__MAIN_TEXT__

Page 1

på scen

u Tusen Trädgårdar u Föreläsningens

diskreta charm u Nya bildningstrender

livekarusellen story

alexe Manv j e lov spel ar sina

käns

lor

Synas & bli sedd vägen till scenen viktigare än målet

kvinnor från 9 länder möter Tranströmers poesi

scenskräcken så botar du den

1.2014


tummen ned…

redaktör

Thomas Östlund 070 541 76 28 thomas@kombinera.se art director

Ninni Oljemark ninni@kombinera.se ansvarig utgivare

Katarina Kjerfve, Studiefrämjandet redaktionsråd

Thomas Östlund Ninni Oljemark Katarina Kjerfve Marcus Pehrsson omslagsfoto

Anna Molander postadress

Cirkeln Kombinera Holländargatan 8B 111 36 Stockholm e - post

internet

www.cirkeln.nu tryck

Norra Skåne Offset, Hässleholm

Kultur som gnisslar och stör är skrivna av en del­ Konst stör tagare på Konstskolan Munka, en folk­ Konst tafsar högskola i Skåne. Jag tycker de ger en bra bild av skapandets kraft. Och av kulturens Konst rullar, rusar, roll i världen. Att inte alltid stryka med­ flyger, rör sig. hårs, utan se till att det gnisslar och stör. Konst gnisslar Inte alltid så bekvämt, men välgörande. kacklar, ropar, låter Kanske ligger det i människans dju­ Konst står stilla paste natur att vilja skapa, berätta och mitt i vägen. visa upp för andra. Scenen är ett mål för många studiecirklar – oavsett om det handlar om musik, teater, dans eller kanske visa och berätta om sin trädgård. På scen är temat för detta nummer av Cirkeln. Livekarusellen är Studiefrämjandets största scensatsning. Vi gör några nedslag från starten 1987 och framåt. Trots scenens betydelse i folkbild­ ningen är det ändå själva skapandet som är det viktiga. Det menar många av de ledare vi pra­ tat med inför detta nummer. Eva Hovstadius, teaterledare i Svedala, uttrycker det så här: ”Resan är målet. Resultatet, föreställningen, är en följd av resan.”

tummen upp…

raderna till höger

foto: jari koivisto

cirkeln@studiefram­ jandet.se

gillar inte modeord. Med risk för att bli anklagade för att vara reaktiva blir vi ändå lite matta när ordet proaktiv dyker upp i var och varannan mening.

För nyheten att regeringen ska

presentera en folkbildningsproposition. Det var nästan tio år sedan sist och att folkbildningspolitiken hamnar i blickfånget är bra. Vi vet visserligen inte vad regeringen kommer att föreslå. Det kan bli tummen upp igen, eller tummen ner…

foto: regeringskansliet

cirkeln

ges ut av Studiefrämjandet till cirka 20 000 cirkel­ ledare, förtroendevalda och anställda. Cirkeln produceras av Kombinera för Studiefrämjandet. Årgång 35.

För all proaktivitet. Cirkeln

Maria Arnholm, folkbildningsminister För Dista, en satsning inom Studiefrämjandet Skåne/Blekinge för mer jämställd musikverksamhet. Dista tilldelades nyligen Nöjesguidenpriset ”Årets nöjesförbättrare” 2013.

Thomas östlund Redaktör

papper

annonsera i cirkeln

Annonskontakt Bo Eriksson E-post: bo.eriksson-­ media@telia.com

Innehåll

4 Vägen viktigare än målet

6 Dance NRJ

7 Vad hände sen Bengt? 8 Närbild: Alexej Manvelov 12 The Livekarusellen Story 15 Årets bildningstrender 16 Föreläsningens diskreta charm 18 Tusen Trädgårdar 20 Skräcken för scenen

20

foto: fredrik Karlsson

issn

0282-135

Redaktionen ansvarar ej för insänt, ej beställt material. Citera gärna med ange källan. Detta nummer är presslagt i mars 2014.

2

cirkeln

Föreläsningens diskreta charm

16

Skräcken för scenen

bild: Ninni Oljemark/thinkstock

Skandia 2000 White Tillverkat vid Lessebo Bruk


hej

cirkel ledare

Gunilla Samberg Ålder: 68 Bor: Lägenhet i Umeå Familj: Man, tre barn och fem barnbarn Arbete: Konstnär Fritid: Konstnär Läser just nu: Noveller av Alice Munro på engelska Gillar hos människor: Enkelhet, ärlighet Ogillar hos människor: Uppblåsthet Namn:

Kvinnor från 9 länder möter Tranströmer Vad gör ni i cirkeln? Vi är nio kvinnor från nio länder som samlas kring dikter av Tomas Tranströmer. Vi läser en dikt varje gång och pratar om språk, ord och stämningar. Första gången läste vi dikten Storm där både eken och rönnen nämns. Deltagarna fick rita och berätta om ett träd som de minns från sitt hemland. En kvinna från Syrien berättade hur hon fått lämna sitt hus med ett stort granatäppelträd. Det var en stor sorg för henne. Vad ska det hela utmynna i ? Vi ska göra en performance, en gestaltande föreställning där vi ska läsa dikterna på olika språk. Vi ska vara klädda i scenkläder som vi syr själva i cirkeln. Det blir samma tyg, men olika modeller. Projektet ska också leda fram till en film. Det hela går under namnet Molnskugga. Vem kom på idén till detta? Jag själv! Jag har fått ett personligt löfte av Tranströmer att använda hans dikter i min konst. Jag har legat på idén i fem år – och nu blir den verklighet! Vad utmärker en bra cirkelledare? Det är viktigt att alla deltagare känner sig välkomna. Att inte favorisera någon i gruppen och vara observant, kanske på den som pratar minst. Att insprirera är viktigt – och att lyssna aktivt. Har det varit svårt att få deltagare? Jättesvårt! Vi gick ut via mejl och fick en anmälan. Under hösten har jag själv varit ute i föreningar, caféer och SFI. Det var nödvändigt och det fungerade. Alla konstnärer involverar inte människor i sitt skapande. Vad driver dig att göra det? Jag är en stark kreativ drivkraft. Under många år har jag arbetat ensam i ateljén – från idé till utställning. Men att dela en skapande process med andra är oerhört lustfyllt!

I cirkeln finns kvinnor från Chile, Venezuela, Algeriet, Grekland, Iran, Syrien, Senegal, Vietnam och jag själv från Sverige.

foto: vybild.se/jonas Tannfors

cirkeln 3


4

cirkeln


Illustration: Ninni Oljemark • foton: burt von bolton, sandra norin, marcus pehrsson, Per Westergård, thinksktock

Vägen

På Scen

ckande, Scenen är lo ik, proffs både för publ . Men det er och amatör innan sa re finns en Vad p. up r gå ridån r? dä er nd hä

viktigare än målet

Att stå på scen är en stark drivkraft. Men vad händer i de studiecirklar där scenen är målet? Vad säger ledarna och finns det några baksidor? Kanske är inte mötet med publiken det mest spännande, utan vägen dit. synas och bli sedd .

»

Vinterkväll 2008 i Tumba söder om Stockholm. På fritidsgården Lagret hänger ett gäng ungdomar. Några föräldrar irrar lite ängsligt längs väggarna. Ingen jättepublik. Det är en av spelningarna i livetävlingen Rockkarusel­ len. Fyra band ska uppträda. – På Idol blir ungdomarna objekt. Här får du vara du, säger en av tjejerna i publiken. Vad var det för speciellt med den där kvällen för sex år sedan? Kanske inget som går till världshistorien. Det var ändå ett av tusentals scenframträdanden i studieför­ bunden varje år. Att ha scenen som drivkraft i studiecir­ keln. Vad betyder det? Väldigt mycket, är det nästan samstämmiga omdömet när vi frågat runt. – Att vilja nå ut till andra ligger nog i skapandets natur, säger Maria Lundberg från Malmö. – Det handlar om bekräftelsebehov. Om jag har visat upp mig för andra då räknas jag, menar Nicklas Hovberg från Västerås. Maria och Nicklas arbetar med musik på Studiefrämjandet. Båda har på nära håll följt hundratals band, från de första vilsna stegen in i replokalen och framåt. Ett fåtal har seglat vidare in i en professi­

onell karriär. För de flesta stannar det vid spelningar i det mindre formatet, på lokala klubbar och festivaler. Spela på Wembley I nästan alla band är drömmen om scenen med redan från start. – Nybörjarna snackar om världssce­ nerna direkt. ”Vi har som mål att spela på Wembley Arena”, skrev ett band i sin plan för cirkeln, säger Nicklas. Efter ett tag blir planerna mer realistiska. – Det kan gå snabbt från drömmarnas Wembley till verklighetens spelning på Önsta fritidsgård i Västerås. Musiken är stor i studieförbunden, men även andra kulturformer har scenen som mål. Eva Hovstadius har i 25 år varit led­ are för teaterföreningen Bara Scengångare i skånska Svedala. Hon är utbildad skåde­ spelare vid scenskolan i Malmö. Har just fyllt pension, ”men pensionär tänker jag då inte bli”. Bara Scengångare sätter upp teaterföre­ ställningar på Torups slott minst en gång om året. Ett trettiotal personer är engage­ rade, vissa år fler, andra färre. De spelar både eget material och pjäser av andra, se­ nast Wilhelm Mobergs Änkeman Jarl.

