Issuu on Google+

cirkeln

FÖ R E N I N GS LIV

u 7 skäl att

starta förening

u 750 nya cirklar

varje dag

u 1-2-3 kurser

T G N E B SSON

N GÖRA VA D ÄG E R S

HAN V

ILL

URBANA AKTIVISTER Vi vill förändra – på vårt sätt

Fånga den ideella kraften MOTIVERA RÄTT

utmaningen i ideellt ledarskap

FÖRENINGSTERAPI

GREENTEAM

så behandlar du kom ut och ha kul en förening i kris tillsammans

1.2015


cirkeln

ges ut av Studiefrämjandet till cirka 20 000 cirkel­ ledare, förtroendevalda och anställda. Cirkeln produceras av Kombinera för Studiefrämjandet. Årgång 36. redaktör

Thomas Östlund 070 541 76 28 thomas@kombinera.se art director

Ninni Oljemark ninni@kombinera.se ansvarig utgivare

Johnny Nilsson, Studiefrämjandet redaktionsråd

Katarina Kjerfve Marcus Pehrsson Thomas Östlund Ninni Oljemark omslagsfoto

Anna Molander postadress

Cirkeln Kombinera Surbrunnsgatan 42A 113 48 Stockholm e - post cirkeln@studiefram­ jandet.se

tryck

Norra Skåne Offset, Hässleholm

i Stockholm. Liksom tusentals andra okända, och några kända från Antikrundan på teve. I en liten monter stod en äldre man omgiven av orientaliska mattor. Jag frågade om en matta jag för länge sedan köpt i Jerusa­ lem. Försökte beskriva den, var kunde den tänkas vara gjord? Han spekulerade lite… kanske från Centralasien någonstans. – Svårt när man inte har sett den. Skicka en bild så ska jag titta. – Förresten, fortsatte han, ska du inte bli med i vår förening? – Kanske det, svarade jag svävande och backade ett steg. Han kontrade med att ta fram ett kvittensblock och i två snabba meningar berätta om föreningen Pazyrak. – Slå till nu, annars blir det inte av! Det kostar bara 150 kronor och vi har en spännande föreläsning nästa vecka. Vad skulle du ha gjort? Jag kapitulerade fullständigt. Fyra minuter senare var saken klar. Svårare än så behöver det inte vara att bli med i en förening. Och inte heller att värva en ny. Det här numret av Cirkeln handlar om föreningar. Det finns 200 000 i Sverige, så det är ett stort ämne. Nu är jag en av 300 medlem­ mar i orientmatteföreningen Pazyrak. Om jag är intresserad av orientaliska mattor? Nej, inte särskilt, men jag kanske kan bli…

BESÖKTE NYLIGEN ANTIKMÄSSAN

FO TO : JAR I KO IVI ST O

internet

cirkeln.nu

Det tog mig fyra minuter att bli medlem

THOMAS ÖSTLUND

tummen ned …

… för alla dessa konstlade orduppfinningar. Gammal, äldre, pensionär, senior… nej inget av det här duger längre. Nu är det Årsrik som gäller. Cirkeln, som i år fyller 36, trivs utmärkt i sin årsfattigdom.

tummen upp …

… för en gammal visdom, som känns skrämmande aktuell trots att den skrevs för 110 år sedan: ”Man vill bli älskad, i brist därpå beundrad, i brist därpå fruktad, i brist därpå avskydd och föraktad. Man vill ingiva människorna något slags känsla. Själen ryser för tomrummet och vill kontakt till vad pris som helst.” UR DOKTOR GLAS AV HJALMAR SÖDERBERG

REDAKTÖR papper

issn

0282-135 annonsera i cirkeln

Annonskontakt Bo Eriksson E-post: bo.erikssonmedia @telia.com Redaktionen ansvarar ej för insänt, ej beställt material. Citera gärna men ange källan. Detta nummer är presslagt i mars 2015.

2

cirkeln

FOTO: ANDR EAS NORRBI N

Skandia 2000 White Tillverkat vid Lessebo Bruk

Innehåll

4 Urbana aktivister

8 Håll balansen i det ideella ledarskapet 12 Närbild: Bengt Göransson 16 Förening: starta, driva, förnya 18 Greenteam: Gå ut och gör nåt kul! 2 0 Föreningsterapi 2 3 Ledare: Snabba lösningar?

Håll balansen

8

Greenteam

18


hej

CIRKEL LEDARE

Gunilla Landell ÅLDER: 58 BOR: Hus i Årsunda Sambo GÖR: Arbetar halvtid på Studiefrämjandet i Sandviken, dessutom cirkelledare FRITID: Skog och mark, jakt, uppfödare av drevrar GILLAR HOS MÄNNISKOR: Ärlighet OGILLAR HOS MÄNNISKOR: Jag brukar inte ogilla människors egenskaper, blir snarare nyfiken och utmanad. NAMN:

FAMILJ:

Gunilla – lyssnare som belönas med tårta Vilka cirklar leder du? Jag har varit ledare för Jägarskolan i sex år. Har även haft Jägarskolan för deltagare med läs- och skrivsvårigheter. Låter spännande, hur var det att möta den gruppen? Det var ett stort steg för många att våga komma, men det gick jättebra. Jag hade högläsning och vi diskuterade hela tiden. Det var en kick när alla elva deltagare klarade provet. Vilka andra deltagare har ni på Jägarskolan? Det är stor blandning. En hel del vill ha naturkunskaperna. Sedan kommer många ungdomar som är nyfikna på jakt. Jaktvårdskretsarna ligger också på för att jägarna ska delta, även de som har jagat länge. Över huvud taget har intresset för Jägarskolan ökat här omkring. Jakt har blivit en livsstil i samhället. Roligt! Kvinna och cirkelledare i Jägarskolan, några reaktioner från männen? Inga negativa i alla fall. De är väldigt gulliga och matar mig med tårtor och kaffebröd. För några kanske det är tufft att behöva lyssna på en kvinna som vet vad hon pratar om. Men att kunna sin sak ger också förtroende. Jag tror mycket handlar om just det. Hur är du som cirkelledare – vilken är din taktik? Jag utgår från varje deltagares förmåga att ta till sig kunskap. Alla lär sig på olika sätt. När alla har förstått, då känner jag att jag har lyckats.

För några kanske det är tufft att behöva lyssna på en kvinna som vet vad hon pratar om.

Hur går det till? En bra kamratanda i gruppen gör att alla öppnar sig och vågar prata. Då kan jag samtidigt lyssna in och förstå hur varje deltagare fungerar och lär sig. Inte så enkelt som det låter, men man får öva sig. Ge ett gott råd till en ny cirkelledare Var lyhörd och diplomatisk. Bjud lite på dig själv så att deltagarna trivs och mår bra. Alla i en grupp har olika krav och förväntningar, det är din utmaning som ledare att få alla att känna sig nöjda. TEXT: THOMAS ÖSTLUND FOTO: PER-ERIK JÄDERBERG

cirkeln 3


URBANA AKTIVISTER Vi vill förändra – på vårt sätt

»

Emma kommer just från ett möte och ska iväg på ett nytt, om cirkulär ekonomi, innan kvällen är slut. Linus var i Stockholm i går, på en klimataktion med nätverket 350.org. Elinor har tidigare i dag varit på möte på Miljöförvaltningen om livsstilsförändringar och sedan jobbat på Omställnings­ verkstan med lite ditt och datt. Omställningsverkstan på Vegagatan drivs av Studiefräm­ jandet Göteborg och har på kort tid blivit ett av stadens nav för aktivism om hållbarhet och omställning. I den stora

4

cirkeln

TEXT: THOMAS ÖSTLUND FOTO: BODIL BERGQVIST

lokalen, en kort promenad från Järntorget, ryms cykelverk­ stad, klädbibliotek, syateljé, hackers och massor av möten med nätverk, föreningar och aktionsgrupper. Allt sker i ett behagligt kaos där cyklar, soffor, symaskiner, uthyrningskläder och datorer samsas med människor som vill förändra. Och som gör det i praktiken. Mycket snack, men också mycket verkstad, precis som namnet antyder. Cirkeln stämde träff med Emma, Linus och Elinor för att lyssna in vad som är på gång i deras liv – och hur de tänker om nutiden och framtiden.


Trött på att sitta i ”ja-bubblan” Orden bubblar ur Emma Öhrwall, i långa och många meningar. Engagemanget är konstant. Emma har varit med om att starta föreningen ”Kollaborativ Ekonomi Göteborg”. Idén är enkel. Dela, låna, byta, hyra, sälja och ge – i stället för att köpa och äga. Att förändra det som är fel ser Emma som sin plikt. Hon tar gärna en fajt med alla som inte tycker som hon. ”Jag är trött på att sitta i små ja-bubblor.”

