Skogsnära #3 2025

13

ekononomiord att hålla koll på

+ Skapa liv med kantzoner + Vägen till en god skogsekonomi + Skogens röda guld

Ett liv bland träden på Orust

Annie vill både bevara och utveckla skogen

#3 | 2025

6 16 17 19 22 26 30 34 38 40

Passion för skogen driver Annie på Orust.

Röj innan frosten.

Skapa liv med kantzoner.

TEMA

Vägen till en god skogsekonomi 18–29.

Skatteplaneringen gör skillnad.

Att köpa eller sälja en skogsfastighet.

En surrig bisyssla.

Gödsling för ökad tillväxt.

Att bygga en kolmila.

Viltvård då och nu.

När skogen går i vila.

Vi vill lyfta olika röster i vår organisation.

Därför kommer du att få möta olika

ansikten här som skriver ledaren.

Denna gång har turen kommit till Hilma Nilsson.

Jag kommer aldrig bli fullärd

Första gången jag förstod hur flera olika värden kan kombineras i ett skogsbruk var under en studieresa till Kenya som student. Jag fick möta skogsarbetare, bönder och biodlare, alla med stark koppling till skogen. Ett mål med resan var att förstå deras relation till skogen och skogsbruk.

De produktionsskogar vi besökte i Kenya var plantager av eukalyptus, som användes som bränsle. Den skog vi besökte ägdes av staten. För att få ut mer värde, och acceptans, öppnades samma mark upp för odling av grödor av lokalbefolkningen. Nog förstod jag redan då att varken ekonomin från skogen eller produktionen från odlingen skulle kunna maximeras när de båda kombinerades, men att denna mellanväg kan ha varit det som gav mest värde på just den marken.

Vi fick även besöka naturskogar. De är skyddade från avverkning, men drabbas av illegal aktivitet. Ett lyckat initiativ som beskrevs var då kvinnor från närliggande byar satte upp bikupor i skogen. Detta gav dem och deras familjer ett värde i form av en legal inkomst och skapade ett starkt incitament hos dem att skydda skogen.

Att sköta skogen handlar om mycket mer än bara värdet från virkesproduktion – det är vi alla medvetna om. För mig är det just den mångsidigheten som gör skogsbruket så motiverande. Jag drivs av tanken att det

alltid finns något nytt att lära sig; jag kommer aldrig att bli fullärd.

I detta nummer fördjupar vi oss i de ekonomiska värdena som din fastighet kan erbjuda. Jens Agensjö från Areal delar med sig av sina insikter och erfarenheter kring nyförvärv och planering för skoglig ekonomi – ett område där kunskap verkligen kan göra skillnad! Vi vill också inspirera till nya sätt att tänka när det kommer till ekonomi. Kanske blir du inspirerad av Sven Wallin, som satsat på honungstillverkning och samtidigt främjar biologisk mångfald med hjälp av sina bin? Eller varför inte hyra ut en stuga på fastigheten till glada sommargäster och skapa både inkomster för dig och minnen för andra?

Hilma Nilsson

Stabschef för lokala köp på Stora Enso Skog

Skogsnära ges ut av Stora Enso Skog

Redaktörer Sanna Casson och

Annsofie Öhman

Art director Thomas Rissveds

Produktion Confetti

Tryck Ruter

Omslagsfoto Anna Hållams Prenumerationsärenden louise.ekeblad@storaenso.com

Stora Enso Skog 791 80 Falun

Telefon 01046 400 00

Hemsida www.storaenso.com/skog

ISSN 2003-2110

Ansvarig utgivare Louise Ekeblad

Håll dig säker på vägen i höst

Risken att möta vilt på vägarna ökar i takt med att det blir mörkare ute. De flesta kollisioner inträffar i gryning och skymning, så då är det bra att vara extra vaksam.

Här är några saker du kan tänka på för att undvika viltolyckor:

Anpassa hastigheten: Kör aldrig fortare än vad som är säkert med tanke på vägförhållandena och sikten.

Var extra uppmärksam: Speciellt i gryning och skymning och i områden där viltstängsel börjar eller slutar.

Håll avstånd: Ett tillräckligt avstånd till framförvarande fordon ger dig bättre tid att reagera på oväntade händelser.

Håll utkik: Titta inte bara rakt fram, utan även i vägkanterna för att upptäcka djur som kan vara på väg ut på vägen.

Var uppmärksam på viltvarningsskyltar.

Kontrollera bilens skick: Se till att bromsar, däck och lysen är i gott skick.

Var beredd på att djur rör sig i flock: Om ett djur korsar vägen, var beredd på att fler kan följa efter.

Visste du att?

Andelen gamla träd har ökat i Sverige. Mellan 1927 och 1987 avverkades många gamla träd i Sverige, men med ökad naturhänsyn i skogarna har det blivit skillnad. Under perioden 1987 och 2017 blev 50 miljoner fler träd äldre än 180 år gamla.

Källa | Sverigesradio.se och Riksskogstaxeringen.

Att göra vid en viltolycka:

1. Sätt på varningsblinkers och om möjligt placera bilen på vägen på ett säkert sätt.

2. Ring polisen, som i sin tur meddelar Nationella viltolycksrådet som ansvarar för att ta hand om skadade och döda djur.

3. Markera platsen: Använd en markeringsremsa eller plastband om du har det i bilen för att markera var olyckan skedde. Du kan också ta bilder av området.

4. Vid behov: Sätt ut en varningstriangel för att varna andra trafikanter.

5. Vänta på hjälp: Lämna inte platsen innan polisen har gett klartecken.

Att gallra skog har många fördelar. Det ger goda förutsättningar för en ökad tillväxt på de kvarvarande träden och förbättrar skogens motståndskraft. En ny avhandling från SLU visar dessutom att de tallar som finns kvar i kraftigt gallrade bestånd påverkas mindre av torka än träd i en ogallrad skog.

Skotare poppis på

marknaden

Antalet registrerade skotare i Sverige ökade med nästan 17 procent de första sex månaderna 2025. Totalt har det registrerats 214 skotare till Transportstyrelsen i Sverige under första halvåret 2025 jämfört med 183 maskiner samma period förra året.

Källa | Skogsforum

Poddtipset: Skogen & Människan

21 procent av alla kontor i Sverige byggdes med trästomme 2024.

Källa | Byggfakta och Prognoscentret 2025

Kalhyggen, våtmarker och skogens roll i framtiden. Det är några av de ämnen som lyfts i podcasten Skogen & Människan av SLU, Sveriges lantbruksuniversitet. Finns där poddar finns!

Tack till träningsglada läsare!

Tack till alla som medverkat i Stora Ensos digitala och fysiska träningspass. Totalt nio deltagare har blivit meddelade att de vunnit fina priser.

Ny

vid planteringen

Skogforsk testar just nu en uppfinning för plantlogistik. Det är en liten eldriven plantbärare som heter RobAnt från Mapro Systems. Den är fjärrstyrd och kan styras via länk eller handkontroll. Tanken är att den ska kunna åka ut själv på hygget och att den ska kunna styras från ett kontor med hjälp av VR-glasögon och bildskärmar. I sin nuvarande form används den inom lantbruket, men nu ska den anpassas till skogen.

Källa | Skogsforsk

17 000

Så många hektar skog brann i Frankrike i somras. Det bedöms vara den största branden i Frankrike sedan slutet av 1940-talet. Som jämförelse: Den största branden i Sverige i modern tid i Västmanland 2014 drabbade 13 800 hektar.

Enorma bokstammar höggs ned på Morlanda i våras, eftersom de skymde delar av det betydelsefulla ekbeståndet. Annie jobbar för att både bevara viktiga naturvärden och producera virke.

Annie Thorburn

Bor: På Morlanda säteri på Orust, samt i en lägenhet i Göteborg, där sönerna går i skolan.

Familj: Två söner på 14 och 16 år, samt hunden Currie.

Gör: Förvaltar och äger skog, hyr ut verkstadslokaler och bostäder. Driver en båthamn med 145 båtplatser och 15 sjöbodar och erbjuder vinterförvaring av båtar och husvagnar. Arrenderar även ut mark till jordbruk och Orust golfklubb.

Omfattning: 700 hektar mark, varav 300 hektar består av skog.

Skogens karaktär: Hälften är gran, runt en tredjedel består av tall och resten består bland annat av lärk och ek. En femtedel av skogen omfattas av särskilda skötselplaner, bland annat för att skydda höga naturvärden och ekbestånd.

Annie vill både bevara och utveckla

När Annie Thorburn tog över Morlanda säteri på Orust blev hon den första kvinnliga ensamägaren av gården sedan 1891. Skogen är en viktig del av verksamheten. – Det handlar både om att skydda knotiga gamla ekar och att skapa förutsättningar för ett produktivt skogsbruk. Båda delarna är betydelsefulla för mig, säger Annie.

Text Sanna Casson Foto Anna Hållams

Det är en av de där fina sommardagarna när solen aldrig vill sluta skina och himlen är så blå att det nästan sticker i ögonen. Rododendronbuskarna lyser i starkt lila och i horisonten skymtar havet. Vi befinner oss på Orust, Sveriges tredje största ö, strax norr om Göteborg. Här ligger Morlanda Säteri, en herrgård med anor från slutet av 1300-talet.