– Många gillar att stå på scen. Det finns alltid folk som vill vara med och göra tea­ ter, säger Eva. Oavsett teater eller musik är publiken sällan med på resan som leder fram till sce­ nen. Och den resan vill Maria, Nicklas och Eva gärna berätta om. Lust, lärande och gemenskap är tre ord som sammanfattar vad det handlar om. Eva återkommer flera gånger till lusten. Att människor ska kän­ na sig nöjda och glada efter att ha repete­ rat. Alla kommer frivilligt, ingen får betalt. – Då måste vi ha roligt, det är ju det som är grejen med hela cirkelverksamheten. Gruppdynamik Att den som spelar musik vill bli bättre är självklart. Men ett band är mycket mer än musik. Maria beskriver bandens inre liv som en lång övning i gruppdynamik och demokrati, med diskussioner, kompromis­ ser och beslutsfattande. Processen accen­ tueras så fort första spelningen är bokad. En starkare kollektiv känsla växer fram i bandet. Det är ”vi” som ska göra något. – Det är liksom själva grejen, att skapa tillsammans, att alla är del i en helhet. Det blir väldigt uppenbart inför en spelning, säger Maria. »

cirkeln 5


foto: samuel claesson

Läskigt och nyttigt att bli bedömd

Dansgruppen Dance NRJ. Övre raden från vänster: Ida Lönnqvist, Sara Colling, Mathil-

da Lindgren, Lovisa Ivung. Sittande från vänster: Gabriella Löfgren och Emma Hallgren.

»

– Då måste bandet prata ihop sig. Kom­ munikationen ökar automatiskt. Ofta in­ ser deltagarna först långt senare vad det här har betytt för deras personliga utveck­ ling, menar Nicklas. Det finns uppenbarligen en pedagogisk kraft med scenen som ett mål med cirkeln. Men även om slutresultatet är viktigt – ett bra framträdande – är lärandet under ar­ betets gång minst lika betydelsefullt. Och det skulle knappast inträffa utan att ha scenen som slutmål. Att Studiefrämjan­ det skapar många speltillfällen för ban­ den är därför bra, menar både Maria och Nicklas. På samma sätt vore det omöjligt att tän­ ka sig alla repetitioner och förberedelser i Bara Scengångare utan sommarens före­ ställning. – Ändå är resan målet. Resultatet, före­ ställningen, är en följd av resan, säger Eva. Hellre kul än toppa laget Men att skapa ett scenframträdande hand­ lar väl också om kvalitet. Det ska låta bra. Publiken ska väl bli nöjd? Nicklas känner till band som skulle ut­ vecklas musikaliskt om de bytte ut med­ 6

cirkeln

lemmar som inte håller måttet. Det har också hänt men inte ofta. – Ibland är de själva medvetna om det, men tycker det är viktigare att ha kul än att toppa laget. ”Vi kan inte sparka ut vår brorsa”, typ. Omsorgen om gruppen blir alltså vikti­ gare än slutresultatet. Det förutsätter na­ turligtvis att sammanhållningen är bra. I Bara Scengångare finns en kärna av akti­ va som återkommer år efter år. De förmed­ lar det åtagande som alla måste ställa upp på, att tillsammans skapa en föreställning för publik. Men de bidrar också till att ska­ pa en positiv anda som välkomnar nya del­ tagare. Alla får var med, alla gör sitt bästa. – Det är ju det som är poängen med amatörteater. Med den inställningen hän­ der det ofta att människor överträffar sig själva, säger Eva. Att anpassa sitt skapande till publikens önskemål är knappast något musikgrup­ perna ägnar många tankar. De flesta kör sin grej och menar att ”gillar inte publiken det vi gör, då är det deras problem”. – Den i bandet som börjar snacka om att anpassa sig till publikens intressen blir nog lite utskrattad, tror Nicklas.

Showdansgruppen Dance NRJ består av sex tjejer mellan 15 och 18 år från Norrköping. För andra året är de nu med i Danskarusellen. De har just uppträtt på Hageby fritidsgård i Norrköping. – Det är häftigt att stå på scen och uttrycka dansglädje, säger Sara Colling, en av tjejerna i gruppen. Dance NRJ skapar sina danser själva. Ingen är ledare utan allt görs gemensamt. Att få bestämma själv är perfekt, menar Sara. Och samarbetet flyter på bra. – Vi håller faktiskt sams för det mesta. Alla i gruppen älskar dans och Danskarusellen gör gruppen ännu mer motiverad. Det betyder träning nästan varje dag inför framträdandena. Tävlingsmomentet är spännande. – Visst är det lite läskigt att bli bedömd, men det är nyttigt också, säger Sara. Elin Tuvklint, Studiefrämjandets koordinator för Danskarusellen, vill däremot tona ned tävlingsinslaget.

Ledaren anger tonen Eva känner sig lite främmande inför alla teorier om ledarskap. Men att ledaren har stor betydelse förnekar hon inte. – Som ledare slår du an tonen. Det gäl­ ler att få bort tanken att ”nu ska vi vara duktiga”, men ändå lyfta människor så att de gör så gott de kan. Du kan inte ställa dig på den negativa fronten och tro att du ska komma någon vart, det går aldrig! I musikcirklarna är ledarskapet mer otydligt. De flesta band är som ett stort grupparbete. Nicklas och Maria träffar banden regelbundet och coachar mer eller mindre, beroende på deras behov. – Jag finns till hands som bollplank och visar på möjligheter, säger Maria. Mer coachning och mindre facit, menar Nicklas, som är noga med att inte lägga sig i bandens konstnärliga utövande. – Vad som kommer ur högtalarna, om det är Bach eller brittisk trögpunk… det är liksom inte min grej att ha åsikter om. Inte heller brukar han bedöma bandens framträdanden. – Om de frågar ”vad tyckte du?” direkt efter en spelning brukar jag inte svara. Har det kommit innan och bett om feedback


Vad hände sen? Att stå på scen kan

Danskarusellen

sätta sina spår. Bengt Vallhagen deltog i tävlingen Rockkarusellen (numera Livekarusellen) premiärsäsongen 1987 med bandet Lennys gosskör. Minnena finns kvar...

n tävling där dansgrupper kan • Eutvecklas som dansare och

scenpersonligheter. Består av ett antal deltävlingar och en final. Alla deltagande grupper får dansa på scen minst tre gånger. En jury ger skriftlig feedback på gruppernas framträdanden. Publiken röstar fram sina två favoriter. Genomförs på olika ställen i landet. Arrangeras av Studiefrämjandet. Finns på www.danskarusellen.se.

• • • • • •

– Det viktigaste är att grupperna får feedback så att de kan utvecklas, både vad gäller dans och scenframträdande. Elin menar att Danskarusellen betyder mycket för det vardagliga cirkelarbetet. – Dansgrupperna får ett tydligt mål, något kul att se fram emot. l

Ingen kändisjakt Inte heller inom musiken verkar jakten på kändisskap och framgång vara tongivande. – Jag har sett bandmedlemmar som vänder sig mot varandra i någon slags elitambition. Men det är otroligt ovanligt, sä­ ger Maria. Kanske är just lusten och glädjen i själ­ va skapandet den viktigaste drivkraften. En kraft som får näring av möjligheten av att visa upp resultatet för andra. Eller som Ted Brolin i bandet A Lullaby for her Grave uttrycker det den där kvällen på fritids­ gården i Tumba. – Att spela för publik är hur kul som helst. l text: thomas östlund

Hur var känslan i bandet vid finalen?

