+ Skydda skogen från skador
+ På besök i Hälsinglands skogar
+ Hett pris för hållbar förpackning
Ett hållbart skogsbruk
Naturvård, skötsel och bioenergi
Möt skogsägaren Sven-Erik Björklin som mår bra ända in i själen av skogsarbete.
Just nu i din skog.
Fixa veden i vinter.
TEMA
Skogen och klimatet 18–35.
Naturvårdande skötsel.
Alternativa skötselmetoder.
Håll skogsbilvägen i skick.
Skogens dolda guld.
Så påverkar skogsutredningen skogsägare.
Tips inför längdskidsäsongen.
En hållbar energikälla.
Vi vill lyfta olika röster i vår organisation.
Därför kommer du att få möta olika ansikten här som skriver ledaren.
Denna gång har turen kommit till Lovisa Haglöf.
Skogsägare bidrar till en vacker mångfald
Första gången jag gick i en bokskog på våren så trodde jag att jag klivit in i en film. Det var så annorlunda mot hur jag definierade en skog. Spännande att utforska, men nästan lite overkligt. Uppväxt som jag är med att en skog är en norrländsk tallhed, så öppnade sig helt plötsligt världen och visade en helt annan verklighet.
Genom livet har jag upplevt samma känsla många gånger när jag rest, träffar nya människor, flyttat till nya ställen, börjat på nya jobb. Känslan är alltid lika underbar och lite skrämmande, men den har skiftat min bild av världen och berikat mig.
Mångfald är en kombination av våra olikheter som formar vår syn på världen, vårt perspektiv och vårt förhållningssätt. Mångfald av biodiversitet bidrar till skogar som är mer motståndskraftiga mot sjukdomar och klimatförändringar.
Som skogsägare bidrar du med dina unika perspektiv på skogsbruk till en vacker mosaik av mångfald i våra skogar. Det kan handla om att blanda trädslagen för att säkra för klimatförändringar, att testa alternativa skötselmetoder på en del av din mark, att använda skogsmarken för att även producera fossilfri energi som grot och vindkraft till samhället.
Med mångfald framtidssäkrar vi både vår skog, oss själva och vårt samhälle.
Lovisa Haglöf
Stora Enso bioenergi
Skogsnära ges ut av Stora Enso Skog
Redaktörer Sanna Casson och
Annsofie Öhman
Art director Thomas Rissveds
Produktion Confetti
Tryck Ruter
Omslagsfoto Lasse Arvidson
Prenumerationsärenden louise.ekeblad@storaenso.com
Stora Enso Skog 791 80 Falun
Telefon 01046 400 00
Hemsida www.storaenso.com/skog
ISSN 2003-2110
Ansvarig utgivare Louise Ekeblad
Visste du att?…
Boktipset: Jul i stora skogen
Ett boktips inför julen är Ulf Starks barnbok Jul i Stora Skogen. Kanske något att läsa för barn eller barnbarn eller bläddra i själv? I Stora Skogen väntar djuren på tomten. Kaninerna planerar maten till julbordet och skogens fåglar klär granarna med vildäpplen, glasbitar och fjädrar i alla färger. Men kaninbarnen Nina och Kain orkar inte vänta, de ger sig ut i vinternatten för att leta upp tomten och hamnar i en snöstorm. Ödet för dem till en vresig tomte. Boken är illustrerad av Eva Eriksson.
• Sverige är en av världens största exportörer av massa, papper och sågade trävaror.
• 2024 uppgick det totala exportvärdet av svenska skogsprodukter till cirka 185 miljarder kronor.
• Mer än 80 procent av produkterna exporteras.
• Cirka två av tre träbaserade produkter som tillverkas i Sverige säljs inom EU.
Källa | Skogsindustrierna
Mikrofoner kan avslöja torkstress
Torka är en vanlig orsak till att skog dör och minskar i tillväxt. En orsak till att träden inte återhämtar sig efter torkan tros vara att xylemet, det vill säga vävnaden, som leder vatten uppåt i trädet fylls med luftbubblor. Det kallas embolism och kan liknas med en blodpropp hos en människa.
Nu har en forskargrupp på SLU upptäckt att det uppstår ett ljud när vattnet i bubblan brister, något som kan höras med en mikrofon. På så vis går det att se om ett träd har drabbats av permanenta torkskador. Studien lägger grunden för att utveckla en metod som gör det möjligt att studera när och varför träd kan drabbas av embolism under torka.
