilket alternativ finns för alla som nu kommer till Sverige? En sak är säker. Genom vardagsprat går det att långsamt, steg för steg, göra språket till sitt. Så om du som har svenska som mo­ dersmål vill göra något vettigt i dag eller i morgon, prata med en invandrad. Några råd på vägen får du i det här numret av Cirkeln. Vi som har fördelen av att an­ vända vårt modersmål kan vara tacksamma. Och möta alla som ska erövra ett nytt språk med lite ödmjukhet – och några ord på svenska.

tummen ned … … FÖR DONALD TRUMP

Okej, visst är Cirkeln partipolitiskt obunden, men vi är för bildning – och i våra ögon är Donald Trump själva motsatsen till detta.

”FLYKTINGARNA MÅSTE

FO TO : JAR I KO IVI ST O

e - post cirkeln@studiefram­ jandet.se

från England. Tycker väl att jag är rätt hyfsad på engelska. Men det är innan vi kommer in på EU och Storbritanniens vara eller inte vara i unionen. Nu blir mina formuleringar och försök till argument hopplöst fyrkantiga. Känner mig frustrerad, nästan lite dum. Språket är inte bara ett sätt att göra sig förstådd. Vår personlig­ het speglas genom vårt sätt att uttrycka oss. Ditt modersmål och din förmåga att formulera dig ger ett mentalt övertag i nästan alla lägen. Ordets makt. SITTER MED KUSINBARNET

FOTO: YAYOI KUSAMA

Johnny Nilsson, Studiefrämjandet

Ordets makt

tummen upp … … FÖR FRITT INTRÄDE på de statliga museerna. Vi äger ju faktiskt museerna tillsammans, och det är trist om någon inte får titta på sina egna saker för att det är tomt i plånboken.

THOMAS ÖSTLUND REDAKTÖR

papper

Skandia 2000 White Tillverkat vid Lessebo Bruk issn

0282-135 annonsera i cirkeln

Annonskontakt Bo Eriksson E-post: bo.erikssonmedia @telia.com Redaktionen ansvarar ej för insänt, ej beställt material. Citera gärna men ange källan. Detta nummer är presslagt i februari 2016.

2

cirkeln

Innehåll

4 Nu behövs språkstödjare

8 Onsdagshäng på Kontakten 12 Närbild: Martin Widmark 16 Konsten att göra en studieplan 19 Krönika: Visst kan hundar prata 2 0 Texten till musiken 2 3 Ledare: Frihet och ansvar

8

16

hej

STUDIEFRÄMJARE

NAMN: Anna Palmer ÅLDER:

Att uppleva kultur kan rädda liv.

28 BOR: Malmö Musikhandläggare, Studiefrämjandet Malmö JAG SJÄLV MED TRE ORD: Okonventionell, tuff, snäll GÖR:

NAMN: Jatte Nilsson ÅLDER:

59 BOR: Malmö

GÖR: Verksamhetsutvecklare, kultur på Studie-

främjandets distrikt Skåne Blekinge JAG SJÄLV MED TRE ORD: Lugn, lyhörd, snäll

Kulturellt koppleri Vad är meningen med ditt jobb? Anna: Uppmuntra och möjliggöra för personer att bedriva sina fritidsintressen. Jatte: Ge möjlighet för människor att utveckla sig själva. Varför behövs kultur? Anna: Jag kopplar direkt till det egna skapandet. Alla mår bättre av att hålla på med musik och teater. Men det är klart, att uppleva kultur kan också rädda liv. Jatte: Kultur är andningshål som skapar känslor – njutning, glädje eller ilska. Något som berör djupt och som inte behöver ha med nytta och pengar att göra. Vad betyder du för kulturen? Anna: Hoppas jag är en positiv igångsättare. En som på ett avslappnat sätt peppar folk att våga göra saker. Jatte: Jag känner mycket folk och knyter ihop människor med olika eller samma intressen. Typ kulturell koppleriverksamhet. Din egen bästa kulturupplevelse någonsin? Anna: När jag var 16 och startade en egen kulturförening hemma i Röstånga. Glömmer aldrig när jag arrangerade den första spelningen i väntsalen i det gamla stationshuset. Jatte: Zappa 1978 på Falconer Center i Köpenhamn. Helt ny musik. Det sa bara Oj i hela mig. TEXT: THOMAS ÖSTLUND FOTO: ANNE-LI ENGSTRÖM

äpple

KAFFE Nu behövs

T R Ä F F A S

Hej

SPRÅKSTÖDJARE Enklare än du tror

med någon som inte kan svenska, då är du en språkstödjare. Det vardagli­ ga samtalet är en oöverträffad metod för att lära sig ett nytt språk. Det finns några saker du kan tänka på, så att n Studieförbunde samtalet flyter på och ord a hösten med rivstartade förr blir till meningar. Men ed asylsökande, språkträning m ar från ng pe a ld ki rs med sä egentligen är det bara att a handlar det om regeringen. Oft en och samtal sätta igång – för alla som vardagliga möt t at tt sä t et m so ska lära sig ett nytt språk ed komma igång m . behöver en språkstödjare. svenskan så fort du pratar

4

cirkeln

»

Många flyktingar längtar efter att få lära sig svenska och bli en del av vårt samhälle. Och många av oss svenskar vill vara med och hjälpa till. Men frågan är hur vi ska bära oss åt – alla människor är ju inte födda till lärare. Lyckligtvis är språk inte bara klassrum, kursplaner och huvud sprängfyllda av gram­ matik. Den kanske viktigaste delen av språket lär man sig bäst utanför klassrummet tillsammans med en medmän­ niska, en språkstödjare. Det behöver inte vara så krångligt. Alla som har tagit sig tid att hjälpa en flykting tillrätta vid fruktdisken på ICA, småpratat med sin granne från Afgha­ nistan eller fikat med sin svägerska från Tyskland har age­ rat språkstödjare. Just sådana små samtal är ovärderliga för den som vill lära sig ett praktiskt, användbart vardagsspråk. Det är ganska lätt att känna igen sig. Har vi inte alla suttit och tragglat tillrättalagda dialoger på engelska, tyska eller spanska i ett klassrum? Och vad hände sedan, på resan, när verklighetens kypare inte följde skolans mall för en restaurangdialog?

Oförutsägbara möten

Det vardagliga och oförutsägbara i mötet med en an­ nan människa går aldrig att simulera i ett klassrum. SFI-läraren Jenny Oldeke i Malung är mycket medve­ ten om problemet. Visst försöker hon göra så mycket vardagssaker som möjligt med sina elever, men tiden räcker inte till. Dessutom hindrar hennes professionel­ la lärarroll henne paradoxalt nog att nå ända fram: – Vi lärare pratar mycket vardag med eleverna, och vi försöker göra vissa vardagssaker som att baka eller åka skidor. Men eleverna är vana vid våra röster och vårt ordval, och vi anpassar vår nivå efter dem. Det blir inte lika naturliga fraser här som utanför skolan. Så när privatpersoner, studieförbund eller fören­ ingar anordnar informella språkträffar, språkkafé­ er och andra sociala aktiviteter med invandrare, träf­ far de mitt i prick. Dessutom använder de sig av en bra språkpedagogik, enligt andraspråksforskaren och uni­ versitetslektorn Karin Sheikhi på Mälardalens hög­ skola. – I ett samtal bygger vi på varandras uttalanden, vi fyller i och hjälper varandra framåt. Det är därför mycket användbart för andraspråksinlärning. Det låter enkelt, fast en språkstödjare kan ändå kän­ na oro och osäkerhet för själva språkmötet. Vad ska jag prata om? Tänk om vi inte förstår varandra! Och tänk om jag gör fel och förstör! Bara lugn. Karin Sheikhi har själv forskat på sam­ tal utanför klassrummet ur ett andraspråksperspektiv, och hon vet precis vilka fallgropar som finns. Ändå är hon inte särskilt orolig. – Om förutsättningarna är att aktiviteten sker fri­ villigt, och att alla vill, då kan man inte göra så mycket fel. Möjligen kan man dominera och prata för mycket. Men erfarenhetsmässigt är det svårt att komma efteråt och säga att någon har lärt ut fel. Karin Sheikhi menar nämligen att det liksom ligger i andraspråksinlärningens natur att göra fel. Hon an­ vänder termen interimspråk. Det innebär att invandra­ re som tar sina första stapplande steg på svenska lever i ett slags språkligt provisorium. De måste få pröva sig fram, göra fel, och själva bygga upp den nya språkliga världen de har gått in i. I takt med att de avancerar kan tidigare misstag redas ut – och fel på en ny nivå begås. Att göra fel kan alltså rentav vara ett tecken på att man har avancerat språkligt, för vissa fel går inte att göra om man inte har förstått mer grundläggande saker.

Rätta fel försiktigt

Det betyder förstås inte att språkstödjare aldrig ska rätta den man samtalar med. Ofta vill de asylsökande själva att man ska göra det, men man ska vara lite för­ siktig, enligt Karin Sheikhi. Det är viktigt att komma ihåg att själva samtalet faktiskt är grunden för läran­ det, och att korrigera för mycket kan förstöra samtalet och därmed också inlärningen.