Två präktiga stenlejon vaktar ingången till den ljusgrå huvudbyggnaden. På stentrappan, sitter Annies mamma och rensar ogräs.

– Mina föräldrar bor bara ett stenkast härifrån, det är fint att ha dem nära, säger Annie. Annie har bott på Morlanda säteri sedan hon var barn och hon kände tidigt att hon ville ta över gården. År 2020 blev det verklighet.

– Det var en bra tidpunkt. Pappa var 66 år då

Orust

Annie arrenderar ut delar av marken till Bjällansås som producerar KRAVmärkt kött. och ville gå i pension, men är fortfarande pigg och engagerad. Han har varit ett jättebra stöd och bollplank. Det har varit skönt att spegla sig mot någon som också haft detta yrke, som är något udda, skrattar Annie.

Många verksamheter på gården

Morlanda säteri omfattar 700 hektar mark, varav 300 hektar består av skog. Förutom att förvalta och utveckla skogsbruket hyr Annie ut verkstadslokaler till hantverkare och 11 hyresbostäder till privatpersoner. Hon driver en båthamn med 145 båtplatser och 15 sjöbodar och erbjuder vinterförvaring av båtar och husvagnar. Dessutom arrenderar hon ut mark till olika verksamheter. Orust golfklubb som stoltserar med havsutsikt från nästan alla hål och Bjällsansås, som producerar ekologiskt nötkött. Kor, kalvar och kvigor betar på ungefär 100 hektar från tidig vår till sen höst.

– Ja, det är en stor verksamhet, men jag gör inte allt jobb själv, utan omger mig med duktiga människor. Sedan är det klart att det kan vara intensivt, men jag mår också bra av att hugga i och få lite skit under naglarna. Här ute blir jobbet mer praktiskt och när jag är i

lägenheten i Göteborg jobbar jag mer administrativt och då blir det tid för återhämtning. Jag får det bästa av två världar, säger Annie.

Både natur och produktion

Skogen på Morlanda omfattar cirka 300 hektar, varav 265 är produktiv skogsmark. Hälften består av gran, runt en tredjedel präglas av tall och resten består bland annat av lärk och unik ekskog.

En femtedel av den totala skogsarealen omfattas av särskilda skötselplaner, bland annat för att skydda höga naturvärden och ekbestånd. Gården är dubbelcertifierad enligt både PEFC och FSC®, vilket ställer höga krav på miljöhänsyn, återväxt och skonsamma metoder.

– Det känns oerhört viktigt att bevara de här unika naturmiljöerna. Jag vill gynna de knotiga gamla ekarna och bevara öppen jordbruksmark. Samtidigt är skogen en viktig inkomstkälla och jag vill bedriva ett lönsamt skogsbruk. Jag tycker att diskussionerna kan hamna snett ibland, som att man måste välja det ena eller det andra. Jag vill kombinera höga naturvärden och biologisk mångfald med att använda skogen som resurs,

Jag vill gynna lövträden och bevara öppen jordbruksmark.

Samtidigt är skogen en viktig inkomstkälla. Jag tycker inte att man behöver välja det ena eller det andra.

Ekplantorna skyddas från hungriga rådjur med hjälp av armeringsjärn.

Vi har en öppen dialog och Annie är superengagerad och vill testa nya saker.

som kan bli nya produkter som binder kol, säger Annie. En kort promenad från boningshuset ligger en gammal ekskog. Solen strilar genom lövverken.

– De här träden planterades på 1800-talet och behöver gynnas på olika sätt. Jag och Philip von Platen på Sydved kom fram till att vi behövde hugga ned bok som skymde delar av ekbeståndet. Därför har vi gjort en avverkning av 18 bokstammar i ekskogen och ytterligare 15 i ett närliggande område. Vi fick hjälp av en arborist som klättrade upp i kronorna för att precisionsfälla visa träd.

Annie har även planterat nya ekar från Ljungskile i skogen. De är inhägnade med armeringsjärn för att inte rådjur ska beta på dem.

– Man får vara lite kreativ, detta var ett enkelt sätt att skydda de små plantorna, säger hon.

Viktigt bollplank

Skogen är indelad i många skiften med blandade marker. Det är allt från dalgångar och gamla åkermarker till ett mer kuperat landskap. Vissa områden har gott om död ved och andra strukturer som gynnar en rik biologisk mångfald, medan andra delar består av ren produktionsskog.

I ett skifte pågår just nu en slutavverkning. 2 700 kubikmeter granskog ska bli timmer och massaved, för att sedan förädlas till nya produkter.

– Det är ett spännande område, vad skogsråvaran kan bli. Användningsområdena utvecklas hela tiden, säger Annie, som själv har en bakgrund som produktutvecklare på SCA och Essity.

Tillsammans med Philip von Platen på Sydved planerar hon kommande åtgärder i skogen och diskuterar olika idéer.

– Vi har samarbetat sedan 2023 och det funkar jättebra. Philip kommer hit, vi tittar på skogen tillsammans och bollar våra tankar kring hur skogen kan utvecklas på olika sätt, säger Annie.

Även Philip är nöjd med samarbetet:

– Vi har en öppen dialog och Annie är superengagerad och vill testa nya saker. Hon har ett bra framtidstänk. Sedan är det väldigt speciellt att jobba på en sådan här plats där man måste ta mycket hänsyn, både till speciella skötselplaner och många människor som rör sig i området. Det är viktigt att tänka till ett varv extra, men det är också det som gör arbetet extra intressant, säger han.

Annie och Philip von Platen från Sydved bollar ofta tankar kring hur skogen kan utvecklas på en plats där det också gäller att ta mycket hänsyn.

Gården är dubbelcertifierad enligt både PEFC och FSC.

Annie driver en båthamn med 145 båtplatser och 15 sjöbodar.

Att arbeta i trädgården får mig att slappna av, då är jag verkligen här och nu.

Gamla tak­ och väggmålningar är bevarade i huset. Dessa är målade av Brocke Blückert och inspirerade av barockmålningar på Läckö slott.

Annie har en fruktträdgård med allt från gamla äppelträd till valnöt och kastanj. Hon har en dröm att sälja lokalproducerade äkta kastanjer i framtiden.

Testar olika fruktträd

Inte långt från det ljusgrå boningshuset växer en mängd olika fruktträd: persika, äpple, plommon, päron, valnöt, aprikoser och äkta kastanj.

– Jag testar mig fram. Jag har en dröm om att sälja lokalproducerade äkta kastanjer i framtiden. Det här är ett lustprojekt som jag bara gör för att det är roligt, säger Annie.

– Jag gillar verkligen träd, dels är de vackra att titta på. Sedan kommer de till nytta både för insekter och så är det en bonus om man kan skörda frukten från dem, fortsätter hon.

Hon jobbar för att bevara den gamla strukturen i trädgården, där gångar klipps i gräset för att släppa fram kvarter med blommande gräs och örter. I en del av trädgården står pallkragar på en bädd av ekflis från ett vindfälle som Annie tagit hand om. Pallkragarna är fyllda med vitlök, lök, potatis och squash. I växthuset växer sockerärtor, chili, tomater och gurkor.

– Att arbeta i trädgården får mig att slappna av, då är jag verkligen här och nu. Tyvärr har mördarsniglarna hittat hit, men jag halshugger dem så fort jag kan!

Golvet är ett kubbgolv av svensk gran.

Den gamla smedjan från 1700-talet är bevarad. Murstocken renoverades 2010.

Närvarande historia

Historien är starkt närvarande på Morlanda och Annie har många årtal och berättelser i huvudet.

– Det där är en gammal äpplebod, där man förvarade frukt från den stora fruktträdgården förr, som sedan såldes på marknaden i Lysekil, säger hon och pekar på en röd bod, omgiven av skuggande lövträd.

Järngallren framför de små fönstergluggarna sattes upp för att förhindra stölder.

Annie pekar också ut en liten smedja som är bevarad från 1700-talet och en präktig lind från 1649.

– Den klättrade jag i när jag var liten, men nu får vi vara lite försiktig med den, så därför har vi satt ett staket runtomkring.

På väggen i hallen på det stora boningshuset är en ägarlängd målad med namnen på dem som ägt gården sedan slutet av 1300-talet. Lucie Pedersdotter Oxe som tog över gården i slutet av 1400-talet är Annies äldsta anfader. Än står inte Annies namn på längden, men även hon kommer att bli en del av historien. Annie är den första kvinnliga ägaren av gården sedan slutet av 1800­talet, då Sofie Bildt ägde Morlanda.

Huvudbyggnaden på Morlanda härrör från 1600-talet. Många gamla detaljer finns bevarade i huset.

– Det finns flera starka kvinnor i historien som förvaltat gården. Själv har jag nästan bara män i mitt kontaktnät, allt från hantverkare till revisorer. Men jag har alltid blivit bra bemött och det har nästan varit en fördel att jag är kvinna. Jag sticker ut i mängden!