Källa | SLU
Poddtipset: Skogen och klimatet
”Rätt röjning ger stor skog med mångfald” och ”Skador på skogen i ett förändrat klimat”. Det är några av de teman som lyfts i Linnéuniversitetets podcast Skogen och klimatet, där man pratar om hur man kan förändra ett kommersiellt skogsbruk för bästa klimateffekt. Finns där poddar finns.
Läs mer om skogen och klimatet på våra temasidor sid 18–35.
3
Vedens fukthalt kan nu mätas på tre minuter
Skogforsk har utvecklat en mikrovågbaserad teknik för att mäta fukthalten i rundved och flis direkt på en lastbil. Mätningen tar bara tre minuter och metoden är ett genombrott för kvalitetsbedömning och handel med rundved och flis.
Källa | Skogforsk
Stora Enso och Marimekko prisas
för hållbara presentförpackningar
Det finska designhuset Marimekko är välkänt för sina färgstarka mönster på textilier, kläder och inredningsprodukter. De tog hjälp av Stora Enso för att uppdatera sina presentförpackningar. Målet var att minska onödigt material i kartongerna, men samtidigt skydda ömtåliga produkter och skapa en produkt med fokus både på funktion och form.
Resultatet blev kartonger som är tillverkade av hållbar wellpapp som kan vikas på flera sätt för att skydda olika typer av produkter, utan att behöva använda tejp eller stötdämpande material. Vissa av förpackningarna har handtag och kan även användas som shoppingpåsar. Dessutom är produkten skapad av träfiber från nordiska skogar, något som ger kortare leveranser och minskad miljöpåverkan.
Stora Enso och Marimekko prisades med Red Dot Design Award 2025 för kartongerna. Juryns bedömning utgår från estetik, funktion, hållbarhet, innovation och form.
”Närväxerskogen mår jag bra”
Sven-Erik Björklin älskar att vara ute och röja, plantera och se hur skogen föryngras. Han gör mycket arbete själv i sin granskog i Hälsingland.
– Jag är nästan lite störd för att jag är så intresserad av skogen. Men jag mår så bra ända in i själen av att vara ute och jobba i beståndet, säger han.
Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson
Jag gillar att vara på landet och har aldrig haft någon längtan till en stad.
När frågan kom från föräldrarna i slutet av 1990-talet var svaret självklart. Visst ville Sven-Erik ta över skogen; på ett villkor. – Jag var den av fem syskon som hade visat mest intresse för skogen. Samtidigt är jag mån om relationen med mina syskon, så jag sa till mina föräldrar att jag ville att de skulle kolla med syskonen först och de hade inga invändningar. Det är nog lite unikt att vi var så överens, berättar Sven-Erik.
Den rödmålade gården som Sven-Erik tog över ligger omgiven av åkrar och granskog i det lilla samhället Röste i Hälsingland. Byn ligger fem kilometer norr om Bollnäs, vid Rösteåns mynning.
Här har Sven-Eriks familj bott i generationer. Sven-Eriks farfar byggde huvudbyggnaden 1924. Familjen levde på skogen och jordbruket, som så många andra gjorde på den tiden. På 60-talet tog Sven-Eriks föräldrar över gården, där Sven-Erik och hans syskon växte upp.
– Det var en fin plats att växa upp på, nära naturen. Som barn klättrade vi i träden och lekte mycket utomhus. Jag gillar att vara på landet och har aldrig haft någon längtan till en stad, berättar Sven-Erik.
När han blev äldre hjälpte han till att hugga ved som värmde upp huset under vintern. Han tyckte om att arbeta ute i friska luften och att jobba med händerna.
Offensiv i skogsarbetet
Skogen ligger några kilometer från gården och är utspridd på flera skiften, på sammanlagt 28 hektar. Den består främst av bördig granmark, men har också inslag av tall.
När Sven-Erik tog över skogen under slutet av 1990-talet var det en del som behövde göras.
– Eftersom pappa var sjukpensionär var han inte så aktiv de sista åren. Röjningen var eftersatt och en del skog hade blivit gammal, berättar Sven-Erik.
Sven-Erik satsar mycket på skogskötsel. Målet är att ha en skog som växer och mår bra.
Sven-Erik Björklin
Bor: I Röste, fem kilometer norr om Bollnäs i Hälsingland.
Yrke: Isoleringsmontör tre dagar i veckan, pensionär två dagar i veckan.
Familj: Sambon Annika som jobbar inom omsorgen och hunden Messi.
Omfattning: 28 hektar skogsmark, fördelade på flera skiften.
Skogens karaktär: Bördig granmark med inslag av tall.