Att göra fel kan alltså rentav vara ett tecken på att man har avancerat språkligt – Språkstödjaren ska försöka undvika att ta på sig en lärarroll, och det gäller också beröm. Det är en lära­ res uppgift att säga om något är bra eller dåligt, inte en språkstödjares. Samtidigt är det ju mänskligt att upp­ muntra, och som samtalspartner får man givetvis göra det, men man bör nog hålla tillbaka lite. Att språkstödjaren inte är lärare kan vara en för­ del, som SFI-läraren Jenny Oldeke påpekade tidigare. Den som inte är van att anpassa sig och tänka pedago­ giskt använder mer naturliga fraser. Dessutom upple­ ver Jenny Oldeke att lärare ibland är alldeles för dukti­ ga på att förstå. – Som lärare känner vi våra elever och deras olika bakgrund. Vi är vana vid att tolka vad de säger, och vi är välvilliga och förstår. Det kanske inte till exempel kassörskan på ICA gör. Kanske låter det inte direkt som en fördel att inte förstå den man pratar med. Men Karin Sheikhi är helt överens med Jenny Oldeke om att förståelse kan vara ett hinder för språkinlärningen. »

NÄTRESURSER FÖR SPRÅKINLÄRNING Det finns mängder av nät­resurser för språkinlärning. Här är några förslag: LINGIO – app med arabiska, persiska med mera Lingio är en gratis språkapp med 300 ämneskategorier, 12 000 ord och 2 000 meningar som gör det till ett bra språkverktyg. Här man kan lära sig de flesta europeiska språk och flera språk läggs till kontinuerligt, bland annat arabiska och persiska. SPRÅKKRAFT LÄSCOACH – för att börja läsa Språkkraft Läscoach är en app för att snabbt kunna läsa på svenska, av företaget Brainglass Data AB, finns att ladda ner till iPhone från Appstore. Finns även i en Android-version.

KREATIV PEDAGOGIK leder vidare På kreativ pedagogik.se ges en översikt med länkar till olika sajter som är bra när man vill lära sig svenska och mer om Sverige. Öva UTTAL På uttal.se finns möjlighet att i lugn och ro öva på svenska språkljud. HEJ Svenska På hejsvenska.se kan andraspråks– talarna själva öva ord, enkla fraser och uttal. LEXIN – Språk med hjälp av bilder På lexin.se finns bland annat bildteman med stöd på många olika språk, samt möjlighet att slå upp ord till och från svenska.

cirkeln 5

»

– SFI-lärarna är specialister på att för­ stå när någon pratar med ett dåligt uttal och felaktig grammatik. Det gör att elever­ na inte behöver förklara sig för dem på det sätt som man behöver göra i det verkliga li­ vet. Därför ska en språkstödjare aldrig låt­ sas förstå, utan i stället fråga.

– Att mötas av en flod av ljud som är svåra att dela upp i ord, är en svårighet som flyktingarna i Sverige också har. Som språkstödjare kan man använda sig av den­ na erfarenhet på det sättet att man tänker på att verkligen dela upp ljuden och orden på ett tydligt sätt.

Utgå från din erfarenhet

Ta hjälp av hjälpspråk

Men om man inte är lärare, ska man då inte heller luta sig mot lärarens vanliga rekvisita av läroböcker, grammatikhäften och övningar? Nej, det är bättre att söka inspiration i egen erfarenhet, menar Ka­ rin Sheikhi. Hur gjorde du till exempel när du var på resa i, låt säga, Minsk? När du steg av flygplanet sa bokstäverna på skyl­ tarna dig inget. Orden som du hörde om­ kring dig flöt ihop till långa haranger utan början och slut. Men du var ändå tvungen att ta dig till hotellet, hitta till en restau­ rang eller en uttagsautomat. Att stå kvar, inte säga ett enda ord, inte göra någonting, var inget alternativ. Kvar fanns kommuni­ kation utan grammatisk hyfs eller stil: att peka, härma ljud, gestikulera och ta till ord på alla språk som finns tillgängliga. I en sådan erfarenhet finns något att hämta, menar Karin Sheikhi:

Det där med gestikulerande, ljudhärman­ de och pekande är inte heller så dumt, om man får tro Karin Sheikhi, som menar att man måste använda alla till buds ståen­ de medel. Ytterligare ett sådant kan vara hjälpspråk. Det kan handla om att byta ut enstaka ord eller hela meningar på svens­ ka till engelska. I ett klassrum begränsar man gärna eleverna så att de bara använ­ der svenska, men en språkstödjare måste tänka på att underhålla samtalsrelationen. – Att få uttrycka sig med ett annat språk, som man kan bättre, är välgörande. Det gör att man kan slappna av. Vi måste tänka på att de som håller på att lära sig upplever sig som dummare, tråkigare och mindre när de använder ett ofullständigt språk. Hjälpspråk hindrar inte andraspråksinlär­ ningen, utan det finns tvärtom forskning som visar att de främjar lärandet.

Det normala är att hjälpspråket fasas ut efterhand som luckorna fylls med svenska – på samma sätt som olika grammatiska fel så småningom brukar rättas till. I exem­ plet med resan till Minsk kanske inte resan varar länge nog för att man ska hinna fasa ut så mycket av sitt multispråkande, men det finns andra komponenter där som är värda att titta närmare på: Genom gestikulerande, pekande och al­ lehanda språk och ljud lyckas du få en vän­ lig vitryss att förstå att du vill till hotellet. Men hur ska du själv begripa när han för­ klarar för dig? Han vill så gärna att du ska

Tipsen kommer från forskaren

SAMTAL SOM UTVECKLAR SPRÅKET – 9 TIPS TILL SPRÅKSTÖDJARE Karin Sheikhi och från SFI-lärare i Malung

1. DOMINERA INTE FÖR MYCKET

När samtal är grunden för språkinlärning måste båda parter vara engagerade – och engagera varandra. Ingen av dem ska föra monolog. Känner du att du själv pratar för mycket, försök att ställa frågor och lämna över initiativet. 2. HITTA DET SOM ENGAGERAR ER BÅDA

Tänk på att det är en vuxen män­ niska med massor av erfarenheter

du pratar med – utnyttja det genom att ställa uppriktiga frågor som kan engagera er båda. Var lyhörd för vad andraspråkstalaren vill samtala om och ha hjälp med, i stället för att styra samtalen för mycket själv. 3. VAR INTE RÄDD FÖR TYSTNAD

Genom att vara frikostig med andrum får andraspråkstalaren tid att tänka efter, förstå och formulera sig. Låt det vara tyst en stund om hen inte verkar förstå riktigt. I tystnaden finns utrymme att hinna ifatt. Erbjuder du i stället fler och alternativa formuleringar direkt, hindrar du eftertanken. 4. TA DIG TID

När du som språkstödjare pratar är det bra om du tar tid på dig så att

6

cirkeln

orden och ljuden blir tydligare. Ge andraspråkstalaren tid att staka sig och leta efter ord. Det är inte en bra hjälp att rycka in direkt och fylla i. 5. FRÅGA I STÄLLET FÖR ATT LÅTSAS FÖRSTÅ

Låtsas aldrig att du förstår. Det är bättre för språkträningen om andraspråkstalaren får förklara sig en gång till i stället. 6. VAR INTE LÄRARE

Rätta inte för mycket, för det kan hämma både talet och samtalsrelationen. Uppmuntran behövs, men det hjälper inte att alltid säga att det är bra, fast det är dåligt. Försök i stället undvika att värdera så mycket och var mer samtalspartner än lärare.

7. ALLA MEDEL TILLÅTNA

Använd dig av alla tänkbara medel som underlättar kommunikationen. Hjälpspråk som till exempel engelska kan medverka till att samtalsrelationen byggs upp och blir mer avslappnad. Använd bilder, rita, peka, gestikulera … Att lära sig många ord är bra, men erbjud också färdiga fraser som fungerar i olika situationer. Tänk på språk­ inlärning som en kombination av ”kreativitet och formler” – skapa, men vila också i färdiga fraser. 8. SPRÅKSTÖDJARE ÄR OVÄRDERLIGA

Glöm inte att det samtal som ni har är SFI-lärarens ouppnåeliga dröm. Ett sådant samtal kommer andraspråkstalaren aldrig att kunna få i

förstå, att han säger samma sak om och om igen på olika sätt. Men vad hjälper det? Karin Sheikhi är inför­ stådd med fenomenet.

Ta en paus

Alla SFI-elever skulle behöva minst en pratkompis utanför skolan

en formell utbildningssituation. Så ägna er åt samtal, och lämna grammatik, teori och skrivträning till SFI-lärarna. 9. BRA OCH DÅLIGA SAMTALSÄMNEN

Gör vardagssaker tillsammans, som att gå till affären. Då får ni naturlig input av ord, fraser och samtalsämnen. Vissa ämnen har alla människor något att säga om, till exempel hem (Hur bodde du i ditt hemland?), mat (Vilken mat åt ni i ditt hemland?), jobb (Vad arbetade du med i ditt hemland?). Däremot måste ni först ha skapat en trygg relation tillsammans innan du frågar varför och hur de flydde hit. Det kan också vara bra att be andraspråkstalaren att själv ta med fotografier som ni kan samtala om.