Huvudbyggnad från 1600-talet

Ordet säteri härrör från 1600-talet och angav att gården var en huvudgård för en större jordägare, som fick en viss skattelättnad. Huvudbyggnaden byggdes redan under 1600-talet. Huset är timrat av liggande kärnfura och klätt med stående träpanel, som troligen var rödmålad från början. Huvudbyggnaden fick sin grå färg i slutet av 1800-talet.

Huset är renoverat i olika omgångar på 1900-talet. Rumsindelningen är i stort sett ursprunglig och flera

vackra kakelugnar från 1800-talet finns bevarade i huset. Vid en restauration 1919 tog man fram väggmålningar från 1700­talet, gömda under sju lager tapeter. Vindruvor, päron och snirkliga mönster pryder delar av väggar och tak.

Det vita köket ser modernt ut, men faktum är att en del av inredningen är bevarad från 1919.

Golvet är ett kubbgolv av svensk gran. Små bitar i golvet bildar ett enormt pussel.

I stora salongen hänger en stor, tung kristallkrona. Trappan är byggd av ekträd från granngården. Det var en bröllopspresent till Annies farmors föräldrar när de gifte sig.

På några väggar finns modernare inslag, Annies egen konst. Hon målar i olja, gärna i starka kulörer.

Det finns flera starka kvinnor i historien som förvaltat gården.

Flytande gränser

Gränsen mellan jobbet och det privata blir lite flytande för Annie. Hon jobbar ofta helger och kvällar, när det behövs helt enkelt. Då blir det extra viktigt med de små pauserna för att måla, påta i trädgården eller ta en promenad med jack russeln Currie. I köket sitter Annies 16-årige son och äter frukost. Det är sommarlov och han har haft en skön sovmorgon.

Annie vill fortsätta driva gården i 20–30 år till. Sedan vore det roligt om någon av sönerna tar över, men bara om de verkligen vill.

– Jag har vårt generationsskifte färskt i minne och vet att det är viktigt med en öppen dialog. Det vill jag också ha med mina barn. Men det viktigaste är att de ska göra det som de själva tycker är roligt, det ska vara en glädje för dem om de väljer detta. Precis som det är för mig. ◊

Morlanda Säteri

• Morlanda Säteri är en herrgård på nordvästra Orust i Bohuslän.

• Den förste kände ägaren, Jon Darre levde i slutet av 1300­talet.

• Nästan hela Morlanda Säteri är ett naturreservat för att bland annat bevara orörda strandområden och gammal ekskog.

• 2007 uppdaterades föreskrifterna och delar av reservatet fick en ny skötselplan.

• Bjällansås har kor, kalvar, kvigor och stutar betande här från tidig vår till sen höst. Köttet från betesdjuren är godkänt enligt KRAV.

• Skogsbruket är en viktig del i gårdens verksamhet.

Just nu

i din skog

Oktober, november och december

Röj innan frosten

Att röja ungskogen i rätt tid är avgörande för att få en stark och värdefull skog. Första röjningen bör göras när träden är runt 1,3 meter höga och lövet är högre än barret. Vad gäller höströjning – se upp för frosten!

Att öppna upp kring granar precis före frost kan ge skador. Röjning kan göras året om.

Skydda dig mot fästingar och

älgflugor

Även under hösten är fästingar och älgflugor aktiva. Här är några tips för att skydda dig när du jobbar eller rör dig i skogen:

• Täck kroppen: Långärmade tröjor, långbyxor och gärna mössa eller keps skyddar både mot fästingar och älgflugor.

• Ljusa kläder gör det lättare att upptäcka fästingar och insekter som kryper.

• Använd insektsspray.

• Kolla kroppen efteråt, särskilt armveck, knäveck, nacke och midja. Ta bort eventuella fästingar snabbt – ju tidigare, desto mindre risk för smitta.

• Skaka kläderna och borsta igenom håret efter besöket i skogen. Älgflugor sätter sig ofta i nacken eller hårbotten.

Beställ markberedning och plantor

Planerar du att plantera nästa vår? Då är det hög tid att boka markbe- redning och beställa plantor redan nu.

Planera för bär och svamp

Att gynna blåbär, lingon och svamp handlar i grunden om ljus, fukt och rätt markförhållanden. Under sen- hösten är det ett bra läge att planera inför röjning eller gallring i områden där du vill se mer bär och svamp.

Tänk särskilt på att ljusa tallskogar och glesa blandskogar ger bra för- utsättningar för blåbär och lingon. Glesa granskogar med hög luftfuk- tighet gynnar många svampar.

Förbered skogen för storm och snö

Stormar och kraftiga snöfall blir allt vanli- gare och skogen tar ofta smällen. En tim- mes rundvandring i höst kan spara både tid, pengar och besvär senare. Här är några saker att tänka på:

• Ha koll på dina vindfällen. Gå en runda och se över din fastighet. Liggande träd kan bli insektsbon nästa vår och leda till spridning av röta och skadedjur.

• Se över nya hyggeskanter. Om du eller grannen nyligen har avverkat, finns det nu kanter som är mer utsatta för vind. Fundera på om du behöver förstärka med stabiliserande röjning eller plantera vindskydd.

• Känn till dina gränser – bokstavligt talat. Träd som faller över fastighetsgränser kan orsaka skador och konflikter. Ha dialog med grannar om ni delar känsliga områden.

• Se över försäkringarna. Vet du vad som gäller om skogen skadas i en storm? Kolla att din skogsförsäkring täcker stormfällning och kostnader för upp- röjning.

Text Eva Mandelqvist Foto Adobe Stock

5 tips för dig som skogsägare

Skapa liv med kantzoner

En välplanerad kantzon bidrar inte bara till ett rikare växt­ och djurliv, utan skyddar också våra vattenmiljöer. Här är fem tips för dig som vill göra skillnad med dina kantzoner.

Text Eva Mandelqvist Foto Sydved

1

Lär känna dina kantzoner Kantzoner är skogsmarken närmast vatten, till exempel vid en bäck, myr, sjö eller ett vattendrag. De fungerar som ett skydd för vattenmiljön och gynnar biologisk mångfald. Zonens bredd bör vara minst tio meter, och den ska vara fri från körskador och maskinpåverkan.

2

Du får avverka, men med hänsyn En kantzon behöver inte stå orörd. Tvärtom kan du aktivt skapa en bättre zon genom att gallra, ta bort gran eller tall och släppa fram lövträd. Det är särskilt viktigt vid nyskapande av kantzoner där det tidigare saknats skydd mot vattnet.

3 Satsa på löv där det passar

Lövrika kantzoner är ofta mest gynnsamma för livet i vattnet. Lövträd ger skugga, vilket håller temperaturen nere i bäckar och vattendrag. Löven som faller blir också mat för insekter och i förlängningen för fisk och andra vattenlevande djur.

4 Låt marken bestämma

Alla platser lämpar sig inte för löv. Ibland är det bättre med en barrdominerad kantzon, beroende på markens förutsättningar. Målet är alltid en fungerande övergång mellan skog och vatten, en fuktig zon med variation och skiktning.

5 Tänk långsiktigt Kantzoner är inte en engångsinsats. De ska fungera året om både som skydd, födokälla och livsmiljö. Se dem som en investering i både naturvärden och framtida skogsbruk.

Vägen till en god skogsekonomi

Att äga skog är att driva ett företag med ett ojämnt flöde av intäkter. Ett år genomför du en större avverkning och får en intäkt, ett annat år behöver du markbereda, plantera och byta taket på ladugården och får i stället stora kostnader. I det här numret fördjupar vi oss vad du kan tänka på för att få ett lönsamt skogsbruk. Vi går igenom allt från skatteplanering och lönsamma investeringar till vanliga fallgropar och vad du ska tänka på när du köper eller säljer en skogsfastighet.

Text Sanna Casson Foto Lars Johansson

Skatteplanering gör skillnad

Att äga skog är att driva ett företag, men ofta med ett ojämnt flöde av intäkter. En god skatteplanering kan därför göra stor skillnad för din ekonomi.

Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson

Tänk dig att du äger ett hyreshus. Hyresgästerna betalar in hyran en gång i månaden, en stabil intäkt. Som skogsägare är det lite annorlunda; du kan göra en avverkning ett år, då du får en större intäkt och sedan kan det dröja tio år innan du får en lika stor intäkt igen.

–För skogsägare finns det många bra verktyg för att sprida intäkterna över tid. På så sätt kan du undvika att betala onödigt mycket skatt och få en jämnare resultatutveckling, säger Jens Agensjö, jägmästare och fastighetsmäklare på Areal.

Skogskonto är exempel på ett effektivt sätt att jämna ut inkomsterna. Du kan sätta in upp till 60 procent av intäkterna från en avverkning på ett särskilt slags bankkonto, skogskonto, och parkera pengarna där skattefritt, som längst i 10 år. Under skogskontots löptid kan du sedan ta ut pengar, som då blir en skattepliktig intäkt, när det passar skattemässigt bättre, exempelvis för att bekosta avdragsgilla kostnader i skogsbruket.