På den här tiden var det närmast förbjudet att gå över genregränserna. Men vi vågade låta som Magnus Uggla och Thåström mixat med Thin Lizzy-gitarrer. Texterna var på svenska och vi ”plojjade” till det med lösnäsa och fula hattar. Det var nog vår generation som upptäckte ironin och självdistansen. Det fanns också en annan magi och mytbilder kring rockmusik på den här tiden. Man kunde verkligen skrämma slag på föräldrar med ett Mötley Crue-omslag. Idag är det svårare att chockera.

Det var skitnervöst! Vi hoppades på seger men hade en kluven relation till tävlingsmomentet. Vi tjatade inte på våra kompisar att rösta. Vi ville vinna enbart på kvalitet och juryröster. Detta var vår största spelning hittills och känslorna var delade mellan glädje, stolthet och besvikelse.

Var gjordes era gig? Vi gjorde fem fritidsgårdsspelningar, bland annat i Malmslätt, Ryd och Ljungsbro. Finalen spelades i Linköpings Folkets park.

Vad minns du bäst från premiärsäsongen? Det var en bra och positiv stämning samt välbesökta fritidsgårdar. Vi vann grundomgången men nådde tyvärr inte topp fem i finalen.

När du ser tillbaka, vad har Rockkarusellen betytt för dig? Rockkarusellen var som en grundskola för rockmusik. Vi fick scenrutin och jag tycker det är häftigt och utvecklande att lira i ett hörn för en mindre publik. Jag lärde mig att samarbeta bättre och att kommunicera med arrangörer. Det var härligt att få credd för sitt personliga uttryck och även lite coolt att få en lokalkändisstatus. Nyckel­ svaret är nog ändå att det är jäkligt kul att lira och det fick vi verkligen göra genom karusellen! l text: Daniel forsberg

Fakta Bengt Vallhagen foto: Cia Lundwall

efteråt är det en annan sak, säger han. Finns det då inga baksidor med sce­ nen som drivkraft? Eva ställer sig först lite undrande inför frågan. Konkurrens om rollerna är ytterst sällsynt och hon gör allt för att motverka sådana tendenser. – Det är mycket frustrerande om det smyger sig in tankar om att bli känd. Det vill vi absolut undvika, det blir inte alls lika roligt då.

Hur upplevde du musikklimatet och vad hade ni för stil?

nu 20 år Linköping Gjorde: Pluggade el/tele i Norrköping Drömmar: Bli rockstjärna och kunna leva på min musik.

46 år Linköping Gör: Jobbar som elmiljöingenjör på SAAB Drömmar: Jag är nöjd med att leva ett vanligt och trevligt liv. Jag spelar fortfarande i band men skulle gärna uppträda oftare.

Ålder:

Ålder:

Bodde:

Bor:

cirkeln 7


Närbild

Alexej

alexej manvelov

”ryssjäveln” som blev proffsskådis


TEXT: MAJA LUNDBÄCK FOTO: ANNA MOLANDER

som gjordes av ungdomar på Studiefrämjandet. Nu, sju år senare, är Alexej Manvelov aktuell som en av nyckelkaraktärerna i bioaktuella Tommy. Att våga spela på sitt känsloregister är hans bästa tips till dig som står på scen. första rollen var i en långfilm

»

Efter att ha medverkat i ett tret­ tiotal produktioner inom både film och teater, de flesta obetalda roller, har Alexej Manvelovs tuffa skåde­ spelartillvaro med mycket jobb och kass ekonomi fått sig en rejäl skjuts i rätt rikt­ ning. Han är just nu aktuell som en av nyckelkaraktärerna i nya dramathrillern Tommy av Tarik Saleh med premiär i mars. – Det är både nervöst och fantastiskt. Att spela karaktären Matte, en kille från den undre världen, är en jättestor grej för mig, säger Alexej. Filmen Tommy handlar om Estelle, som återvänder till Sverige efter ett år i lands­ flykt sedan hennes pojkvän utfört ett av de största rånen i svensk historia. Hemlig­ hetsmakeriet kring filmen är stort. Huvud­ rollen spelas av Moa Gammel och förutom Alexej Manvelov syns kända ansikten som Ola Rapace, Lykke Li och Johan Rabaeus i andra roller. Inspelningarna var spännande, berättar Alexej. – I Luleå höll vi till i en läskig militär–

anläggning från andra världskriget i flera veckor. För att få den rätta känslan av ångest och uppgivenhet som han sökte åkte han ut till Stockholmsförorten Husby och lyss­ nade och iakttog människor på en kvar­ terskrog. – Det är ju inte nödvändigt att jobba så här, men de här influenserna utifrån kan göra att jag senare får en impuls som gör att jag kan få karaktären att kännas mer äkta, säger han. Fick upp ögonen Det var för sju år sedan som Alexej fick upp ögonen för skådespeleri på allvar. – En kompis fick reda på att en grupp ungdomar på Studiefrämjandet höll på att göra en film, säger han. Långfilmen Soundcheck regisserades av Victor Danell, som varit elev på Stu­ diefrämjandets film- och musikgymnasi­ um i Norrköping och delar av filmarbetet gjordes som studiecirklar. Det kom att bli startskottet för Alexej. Filmen gav mer-

Bäst på scen enligt Alexej Mina tre bästa scenupplevelser (som publik):

förlorad generation – röster från den • En nya arbetslösheten, Dramaten, 2013 anskjävlar, Scenkollektivet Potato Potato, • D2012 ag har inte tid just nu, Spångs orkester, • Jteater Reflexen i Kärrtorp, 2013

alexej manvelov

är just nu aktuell i dramathrillern Tommy av Tarik Saleh.

smak och sedan dess har han gått på audi­ tions och tillvaron har kommit att handla allt mer om teater och film. Men någon of­ ficiell skådespelarutbildning har Alexej inte. Förutom estetiskt program på gym­ nasiet är han i princip självlärd. – Att arbeta mycket har varit min bäs­ ta skola, man utvecklas med varje produk­ tion, säger han. Men det är inte nödvändigt att medver­ ka i professionella produktioner för att bli bättre, tycker han. Ibland tackar han nej till välbetalda reklamjobb till förmån för obetalda, bara för att de senare verkar mer utvecklande. Skurk och invandrare Alexej blir ofta tillfrågad att spela klassiska ”skurkroller”. Han har bland annat spe­ lat gangster i thrillern Studio Sex. Det här med att placeras i fack på grund av utse­ ende eller ursprung har Alexej stora pro­ blem med. Särskilt att bli kategoriserad som invandrarkille. Förklaringen går att finna i hans barn­ dom i Ryssland och på svenska landsbyg­ den. Redan som liten var han annorlunda, mamman är ryska men pappan är kurd från Syrien. Alexej var mörkare än de flesta an­ dra barn i Moskva. Han var tio år när famil­ jen flyttade därifrån till Sverige. Tanken var att Alexej skulle få en trygg uppväxt. Han hamnade i Ljungsbro utanför Linköping. »

cirkeln 9


varken svensk, ryss eller kurd ”Jag har

ingen nationalitet, jag är människa.”

Alexejs goda råd

Tre råd till en amatör som vill bli bättre på scen 1. Plocka fram känslorna De flesta av

oss är avtrubbade känslomässigt men som skådespelare är det viktigt att ha känslorna nära ytan. Jag själv var en tuff kille som vägrade prata känslor med min flickvän eller gråta på bio. Men för att vara trovärdig i olika situationer på scen eller framför kameran måste du kunna plocka fram ditt känslo­register. Det här är tidskrävande och kan ta flera år att öva upp.

om Namn: Alexej Manvelov Ålder: 32 Bor: Stockholm Familj: Mamma, pappa, halvsyster och en egenvald familj av vänner. Aktuell: I rollen som

Matte i filmen Tommy.

yrke: Skådespelare, student, byggarbetare. Intressen (förutom film

och teater): Nanoteknologi och kvantfysik, beteendevetenskap. inspirationskälla:

Min mamma, men också andra som jag möter i mitt liv.