Varför är du engagerad? Ser jag ett problem eller något jag vill förändra, är det min plikt att försöka göra det. Här på Omställningsverkstan finns många praktiker. Jag är mer teore­ tiskt lagd. Alla behövs, men du ska göra det du själv vill och brinner för. Vilka problem ser du? Först och främst att vi lever i ett ohåll­ bart samhälle. Du säger plikt, det är ett ord man sällan hör. Men det är en plikt! Jag lever här och nu på den här planeten och kan välja var jag vill investera min kapacitet. Alla kan förstås inte det, men jag är privilegierad och har den möjligheten, då är det en plikt. Frågan är: vill jag vara problemet eller en del av lösningen? Borde andra tänka som du? Jag talar för mig, men tycker att alla ska göra vad de kan utifrån sin förmåga. Men även om alla har ett individuellt ansvar, är det viktigt att inte komma med moralpinnar. Strukturerna i sam­ hället styr oss, och då måste vi ändra strukturerna. Hur har du valt att engagera dig nu? Förut var ja engagerad på en massa ställen, jag var med överallt! Nu vill jag göra något konkret och mer fokuserat. Därför har jag och några till bildat före­ ningen Kollaborativ Ekonomi Göteborg. Nu är vi mitt uppe i processen med stad­ gar och så. Vad är idén med föreningen? Grunden är tillgång framför ägande. Genom att dela, byta och låna så sparar

vi på resurser och skapar dessutom rela­ tioner mellan människor. Som att dela en stege med grannen i stället för att vi köper en stege var? Precis så. När vaknade tankarna om hållbarhet hos dig? Jag vet inte riktigt… Jag är uppväxt i Fristad i Västergötland, nära naturen. Att ta hand om och vårda, människor och djur, har allid funnits i mig. Jag har också läst och lärt mig mycket. För att kunna ifrågasätta måste jag förstå, och sedan ha en lösning. Om jag bara kom­ mer med problem får jag inte så många med mig.

människor blir uppgivna och passiva – eller till en stark längtan efter föränd­ ring. I grund och botten handlar det om att vi ställer oss frågan: Vad är det goda livet? Allför länge har vi satt lik­ hetstecken mellan livskvalitet och lev­ nadsstandard. Prylar kan förslava, och det börjar vi i generation millennium att inse. l

”Om jag vill förändra måste jag ge mig utanför min egen bekvämlighetszon, och våga möta de som tänker annorlunda än jag.” Lever du som du lär? Så långt det går försöker jag leva i en värld som jag vill att den skulle vara. Det betyder att jag är vegetarian och en medveten konsument. Det är svårt och går inte fullt ut, men jag utmanar mig själv hela tiden. Hur ska man övertyga människor? Jag är så trött på att sitta i små ja-bubb­ lor. Att människor med samma vär­ deringar söker sig till varandra är naturligt. Visst, det är bekvämt för du slipper försvara dina idéer. Bubblor behövs för att hämta kraft. Men om jag vill förändra måste jag ge mig utanför min egen bekvämlighetszon, och våga möta de som tänker annorlunda än jag. Om du spanar lite framåt, vad händer i din generation? Vi börjar se konsekvenserna av hur vi lever. Det kan leda åt två håll. Till att

EMMA ÖHRWALL ÅLDER: 26 BOR: Majorna i Göteborg GÖR: Pluggar till humanekolog och läser en distanskurs i samhällsentreprenörskap, extrajobbar på en hälsokostbutik och ”har en ideell förening” FÖREBILD: Edward Snowden. Han hade kunskap och kände att det var hans plikt att berätta BOK ELLER FILM SOM BETYTT MYCKET FÖR DIG: Det gröna skiftet av Henrik Hallberg. En bok som jag återkommer till hela tiden.

cirkeln 5


Fullt upp med att övertyga sig själv Lite av uppfinnare, kan man nog säga om Linus Amvall. Många projekt är på gång, men han vill ogärna gå in på detaljer. Utveckling pågår, och slutresultatet kan inte alltid förutses. För Linus handlar det mesta ändå om tekniska innovationer för att ge gamla prylar nytt liv eller fungera på ett helt nytt sätt. Det finns miljöfokus i det mesta han gör. Men att agitera och argumentera är inte riktigt Linus grej. ”Jag har fullt upp med att övertyga mig själv.”

Vad sysslar du med? Jag är periodare här på Omställnings­ verkstan. Jag hoppar in i lite av varje, när jag har tid och lust. Mina projekt är oftast ganska småskaliga. Jag är mycket inne på teknik i form av batteri- och sol­ teknik. Även elfordon har jag pysslat med.

LINUS AMVALL ÅLDER: 28 BOR: Göteborg JOBBAR: Ljud- och ljus-

tekniker FÖREBILD: Olivia Linander på www.350. org och Peter Widell, Kungliga kontainerakademin BOK ELLER FILM SOM BETYTT MYCKET FÖR DIG:

Filmen The Yes men fix the world

Och när du inte är här..? Jag jobbar på ett företag som hyr ut, säl­ jer och installerar ljus och ljud. Jag har alltid varit intresserad av teknik. Gick teknikdesign på gymnasiet och har läst elektroteknik på Chalmers, men har ingen examen.

Är du en samhällengagerad person? Politiska partier är inte direkt min grej, men visst har jag ett samhällsengage­ mang med miljöfokus. Jag är däremot inte särskilt bra på att missionera. Det finns andra som är mycket bättre på det. Jag har fullt upp med att övertyga mig själv. Mer praktik än teori alltså? Ja, teknik är det jag kan och är intres­ serad av. Det känns som att jag är fel person för att driva opinioner. Men jag tänker att om jag gör bra saker själv, så kanske det är ett sätt att övertyga andra. Vad är drivkraften? Att få grejer att fungera. Det är kicken för mig.

”Jag tänker att om jag gör bra saker själv, så kanske det är ett sätt att övertyga andra.” Finns den ekologiska dimensionen alltid med? Ja, det mesta har en tydlig miljötanke, kombinerat till teknik. Jag är driven av teknikutveckling, att göra något som inte har gått att göra tidigare – som påverkar miljön på ett bra sätt. Vad tänker du om de globala miljöhoten? Jag tänker inte riktigt på det sättet. Om det dyker upp saker som jag tycker är bra, så engagerar jag mig. Som igår till exempel, när jag var i Stockholm på en aktion mot Förbifart Stockholm. Föreningsengagemang då? Jag är ju en del av det som händer här på Omställningsverkstan. Jag är också med i styrelsen i en verkstadsförening i Majorna. Vi delar en lokal där alla har varsitt arbetsbord. Jag gillar idén att dela på grejor som är dyra och kräver yta. Vi delar på kostnaderna. Dessutom träffar jag folk som man kan utbyta idéer med. l 6

cirkeln


”Att göra det där lilla extra höjer stämningen något enormt.”

Mer fest än protest Med farfar som förebild vill Elinor Askmar stöpa om samhället, i en helt ny riktning. Bort från konsumtionshets och maktlöshet, till ett mer lustfyllt och hållbart sätt att leva. Det låter som en utopi, men Elinor hävdar att det redan händer, här och nu. Hon möter en ung generation som ser dela, låna och byta som något självklart. ”Vi är redan på gång att skapa en ny kulturell berättelse”, säger hon.

Varifrån kommer ditt engagemang? Jag har alltid haft en stark känsla för Jorden. Jag sneglade åt miljörörelsen men kände mig inte hemma där. För mycket naturvetenskap och opinions­ bildning. Så hittade jag omställningsrö­ relsen. Mer verkstad och mindre snack. Mer fest än protest. Det passade mig. Vad är ditt mål? Då utgår jag från min farfar. Han berät­ tar om sin ungdom med en känsla av att

”vi bygger ett nytt Sverige”. Folkhems­ tanken du vet. Det har inspirerat mig. Jag vill att folk ska få samma känsla. En tro på framtiden. Nu känner sig många som kuggar i ett stort maskineri, utan riktning och vision. Du träffar många unga aktivister här på Omställningsverkstan. Vad karakteriserar deras engagemang? De orkar inte med långa möten, utan vill göra något konkret. Jag tycker

det är helt rätt. Vi kan inte vänta på politikerna, vi måste börja själva. På Omställningsverkstan utgår vi från det konkreta. I stället för att köpa våra klä­ der kan vi byta eller låna, i stället för att köpa ny cykel kan vi lära oss reparera på cykelköket. Min egen aktivism hand­ lar enkelt uttryckt om att människor ska lämna sin hjälplöshet och ta makten över sina liv. Några tänker kanske som ni, men i det stora hela är det väl ändå ganska få? Alla förändringar startar med att några få börjar tänka annorlunda. Jag tror vi redan är på gång att skapa en ny kultu­ rell berättelse. Den har stöpt om unga människors sätt att tänka. De är redan präglade av delande framför ägande. Hur ska du få med folk som varken har tid, råd eller ork? Människor är lustdrivna, därför måste det nya vara lustfyllt. Vi måste helt en­kelt visa fram alternativ som är enklare, billigare och roligare. Pekpinnar och moralism, vad säger du om det? Det funkar inte. Visst, skuld och skam kan ha påverkan. Men att jobba med det friska, lustfyllda och hoppfulla är mycket mera kraftfullt. Du låter själv optimistisk. Jag ser hela tiden ett växande samhälls­ engagemang. Jag har varit aktiv i fem år och ser en jättestor skillnad. Det hän­ der saker bakom varenda buske. Nya odlingsområden i staden, gårdsföre­ ningar, klädbytardagar… Och omställ­ ningsrörelsens tankar sprider sig nu till institutioner och myndigheter. Det är medvind nu! Vilken roll har Studiefrämjandet i allt det här? Stor! Studiefrämjandet har verkligen öppnat sig för det nya. Det är helt rätt tänkt tror jag. Studieförbunden kom till för att människor behövde organi­ sera sig kring samhällsproblem. Och nu handlar det om våra livsbetingelser på planeten. Nu om någon gång behöver vi folkbildning. l ELINOR ASKMAR ÅLDER: 33 BOR: I ett kollektiv i Örgryte GÖR: Jobbar 80 procent på Studiefrämjandet, mest med omställningsfrågor FÖREBILD: Människor som sätter sitt ego lite åt sidan ibland. Gandhi och Mandela är väl två bra exempel BOK ELLER FILM SOM BETYTT MYCKET FÖR DIG: Transition handbook – en handbok i omställningsarbete

cirkeln 7


FOTO: EVA WERNLID/NORDIC PHOTOS

Anpassa et efter föreningsarbet ål, samtidigt em sk individernas ön ttar gruppsam som du underlä t, ke yc m te för arbetet. Styr in tar ansvar för du m so t ig samtid ller ideell ledare gä helheten. Som ika ol lansen mellan det att hitta ba t lt för at sätt att leda. Al skor till ni än m a motiver engagemang.