– Man ska inte heller rycka in direkt och hjälpa, utan låta det ta tid. Tom­ rum är inte farligt. I min forskning har jag studerat samtal mellan studieväg­ ledare och andraspråkstalare. Det vi­ sade sig att när studievägledaren tog pauser för att prata i telefon eller gå ärenden utanför rummet – då fick an­ draspråkstalarna tid på sig att tänka, förbereda sig och formulera sig. Det gäller alltså att inte oroa sig för pauser och tystnad. Samtidigt är det inte bara den asylsökande som är i be­ hov av tid för eftertanke. Språkstöd­ jaren behöver också tid att tänka och smälta det som har sagts. Är man som språkstödjare inte lyhörd inför den an­ dras behov, är det svårt att ge det som behövs. Fast vad som behövs kan råda de­ lade meningar om. Även om språk­ stödjaren har klart för sig att samtals­ formen är en bra pedagogisk metod, är det inte säkert att invandraren håller med. Med stor sannolikhet kommer de att ställa en massa knepiga gramma­ tikfrågor, eller önskemål om skrivträ­ ning i stället för att bara prata. Hur ska man förhålla sig till det? Återigen är SFI-läraren Jenny Ol­ deke och forskaren Karin Sheikhi rö­ rande överens. En språkstödjare mås­ te försöka förklara att pratet är det som gör mest nytta här och nu. Teo­ ri, grammatik och skrift är det bättre om en riktig lärare får förklara. Det är inte språkstödjarens uppgift, och där­ för är det helt okej att inte kunna svara på alla frågor. Karin Sheikhis och Jen­ ny Oldekes råd är att försöka behål­ la samtalsformen och inte hamna i en lärarroll. Språkstödjare – eller ”prat­ kompisar” som Jenny Oldeke kallar dem – är oersättliga. – Alla SFI-elever skulle behöva minst en pratkompis utanför skolan som de kan få naturliga fraser och var­ dagsspråk av. l TEXT: MARIA KAPLA OCH JOHANNES STÅHLBERG BILD: NINNI OLJEMARK

3 FRÅGOR TILL 3 ELEVER PÅ SFI I MALUNG

PÅ VÄG

till svenska Frågor 1. Vill du att en språkstödjare ska säga till när du gör fel? Vad är i så fall viktigast att rätta? 2. Är det okej att blanda språk, eller vill du helst bara prata svenska med en svensk? 3. Tränade du svenska tillsammans med någon språkstödjare innan du började på SFI?

Leteab Solomon 1. För mig är det viktigt att de rättar. Det viktigaste är att de rättar mitt uttal, men om de säger till när jag gör grammatikfel är det också bra. Fast jag vill ha hjälp med allt! 2. Jag tycker att det är bra att blanda språk, eftersom man inte kan förstå allt. Men man får inte använda andra språk för mycket. 3. När jag var på förläggningen fick jag hjälp av de som jobbade där. De lärde mig korta meningar och många ord. Vi använde också kort och spelade spel för att lära oss svenska. Rahel Habtegergesh 1. Ja, jag vill ha hjälp med att uttala ord, men grammatiken lär jag mig på SFI. 2. Jag vill helst prata svenska, men det är okej att blanda om jag behöver förstå mer. 3. I början gick jag mest via engelska. Det fanns inte så många att prata svenska med på riktigt. Tesfaldet Adhana 1. Ja, när jag går till biblioteket rättar de min grammatik. 2. Jag vill prata svenska hela tiden. För mig är det bättre, eftersom alla pratar svenska i Sverige. 3. Nej, innan jag började på SFI fick jag använda tolk. När jag gick till affären pratade jag med mina händer. Ibland pratade jag med ögonen, ibland med händerna och ibland med huvudet.

cirkeln 7

Hela världen möts i Gottsunda

EN PAUS I JOBBSÖKERIET, för Ibtisam

och hennes två barn Reem och Ihab.

Onsdagshäng på

Konta

gärna lite längre. Snackar, tar en fika eller fixar matteläxan. En omtyckt mötesplats mitt bland betonghus och butiker i Uppsala­stadsdelen Gottsunda. Cirkeln åkte till Kontakten och minglade med nyanlända somalier, läxläsare, volontärer och fnittriga tonårstjejer. på kontakten stannar man

» ”MÖJLIGHETSHUS”. Så beskriver föreståndaren Seynab Haji Kontakten i Gottsunda. 8

cirkeln

Dörren till Kontakten är öppen för alla, men skorna måste av in­ nanför entrén. Kanske bidrar det stilla tassandet i strumpor och tofflor till hemkänslan. Trots att ett femtiotal perso­ ner rör sig i lokalerna möts vi av en still­ sam, avslappnad atmosfär. Hit kommer man för att läsa läxor, sit­ ta vid datorerna, handarbeta, dansa, spela musik, gå på kurs eller bara umgås. En öp­ pen mötesplats för människor och fören­ ingar i Gottsunda. Mycket ungdomar rör sig här, men även familjer med barn och äldre. – Ett möjlighetshus, säger förestånda­ ren Seynab Haji, själv uppväxt i Tanzania och med föräldrar från Somalia och Kenya

vet hon en hel del om mångkultur och in­ tegration. – Visst finns kulturskillnader, men här lyssnar vi och lär av varandra. Det hjälper oss att öppna våra sinnen.

Kök eller städ

I ett av rummen en trappa upp sitter Ibti­ sam med blicken riktad mot skärmen. Le­ diga jobb flimrar förbi på Arbetsförmed­ lingens webbplats. – Jag vill jobba i kök eller städ. Men det är svårt att få jobb, suckar hon. Runt omkring cirklar Reem, 9 och Ihab, 2. Ett tredje barn är på väg. – Kontakten är ett bra ställe, vi kan komma hit hela familjen.

SPRÅKTRÄNING PÅ KONTAKTEN. Stor

motivation att lära sig svenska för dessa killar från Somalia och Etiopien.

akten

Allrummet på övre plan är husets hjär­ ta. Bord, stolar, soffor och en öppen köks­ avdelning, där Momtaza Alagha ser till att det alltid finns fika. Hon håller fram en vacker kaka, bakad i långpanna och skuren i små rutor. – Jag har jobbat här ett år och trivs top­ penbra, varsågod smaka på kakan. Vid ett bord sitter några killar och övar svenska. Mahad, 24 från Etiopien, Musta­ fa, 15 och Ahmad, 16 från Somalia har alla

FÖR AHMED ÄR MYCKET nytt

i det nya landet. Som att alla sitter ensam på bussen.

varit i Sverige mindre än ett halvår. Alla tre vill stanna och snabbt lära sig svenska. – Allt fokus på det, säger Mahad. Nu studerar de i förberedelseklass för nyanlända fem timmar varje dag på Val­ sätraskolan. På eftermiddagarna kommer de ofta till Kontakten för mer språkträ­ ning, med volontärer, på egen hand med hjälp av övningsböcker eller helt enkelt genom att prata med dem som rör sig i hu­ set.

Fakta Kontakten

• Kontakten i Gottsunda drivs av Studiefrämjandet på uppdrag av Uppsala kommun. • Kontakten är öppet alla dagar i veckan, måndag–fredag 13.00–19.30 (ca). På helgerna är det föreningsverksamhet i lokalerna.

• Studiestöd, blanketthjälp, musikskola, Designlabbet och skrivarcafé är några

exempel på organiserade aktiviteter, men mycket sker spontant och i projektform.

• Gottsunda är Uppsalas största miljonprogramsområde, byggt på sextiotalet, med en hög andel boende med invandrarbakgrund.

– Kommer vi inte hit blir det mest att hänga vid TV:n, säger Ahmed. Hela tiden blandas somaliska, engelska och svenska, ord och meningar översätts, det pekas och gestikuleras – och samtalet flyter på. – Du ska prata svenska, påpekar Ahmed till Mahad, som gärna glider över på eng­ elska.

Konstiga bussvanor

Mycket är så klart annorlunda i det nya landet. Både smått och stort. Bara det att människor i Sverige gärna söker sig till ett ensamt säte på bussen, fast man kan sätta sig bredvid någon annan och få sällskap. – Konstigt, det skulle aldrig hända i So­ malia, där vill vi sitta tillsammans, säger Ahmed. Efter en stund dyker fler killar upp och det visar sig att ett möte är inbokat. Pla­ nerna för en studiecirkel i teater ska dis­ kuteras. Föreståndaren Seynab Haji leder mötet med stillsam auktoritet. När alltför »

cirkeln 9

Andningshål

För Malaz, 15 och Ebrar, 15 är Kontakten ett andningshål som de återvänder till, ofta flera gånger i veckan. – Ett tryggt ställe att vara på. Vi får hjälp med läxorna och hänger med kompisar. Och du, skriv att Gottsunda är ett bra ställe med en bra skola, säger Malaz, kanske som en påminnelse om att stadsdelens skam­ filade rykte främst odlas av dem som inte bor där. Just ikväll verkar ”hänga med kompisar” ha högsta prioritet, men annars är de båda fokuserade på betygen inför nästa års val till gymnasiet. Extrastöd i studierna är en uppskattad verksamhet på Kontakten. Många går om­ kring med skolböcker och i flera rum pågår studier. Ett femtontal volontärer kommer regelbundet hit. – Jag vill göra något meningsfullt, säger Susanna Johnston som finns här i stort sett varje onsdag. Det hela sker informellt, den som vill ha hjälp dyker upp med sina frågor.

notiser FOTO : THINKSTO CK

» många börjar prata i munnen på varandra höjer hon lätt på handen. Ordningen åter­ ställd. – Jag bygger liksom in lite folkbildning och demokrati i gruppen, förklarar hon ef­ ter mötet. Jag kan också provocera lite och diskutera kvinnosyn. I början var de blyga och hade svårt att prata med mig som kvin­ na. Nu respekterar de mig, säger hon med ett milt leende. För Seynab är Kontakten en oas, mitt i det mediala larmet om flyktingpolitik och integration. Självklart finns konflikter, men hennes inställning är att det mesta går att lösa. – Jag tror på posititvism. Gnäll och tjat leder ingen vart.