»

– Där mötte jag ännu mer rasism, jag kallades ryssjävel och blev väldigt mobbad i både mellanoch högstadiet, säger han. Vi-och-dom-tänk, som uppstår när vi identi­ fierar oss med en viss grupp, gör oss ingen nytta, menar han. Cheferna mot arbetarna eller tjejer­ na mot killarna har aldrig varit Alexejs grej. Vi får bara mer distans till andra om vi tänker så, häv­ dar han. Värderingar och kulturella preferenser plockar han på sig lite varstans. Själv har han fått många influenser av sina vänner från jordens alla hörn och kulturer. – Därför ser jag mig varken som svensk, ryss el­ ler kurd. Jag har ingen nationalitet, jag är män­ niska. Styra sin karriär I jobbet som skådespelare vill han inte heller pla­ ceras i ett fack som invandrarkille eller gangster. För att undvika det försöker han att vara discipli­ nerad och styra sin egen karriär. Det kan innebära att han måste tacka nej ibland. Än så länge harvar han på som halvtidsanställd på ett byggföretag och lägger ner avsevärd tid på den fria teatergruppen Tillsammans. – Vi gör tysk dramatik och jag har spelat allt från fabriksägare i 1800-talets Tyskland till överle­ vare från andra världskriget, säger han. Någon inkomst därifrån är det inte tal om. – Vi har en repetitionsperiod på tre månader. Det är jättemycket jobb. Skådisarna själva sköter ljud och ljus och allt kringarbete. Jag har ofta fått bygga scen. Gruppen stimulerar lärandet Tiden med teatergruppen handlar om betydligt mer än att endast stå på scen. Trots det menar Alexej att det ger honom mycket, både yrkes­ mässigt och som person. Det kollektiva arbetet i gruppen föder vänskapsband samtidigt som det stimulerar lärandet.

10

cirkeln

2. Associera Läs manuset tills du vet

hur du kan göra scenen intressant. Att lära sig repliker med associationsminne är den teknik jag använder. Jag associerar en replik med något eller någon. Associationen kan vara till exempel ”en vän” eller ”blodpudding” men repliken kan vara ”Farmor kommer på besök!” Författarens tanke bakom texten ger nästan alltid ett självklart associationsval om man analyserar texten korrekt.

3. Samma tonart som motspelaren

Fokusera inte så mycket på dig själv på scen utan på dina motspelare. Försök att vara i nuet och fånga energin i rummet. Håll dig på samma våglängd som dina motspelare och kanalisera er energi tillsammans, så att ni spelar era ”instrument” i samma ”tonart”.

– Som skådespelare är det viktigt att utveck­ las på ett personligt plan också. Själv har jag blivit mindre egoistisk av att vara en del av teater Till­ sammans. Att förstå hur alla personer bakom produktio­ nen är delaktiga i processen när en pjäs blir till ger mervärde. – Det finns ingenting som gett mig så mycket tillfredställelse rent själsligt som när man är en del av någonting större, säger han. I vår sätter teater Tillsammans upp pjäsen Jaktscener från nedre Bayern men den här gång­ en hinner inte Alexej vara med på scen. I stället ska han studera teatervetenskap på Stockholms uni­ versitet, söka till Scenskolan och så har han några filmjobb på gång som är lite hemliga, utöver halv­ tidsarbetet på byggföretaget. – Har man väl bestämt sig för att bli skådespe­ lare måste man vara beredd på ett obekvämt liv. l


Vill du ha ut mer av din släktforskning?

NYHET!

Många färger på renskinn och tråd mm. DIS är föreningen för dig!

Släktforskning är en rolig och omfattande hobby. Det finns ett hav av källor att utforska och det är inte alltid lätt att hålla reda på alla uppgifter om släktingar eller veta hur man ska gå vidare. Föreningen DIS har en lång tradition av att ta fram hjälpmedel för släktforskning. Vi arbetar för att våra 25.000 medlemmar över hela landet ska få enkel tillgång till bra material, utbildning och programvara.

Besök gärna DIS Forskarstuga i Gamla Linköping!

Några av fördelarna med Föreningen DIS: - Vårt släktforskningsprogram Disgen hjälper dig att registrera och hålla koll på din forskning. Enkelt för nybörjare, finessrikt för erfarna. Support för dem som behöver! - Databasen Disbyt med över 26 miljoner poster. Skicka in ditt material och få det jämfört med innehållet i Disbyt för att hitta släktforskare som forskar på samma släkt som du. Gratis och automatiskt!

Hitta inspiration i vår webbshop www.tjaderlader.se

Gäller hela mars

Sveriges bredaste sortiment av läder, tillbehör, litteratur för allt läderhantverk samt kursverksamhet.

Läs mer om vad vi kan erbjuda dig på www.dis.se!

Tjäder Läder AB

Föreningen DIS, Gamla Linköping, 582 46 Linköping Tel: 013-14 90 43, epost: dis@dis.se

Tele: 0297-45220 Info@tjaderlader.se

Ange CIR1401 vid kontakt

notiser

NU 10% rabatt vid nästa besällning. Uppge kod 1403

Alla stod på min sida, så att båten kapsejsade

loesje

Lokal kultur under lupp kulturliv i Sverige, långt från de nationella scenerna och stora arenorna. Ofta är det studieförbunden som ser till att det lokala kulturlivet snurrar. Nu har denna kulturverksamhet utvärderats. Rapporten Kulturprogrammens betydelse för lokalsamhället från Folkbildningsrådet gör en djupdykning i fyra kommuner: Helsingborg, Jönköping, Rättvik och Storuman. Några resultat: Det finns ett myllrande

ökar tillgången till kultur. • Studieförbunden K ulturverksamheten studieförbunden har en • bredare inriktning änikommunal kulturverksamhet. S må orter skulle förlora en stor del kulturlivet • om studieförbundens kulturprogramavförsvann utan att ersättas av annat.

Knappast förvånande resultat, men ett tydligt belägg för studieförbundens betydelse för ett lokalt levande kulturliv. Rapporten finns på www.folkbildning.se

– Musik- och Kulturföreningarnas samarbetsorganisation samlar ideella kulturföreningar från norr till söder. Drygt femtio föreningar är med i MoKS. På webbplatsen www.moks.se finns matnyttig info för kulturföreningar, till exempel när det gäller bidrag och projekt. Här finns även en digital föreningsportal. Dessutom finns länkar till många av medlemsföreningarnas egna webbplatser. Spännande för dig som vill göra digitala nedslag i landets lokala kulturliv. MoKS

webb kollen

MoKS är en av Studiefrämjandets 19 medlemsorganisationer.

cirkeln 11


Livekarusellen THE

STORY foto: Matilda Söderström

tidigare Rockkarusellen, är Sveriges största turné och musiktävling. Över 600 band och artister gör här 400 livegig årligen. Arrangör är Studiefrämjandet i samarbete med landets fritidsgårdar. Unikt för Livekarusellen är att alla garanteras minst tre spelningar och att man får delta oavsett musikstil, ålder och erfarenhet. Priset är en Sverigeturné om minst 16 spelningar! I Livekarusellen får oetablerade artister spela live och utvecklas som band, musiker och människor.

livekarusellen ,

TEXT: daniel Forsberg

2006 Gig dygnet runt Premiär för det något udda konceptet Dygnsrockat. På Kulturkammaren i Norrköping spelar 50 band nonstop från lördag förmiddag till söndag lunch. Snacka om maratonkonsert! Dygnsrockat omformas 2009 till Katapulten och arrangeras då i hela landet.

1987 Rockkarusellen föds i Linköping I samband med Linköpings 700-årsjubileum avsätter kommunen extra pengar för att arrangera rockkonserter. Arbisteatern, Studiefrämjandet och fritidsgårdarna beslutar att pengarna ska komma fritidsgårdarna till godo för att främja de lokala rockbanden. Rockkarusellen föds, 54 band deltar och Silver Wings vinner finalen i Folkets Park. Louise Hoffstens band Laktritstuttarna är en annan av finalisterna.

1986

1987

1988

1989 1990

1992 Lasse Winnerbäck vinner Lasse Winnerbäck deltar i karusellen, både som soloartist och tillsammans med bandet Snoddas. Det blir Snoddas som tar förstaplatsen. En annan medlem i gruppen är Anders Johansson, senare känd från komikerduon Anders och Måns. Snoddas splittras 1994 men återförenas kort 2009 för ett gig på Hultsfredsfestivalen.

1992

må... ar vi varit s Alla12 hcirkeln

1991

1992 1993 1994 1995

2002 Linköping och Norrköping Tävlingen växer. Två separata karuseller arrangeras när Rockkarusellen, efter 15 år, exporteras till grannstaden Norrköping. Midnight Caravan segrar i Linköping och Curbstone tar hem Norrköpingsfinalen.

1996

1997

2003

20

2008 Första riksfinalen Rockkarusellen blir en riksan Den allra första finalen äger blir Norrköpingsgruppen Ca i spetsen.

