Cirkeln nr 4/2013 - Tema Ledarskap

cirkeln

l e da r sk a p

u Band på kurs u Martin och fåglarna u Ledare på film u Rör om i din förening u Tips för cirkelledare

e n i l o r Ca s a l g g af U ärtan j lla h a r å f akt t i å l at t s

Leda andra Leda varandra Pedagogiska giganter

lusten först

morot till hundarna

Så tänkte Montessori, Freire och Grundtvig

Cirkelledarens största tillgång

Hundinstruktörerna coachar och belönar

4.2013

tummen ned…

cirkeln

ges ut av Studiefrämjandet till cirka 20 000 cirkel­ ledare, förtroendevalda och anställda. Cirkeln produceras av Kombinera för Studiefrämjandet. Årgång 34. redaktör

Thomas Östlund 070 541 76 28 thomas@kombinera.se art director

Ninni Oljemark ninni@kombinera.se ansvarig utgivare

Katarina Kjerfve, Studiefrämjandet redaktionsråd

Thomas Östlund Ninni Oljemark Katarina Kjerfve Marcus Pehrsson omslagsfoto

Anna Molander postadress

Cirkeln Kombinera Holländargatan 8B 111 36 Stockholm

internet

www.cirkeln.nu tryck

Norra Skåne Offset, Hässleholm

– världen är vackrast i er”, sjunger Emil Jensen. Han sjunger om alla som bryr sig om något utanför dem själva. Som ser andra. Och om att världen blir lite vackrare i ljuset av sådana människor.

När jag frågar vad som gör en bra cirkelledare är det ett ord som återkommer: Entusiasm. En cirkelledare ska kunna smitta andra med lust och glädje.

Kan man lära sig sånt? Jag vet ”En cirkelledare ska inte. Caroline av Ugglas lyckas kunna smitta andra uppenbarligen. Hennes sätt att med lust och glädje.” leda gör att människor vågar.

Sjung så det dånar! Vänd dina defekter till effekter i din all­ deles unika personlighet, menar hon. Att göra bort sig… det finns liksom inte på kartan.

Välkommen till ett nytt nummer av Cirkeln. Vi satsar nu på renodlade tematidningar. Fyra gånger om året kommer en tryckt tidning. Samtidigt bygger vi upp webbtidningen Cirkeln, med reportage, nyheter och information för dig som är cirkelledare.

Nu är vi här. Vi hoppas kunna inspirera och ge ett och annat tips som gör cirkelledarskapet lite mer lustfyllt. Så att världen blir lite vackrare, just på grund av er.

”ni är inte vackrast i världen

Redaktör

papper

annonsera i cirkeln

Annonskontakt Bo Eriksson E-post: bo.eriksson-­ media@telia.com

Innehåll

4 Leda andra Leda varandra

4

foto: anna molander

Skandia 2000 White Tillverkat vid Lessebo Bruk issn

… för tilltaget att servera

50 personer zucchinibiff till middag på konferens, vilket nyligen hände i Studiefrämjandets distrikt i Väst.

Vi äter gärna kött men hyllar denna form av vegetariska provokationer.

Jo… en del blev faktiskt upprörda.

… för internatskolor. Nej, vi menar inte Lundsberg utan de över hundra folkhögskolor som erbjuder internatboende. Där trivs människor, lär sig umgås och att använda strykjärn på rätt sätt.

Thomas östlund

0282-135

tummen upp…

foto: jari koivisto

e - post cirkeln@studiefram­ jandet.se

Nu är vi här

… för paniken om att klösbrädorna (smartphones) ska leda mänskligheten i fördärvet. Det skulle tågen, radion, rocken, teven och videon också. Men riktigt så blev det nu inte. Däremot gillar vi inte er som glor på skärmen samtidigt som ni färdas fram på trånga trottoarer.

Vi vägrar veja!

Leda andra Leda varandra

10 Band på kurs 12 Närbild: Caroline af Ugglas 16 Ledare på film

Redaktionen ansvarar ej för insänt, ej beställt material. Citera gärna med ange källan.

Detta nummer är presslagt i november 2013.

2

cirkeln

17 Rör om i din förening 18 Mera morötter till hundarna 20 Pedagogiska giganter 22 Snabba tips för cirkelledare 23 Ensam gör ingen framgång

12

Caroline af Ugglas tar ton

hej

cirkel ledare

namn: Martin Alexandersson cirkelledare i: Gävle Fågelklubb ålder: 40 bor: Lägenhet på Brynäs i Gävle (men jag håller på Frölunda) familj: Singel arbete: Gymnasielärare i data och media fritid: Mest fågel och natur. Fotografi, lite sport. Jag sover inte så mycket… läser just nu: Gulls av Klaus Malling Olsen. 600 sidor om trutar gillar: Människor som är kunniga och ser helheter ogillar: Arrogans

Lust för lom och labb Vilka cirklar leder du?

Nybörjar- och fortsättningscirklar inom fågel.

Vilka deltar?

En salig blandning. Pensionärer, unga par, en del som jobbar med miljö. Naturintresset är det som förenar.

Fågelintresset ökar, vi är många fler i klubben nu än för några år sen.

Vad gör ni i cirklarna?

På nybörjarcirklarna är det mest grundkunskaper, då är jag mer som lärare. På fortsättningscirklarna styr gruppen. Det är så som jag tycker att en cirkel ska vara.

Först bestämmer vi vad vi ska ta upp i cirkeln. På träffarna brukar vi gå igenom artgrupper som lommar eller labbar. Alla pluggar på, någon samlar in bilder och sen tittar vi på arter, åldrar, årstidsförändringar i utseende.

Vi berättar och lär av varandra.

Jag fikar utomhus 150 gånger om året

Varför detta intresse, vad är så fascinerande med fågel?

Vänd på frågan – vad är inte fascinerande? Jag fikar utomhus 150 gånger om året, bara det! Fågelintresserade människor är trevliga och kunniga. Sen den här skattjaktsbiten. Du vet aldrig vad som väntar därute. Jag säger som Nalle Puh: ”När man tar på sig ett par stövlar är man nästan säker på att något spännande ska hända.”

Vad gör en bra cirkelledare?

Du måste ha energi och engagemang, det smittar av sig. Du ska tycka om att se människor utvecklas och ha kunskap om ditt ämne.

Bästa rådet till en ny cirkelledare?

Våga! Och våga fråga andra ledare. Du kan alltid få tips. text: thomas östlund foto: Per Erik Jäderberg

cirkeln 3

Leda andrdara Leda varan udiecirklar

0 st mförs 275 00 .

Varje år geno har en ledare el rk ci varje ra va t i Sverige. Och at n tlige bär det egen Men vad inne begreppen ut r de re Vi cirkelledare? da, ett sätt att le och hittar inte ­en m ge a någr men däremot … re na samma näm

Lusten

Viktigast av allt

och omsorg om gruppen. Det är två nyckel­ faktorer för ett bra cirkelledarskap. Men viktigast av allt är lusten.

– Det lustfyllda lärandet är grunden i studiecirkeln, säger Ulrika Vesterlund på Studiefrämjandet i Östergötland.

engagemang för ämnet

text: thomas östlund foto: ninni oljemark

»

”Jag ser mig inte som en ledare för gruppen, det är titeln på ett papper.” ”Deltagarna förväntar sig att jag ska förklara så att de förstår och se till att vi kommer framåt.”

Röster från två av Sveriges tu­ sentals cirkelledare. Citaten speg­ lar ett ledarskap som inte är helt lätt att ringa in. Att leda en studie­ cirkel är kanske ett av de mer diffu­ sa ledaruppdrag som finns. Säkert ligger det i själva studiecirkelns väsen. När en grupp möts frivil­ ligt, då är det i hög grad gruppens deltagare som själva avgör vad för slags ledarskap de behöver. Cirkel­ ledaren saknar också den formel­ la makt som andra ledare har – på jobbet eller i skolan.

4

cirkeln

De 275 000 studiecirklar som genomförs varje år följer knappast någon enhetlig mall. Lite förenk­ lat kan man ändå dela in dem i två huvudkategorier, som vi kan kalla kamratcirkar och kunskapscirklar.

Gruppen har ansvar Kamratcirkeln utmärks av en grupp som på eget initiativ bestäm­ mer sig för att lära sig något till­ sammans. Ofta känner deltagarna varandra sedan tidigare. Här för­ väntar sig sällan deltagarna att led­ aren ska stå för all kunskap och styrning. Det är gruppens gemen­ samma ansvar.

Studieförbundens musikcirklar är de vanligaste kamratcirklarna.

Drygt 20 procent av all cirkelverk­ samhet som genomförs i Sverige består av musikcirklar. ”Ett rockband som repar är så nära studiecirkelns grundidé man kan komma, där talar vi verkligen om kamratgruppen som valt sitt ämne”. Uttalandet kommer från Bengt Göransson, kulturminister under 1980-talet och fortfarande en skarp röst i samhällsdebatten.