SUSANNA JOHNSTON ÄR VOLONTÄR på Kontakten en kväll i veckan. ”Jag vill göra något meningsfullt”, säger hon.

– Det kan vara allt från enkla mening­ ar på svenska till fysik på gymnasienivå. Många har en stark ambition att lära sig svenska. Susanna är själv lärare, men det är abso­ lut inget krav, intygar hon. – Jag tog med min mamma hit en kväll och det gick hur bra som helst. Kan jag inte svara på något så säger jag det. Nu närmar sig klockan åtta men fortfa­ rande pågår buggkurs i danssalen och läx­ läsning vid ett av borden vid entrén. Just när vi ska lämna Kontakten kliver en man in och frågar på stapplig engelska om det är här man kan träna svenska. Javisst, kom igen i morgon klockan sex svarar Johan som tar emot frågan. En ny kontakt på Kontakten. l TEXT & FOTO: THOMAS ÖSTLUND

STUDIEFRÄMJANDET SATSAR

I Studiefrämjandets nya strategiska mål som gäller från 2016 prioriteras folkbildning med personer som invandrat, liksom verksamhet i socioekonomiskt utsatta områden.

w e b b ko l l e n

BRUKSHÄST OCH PLÖJNING

JUF BILDADES 1918 och har bland annat till syfte att utveckla ungdomsaktiviteter kring natur, miljö och jordbruk, samt i övrigt stimulera en allmän kulturell verksamhet. På webbplatsen www.juf. se kan man läsa om JUF:s olika verksamhetsgrenar. Brukshästverksamhet är en av dem, med brukskörning, bruksridning och skogs­körning. Plöjning är en annan, även den med olika inriktningar. I både brukshäst och plöjning anordnas tävlingar. JUF:s studieverksamhet utgjorde grunden till det som 1959 blev Studiefrämjandet – och JUF är i dag en av Studiefrämjandets 19 medlemsorganisationer.

LYSSNA PÅ FOLKBILDNING

KOMPISHÄNG OCH LÄXLÄSNING. För

Malaz och Ebrar är Kontakten ett tryggt ställe att vara på.

10

cirkeln

ÄR DU EN FOLKBILDNINGSNÖRD? På Folkbildningspodden avhandlas stort och smått som kan intressera dig – allt från studieförbundens arbete med flyktingar till varför Sensus och Bilda inte gick ihop. www.studieforbudnen.se.

FOTO : U L RICA ZW E NG E R

Gå på folkhögskola

Klädbytardag – hållbart lyft för din garderob Säkert finns kläder som bara hänger där, som du aldrig kommer använda. Ta med dem till Klädbytardagen den 19 april. Idén är lika

VILL DU FÖRNYA DIN GARDEROB?

enkel som smart. Du lämnar kläder du inte vill ha – och hittar andra som passar bättre. Klädbytardagen genomförs för sjunde året i rad på många platser i landet. Läs mer på www.naturskyddsforeningen.se

Bildningstrender 2016:

GOTT OM NYFIKENHET – ONT OM TID

största drivkraften för att lära sig mer, men tiden är en bristvara. Det visar Studieförbundens nya rapport Bildningstrender. Nära 7 av 10 vill lära sig mer av nyfikenhet. Hälften av dem som svarat vill lära sig mer språk. Andra ämnen som ökar i popularitet är mat och dryck, hälsa och friskvård samt livsåskådning och religion. Drygt 500 personer 16–79 år har svarat på webbenkäten.

NYFIKENHET ÄR DEN

FOTO: THINKSTOCK

75 000

Så många deltagare hade studieförbundens cirkelverksamhet med asylsökande hösten 2015. Cirklarna har handlat om att stärka de nyanländas kunskaper i svenska språket och om det svenska samhället.

Studera i höst? Vi har kurser inom - Skådespeleri & - Teater för dig med Asperger Sista ansökningsdag 5 maj Läs mer på www.folkis.nu Hällefors folkhögskola : Jordgatan 6, 702 23 Örebro FOTO: STUDIEFRÄMJAN ET

Fler vill lära sig jaga – jägarexamen vässas ÖVER 13 000 PERSONER tog jägarexamen förra året, en ökning med

10 procent jämfört med 2014. Var femte som tar jägarexamen är kvinna. – Att få lära sig mer om hur naturen fungerar och få skaffa sitt eget naturliga och hälsosamma viltkött, tror jag är bidragande faktorer till att fler tar jägarexamen, säger Henrik Falk på Svenska Jägareförbundet. Nu vässar Studiefrämjandet sitt utbud av kurser för jägarexamen för att möta det ökande behovet. – Vi erbjuder ett flexibelt sortiment och är noga med att hålla kvalitet på kurserna, säger Annika Stigmark på Studiefrämjandet.

cirkeln 11

Närbild MARTIN WIDMARK

– LÄSNING UTVECKLAR FÖRMÅGA till empati och reflektion, säger Martin Widmark. Det vore intressant om det gick att vetenskapligt mäta förhållandet mellan befolkningens läsförmåga och framgång för extremistpartier.

SKRIVM AS K IN E N

sprutar ur sig böcker, närmare bestämt 101 stycken på 16 år. Han har miljontals läsare världen över och är initiativtagare till projektet En läsande klass. – Böcker utvecklar människors förmåga till empati och reflektion, säger han. lassema jas skapare martin widmark

»

Hemma hos familjen Widmark i Stock­ holmsförorten Stureby frodas fantasin. Bakom soptunnan i den lagomstökiga trädgården bor en imaginär eskimå och i Martins skrivstuga trängs en hel drös låtsasförfattare. När Martin, hans fru Mia och de nästan vuxna barnen Johannes och Kajsa samlas runt köksbordet hakar de gärna på varandras hisnande historier. Så här mitt på dagen är bara Martin hemma och på bor­ det står hans kaffekopp bredvid en tjock inbunden anteckningsbok i A4 format. Sonen Johannes hävdar ibland att han borde få ett visst arvode, eftersom det är hans förtjänst att Martin blev författare. En gråkall morgon i slutet av 90-talet, på väg till dagis, frågade han sin pappa hur man fångar en tiger. Frågan fick en oanad effekt. Att fånga en tiger kom ut år 2000, därefter har LasseMajas detektiv­ byrå, Lilla extra, Nelly Rapp och Halvdan Viking öppnat dörren till böckernas oändliga värld för barn runt om i världen. Martins egen första stora läsupplevelse var Pro­ fessorn och diamantligan som han fick i julklapp, när han var åtta. – Det var min första kapitelbok och jag blev som förälskad, ville vara med boken hela tiden. Efter­

som det är just den åldersgruppen jag skriver för, har jag extra höga krav på mig själv. Jag vill lära barn att älska böcker. För Martin är begrepp som underklass och överklass underordnade den läsande klassen. Un­ der de tio år han arbetade som lärare på mellansta­ diet fanns alltid massor av böcker i hans klassrum. Varje dag avsattes en stund åt antingen högläsning eller bänkbok. Också under de åtta åren han un­ dervisade vuxna invandrare i svenska så fanns läs­ ningen av dagsfärska tidningsartiklar med som en central del av studierna. Nu oroas han av att så mycket som en femtedel av eleverna i årskurs nio inte kan läsa och skriva ordentligt. – Den som inte behärskar det skrivna ordet har inte en chans att få jobb eller vidareutbilda sig och lämnas ohjälpligt utanför. Den som inte duger för majoritetssamhället, blir i stället emot – och är ett lätt offer för bestickande vulgärpropaganda.

ÅLDER: 55 YRKE: Författare BOR: Villa i Stockholms­

förorten Stureby FAMILJ: Två barn, en fru

Utmanande intrig

I backspegeln kan han se att anledningen till att han utbildade sig till lärare i grunden var politisk. I klassrummets miniatyrsamhälle skulle alla kän­ na sig inkluderade och som pedagog strävade han »

MARTINS STÖRSTA LÄSUPPLEVELSER Barnfavorit: Jag var runt sju när jag hittade Tintin, som jag fortfarande läser med behållning. Berättelserna är genom­ arbetade och persongalleriet fantastiskt.

om

MARTIN WIDMARK

Vuxenfavoriter: Jag glömmer snabbt, men bland det jag läst nyligen har jag två favoriter. Den ena är Fyren mellan haven av M.L Stedman, den andra Kvinna på tåget av Paula Hawkins. För båda gäller att huvudpersonerna griper tag, samtidigt som berättelserna har ett enormt framåtdriv.

BILD: HELENA WILLIS

En bok att minnas: Sinue Egyptern av den finländske författaren Mika Waltari. Den utspelar sig på 1300-talet f.kr och Sinue är faraos läkare. Det är som att läsa en ögonvittnesskildring över både vardagsliv och storpolitik. Språket år otroligt vackert. Jag har läst den tre gånger och läser den gärna igen. Den är skriven på 50-talet och finns tyvärr inte i nytryck.

cirkeln 13

– JAG TROR ATT SVENSKAR är bäst i världen på att samar-

beta, säger Martin. Vi börjar redan på dagis och har också en lång historisk tradition av samarbete och organisation: Fackföreningarna, nykterhetsrörelsen, folkbildningen...