1998 1999 200

2007 20-årsjubileum i s Wow! 20-årsjubileumet av R pampig final i Linköpings stö Nästan 1 000 åskådare ser T det existerar än idag men då Negga har tagit karriären vid

kur

2003 Hela Östergötland snurrar Nu börjar det ta fart! Rockkarusellen arrangeras i hela Östergötland och trallig popmusik är melodin och vinnarreceptet på distriktsfinalen. Mainstreet från Norrköping upplöses strax efter segern men medlemmarna går vidare till framgångsrika popband som Eskju Divine och Zackarias.

2 Hoppa inte Det är lätt att lida m får speltiden kl. 07.0 Dygnsrockat i Linköp ningen går trummisen men kommer aldrig t på ett X2000 för ett inte komma av Södertälje utan mobiltelefon s blir priset för


2011

kuriosa

2011 Selektiv varseblivning Det är lätt att lida med, men även le åt, trummisen i bandet Kristoffer Hermansson & Umgänget som tvingades uthärda en hel konsert med discolåtar i sin medhörning. Ljudteknikern hade glömt att stänga av pausmusiken och herr trumslagare ville agera proffsigt och inte gnälla.

ngelägenhet och arrangeras nu i åtta distrikt. rum i Linköping Konsert & Kongress. Vinnare aveman Blues med profilen Zebastian Swartz

foto: Sandra Norin

2010

foto: Sandra Norin

foto: Sandra Norin

008

ycka? Vad är okej att uttr

2010 Första tjejen vinner Finalen arrangeras i förra årets vinnares hemstad, Uppsala. Intressant nog vinner även detta år en Uppsalaartist, Clara Lindsjö. Clara blir extra intressant då hon är den första tjejen som vinner och dessutom med en musikstil som är unik i karusellsammanhang. Clara uppträder solo och använder looppedaler, tomma flaskor och sin röst som enda instrument.

2012

2011 25-årsjubileum Rockkarusellen firar 25 år och involverar nu över 600 band och artister. Finalen går av stapeln på Tyrol i Stockholm och vinns av State of Grace från Heby. State of Grace hyllas sedan på den stora musikbranschmässan Popkomm i Berlin.

2012 Beundran och kritik Kontroversiella Cupid Kidz från Lund vinner finalen i Stockholm. Den kvinnliga duon med sina texter om sex, bajs och knark blir föremål för både beundran och hård kritik. Stora diskussioner blåser upp om yttrandefrihet och vad som är okej att uttrycka.

2012 Namnbyte till Livekarusellen Rockkarusellen byter namn till Livekarusellen. Anledningen är att tydligare signalera att alla musikstilar är välkomna.

00 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

stor ishall Rockkarusellen firas med en örsta ishall, Cloetta Center. The Majority Says vinna. Banåvarande sångerskan Lovisa dare som hyllad soloartist.

riosa

2007 e alltid på tåget! med Motalabandet som 00 en söndagmorgon på ping. En stund före speln iväg för att köpa frukost tillbaka. Han hade hoppat kort bistroköp men hann v tåget. En resa till n varken biljett eller samt ett inställt gig r den ostmackan.

2009 2009 Hela Sverige snurrar Nu är äntligen hela landet engagerat i karusellen. Finalen arrangeras på Lokomotivet i Eskilstuna och metalcorebandet Safemode från Uppsala tar en överlägsen seger. I priset i år ingår även en mindre Tysklandsturné. Det här är också året då delmomentet Katapulten införs, vilket innebär att alla distriktets band spelar under en specifik helg.

2011

2013 Finalen livesänds på nätet Detta år sänds riksfinalen live för första gången och tusentals personer följer den på webben. Legendariska rockklubben KB i Malmö är finalarenan och vinnare blir popbandet Paint Everyday Orange från Linköping.

foto: Fredrik Persson

2012 2013 2014

2013

2013 cirkeln 13


GÅ EN KURS PÅ ÖLAND I SOMMAR!

Folkhögskolor

Ölands natur och kultur, Hatha yoga, skulpturkurs, sjung ut, irländska ballader, radio- och ljudkurs och många fler.

0485 - 56 44 00 olandsfolkhogskola.se

Gerlesborgsskolan BOHUSLÄN OCH STOCKHOLM

Nybörjarkurs i måleri - olja & akryl

Här börjar äventyret!

Niklas Eneblom

Stina Wollter

BOHUSLÄN 5–8 juni

BOHUSLÄN 9–13 sept.

Gerlesborgsskolan 0523-517 10 www.gerlesborgsskolan.se

Ågesta folkhögskola ht 2014 • Konst & Hantverk • Musiklinjen - klassisk & afro • Livslinjen - friskvård & rehab • Sommarkurser 9-15 juni: Raku, Akvarell, Grafik

Studera i höst? Vi har kurser inom

- teater - inredningsarkitektur & design - form & design samt - allmän kurs Sista ansökningsdag 4 maj. Läs mer på www.folkis.nu Hällefors folkhögskola

en del av Frälsningsarmén

muSikkurS 1-2 år

SommarkurSer

Utveckla dig som musiker Förbered dig för fortsatta musikstudier Ansök senast 31 mars – kursstart 14 augusti

Yoga  Trädgårdsslöjd Teckning och kalligrafi Skrivarkurser  Mindfulness  Världens sång Jazzimprovisation  Afrocubanska slagverk Resa i Sörmland  Den inre stillheten Blomsterbinderi  Gör egna tvålar  Oljemålning Streetdans  Västafrikansk dans  Akvarellmålning

StreetdanS 1-2 år För dig som satsar på en professionell karriär som dansare – Five Styles eller One Style Ansök senast 22 april – kursstart 14 augusti

14

www.agesta.nu 08-562 281 00

cirkeln

www.asa.fhsk.se 0157-695 00


984

notiser

”Den som alltid springer efter publiken ser bara dess bakdel. Max Rainhart

varje dag genomfördes av studieförbunden 2013. Totalt betyder det 359 089 kulturprogram under året. Så här fördelade sig kulturprogrammen:

984 kulturprogram

Föreläsningar 138 148 Sång/musik 128 414 Dramatisk framställning 18 730 Film/ foto/bild 18 193 Dans 8 335 Utställningar 15 586 Litteratur 5 962 Konst/konsthant­ verk 6 883 Tvärkulturellt 18 838

bild: Thinkstock

Poesi

Bildningstrender 2014:

Äta ogräs, politik och ikonmåleri Vilka bildningstrender gäller 2014? Folkbildningsförbundet har spanat och spårat fem aktuella trender:

1. Supervalåret Klart att studieförbunden hakar på supervalåret. Politisk litteratur på turné och Framtidsveckor om hållbarhet är ett par aktiviteter, förutom alla debatter och föreläsningar. Mycket tar sikte på att få fler att rösta. I en del av storstädernas förorter var det mindre än 50 procent som röstade förra valet. 2. Miljö Cirklar som Ät ditt ogräs och Guerillaodling visar att intresset för hållbar omställning består, och tar sig nya spännande uttryck. 3. Antirasism En trend som säkert hänger samman med valåret. Mycket snack, men också en hel del verkstad på det här området. Fortbildning för bättre flyktingsmottagande och antirasistiska ambassadörer är ett par exempel. 4. Religion Här handlar det om tro, livsåskådning och filosofi. Att fördjupa sig i sin egen eller andras religioner är på modet. Ikonmåleri, Korankunskap och filosofi för nybörjare är ämnen som lockar många deltagare. 5. Ut ur bubblan En crossovertrend, både vad gäller ämnen och sätt att bilda sig. Unga, gamla, yrkesverksamma, arbetslösa, hiphoppare och hårdrockare. Det finns ett sug efter att lämna sin egen bubbla och mötas över gränserna. Det blir vanligare att fysiska och digitala möten kombineras med självstudier.

Folkbildningsförbundet är studieförbundens intresseorganisation. foto: Thinkstock

Poesi på bussen till Gottsunda

6. Lättillgänglig kunskap Det går fort att googla sig till expertkunskap. Det ska gå snabbt och vara lättillgängligt i studieförbunden också. Därför märks ett ökat antal sistaminuten-anmälningar och större intresse för aktiviteter som inte kräver någon föranmälan.