Familjen levde på skogen och jordbruket, som så många andra gjorde på den tiden.
Röste
För mig är det närheten med naturen som är grejen med jakten.
Sven-Eriks gård ligger i Röste, utanför Bollnäs. Här har han bott sedan han var barn och han vill inte bo någon annanstans.
Sven-Erik gör mycket själv i sin skog, men tar hjälp av Stora Enso med avverkning och andra åtgärder. Skogsbruksplanen har han i sitt huvud.
Sven-Erik satte igång direkt, det var inget att fundera över. Han röjde vissa delar av skogen, avverkade andra delar, markberedde och föryngrade.
– Redan från starten satte jag upp ett mål med min skog och det var att den skulle växa och må bra. För att nå dit har jag varit ganska offensiv i skogsarbetet. Jag har satsat mycket på skötsel.
Gick sin egen väg
På den tiden när Sven-Erik tog över skogen skulle man låta hygget vila länge innan man markberedde, men det var han lite tveksam till. Han gick sin egen väg, markberedde på hösten och satte igång planteringen på våren.
– Det gick utmärkt. Sedan valde jag att inte spara på krutet vid föryngringen. Jag lämnade frötallar, men planterade gran under också. Jag hade tur och lyckades oerhört bra med föryngringen. De konkreta resultaten gjorde skogsarbetet ännu roligare, säger Sven-Erik.
Mår bra i själen
Den skogliga kunskapen har Sven-Erik snappat upp från andra kunniga skogsägare och virkesköpare. Sedan har han lärt sig genom att testa sig fram. Han har tillbringat oräkneliga timmar i skogen.
– Jag är lite störd, men jag mår verkligen bra i själen av att vara ute i skogen och se hur den växer. Sedan får jag också vardagsmotion av att vara ute och arbeta, säger han.
Hunden Messi och sambon Annika bor också på gården.
Sedan 20 år tillbaka tar Sven-Erik hjälp av Stora Enso med avverkning och andra åtgärder.
– Samarbetet fungerar jättebra. Jag har en duktig virkesköpare som jag har en god kontakt med, det betyder mycket. Vi åker ut i skogen tillsammans och pratar om vad som ska göras, säger Sven-Erik.
Nästa åtgärd som är planerad är en gallring i vinter.
– Jag kommer att ta hjälp av Stora Enso, men jag kan inte låta bli att engagera mig ändå. Jag pratar gärna med maskinförarna och informerar mig om vad som händer. En vän till mig skojar om att det måste vara hemskt att köra för mig, eftersom jag vill peta i allt, skrattar han.
Någon skogsbruksplan har han inte, den sitter i hans huvud, säger han.
– Jag har bra koll på min skog, jag har tillbringat så mycket tid i den, så än så länge har jag inte tyckt att jag behöver någon.
Drivit eget företag
Vid sidan av skogen har Sven-Erik drivit ett eget företag, Bollnäs isoleringservice, i 25 år. Företaget erbjöd tjänster inom teknisk isolering i byggbranschen. Sven-Erik
gillade sitt jobb, men att driva eget kunde vara stressigt. – När det var som mest körigt med företaget brukade jag åka upp till skogen. Det var en kontrast. Jag tittade på vad jag gjort och vad som behövde göras, och släppte allt annat för en stund.
Nyligen sålde Sven-Erik bolaget och jobbar i stället deltid som anställd tre dagar i veckan, vilket gör att han kan lägga mer tid skogen.
– Men det känns i kroppen att jag har blivit lite äldre. Jag är inte längre ute i åtta timmar och röjer, utan kanske nöjer mig med fyra, skrattar han.
Jägare och naturmänniska
När Sven-Erik inte är ute och jobbar i skogen är han gärna ute och jagar. Han jagar både älg och småvilt. Småvilt jagar han gärna med sin stövare Messi.
– För mig är det närheten med naturen som är grejen med jakten. I går morse var jag ute med Messi i soluppgången, det var så vackert. Jag bryr mig inte så mycket om att skjuta, det är roligare att se hunden jobba och bara titta på naturen.
Sedan värdesätter han också jaktlaget som han är med i.
– Det är ett bra gäng, där det inte spelar någon roll om du är 20 eller 70. Vi har ett gemensamt intresse och en fin sammanhållning.
Att vistas i naturen är ett sätt för Sven-Erik att ladda om. Han går på promenader med sambon Annika och ibland åker han till stugan i Jämtland för att fiska abborre med brorsönerna.