»

» efter att möta varje individ på den språkliga och intellektuella nivå hen befann sig. Det målet har han tagit med sig in i författan­ det. – På samma sätt som en vuxen invandrare kan prata knackig svenska, men ha hög intellektuell kapacitet, så ligger barns intellektuella nivå myck­ et högre än deras språkliga. I mina böcker vill jag att språket ska vara tillgängligt, men intrigen ut­ manande. Lättläst, men inte lättlöst har varit ett vinnan­ de koncept. På knappt 16 år har Martin gett ut 101 böcker – mer än en bok varannan månad. De har översatts till mer än 30 språk och sålt i mer än 3,5 miljoner exemplar. Uppslag till nya äventyr fortsätter att rinna till i en strid ström, för att få styr på fantasiflödet krävs noggrann planering. – För att dra ner tempot i skallen gör jag anteck­ ningar och mindmaps, ritar och tecknar. Först när jag vet att historien går runt, är jag trygg nog för att sätta mig ner och skriva. Men då går det fort! Det är planeringen och researchen som tar tid.

Stuns i berättelsen

Martins böcker kommer till i tätt samarbete med förlag och illustratörer. Han tar tacksamt emot re­ daktörernas synpunkter för att få mer stuns i be­ rättelserna, och i de färdiga böckerna bär bilderna på lika mycket information som texten. – Jag är inte ett storslaget författargeni, och mina ord är inte huggna i sten. Jag älskar att arbe­ ta i grupp. Fler personer tillför ett arbete fler kva­ liteter. Utmaningen är att avgöra hur mycket man ska driva sitt eget och hur mycket man ska driva med i rörelsen. Under sina mer än 1 000 klassrumsbesök har Martin gång på gång fått bekräftat hur stor skill­ naden är mellan klasser med stor respektive liten läsvana. De som läser mycket har inte bara ett be­

Jag är inte ett storslaget för­fattargeni, och mina ord är inte huggna i sten. Jag älskar att arbeta i grupp. SKRIVRÅD FÖR BERÄTTARSUGNA (Om du vill följa Martins metod)

• Planera noga. • Formulera vad du vill berätta. Spåna gärna tillsammans med andra. • Håller historien? Vad saknas? Vilka luckor måste fyllas i? • Gör som filmmakarna i Hollywood. Öva på att skriva korta berättelser där du följer den dramaturgiska W-kurvan.

14

cirkeln

1. Harmoni

3. Någon ingriper

2. Det går åt skogen

5. Det blir ännu bättre än i början

4. Det går ännu mer åt skogen

tydligt större ordförråd och är bättre på att lyssna, de ställer också mer frågor, drar slutsatser, är nyfikna och ifrågasätter. Återigen gör Martin en koppling mellan det som händer i klassrummet och det som pågår utanför. – Läsförståelse är början på all bildning och ju mer bildad en befolkning är, desto bredare och djupare blir toleransen i sam­ hället, säger Martin. Med bildning menar jag inte bara faktisk kunskap, utan också förmåga till reflektion. Sverige har en unik tradition av folkbildning, som vi är skyldi­ ga att förvalta.

stadieelever. Handledningen, som finns tillgänglig på nätet, är utarbetad av någ­ ra av de bästa pedagoger som Martin lärt känna på sina skolbesök. Projektet finan­ sieras av Junibacken och Postkodslotte­ riets kulturstiftelse tillsammans med en mängd både stora och små bokförlag. – Att jag arbetar ideellt för En läsande klass, är min payback för allt bra jag har

PÅ GÅNG UNDER 2016

• Fler böcker om Lilla Extra, Nelly Rapp, Halvdan Viking och LasseMajas detektivbyrå.

Läsförståelsen rasar

• Filmatiseringar av Nelly Rapp,

Martin hade turen att växa upp under en epok då kvaliteten på den obligatoriska skolutbildningen i landet nådde sin peak. Sedan har det gått utför. I Pisaundersök­ ningen från 2013, hade Sverige rasat från tredje plats uppifrån, till trea nerifrån vad gäller läsförståelsen bland OECD-länder­ nas skolelever. Samma år initierade Martin projektet En läsande klass, där målet är att öka läs­ förståelse och läslust för låg- och mellan­

Halvdan Viking och några Lasse­ Maja-böcker.

• LasseMaja kommer också sättas upp som teaterpjäs och snart finns en LasseMaja app att ladda ner.

• I januari fick den senaste Lasse

Maja-filmen Stella Nostra en guldbagge för bästa visuella effekter.

Ny katalog - Ute nu! Nyhet! Worbla

55:-

fått av samhället när jag växte upp, säger han. Resultaten är fantastiska, men man borde förstås börja ännu tidigare. Jag har en vision om ett litet bibliotek på alla för­ skolor i hela Sverige. Finansieringen skul­ le gå på 40–50 miljoner kronor. Det låter mycket, men vore en lönsam samhällsin­ vestering, eftersom det skulle skapa massa unga bokälskare. Ja, Martin har som vanligt många bollar i luften. Vad gäller författandet håller han som bäst på med förarbetena till den tionde bok­ en om Vikingapojken Halvdan. I den in­ bundna anteckningsboken på köksbordet sorteras tanketrådar, infall och fakta. Den här gången gör Halvdan en resa till Vin­ land, den kontinent som senare upptäckare skulle komma att kalla Amerika. Troligtvis kommer den spännande fär­ den bli många barns första tur på en kom­ binerad nöjes- och bildningsresa, som kan föra hur långt som helst. l TEXT: MARIA LEIJONHIELM FOTO: ANNA MOLANDER

VILL DU VETA MER om En läsande klass gå in på: www.enlasandeklass.se

Vårkatalog 2016

Ett termoplastiskt material som med värme kan formas, slipas och målas till vad du vill.

79:-

499:-

Trären pall av furu

179:Vaxduk & Jerseytyger

169:-

från 99:-

Påskpysselsatser

www.slojd-detaljer.se Fjädrar C049-1006 och 4343-0000, silkespapper 0256-1096 och 0256-1296, hittar du i vår webbshop.

SKARA * STOCKHOLM * MALMÖ

www. s lojd -d etaljer. s e 0511-26 7 6 7

cirkeln 15

Konsten att göra

EN STUDIEPLAN

kan starta en studiecirkel. Det räcker att ni är en grupp som vill lära er något tillsammans. En bra studieplan ökar chansen för ett givande samarbete i gruppen. Studie­ planen kan ni göra själva i cirkeln. Här är lite vägledning.

vem som helst

MALL FÖR STUDIEPLAN

Studiefrämjandet har nyligen tagit fram en nationell mall för studieplaner, främst för kamratcirklar. Så här ser mallen ut: Vad vill ni lära er? Vad är det för intresse som fört gruppen samman? Vad är det ni vill fördjupa er i tillsammans?

»

Vi människor har olika inställ­ ning till att planera. Tänk er en weekendresa till London. Vissa kastar sig på planet och ser vad som hän­ der när de kommer fram – oförutsägbart och spännande. Andra funderar ut vad de vill se, gör ett tajt tidschema för att hinna med allt. Vad är bäst? Båda sätten har så klart sina för- och nackdelar. I en studiecirkel är det bra med ett visst mått av planering. Ni som startar en cir­ kel själva – kanske för att lära er spela mu­ sik, studera klimatfrågan eller skriva poesi – gör ofta er egen studieplan. För dessa, så

kallade kamratcirklar, finns Studiefrämjan­ dets nya mall för studieplaner (se nedan). Det finns flera fördelar med att ni till­ sammans i gruppen gör en studieplan i bör­ jan av cirkeln. Bara det att ni är en grupp talar för det. Även om ni känner varandra kan det visa sig att era förväntningar går på tvärs. Bättre då att försöka hitta en gemen­ sam väg och få lite struktur från start. När ni gör er plan brukar det komma fram sådant ni vill lära er för att nå era mål. Kanske behöver ni skaffa material el­ ler lära er datorprogram. Studieplanen blir då även ett sätt att ta reda på vad ni behö­

Hur vill ni lära er?

Hur vill ni presentera er studieplan? Det vanligaste sättet är att skriva ner allt ni kommer fram till i ett dokument, men det går även att använda andra medier såsom ljudinspelning, film eller annat.

• Ska ni träffas i en lokal, kommunicera •

• •

Tidplan Hur många träffar eller moment planerar ni att genomföra? Vilka moment innefattar studiecirkeln och under vilken/vilka tidsperioder? Hur ofta ska ni träffas? (En eller flera gånger per vecka eller månad) Detta är endast för er planering, ni kan ändra antal träffar och timmar under cirkelns gång utifrån gruppens behov.

• • • •

16

via nätet eller blanda olika former för era träffar? Vilka källor kommer ni främst att använda för att söka kunskap? (Litteratur, film webbsajter eller annan typ av studie­ material).

cirkeln

•

Vilket stöd behöver ni från Studiefrämjandet? Lokal, digital studieplats, material, pedagogiskt stöd eller annat.

•

Utvärdering Efter cirkelns slut är det bra att för er egen skull utvärdera hur arbetet har gått. Det kan man göra på olika sätt, öppen diskussion i gruppen, anonyma enkäter eller annat. Fundera och bestäm gemensamt hur ni vill göra i er grupp.