Det är knappast rockmusiken han uppskattar mest, utan studiecir­ keln som självbestämmande grupp för lärande och gemenskap, i skarp kontrast till strukturerade och styr­ da utbildningar och andra ”skolli­ ka” situationer.

Ledarskapet i kamratcirklarna kopplas ibland enbart till att skö­

ta administration och kontakter med studieförbundet. Hans Jons­ son, som arbetar med utbildning på Studiefrämjandet i Värmland, menar att detta förekommer, men att ledarskapet i kamratcirklar be­ tyder mer än så: – Det varierar så klart, men även ledare i kamratcirklarna står för struktur och att föra gruppen mot målet.

Hans Jonsson har kontakt med kamratcirklar i jakt och här är del­ tagarna inställda på att ta jägarex­ amen. Ledaren är ofta den som tar initiativ till studierna, och samlar ett gäng intresserade omkring sig.

– Kanske är det annorlunda i rockcirklarna. Ofta pågår de en längre tid och här är det snara­

re grupprocesserna än ledarskapet som är det viktiga.

Det ligger säkert något i det. För i många kamratcirklar är det for­ mella ledarskapet ganska vagt.

Gruppen bestämmer gemensamt.

Behovet av en tydlig ledare är inte så stort. En röst från en deltagare i Studiefrämjandets musikcirklar speglar hur det kan se ut: – I vårt band fanns definitivt en ledare och det var naturligt att han tog hand om det praktiska, men annars hade alla lika mycket att säga till om.

Andra förväntningar Kunskapscirkeln är den andra typen. Hit hör de cirklar som annonseras ut på studieförbundens

webbplatser och i kurskataloger.

De marknadsförs sällan som stu­ diecirklar utan som ”kurs” eller ”utbildning”.

Här är förväntningarna på led­ aren annorlunda. Ofta har del­ tagarna betalat en avgift och vill hans jonsson möta en ledare som är bra på sitt arbetar med utbildämne och kan förmedla kunska­ ning på Studiefrämpen. Det kan handla om att lära sig jandet i Värmland. ett språk, ett datorprogram eller ett hantverk. Många studieförbund använder sina kunniga ledare som ett säljargument i kursverksam­ heten.

Det här betyder inte att kun­ skapscirkeln behöver vara lika styrd och lärarledd som i skolan.

De flesta studieförbund betonar på sina webbplatser vikten av att del­ »

cirkeln 5

Ibland gäller det att du tonar ner dig själv och ger utrymme för andra.

Det går ingen skarp gräns mel­ lan kamratcirklar och kunskaps­ cirklar. De är snarare ytterligheter i ett brett spektrum, där de flesta hamnar någonstans mitt emellan.

» tagarna får vara med och planera studierna. I praktiken är det inte alltid enkelt. Många vill ha kunska­ pen serverad. Här är ledarens ut­ maning är att få deltagarna att vara med och påverka.

En del av de cirklar som annon­ seras ut till allmänheten har arvo­ derade cirkelledare. Hans Jonsson menar att det gör det lättare att ställa krav.

– De måste inse att en viktig del av cirkelledarskapet är att få grup­ pen att fungera, och deltagarna att ta ett aktivt ansvar för planeringen.

Ulrika Vesterlund

menar att det är bra om ledarna kan erbjuda olika sätt att lära.

6

cirkeln

Omsorgen förenar Om nu ledarskapet i cirklar är så mångfacetterat, vad är det som för­ enar?

I boken Cirkelledares beprövade erfarenheter, som bygger på in­ tervjuer med cirkelledare, framstår ”omsorgen om gruppen” som en gemensam nämnare. Det ska vara god stämning i cirkeln. En av led­ arna uttrycker det enkelt men tyd­ ligt: ”Deltagarna ska vara snälla och trevliga mot varandra”. Att det här är en betydelsefull faktor bekräftas av de studier som görs bland cirkeldeltagare. Den sociala gemenskapen är ett viktigt skäl till att folk deltar i studiecirklar.

Men varje grupp består av in­ divider, och ambitionen att både se till gruppens och till de enskil­ da deltagarnas behov kan orsaka spänningar, vilket många cirkelle­ dare kan berätta om. När deltagar­ na drar åt olika håll sätts förmågan på prov, oavsett vilken roll ledar­ en har. Följande citat från Studie­ främjandets musikverksamhet visar att det ibland kan fungera alldeles utmärkt: ”I vårt band är det vår trummis, vår basist eller ena gitarristen som kommer med idéer. Sedan är vi alla fem inblandade i att få ut det mesta av det hela… Om någon har förslag är det ingen som känner sig tram­ pad på tårna.”

Men det finns också risker: ”Om man känner att det finns några brister i gruppen bör man kunna ta tag i det… Om det blir konflikter och så. Men jag vet inte hur man praktiskt skulle gå till väga.”

För att få till en bra stämning i gruppen och hantera konflikter, är kunskap i gruppdynamik en klar fördel. Gruppdynamik handlar om att förstå de processer som sker i en grupp. Man kan beskriva det som ett pussel, där pusselbitarna är gruppens deltagare. För ledar­ en gäller det att få bitarna att bil­ da en helhet, gruppens identitet.

Vilken är din ledarskapsmix?

Att vara ledare är att mixa olika roller till en helhet. Din personlighet och den grupp du ska leda har betydelse för hur mixen blir.Tänk dig att du har 100 procent – hur många procent ägnar du var och en av dessa delar i ledarskapet för din grupp? så att gruppen planerar och når sina mål.

• Driva på

Se till att regler upprättas och följs.

Att alla vet vad som gäller.

• Kontrollera

Skapa rutiner så att ni jobbar effektivt.

• Effektivisera

så att gruppen håller ihop och mår bra.

• Skapa harmoni

Vara lyhörd för vad som sägs – också mellan raderna. Fånga upp behov.

• Lyssna

• Uppmuntra och bekräfta

Se till att deltagarna växer och utvecklas. Coacha och ge positiv feedback.

Tydliggöra möjligheter och vägar framåt, för gruppen och deltagarna.

• Vägvisare

Många ledare menar att detta är ett spännande pusslande. Att förstå vad som händer i gruppen – med­ vetet eller omedvetet, uttalat eller i det tysta – och utifrån det hitta sätt att styra gruppen åt rätt håll.

Vad krävs? ”Vad måste jag kunna?” Det är en naturlig fråga för den som funde­ rar på att bli cirkelledare.

Förmågan att skapa god stäm­ ning i gruppen är central, men även annat har betydelse.

Som att kunna stödja deltagar­ nas lärande. En del lär bäst när de lyssnar, några genom att läsa och

andra när de gör saker praktiskt.

Det är en fördel om alla får chans att möta ”sitt inlärningssätt” i cir­ keln. Att väva in övningar, upple­ velser och praktiska moment är vanligt.

– Det är alltid bra om en cirkel­ ledare kan erbjuda olika sätt att lära. Även i kamratcirkeln är det bra att fundera över hur man lär sig, och att det kan variera mellan deltagarna i gruppen, säger Ulrika Vesterlund, ansvarig för cirkelle­ darutveckling i Studiefrämjandet Östergötland.

Samtal och diskussioner mellan deltagarna ingår i nästan alla stu­

diecirklar. Ibland har cirkelleda­ ren rollen av samtalsledare. Många har sina egna trix för att få samtalen att flyta, så att ingen lämnas utan­ för, och ingen tar över hela föreställ­ ningen.

– Lyhördhet är viktigt. Som ledare måste du ha vilja och förmåga att se alla i gruppen. Ibland gäller det att du tonar ner dig själv och ger utrymme för andra, säger Hans Jonsson.

Kunskap om själva ämnet då?

Självklart är den nödvändig. Det gäller främst i kunskapscirklar­ na, och särskilt på nybörjarnivå, där poängen är att deltagarna ska »

Lärandets faser och typer enligt Kolb I folkbildningen förenas ofta praktik och teori.

Många gillar studieförbunden just för möjligheten att lära genom att göra saker praktiskt – skapa, uppleva, experimentera... Övning ger färdighet, brukar det heta.

»

Den amerikanske psykologen Daniel Kolb har utvecklat teorier om ”erfarenhetsbaserat lärande” – ett lärande som just kopplar samman tanke och handling. Hans idéer används ibland i Studiefrämjandets cirkelledarutveckling.

Kolb har gett namn åt Kolbs lärcirkel som beskriver ett sätt att lära i fyra faser, där kopplingen mellan praktik och teori tydliggörs. De fyra faserna visas lite förenklat på bilden till höger.