Stora Enso erbjuder även tjänsten Betalplan med ränta som fungerar på ett liknande sätt. Intäkten från avverkningen fördelas ut över flera år, i stället för att betalas ut direkt som en stor skattepliktig intäkt. På så sätt kan du jämna ut och minska skatteeffekten, samtidigt som du får ränta på de obeskattade pengar som ligger kvar i betalplanen.

– Med den här typen av verktyg parkerar du pengar skattefritt för att använda till framtida investeringar eller för löpande utgifter och kan på så sätt planera hur mycket eller lite skatt du önskar betala på dina skogsintäkter, säger Jens.

Skogsavdrag

Om du nyligen köpt en skogsfastighet kan det vara

klokt att göra skogsavdrag. Det innebär att du kan ta ut intäkter från avverkningar skattefritt upp till 50 procent av skogslikviden. Den dag du säljer fastigheten behöver dock skogsavdragen återföras i verksamheten, vilket med lite planering ofta går bra att hantera.

– Det är ett kraftfullt verktyg för att sänka skatten, särskilt om du använder pengarna till att amortera på fastighetslånet, säger Jens Agensjö.

Har du ett överskott i verksamheten kan räntefördelning vara ett bra alternativ om du vill skatta fram pengar från skogen till exempelvis privat konsumtion. Räntefördelning är en bra möjlighet att flytta överskott från näringsverksamheten till att bli en kapitalinkomst, vilket ger 30 procent i skatt i stället för upp till cirka 60 procent i skatt.

Vilka vanliga misstag kan man göra som skogsägare när det gäller ekonomi?

– Att glömma bort skatteeffekten på intäkter som inte är beskattade. Är pengarna redan förbrukade när skatten ska betalas kan man råka ut för en ovälkommen skattesmäll. Skatter och ekonomi kan vara snårigt och därför är ett bra tips att ta hjälp av en rådgivare.

Avdrag i deklarationen kan du göra för de kostnader som har en tydlig koppling till ditt skogsföretag.

– Att markbereda, köpa en röjsåg eller att byta tak på ladan är utan tvekan avdragsgillt,

Jens Agensjö, jägmästare och fastighetsmäklare på Areal.

Beroende på var du befinner dig i livet ser de ekonomiska förutsättningarna lite olika ut.

medan kostnader för en hobby är mer av en gråzon och räknas oftast till privata levnadskostnader som inte är avdragsgilla. Jagar du till exempel på fastigheten och vill dra av kostnader för ett vapen eller en jakthund är svaret oftast nej, samtidigt kanske du bedriver skyddsjakt för att skydda din verksamhet mot älg som skadar skogen eller som tillsammans med annat klövvilt äter upp ditt spannmål på fälten. Då kan det möjligen vara en annan sak. Ta hjälp av en expert om du är osäker, säger Jens Agensjö.

Så får du bättre ekonomi i ditt skogsbruk

• Skogsbruk ger ofta ojämna intäkter, men bland annat verktyg som skogsavdrag, skogskonto och betalplan kan sprida inkomster över tid och minska skatten.

• Kom ihåg att göra avdrag för dina skogliga kostnader. Spara kvitton!

• Var noga med skogsskötseln och följ din skogsbruksplan.

• Ta gärna hjälp av en expert med både skatteplaneringen och din deklaration.

Olika livsskeden ger olika förutsättningar

Beroende på var du befinner dig i livet ser de ekonomiska förutsättningarna lite olika ut. Som aktiv pensionär har du ofta låg beskattning och goda förutsättningar att ta ut förvärvsinkomst till låg marginalskatt.

– Då kan det ofta vara bättre rent skattemässigt att avverka som pensionär än att lämna avverkningen till barnen i framtiden.

Är du mitt i livet med hög tjänsteinkomst, kan det vara bättre skattemässigt att skjuta upp intäkter från skogen via skogskonto och sedan successivt göra lagom stora uttag från skogskontot som räntefördelas till en skattekostnad på 30 procent.

Vad kan man som skogsägare göra för lönsamma investeringar?

– Investera i sådant som du verkligen har nytta av. En fyrhjuling för att fixa lättare transporter till och från skogen, en röjsåg för att kunna utföra den viktiga ungskogsröjningen på ett bra sätt, för att bara nämna ett par exempel. Sedan är det alltid en god investering att satsa på dig själv och din egen kunskap. Att kunna läsa av en skogsbruksplan och fatta kloka beslut ger god avkastning på sikt.

Är det en lönsam investering att äga skog?

– Absolut. Ofta känns det som mycket pengar när man gör ett skogligt förvärv, men ser man ungefär 30 år tillbaka i tiden har skogen ökat cirka fyra gånger i värde i Sverige. Långsiktigt är skog en trygg investering.

Avslutningsvis, vilka är dina bästa tips för att få ett lönsamt skogsbruk?

– Det viktigaste är att sköta skogen aktivt. Plantera, röj, gallra och föryngringsavverka när tiden är inne för det. En välskött skog ger mer betalt vid en föryngringsavverkning och även fastigheten blir mer värd vid en framtida försäljning om skogen är välskött. Spara kvitton för gjorda inköp, mycket går att dra av i deklarationen. Sedan är det viktigt att ta bra hjälp, både med skogliga och ekonomiska beslut. Var inte rädd för att vara frågvis! ◊

Ekonomiorden att hålla koll på

Det kan vara snårigt att hänga med i alla uttryck kring skatter och ekonomi. Här reder vi ut vad begreppen betyder.

Betalningsplan

Ger dig möjlighet att skjuta upp beskattningen på intäkter från avverkningar. Planen ska upprättas tillsammans med köparen av avverkningsrätten när kontraktet skrivs.

Bokföringslagen

Alla företagare är bokföringsskyldiga enligt bok föringslagen. Affärshändelser ska bokföras löpande. Allt bokföringsmaterial måste arkiveras i minst sju år.

Direkt avdragsgilla kostnader

Du kan göra avdrag för i princip alla driftkostnader, det vill säga utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster.

Ersättningsfond

Ger möjlighet att göra avdrag för försäkringsersättningar som du fått på grund av skadad skog.

Expansionsfond

Du som enskild näringslivsidkare kan sätta av vinsten i en expansionsfond och skjuta upp beskattningen till ett senare år. Reglerna ger dig möjlighet att expandera verksamheten med medel som bara beskattats med bolagsskatt, det vill säga 22 procent.

Periodiseringsfonder

Genom periodiseringsfonder kan företag hålla en del av inkomsten obeskattad i deklarationen och på så sätt jämna ut sitt resultat mellan olika år.

Rationaliseringsförvärv

Du som äger skogsmark och förvärvar mer mark kan göra skatteavdrag om förvärvet bedöms leda till en förbättrad brukningsenhet.

Räntefördelning

Kan ge dig lägre skatt genom att en del av vinsten flyttas från näringsverksamheten till att istället beskattas som kapitalinkomst.

Skattekonto

Alla som betalar skatt har ett skattekonto hos Skatteverket. Inbetalningar som görs till Skatteverket bokförs på skattekontot.

Skattepliktiga intäkter

Alla intäkter av ditt skogsbruk är skattepliktiga. Undantaget är försäljning av ett markområde som ska kapitalvinstbeskattas.

Skogsavdrag

Innebär att du kan göra avdrag om du sålt skog under året. Grundregeln är att beskattning ska ske för skogens avkastning, men inte för kapitaluttag ur skogen. Rätten till skogsavdrag knyts till skogens anskaffningsvärde, respektive aktuella skogsintäkter.

Skogskonto

Genom att öppna ett skogskonto har skogsägaren rätt att skjuta upp beskattningen på en del inkomster. Principen är att det belopp som sätts in på kontot är avdragsgillt i deklarationen.

Underskott

Innebär att kostnaderna överstiger intäkterna i någon del av deklarationen. Du får samla på dig underskott år efter år och kvitta mot kommande överskott.

Källa | Skatterna i skogen och Skatteverket

Att göra en grundlig research innan du köper en skogsfastighet är a och o.

Sälja eller köpa?

Så gör du en klok affär

Att köpa eller sälja en skogsfastighet kan vara ett stort beslut, både känslomässigt och ekonomiskt. Här är några kloka råd för att lyckas med affären.

Text Sanna Casson Foto Lars Johansson

Kanske är grannskiftet till salu eller så drömmer du om en ny skogsfastighet. Kanske vill du ha en produktionsskog eller en skog för rekreation och jakt.

– Ofta kan det vara flera olika intressen som styr när du köper en skogsfastighet. Men det är alltid viktigt att tänka till innan vad du vill med skogen. Syftet med köpet påverkar vilken typ av skogsfastighet som är rätt för dig, säger Jens Agensjö, jägmästare och fastighetsmäklare på Areal.

Innan köpet kan det vara klokt att titta på fyra olika parametrar.