l l å H lansen! ba

Motivera – utmaningen i ideellt ledarskap • Vad får människor att engagera sig ideellt? • Hur kan föreningar få fler aktiva? • Hur ska jag som ledare agera för få folk att göra frivilliga insatser – och tycka om det?

Detta är aktuella frågor för alla ledare i ideella föreningar. Aron Schoug har i sin master­ uppsats ”Utan piska och morot” fördjupat sig i frågan om ideellt ledarskap. Att förstå motivation och ha förmåga att balansera människors behov är nycklar till ett framgångsrikt ledarskap, menar han. Cirkeln publicerar här en förkortad version av Aron Schougs uppsats.

8

cirkeln


»

Att motivera människor är en grundläg­ gande uppgift i allt ledar­­skap. En vanlig bild i motivationssammanhang är piskan och moroten. Chefen på jobbet kan styra medarbe­ tarnas beteende med belöningar och straff. Ledare i ideellt arbete är i stället hänvisade till att moti­ vera utan piska och morot. Den här texten bygger på erfarenheter från ob­ servationer och intervjuer med styrelseledamöter från några av Naturskyddsföreningens lokalföre­ ningar. Den bild som målas upp kan säkert stäm­ ma även i andra föreningar. Röster i föreningslivet vittnar om att det blir allt svårare att få medlemmar att engagera sig ak­ tivt. Samtidigt visar forskning att svenskarnas ide­ ella engagemang är större än någonsin och att det ideella arbetet motsvarar 400 000 helårsarbets­ tjänster1. Människor vill alltså engagera sig och ut­ maningen är att kanalisera engagemanget på ett hållbart sätt. Det ideella ledarskapet, det vill säga de personer som organiserar föreningarnas lokala, ideella krafter, spelar här en viktig roll. Ledarskapet i föreningslivet har inte samma roll som i arbetslivet. Medlemmarna kommer att en­ gagera sig bara om de tycker att det är roligt och meningsfullt. Många människor går in i en för­ ening med en stark övertygelse i vissa frågor men tappar efter en tid engagemanget. Hur kan ledar­ skapet motverka detta och i stället se till att moti­ vationen stärks? Det första steget är att förstå och prata om vilka olika faktorer som faktiskt påverkar motivationen. De som vill öka medlemmarnas engagemang kan börja med att fråga sig vad som får människor att börja engagera sig ideellt – och varför vissa fortsät­ ter att vara motiverade, medan andra tappar moti­ vationen.

Fyra sätt att resonera

Vad får vi då för svar på dessa frågor? Det finns säkert lika många svar som det finns ledare i ide­ ellt arbete. Det går dock att spåra fyra typiska sätt att resonera kring vad som främjar respektive hämmar medlemmarnas motivation: 1. LIVSPUSSEL

2. ENGAGEMANG

De flesta som arbetar ideellt i en förening känner stort engagemang i någon eller några av de frågor som föreningen driver. Ett vanligt sätt att resonera kring vad som motiverar är att utgå från just detta. Här blir den engagerade eldsjälen ett ideal. I dessa fall främjas motivationen av att medlem­ marna får jobba med just de frågor de är person­ ligt engagerade i. Motivationen hämmas av att inte få jobba med det man brinner för, kanske som en följd av att ens hjärtefrågor prioriteras ner. Ledarskapets roll blir här att utgå från indivi­ dens engagemang och ge stor frihet i arbetet, att uppmuntra initiativ, tillföra resurser samt att un­ danröja hinder för det spontana engagemanget. 3. GRUPPDYNAMIK

För många föreningsaktiva är den sociala gemen­ skapen lika viktig som vilka frågor man arbetar med. Sammanhållningen, samarbetsklimatet och relationer i gruppen är avgörande för graden av motivation. De som fokuserar på gruppdynamikens roll menar att den ideella motivationen främjas av att vara en del av en bra grupp där roll- och ansvars­ fördelningen är tydlig. Motivationen hämmas av att känna sig otrygg, ovälkommen och exkluderad. Ledarskapets uppgift blir just att inkludera, ska­ pa samhörighet och struktur, samt att fördela rol­ ler och ansvar. Det kan till exempel röra sig om att ringa och bjuda in medlemmar till möten och om att göra mötena både effektiva och trevliga.

Medlemmarna kommer att engagera sig bara om de tycker att det är roligt och meningsfullt.

4. MAKTSTRUKTUR

En vanlig uppfattning i svenska ideella före­ningar är att delaktighet och demokratiskt inflytande är viktigt för att medlemmarna ska behålla sitt enga­ gemang. Det gäller inte bara inflytande över de egna arbetsuppgifterna utan över organisationens » FOTO: IN GR ID ROGBLAD

Den kanske vanligaste förklaringen som ges till varför medlemmarna inte engagerar sig i före­ ningsarbetet är att de inte har möjligt på grund av andra åtaganden, ofta kopplade till karriär och familjeliv. Enligt detta sätt att resonera är medlem­ marna helt vanliga människor som ska få in det ideella arbetet i sina livspussel. Medlemmarnas begränsade tid står i fokus och det gäller att få ut maximal effekt av varje nedlagd timme. Medlemmarnas motivation främjas här av att få ihop bitarna i vardagstillvaron, varav det ideella arbetet är en bit. Motivationen hämmas av att kän­ na stress och inte hinna med allt man tagit på sig.

Föreningen kan inte förändra förutsättningarna i samhället men den kan anpassa arbetsformerna så att det ideella arbetet kan rymmas i livspuss­ let. Exempel på detta är distansmöten med hjälp av IT-verktyg, tids- och ansvarsmässigt avgränsa­ de uppdrag och centrala metodstöd, till exempel kampanjer som de ideellt aktiva sedan utför.

– om förutsättningarna för ledarskap och hållbar motivation i ideellt arbete av Aron Schoug är utgiven av Institutionen för pedagogik och didaktik vid Stockholms universitet. Aron Schoug är lärare med masterexamen i pedagogik med inriktning mot ledarskap och motivation i föreningslivet. Han är även verksam vid Studiefrämjandet i Stockholm, bland annat inom Fånga Kraften, en utbildningssatsning med ungdomar som vill förändra samhället.

UTAN PISKA OCH MOROT

cirkeln 9


g Ut

vt kti ap

underlätta samarbete och interaktion

e och slutsmaisera ha k utry ndlingst mme –

Behoven av att uppleva kom­ petens, samhörighet och autonomi kan förstås tillfredsställas i olika sammanhang i en per­ sons liv, till exempel kompetens på jobbet, samhörighet i famil­ jelivet och autonomi i samband med utövandet av en hobby. Det bästa för motivationen är dock att de tre behoven tillfredsställs i alla de sam­ manhang personen befinner sig i.

A rsk tiv a a r led initi r fö ta ansva er ak och att s ända h ska

an ind å f eft pas ivi rån ö er sa de för nske indi arb n ut må vid etet sät l en tni och s ng ar

Arbeta tillsammans

Und styrn vika dece in b ntral g

Fyra ledarprinciper MOTIVERANDE LEDARSKAP – EN BALANSAKT

Att hitta balansen mellan fyra ledarprinciper är en utmaning för varje ledare som vill motivera till ideellt engagemang.

ILLUSTRATION: NINNI OLJEMARK

färdriktning och prioriteringar i fördelningen av resurser. Motivationen främjas av att känna delaktighet och inflytande i beslutsprocesser – att kunna göra sin röst hörd. Den hämmas av att bli kontrollerad och inte kunna vara med och påverka. Ledarska­ pets uppgift blir här att organisera diskussioner och demokratiska beslutsprocesser.

Skapa motivation

Motivationen främjas av att känna delaktighet och inflytande i beslutsprocesser.