Enligt Kolb kan lärandet börja var som helst i lärcirkeln – men vandringen mellan de olika faserna kräver olika lärstilar. Som ledare kan det vara intressant att fundera över hur det ni gör i studiecirkeln kan länkas till olika faser i lärcirkeln.

I sina teorier har Kolb gått ett steg längre och kopplat lärcirkeln till olika personligheter. Det leder fram till fyra ”typer”: den aktiva, den reflekterande, den logiska och den praktiska.

Människor är oftast en mix utav dessa fyra typer, men mixen kan se olika ut. Genom att se människors olikhet går det att utveckla pedagogiken, så att alla får möjlighet att göra det som de är bra på.

Fyra faser av lärande Du upplever eller gör någonting utifrån tidigare erfarenheter och kunskaper

Upplevelse

Reflektion

Tillämpning

Du reflekterar och ställer dig frågor utifrån det du upplever och gör

Du experimenterar och tillämpar ny kunskap, genom att göra nya saker

Abstraktion Du sammanfattar flera enskilda upplevelser. Sorterar, kategoriserar och skapar nya begrepp och teorier

Fyra lärtyper är handlingsorienterad och bra på att göra nya saker utifrån kunskap och erfarenheter som finns till hands. Vill ofta ha tydliga motiv till varför man ska lära sig något.

3. Den logiska

är bra på att fundera över det som görs eller upplevs. Vill ofta ha råd – ställer frågor och söker svar.

4. Den praktiska

1. Den aktiva

2. Den reflekterande

är bra på att tänka i termer av abstrakta begrepp och teorier utifrån det som görs eller upplevs. Gillar tydliga mål och att jämföra alternativa lösningar för att nå dem. är bra på att tolka nya begrepp och fakta och att tillämpa den nya kunskapen i praktisk handling, ofta i samspel med andra.

cirkeln 7

3 steg

Ledarutveckling i Studiefrämjandet I Studiefrämjandet kallas cirkelwledar­utbildningarna ”ledarutveckling”, just för att betona att det handlar om att utveckla ett ledarskap tillsammans med andra, inte få färdigpaketerad kunskap.

ledarutveckling steg

1

(L1) fokuserar på rollen som ledare i Studiefrämjandet och på hur grupper fungerar. Du får grundläggande kunskap i folkbildningens pedagogik och metoder. Du får kunskap om Studiefrämjandets idé och organisation.

ledarutveckling steg

Det som ledarutvecklingens deltagare uppskattar mest är mötet med andra ledare. » introduceras i ett nytt ämne. I kam­ ratcirklarna däremot, är det sällan deltagarna förväntar sig att ledar­ en ska sitta inne med all kunskap.

Och oavsett vad det är för cir­ kel du leder – om du inte kan sva­ ret på en fråga är det ofta bättre att erkänna det öppet, i stället för att låstas att du vet och kanske bli av­ slöjad.

Utbildning finns…

Alla studieförbund har egna cirkel­ ledarutbildningar. I Studiefräm­ jandet kallas de för ledarutveckling och består av tre steg. Att cirkelle­ darna ska gå dessa utbildningar är inget krav, men ett erbjudande 8

cirkeln

som många nappar på – och är nöjda med.

Hans Jonsson har arbetat med ledarutveckling sedan 1997 och tycker att nivån på både utbild­ ningen och deltagarna har höjts se­ dan dess.

– Förr kunde det vara ett sätt att åka och festa, nu ser man sällan några rödögda, halvsovande del­ tagare på morgonen dag två, säger han.

Grupputveckling I kamratcirklarna önskar många att hela gruppen ska få delta i ledar­ utvecklingen. Kanske blir ”grupp­utveckling” framtidens modell. Det förekommer redan i ledarutveck­ lingen för musikgrupper, där hela band deltar.

Det som ledarutvecklingens del­ tagare uppskattar mest är mötet med andra cirkelledare. Att utbyta idéer, erfarenheter och kanske ett och annat tips om hur man hante­ rar besvärliga deltagare…

2

(L2) fokuserar på inlärningsprocesser och kommunikation. Du fördjupar din pedagogiska kompetens. Du ökar din kunskap om gruppdynamik och får redskap för att utveckla lärandet i cirkeln.

ledarutveckling steg

3

(L3) ger ytterligare pedagogisk fördjupning, med fokus på att öka din kunskap om dig själv som ledare.

Du vässar kunskaperna om lärandet och om olika deltagar- och grupp­ processer.

Och även en ledare för ledarut­ veckling kan lära nytt.

– Jag smittas av cirkelledarnas entusiasm, och går alltid hem med ny kunskap i min egen ryggsäck, säger Ulrika Vesterlund. l Cirkelledares beprövade erfarenheter av Martin Lundberg & Staffan Larsson är utgiven av Bildningsförbundet Östergötland.

notiser

Du?

Undervisning gör folket lätt att leda men svårt att kommendera, lätt att regera men omöjligt att förslava.

Jag? Vi?

lord brougham

har kanske sina poänger, men varför inte filma genomgångarna och låta eleverna titta och lyssna i lugn och ro? Då kan man i stället använda lektioner till övningar, diskussioner och fördjupning. Det är idén med Flipped Classroom – det omvända klassrummet – som nu används mer och mer, även i svensk skola. Det ger bättre kontakt med eleverna, menar David Barker, lärare i Stockholm. Det flippade klassrummet låter kanske nytt, men är ett exempel på att skolan inspireras av folkbildningens pedagogik. katederundervisning

foto: Thinkstock

flippade klassrum

Vad säger deltagarna om sina ledare?

Varje år deltar 660 000 personer i studieförbundens cirklar. Hur ser de på cirkelledarna? Vad har de för betydelse i cirkeln?

Här är några siffror…

82

procent anser att cirkelledaren var mycket eller ganska viktig för att få kunskaper i cirkeln.

76

procent instämmer helt eller till stor del i att ledarens kunskaper i ämnet var viktiga för utbytet i cirkeln.

52

Vägval och vilja Vad vill studieförbunden

och folkhögskolorna? Vilka vägval står de inför? Svaren hittar du i Folkbildningens Vägval & Vilja. Här kan du läsa om vad folkbildningen vill prioritera inom fem områden: • Bildning & sammanhang • Tillgänglighet & delaktighet • Medborgare & civilsamhälle • Arbetsliv & livslångt lärande • Kultur & kreativitet Folkbildningens Vägval & Vilja finns på www.folkbildning.se

Krama Dracula och Familjen Larsson. Vad är nu detta? Jo, teaterövningar enkelt beskrivna precis som recept i en kokbok. Att använda i teatergrupper men även för övning och lek i andra sammanhang. De 70 övningarna i boken Krama Dracula är indelade i tre kapitel: Uppvärmning, koncentration och improvisation.

Häxleken, Fruktsallad, Bildåren

Beställ Krama Dracula av Peter Ekvall på www.egetforlag.se

procent uppger att cirkelledaren och deltagarna bestämde cirkelns innehåll gemensamt. 29 procent uppger att cirkelledaren bestämde och 12 procent att deltagarna bestämde tillsammans. I 5 procent av cirklarna bestämde deltagarna var och en.

26

procent menar att cirkelarbetet mycket bestod av att ledaren hade genomgångar för gruppen.

Siffrorna kommer från Studiecirkeldeltagare 2008 (Folkbildningsrådet), den senaste nationella undersökningen bland cirkeldeltagare.

cirkeln 9

Jens Karlsson i bandet

Respekt för varandras olikheter behövs om bandet ska lyckas i långa loppet.

Benjamin & The Traveling Family. Att prata om hur man vill ha det i bandet är viktigt, menar han.

Band

Lite blandat på mcu

på kurs

Gruppdynamik, konfliktlösning, ledarskap och folkbildning.

i replokalen tills viljorna blir olika, konfliktytorna fler och ambitionerna går åt skilda håll. Följ med på MCU, kursen där den som spelar i band får lära sig om ledarskap och gruppdynamik. Allt för att utvecklas, ha mer kul ihop och komma lite närmare drömmen om de stora scenerna. många musikband harvar på

text: elma pasalic foto: fredrik karlsson

»

Ett tiotal musiker sitter samlade runt några bord på ett hotell i cen­ trala Karlstad. Det är tisdag och mörkret kom tidigt denna kväll. Klockan har knappt slagit åtta, tittar man ut genom fönstren möter blicken kall och blöt höst.

Att prata ledarskap känns trivsamt. Del­ tagarna fingrar på färgglada gummibol­ lar för att avleda det rörelsebehov som lätt uppstår när man sitter stilla. Framför dem står Johan Carlsson med en grön white­ 10

cirkeln

boardpenna i högsta hugg. Han är ansvarig för kursen och förklarar vikten av bra pla­ nering när man startar band. Tydliga mål och respekt för varandras olikheter är ett måste för de som vill lyckas i långa loppet, menar Johan. Plus att ha kul när man repar.