•

En knäckfråga är hur detaljerad en studieplan ska vara.

MANUELAS RÅD

– så fixar du studieplanen Manuela de Gouveia arbetar på Studiefrämjandet i Stockholm. Hon har coachat många kamratcirklar att komma igång. Här är hennes råd till er som ska göra en studieplan: FOTO: THINKSTOCK/ STUDIEFRÄMJANDET

ver för stöd från ert studieförbund. När ni gör studieplanen är det bra att prata om hur ni ska jobba i cirkeln. Hur ska ni samarbeta? Ska ni alltid ses fysiskt eller ibland träffas på nätet? Hur ofta och hur länge varje gång? Kanske inte lätt att svara på sådana frågor, men tänk på att det är en plan ni gör – och att planer kan ändras.

Vad vill gruppen?

Att varje studiecirkel ska ha en studieplan är bestämt av staten, som ger stöd till stu­ dieförbunden. I reglerna står att det ska finnas en dokumenterad plan för studie­ cirkelns genomförande och för det studie­ material som används. En knäckfråga är hur detaljerad en stu­ dieplan ska vara. Tittar man i färdigpro­ ducerade studieplaner är de ofta indelade i träff 1, träff 2, träff 3 och så vidare, ofta med övningar till varje träff. Så detaljerade är sällan studieplanerna i kamratcirklar. Att däremot enbart skriva att ”vi vill spela mu­ sik”, räcker inte. En sådan enkel studieplan

blir inte heller särskilt användbar för er i grup­ pen. I Studiefrämjandets mall till stu­ dieplan ställs frågan: ”Vilka moment inne­ fattar studiecirkeln och under vilken/vilka tidsperioder?” Här kan ni dela upp cirkel­ aktiviteterna i olika moment, ungefär som ingredienser i en maträtt – och även ange hur mycket och i vilken ordning ni ska läg­ ga ingredienserna i grytan.

Annan kunskap

I en studiecirkel träffas ni för att lära er mer om ert gemensamma intresse. Men säkert lär ni er mer än så! En studieplan utgår vanligtvis från själva ämnet, men för­ biser ofta allt annat ni lär er tillsammans – samarbeta, diskutera, kompromissa och lösa konflikter. Social kompetens brukar det kallas. Kan ni få med något av detta i studieplanen är det bra, men sådana ingre­ dienser kan vara svåra att se i förväg. Det är i alla fall ett lärande som kan vara nog så betydelsefullt i en studiecirkel! l TEXT: THOMAS ÖSTLUND

INSPIRERAS AV SVEROK SVEROK BESTÅR AV 1 300 spelföreningar. Sverok har tagit fram mallar för olika studiecirklar (www.sverok.se) som kan ge stöd och inspiration för er som vill göra studieplaner, även i andra ämnen. Mallarna är också bra för att skilja ut verksamhet som kan rapporteras som studiecirklar, och det som handlar om att utöva själva spelhobbyn, och därmed inte är cirkelstudier.

1. GÖR STUDIEPLANEN tillsammans

i gruppen, det blir oftast mycket bättre än om cirkelledaren själv gör planen. Ni pratar ihop er, hittar idéer och planen blir något som ni gjort tillsammans. 2. DELA UPP CIRKELN I DELMOMENT.

Inte bara att ni ska ”spela”, ”dreja” eller ”måla”, utan mer detaljerat än så. ”Att bli större än Metallica” hade en av mina musikgrupper som mål. Helt okej att ha visioner, men beskriv gärna vad ni ska göra på vägen dit. 3. ANVÄND STUDIEPLANEN under cirkeln. Det är ett sätt att checka av vad ni har gjort. Blir ofta en bra bekräftelse på att ni har kommit en bit på vägen.

– och att planer kan ändras. Inget som helst fel i det.

4. TÄNK PÅ ATT NI GÖR EN PLAN

i långa formuleringar och svåra ord. Fundera vad ni vill göra och beskriv det så enkelt som möjligt, gärna i punktform. Ett smart sätt är att sätta er och prata om vad ni ska göra, utifrån mallen till studieplan. Spela in samtalet. Ljudfilen kan bli en perfekt studieplan.

5. FASTNA INTE

6. TA HJÄLP AV ANDRA. De flesta grupper vet vad de vill, men kanske inte alltid har formulerat det i ord. Jag och mina kolleger på Studiefrämjandet kan hjälpa till med att ställa frågor och ge er stöd.

cirkeln 17

notiser ÄGODELA

Guida rätt i naturen

PÅ CAFÉ PLANET

I GUIDEN FÖR NATURGUIDEN

Ägodela är den nya stora trenden. Att byta, låna, dela, få och ge i stället för att köpa. namnet på en bok som tillsammans med filmen Dela är det nya äga vill lyfta fram ägodelandets möjligheter och glädje. Café Planet, Studiefrämjandets mötesplats för hållbar omställning, satsar nu tillsammans med Naturskyddsföreningen på lokala aktiviteter om ägodelande och kollaborativ ekonomi. Café Planet finns på flera platser i landet. Kolla på www.studieframjandet.se om det händer nåt hos dig – eller varför inte dra igång en egen aktivitet?

av Ulrik Alm får du som vill genomföra guidningar i naturen massor av tips, råd och inspiration. Finns nu i reviderad upplaga. Intresserad? Beställ via Studiefrämjandet på din ort.

ÄGODELA ÄR OCKSÅ

FOTO: THINKSTOCK

FOLKBILDNINGS­FÖRBUNDET BLEV STUDIEFÖRBUNDEN intresseorganisation Folkbildningsförbundet har bytt namn till Studieförbunden i samverkan, i dagligt tal Studieförbunden. Den nya loggan är rund som en studiecirkel!

STUDIEFÖRBUNDENS

JÄGARSKOLAN

• Lättläst och illustrativ huvudbok • Ljudbok till huvudboken • Studiehandledning med över 450 frågor och svar • Jaktlagstiftningen i berättande form

Beställ Jägarskolan i Jägareförbundets butik www.jagareforbundet.se

cirkeln

FACEBOOK FÖR SENIORER FAGNING FINSKA FLADDERMUSNATT FLAMENCO FLORAVANDRING FISKETILLSYN FJÄRILSVANDRING FLUGBINDNING FOLKDANS FORNSÖK FORUMTEATER FOTO FRANSKA FRIMÄRKSHISTORIA FÅGELSKÅDNING FÖRARBEVIS

– Det kompletta bokpaketet för Jägarexamen

Pris: 745 kr

18

Här ett urval på kurser och aktiviteter på F från www.studieframjandet.se. Kul på alla andra bokstäver hittar du också där.

FOTO : STU D IE FRÄM JAND E T

Krönika

»

Visst kan hundar prata

en staffordshire bullterrier, har utvecklat ganska många läten för att kommunicera. Ett är ett hack­ ande ljud, då är allt förfärligt och hon är orättvist behandlad, vil­ ket inträffar då hon exempelvis inte får vara med i rummet där vi äter middag. Hon kan grymta som en gris när hon myser. Hon kan definitivt skälla ut mig, vilket händer om jag glömmer bort ruti­ nen att hon ska få en viss sorts godis då vi varit på långpromenad.

SVEROK OCH SD – RAKA MOTSATSEN har beslutat att det inte går att vara förtroendevald för Sverok på förbundsnivå och samtidigt vara förtroendevald inom Sverigedemokraterna eller andra rörelser som aktivt arbetar mot Sveroks värderingar och demokratiska principer. Alexander Hallberg och Tjarls Metzmaa från Sverok förklarar i Aftonbladet den 10 december 2015 beslutet så här:

SVEROKS RIKSMÖTE

”Att företräda Sverok och samtidigt representera en organisation som har rakt motsatta värderingar som oss, som arbetar för att försämra villkoren för ungdomars organisering och som bidrar till ett mer polariserat och främlingsfientligt samhälle, det ser vi som en omöjlighet.” Sverok har över 80 000 medlemmar och är en av Studiefrämjandets medlemsorganisationer.

FRAMGÅNG FÖR FÖRENINGSBOK STUDIEFRÄMJANDETS föreningsbok Föreningen – från idé till prak-

tik har mött stor uppskattning, bland annat på fritidsgårdar runt om i landet. Den används också på fritidsledarutbildningar. Boken är en enkel handledning för ungdomars organisering, och beskiver även föreningsformens idégrund. Nyfiken på boken? Kontakta Studiefrämjandet på din ort.