– Den första handlar om virkesförrådet. Hur mycket skog som finns på fastigheten och när i tiden skogen kan ge ett kassaflöde, påverkar exempelvis möjligheterna att kunna amortera på lån som tagits för fastighetsköpet. En fastighet med relativt lågt virkesförråd är ofta dominerad av yngre skog som inte ger något större kassaflöde på kort sikt, säger Jens.

En annan viktig aspekt är boniteten. Ju bördigare marken är desto bättre är förutsättningarna för tillväxt. Det kan vara stor skillnad på hur mycket en skogsmark producerar innan det är dags för avverkning.

Den tredje parametern handlar om skogens olika utvecklingsstadier som påverkar när intäkter eller kostnader kan uppkomma på fastigheten: Finns det mycket slutavverkningsbar skog eller är det mest röjnings- och gallringsskog?

Ytterligare en aspekt att hålla koll på är hur stor andel av skogen som utgörs av skogsmark som inte är produktiv. Större förekomster av blöta moss- och myrmarker eller bergbundna marker påverkar ofta produktionsvärdet negativt.

Var frågvis

Att göra en grundlig research innan du köper en skogsfastighet är a och o.

– Var inte rädd för att ställa frågor. Gå igenom prospekt, kartbilder och skogsbruksplan. En sammanhållen fastighet i ett skifte är ofta mer attraktiv än om motsvarande areal är fördelad på flera små skiften, menar Jens.

Titta också på omgivningarna. Järnvägar, vägar och kraftledningar som skär genom fastigheten kan vara störningsmoment.

– Infrastrukturen kan ibland vara lite i vägen.

Jens tycker inte att man ska underskatta de mjuka värdena när man investerar i en ny skogsfastighet.

– Din känsla för skogen spelar roll. Är den vacker och trivsam? Får du en bra känsla när du kommer dit?

Vid köp – tänk på detta:

• Syfte först: Vill du ha produktionsskog eller rekreation/jakt? Ditt mål styr valet.

• Analysera noga: Titta på virkesförråd, bonitet, huggningsklasser och andelen impediment. Undvik alltför blöta och svårbrukade marker.

• Gör research: Gå igenom prospekt, kartor och skogsbruksplan. En sammanhållen fastighet med bra arrondering är ofta mer värd.

• Känsla räknas: Trivs du med skogen? Det emotionella värdet är viktigt.

Så påverkas värdet

Välskötta bestånd höjer värdet på skogsfastigheten.

– Vi kommer ofta tillbaka till det: den som sköter om sin skog, röjer och gallrar i tid får en skog som skapar värdefulla sortiment. Det ökar värdet.

När är det köpläge?

– Det är köpläge när du har ekonomin att finansiera köpet och när rätt fastighet kommer upp.

Ett bra råd är att hålla koll på marknaden och vara beredd för ibland kan sällsynta möjligheter uppstå, som att ett grannskifte blir till salu och då är det bra att kunna vara snabb.

Hur resonerar banken om man vill ta ett lån för att förvärva skog?

– Banken tittar på helheten: din ekonomiska situation, skogsfastighetens skick och vilken säkerhet som finns. En skogsfastighet full med gammal avverkningsmogen skog representerar sämre säkerhet ur bankens perspektiv, än fastigheten som har motsvarande andel gallringsskog. Avverkningsmogen skog kan snabbt försvinna från fastigheten och då minskar även säkerheten för banken.

Om större avverkningar sker på en sådan fastighet kräver banken ofta att du ska göra extra amorteringar på lånet för att inte säkerheten ska försämras.

Vad ska man tänka på om man vill sälja sin skogsfastighet?

– Om du planerar att sälja inom exempelvis fem år är det bra att se över hur fastigheten ser ut och åtgärda de skogsvårdsbehov som du kanske inte riktigt hunnit med. Kolla att föryngringarna är bra på gång, röj dina ungskogar där behovet finns, se till att skogsbilvägar är i gott skick och skapa en trivsam helhetskänsla. Visuellt välskötta fastigheter höjer värdet. Sedan är framgångsreceptet att även långsiktigt sköta skogen på ett bra sätt, då kommer du kunna sälja skogen, även i sämre tider. Du tjänar alltid på att ha välskötta bestånd.

Ska du sälja?

• Röj ungskogar där behovet finns, se till att skogsbilvägarna är välskötta och att helhetsintrycket är bra.

• Var noggrann med skogsskötseln. Välskötta fastigheter får bättre betalt – även i sämre tider.

Det kan också vara bra att hålla koll på om fastigheten innehåller gammal skog med höga naturvärden, något som kan begränsa brukandet av skogen. Däremot kan en skog med höga naturvärden vara positivt om den ska användas för rekreation.

Skog som inte skötts kräver ofta stora insatser och kan därför ha ett lägre pris.

Hur ska man tänka när det gäller skogsfastigheter som inte är välskötta. Är detta något man kan tjäna på, på samma sätt som när man köper ett renoveringsobjekt, som man sedan rustar upp?

– Nja. Det beror givetvis på omständigheterna, men generellt tycker jag att man ska vara lite försiktig med att köpa skogar som inte är skötta. Det kräver stora resurser för att rädda bestånd med dålig kvalitet och klena träd kan dessutom drabbas av snöbrott och skadedjur.

Hur ser marknaden ut just nu för att sälja och köpa skogsfastigheter?

– Vi ser ett växande intresse för att köpa skogsfastigheter. Virkespriserna är höga, vilket ökar efterfrågan. Samtidigt är det lite förvånande att fastighetspriserna inte är högre. Ränteläget har förbättrats rejält sedan början av 2024, så det är onekligen ett bra köpläge.

Något avslutande råd?

– Ta hjälp av en rådgivare som du kan bolla dina tankar med när du ska köpa eller sälja en skogsfastighet. Kombinera förnuft och känsla, så ökar chansen att det blir rätt. ◊

Lönsamma investeringar för skogsägare

Skogen är en ekonomisk tillgång som kan utvecklas och förvaltas för bättre avkastning. För den som tänker långsiktigt finns flera investeringar som både ökar värdet på skogsfastigheten och stärker kassaflödet. Här är några tips.

1. Skogsbilväg – grunden för effektiv förvaltning

Att bygga eller rusta upp skogsbilvägar är en klassisk, men ofta underskattad investering. Bra vägar minskar kostnaden för avverkning, förbättrar tillgängligheten för maskiner och transporter. Därmed ökar fastighetens värde.

2. Solceller – egen el med bidrag

Har du ekonomibyggnader, maskinhallar eller fritidshus på fastigheten kan solceller vara ett smart steg. Se över om det finns något ekonomiskt bidrag att söka. Tänk på att solceller ger bäst avkastning om du kan använda elen själv eller sälja överskottet. Säkerställ att taket är i gott skick.

3. Uthyrning av bostad eller fritidshus

Många skogsfastigheter har en tillhörande bostad eller stuga. Genom att hyra ut långsiktigt eller via plattformar som exempelvis Airbnb kan du skapa en stadig extrainkomst. Kom ihåg att se över brandskydd och försäkringar. Tänk också på regler kring privatuthyrning och beskattning.

4. Takrenovering – skydd och framtida potential

Att renovera ett äldre tak är sällan en direkt inkomstkälla, men det är en investering som skyddar byggnadens värde. Ett nytt tak möjliggör dessutom framtida satsningar, som exempelvis solceller.

5. Vindkraft – passiv inkomst för rätt läge

För skogsägare i vindrika områden kan arrende till vindkraftsbolag ge mycket god avkastning, ibland hundratusentals kronor årligen. Men etablering kräver tid, tillstånd och samarbete med professionella aktörer.

6. Drönare för övervakning

För den teknikintresserade finns billiga drönare som kan vara till hjälp för att övervaka stormfällningar och barkborreangrepp i tid.

7. Bisysslor

Utnyttja de resurser du har i skogen. Att såga och sälja ved, erbjuda självplock av julgranar, hyra ut jaktmark, sälja specialsortiment som stolpar eller slöjdvirke eller sälja bär, svamp eller honung är bara några exempel.

Text Eva Mandelqvist Foto Adobe Stock

En surrig bisyssla

Visste du att ett bi bara lever i en månad under sommarhalvåret? Föds de i augusti eller september lever de till maj året efter. Så snart drottningen sett dagens ljus lämnar hon kupan för att para sig för att sedan krypa in igen och aldrig mer komma ut.

– Det finns mycket man får lära sig som biodlare och marknaden är bra för den som vill satsa på honung, berättar Sven Wallin som bredvid skogsägandet utvecklat denna bisyssla.

Text Eva Mandelqvist Foto Fabian Kleiser och Jordan Ryskamp

Sven bor i Bollnäs och det är också här hans skog finns, närmare bestämt 42 hektar, mest tallskog som ska gå vidare till döttrarna Lowa och Märta som därmed blir nionde generationen på den anrika släktgården. Sven är en aktiv skogsägare som röjer mycket själv och har en långsiktig plan på hur skogen ska skötas. Men han har också ett annat intresse.

– Jag gick en biodlarkurs under pandemin, främst för att vi hade många fruktträd och ville ha fler pollinerare. Det var som att öppna en helt ny fantastisk värld, jag lär mig massor, berättar han.