Olika förutsättningar – olika behov Målet med kursen är en tankeställare om vad man egentligen gör i replokalen, men också att bli medveten om vem som tar på

sig ledarrollen och varför. Det kan före­ bygga problem och göra det lättare att arbeta ihop.

Tillsammans med kollegan Hans Jons­ son och ett gäng handgripliga samarbetsövningar väcker Johan matnyttiga tankar med konkreta exempel. En av kvällens uppgifter är att flytta en penna från ena sidan av handen till den andra, tanken är att visa hur olika människor lär sig på oli­ ka sätt. För vissa funkar det bäst att lyssna,

Det vi gör här på kursen kan relateras till allt – skolan, kompisarna, familjen. andra behöver känna sig fram till ny kun­ skap. Det finns inga rätt eller fel, berättar Hasse som är en fena på just det här med gruppdynamik.

– Det vi gör här på kursen kan relate­ ras till allt – skolan, kompisarna, familjen.

När vi pratar om ledarskap blir det tydligt att det är gruppen tillsammans som skapar något gemensamt. Därför är det viktigt att verkligen prata igenom hur man vill ha det, säger Jens Karlsson, en av deltagarna.

Kunskap ger ordning Bredvid honom sitter bandkompisen Ben­ jamin Edman och rullar en penna. Det var från början riktigt svårt att förstå hur den skulle rullas över fingrar och handrygg för att slutligen hamna i handflatorna. Men när killarna väl hjälptes åt och visade var­ andra gick det bättre. Bara några få minu­ ter senare rör sig pennorna på rätt sätt nästan av sig själva.

Bandet de spelar i, Benjamin & The Traveling Family, startade från början som Benjamins soloprojekt och har nu utveck­ lats till något större.

Jens hittade musiken ganska sent i ton­ åren och har lärt sig det mesta via Youtube.

I dag spelar han gitarr, banjo och man­ dolin. Benjamin å andra sidan har skapat melodier hela sitt liv. Han står huvudsak­ ligen för texterna och sången. Ytterliga­ re två personer är delaktiga i projektet och en tredje är på ingång. Så någon självklar struktur har ännu inte satt sig.

Ordning på torpet Att gå en kurs anpassad för just cirkelle­ dare och musiker ser både Jens och Benja­ min som ett ypperligt tillfälle att få ordning på torpet.

– Vi är jättebra kompisar och har spe­ lat tillsammans många gånger, men det är först nu som vi har tagit tag i saken och startat ett band. Eftersom jag skriver det mesta av musiken har ledarrollen naturligt hamnat hos mig. Kursen hjälper oss förstå hur vi ska dela upp ansvaret, men än har vi inte haft några större konflikter. Det mesta har vi löst längs vägen, berättar Benjamin.

Utbildningen är upplevelsebaserad, vil­ ket innebär många praktiska uppgifter och

aktiv medverkan från de som deltar. Teo­ rier om gruppdynamik, ledarskap och lä­ rande är utgångspunkt. Allt är anpassat för de som spelar i band och alla musikgen­ rer är välkomna. Drygt åttio musiker från Värmland och Örebro går kursen varje år.

Utöver övningar om hur man blir en bätt­ re ledare och bandmedlem, får deltagarna även en dos kunskap om folkbildning.

Under två kvällar får de prova på att fat­ ta olika typer av beslut, tillsammans och på egen hand. De diskussioner som kommer upp till ytan gör det lättare att förstå hur konflikter och lösningar uppstår i ett band.

Först då kan man hjälpa varandra, menar Johan.

– Det handlar inte bara om att kunna definiera en bra ledare utan också om att fatta varför det blir som det blir.

I ett band kan ledarrollen vara flytande, och då är det extra viktigt att blir medve­ ten om vilken roll var och en har i vilken si­ tuation.

– Det är därför den här kursen finns och behövs, för att hjälpa musikerna på vägen mot större delaktighet, säger Johan. l

Det här är MCU MCU står för Musikcirkelledar­ • utveckling. har funnits sedan mitten • avMCUnittiotalet och är en del av Studiefrämjandets utvecklingsprogram för cirkelledare.

Flytande ledarroller

är vanligt i musikgrupper, menar ledaren Johan Carlsson.

MCU hjälper deltagarna att se vad som gäller i deras band.

2012 deltog 840 personer • iÅrMCU. Musik är Studiefrämjandets • största verksamhetsområde.

cirkeln 11

Sjung ut!

Närbild caroline af ugglas

12

cirkeln

Caroline får alla hjärtan att slå i takt Vem ser du? En man i kostym?

Jesus? Caroline af Ugglas med röd clownnäsa? För fansen och medlemmarna i Kör för alla är hon en självklar vägvisare till konsten att sjunga och samtidigt vara sig själv fullt ut.

blunda och tänk på en ledare .

text: henrik möller foto: anna molander

»

Att Caroline är en ledare av rang är en självklarhet för de som är med i Kör för alla. Själv säger hon så här: – Egentligen är jag inte en så­ dan som står och pekar med hela handen. Det skulle gå illa för mig som chef på Ericsson. Men kören brinner jag för, då faller det sig na­ turligt. Så okej då, det är väl ett ledarskap och jag är väl ganska bra på det. Eller jättebra till och med, til�­ lägger hon med ett snabbt leende.

Visst vill hon göra en inter­ vju om ledarskap, men det får bli i samband med en Kör för allarepetition. På dagarna måste hon måla inför två aktuella utställning­ ar. Målningar som ofta föreställer henne själv med clownnäsa.

Ingen chefstyp – Alla människor har en clownnäsa och de som inte vet det kan inte ta av den. Förstår man clownnäsan så hajar man hela grejen. Förstår man den inte så kan man ju fort­ sätta så, säger hon lite illmarigt.

Caroline af Ugglas kanske aldrig blir urtypen för en chef. Hjärnan

vill stoppa in henne i andra fack.

Konstnär, folkkär artist och en som gör vad som faller henne in. Hur ser hon ut egentligen, är det gum­ mistövlar hon har på sig i direkt­ sändning?

Hennes nya album heter Jag har katten, låtarna handlar om ensam­ het och trasiga relationer men ock­ så om att vara sig själv. Hon har målat omslaget själv, ett självpor­ trätt med clownnäsa.

– Tre psykologer har oberoen­ de av varandra sagt till mig att de använder min musik i sin partner­ terapi. Paren lyssnar på mina låtar och sen diskuterar de. Det tyck­ er jag är jättesmickrande. Då har man fått ord på sådant som folk tycker är viktigt.

Just i kväll ska hon få 1 200 mer eller mindre musikaliska människor att brista ut i ”I don’t care!

I love it!” med liv och lust, magstöd och stämmor. Hur gör mänskan?

– Vi har en röst- och sångme­ tod som min kära mor utvecklat och som fungerar bra. Sedan är jag ganska överdriven som person och visar att det inte är läskigt att göra

bort sig. Då vågar de göra likadant och våg­ ar mer och mer.

Vad är pinsamt?

Det är en varm och mörk höstkväll i okto­ ber och termins­start för körens Stock­ holmsavdelning.

En strid ström av silhuetter strömmar in som mörk materia i Filadelfias ljustempel på Rör­ strandsgatan. Caro­ line hälsar på den ene och andre medan hon funderar vidare.

– Eller göra bort sig förresten… Det är väl snarare att man inte behöver vara så spänd hela tiden. Jag skäms sällan och tycker inte att något är särskilt pin­ samt. Att vara pinsam är en helt annan grej, det är när man är job­ big mot andra människor.

Caroline av Ugglas har brutit mot många normer för att få vara »

Att ha attityd och gilla sig själv. Det krävs

för att kunna lära ut sång, menar Caroline af Ugglas.

cirkeln 13

om Namn: Caroline af Ugglas Ålder: 41 år.

Bor: I ett hus i skogen

utanför Kungsängen.

Familj: En trettonårig dotter

och en sexårig son samt en man med artonårig dotter.

Inspirationskällor:

Farmor och barnen.

Aktuell med: Senaste

albumet ”Jag har katten”.

Konstutställningar i Sverige och utomlands.

1 200 personer i kören.

Fritt fram att komma med för den som vill sjunga med.

Och folk kommer.

» sig själv. Som barn, kvinna och som artist.

– Jag tycker att det är lite äckligt det här med att alla ska se ut och vara på ett visst sätt, det kan bli lite falskt.

Att ha gått sin egen väg har gett henne konflikter men också styrka. I dag är det länge sen hon tyckte något var pinsamt.

Det gör henne trygg och skapar en trovär­ dighet och ärlighet som verkar frigörande på andra.

Hon lyfter gärna fram defekter hos sig själv som hon vet att många delar.