VÅR FÖRMÅGA ATT förstå hundars läten har undersökts genom forsk­ ning av den ungerske etologen Péter Pongrácz. 36 försöksperso­ ner med skiftande erfarenhet av hundar fick lyssna på 12 olika hundläten. Försökspersonerna hade en lista på de situationer som använts för att framkalla lätena. Uppgiften var att kombinera vart och ett av skallen, med exempelvis lekfullhet, förtvivlan och lycka. Alla försökspersoner klarade testet, man hittade inte ens någon skillnad mellan försökpersoner med olika erfarenhet av hundar. Till och med små barn förstår hundars läten. Kanske kan man påstå att förmågan är medfödd, något evolutionen fört med sig. Den person som inte kände igen ett varningsläte kunde bli upp­ äten av en hyena eller något annat farligt rovdjur, varifrån våra domesticerade hundar kommer. MEN HUNDAR KOMMUNICERAR också med oss utan att de låter. Vem har inte varit med om att ens hund med blickar och kroppshåll­ ning kan tala om att det står en burk godis på köksbänken som de gärna vill komma åt. Anja kan stirra på mig med mycket inten­ siv blick, sedan en snabb blick åt byrån i hallen, sedan tillbaka till mig. Där i en låda ligger hennes boll. Det går inte att misstolka. ”Plocka fram bollen!” Likaså läser hundarna av oss utan att vi säger ett knyst. Att duka för fler personer än vad vi är i hushållet gör att Anja ställer sig vid dörren, eftersom det betyder att någon ska komma på besök. Att ta ner resväskan från vinden är katastrof. Bäst att lägga sig i väskan så man inte glöms bort. För att inte tala om klotången. Jag behöver inte ens säga ordet ”klo”, inte visa tången. Hon vet med hela min kroppshållning när det är dags för tortyren, och springer och gömmer sig. DET FINNS ETT SPRÅK som bara fungerar mellan henne och mig, jag ser att hon utvecklat andra signaler med sin hundvakt. Det skapar sam­ hörighet. Finast av allt är kärleken. Jag kän­ ner den dagligen, genom övertygande pussar, hennes huvud på mina fötter, hon vill vara där jag är. Oavsett om jag varit hem­ ifrån tio minuter för att köpa mjölk eller två månader på långresa, är det alltid glädje då vi möts. Den förbehållslösa kärleken behöver inga ord.

BODIL SJÖSTRÖM FÖRFATTARE OCH FRILANSJOURNALIST

FOTO: ELISABET H OHLSON WALLI N

– en av världens största miljömanifestationer. Studiefrämjandet är anmälda och på många håll i landet sker aktiviteter i samband med Earth Hour, då vi släcker ljuset mellan 20.30–21.30. Mer info om Earth Hour på wwf.se

DEN 19 MARS ÄR DET EARTH HOUR

MIN HUND ANJA,

Alla har sina favoriter bland låttexter. Refrängen som för alltid klistrat sig fast eller versen som är poesi för själen. I Studiefrämjandet musikgrupper skrivs varje år tusentals texter till musik. Men alla har kanske inte funderat så mycket över bestånds­delarna i en låttext. Daniel Forsberg är själv musiker och har tidigare arbetat TEXT: DANIEL FORSBERG FOTO: THINKSTOCK

på Studiefrämjandet. Här guidar han oss in i textskrivandets värld – för dig som vill fundera över vad dina öron egentligen hör, eller kanske testa att skriva en egen låttext.

L VA D H A N D

AR DET OM

TEXTEN till musiken

?

la om. låten ska hand Bestäm vad och smärta, n berör hjärta de om tt se Oav eln viktig. r politik är vink le el igx se y, rt pa tar är djupsinn ga? I vissa lå het lig on rs pe r Vad vill Du sä le gemang el ga en lls n hä ka m het, sa dra gånger essensen. An nt. den centrala mindre releva ra va dskap” xt te m ett ”viktigt bu sa lätt edryckande, a Då kan en m text ska pass h oc ik us M . re tt n bä si a r er ha ng r fu ikstila låtar och mus ihop och alla . är och känsla unika karakt

B RY T R E G LE R N

VÅGA ÄR LIG HE T

A

En sångtext är ingen doktorsavhandling eller skoluppsa ts. Regler i språk oc h meningsbyggnad ka n brytas hej vilt så länge resultatet ge r rätt effekt. Vissa texter gör sig bäst som läst poesi, me n många dikter pass ar också som tonsatta. Mando Diao släppte exempelvis succéalbumet ”Infru set” med nyskriven musik till Gustaf Frö dings poesi.

Många är vi som tilltalas extra av en text som känns äkta, ärlig och trovärdig. Ofta känns ett jag-budskap mer personligt. Detta oavsett om den bygger på egna erfarenheter eller är kryddad med fiktion. Våga vara glad, våga göra ont och våga mena det du skriver.

HITTA FORMEN

De vanligaste byggstenarna inom pop- och rockmusik är berättande unika verser samt refränger som repeteras ett flertal gånger. Jämför detta med traditionella visor som ofta bara har verser. Hur kort eller lång texten bör vara finns det naturligtvis inga regler för.

SÅ HÄR TÄNKTE JAG DANIEL FORSBERG ”JOHN DANIEL” OM SIN LÅTTEXT ROSA HIMMEL Min egen låt ”Rosa himmel” handlar om att återfinna den speciella känslan från första förälskelsen. Jag har valt ett jag-budskap, varit personlig och kryddar med fiktiva detaljer. Flera metaforer bildsätter låten. Orden ”ändra färg” kan exempelvis både syfta på himlen rent bokstavligt, men också önskan om att livet i stort kan förändras. ”Spränga berg” syftar på dåtidens svulstiga bandspelare som kallades just för Bergsprängare. Titeln ”Rosa

20

cirkeln

himmel” är i sig en metafor för förälskelse. I den sista versraden invänder jag mot mina egna tankar och visar mig reflekterande. Det kan göra att refrängens trovärdighet ökar. Den ”hookigaste” delen och den fras som flest personer har kommenterat är ”Du smakade dillchips och ljummen Coca cola”. Kanske sticker meningen ut för att den väcker flera sinnen på en gång – både smak, doft och syn. Men också för att den känns barnslig och lekfull.

Vers: Och jag minns det som igår Du smakade dillchips och ljummen Coca cola Scorpionsballader på TDK-kassetter som kunde spränga berg Och det händer än idag att jag undrar hur du har det Det låter nog patetiskt att romantisera om något som var så längesen Refräng: Men sån är jag, och bara några berg och dalar bort Rosa himmel, kom tillbaka Det kan aldrig vara för sent att ändra färg Kom tillbaka, rosa skimmer Drömmer du som jag, säg ja

KO N K R E A B S T R A KT E L L E R T? Vill

RIM OC H RY TM IK

Det är vanligt att låttexter har rim, men det är definitivt inget måste. Likväl som rim kan ge en extra elegans, kan för många eller för ”billiga” rim sänka låten n, rejält. Något som är viktigt är att texte imus med oavsett innehåll, ”rimmar” ken och att fraserna har flyt och passande rytmik. Att leka med språket på det här sättet är en viktig ingrediens i bland annat hiphopens rhymes.

du att lyssn aren direkt ska förstå te eller ska m an få mer u xten, trymme att Jämför exem tolka själv? pelvis Lars Winnerbäck kreta fras ”J s konag dricker g lögg med b dörren öpp alkongen i natt. Ja g är så trött p mail och ko å alla der. Jag vill ha dig här p natt.” med å riktigt i Joakim Ber g i Kents bet abstrakta st ydligt mer ycke ”Sago r för barnen som du, om som är en tunnel vi d ljusets sl Jag är din vä ut. n och vi lär oss av vara nn.”

M ETAF OR ER OC H HO

OK AR

Bildliga liknelser – metaf orer – kan göra texten extra kraftfull och ige nkännande. Ett exempel på en låt med många metaforer är Timbuktus ”Strö lite socker på mig ”, som till en början kan låta som vilken kärlek slåt som helst, men som handlar om hans för hållande till musiken. Man pratar också om hoo kar – textfraser som sticker ut och gärna fastna r som klister i folks huvuden. Några exempel är Raymond & Marias ”Ingen vill veta var du köp t din tröja” och Basshunters ”Jag känner en bot ”, båda är unika fraser som säkerligen bidrog till att låtarna blev hits. Och alla minns vi väl att Niklas Strömstedt ”körde på en fågel och beg ravde den”.

THE X-FACTOR

” D U S M A K A DE DILLCHIPS OCH LJUMMEN COCA COL A”

Våga experimentera och vara originell. Den mest galna och genrebrytande idén kan göra att låten sticker ut ur mängden och därmed väcker intresse. Något som inte följer mallen och känns helt off i sammanhanget, kan vara just det som får helheten att lyfta. Ett exempel är Miriam Bryants tolkning av Lisa Nilssons låt ”Allt jag behöver”. Den tillkomna frasen ”Det kommer till och med bli lätt. Du är så jävla inkomplett” ger den gamla låten en helt ny identitet och kaxighet.

2

FRÅGOR till låtskrivare hos Studiefrämjandet

1. Finns det någon känd låt som du tycker har en extra bra text? Vad gör den så bra? 2. Har du något personligt tips på vad en bra låttext bör innehålla? FRIDA HERCHENRÖTHER Tikkle Me (Eskilstuna)

1. En låt som berör mig är ”Det överexponerade gömstället” av Bob Hund. Den innehåller så otroligt många metaforer och är både starkt politisk, djupt poetisk och känslomässigt naken på en och samma gång. 2. Jag skriver ofta själv utifrån ett tema och provar mig fram med olika rim. Texten bör gå att tolka på flera sätt och vara starkt sammanflätad med melodin. ARMIN MEMIC, In Hours (Linköping)

1. Jag gillar texter som målar upp en bild – som en bra bok, gärna med en fängslande berättelse som berör. En sådan låt är ”End of the World” med Skeeter Davis. 2. Försök att skapa en stämning genom att måla upp mentala bilder för lyssnaren. ANNA LÅNG, Luntgatan Girls (Norrköping)

1. ”Jag dör för dig” med Silvana Imam - så fin och enkel kärlekslåt. Den känns naken och ärlig, inget knussel liksom. 2. Krångla inte till det. Berätta som det är, rakt upp och ner. Sedan kan du censurera och bädda in i efterhand – om det blev för ärligt.