10

cirkeln

Motivation är alltså ett nyckelbegrepp för att få igång föreningsengagemanget. Vilka psykologiska processer gör då att vi blir motiverade? Self-Determination Theory är en teori som pas­ sar för att förstå det ideella engagemanget. Teorin menar att långsiktigt hållbar motivation samman­ hänger med att individen ges utrymme att hand­ la utifrån egen övertygelse, i stället för att vara en spelpjäs styrd av yttre krafter. Enligt teorin har alla människor tre grundläggande psykologiska behov som måste vara tillfredsställda för att hon ska vara motiverad, nämligen: Kompetens Samhörighet Autonomi En person som känner sig kompetent tror sig klara av det hon vill eller förväntas göra. En som upplever samhörighet känner sig omtyckt och tycker om andra omkring en. Att uppleva autonomi innebär att känna sig fri och självständig. Om dessa tre behov är tillfredställda kan motivation uppstå. När de är otillfredsställda upphör motiva­ tionen.

• • •

Hur ska man då som föreningsledare kunna moti­ vera medlemmarna till ökat ideellt engagemang? Med hjälp av de psykologiska behov som styr vår motivation, kopplat till de fyra faktorerna som påverkar människors engagemang, kan man for­ mulera fyra ledarprinciper. Som illustrationen vi­ sar kan dessa fyra principer placeras in på varsin position på två axlar: Utgå från individen – Arbeta tillsammans Undvika styrning – Aktivt ledarskap Utmaningen för den ideelle ledaren kan beskri­ vas som en balansakt mellan dessa principer, där det i varje givet läge gäller att hitta den balans­ punkt som skapar motivation och därmed frigör engagemang.

• •

1. UTGÅ FRÅN INDIVIDEN

Från faktorerna ”livspussel” och ”engagemang” hämtas den första principen för ideellt ledarskap: utgå från individen. Här riktas fokus på medlem­ men som person och inte bara som en kugge i ett hjul. De som menar att föreningen bör ta vara på eldsjälarnas engagemang och de som menar att man måste anpassa arbetsformer efter medlem­ marnas vardag säger båda att man måste ha indi­ viden som utgångspunkt. Här blir ledarens roll att anpassa det gemen­ samma arbetet efter individernas önskemål och förutsättningar, motivation skapas här genom att kompetens- och autonomibehovet tillfredsställs. 2. ARBETA TILLSAMMANS

Faktorerna ”maktstruktur” och ”gruppdynamik” är utgångspunkt för den andra principen: arbeta till­ sammans. De som anser att delaktighet i besluts­ fattande är viktigt för ansvarskänsla och de som tror att engagemanget bygger på att alla har en tydlig roll enas om att kollektivet och vad som sker mellan människor måste stå i fokus. Ensam är inte alltid stark och själva idén med en förening är att många tillsammans kan göra mer än en. För att åstadkomma resultat behöver medlemmarna lära sig att samarbeta. Ledarska­


pets uppgift är att underlätta samarbe­ te och interaktion. På så sätt tillfredsställs samhörighetsbehovet. 3. UNDVIKA STYRNING

”Engagemang” och ”maktstruktur” utgör utgångspunkten för den tredje principen för ideellt ledarskap, nämligen att undvika styrning. Trots att engagemang utgår från individen och maktstruktur från gruppen har båda ett kritiskt förhållningssätt till toppstyrning som gemensamt drag. Medlemmarna blir oengagerade när de tvingas arbeta med något som de inte brinner för och utifrån resonemanget om maktstruktur när de inte känner att de har inflytande över verksamhetens ramar. Båda enas i ett motstånd mot styrning. Ledarens uppgift blir att decentralisera beslutsmakt och handlingsutrymme. Detta tillfredställer autonomibehovet. 4. AKTIVT LEDARSKAP

Ur faktorerna ”livspussel” och ”gruppdyna­ mik” härleds den fjärde ledarskapsprinci­ pen: aktivt ledarskap. De förenas genom att betona vikten av ett aktivt ledarskap som kan skapa goda förutsättningar för ideellt arbete. Även om frihet och autonomi är viktig

för motivationen finns det ingen garanti för att de beslut som individer eller grup­ per fattar alltid går i linje med vad som är bäst för dem eller vad som egentligen till­ fredsställer deras behov. Därför behövs det någon med större överblick som kan skapa en tydlig struktur som medlemmarna be­ höver för att vara motiverade. Ledarskapets uppgift blir här att ta in­ itiativ och ansvar för att saker ska hända. Detta kan innebära att kompetens- och samhörighetsbehovet tillfredsställs vilket leder till ökad motivation.

Motivationsdimensionen

Ett ideellt ledarskap i balans bör alltså anpassas efter individens önskemål och förutsättningar – och samtidigt underlätta för gemenskap och samarbete. Detta inne­ bär att balansera mellan principerna ”utgå från individen” och ”arbeta tillsammans”. Ledaren ska också decentralisera be­ slutsmakt och handlingsutrymme – och samtidigt vara den som tar initiativ och an­ svar för att saker ska hända. Detta innebär att balansera mellan principerna ”undvika styrning” och ”aktivt ledarskap”. Just balansen är viktig eftersom ett ledar­skap som utgår ensidigt efter någon av principerna inte kan tillfredsställa de tre

JÄGARSKOLAN

behoven kompetens, samhörighet och au­ tonomi. Hur går då det till i praktiken? Många ledare har genom beprövad erfarenhet hittat sin variation av ledarskaps­teknik som tillfredsställer människors behov­– och därmed motiverar dem till engage­ mang. Ett annat sätt är att helt enkelt diskutera i föreningen om ledarskapsfrågor och mo­ tivation, utifrån de fyra ledarprinciper som vi har beskrivit. Ett medvetet och strukturerat arbete med motivationsfrågor kan vara ovant och knepigt i början, men den som väl skaffat sig ”motivationsglasögon” kan analysera varje aktivitet, varje projekt och varje initi­ ativ och ställa sig frågorna: Hur påverkar detta medlemmarnas motivation? Vilka ledarprinciper går att tillämpa i aktiviteten? Vilka behov hos medlemmarna kan de tillfredsställa?

• • •

TEXT: ARON SCHOUG

1. Svedberg, L., Essen, J.V., Jegermalm, M. (2010). Svenskarnas engagemang är större än någonsin: insatser i och utanför föreningslivet. Stockholm: Ersta sköndal högskola.

– Det kompletta bokpaketet för Jägarexamen

• Lättläst och illustrativ huvudbok • Ljudbok till huvudboken • Studiehandledning med över 450 frågor och svar • Jaktlagstiftningen i berättande form

Pris: 745 kr

Beställ Jägarskolan i Jägareförbundets butik www.jagareforbundet.se

cirkeln 11


Närbild BENGT GÖRANSSON

MED HJÄRTAT i föreningslivet

folkbildare som brukar få epitetet Sverige bästa kulturminister. Som 80-plussare är Bengt Göransson fortfarande aktiv i samhällsdebatten och trivs med att få skriva och säga vad han vill.

han är en outtröttlig

» om

BENGT GÖRANSSON FÖDD: 25 juli 1932 i Brännkyrka församling, Stockholm. BOR: Hos Riksbyggen i Hökarängen i Stockholm. KARRIÄR: Kultur- och skolminister 1982–1989, utbildningsminister 1989–1991, ordförande för Svensk Riksteater 1974–1982 och för ABF:s förbundsstyrelse 1980-1982. Hedersdoktor vid Göteborgs universitet 2006. År 2010 gav han ut boken Tankar om politik. AKTUELL: Med krönikor i Helsingborgs Dagblad och ständig aktuell som folkbildare i ABF och nykterhetsrörelsen.

12

cirkeln

Bengt Göransson anländer punktligt till Kulturhuset i centrala Stockholm. I ena handen håller han en tygpåse och tar genast död på myten om sig själv som kulturminis­ tern med alla viktiga papper i en Konsumkasse. – Nej, det var tygpåsar som jag använde mig av. Jag brukade förbereda en påse med relevanta do­ kument inför varje möte. Jag gillar påsar eftersom de är så flexibla och tänjbara till skillnad från de attacheportföljer som var väldigt populära på åt­ tiotalet. Faran är att det blir en hel del tygpåsar när man som jag hade väldigt många möten, säger Bengt Göransson. Han blev skol- och kulturminister i Olof Palmes regering 1982. Sedan satt han ytterligare en om­ gång som socialdemokratisk utbildningsminister åren 1989-1991. De senaste åren har han haft en fri roll som debattör, skribent och flitig föreläsare, inte minst i ABF-huset på Sveavägen i Stockholm. – Jag gillar verkligen ABF-huset. Det är ett av de få husen i centrala Stockholm där du bara kan kliva in, utan vare sig passerkort och legitimation. Det är därför många går dit bara för att låna toa­ letterna, säger Bengt Göransson med ett skratt och slår sig ner vid ett av kaféborden i Teaterbaren.

Formad i folkrörelsen

Många förknippar honom starkt med ABF och socialdemokratin, men själv pratar han hellre om hur folkrörelserna formade hans politiska engage­ mang. Först i nykterhetsrörelsen, där han fortfa­ rande är aktiv, och sedan Folket Husrörelsen, där han var chef för Folkets Husföreningarnas Riksor­ ganisation åren 1971-1982.