God skötsel ger en välmående skog
Sven-Eriks skog har klarat sig från granbarkborren och han oroar sig inte så mycket för riskerna.
– Det är klart att det finns risker med att äga skog, men än så länge har den växt bra. Ibland kan debatten mot kalhyggen vara lite snedvriden tycker jag. Självklart ska vi ha respekt för naturen, men det är inte roligt att se en granskog som dör.
Sven-Erik är övertygad om att en god skötsel är nyckeln till en välmående skog.
– Sköter man skogen så växer den och när skogen växer mår jag bra. ◊
Självklart ska vi ha respekt för naturen, men det är inte roligt att se en granskog som dör.
Möt maskinförarna som bytte bana med Stora Enso
Bristen på maskinförare är stor i skogsbranschen. Därför har
Stora Enso gjort stora satsningar inom kompetensförsörjning.
Kristin, Bastian och Oskar var några av dem som gick yrkesväxlarutbildningen och jobbar som skogsmaskinförare idag.
Text Stora Enso och Sanna Casson
Stora Enso har aktiverat och utbildat totalt 50 maskinförare genom praktik, traineeprogram och yrkesväxlarutbildningar under 2025.
Under sommaren genomfördes en yrkesväxlarutbildning för personer som vill byta bransch. Den femton veckor långa utbildningen genomfördes på Älvdalens utbildningscenter och Södra Viken i Sunne. Undervisningen bestod både av maskinträning och simulatorträning, det vill säga modeller av verkligheten, som underlättar inlärningen av maskinkörning.
Utbildningen avslutades med fyra veckors praktik. Av nästan 150 sökande antogs tolv deltagare i Värmland och Dalarna.
– Vi hade en tes om att gruppen yrkesväxlare är drivna och motiverade, vilket kan korta startsträckan in i yrket. Det har visat sig stämma. Vi har sett otroligt fina resultat på tester som gjorts under utbildningens gång och en månad efter avslutad utbildning är redan åtta deltagare sysselsatta, säger Erica Norén Hallin, chef för kompetensförsörjning på Stora Enso Skog.
Lärare som brinner för sitt arbete
Kristin Persson, 46, Bastian Hagen, 24 och Oskar Andersson, 40, är några av dem som genomfört yrkesväxlarutbildningen och nu jobbar som skogsmaskinförare. De tog alla tre chansen att byta jobb och är nöjda med utbildningen. Engagerade lärare och ett sammansvetsat gäng under utbildningen var några av fördelarna. Läs mer om vad de tyckte på nästa sida.
Är du intresserad av ett yrkesliv i skogen?
Läs mer på Skogsvägen.se
Framtidens skogsmaskinförare i grundskolan I arbetet med att öka kunskapen om vad ett arbete i skogen innebär ingår inte bara vuxna, utan också en yngre målgrupp. Stora Enso samarbetar med grundskolan och är värd för Ung Företagsamhets grundskoleutmaning i Värmland.
Syftet är att uppmärksamma skogen som arbetsplats, samt att kombinera entreprenörskap och hållbarhet. Över 4 000 värmländska elever arbetar nu med temat ”Framtidens arbetsplats i skogen”.
– Det här projektet kan öka nyfikenheten för att arbeta i skogen i framtiden och att hjälpa oss att se saker ur nya perspektiv, säger Erica Norén Hallin.
Stora Ensos interna jurygrupp utser topp tre bland bidragen som sedan tävlar i en regionsfinal den 20 mars. ◊
Erica Norén Hallin, chef för kompetensförsörjning på Stora Enso Skog.
Foto
Lasse
Arvidson
”Jag har alltid tyckt att det varit roligast att köra lastbil i skogen i mitt tidigare jobb. Nu får jag vara i det vackra och fina hela tiden. Utbildningen var mycket positiv och lärarna brinner verkligen för sitt arbete”.
Kristin Persson, 46
”Jag blev varslad från mitt tidigare arbete och hade funderat på att utbilda mig till skogsmaskinförare. När jag fick upp en annons om yrkesväxlarutbildningen kände jag att det var rätt väg och att jag behövde ta den chansen”.
Bastian Hagen, 24
”Utbildningen var jätterolig och vi alla var ett sammanhållande gäng som hjälptes åt under utbildningens gång. Jag skulle verkligen rekommendera andra som funderar på att yrkesväxla och har ett intresse för skogen att ta chansen”.