Han har två bigårdar med sex bikupor i varje gård. Den ena gården är hemma i trädgården och den andra uppe mot skogen. Sven tycker att det roligaste är att sköta bina, följa deras behov och få samhällena att växa: – Det är bisamhället som bestämmer. Blir det för trångt eller om de tycker att drottningen börjar bli för gammal, då svärmar de och drar vidare. Min roll är att skapa de bästa förutsättningarna.

Sven är noga med att det inte ska bli inavel. Efter att drottningen varit ut och parat sig under de första dagarna i sitt liv, samlar hon på sig sädesvätska som räcker tre till fyra år. Det är viktigt att det hela tiden föds nya bin och att det inte blir inavel för då skapas arga bin. Sven brukar leta på drottningen som är större än övriga bin och byta ut henne efter några år.

Inbyggd GPS

Om man flyttar en bikupa två meter till

vänster efter att ett bi flugit ut, kommer det inte att hitta hem igen. Om man däremot flyttar kupan tio meter bakåt hittar den.

– Om man flyttar en bikupa när bina är instängda kan man sedan täcka öppningen med granris, så att de får krypa ut. På något förunderligt sätt nollställs GPS:en och de hittar hem, även om man flyttat kupan fyra kilometer.

Sven märker skillnad på både smak och färg på honungen från de bigårdar som ligger vid skogen och de som är hemma i trädgården.

– Det blir en blommigare smak på trädgårdshonungen. Den i skogen får mer smak av blåbärsris och kan dra in ljungpollen i kupan och då blir honungen svårslungad. Man behöver vara mer alert och ta den i tid, förklarar Sven som valt att sälja honungen oslungad på bulk. 50 kilo häller han på burk och säljer själv.

– Jag säljer just nu det mesta på bulk till en annan biodlare som har slungutrustning, kanske investerar jag i eget slungrum på sikt.

Några som handlar direkt av Sven använder honungen till bakning. En restaurang odlar chili och köper honung för att göra inläggningar. Förra året gav skörden 120 kilo, i år blir det mer då Sven har fler kupor. Rent ekonomiskt har det mesta återinvesterats i utrustning, men det är stor efterfrågan på honung.

– Det finns potential att växa för den som vill. Det råder en bra marknad för honung, där man kan få runt 180 kronor för 500 gram. Det finns även andra biprodukter som vax och pollen, så det är en fråga om tid och intresse. Min plan är att bisysslan ska växa, det är helt fantastiska insekter som gör stor nytta för skog och mark. ◊

Sven Wallin, skogsägare och biodlare.

På något förunderligt sätt nollställs GPS:en och de hittar hem, även om man flyttat kupan fyra kilometer.

så funkar det

När skogen har vuxit sig mogen är det dags att skörda frukten av många års skötsel. Så här fungerar slutavverkningen med Stora Enso Skog.

1. Välj ut området

Se ut ett område, där skogen är mogen för avverkning. Kanske har du valt ut område på egen hand eller så har du kommit fram till vad som behöver göras i samråd med din virkesköpare.

4. Detaljplanering i skogen

Våra planeringsspecialister gör en detaljplanering av slutavverkningen med hjälp av digitala kartor och genom att läsa av skogsterrängen på plats. Planeraren upprättar sedan ett detaljerat underlag som innehåller en beskrivning av natur- och kulturvärden, samt yttergränser och avläggsplatser. Om det behövs förberedande åtgärder som underväxtröjning, planerar vi in det.

5. Dags för avverkning

När alla förberedande åtgärder är klara är det dags för skördaren att ta ner träden och skotaren att transportera ut virket. Ditt virke märks med vältlappar som visar varifrån virket kommer, om det är certifierat och vem som är säljare.

Använd vårt räkneverktyg för att räkna ut ränta och avkastning efter en avverkning. Gå in på Mina sidor på Stora Enso Skogs webb.

Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson och Stora Enso

2. Skriv ett avtal

Det du och virkesköparen kommer överens om tecknas ner i ett avtal. I avtalet är virkesköparen noggrann med att få med dina önskemål och behov som skogsägare. Avtalet innehåller exempelvis vilket skogsområde som ska avverkas, hur stort området är och betalningsvillkor.

I avtalet står också inom vilken tid som avverkningen ska utföras. Normalt tecknas avverkningsavtal på två eller tre år, i särskilda fall upp till fem år.

6. Mätning och prissättning

Virket transporteras sedan till industrier och sågverk. Biometria, en opartisk aktör för virkesmätning, mäter virket. Här sker en klassning av kvalitet och virkesvolym. Skogsbrukets Data Central SDC (även det en opartisk förening) lagrar all mätningsinformation och räknar fram ett pris.

3. Anmäl avverkning till Skogsstyrelsen

Om du säljer en slutavverkning på 0,5 hektar eller mer så ska det anmälas till Skogsstyrelsen minst sex veckor innan avverkningen startar. I anmälan anger du vilket område som ska avverkas, vilken kultur­ och miljöhänsyn som planeras, samt om riset ska tas ut på området. Anmälan kan du antingen göra själv eller ta hjälp av våra virkesköpare. Vi kan sköta både kontakten med Skogsstyrelsen och själva anmälan.

7. Redovisning

När allt virke är inmätt och alla kostnader är bokförda, gör vi en sammanställning som redovisar inmätningar, totala volymer och intäkter, avdrag för dina kostnader för avverkningen samt en summering av den slutliga utbetalningen.

När det rör sig om större summor kan du fördela din intäkt över flera år, något som påverkar din skatteeffekt positivt. Här är det klokt att ha kontakt med din skattespecialist som kan vägleda utifrån din situation. Din virkesköpare kan berätta mer om hur du kan höja värdet ytterligare i en betalplan med ränta hos oss.

Har du någon fråga kring avverkningen? Tveka inte att kontakta din virkesköpare! Lycka till!

Det är viktigt att gödsling sker vid rätt tidpunkt. Några år efter gallring, omkring tio år före slutavverkning är en bra tidpunkt.

Gödsling för ökad

tillväxt

Att gödsla skogen är som att ge den en näringsrik måltid om det sker vid rätt tidpunkt. I somras hjälpte Stora Enso skogsägare i Värmland att sprida ut gödsel med hjälp av en helikopter.

Text Sanna Casson Foto Daniel Dahlgren

STräden tar upp näringsämnen i gödslet.

må vita kulor faller ned från en blå sommarhimmel. De sprids ut över skogen från en behållare på en helikopter. Gödslet faller ner på marken och näringen tas sedan upp av träden genom rötterna.

– Skogen får en extra näringsboost. Träden tar upp näringsämnena i gödslet, något som skapar en bättre rotmassa och grönkrona och träd som blir starkare och växer bättre, berättar Mattias Andersson, virkesköpare på Stora Enso i Värmland.

När kan det då vara lämpligt att gödsla?

– Det är väldigt viktigt att gödslingen sker vid rätt tidpunkt. Efter sista gallringen, men omkring tio år innan slutavverkning kan vara lämpligt. För att skogen ska hinna ta upp kvävet innan avverkningen behövs den tiden. Så det är bra att tänka på att du inte ska avverka på minst tio år om du har gödslat skogen, säger Mattias. Det bästa beståndet för gödsling är ett bestånd som är ganska slutet, utan stora luckor.

Har du gles skog eller skadad skog på magra marker, lönar det sig inte att gödsla. Det är också viktigt att skogen är välskött och har ett bra virkesförråd.

Vanligast med konstgödsel

Än så länge är det vanligast att gödsla skogar med konstgödsel. Tillverkning av kvävegödsel kräver mycket energi, samtidigt kan gödsling i rätt bestånd göra nytta för klimatet. Den ökade tillväxten gör att mer koldioxid tas upp av träden plus att den extra volymen trä bidrar till att minska användningen av fossila bränslen och ökar tillgången på träråvara.

Det finns också andra typer av gödsel: aska från biobränsleeldade värmeverk kan exempelvis återföra näringsämnen till skogen. Askans innehåll av näring och tungmetaller bör testas innan och askan ska alltid vara härdad innan den sprids.

Undvik marker med naturvärden

Det är viktigt att gödslingen sker på rätt plats. Du bör

undvika att gödsla nära vattendrag eller på myrmark. Om gödselmedel hamnar direkt i vattnet, till exempel i en bäck, ökar innehållet av kväve i vattnet. Du bör inte heller gödsla marker med höga naturvärden. Gödslingen gör att du får fler arter som gillar kväve såsom gräs och örter, men mindre blåbär och lingon.