– Ja, idén är att andra kan känna, ”åh

vad skönt, känner hon så kan jag också leva ut det”. Det är då man inser att defekten kanske inte är någon defekt, utan en effekt som man kan vända till styrka.

Synkat hjärtbeat Bakom disken i vestibulen sitter Heinz Lil­ jedahl – make, producent och vapendra­ gare. I tolv har de drivit kören tillsammans.

Konceptet bygger på stora repetitioner med mycket humor och känsla, besök av kända gästartister och så grand finalekonsert i slutet på terminen. På scen kom­

Caroline af ugglas om självkänsa

Döm inte dig själv efter dina tankar

dagar är man sämre, det är då man • behöver boostas. Försök intalaVissa dig själv att du ska skita i vad andra tycker.

Spegelbilden • är ganska ointressant. din kropp men • lägg mer kraft på insidan. Åk till en sjukgymnast i ställetGilla för att ta ett piller. självkänsla är dagsform.

inse att du är vacker för den du är och för det du skapar. skönhet är ganska banalt, det kommer inifrån.

Skit i naglarna och ta reda på varför du har ont.

• utgå från dig själv. Är du god? Ja, om du handlar gott. Döm inte dig själv efter dina tankar. Det du gör och den du väljer att framstå som det är du.

14

cirkeln

pletterar de varandra, han det tystlåtna ankaret, hon som tar alla situationer på volley och hela tiden förnyar energin i rummet. Med sig har de även en glad Andreas som spelar congas.

Caroline sippar på en ramlösa och kon­ trollerar att dagens låtar hamnat på plats i datorn. Publiken börjar strömma in och ta plats.

Närmast sätter sig veteranerna, de som tappat blygseln och sjunger med utan att skämmas. Många hälsar på varandra som vänner eller kollegor och anländer i grupp.

Nykomlingarna placerar sig oftast längst bak, på läktaren. De ser sig omkring och försöker verka obesvärade, en och annan tuggar tyst på en macka. Vad ska hända här i kväll?

– Folk får ta den plats de själva vill i kö­ ren. Men känner jag att de mesar ur för mycket därbak då är alla tvungna att göra om låten. Jag vill få ett visst energiflöde på hela kören, annars känner jag inte att det blir lyckat.

Byggnaden är magnifik, skapad för gemenskap och upplevelse. Det blir mer och mer fullsatt på både parkett och läktare.

– Det jag ger är nycklar till att hitta sången. Den är läkande, frigör endorfiner, adrenalin, serotonin, oxytocin och dopa­

Lyssna och våga Vill du våga mer än du gör? Här är Caroline af Ugglas låtval till dig:

• – Neil Young • • • • Åkerström

Rockin’ in the Free World

– R.E.M – John Lennon Work me lord – Janis Joplin Jag ger dig min morgon – Fred Everebody hurts Jealous guy

Ut med läpparna, upp med blicken och se kaxiga ut. Säg: Pop! Och sänk huvet nedåt, se lömsk ut och säg: Rock. min, glädjeämnen som gör att man känner vällust.

Hon tror också att det finns ett stort be­ hov av att göra saker tillsammans. Att det blir mer och mer sällsynt.

– Det är ju egen lyckas dräng som gäl­ ler annars. Men när man står och sjunger i kör slår alla hjärtan i takt. Vi synkar hjärt­ slagen och det är helt sjukt! Forskarna vet inte varför, det har nog med beatet i musi­ ken att göra.

Caroline har två käpphästar för att lära ut sång.

– Det gäller att ha attityd och gilla sig själv. Gillar man sig själv blir det lättare för andra att gilla det de hör.

Om det inte går att gilla sig själv på en gång får man låtsas.

– Då kanske publiken går på det och när man märker det så kanske man till slut hit­ tar ett visst självförtroende och börjar gilla sig själv på riktigt. Man kan börja med att spela en roll eller teater, ut med läpparna och på med en attityd!

Hö-hö-hö! Gäspa!

Så är det dags. En körmedlem kliver upp på scen och berättar att körens fadderbarn mår bra. Sedan kliver Caroline upp. En tunn gestalt i blå platåskor, vit t-shirt och svarta gympabrallor. Hon får genast kon­ takt med publiken och sätter igång upp­ värmningsövningarna.

– Händerna på magen och så andas vi in och blir tjocka. Andas ut och rulla bak ax­ larna…

Caroline sjunger före och kören sva­ rar. För att inte struphuvudet ska blockera stämbanden måste vi ideligen gäspa.

– Hö-hö-hö! Gäspa! Treklang nu! Gäs­ pa! Mo-mo-mo-mo…

Stämmorna i kören blir allt starkare, ton­arten stiger.

Heej-heej-heej-heej! Och så säger vi Heinz Heinz Heeeeeinz… Gäspa! Kom kom kom!

Medan Heinz och Andreas gör sig redo på scenen gör kören en attitydövning.

– Ut med läpparna, upp med blicken och se kaxiga ut. Säg: Pop! Och sänk huvet nedåt, se lömsk ut och säg: Rock.

Det blir lite fniss.

– Var allvarliga när ni gör det här annars betyder det ingenting, den här övningen! Är ni med? Pop! Rock! Pop! Rock!

– Ni anar inte hur utvecklande det där var… Bra! Då sitter det.

Sen kör vi. 1 200 personer sjunger ”I löövve rock and roll, put another dime in the jukebox baby”. Andra gången är det ganska bra tryck, men Caroline triggar oss ännu mer.

– Jag vill ha mer svulst och rock’n’roll här!

Efteråt är Caroline nöjd och varm. Jag frågar henne vilken ledare hon själv skul­ le acceptera.

– Någon som är rak och tydlig och inte lindar in saker och ting. Och som ger mig uppskattning och en varm filt efteråt om det varit tufft. l Caroline berättar mer…

På www.cirkeln.nu kommenterar Caroline af Ugglas några av sina egna låtar.

cirkeln 15

Film Mannen vi

älskar att hata Se en film och trimma ditt ledarskap. Det finns mycket att avskräckas och inspireras av. Här ger Mårten Blomkvist, filmskribent i DN, några tips.

»

om det myteri som 1789 ägde rum på brittiska transportfartyget HMS Bounty.

Två skildrar kapten William Bligh som ett sadistiskt svin.

En av filmerna vill omvärdera och väcka sympati för Bligh.

Gissa vilken som blev en flopp?

Det fanns inte mycket intresse för Anthony Hopkins vilsna kap­ ten i The Bounty (1984). Charles Laughtons och Trevor Howards råskinn, från 1935 respektive 1962, är däremot klassiska hatbilder av ledaren som monster. Ve den som står i vägen för Howard: ”jag ska få den mannen att förbanna sin mor för att hon fött honom”.

Ledaren är mannen vi älskar att hata, för att parafrasera en gammal slogan från filmvärlden. De utsätts för många lustmord.

Fåfänga och för mycket makt gör dem galna.

I Bron över floden Kwai (1957) framstår Alec Guinness överste först som en hjälte, när han i japansk krigsfångenskap trotsar den grymma lägerchefen. Sedan blir han förrädare när han, besatt av vilja att visa japanerna britters överlägsenhet, hjälper fienderna att bygga en bro som kommer att gynna dem i kriget.

Det har gjorts tre filmer

Ingen cirkel utan fika

Klicha

Sorayas bullar Soraya Samarchy delar här med sig av sitt favoritrecept på Klicha – eller ”Sorayas bullar” som de kallas på Studiefrämjandet i Tullinge, där Soraya jobbar. Dessa bullar, fyllda med härlig valnötsblandning, finns alltid i frysen på kontoret.

– Vi gör dem till högtider hemma i Irak. De funkar i Tullinge också.

Vi åt dem senast igår, säger Soraya.

Samtidigt antyder filmerna att viss hänsynslöshet är beundrans­ värd. I Wolf (1994) spelar Jack Nicholson tam förläggare som efter ett varulvsbett får välbehövlig rovdjursinstinkt. Det bryska tal George C. Scott framför till trupperna i inledningen till Patton – pansargeneralen (1970) används till och med i amerikansk ledar­ utbildning: ”Ingen jävel har vunnit ett krig genom att dö för sitt land. Han har vunnit det genom att se till att den andra stackars dumma jäveln dött för sitt land.” Även kvinnliga bossar kan svarva till fraser användbara i ledar­ skap. Som Meryl Streep när en assistent ursäktar sig i Djävulen bär Prada (2006): ”Jag är inte intresserad av detaljerna i din in­ kompetens”.

Deg

4 dricksglas vetemjöl 1 dricksglas smör eller margarin 1 glas fingervarmt vatten 1 tesked jäst 1 nypa salt 1 påse (12g) Kardemumma • Smält smör och blanda alla ingredienser till en deg • Jäs på varm plats 45 min

men trycker till folk ändå.