Andersson, 40
Oskar
Just nu
i din skog
Januari, februari och mars
Text Eva Mandelqvist Foto Lasse Arvidson
Rådgivning i tid
Många skogsfastigheter ligger otillgängligt, vilket gör vägar viktiga. Ta hjälp i tid och planera inför som- maren, kanske behövs en ny väg, eller en förbättring av den gamla? Att i god tid få veta vad det kostar och vad som krävs gör att du kan genomföra åtgärden när behovet uppstår. Tänk på att det även går att bygga väg under vintern.
Inventera på vårvintern
Efter en snörik vinter är det viktigt att se över skogen för att upptäcka toppbrott eller stormskador, särskilt i höjdlägen på 300 till 400 meter. Ibland syns skadorna först efter några hundra meter in i beståndet. Skogsvårdslagen kräver dessutom att stormfällda träd tas om hand och det finns också ett ekonomiskt värde i virket. Ofta bär skaren ända in i mars, och med skidor eller snöskoter kan du både njuta av din skog och få mycket inventeringsarbete gjort.
Planeraochprata medgrannarna
Vinternärrätttidförattgörauppenårsplanochbestämmavilkaåtgärdersom skagörastillsommarochhöst,tillexempel röjning.Genomattliggastegetföreblir det enklare att hinna med alla moment. Pratagärnamedgrannarna,attsamordna åtgärdersomkanminskaflyttkostnaderna ochgebättreplaneringförallaparter.
Uppdatera skogsbruksplanen
I början av året uppdateras skogsbruksplanerna, passa då på att kontakta din virkesköpare och gå igenom planen tillsammans. Det kan handla om skogsvård, gallring eller slutavverkning.
Fixa veden i vinter!
Nu i juletid och under årets kalla månader eldar vi lite extra i öppna spisen eller kaminen. Kanske lika mycket för värmen som för myskänslan. Som skogsägare har du förmånen att kunna ta ved från den egna skogen. Här tipsar vi om när och hur du ska göra för bästa resultat!
Text Annsofie Öhman Foto Lasse Arvidson
Torr ved
I grund och botten handlar det om att få till en torr och fin ved, då brinner brasan som bäst.
Fäll träden vintertid
Vintertid, oktober till mars, är bästa perioden för att fälla träd. Träden är i vila och saven har dragit sig tillbaka. Veden innehåller mindre vatten vilket gör att den torkar snabbare. Lite klenare träd, upp till 25 centimeter i omkrets, klarar man av att fälla med motorsåg.
Kör veden till gården
Se till att träden kommer hem till gården, med fyrhjuling eller traktor. Där kan den ligga fram tills vårvärmen kommer.
Kapning och klyvning
I mars, april är det dags för kapning och klyvning. En del gör det med vedyxa och huggkubb, men är det en större mängd ved är det vanligt att man använder vedkap och vedklyv.
Samla veden i luftig hög
Lägg den kluvna veden i en luftig hög. Luften och solen måste kunna torka veden. Om du hellre vill stapla veden, gör det inte för noggrant så det blir för tätt, vinden måste kunna åt veden. Det gör inget att det regnar lite på veden under våren, porerna öppnar sig, och veden torkar ännu bättre då.
Vedboden innan midsommar
Innan midsommar ska veden vara inne i vedboden, för att skyddas mot väta. Vid den tiden börjar det bli dagg och luftfuktigheten ökar. I vedboden kan man stapla veden noggrannare om man vill. Sedan är det bara att elda till hösten och vintern!
Visste du att?…
• För att få snygg ved kan det vara bättre att avverka på vintern. Då sitter nämligen barken fast bättre och nävern är också ett bra tändmaterial.
• Det är stor skillnad på utvinningen av energi i torr och fuktig ved. Om du eldar ved som inte torkat ordentligt går en stor del av energin åt bara till att koka bort vattnet ur veden. Det bidrar till en sämre förbränning med mer utsläpp.
• Vid vanlig virkesförsäljning anges volymen i kubikmeter fast under bark (m3 fub). En kubikmeter stjälpt ved motsvarar ungefär 0,35 kubikmeter fast under bark. FotoShutterstock
Skogen och klimatet
Du behöver faktiskt inte välja. Det går att gynna klimatet och ha ett produktivt skogsbruk. Du kan utveckla naturvärden på vissa delar av marken och gynna produktionen på andra.
I det här numret fördjupar vi oss i naturvårdande skötsel och bioenergi och vad du som skogsägare tjänar på att ta ut grot. Vi tittar också närmare på alternativa skötselmetoder och du får möta skogsägare som har testat att avverka på ett annat sätt än det traditionella. Vi berättar om betydelsen av skogsbilvägar när vi får ett mildare klimat med blötare vintrar.