Poesiuppläsning på tåget till Tierp och bussen till Gott­ sunda. Att förvandla kollektivtrafiken till en scen för poesi är ett annorlunda grepp som har väckt stor uppmärksam­ het och många glada leenden från pendlarna. Det hela ingår i det stora litteraturprojekt som Studiefrämjandet i Uppsala är en del av. Det handlar om att skapa och sprida kultur på ibland okonventionella sätt. – Utan ord och kultur, ingen demokrati, säger Anisur Rahman, poet och författare, verksam vid Studiefrämjan­ det i Uppsala. Anisor Rahman är en av redaktörerna för I litteraturens land en nyutkommen antologi med kända och okända författare som getts ut inom ramen för litteraturprojektet.

cirkeln 15


När barnen är färdigcurlade finns tid

Rose-Marie Gewertz tror på föreläsningens framtid. Även i lilla Nyköping är utbudet stort. – När man blivit lite äldre och barnen är färdigcurlade är det lättare att komma loss. Kulturen blomstrar. Det händer så mycket intressant att man nästan blir stressad när man läser tidningen. En bra föreläsare ska vara engagerad och kunna sitt ämne, anser Rose-Marie. – Och de ska inte bara komma och sen rusa iväg, utan ta sig tid att prata med publiken.

charm

Föreläsningens diskreta

i dessa tider, med långa arbetsdagar, många tevekanaler och mjuka hörnsoffor? Jodå, en hel del. En vinterkväll samlas ett sextiotal personer i Nyköpings kulturhus Culturum. Alla vill veta mer om vildsvinsjakt. vem orkar gå på föreläsning

»

En av de första på plats är RoseMarie Gewertz från Nyköping. Hon har alltid varit intresserad av jakt och hörde av en arbetskamrat att Leif Fredriksson skulle vara en bra förelä­ sare. – Vi får väl se om han lever upp till ryk­ tet, säger hon. 16

cirkeln

– Man kan aldrig lära sig för mycket, menar Kjell-Inge Jansson från Broby. I takt med att lokalen fylls kan de ansva­ riga från Studiefrämjandet andas ut. Hur många som ska komma vet man ju aldrig. Många hejar och nickar igenkännan­ de till varandra,”tjena tjena”, ”hur är läget”, ”bara bra”…

Mumlet tilltar men avbryts när Stefan Karell från Studiefrämjandet hälsar väl­ kommen. Så är det plats på scen för Leif Fredriksson. Föreläsningen Jakt, hund och viltvård handlar till en början mest om vildsvin. Stefan har skjutit över tusen och går numera under smeknamnet ”Grisman­ nen” av familj och grannar.


Samvaron viktig ingrediens

Föreläsning är bra folkbildning, menar Susanna Engman på Studiefrämjandet i Nyköping. I en studiecirkel träffas samma personer hela tiden, här kan nya kontakter knytas. – Innehållet och föreläsaren måste vara bra, men samvaron är också en viktig ingrediens.

Mest mogna män

Ett sextiotal personer har kommit till föreläsningen. Mest mogna män, men också några kvinnor och yngre. Inga långa diskussioner denna kväll, men en hel del spontana frågor från publiken.

Det märks snabbt att Leif kan sin sak. Han pratar avspänt utan manus. Känner nog att han är på hemmaplan, med en in­ tresserad och förväntansfull publik. Bilderna har en huvudroll i hans fö­ reläsning. Vi får titta på dotter, svärfar, jaktkamrater, hundar och så naturligtvis – vildsvin. Leif har varit med om många strapatser. Och nu tar han med oss som lyssnar på några av dem. Kryddar med tips Han kryssar sig fram mellan vildsvi­ nens beteende, eftersök, utfodring, vapen, hund och jakt på detta djur, vars antal ökat explosionsartat de senaste åren. Det blir också en del om dovvilt och kronvilt. Leif kryddar med mängder av praktiska tips och goda råd, om vapen, försäkringar och skyddsvästar för hundar. I halvtid är det fika. En skolklass står be­ redd med kaffe, festis och hembakt. Över­ skottet går till skolresan. Återigen småprat och handskakningar. Kanske är just detta

charmen med föreläsningen som fenomen. Närvarokänslan, samvaron – gamla be­ kanta och nya ansikten i blandning. Gäspning Föreläsningen fortsätter och när klockan passerat nio syns en och annan gäspning. Men som den slipade föreläsare Leif Fredriksson är, har han sparat det bäs­ ta till sist. En dramatisk filmsekvens där han själv, hund och fotograf söker upp och skjuter ett skadat vildsvin i snårig terräng. Knappast riskfritt, varken för jägare eller hund. Om några i publiken nickat till så vaknar de nu. Lagom till hemfärd i vinter­ mörkret. l text: thomas östlund foto: fredrik karlsson

Skärpning behövs

Leif Fredriksson är brandman och jägare. Han föreläser om jakt ett par gånger i månaden. Mer kunskap behövs, anser Leif som inte är rädd att sticka ut hakan. – Det är för lätt att bli jägare idag. Jägarexamen i storstäderna har tappat totalt, där behövs skärpning. Och det är inte bara jägare som behöver kunskap. – Ungarna ser krokodiler på teve men vet inte vad vi har för djur i skogen.

Varje år genomförs cirka 140 000 föreläsningar i studieförbunden –

i de mest skiftande ämnen. Det betyder drygt 380 föreläsningar om dagen, året om. Verksamheten har ökat de senaste åren.

cirkeln 17


foto: burt von bolton

notiser

Nemis

Nemis är Studiefrämjandets scen för band som kommit lite längre i sin musikaliska utveckling. Nemisspelningar arrangeras året runt på klubbar och festivaler runt om i landet. Nyligen fanns Nemisscener på musikfestivalerna Popkomm i Berlin och Reeperbahn i Hamburg. Bandet MF/MB gjorde stor succé och räknas numera som ett av de främsta live­ banden i Sverige. MF/MB har sina rötter i Studiefrämjandet i Bollnäs men finns nu i Malmö. www.nemis.se

MF/MB, med rötter i Studiefrämjandet.

Göteborg, ås, Kafé Deluxe Växjö, Liljan Borlänge, Babel/Kick-Start Malmö, Sigurdsgatan 25 Väster l Eksjö, Tobbes Amazon Flen
 Dynamo Norrköping, Harry’s Kalmar, Eksjö Stadshotel

Några klubbar med Nemis: Bryggarsalen Stockholm, Sticky

arrangera Det behövs folk bakom scenen också. Som fixar med allt runt omkring – planering, ekonomi, marknadsföring… Över hela landet finns arrangörsföreningar som jobbar med att ordna

Fingers

kulturarrangemang – konserter, teater, utställningar etc. Många av dem samarbetar med Studiefrämjandet. Vill du arrangera, ta kontakt med Studiefrämjandet där du bor.

NY FILM!

– Tillvaratagande av klövvilt. En ny Dvd med instruktiva filmer om hur hjortvilt och vildsvin tas tillvara efter skottet. Flera avsnitt behandlar hur vilt passas och flås på ett hygieniskt och effektivt sätt. Speltid: 2 timmar 38 minuter. Läs mer om filmen och köp den på www.jagareforbundet.se/butik

Pris: 185 kronor

Ta jägarexamen! Jägarskoleboxen innehåller lättlästa läroböcker som på ett enkelt sätt förmedlar de teoretiska kunskaper som krävs inför Jägarexamen. Läs mer om boxen och köp den på www.jagareforbundet.se/butik

Pris: 745 kronor

Telefon 0771-83 03 00, medlem@jagareforbundet.se, www.jagareforbundet.se

18

cirkeln


foto: Riksförbun det svensk trädgå rd

Tusen Trädgårdar Intresset för trädgård och odling fortsätter växa. Den 29 juni anordnas Tusen Trädgårdar för tredje gången. Då öppnas tusentals trädgårdar över hela landet för besökare. Förra gången 2012 besökte 100 000 människor privata trädgårdar, han­ delsträdgårdar, kyrkogårdar och kolo­ niområden. Gunnel Carlson, välkänd trädgårdsjournalist, är en av initiativ­ tagarna till Tusen Trädgårdar. Varför detta trädgårdsintresse?

Jag tror det hänger samman med den tid vi lever i. Kanske är det en reak­ tion på den digitala världen där allt går i högt tempo. Att se något sakta växa i naturen blir en motvikt som allt fler lockas av. Ser du någon ny odlingstrend?

Cityodlingen kommer starkt. Många yngre bor i stan och saknar trädgård men vill ändå odla. De upptäcker att balkonger och innergårdar är bra odlingsplatser. Vad är din tanke med Tusen Trädgårdar?

Att öppna grinden, bjuda in och mötas. Det handlar inte om att ha den finaste trädgården, utan om att inspirera andra och själv låta sig inspireras.

Trädgården som scen, kan man säga så?

Ja absolut. Att visa upp sin trädgård och att prata om odling är något som många gillar. Är trädgårdsmänniskor vetgiriga?