I komedin Office space (1999) gör exempelvis Jennifer Aniston en servitris som lydigt bär de femton lustiga knappar och dekaler res­ taurangen kräver. Formellt rätt, medger chefen. Men det visar en dålig attityd när hon bara nöjer sig med att uppfylla minimikravet.

Det är modernt Bligh-ledarskap, det diffusa tyranniet.

I Direktören för det hele (2006) för Lars von Trier det till sin yttersta konsekvens. Chefen där står inte ut med konflikter. Alla otrevliga besked skyller han på”direktören för det hele”.

Den direktören är helt påhittad, chefens egen privata kapten Bligh.

Andra chefer är mindre direkta

Jag är inte intresserad av detaljerna i din inkompetens. maryl streep i djävulen bär prada

Författare och filmskribent, bland annat i Dagens Nyheter. Utkom 2011 med Höggradigt jävla excentrisk: en biografi över Bo Widerberg 16

cirkeln

1 dricksglas valnötskärnor 2 matskedar socker 1 påse (12g) Kardemumma • Grovhacka nötterna och blanda med kardemumma och socker Gör bullar och grädda

foto: Sara Winsnes

Mårten Blomkvist

Valnötsblandning

• Kavla degen och skär ut decime­ terstora rutor. Lägg valnötsbland­ ningen mitten och vik över degen • Lägg på plåt • Pensla med vispat ägg • Grädda 30–40 min på 200 grader, tills de är guldfärgade

R

ö

n

g

i

F n

e

låter inte så upphetsande. Men det är nog vad många av Sveriges 200 000 föreningar skulle behöva. Medlemsmodellen är ett nytt sätt att utveckla er förening.

»

Föreningsböcker handlar ofta om det organisatoriska – styrelse, stadgar, ekonomi... I Medlemsmodellen står den enskilde medlemmen i centrum. ”Hur ska vi få fler, aktivare och nöjdare medlemmar?” är frågan.

Detta perspektiv behövs, för även om svenskarna älskar sina föreningar, kan kär­ leken svalna. Att vara trogen samma fören­ ing hela livet är ingen självklarhet längre.

Därför är det värt att ägna medlemmar­

I Medlemsmodellen ställs många frågor.

Svaren kan leda er fram till fler och nöjdare medlemmar i föreningen.

1. Reflektera

föreningen?

Rör om i föreningen föreningsutveckling

8

frågor för fler medlemmar

Minns när du var ny Medlemsmodellen lämpar sig bra för stu­ diecirklar, menar hon. Att samla en grupp, lägga dagordningen åt sidan och ägna sig åt de lite större frågorna kan vara både intressant och utvecklande.

– Alla har ju en gång varit ny medlem.

Att minnas hur det var då är ett bra sätt att börja fundera över hur föreningen mår idag, säger hon.

Förhoppningsvis leder det till en nytänd­ ning som också innebär förändring. Därför avslutas handledningen med att gruppen får hjälp att göra en handlingsplan. l

– Vilka är era blivande medlemmar och var finns de?

Attrahera – Hur når ni ut till dem och gör er intressanta?

Rekrytera – Vad får människor att ta steget och bli medlem?

Introducera – Hur tar ni emot och välkomnar nya medlemmar?

Hantera – Hur hanterar ni kritik och utträden?

Aktivera – Hur får ni passiva medlemmar att bli aktiva?

Utvärdera – Har ni nått era mål och vad har ni lärt er på vägen?

2. Analysera 3.

4.

na omsorg. Stadgar och protokoll i all ära, utan medlemmar, ingen varaktig fram­ gång.

– Föreningar behöver fråga sig hur man kan nå nya intresserade och hur lätt det är att komma in som ny medlem. Det säger Agneta Fleischer som arbetar med pedago­ giska frågor på Studiefrämjandet.

– Vad är meningen med

5.

6.

7.

8.

studiehandledningen

till boken Medlemsmodellen innehåller diskussionsfrågor och övningar uppdelade på fem träffar. av Niklas Hill och Angeli Sjöström kan beställas på www.trinambai.se

boken Medlemsmodellen

Cirkelledaren – en lyssnande katalysator Johnny Nilsson, 56, är ny förbundschef för Studiefrämjandet. Han bor i Stockholm och har tidigare bland annat varit statssekreterare på Utbildningsdepartementet. Är aktiv ledare i Friluftsfrämjandet, med kajak och långfärdsskridsko som stora intressen.

Har du själv varit cirkelledare?

– Ja, i många cirklar under åren men starkast intryck gjorde den period när jag som ung på sjuttiotalet hade ett uppdrag av Kommunalarbetareförbundet. Medbestämmandelagen var ny och Kommunal gjorde en satsning i hela landet på cirklar om medbestämmande på jobbet. Jag ledde cirklar

på sjukhus runt om i Stockholm. Jag minns fortfarande känslan… det var fantastiskt.

Jag var ju ung och visste inte mycket om arbetslivet, men den blev som en katalysator för kunskap och vilja som deltagarna hade.

Vilka egenskaper är viktigast för en cirkelledare?

– Att kunna lyssna. Det gäller att få fram de erfarenheter som människor bär på, men kanske

inte alltid satt ord på. Då kan vi bidra till att både enskilda deltagare och gruppen växer.

Varför behövs studiecirklar?

– I studiecirklarna frigörs så mycket nyfikenhet och engagemang. Formerna för studiecirklar kan nog ändras, men kärnan – människors vilja att upptäcka och lära ihop med andra, den kommer att finnas kvar om hundra år.

cirkeln 17

Anne-Marie Folkesson

med Karisma och Splitten, båda australisk kelpi.

Det är en konst att ställa utvecklande frågor – och inse att en del frågor inte bara kan besvaras med rätt eller fel.

Vad är tjusningen med att vara hundinstruktör?

Glädjen i att se människor och hundar utvecklas. Att se deltagare lyckas och bli glada av det ger en kick.

Kopplingen mellan SBK och Studiefrämjandet – hur ser den ut?

Mera morötter till hundarna så att matte och husse hittar sina egna lösningar.

Få hundägaren att förstå att det är smartare att belöna när hunden gör rätt – än att bestraffa när den gör fel. Plus en massa entusiasm och engagemang. Det behövs av en bra hundinstruktör, menar Ann-Marie Folkesson, utbildningsansvarig på Svenska Brukshundklubben.

att ge ledtrådar

text: Thomas Östlund foto: Evelyn Edblad

»

Vilka egenskaper bör en le­dare ha som möter nyblivna hundägare på en valpkurs?

Att du är entusiastisk och enga­ gerad i ditt ledarskap. Om delta­ garen går från kursen och känner sig inspirerad har du lyckats. Du behöver också vara tydlig med vad som krävs för att lyckas med hunden. Den som spelar golf kan ställa klubborna i garaget och lägga sig och vila. Det går inte med en hund.

Vad är viktigast hos era ledare, att vara bra med människor eller med hund?

Utan en god pedagogik når du inte fram till hundägarna. Och med bristande hundkunskaper får du inget förtroende bland delta­ garna. Men det är klart, om man lyckas lösa problem med hunden, 18

cirkeln

då blir de flesta nöjda även om led­ aren inte är den smidigaste männ­ iska de mött. Men man ska tänka på att det inte är lätt att komma till en brukshundklubb med en pro­ blemhund, en del känner sig miss­ lyckade som hundägare – och som människa. Därför är ledarens för­ ståelse och empati viktigt.

Vad vill ni utveckla i ert ledarskap?

Att ledarna ska ha ett coachande förhållningssätt. Det gäller att upptäcka värdet i att hundägarna hittar sina egna svar. En duktig instruktör tycker det är roligt att själv leverera lösningar. Då är de inte alltid så benägna att fråga ”hur tänker du själv?” Det är en konst att ställa utvecklande frågor – och inse att en del frågor inte bara kan besvaras med rätt eller fel.

Med mera • Över en halv miljon svenskar äger en hund.

• Svenska Brukshundklubben, SBK har en stor utbildningsverksamhet i samarbete med Studiefrämjandet.

• I SBK finns cirka 2 000 ledare, eller instruktörer.

• Ledarhandledningen Handbok för instruktörer kommer nu i en omarbetad upplaga.

De flesta av våra utbildningar kör vi som cirklar i samarbete med Studiefrämjandet. Innan du får ditt certifikat som instruktör ska du ha gått första steget i Studie­ främjandets ledarutveckling. Det är ett naturligt steg i att bli instruk­ tör.

Varför ska jag som ny hundägare söka mig till SBK?

Du får en tillhörighet i en organi­ sation med stor erfarenhet. Hos oss finns massor av möjligheter att gå vidare med din hund om du är intresserad.

Har vi kunnigare hundägare nu än för tio år sedan?