– Mitt engagemang, mina kunskaper och mitt nätverk kommer först och främst från folkrörelser­ na, säger han. Vad vi ofta missar i dag är att alla föreningar behöver en fysisk samlingsplats. De be­ höver äga lokaler och möbler, inte bara idéer. Det händer något när man har ansvar för en byggnad, till exempel går och plockar fram stolar inför ett möte. Det är då man inser att man är del av något större – ett kollektiv! Bengt Göransson fick med sig en socialistisk värdegrund med tankar om jämlikhet, demokra­ ti och frihet från barnsben. Pappa tillhörde det socia­listiska partiet men följde med Karl Kilbom över till socialdemokratin 1937. Han var ombuds­ man i Hyresgästföreningen. Mamma var medlem av den socialdemokratiska kvinnoklubben hem­ ma i Älvsjö. Sonen Bengt gick med i IOGT-NTO:s barnverksamhet redan som mycket liten. – Det var en ovärderlig skola i demokrati, fören­ ingskunskap och mötesteknik. Där lärde jag mig att skriva protokoll och sitta ordföranden för mö­


5 bästa … HIPHOPLÅTARNA:

• Tupac - Changes  • Lauryn Hill - Doo Wop (that thing) • Dead Prez - Hiphop  • Looptroop Rockers - Looking for love  • Janet Jackson - got ’Til it’s gone 

3 bästa …

LÅTARNA VID 13 ÅRS ÅLDER:

• RENT - Seasons of love (musikalen)  • Gilbert O Sullivan - Alone again  • Montell Jordan - This is how we do it

Kulturpolitik ska vara ett organiserat kaos! Jag förstår inte dagens resonemang om att kultur ska vara så himla nyttig.

3 bästa

KULTURUPPLEVELSERNA ALLA KATEGORIER:  ten. Något som jag till exempel hade stor nytta av när jag var ordförande vid tre socialdemokratiska partikongresser. En bra ordförande ska lyssna till argumen­ tationen, analysera vad som sagts och få ihop begripliga omröstningar. Det är jag ganska duktig på, säger Bengt Göransson och tar en klunk av sin espresso.

Reseledare

Från början hade han tänkt sig att bli latin­lärare och på 1950-talet arbetade han som cirkelledare inom nykterhetsrö­ relsen och ABF. Vad som kanske är min­ dre känt är att han var reseledare fram till 1960, och under hela sextiotalet var Bengt Göransson ansvarig för Reso Kon­

gresstjänst. En tid som han ser som den allra roligaste under hela sitt yrkesliv. – Jag har varit gynnad i arbetslivet och har aldrig haft ångest inför att gå till jobbet. En viss oro har jag känt ibland, det är det enda. Alla mina olika uppdrag har varit stimulerande, men det klart att tiden inom resebranschen under sextiotalet var speciell. Det fanns en pionjä­ randa och det var också då som jag lärde mig att göra affärer, säger Bengt Görans­ son. Han ser det som en fördel att ha er­ farenhet från näringlivet, och är glad över att aldrig ha tillhört socialdemo­ kratins innersta krets, även om han gick med i SSU som 15-åring betonar Bengt »

• På Göteborgs Stadsteater i en pjäs som

• •

var seg och gav mig oro; jag skulle dela ut ett pris från scenen till en skådespelare efteråt. Jag våndades – och så kom plötsligt det där ögonblicket, då hela salongen lyftes flera meter upp i luften, upplevelsen bedövade oss. Tio år senare läste jag Ingmar Glanzelius som skrev: ”Frågar man folk vad de minns av konst, är det alltid ovidkommande bagateller, aldrig helheter och analyser.” Stig Dagermans Dagsedlar. Han visar att också dagsvers i en tidning kan vara stor litteratur. Wagners Ringen i Dalhalla – jordens undergång framförd en sommarkväll i ett nedlagt kalkbrott!

cirkeln 13


Vi lever inte i ett individualiserat samhälle, utan ett privatiserat samhälle – det är skillnad! » Göransson åter igen sin ideologiska bakgrund inom folkrörelserna.

Privatiserat samhälle

OM FÖRENINGS­ MÄNNISKOR:

Positivt: den som följer folkbildaren Winnie Törnqvist som i en dikt låter en föreningspionjär som svar på frågan hur hon hinner med allt säga: ”Det som behöver göras, måste någon göra”. Negativt: den som drar ut på alla möten genom att upprepa vad andra sagt förut. OM SOCIALA MEDIER:

Det är alldeles för lätt att trycka på gilla-knappen. Det betyder egentligen ingenting. Jag gör inlägg på Facebook, men jag ”gillar” aldrig någonting. Ett fel vi ofta gör är att missta information för kunskap. OM ATT SKRIVA MEMOARER:

De kunde lika gärna heta ”när minnet sviker”. Alldeles för ofta handlar memoarer om att lägga saker tillrätta och det intresserar mig inte.

På frågan om folkbildningen fortfarande har någon roll i dagens individualiserade samhälle, rättar han mig lite försynt. – Vi lever inte i ett individualiserat samhälle,­ utan ett privatiserat samhälle – det är skillnad! Människor ses inte som medborgare längre, utan som skattebetalare. Vi får ett fattigare samhälle om allt handlar om att ta betalt och kräva service tillbaka. Om man i stället har ett medborgarper­ spektiv innebär det att man både har rättigheter och skyldigheter, det är en stor skillnad. Ur ett medborgarperspektiv menar Bengt Gö­ ransson att studieförbunden har en viktigare roll än någonsin i dagens samhälle. – Även om inte så många vet vad folkbildning är i dag behövs studieförbunden som idéburna orga­ nisationer. Faran är att även stu­­­die­­förbunden ten­ derar att bli allt mer av utförare och tillhandahåller det som beställarna vill ha, antingen det är poli­ ker eller skattebetalare. Studiecirkelns trögrörliga form har ett värde i sig, eftersom den ger tid för ef­ tertanke.

Fria tyglar för konstnärer

Rollen av utförare och beställare blir extra tydlig inom kulturens område. Bengt Göransson ser kul­ turpolitikens roll som att sätta ramarna för kul­ turlivet och sedan ge konstnärerna fria tyglar. Att

enbart skapa på beställarnas villkor leder aldrig till nyskapande konst, enligt honom. – Kulturpolitik ska vara ett organiserat kaos! Jag förstår inte dagens resonemang om att kultur ska vara så himla nyttig. Den ska berika den en­ skilda, orten och helst hela kommunen. Kultur ska tvärtom kunna vara både oväntad och oönskad. Det är inte säkert att den som läser böcker blir gla­ dare, tvärtom eftersom böcker problematiserar och visar oss den komplicerade verklighet som vi lever i.

Bästa kulturministern

BENGT GÖRANSSON BRUKAR FÅ omdömet Sveriges bästa kulturminister. Sina dokument förvarar han, då som nu, i en tygkasse.

14

cirkeln

Bengt Göransson brukar få omdömet Sveriges bästa kulturminister. Något som han skakar av sig och säger att det beror på att vi ser historien i ett försonande skimmer. Dessutom hade han aldrig ansvar för ett kulturdepartement. Någon recen­ sion av den nuvarande och redan kritiserade kul­ turministern Alice Bah Kuhnke vill han inte ge. – Jag kan tycka att kritiken är lite orättvis. Hon måste få lite mer tid. Men ett övergripande pro­ blem med dagens politik är att vi inte har områ­ desministrar längre. Med det menar jag ministrar som ansvarar för och utvidgar sitt område, inte begränsar det. I dag har vi en situation där stats­ ministern, finansministern och kanske någon till bestämmer allt, och de övriga blir enbart ”åtgärds­ ministrar”. Det märks att Bengt Göransson trivs med den fria roll han har haft i samhällsdebatten de senaste


Kursstart 20–50 % rabatt 9 februari – 28 mars

Välkommen till Kreatima – mitt i city! Vi säljer nu även leror, glasyrer, ugnar etc. (ingår ej i kampanjen). Besök www.kreatima.se där du kan handla samt läsa om kampanjer, visningar m.m. Fraktfritt vid köp på webben över 500 kronor. (Gäller ej skrymmande varor eller keramiksortimentet.)

STUDIECIRKELNS TRÖGA FORM har ett värde i sig – den ger tid för eftertanke.

åren. I förordet till sin korta och koncisa bok Tankar om politik skriver han att nu kan han ”skriva och säga vad han vill ef­ tersom ingen behöver bry sig längre”. – Ja, jag är ganska nöjd med den formuleringen, medger han. Men någon ny bok planerar han inte, utan säger: ”Jag har inte fler tankar än så, det får räcka.” Han fortsätter dock att skriva dagsaktuella krönikor i Helsingborgs Dagblad. – Jag tycker om det begränsade formatet. När jag pratar har jag ofta en tendens att komma in på sidospår, även om jag alltid har koll på början och slutet. Därför är det en rolig ut­ maning att få sagt allt jag vill säga med 3 000 tecken. Det får räcka med det! l TEXT: CARINA JÄRVENHAG FOTO: ANNA MOLANDER

3 tips

TILL EN NY CIRKELLEDARE

• Effektiviteten är nyfikenhetens värsta fiende: ”Gör som • •

du blir tillsagd, fråga inte så mycket!” säger man till den nyfikne. Kom då ihåg att världen förändras när den nyfikne frågar Varför? Ha alltid ordning på början och slutet av sammankomsten – men låt diskussionerna ta tid! Ordförandens avslutning ska om möjligt ge mötesdeltagarna en kick framåt, inte få dem att tänka Äntligen slut! Var personlig men inte privat, när du framträder.