Ja det tror jag. Den som drabbats av trädgårdsbacillen inser att det finns massor att lära – och att man aldrig blir fullärd. Har du själv alltid varit odlingsintresserad?

Jag växte ju upp på en plantskola! Pappa var trädgårdsmästare, så intres­ set har alltid funnits där.

Gunnel Carlson initiativtagare till

Tusen Trädgårdar.

anordnas av Gunnel Carlsons Trädgårdsriket, Riksförbundet Svensk Trädgård och Studiefrämjandet. Mer info på www.tradgard.org och www.studieframjandet.se Tusen Trädgårdar

Tusen möjligheter att lära mer Oavsett om du redan är trädgårdsintresserad eller nyfiken nybörjare finns massor att lära. Varför inte gå en studiecirkel? Många av Studiefrämjandets avdelningar är engagerade i Tusen Trädgårdar och planerar redan nu aktiviteter. Ta kontakt om du är intresserad eller läs mer på www.cirkeln.nu.

Trädgårdsdesign, balkongodling, gödsling, fröodling.

cirkeln 19


bild: ninni oljemark/thinkstock

n e k c ä r Sk för scenen

hålla tal, prata inför en grupp. Några får en kick av det, andra känner lite obehag. För en del är blotta tanken ångestframkallande. Det finns sätt att övervinna skräcken, men inga enkla genvägar. Du måste helt enkelt utsätta dig för det värsta du vet. Det gäller bara att göra det på rätt sätt.

stå på scen ,

»

Scenskräck, rampfeber, social oro. Fruktat barn har många namn. Fast för Maria är scenskräck fel uttryck. Att stå på scen är inte aktuellt. – Det kommer jag aldrig i livet att göra, säger hon bestämt. Målet för henne är att våga prata inför andra, i en liten grupp. För ett par år sedan var detta otänkbart.

20

cirkeln

– Jag fick hjärtklappning, tänkte att jag skulle svimma. Maria är i fyrtioårsåldern och arbetar på en statlig myndighet. Med många mö­ ten och arbetsgrupper på jobbet, gjorde det här vardagen till en plåga. Hon försök­ te undvika alla situationer där det skul­ le kunna tänkas att hon behövde öppna munnen.

– Med åren blev jag väldigt bra på att undvika, säger hon. En dag blev Maria pushad av sin chef att ta hjälp. Hon fick tips om en terapeut. ”Aldrig i livet”, sade instinkten. Till slut gick hon ändå med på det. Men motvilligt, eftersom skräcken funnits med ända sedan barndomen. Hon var alltid den blyga och tysta. Hur skulle detta kunna ändras?


Själva grundtricket är att stegvis utsätta sig för det som är obehagligt.

Flykt eller kamp Hur hanterar då människor social oro? Svaret kan sammanfattas i två ord: flykt eller kamp. Det mest instinktiva är att välja flykt. Att se till att aldrig hamna i situationer där du riskerar att behöva prata inför en grupp. Maria vet vad det handlar om. En­ bart misstanken om att tvingas redovisa ett grupparbete har framkallat ångest. – Det har varit jättehemska situationer, från skolans grupparbeten till personalmö­ tena på jobbet. Vid grupparbeten har det gällt att göra klart att hon absolut inte tänker redovisa. Först då har hon kunnat bidra med något konstruktivt. Bara inte gruppen varit för stor. Människor kan utveckla de mest sofisti­ kerade flyktmetoder, menar Sara.

Konferensprogram och dagordningar stu­ deras i förväg (tänk om jag blir tillfrågad om nåt..?) Att fly in på toaletten när faran hotar är en annan metod. Att helt enkelt stanna hemma från jobbet förekommer också. Utsätt dig! Den som inte vill fly måste kämpa. Och den kampen handlar om att övervinna eller i alla fall reducera den sociala oron. Hur går det till? Enligt Sara finns bara en sak att göra. – Själva grundtricket är att stegvis som i en trappa utsätta sig för det som är obe­ hagligt. Börja med det som bara känns lite jobbigt och testa: Går det att prata i en grupp med tre? Kan jag säga något kort? Kanske i en grupp med fem? Du tar pytte­ steg och analyserar sedan hur det gick. Parallellt med detta kan man lära sig lite om avslappning och andningsteknik. – Och kanske komma fram till insikten om att hjärtklappning inte syns utanpå, att man faktiskt inte dör av det. Det här låter kanske enkelt, och behö­ ver faktiskt inte vara så komplicerat. Det största steget är egentligen att överge flykt­ instinkten. Att bestämma sig för kamp och förändring. Allt detta kan göras på egen hand eller med hjälp. För den som behö­ ver stöd rekommenderar Sara kognitiv be­ teendeterapi, KBT, en praktiskt inriktad form av terapi, med mycket övningar. ”Nu kan jag spontansäga” Hur gick det då för Maria? Det hon gjorde på behandlingen har stora likheter med det som Sara berättar. Det började med att hon fick kartlägga si­ tuationen, genom att berätta vad som var det värsta hon skulle kunna utsätta sig för, sedan en situation som var lite mindre job­ big, precis som trappan Sara beskriver. Se­ dan var det bara att sätta igång och öva. Maria verkar själv lite konfunderad över att behandlingen faktiskt hjälpte. – Vad som gjorde att jag började våga vet jag inte riktigt, men det fungerade. Hon tror det betydde mycket att det handlade om ”att göra”, och inte leta efter orsaker. Efter bara tre, fyra gånger lossna­ de det. Att ställa sig på en stor scen är fort­

farande otänkbart för Maria, men det är mycket bättre än tidigare. – Nu kan jag spontansäga något. Förr satt jag och laddade och laddade, och sen var tillfället förbi. Det kändes inte bra. Jag är fortfarande mest tyst på mötena, men när jag har något att säga, så gör jag det. Fast jag pratar inte för pratandets skull, det finns det så många andra som gör… l text: thomas östlund

foto: David Brohede

Genetiskt arv Sara Henrysson Eidvall har länge arbe­ tat med människor som lider av social oro, det samlingsbegrepp hon använder för att beskriva rädslan att framträda inför andra. Det här är mycket vanligare än man tror, och egentligen ett genetiskt arv från mänsklighetens barndom, menar Sara. – Tänk dig savannen för hundratusen år sedan. Då var det livsfarligt att oskyd­ dad hamna i blickfånget, och det är pre­ cis vad som händer när du pratar inför en grupp. Du blir helt enkelt ett synligt villebråd – på savannen för ett lejon, i konferensrum­ met för kollegornas kritiska blickar. Alla kan känna social oro, men för en del är det mer påtagligt. Blir ett hinder i vardagen och karriären. – Dessutom ökar självföraktet. Social oro urgröper självförtroendet, säger Sara. Det som kännetecknar de flesta perso­ ner med svår social oro är de fysiska symp­ tom som infinner sig när faran hotar: hjärtklappning, svettningar, tunnelseen­ de, andningssvårigheter... Det här syns säl­ lan utåt, men det tror definitivt den som är drabbad. – Människor med social oro är väldigt fokuserade på sig själva. De är övertygade om att alla andra tänker på dem, medan de flesta människor i allmänhet tänker på sig själva, säger Sara.

Sara Henrysson Eidvall

vervinn Ödin sociala oro Saras Henrysson Eidvalls råd steg för steg: 1. Beskriv din rädsla utifrån konkreta situationer. Gör en trappa där det som känns minst obehagligt hamnar på nedersta trappsteget – och det som känns totalt omöjligt på det översta. 2. Våga ge dig i kast med det obehagliga. Gör det stegvis med hjälp av trappan. Börja med det nedersta trappsteget, till exempel prata på ett möte med mer än tre personer närvarande. Gör det några gånger och fundera över hur det gick. 3. Fortsätt trappan uppåt, till det trappsteg där du känner att du vill befinna dig. Alla behöver inte föreläsa för hundratals personer. 4. Under tiden du övar på att prata inför andra, lär dig mer om hur din kropp reagerar. Pröva avslappnings- och andningsövningar.

cirkeln 21


Boktips Ta plats! så att folk lyssnar? Hur gör du en levande presentation? Ett par frågor som tas upp i boken Kliv fram, ta plats, tala! Av Marie-Louise Zeisig. Utkom 2012 på förlaget Forum Hur ska du tala

3 konsertfilmer Vill du bli bra på scen? Kolla hur andra har gjort. Burt von Bolton, musikansvarig på Studiefrämjandet tipsar om tre bra konsertfilmer. 1. Stop making sense (Talking heads)
 Helt galen film. Talking heads bryter mot alla normer för hur en konsert ska vara.