Sedan lyfter vi dessutom en brännhet fråga: Skogsutredningen, som innehåller förslag för att både öka tillväxten i de svenska skogarna och skapa ett hållbart skogsbruk.
Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson
Sveriges skogar viktiga för klimatet
Sveriges skogar spelar en avgörande roll i klimatarbetet. Ett aktivt och hållbart skogsbruk bidrar till klimatnytta. Samtidigt ställer klimatförändringarna nya krav på skogsskötseln.
Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson
Att du som skogsägare satsar på åtgärder i skogen som ger en bättre tillväxt gör skillnad. Friska, starka träd blir mer motståndskraftiga mot klimatförändringar och skadedjur.
Svenska skogar binder dessutom varje år in enorma mängder koldioxid. Men det är inte bara träden som växer som gör nytta. När virke används till byggmaterial, möbler eller biobränslen ersätter det fossila material, vilket minskar utsläppen.
En trädstam som blir till husvägg fortsätter i praktiken
att lagra kol i årtionden. Samtidigt växer ny skog upp där den gamla avverkats. På så sätt kan ett aktivt skogsbruk bidra till klimatnytta genom både tillväxt och användningen av träprodukter.
Klimatanpassning av skogen
Klimatförändringarna ställer dock nya krav på skogsbruket. Mildare temperaturer och mer extremväder som kraftiga stormar och torka ökar riskerna för skogen. Klimatzonerna flyttar för närvarande norrut med fem till tio kilometer om året. Den skog du anlägger och sköter nu
ska även kunna producera bra och vara lönsam i ett framtida klimat.
För att möta utvecklingen krävs klimatanpassade strategier. Som skogsägare finns det några saker som du kan tänka på för att anpassa dig till klimatförändringarna.
Välj rätt trädslag för rätt mark, det gör träden mer motståndskraftiga och ökar dessutom tillväxten. Tänk på att klimatet redan har ändrats i viss utsträckning och se till att använda uppdaterad information om lämpligt plantval.
Blanda gärna trädslag. Att blanda in björk i gran- eller tallbeståndet kan både minska risken för skador och gynna den biologiska mångfalden. Genom att skapa blandskogar sprider du riskerna om ett trädslag skulle drabbas av omfattande skador.
Satsa på en skonsam markberedning som gör att jorden behåller sin förmåga att ta upp vatten på ett bra sätt. Skydda skogen i den utsträckning det går mot bränder och skadeinsekter, något som blir allt vanligare i ett varmare och torrare klimat. Det kan handla om allt från att undvika att köra skogsmaskin när det är väldigt torrt i marken till att vara snabb med att ta bort vindfällen för att undvika granbarkborreangrepp.
Sedan motverkar du också risker genom att vara en aktiv skogsägare. Genom att röja och gallra skogen i rätt tid minskar risken för stormskador och snöbrott. Du kan också planera bilvägar som klarar mildare vintrar och minska viltskador genom att skydda plantorna med hjälp av inhägnader eller insektsmedel.
Skogsstyrelsens handlingsplan
Skogsstyrelsen tog fram en handlingsplan för klimatanpassning av skogsbruket i Sverige för fem år sedan och nu har den följts upp. Skogsstyrelsens första femårsanalys av målen visar att fyra av de tolv målen har nåtts helt eller delvis. Det handlar om att öka andelen tall på rätt mark, minska mängden skog som drabbats av skogsbränder, att öka mängden löv- och blandskog och att återväta dikad skogsmark till våtmark.
När det gäller övriga mål behövs mer arbete. Det handlar bland annat om insatser mot insektsangrepp, viltbete, körskador och stormskador. Det behövs också fler livskraftiga träd med färre skador för att bibehålla tillväxten i skogen så att den kan bidra till utvecklingen mot ett fossilfritt samhälle. ◊
Så kan du som skogsägare minska klimatpåverkan
• Välj rätt trädslag. Plantera träd som passar markens förutsättningar. Det gör skogen mer motståndskraftig och ökar tillväxten.
• Blanda trädslag: Att blanda in exempelvis björk i gran- eller tallskog minskar risken för skador och gynnar den biologiska mångfalden.
• Var aktiv i din skog: Genom att röja och gallra skogen i rätt tid minskar risken för stormskador och snöbrott.
Att hjälpa naturen på traven
Förr i tiden var det gott om gårdar med egna djur som fick beta i skog och mark.