LÅTAR SOM ARTIKELN refererar till är Lars Winner-

bäck – Hugger i sten, Kent – Pärlor, Miriam Bryant – Allt jag behöver, Timbuktu – Strö lite socker på mig, Raymond & Maria – Ingen vill veta var du köpt din tröja, Basshunter – Boten Anna, Niklas Strömstedt – Sista morgonen.

TEXTEN VÄRDERAS HÖGT

Låtskrivarnas organisation Stim värderar text och musik lika mycket i sin standard­fördelning för ekonomisk ersättning.

cirkeln 21

FOTO : P RIVAT

HALLÅ DÄR!

Kursstart 20–50 % rabatt 15 februari – 29 mars

ANDREA RODRIGUEZ, 39

Ny chef för den nya avdelningen Studiefrämjandet Västerbotten (tidigare de tre avdelningarna Umeå, Skellefteå och Södra Lappland).

Kungsgatan 58 • T Hötorget • Stockholm • Tel: 08-545 15 560 •

www.kreatima.se

FOTO: THINKSTOCK

Hur känns det? Det känns bra, men helt klart är att hårt arbete väntar, men så ska det ju vara! Att få ihop tre avdelningar till en är en utmaning, men jag är övertygad att vi har allt att vinna på att gå samman.

Välkommen till Kreatima – mitt i city! Vi säljer nu även leror, glasyrer, ugnar etc. (ingår ej i kampanjen). Besök www.kreatima.se där du kan handla samt läsa om kampanjer, visningar m.m. Fraktfritt vid köp på webben över 500 kronor. (Gäller ej skrymmande varor eller keramiksortimentet.)

Vad jobbade du med innan? Jag har varit verksamhetsutvecklare på Studiefrämjandet i Umeåregionen i sju år. 2015 var ett turbulent år för Studiefrämjandet i Umeå*, hur har ni det nu? Bra tycker jag. Det var ett tufft år, men nu känns det som vi är på väg att landa. Jag tror det är viktigt att landa or­ dentligt innan vi lyfter igen, men det kommer vi med ge­ mensam vilja och ansträngning att kunna göra. Nåt särskilt spännande på gång just nu? Mycket verksamhet på asylboenden med ett nytt kursma­ terial ”Ny i Sverige” vi tagit fram som handlar om normer och värdegrund. En annan spännande sak är arbetet med jämställdhet i jaktverksamheten med hjälp av nätverket JAQT. Vad gör du när du inte jobbar? Bor på landet med galna hästar, egensinniga katter och två härliga barn på 16 och 18 år. Så det blir mycket natur, fa­ milj och diskussioner om allt. l * Efter en omfattande granskning 2015 framkom att Studiefrämjandet i Umeå felaktigt rapporterat verksamhet som statsbidragsberättigad. Mot bakgrund av detta har Folkbildningsrådet beslutat att Studiefrämjandet ska återbetala delar av statsbidraget för åren 201 1–2014. Allt om granskningarna och besluten som rör Studiefrämjandet Umeå finns på www.studieframjandet.se

22

cirkeln

STATSBIDRAG TILL STUDIEFÖRBUND Nya fördelningsregler från 2017

»

Folkbildningsrådet har fattat beslut om ett nytt sätt att fördela statsbidraget till de tio studieförbunden. Fördelningssystemet bygger på flera olika målgrupper och verksamhetsformer, där strävan har varit att åstadkomma ett system som på ett tydligare sätt kopplar fördelningen till statens fyra syften med stödet till studieförbunden. Betydligt större vikt än tidigare läggs vid unika deltagare, alltså studieförbundens förmåga

att nå ut till deltagare som inte tidigare under året deltagit i studiecirklar. En annan nyhet är att antalet kortutbildade deltagare blir en grund för fördelning. Det så kallade tillgänglighetsbidraget höjs också. Det avser verksamhet med personer med funktionsnedsättning som har behov av särskilt stöd. De nya reglerna gäller från och med 2017. Läs dem i sin helhet på www.folkbildningsradet.se l

Frihet och ansvar

FAKTA OM STUDIEFRÄMJANDET

• Ett av Sveriges största studieförbund. • Finns över hela Sverige. • Anordnar främst studiecirklar och kulturarrangemang.

För detta ges bidrag från stat, kommuner och landsting.

• Utgår från folkbildningens idé. Deltagarnas önskemål, förutsättningar och erfarenheter är viktiga.

• Anordnar studiecirklar i många ämnen, men satsar särskilt på natur, djur, miljö och kultur.

• Är oberoende – utan kopplingar till politiska partier, fackliga organisationer eller religiösa samfund.

ledare

STUDIEFRÄMJANDET HAR ANTAGIT en ny etikhand­

lingsplan. Det låter kanske inte så upphetsande att läsa om, men för dig som är cirkelledare vill TOMMY WINBERG jag ändå nämna några ord om den. Riksdagen har bestämt att en del av våra ge­ mensamma skattepengar ska gå till folkbildning. Till skillnad från många andra utbildningar är det mycket frihet i folkbildningen. I varje studiecirkel kan ni själv bestämma vad och hur ni vill lära er. Men med friheten följer också ansvar. Det är här som etikhandlingsplanen kommer in i bilden. Den berör dig som är cirkelledare, och din grupp.

• Är en ideell organisation utan vinstintresse som styrs demokratiskt.

• Har 19 medlemsorganisationer.

en del av Studiefrämjandet. Ibland kan­ ske du känner större tillhörighet till en medlemsorganisation eller förening där cirkeln äger rum. Men det är alltid Studiefrämjandet som arrangerar cirkeln. Den närvarolista du skriver under är ett juridiskt dokument som ska vara korrekt ifyllt.

SOM CIRKELLEDARE ÄR DU

STUDIEFRÄMJANDETS VISON

Studiefrämjandet ska vara en frigörande kraft för människors möjligheter – i ett samhälle med respekt för naturens och kulturens mångfald.

Adoptionscentrum, Friluftsfrämjandet, Fältbiologerna, Förbundet Skog och Ungdom, Jordbrukare-Ungdomens Förbund, Jordens Vänner, Koloniträdgårdsförbundet, Musik & Kulturföreningarnas Samarbetsorganisation – MoKS, Naturskyddsföreningen, Riksförbundet Hem och Skola, Riksförbundet Sveriges 4H, Svenska Brukshundklubben, Svenska Jägareförbundet, Svenska Kennelklubben, Svenska Turist­föreningen, Sveriges Hundungdom, Sveriges Ornitologiska Förening, Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund – Sportfiskarna, Sverok

EN STUDIEPLAN SKA FINNAS i alla cirklar. Där ska ni på förhand re­ dogöra för vad ni ska lära er, uppdelat i olika moment så att alla kan få en bild av vad ni gör i cirkeln och hur ni går framåt. Planen kan ändras under cirkelns gång – men en plan för studierna ska alltid finnas. Den stora friheten ligger i att ni själva gör er studie­ plan, och därmed bestämmer vad ni vill lära er. Just den friheten är folkbildningens kärna. Den friheten ska vi försvara. Ett bra sätt att göra det är att vi ser till att följa de regler som finns. Därför en etikhandlingsplan.

TOMMY WINBERG FÖRBUNDSORDFÖRANDE I STUDIEFRÄMJANDET

ANNONSERA I CIRKELN Du når cirka 15 000 cirkelledare över hela Sverige. Annonskontakt Bo Eriksson, e-post: bo.erikssonmedia@telia.com PRENUMERATION – ADRESSÄNDRING? Vill du ha Cirkeln? Har du ändrat

FO TO : PE R SA ND BE RG

STUDIEFRÄMJANDETS MEDLEMSORGANISATIONER

för övrigt på namnet – handlar om stu­ dier. Det är inte fritidsverksamhet i största allmänhet. Gränsdrag­ ningen mellan fritidsverksamhet och cirkelstudier är inte alltid glasklar, så diskutera gärna frågan med er kontaktperson på Studiefrämjandet. Målet med en cirkel är aldrig att rapportera in så många studietimmar som möjligt. Målet är alltid att ni lär och utvecklas i gruppen.

STUDIECIRKEL – DET HÖRS

adress? Är du ledare eller förtroendevald, kontakta i så fall Studiefräm­ jandet där du bor. Övriga prenumerationsärenden, kontakta Studiefräm­ jandet, riksförbundet, tel 08 545 70 700 eller info@studieframjandet.se

cirkeln på webben

På vår webbplats cirkeln.nu hittar du nyheter, inspiration och fakta.

cirkeln 23

POSTTIDNING B Returadress: Studiefrämjandet Box 38184 100 64 Stockholm

FOTO : THINKSTO CK

Tusen Trädgårdar 3 juli 2016 På Tusen Trädgårdar öppnar villaägare, trädgårds- och koloniföreningar, stadsparker och andra trädgårdsentusiaster upp sina trädgårdar, balkonger och odlingar för allmänheten. För två år sedan öppnades över 700 trädgårdar i hela landet för över 100 000 besökare. En fantastisk upplevelse för alla trädgårdsälskare! Den 3 juli 2016 är det dags igen.

Mer information, anmäl din trädgård eller hitta trädgårdar att besöka på www.tradgardsriket.se. Tusen Trädgårdar anordnas i samarbete mellan Studiefrämjandet, Riksförbundet Svensk Trädgård och Gunnel Carlsons Trädgårdsriket.