Generellt ja. Alla hundprogram på teve uppmärksammar människor på vikten av utbildning. Det är en del av förklaringen. Nu löser man inte problem så enkelt som det ver­ kar på teve. Vi får inte se all den tid som ligger bakom. Problemlösning med hund tar tid och i program­ men vill de visa snabba lösningar på kort tid.

Vad har vi blivit bättre på?

Vikten av att belöna bra beteen­ den hos hunden. Lite av den auk­ toritära tron att det handlar om att sätta hunden på plats och visa vem som bestämmer har ersatts av tron på att belöna goda beteenden – och att det är mer effektivt.

Mera morötter än piskor?

Ja, det är en bra sammanfatt­ ning. l

96

Den store ledaren har inget behov av att gå i täten – för honom räcker det med att visa färdriktningen.

Cirkeldating

tusen studiecirkelledare är verksamma i Sveriges tio studieförbund.

som studerar något tillsammans. Det är själva grundtanken med studiecirkeln. Det finns massor av så kallade kamratcirklar, inom musik, litteratur, hantverk och andra ämnen.

Men det finns ett dilemma: Hur får man folk att hitta varandra? Nyinflyttade, ensamma eller folk med udda intressen. Roger Lönnblad på Studiefrämjandet i Småland har funderat över frågan. Nu lanserar de Intressegrupper.

– Som ett slags dating, fast med studier i stället för romantik, i alla fall i början, säger han.

Det hela går till så att du anmäler ditt intresse på webben eller direkt till någon på Studiefrämjandet. När minst tre anmält sig är det bara att köra igång.

– Kamratcirkel låter inte så hett, därför kallar vi det intressegrupper. Men själva idén är densamma. Och den är unik för studieförbunden, säger Roger Lönnblad.

En grupp med gemensamt intresse

källa: folkbildningsrådet

HEJ

Svenska steg för steg 1 · Lärobok

Svenska steg för steg är ett heltäckande grundmaterial för kurs B inom sfi-undervisningen. Läromedlet vänder sig i första hand till vuxna kursdeltagare med kort skolbakgrund. Det kan även vara lämpligt för studerande på motsvarande nivå inom andra skolformer.

49,60

Lärobokens 15 kapitel är indelade efter teman och innehåller korta dialoger eller andra texter om vanliga vardagssituationer. Texterna följs av övningar av olika slag samt en presentation av grammatiska moment. Uttalet presenteras på ett metodiskt och lättfattligt sätt.

De flesta avsnitt innehåller dessutom ett självbedömningstest som hjälper eleven att utvärdera sina kunskaper och ta ansvar för sin inlärning.

63,20

Mörkret ger mer tid till att skapa!

Svenska steg för steg

Svenska steg för steg

Lärobok

Övningsbok

Svenska steg för steg är ett heltäckande grundmaterial för kurs B inom sfi-undervisningen. Läromedlet vänder sig i första hand till vuxna kursdeltagare med kort skolbakgrund. Det kan även vara lämpligt för studerande på motsvarande nivå inom andra skolformer.

Lärobokens 15 kapitel är indelade efter teman och innehåller korta dialoger eller andra texter om vanliga vardagssituationer. Texterna följs av övningar av olika slag samt en presentation av grammatiska moment. Uttalet presenteras på ett metodiskt och lättfattligt sätt.

De flesta avsnitt innehåller dessutom ett självbedömningstest som hjälper eleven att utvärdera sina kunskaper och ta ansvar för sin inlärning.

Svenska steg för steg har ett rikt ordförråd som ger goda möjligheter till samtal och diskussioner kring ett brett spektrum av ämnen. Ett rikt bildmaterial underlättar ordinlärningen.

Svenska steg för steg har ett rikt ordförråd som ger goda möjligheter till samtal och diskussioner kring ett brett spektrum av ämnen. Ett rikt bildmaterial underlättar ordinlärningen.

Övningsboken innehåller ytterligare övningar som tränar grammatik, ordkunskap, läs- och hörförståelse och uttal.

Övningsboken innehåller ytterligare övningar som tränar grammatik, ordkunskap, läs- och hörförståelse och uttal.

Inspelningar av texter, vissa uttalsövningar samt hörövningar ingår i läromedlet (mp3-filer).

Inspelningar av texter, vissa uttalsövningar samt hörövningar ingår i läromedlet (mp3-filer).

ISBN 978-91-7434-645-9

Svenska steg för steg 1 · Övningsbok

111,20

henry miller

1

ISBN 978-91-7434-646-6

Monica Tanner Krantz · Inger Edvardsson · Agneta Westergren 9 789174 346459

9 789174 346466

Monica Tanner Krantz · Agneta Westergren

1

52,00

55,20 Du hittar butiker i: SKARA på Axvallagatan 10 och i STOCKHOLM på Mäster Samuelsgatan 56

w w w. sl o j d - d e t a l j e r.s e Kundtjänst: 0511-26767

cirkeln 19

5

pedagogiska

pedagogerna något att säga oss idag?

De levde i en annan tid – men var ofta före sin tid i tankarna. Inte sällan fick de kämpa i motvind. För den som vill botanisera i folkbild­ ningens idégrund finns många namn att välja bland. Här är fem personer som tänkte nytt om bildning och lärande. har de stora

text: Thomas östlund illustration: Ninni oljemark

g

John Deway

Maria Montessori

”Learning by doing”

Låt nyfikenheten lära

John Deway (1859–1952) brukar kallas den progressiva pedagogikens fader. Han föddes i Vermont och verkade hela sitt liv vid olika universitet i USA. Deway myntade begreppet ”learning by doing”. Han menade att teori och praktik skulle gå hand i hand, och såg det som ett sätt att bryta skolans och elevernas isole­ ring från samhället i övrigt. Ämnesintegre­ ring, grupparbete, prao, specialarbeten… det är inslag i dagens skola som direkt kan härledas till Deway.

Vad är då värdefull kunskap, enligt Deway? Jo, det är främst konsten att lösa problem – praktiska eller teoretiska. Att lära sig färdigpaketerad kunskap utantill gav han inte mycket för.

Det är inte så lätt att ta till sig Deways snåriga och akademiska språk. Men han har haft ett stort inflytande på utbildnings­ politiken under 1900-talet – från den unga sovjetstatens skolsystem, till svenska stu­ diecirklar.

När du är som mest nyfiken – då är det lät­ tast att lära. Det är kärnan i Montessori­ pedagogiken, utvecklad av den italienska läkaren och pedagogen Maria Montessori (1870–1952). Det gäller därför att känna till barnets utvecklingsstadier och utifrån det förstå när de är som mest mottagliga för att lära sig olika saker.

Att vägen till kunskap bör gå från det konkreta till det abstrakta är en annan hu­ vudtanke. På en Montessoriskola hittar du därför material och leksaker som väck­ er lusten att skapa, pröva och undersöka.

Först i nästa steg är det dags för de ab­ strakta och teoretiska sammanhangen.

Det är ingen tvekan om att Maria Mon­ tessoris idéer har varit framgångsrika.

Sextio år efter hennes död finns 20 000 Montessoriskolor världen över. Själv blev hon bannlyst av både fascister och nazister och slutade sitt liv i Holland.

”Jag tror att skolan i första hand är en social institution.

Utbildning är alltså en social process.”

John Deway

”Lärarens uppgift blir att förbereda en serie av motiv för kulturella aktiviteter, spridda över en särskilt förberedd miljö, och sedan hålla sig ifrån påträngande inblandning.” maria montessori

giganter Paolo Freire

Ellen Key

N.F.S Grundtvig

Pedagogik för förtryckta

Långt före sin tid

Uppfann folkhögskolan

Älskad av många, föraktad av andra. Paolo Freire (1921–2007) hör till 1900-talets mest omstridda pedagoger. Titeln på hans bok Pedagogik för förtryckta, säger var det handlar om. Undervisning är aldrig objek­ tiv utan alltid en politisk handling. Genom frigörande pedagogik kan förtryckta människor medvetandegöras om sitt jag och sin plats i samhället. Först då kan de kämpa för att förändra sina villkor.

Sin storhetstid hade Freires idéer under vänstervågen på sjuttiotalet, då han blev en radikal ikon. Men världen består fort­ farande av fattiga och rika, därför är hans tankar aktuella – och kontroversiella.

Paolo Freire växte upp i Brasilien och ar­ betade själv för att lära fattiga att läsa och skriva, med studiecirkeln som metod. Han fängslades och flydde från diktaturen 1964.

Senare var han gästprofessor vid Harvard och arbetade för Kyrkornas Världsråd.

1980 återvände han till Brasilien och fort­ satte arbetet med utbildning bland fattiga.