Skogsbränder härjade ofta, liksom översvämningar. Idag lever vi annorlunda.
Vi reglerar våra vattendrag och skogsbränder sker inte i samma utsträckning.
Vad kan du som skogsägare göra för att gynna naturen och vad finns det för bidrag att söka?
Text Eva Mandelqvist Foto Stora Enso
Så kan du söka bidrag för naturvårdande skötsel
• Vill du utföra åtgärder i skogen som främjar naturvärden, äldre kulturmiljöer, landskapsbilden eller rekreation och friluftsliv? Då kan du få kostnadsfri rådgivning och söka Nokås-stöd via Skogsstyrelsen.
• Skogsstyrelsen erbjuder också ett särskilt stöd för skogsägare som vill värna om ädellövsskog genom att bruka den aktivt.
• Du kan också teckna naturvårdsavtal med Skogsstyrelsen för att skydda områden med höga naturvärden och få ekonomisk ersättning.
• Via din kommun kan du söka LONA-bidrag (Lokala Naturvårdsprojekt). Det kan du få för projekt som syftar till att skydda naturen och göra den tillgänglig för människor.
• Länsstyrelser kan också ge stöd och ekonomisk ersättning för åtgärder som rör naturvård.
Naturvårdsbränning gynnar vissa arter i skogen.
Skördaren sparar en högstubbe.
Många arter gynnades och en del var helt beroende av störningar som exempelvis skogsbränder. När störningarna inte förekommer lika ofta får dessa arter det tufft. Ett exempel är kolflarnslav som är beroende av sotsvart, död ved. Eftersom det inte brinner alls lika ofta i skogen skapas inte nya brandstubbar, som laven är helt beroende av, berättar Robert Berg, skogsskötselspecialist på Stora Enso Skog och fortsätter: – Återkommande bränder gynnade tallskog och när älvarna svämmade över dog gran till förmån för lövträd. Genom naturvårdande skötsel försöker vi återskapa en del av de naturliga störningar som var mycket vanligare tidigare.
Imitera störningar
Naturvårdande skötsel handlar alltså mycket om att imitera de störningar som uppstod helt naturligt tidigare. Naturvårdsbränning är en sådan åtgärd. Ur ett naturvårdsperspektiv är detta en av de viktigaste åtgärder man kan utföra, men tyvärr är naturvårdsbränning både resurskrävande och beroende av lämpliga väderförhållanden. Därför förekommer den här typen av bränningar nästan uteslutande inom storskogsbrukets marker samt i naturreservat. Det man som mindre skogsägare kan göra är att punktbränna, det vill säga göra en liten brasa vid foten på en tall och därmed påverka det enskilda trädet.
– En relativt ny metod som vi utvecklar är veteranisering. Då skadar vi trädet genom att riva upp ett sår i trädets bark med skördarens aggregat. Detta går naturligtvis även att göra med en yxa eller en barkspade. Vad vi återskapar är det som händer på läsidan av ett träd vid en skogsbrand, där sår uppstår på grund av hettan. Alla träd har sedan en överlevnadsstrategi. Att producera kåda är en strategi för att undvika insekts- och svampangrepp. Den kådrika veden som
Målklasser
Som skogsägare är det viktigt att ha mål för dina olika bestånd. Detta är de vanligaste målen:
• Produktion generell hänsyn (PG). Det är det vanligaste målet. Skogen prioriteras för ekonomisk produktion, men med allmänna hänsynsregler för naturvård, som att spara träd och ge utrymme för löv.
• Produktion med förstärkt hänsyn (PF). En kombinerad målklass där produktion fortfarande är huvudmålet, men med mer specifika och förstärkta miljöåtgärder, till exempel att skapa en mer varierad skog eller lämna fler träd.
• Kombinerat mål (K). Naturvårdsmål kombineras med produktionsmål.
• Naturvård orörd (NO). Skogen lämnas så den får utvecklas helt fritt.
• Naturvårdande skötsel (NS). Skogen sköts för att bevara och utveckla specifika naturvärden.
då bildas gynnar flera arter som vi vill värna om, säger
Robert och betonar att det här sker vid avverkning och att träd väljs ut som ändå skulle ha lämnats.
Veteranisering är något som Robert tror kommer att bli lika vanligt och självklart som att vi idag lämnar högstubbar vid våra slutavverkningar.