Kungsgatan 58 • T Hötorget • Stockholm • Tel: 08-545 15 560 •

www.kreatima.se

J N A P U M TN KA US J

Studiefrämjandets Tjänstemannaförening inom SLF, Skogs- och Lantbrukstjänstemannaförbundet

Facket med kollektivavtalet för dig som arbetar på Studiefrämjandet Just nu, tre första månaderna gratis www.facketstf.se eller maila till info@slf.a.se

cirkeln 15


7 skäl för förening Varför bilda en förening? Verkar jobbigt och formellt. En facebookgrupp räcker väl, eller ett löst nätverk? Kanske det, men föreningen har faktiskt fördelar. Cirkeln har frågat föreningsrävar och botaniserat bland böcker och webbplatser. Här är sju skäl till att välja förening.

Starta … Driva … Förnya …

1. ÖPPEN FÖR ALLA

I en förening får alla vara med. Ställer du bara upp på föreningens grund­ idéer är du välkommen. 2. ALLA KAN PÅVERKA

Förening

VARJE DAG BILDAS nya föreningar i Sverige. Vill du också starta en, men vet inte

riktigt hur det går till? Svaret på den frågan är utgångspunkt för den nya boken Föreningen – från idé till praktik som utkommer senare i vår. – Föreningstanken är lika modern nu som för hundra år sedan, därför ger vi ut den här boken, säger Agneta Fleischer på Studiefrämjandet.

»

Studiefrämjandet stödjer föreningsli­ vet. Boken Föreningen – från idé till praktik av Mats Lodén är ett uttryck för detta. Den beskriver kortfattat idégrun­ den för demokratiska föreningar och ger konkreta råd för er som vill starta en för­ ening. Du kan läsa om stadgar, styrelse och mötesformer – men också om förenings­ livets viktiga roll i den svenska demokratin. – En bra och enkel introduktion för alla som vill komma igång med föreningsarbe­ te, säger Agneta Fleischer. Av landets cirka 200 000 föreningar har många upptäckt att det är en fördel att samarbeta med ett studieförbund. Det gäl­ ler oavsett om föreningen är ny eller eta­ blerad.

Studiefrämjandet samarbetar med tusen­ tals föreningar, till exempel för att anord­ na studieverksamhet. Studiecirklar i olika ämnen är ett bra sätt att få nya medlem­ mar. Många föreningar får också praktisk hjälp, till exempel med lokaler, utrustning, och marknadsföring. Föreningsutveckling är ett annat område där studieförbunden ger stöd. – De flesta lokala föreningar är små och drivs helt av ideella krafter. Många av våra anställda fungerar som föreningscoacher och det är uppskattat, säger Agneta Flei­ scher. l Vill du veta mer om Studiefrämjandets stöd till föreningslivet, kontakta Studiefrämjandet där du bor.

Medlemsmodellen

– ett sätt att utveckla föreningen (Hill och Sjöström), med studiehandledning från Studiefrämjandet, är en stor framgång och används nu i hela landet av föreningar som vill utveckla sig och tänka nytt. ”Hur ska vi få fler, aktivare och nöjdare medlemmar?” är själva grundfrågan. Studiehandledningen innehåller diskussionsfrågor och övningar uppdelade på fem träffar.

BOKEN MEDLEMSMODELLEN

16

cirkeln

Förening är demokrati i praktiken. Alla kan påverka föreningens framtid. En medlem, en röst. 3. SPELREGLER

Det finns tydliga spelregler för vad som gäller. Stadgarna är föreningens lag som alla ska följa, eller på demokratisk väg försöka ändra. 4. LIVSKRAFTIG

Visst kan föreningar upphöra, men de är i allmänhet inte lika sårbara som lösare nätverk. Bra eller dåligt? Om du tror på föreningens idé är det i alla fall bra att den överlever en tillfällig svacka. 5. VÄXA

Vill ni påverka och bilda opinion är det en fördel att vara flera. Många röster är helt enkelt svårare att ignorera. Tillfälliga aktionsgrupper kan också göra skillnad, men i en förening blir det mer långsiktigt. 6. PENGAR OCH ANNAT PRAKTISKT…

En förening har lättare att få stöd och hjälp. Bidrag från kommunen, projektpengar, låna lokaler… allt sådant är enklare om ni är en förening. Ibland är det till och med ett krav. 7. TILLSAMMANS!

Sist men absolut inte minst, att göra något tillsammans med andra är kul. Påverka samhället, utveckla ett intresse eller vad ni vill! Det är också själva grundtanken med en förening.


Folkhögskolor

Gerlesborgsskolan BOHUSLÄN OCH STOCKHOLM

Akvarell för nybörjare

Våga prova!

Bengt Jacobsson

Lars Sandgren

BOHUSLÄN 29/4–3/5

BOHUSLÄN 3–4/8

Skolan där alla arbetar med konst och hantverk Måleri och skulptur Konst och hantverk Keramik Trähantverk Trädgård och hantverk

Gerlesborgsskolan 0523-517 10 www.gerlesborgsskolan.se

Sommarkurser

Åsa folkhögskola 640 24 Sköldinge

Tel: 0157- 695 00 Fax: 0157-695 29

www.vardinge.fhsk.se kontakt@vardinge.fhsk.se 0158-23058

på Åsa folkhögskola i Sköldinge

E-post: asa.fhsk@folkbildning.net Hemsida: www.asa.fhsk.se

Studieförbunden ger jobb åt kulturutövare STUDIEFÖRBUNDEN ÄR DEN största uppdragsgivaren för svenska kulturutövare. Det visar en ny rapport från Folkbildningsrådet. Varje år genomförs i studieförbunden nästan 370 000 offentliga kulturprogram – konserter, utställningar, föreläsningar etc. På ungefär 40 procent av alla kulturprogram medverkar yrkesverksamma kulturutövare. Rapporten beskriver en tuff arbetsmarknad där många kulturut��vare fogar samman sin försörjning genom olika

inkomstkällor, konstnärliga och andra. Unga är överrepresenterade bland dem som får uppdrag i studieförbundens kulturprogram. Sannolikt är det så att studieförbunden bidrar till att unga kulturutövare kan etablera sig som yrkesverksamma inom sitt konstnärliga område. Rapporten Kulturprogrammens betydelse för kultur­ utövarna finns på www.folkbildningsradet.se.

cirkeln 17


Gå ut

Greenteam är en succé. I Sundsvall har ett femtiotal ungdomar fått chansen att testa olika utomhusaktiviteter. Många fler orter är på gång. – Greenteam är ett sätt att upptäcka något kul, fast du inte ens visste att det fanns, säger Per Jarnkvist på Studiefrämjandet.

»

Fiske, agility, kajak, jakt… vad av detta har du testat? San­ ningen är nog att de flesta av oss har intressen som aldrig väckts till liv. Helt enkelt för att vi aldrig pro­ vat. Denna insikt ligger bakom Studie­ främjandets satsning Greenteam. Idén bygger på det klassiska prova-på-kon­ ceptet. Som deltagare får du under några veckor chans att testa olika utom­ husaktiviteter. Greenteam har funnits några år på olika håll i landet. Nu tar Studiefräm­ jandet över konceptet. Med sin bas i Sundsvall har Per Jarnkvist till uppgift att sprida Greenteam över landet.

NÅGRA AV MÅNGA MÖJLIGA AKTIVITETER Hundratals friluftsaktiviteter är möjliga inom Greenteam. Här är några förslag: Fågelskådning, Klättring, Fiske, Jakt, Luftgevärsskytte, Viltvård, Skidåkning, Långfärdsskridsko, Utförsåkning, Träffa djur på 4H, Hundaktiviteter, Travskola, Bågskytte, Livräddningsträning, Kanot och kajak.

FISKE för allra första gången.

18

cirkeln

– Vi vill gärna tro att alla håller på med friluftsliv. Men sanningen är att allt färre regelbundet vistas ute i natu­ ren. Detta vill Per Jarnkvist förändra. Han räknar upp en lång rad fördelar med ut­ omhusaktiviteter: hälsa, välmående, ge­ menskap, förståelse för sambanden i naturen… – Dessutom är det billigt, i alla fall om man jämför med många idrotter.

Tillsammans med föreningar

I Greenteam samarbetar Studiefräm­ jandet med det lokala föreningslivet. De föreningar som vill vara med pla­


SÅ HÄR KOMMER NI IGÅNG MED GREENTEAM

och gör nåt kul nerar var sin aktivitet. Studiefrämjan­ det samordnar och rekryterar en grupp deltagare, som under några veckor får testa lika många aktiviteter. – Första frågan vi får från förening­ arna är ofta: ”Vad ska vi göra, vad ska vi hitta på?” Det är lätt att bli hemmablind och glömma att det som man gör till var­ dags kan vara spännande för en nybör­ jare. Greenteam var från början tänkt för ungdomar, men inget hindrar att an­ dra grupper kan bildas. – Du kan hålla på med friluftsliv från vaggan till graven, det gäller bara att anpassa programmet till deltagar­ na, säger Per Jarnkvist.