Författare, pedagog, kvinnokämpe, debat­ tör… Ellen Key (1849–1926) är en av Sveri­ ges intellektuella giganter. Omstridd av sin samtid, men visionär i tanken. Ellen Key såg bildning som en sammansmältning av kunskaper och livserfarenheter. Hon beto­ nade samtalets och skapandets betydelse för en människas utveckling, tankar som lever kvar i den svenska folkbildningens idégrund.

Ellen Key mest kända bok är Barnets århundrade, häftigt kritiserad när den kom ut år 1900. Här propagerar hon mot betyg och barnaga – och för en skola där barnen respekteras och får lära i sin egen takt.

Ellen Key tillbringade slutet av sitt liv på gården Strand vid Vättern. Under somrar­ na är Strand öppet för allmänheten.

Nikolaj Frederik Severin Grundtvig (1783– 1872) var inte pedagog på det sätt vi idag menar. Snarare en intellektuell mångsyss­ lare; psalmdiktare, politiker, filosof… Han var med och skrev den första demokratiska grundlagen i hemlandet Danmark.

Grundvig är känd som grundare av för­ sta folkhögskolan, i Rødding 1844. Han fö­ respråkade att skolan skulle vara fri från statliga läroplaner och betygshets. Delta­ gare och lärare skulle fritt experimentera med arbetsformer – vilket man också tidigt gjorde på de danska folkhögskolorna.

Grundtvigs tankar om frihet och frivil­ lighet i folkbildningen lever kvar än idag.

Den svenska folkhögskolerörelsen har på­ verkats av honom, men också gått sina egna vägar. Grundvig var starkt nationalis­ tisk. Den svenska folkhögskolan fick tidigt en stark koppling till folkrörelserna.

Att Grundtvig har haft betydelse av­ speglas inte minst genom att han har gett namn åt Grundtvigprogrammet i EU, som sedan 2000 ger stöd till vuxnas lärande.

”Undervisa är inte att programmera utan att problematisera, inte att ge svar på frågor utan att kasta fram frågor, inte att överföra uppfostraren till eleven utan att provocera till självbestämning.”

”Bildning är det som finns kvar sedan man glömt det man lärt sig.” ellen key

”Ögonen är det första man blir blind på.” grundtvig

paolo freire

cirkeln 21

webb kollen

Pis u m s at iv um

Fråga om odling På Koloniträdgårdsförbundets

webbplats möter du en spännande mix av odlingsråd, recept, tips på studiecirklar och stadsodlingshistoria. Du kan även ”Fråga Solveig” om allt som rör trädgård, odling och miljö. Koloniträdgårdsförbundet, med 260 medlemsföreningar och 26 000 kolonister över hela landet, är Studiefrämjandets senaste medlemsorganisation. www.kolonitradgardsforbundet.se

1

2 3 4

5

Fem

snabba…

…sätt att utveckla ditt ledarskap i cirkeln

Koll på din roll Gör klart för dig själv vilken roll och funktion du har som ledare i just denna studiecirkel.

Resonera med dig själv om detta.

Alla behöver bli sedda och uppskattade för något – stort eller smått.

Bekräfta

Tänk på att vi människor lär oss på olika sätt – genom att lyssna, prata, titta, göra… Variera inlärnings­ sätten i cirkeln.

Variera

En del är tysta, andra pratar hela tiden.

Försök att bjuda in alla att delta, utan att för den skull tvinga några att prata och andra att hålla tyst.

Bjud in alla

Se till att det är högt i tak.

En av idéerna med cirklar är att ni är en grupp som hål­ ler ihop, fast alla inte behöver vara lika eller tycka lika.

Ge utrymme för olikhet

Ännu flera tips hittar du på www.cirkeln.nu. Skicka dina egna tips till cirkeln@studieframjandet.se så lägger vi ut och fyller på…

NY FILM!

– Tillvaratagande av klövvilt.

En ny Dvd med instruktiva filmer om hur hjortvilt och vildsvin tas tillvara efter skottet. Flera avsnitt behandlar hur vilt passas och flås på ett hygieniskt och effektivt sätt. Speltid: 2 timmar 38 minuter.

Läs mer om filmen och köp den på www.jagareforbundet.se/butik

Pris: 185 kronor

Ta jägarexamen!

Jägarskoleboxen innehåller lättlästa läroböcker som på ett enkelt sätt förmedlar de teoretiska kunskaper som krävs inför Jägarexamen.

Läs mer om boxen och köp den på www.jagareforbundet.se/butik

Pris: 745 kronor

Telefon 0771-83 03 00, medlem@jagareforbundet.se, www.jagareforbundet.se

22

cirkeln

fakta om Studiefrämjandet • Ett av Sveriges största studieförbund.

• Finns över hela Sverige.

• Anordnar främst studiecirklar och kulturarrangemang.

För detta ges bidrag från stat, kommuner och landsting.

• Utgår från folkbildningens idé. Deltagarnas önskemål, förutsättningar och erfarenheter är viktiga.

• Anordnar studiecirklar i många ämnen, men satsar särskilt på är natur, djur, miljö och kultur.

• Är oberoende – utan kopplingar till politiska partier, fackliga organisationer eller religiösa samfund.

• Är en ideell organisation utan vinstintresse som styrs demokratiskt.

• Har 19 medlemsorganisationer. Enskilda personer kan inte bli medlemmar i Studiefrämjandet.

Studiefrämjandets vison Studiefrämjandet ska vara en frigörande kraft för människors möjligheter – i ett samhälle med respekt för naturens och kulturens mångfald.

Ensam gör ingen framgång för Studie­ främjandet. Ett viktigt uppdrag. Du som läser detta är kanske cirkelledare i Studie­ främjandet. Även det ett viktigt uppdrag.

Det finns 17 000 cirkelledare i Studie­ tommy winberg främjandet. Det är ni som varje dag gör folkbildningen levande. Ni får igång diskus­ sioner i grupperna, ser till att människor vågar, ni improviserar, berättar, visar, bekräftar…

Vill man ta till stora ord kan man säga att ni cirkelledare är byggnadsarbetare i den svenska demokratin. Som ser till att människor samlas i föreningar och fria grupper – det där som vi ibland beskriver som ”civilsamhället”.

Som ordförande vill jag föra Studiefrämjandet till fortsatt framgång och förutsättningarna är goda: jag är förbundsordförande

ledare

• Vi är det oberoende studieförbundet. För oss är folk­ bildningen själva huvudsaken, utan några kopplingar till partipolitik eller religion.

• Våra profilområden – natur, miljö, djur och kultur – fångar människors intresse. Och vi ser varje år att allt fler söker sig till Studiefrämjandet.

• Våra medlemsorganisationer har på senare år visat ett ökande intresse av att hitta nya sätt att samarbeta med sitt studieförbund.

Adoptionscentrum, Friluftsfrämjandet, Fältbiologerna, Förbundet Skog och Ungdom, Jordbrukare-Ungdomens Förbund, Jordens Vänner, Koloniträdgårdsförbundet, Musik & Kulturföreningarnas Samarbetsorganisation – MoKS, Naturskyddsföreningen, Riksförbundet Hem och Skola, Riksförbundet Sveriges 4H, Svenska Brukshundklubben, Svenska Jägareförbundet, Svenska Kennelklubben, Svenska Turistföreningen, Sveriges Hundungdom, Sveriges Ornitologiska Förening, Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund – Sportfiskarna, Sverok

Annonsera i Cirkeln Du når 17 000 cirkelledare över hela Sverige.

Annonskontakt Bo Eriksson, e-post: bo.eriksson-­media@telia.com Prenumeration – adressändring? Vill du ha Cirkeln? Har du ändrat

adress? Är du ledare eller förtroendevald, kontakta i så fall Studiefräm­ jandet där du bor. Övriga prenumerationsärenden, kontakta Studiefräm­ jandet, riksförbundet, tel 08 545 70 700 eller info@studieframjandet.se

foto: Per Sa ndberg

Studiefrämjandets medlemsorganisationer

Men ensam gör ingen framgång. Det krävs medarbetare och för­ troendevalda som tar sitt ansvar som folkbildare och samhällsut­ vecklare. Som skapar förutsättningar för att deltagarna ska trivas med oss.

Sist men inte minst behövs sådana som du. Cirkelledare som brinner för sitt ämne och som kan ta människor på rätt sätt – så att studiecirkeln blir något man längtar till.

tommy winberg

Förbundsordförande i Studiefrämjandet

cirkeln på webben

På vår webbplats www.cirkeln.nu hittar du nyheter, inspiration och fakta.

cirkeln 23

POSTTIDNING B Returadress: Studiefrämjandet Box 38184 100 64 Stockholm

Odla dina intressen, lär dig något oväntat, träffa nya människor.

Hos oss hittar du det lilla extra som kryddar livet.

Kurser, cirklar, kultur och mycket mer …

www.studieframjandet.se facebook.se/studieframjandet