Förslag på mer skogsgödsling i Sverige

Intresset för skogsgödsling är stort. Skogsstyrelsen fick i uppdrag av regeringen att utreda möjligheten att utöka hållbar skogsgödsling i Sverige. I maj kom delrapporten från Skogsstyrelsen som föreslår att skogsgödsling kan öka från 30 000 till 50 000 hektar per år. Det skulle bidra till ökad tillväxt i skogen och större inbindning av kol. Samtidigt behövs mer kunskap och forskning kring hur skogsgödslingen kan öka på ett hållbart sätt. – Det sker just nu en hel del forskning på området. Skogforsk gör exempelvis olika fältförsök på gödslade och ogödslade marker, berättar Mattias Andersson. För att det ska bli lönsamt att gödsla skog är det bra

Räkna ut om gödsling

är lönsamt i din skog

Du kan räkna ut om du tjänar både i kronor, volym och diameterökning på att gödsla genom att fylla i beståndsdata (såsom exempelvis ålder på skogen, slutavverkningsålder,virkesförråd, gödselkostnad med mer) i pågödslingskalkylen skogskunskap.se

att samordna spridningen över ett större område.

– Vi vill att området ska vara minst några hektar stort och så samordnar vi gärna spridningen med när vi ska gödsla egna marker eller flera grannfastigheter. Utförs gödslingen på rätt sätt kan den öka tillväxten med så mycket som 20 procent. Vi behöver hela tiden utveckla skogsbruket och med hjälp av den här tjänsten kan vi bidra till en bättre tillväxt, avslutar Mattias Andersson. ◊

Skogsgödsling

• Skogsgödsling med kväve är en lönsam åtgärd om den utförs i rätt bestånd och vid rätt tidpunkt.

• Tillväxten kan öka med 10–20 kubikmeter per hektar.

• En välskött medelålders barrskog som är ganska sluten kan vara lämplig för gödsling.

• Det är viktigt att gödslingen sker i en produktionsskog och inte på marker med höga naturvärden eller nära vattendrag.

• Alla maskinella gödslingar ska anmälas till Skogsstyrelsen minst sex veckor före start.

Mattias Andersson var på plats i somras när skogsägare i Värmland fick hjälp att sprida ut gödsel med hjälp av en helikopter.

Skogens röda guld

Nygräddade köttbullar med potatismos och rårörda lingon och havregrynsgröt med lingonsylt är riktiga klassiker. Det röda bäret är en favorit i det svenska köket och har varit viktig för svenskarna historiskt, långt innan kylskåpet fanns.

Det lyser rött på marken i många höstskogar just nu.

Lingonet trivs bra i ett nordligt klimat, särskilt i tallskogar med mager jord, vilket gör att Sverige, Finland och Norge är perfekta hem för de röda bären.

Naturligt konserveringsmedel

Redan långt innan frysen fanns var lingon en favorit i köket. Tack vare sitt höga innehåll av bensoesyra, ett naturligt konserveringsmedel, kunde de förvaras i vatten hela vintern utan att jäsa. Lingonvatten, som det kallades, användes som dryck långt in på 1900-talet.

Den största delen av lingonskörden kokades in som sur sylt och användes sedan till gröt, palt, sill och potatis.

Den typiska lingonsylten, rårörd med socker, började inte kokas i de svenska hemmen förrän i slutet av 1800­talet, när sockret blev en vardagsvara som folk hade råd med.

Exotiskt i Asien

Vi förknippar lingon med Sverige, men de växer också i andra delar av världen, exempelvis i Ryssland, Kanada och norra USA. De kallas för ”cowberries” eller ”mountain cranberries” på engelska. I Ryssland används lingon till drycker och inläggningar, i Kanada kokar man lingonsylt till vilträtter och i delar av Asien har lingon börjat dyka upp som exotisk delikatess.

I dag är lingonsylt fortfarande en självklarhet i det svenska köket – inte bara till köttbullar utan också till blodpudding, raggmunk, vilt och pannkakor. Lingon används också i smoothies, bakverk, glögg och till och med i vissa ölsorter.

På senare år har lingon fått något av en renässans i hälsokretsar. Trots sin syrliga smak är lingon nämligen fyllda av nyttigheter, bland annat C­vitamin och antioxidanter som kan bidra till att stärka immunförsvaret. ◊

Text Sanna Casson Foto Adobe Stock

Lingonsmoothie

En lingonsmoothie är en bra start på dagen innan ett arbetspass i skogen. Här görs smoothien med lingon, banan, kardemumma och filmjölk. Toppa gärna med lingonströssel.

• Ingredienser

• 4 portioner

• 2 bananer

• 250 g frysta lingon

• 1/2 tsk malen kardemumma

• 6 dl filmjölk eller yoghurt

• Lingonströssel

Gör så här: Skala bananerna. Mixa banan, lingon, kardemumma och fil eller yoghurt. Häll upp i glas och toppa med frysta lingon.

Att tänka på när du plockar lingon i skogen

• Plocka varsamt, så att du inte skadar riset.

• Lämna kvar lite bär till fåglar och andra djur.

• Allemansrätten gäller, men tänk på att du inte får plocka lingon på tomtmark, nära bostadshus eller i naturreservat.

• Meddela var du är om du är ute ensam i skogen och plockar bär.

Lingonströssel

Ett nyttigare och godare alternativ till sötat strössel. Lingonströssel passar perfekt till allt från glass till krydda i viltgrytan och på smoothien.

Tillagning

1. Torka lingon i ugnen på 50 grader i cirka 8–10 timmar.

2. Mixa eller mortla de torkade bären till strössel.

3. Mixa strössel till pulver.

Källa | hälsoklubb.se

Källa | ICA.se

Varje sommar upprättar Stora Skedvis hembygdsförening en kolmila tillsammans. Kolmilan byggs av ved som staplas i en hög, täcks med ris och jord och får sedan pyra under kontrollerade former.

Kolmilan – ett glödande

skogsarv

En kolmila är som en stor, täckt vedhög, men istället för att låta veden brinna upp, får den glöda långsamt och bli till träkol. Det är ett gammalt sätt att ta tillvara på veden, som använts i tusentals år, när man behövde kol till smedjor och järnbruk. I Nyberget strax utanför Falun upprättar Stora Skedvis hembygdsförening en kolmila varje sommar, en tradition sedan 25 år tillbaka.

Text Eva Mandelqvist Foto Lasse Arvidson

Det började med fem äldre män som varit med sina fäder och kolat som barn och kom på idén om att göra en kolmila tillsammans. Den blev så populär att vi har hållit traditionen vid liv i 25 år, berättar Emanuel Vestlund som är en av medlemmarna i hembygdsföreningen.

Första dygnet mest kritiskt

Kolmilan byggs av ved som staplas i en hög, täcks med ris och jord, och får sedan pyra under kontrollerade former. Man kan använda vilket trädslag som helst, men Emanuel föredrar gran och tall, då björk har en tendens att vara krokig och då är det svårt att få det tätt. Milan får aldrig bli helt lufttät, då slocknar den. Syretillförseln regleras noggrant genom små hål vid milans nedre kant, så kallade fotympningar eller draggluggar. Det första dygnet är det mest kritiska, innan milan hunnit få en jämn och stabil värme.

– Man får känna av kolmilan och röken ger viss vägledning. Grå rök betyder för lite syre, vid vit rök får den för mycket syre. När röken är genomskinligt blå är det bra.

Under hela kolningen måste milan bevakas dygnet runt, ett arbete som sköttes av kolare förr i tiden som bodde intill i enkla kojor ute i skogen.

Vi har ett schema där vi vaktar kolmilan under de två veckor som den kolar.

– Vi har ett schema där vi vaktar kolmilan under de två veckor som den kolar. Vi har en vattentank på plats och eldar så klart inte vid eldningsförbud. Vår mila är 20–25 kubikmeter och det blir ungefär hälften så mycket kol, som i vårt fall används till grillkol, säger Emanuel och berättar att kolbulle alltid finns på menyn i kolarkojan.

Kolbullen som består av mjöl, vatten, salt och sidfläsk var perfekt för långa arbetsdagar ute i skogen. Den krävde inga färska ingredienser, vilket var en stor fördel för dem som bodde veckor i sträck i kolarkojan. I dag har kolbullen blivit något av en kulturhistorisk maträtt som ofta serveras vid hembygdsdagar och kolmilefiranden, en smak av det gamla skogsarbetarlivet.

Förra årets mila hette Caroline, vi får se vad årets ska heta.

Respekt för skogsrået

Att vara kolare var ett ensamt arbete och enligt folktraditioner och sägner kunde skogsrået dyka upp och hjälpa till eller skada kolarna. Skogsrået var en symbol för skogens kraft och nyckfullhet, och kolarna visste att de var tvungna att visa respekt för detta väsen. Kolmilan hade också a lltid ett kvinnonamn, ofta kolarens frus namn.

– Förra årets mila hette Caroline, vi får se vad årets ska heta, säger Emanuel.

I skogslandskapet kan man ofta hitta spår av gamla kolmilor som känns igen som en kolbotten. Ibland finns fortfarande användbart kol kvar i marken, ett levande arv från skogsarbetet förr. Kolbottnar betraktas som kulturspår och sparas idag vid skogsbruk. ◊

Tack för din medverkan!

Tack alla läsare som tog sig tid att medverka i vår läsarundersökning. 96 procent av er som har svarat på undersökningen har läst Skogsnära någon gång. Merparten tycker att helhetsintrycket av tidningen är bra, 86 procent ger magasinet mellan 7 och 10 poäng på en skala, där 10 är mycket bra och 1 är mycket dåligt.