Stöd från kommunen

I Sundsvall har Studiefrämjandet fått bra respons och ekonomiskt stöd från kommunen. – De ville öka föreningarnas närvaro

i några bostadsområden med få fören­ ingsaktiva. Greenteam passade perfekt och projekt­­ledaren Andreas Norrbin anställdes. Rekrytering av deltagare gjordes i samarbete med fritidsgårdar­ na. – De ungdomar som varit med är jättenöjda, säger Per Jarnkvist som me­nar att mixen av aktiviteter är en förklaring till framgången. Alla tes­ tar allt och inget är prestationsinriktat. Huvudfokus i Greenteam är friluftsak­ tiviteter, men det går även att göra an­ dra saker. – Rollspel, musik och teater kan ju också ske utomhus. Per Jarnkvists förhoppning är att Greenteam ska bidra till en mer aktiv fritid – och till mer frisk luft för fler. – Idén är enkel, så krångla inte till det utan kör igång. l TEXT: THOMAS ÖSTLUND BILD: ANDREAS NORRBIN

• Vilka föreningar kan vara intresserade? • • • • • • •

Bjud in eller sök upp dem och presentera Greenteam. Fundera över rekrytering. Vilka ska vara med i ert Greenteam? Var hittar ni dem? Hur stor grupp har ni tänkt? Vad tror ni de är intresserade av? De föreningar som vill vara med väljer ut var sin aktivitet. En ledare från föreningen ansvarar. Gör ett schema med aktiviteterna i ert Greenteam. Rekrytera deltagare. Ta gärna hjälp av fritidsgårdar eller skolor. Samordna det praktiska; resor, material, deltagarlistor, ledare etc. Även om varje förening ansvarar för sin aktivitet är det bra med en samordnare som introducerar och kanske är med på några aktiviteter. Planera för detta. Kör igång.

FÖRDELAR MED GREENTEAM ENLIGT PER JARNKVIST

• Deltagarna aktiverar sig och kommer ut i naturen.

• Fler hittar ”sitt” intresse – som kan leda vidare.

• Gemenskap – teamen lär känna varandra • •

och har kul ihop. Föreningarna får visa upp sina aktiviteter – bra för deras rekrytering. Lokala föreningar knyter kontakt med varandra – och med Studiefrämjandet.

NÅGRA TIPS

• Börja i liten skala, kanske med 4-5 aktiviteter • • • • • • KLÄTTRING, spännande aktivitet i greenteam Sundsvall.

och en liten grupp. Ni lär er på vägen och funkar det bra kan ni utöka. Tänk enkelt i kontakten med föreningar. Deras ”reguljära” aktiviteter fungerar ofta bra. Låt, om möjligt, deltagarna vara med i planeringen. Greenteam funkar året runt, men kör först på den ljusa delen av året, sen vår eller tidig höst. Berätta om era planer för kommunen. Kanske finns stöd att få, särskilt om ni riktar er till målgrupper som inte är föreningsaktiva. Dokumentera Greenteam. Ta bilder och filmklipp. Kul för deltagarna och bra om ni ska redovisa eller berätta om vad ni gjort. Skapa teamkänsla. Kanske genom sponsring av keps eller T-tröja med Greenteams logotyp.

cirkeln 19


Förenings terapi förr eller senare i en uppförsbacke. Medlemmar hoppar av, pengarna tar slut, mötena går på tomgång… Men var lugn, det går att vända negativa trender. Sjukdomsinsikt är ett första steg. Cirkeln listar några vanliga symptom på föreningskris – och föreslår behandling.

alla föreningar hamnar

W MEDLEMSRAS

Utan medlemmar, ingen förening. Anta­ let medlemmar går upp och ner i de flesta föreningar, men om medlemskurvan pekar stadigt nedåt måste något göras. Första steget är att ta reda på orsaken. Avhoppare kan ge viktig kun­ skap. Sök upp och fråga några som läm­ nat vad de tycker om föreningen. Försök få ärliga svar, lyssna och försvara er inte, utan använd eventuell kritik till att förbättra. Bästa sättet för medlemstillväxt är att

ni har bra verksamhet, berättar om vad ni gör och bjuder in nya att delta. Medlems­ rekryteringen har också en mer praktisk sida. Hur enkelt är det att bli med i er för­ ening? Får medlemmarna höra något från er? Syns ni på sociala medier?

BEHANDLING:

20

cirkeln

W MÖTEN PÅ TOMGÅNG

Styrelsemöten på rutin… gäspiga med­ lemsmöten… Föreningsmöten på tomgång får den negativa energin att flöda, och kan lätt leda till att folk avstår från nästa möte.

BEHANDLING: Tänk inte bara på mötets innehåll, utan även på formen. Analysera era möten. Att några pratar för mycket och andra inget alls, är en vanlig åkomma. Fyratimmarsmöten där ni grottar ner er i detaljer kan bli plågsamt syrefattiga. Kan­ ske ska ni sätta en sluttid redan innan mötets början? Gör skillnad på olika möten – eller olika delar av samma möte. När ska ni besluta och när är det läge att tänka fritt och förut­ sättningslöst? Att hitta en balansgång, där mötena både blir kreativa och discipline­


”Ingen vill ställa upp och hjälpa till”. Det här är föreningsaktivas mantra för att tala om för resten av världen att de är de sista ideella entusiasterna. rade, är en utmaning. Försök hitta dit men framför allt, låt inte era möten fortsätta som förut, bara på rutin.

W INGA PENGAR

Brist på pengar gör ingen glad. Det kan komma sig av att ni vill göra mer än vad ni har råd till. Då saknas i alla fall inte idéer! Men det kan också vara ett uttryck för slarv och dålig planering. BEHANDLING: Egentligen

är det ingen större skillnad mellan ekonomin i ett hushåll och i en förening. Inkomster och utgifter måste gå ihop. Du som sett Skuldfällan på teve vet hur det går till. Sanering genom mins­ kade utgifter och ökade inkomster, och så en budget i balans med sikte på framtiden. När det gäller inkomstsidan finns mas­ sor av saker ni kan göra. Loppisar, projekt­ bidrag, lotterier, flashmobs, evenemang av olika slag… Sist men inte minst, försök fixa en bra kassör som håller koll på pengarna.

W IDÉTORKA

Ni är ett gäng aktiva som hållit på i många år. Föreningen fungerar, men går på rutin. Förändring behövs, men det mesta har ni ju redan testat förut… Känns detta igen? Då kanske det är dags att tänka och göra nytt! ”Lämna din komfortzon”, och ”tänk utanför boxen”. Ni har säkert hört eller själva sagt just detta. Men handen på hjärtat, vill ni verkligen tänka nytt och friskt? Det innebär ju att säga farväl till det trygga och invanda. Vi människor är inte alltid så förändringsbenägna som vi hoppas och tror. Om ni nu verkligen vågar er ut på okänd mark finns flera metoder. Den mest klas­ siska är brainstorming. Bjud in förening­ BEHANDLING:

ens mest kreativa vildhjärnor och låt dem härja fritt. Släpp fram alla deras idéer utan att avfärda förslagen med ryggmärgen, några går säkert att realisera. Ett annat sätt är att sno goda idéer från andra förening­ ar. ”Låta er inspireras”, låter kanske bättre.

W LIKA SOM BÄR

Ni har låst in er i er egen föreningsbubbla. Visst är det mysigt när alla beter sig lika­ dant, ser ut på samma sätt och hela tiden håller med varandra. Men hallå, hur kul är det i längden? Och hur lätt är det för andra att komma in i bubblan? Nu pratar vi terapi! Själva grunden i en förening är visserligen människor som delar värderingar eller intressen. Men om likriktningen gått för långt är det självreflektion som gäller: Vilka normer finns hos oss? Och kanske viktigare, hur ser våra osynliga normer ut? Hur behandlar vi varandra i föreningen, och de nya som ”inte är som vi”? Svara ärligt på dessa frågor och fundera över vad som behöver förändras. Nu är ni mitt uppe i vad som lite pretentiöst kallas ett ”värdegrundsarbete”. En vidgad bubbla kan bli resultatet.

BEHANDLING:

W INGEN STÄLLER UPP…

”Ingen vill ställa upp och hjälpa till”. Det här är föreningsaktivas mantra för att tala om för resten av världen att de är de sista ideella entusiasterna. Offerkoftan sitter som gjuten och ”allt var bättre förr”. För det första: Att ingen vill ställa upp stämmer inte. Svenskarnas ideella engagemang har inte förändrats nämnvärt de senaste tjugo åren, visar forskningen. Ofta är det en inre kärna (styrelsen) som

BEHANDLING:

suckande gör allt jobb själv. I stället borde de ägna sig åt att ”förpacka” konkreta upp­ gifter och fundera över vem de kan be om hjälp att utföra dem. Pröva och upptäck att många säger ja till en konkret, avgränsad insats. Att ha arbetsgrupper i föreningen som involverar fler än styrelsen är en beprövad metod för att dela på arbetsuppgifter. Tänk bara på: Om någon ska ta ansvar krävs att någon släpper ifrån sig ansvar, och därmed makten över hur saker och ting ska göras.