Möt publiken på rätt sätt Tips och trix för dig som vill genomföra ett meningsfullt möte med publiken. Boken Tala för publik av Jenny Åkerblom innehåller allt om hur hur du hanterar nervositet, planerar innehåll och utformning – till hur du genomför presentationen och engagerar publiken:

• Förberedelser förberedelser • Praktiska Framförande • Tekniska hjälpmedel • Checklistor •

2. Who Took the Bomp? (Le Tigre on Tour) Energisk film om Le Tigre. 3. Glastonbury

Ultimata festivalfilmen som fångar både livet som festivalbesökare och banden på scen.

bonus

Justin Bieber: Never Say Never. Försök att inte respektera Justin Bieber efter att ha sett denna film.

Beställ via www.egetforlag.se

KREATIVA NYHETER!

Nytt sortiment med flugbindning

material med allt

o rer tnä ons rk fö

Ny katalog Ute nu!

ld

l

Vår- och Sommarkatalog 2014 Din inspirationskälla!

spräng

fy utik ld b fyl

En

ch h

obb ymål are.

www.slojd-detaljer.se

Kursstart 20–50 % rabatt 3 februari – 22 mars SKARA Axvallagatan 10 STOCKHOLM Mäster Samuelsgatan 56

Välkommen till Kreatima – mitt i city! Titta efter våra visningar och besök vår e-handel på www.kreatima.se

www.sl o j d -d etal j e r.se Kundtjänst: 0511-267 67

22

cirkeln

Kungsgatan 58 • T Hötorget • Stockholm • Tel: 08-545 15 560 •

www.kreatima.se


fakta om Studiefrämjandet • Ett av Sveriges största studieförbund. • Finns över hela Sverige. • Anordnar främst studiecirklar och kulturarrangemang. För detta ges bidrag från stat, kommuner och landsting. • Utgår från folkbildningens idé. Deltagarnas önskemål, förutsättningar och erfarenheter är viktiga. • Anordnar studiecirklar i många ämnen, men satsar särskilt på är natur, djur, miljö och kultur. • Är oberoende – utan kopplingar till politiska partier, fackliga organisationer eller religiösa samfund. • Är en ideell organisation utan vinstintresse som styrs demokratiskt. • Har 19 medlemsorganisationer.

Demokratin kräver mer folkbildning!

ledare

skrev studieförbun­ dens chefer en gemensam debattarti­ kel i Dagens samhälle under rubriken tommy winberg ”Demokrati i Europa kräver mer folk­ bildning”. Detta är ett mycket viktigt inlägg i frågan om demokrati. Vad är Stu­ diefrämjandets roll i detta? Vi är ett studieförbund som inte arbetar partipolitiskt, men politik och demokrati hör ihop oavsett politiska partier och demokrati förutsätter engagemang och kunskap och det är en viktig ingrediens i Studiefrämjandets verksamhet. Vi står nu inför ”supervalåret” där vi i maj ska välja ett nytt unionsparlament och i september går vi till val av riksdag, landsting och kommuner. För en tid sedan

väldigt olika ut i Sverige beträffande valdel­ tagande. Svagast är deltagandet i de förortsområden som man brukar benämna miljonprogramsområden runt våra större städer. Det är också områden som Studiefrämjandet aktivt arbetar i, inte sällan i samverkan med andra organisationer och den offentliga sektorn. Valen är centrala i en demokrati. Att rösta är en rättighet. Jag menar också att det är en plikt, om man får använda det dammiga ordet. Ändå är det långtifrån alla som röstar. Här har du, som är verksam i Studiefrämjandet en särskilt viktig roll. Som oberoende studieförbund ska det vara högt i tak hos oss. Vi ska våga vara politiska, släppa fram olika röster, ha åsikter, prata värderingar. Vi kan tala om demokratins be­ tydelse utan partipolitiska baktankar.

Vi vet att det ser

Studiefrämjandets vison Studiefrämjandet ska vara en frigörande kraft för människors möjligheter – i ett samhälle med respekt för naturens och kulturens mångfald.

som cirkelledare? Själv tror jag att samtalet är det viktiga. Att få igång diskussioner och tankar i gruppen. Det gäller egentligen oavsett ämne i cirkeln. Diskutera om det som just ni har åsikter om och är intresserade av. Kan­ ske leder det vidare. Kanske till och med längre än till valbåset.

Vad kan du göra

Adoptionscentrum, Friluftsfrämjandet, Fältbiologerna, Förbundet Skog och Ungdom, Jordbrukare-Ungdomens Förbund, Jordens Vänner, Koloniträdgårdsförbundet, Musik & Kulturföreningarnas Samarbetsorganisation – MoKS, Naturskyddsföreningen, Riksförbundet Hem och Skola, Riksförbundet Sveriges 4H, Svenska Brukshundklubben, Svenska Jägareförbundet, Svenska Kennelklubben, Svenska Turistföreningen, Sveriges Hundungdom, Sveriges Ornitologiska Förening, Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund – Sportfiskarna, Sverok

Annonsera i Cirkeln Du når 17 000 cirkelledare över hela Sverige. Annonskontakt Bo Eriksson, e-post: bo.eriksson-­media@telia.com Prenumeration – adressändring? Vill du ha Cirkeln? Har du ändrat

adress? Är du ledare eller förtroendevald, kontakta i så fall Studiefräm­ jandet där du bor. Övriga prenumerationsärenden, kontakta Studiefräm­ jandet, riksförbundet, tel 08 545 70 700 eller info@studieframjandet.se

foto: Per Sa ndberg

Studiefrämjandets medlemsorganisationer

tommy winberg

Förbundsordförande i Studiefrämjandet

cirkeln på webben

På vår webbplats www.cirkeln.nu hittar du nyheter, inspiration och fakta.

cirkeln 23


POSTTIDNING B

nde kapa Nys

fo nde kapa Nys

brandbiz.se

Returadress: Studiefrämjandet Box 38184 100 64 Stockholm

n bild folk ing!

!

ng ldni lkbi

Din nya möjlighet! Din nya möjlighet! Vi har utbildningar som stimulerar

din personliga och som ger stimulerar Vi harutveckling utbildningar dig kompetens för framtiden. I vårt din personliga utveckling och ger arbetssätt dig blandar vi teoretiska stukompetens för framtiden. I vårt dier, deltagarnas erfarenheter, fältarbetssätt blandar vi teoretiska stustudier och skapande arbetsformer. dier, deltagarnas erfarenheter, fältDu studerar i en lugn och trivsam studier och skapande arbetsformer. miljö. Välkommen till en inyskapande Du studerar en lugn och trivsam folkhögskola, välkommen till till VALLA! miljö. Välkommen en nyskapande

folkhögskola, välkommen till VALLA!

Läs mer påäs mer och sök L hsksö.ske på www.vallao.fch e www.valla.fhsk.s

VÅRA UTBILDNINGAR

• • • •

scenkonst VÅRA UTBILDNINGAR fritidsledare • scenkonst allmän linje • fritidsledare globala reskurser • allmän linje • globala reskurser

““

”Jag kan inte förstå hur en skola konsek vent kan lyckas med att re krytera sådana fantas ”J ag ka n tis in ka te människor som lära förstå hur en sk ol re oc h stu de ka ra n nd ly ckas med att rekrytere. Fast a konsekvent kanske är det så at a så da lla plockar fram de na fantastiska människtorVaso bästa hos män m lärare och stutde niskor?” rande. Fast derande Allmän kanske är deStu je t så at t Valla lin plockar fram det bästa hos människor ?” Studerande Al lm

””

VALLA FOLKÖGSKOLA • Studievägen 22 Linköping • Besök www.valla.fhsk.se eller ring 013-35 55 80!

VALLA FOLKÖGSKOLA • Studievägen 22 Linköping • Besök www.valla.fhsk.se eller ring 013-35 55 80!

än linje

Profile for Studiefrämjandet

Cirkeln nr 1/2014 - Tema På scen  

Tidningen Cirkeln ges ut av studieförbundet Studiefrämjandet. Cirkeln vill inspirera, roa, oroa och öka kunskapen om folkbildning och ideell...

Cirkeln nr 1/2014 - Tema På scen  

Tidningen Cirkeln ges ut av studieförbundet Studiefrämjandet. Cirkeln vill inspirera, roa, oroa och öka kunskapen om folkbildning och ideell...