De som svarat på enkäten läser gärna om skogsbruk och skötsel, skogsekonomi och juridik, nya produkter från skogen och skogsägarporträtt. Vi har också fått massor med tips om vad ni vill läsa mer om: reportage om skogsägare med ett mindre skogsinnehav, fler artiklar om forskning och vad man kan göra med skogsråvaran och fler reportage om skogsskötsel ur olika perspektiv. För att bara nämna några exempel. Vi tar med oss tipsen när vi planerar framtida nummer av magasinet. Stort tack för det!

Missade du att svara på läsarundersökningen, men har tips på sådant som du vill läsa om? Vi tar gärna del av dina idéer också. Mejla oss på: skogsnara@storaenso.com

Viltvård – en aktiv balansgång

Tobias Hjortstråle, viltförvaltningschef på Stora Enso.

Från att älgen varit nästan utrotad i Sverige i början av 1900talet är älgtätheten hög idag. För att minska betesskadorna i skogen, men samtidigt ha en älgstam som mår bra har riksdagen tagit fram en adaptiv modell. Tobias Hjortstråle, viltförvaltningschef på Stora Enso förklarar hur den fungerar.

Text Eva Mandelqvist Foto Lasse Arvidson

Ibörjan av 1900talet var älgen nästan utrotad efter att ha jagats hårt sedan 1789 då Gustav III bestämde att jakten inte bara tillhörde adeln, utan även markägaren. Det fanns i princip inga regler för jakten och ingen viltvård.

Fram till andra världskriget låg älgstammen på en låg nivå, men när nya jaktregler infördes och viltvårdsföreningar började etableras ändrades förutsättningarna.

Älgstammen fick goda förutsättningar Nya regler om att spara mer älgkor ledde till en högre reproduktion. Dessutom fanns få rovdjur i skogarna och ett storskaligt skogsbruk med unga tall- och björkbestånd som skapade idealiska förhållanden för älg. Älgarna fick goda förutsättningar och blev allt fler under 1980-talet.

Under 2000-talet var älgtätheten mycket hög och man började medvetet jobba för en minskning. 2012 kom ett regeringsdirektiv om att minska älgtätheten, vilket skedde fram till 2023. De senaste två åren har vi sett en ökning till dagens cirka 240 000 älgar. Förra året sköts 57 000 älgar.

Tobias Hjortstråle är viltförvaltningschef på Stora Enso och berättar hur det fungerar idag.

Vad är det som styr nivåerna för älgtäthet?

– Vi ska ha en älgstam som mår bra, där förhållandet mellan bete och antalet älgar är i balans. Det är den balansen vi hela tiden jobbar mot, det kallas adaptiv förvaltning. Utgår vi från betesskador finns en överenskommen acceptans om att betesskador får uppgå till 30 procent. Det betyder att sju av tio tallar ska vara oskadda. Förutom betesskador tar man hänsyn till mångfald och trafikrisker. Det går alltså inte att sätta ett mått på antal älgar per tusen hektar, eftersom det finns olika påverkansfaktorer.

Funkar den adaptiva modellen som Riksdagen tagit fram?

– Ja, i teorin, eftersom man eftersträvar en älgtäthet i balans med betesresurserna och där tillväxten av älg skjuts av. Systemet tar inte hänsyn till jägarnas önskan om önskade kvoter för en meningsfull jakt.

Hur står vi oss i ett internationellt perspektiv?

– Vi har mest älg i hela världen i förhållande till yta produktiv skogsmark. På andra plats ligger Norge medan Finland har hälften så mycket älg.

En älg kan sommartid äta 35 kg per dag, vad i skogen lockar mest?

– Sommartid äter de örter, bärris och löv, där rönn, asp, sälg och ek är favoriterna. I brist på det äter de björkblad. På hösten är bärriset huvudfödan och när vintern kommer går älgen över på kvistar och då kommer betesskadorna på tall. Den gillar inte gran.

Röj din föryngring enligt normala rutiner, men inte för sent då kommer betesskadorna.

Hur påverkas betesskadorna av annat klövvilt?

– Både kronhjort och dovhjort har ökat kraftigt i Sverige. Kronhjorten har ungefär samma diet som älgen medan dovhjorten lever på bärris och örter. Det i sin tur kan skapa konkurrens kring maten så att älgen går tidigare på kvistbete och därmed bidrar dovhjorten till betesskador.

Hur kan man tänka som skogsägare för att undvika betesskador?

– Du behöver addera en viltanpassad skötsel som handlar om att vara uppmärksam och veta hur djuren fungerar. Röj din föryngring enligt normala rutiner, men inte för sent då kommer betesskadorna. Röj rätt, det ska inte vara soprent för det leder till skador. Finns klövvilt är

mitt råd att engagera sig i ett skötselområde och alliera sig med olika organisationer som jobbar med frågan.

Hur ser trenden ut när det gäller betesskador?

– Sammantaget går det sakta neråt, men det skiljer sig i landet. De som jobbat med att föryngra genom att välja rätt trädslag för marken får goda resultat.

Vad är Stora Ensos ståndpunkt?

– Vi jobbar med adaptiv förvaltning och utgår från skadenivåerna. Vi försöker se till att det finns tillräckligt med tall och samtidigt välja rätt trädslag för marken. Vi försöker hålla älgtätheten i balans och det kan handla om tre till åtta älgar per tusen hektar, beroende på förutsättningarna. ◊

När skogen går i vila

Hösten är skogens tid för omställning. Djur och växter växlar till överlevnadsläge, näringsämnen flyttas om och marken sjuder av aktivitet.

Text Eva Mandelqvist Foto Adobe Stock

Lövträd som björk, asp och ek förbereder sig inför vintern genom att gå i vinterdvala. När dagarna blir kortare och temperaturen sjunker, bryts klorofyllen ner i bladen, så att färgpigment som gula karotenoider och röda antocyaniner träder fram och ger träden dess karaktäristiska höstskrud.

Innan trädet fäller löven, återförs värdefulla ämnen som kväve, fosfor och kalium tillbaka in i stammen och rötterna. På så sätt bevaras näringsämnen till nästa växtsäsong.

Att bladen ramlar av träden skyddar också trädet från att förlora vatten under vintern, då marken ofta är frusen och upptag av vatten är begränsat.

Barrträd, som gran och tall, sänker sin ämnesomsättning kraftigt under den kalla perioden. Barren har dessutom ett vaxlager som skyddar mot kyla och uttorkning.

Djurens strategi – flytta, samla eller sova

Det tydligaste hösttecknet är när flyttfåglarna ger sig iväg, men strategierna för att hantera hösten skiljer sig mellan olika djurarter. Flyttfåglar, som lövsångare och trädpiplärka, lämnar Sverige redan i augusti till september. Deras avfärd styrs av dagsljus och tillgång på föda.

Igelkott, grod­ och kräldjur går i dvala. Det innebär att djuret kraftigt sänker kroppstemperaturen, ämnesomsättningen och hjärtrytmen för att spara energi. Fladdermöss kan sänka kroppstemperaturen till noll grader.

Ekorrar, nötskrikor och vissa sorkar samlar mat under hösten och gömmer förråd inför vintern.

Älg, rådjur, hjort och räv är aktiva året runt men anpassar sig. Pälsen blir tjockare och de rör sig mindre för att spara energi. De söker näring där den finns, exempelvis genom att beta bark och kvistar.

Nedbrytning i fokus

Trots den synliga delen av att växtlivet saktar in, är hösten en aktiv tid i marken.

Trattkantareller, stensoppar och andra höstsvampar bildar hattar när temperaturen är låg men marken fortfarande är fuktig, vilket är idealiska förhållanden för svampplockare.

Svampar och mikroorganismer spelar också en avgörande roll i nedbrytningen av organiskt material som löv, döda växter och djurspillning. Processen frigör näringsämnen som återförs till jorden och blir tillgängliga för växter kommande vår. ◊

Läs mer

Tips på vad du kan göra i din skog på hösten. Se artikeln Just nu i din skog på sidan 16.

Lös krysset och vinn en matlåda

Vi lottar ut två stycken matlådor bland de som skickar in den rätta lösningen från de färgade rutorna senast den 24 oktober till: Stora Enso Skog, Skogsnära, 791 80 Falun eller via e-post: skogsnara@storaenso.com. Ange adress och mobiltelefonnummer när du skickar in ditt svar.

Två vinnare i kryss #2, 2025 får varsin matlåda: Gudrun Lernman, Karlstad och Sventa Rynoson, Sala Vinnarna i krysset omnämns med namn och ort i nästa nummer av Skogsnära.

Foto

Arvidson

Det är lätt att missa en bra deal. Hos oss maximerar du din avkastning med ränta på betalplanen. Så innan du tar nästa beslut, gå in på skog.storaenso.com/sv-se/bmr eller scanna QR-koden för att lära dig mer om hur du kan få både din skog och dina pengar att växa.

The renewable materials company

Stora Enso Skog AB 791 80 Falun

Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen på baksidan (ej adressidan).

Foto Lasse

Arvidson