W KONFLIKT

Du som varit med i föreningar ett tag har säkert varit med om konflikter. Långvariga konflikter kan vara förlamande, medan en som ni reder ut kan stärka er. Det gäller alltså att lösa konflikterna och gå vidare. BEHANDLING: Föreningsdemokratin i sig är ett sätt att lösa konflikter och meningsmot­ sättningar. Besluten fattas demokratiskt, och att finna sig i majoritetens vilja, hur jobbigt det än är, hör till spelets regler. Men långt ifrån alla konflikter kan lösas med omröstning. Ett första steg är att ana­ lysera konflikten. Några vanliga typer är: sakkonflikt (vi har olika uppfattning om hur något ska göras), rollkonflikt (oklart om vem som gör vad), intressekonflikt (be­ slut eller mål går emot våra intressen), vär­ deringskonflikt (vi har olika människosyn, moraluppfattning) och beteendekonflikt (människors beteenden går på tvärs och le­ der till irritation). Så här kan man i ett första skede fun­ dera över konflikten. För er som vill ha be­ handling gäller det sedan att läsa på, fråga utomstående om råd och pröva sig fram. TEXT: THOMAS ÖSTLUND ILLUSTRATION: NINNI OLJEMARK

cirkeln 21


notiser

1-2-3-kurser

NU TESTAR STUDIEFRÄMJANDET Stockholm 1-2-3-kurser till enhetspriset 990 kronor. För dem som vill lära sig något nytt, utan att lägga ner för mycket tid. Varje kurs har tre träffar. – Vi funderar hela tiden på hur vi ska utveckla kursverksamheten, det ska bli spännande att se hur detta koncept fungerar, säger Elisabeth Nyström, marknadsföringsansvarig på Studiefrämjandet Stockholm. 1-2-3-kurser finns i ett trettiotal ämnen, bland annat sång, flugfiske och hydroponisk odling (odling utan jord).

webb kollen

PUMI, BRETON OCH SHIBA. Det är tre av hundratals hundraser som beskrivs på Svenska Kennelklubbens webbplats www.skk.se. För dig som är nyfiken på hundar är den en guldgruva. Inte bara raserna beskrivs, du kan också läsa om vad det innebär att äga hund, om uppfödning, utställningar, utbildningar och mycket mer. Svenska Kennelklubben bildades 1889 och har över 300 000 medlemmar. Det är en av Studiefrämjandets 19 medlemsorganisationer.

750 studiecirklar startar varje dag

FOTO : KAJ SA GRE BÄCK

DET MESTA OM HUNDAR FINNS HÄR

UNDER 2014 GENOMFÖRDES drygt 275 000 studiecirklar i Sverige, 4 000 fler än året innan. Det visar ny statistik från Folkbildningsrådet. Tillsammans hade cirklarna 1,7 miljoner deltagare. Studiefrämjandet genomförde förra året 43 000 cirklar, 1 600 fler än året innan. Totalt sett ökade Studiefrämjandet verksamheten med sju procent under 2014, vilket är mer än genomsnittet för studieförbunden. Studiefrämjandet är det näst största studieförbundet efter ABF.

Din inspirationskälla! Nya färger

Vår- och Sommarkatalog 2015 Din inspirationskälla!

Skapa i metall

Knooking set

Ny katalog ute nu!

Böcker www.slojd-detaljer.se

SKARA * STOCKHOLM * MALMÖ

www. s lojd -d etaljer. s e 0511-26 7 6 7

22

cirkeln


FAKTA OM STUDIEFRÄMJANDET

• Ett av Sveriges största studieförbund. • Finns över hela Sverige. • Anordnar främst studiecirklar och kulturarrangemang.

För detta ges bidrag från stat, kommuner och landsting.

Utgår från folkbildningens idé. Deltagarnas önskemål, förutsättningar och erfarenheter är viktiga.

• Anordnar studiecirklar i många ämnen, men satsar särskilt på natur, djur, miljö och kultur.

• Är oberoende – utan kopplingar till politiska partier, fackliga organisationer eller religiösa samfund.

• Är en ideell organisation utan vinstintresse som styrs demokratiskt.

• Har 19 medlemsorganisationer. STUDIEFRÄMJANDETS VISON

Studiefrämjandet ska vara en frigörande kraft för människors möjligheter – i ett samhälle med respekt för naturens och kulturens mångfald.

Snabba lösningar? Nej tyvärr… Många söker nu snabba lösningar. Lagar, passregler, över­ vakning… Men kanske finns ingen snabb lös­ ning. Hur gärna vi än önskar. TOMMY WINBERG Fanatismens jordmån är som isolerade öar där vi enbart möter människor som ser ut som vi, tycker som vi och beter oss som vi. Där kan vi låta det ”enda sanna” stå oemotsagt. Låta världen bli antingen svart eller vit. Ond eller god. En värld där inga gråskalor eller tveksamheter får plats. Jag är övertygad om att ett samhälle som långsiktigt vill motverka fanatism måste bygga på att olikheter möts, och ibland skavs mot varandra. Men där respekt och jämliket är en gemensam strävan – och reell möjlighet.

ledare

FÖRST PARIS, SEDAN KÖPENHAMN.

allt högre murar mellan människor håller på att resas, också i vårt land? I Fokus 14, en rapport från MCUF om ungas fritids- och föreningsvanor, är resultaten inte särskilt spektakulära, ändå oroväckande: Föreningslivet når allt färre unga. Det är särskilt vanligt att inte vara medlem bland unga som är utrikes födda, nyanlända eller unga med funktionsnedsättning. Var åttonde ung avstår fritidsaktiviteter på grund av bristande ekonomi. I utsatta bostadsområden är det vanligare att aldrig delta i förenings- eller kulturskoleaktiviteter.

ÄR DET SÅ ATT

• • •

Adoptionscentrum, Friluftsfrämjandet, Fältbiologerna, Förbundet Skog och Ungdom, Jordbrukare-Ungdomens Förbund, Jordens Vänner, Koloniträdgårdsförbundet, Musik & Kulturföreningarnas Samarbetsorganisation – MoKS, Naturskyddsföreningen, Riksförbundet Hem och Skola, Riksförbundet Sveriges 4H, Svenska Brukshundklubben, Svenska Jägareförbundet, Svenska Kennelklubben, Svenska Turistföreningen, Sveriges Hundungdom, Sveriges Ornitologiska Förening, Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund – Sportfiskarna, Sverok

ANNONSERA I CIRKELN Du når cirka 15 000 cirkelledare över hela Sverige. Annonskontakt Bo Eriksson, e-post: bo.erikssonmedia@telia.com PRENUMERATION – ADRESSÄNDRING? Vill du ha Cirkeln? Har du ändrat adress? Är du ledare eller förtroendevald, kontakta i så fall Studiefräm­ jandet där du bor. Övriga prenumerationsärenden, kontakta Studiefräm­ jandet, riksförbundet, tel 08 545 70 700 eller info@studieframjandet.se

FO TO : PE R SA ND BE RG

STUDIEFRÄMJANDETS MEDLEMSORGANISATIONER

I STUDIEFRÄMJANDETS FÖRSLAG till nya Strategiska mål som nu diskuteras inför Förbundsstämman i maj står det att ”Studie­ främjandet ska i ökad utsträckning verka i områden där folk­ bildningen i dag är bristfällig eller frånvarande”. Jag är inte så naiv att jag tror att studiecirklar och fören­ ingsaktiviteter är lösningen på allt. Inte heller att vi till 100 procent kan vaccinera oss mot fanatism, våld och terror. Men låt oss inte bara fokusera på de ”snabba lösningarna”.

TOMMY WINBERG FÖRBUNDSORDFÖRANDE I STUDIEFRÄMJANDET

cirkeln på webben

På vår webbplats cirkeln.nu hittar du nyheter, inspiration och fakta.

cirkeln 23


POSTTIDNING B

brandbiz

Returadress: Studiefrämjandet Box 38184 100 64 Stockholm

VI ÄR VALLA!

#nyskapandefolkbildning

Aa

ALLMÄN LINJE

Ff

FRITIDSLEDARUTBILDNING

Sc

So

Gg

GLOBALA RESKURSER

SCENKONSTUTBILDNING

Sp pråk

SPRÅK & SAMHÄLLE

STADSODLING

STUDS

STUDS

& SAMHÄLLE

Visst blir det mesta roligare när vi delar det med andra? Välkommen till spännande möten hos oss på Studiefrämjandet.

Här studerar du för livet, blir sedd för den du är och kan utvecklas i den takt som passar dig bäst. Genom attStudiecirklar, vi är nyfikna på kurser, dig, på framtiden på hur vi mer bäst … kultur och & mycket formar utbildningar som passar dig är vi på god väg att nå vårt mål – att vara Sveriges mest nyskapande folkhögskola.

VALLA FOLKHÖGSKOLA • Linköping • Besök www.valla.fhsk.se eller ring 013-35 55 80


Cirkeln+nr+1.15+%e2%80%93+l%c3%a4s+online