Stort behov av lövträd
– Det finns utredningar som visar på ett stort behov att hjälpa naturen med naturvårdande skötsel och en viktig åtgärd är att gynna lövträd. Att ta bort barrträd går ju helt emot traditionella skogsskötselråd, men har man ett bestånd med fina lövträd som man vill ska bli gamla, är det till hjälp att ta bort granar. Vi har en stor lövsatsning på Stora Ensos egna skogsmark, knuten till vitryggig hackspett. Vi skapar miljöer för den och många andra arter. Det finns även vitryggsområden utpekade på privat mark, och en insats kan vara att överväga lövträd runt sin egen gård för att bidra till den biologiska mångfalden, avslutar Robert Berg.
Du kan även utföra naturvårdande punktinsatser i produktionsskog, exempelvis genom att spara högstubbar och gynna lövträd vid kantzoner. ◊
Robert Berg, skogsskötselspecialist på Stora Enso Skog.
Stort intresse för alternativa skötselmetoder
Många skogsägare är nyfikna på att avverka skogen på ett annat sätt än det traditionella.
– Det finns ett intresse bland både mindre och större skogsägare i olika åldrar, berättar Joakim Danielsson, virkesköpare och rådgivare på Stora Enso.
Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson
Joakim Danielsson, har sett en stor nyfikenhet bland skogsägare för alternativa skötselmetoder.
Joakim har hjälpt flera skogsägare i norra Sverige att avverka med alternativa skötselmetoder. Den metod som varit vanligast är luckhuggning, vilket innebär att du tar upp luckor i skogen i samband med avverkningen, för att sedan föryngra genom plantering eller självsådd i luckorna.
– Det är en metod som går att använda på flera typer av skogar, berättar Joakim.
En annan variant är plockhuggning, då du avverkar träd med vissa egenskaper, till exempel grova stammar. Ytterligare en variant är överhållen skärm, där du glesar ut ett bestånd, men behåller en skärm av stora träd och låter nya träd växa upp under skärmen.
– Överhållen skärm lämpar sig för trädslag som behöver mer ljus för att föryngra sig. Tallen fungerar ofta bättre som skärm än granen, säger Joakim.
Marken och skogsägarens mål med skogen styr vilken metod som är lämpligast.
– Ofta kan man kombinera olika metoder. En del av skogen kanske avverkas på ett traditionellt sätt, medan ett annat område passar perfekt för luckhuggning och ett tredje för plockhuggning, berättar Joakim.
Vilka skogsägare är intresserade av att avverka på ett annat sätt än det traditionella?
– Alla typer! Vi har allt från yngre, nyblivna skogsägare till skogsägare på över 80 som är nyfikna på detta.
Vilka är de vanligaste frågorna ni får?
– En vanlig fråga är hur det kommer fungera rent praktiskt. Själva processen är lik en vanlig avverkning. Du träffar din virkesköpare och tittar på skogen. Ni går igenom vilka bestånd som kan vara lämpliga för vad.
Så här ser en luckhuggen skog ut i Hälsingland. Joakim promenerar längs basvägen där maskinerna kört.
Vi använder oss av samma kunskaper om hur skogen fungerar, vi skriver kontrakt med skogsägaren och använder samma skogsmaskiner.
Alternativa skötselmetoder
• Gemensamt för alternativa skötselmetoder är att skogen sköts så att den alltid är trädbevuxen.
• Det finns flera hyggesfria metoder. Överhållen skärm, luckhuggning, kulturvårdshuggning och plockhuggning är några exempel.
– Men det är ett helt annat sätt att tänka på. Maskinförarna behöver extra vägledning vilka träd de ska plocka till exempel. Vi brukar märka ut de träden med band. Sedan är det svårt att veta på förhand hur skogen kommer se ut om tio år i en lucka till exempel. Det finns många teorier, men det har inte gjorts så många etablerade försök. Vi testar oss fram utifrån etablerad forskning och kunskapen vi har om skogen, men man skulle vilja snabbspola tiden och se!
• Luckhuggning innebär att du i samband med en avverkning tar upp luckor i skogen på max 0,25 hektar för att sedan föryngra genom plantering eller självsådd i luckorna.
• Plockhuggning innebär att du avverkar träd med speciella egenskaper eller träd över en viss diameter. Över tid resulterar det i en flerskiktad skog med en variation av trädslag och åldrar.
Det finns många aspekter att ta hänsyn till när man planerar för nästa åtgärd. – Ta exempelvis luckhuggning. När man hugger luckorna gäller det att tänka till hur maskinerna kör så att ljuset kommer in på rätt sätt och så att det finns en bra basväg när det är dags för nästa åtgärd om kanske tio
år. Det gäller att ligga steget före i planeringen, säger Joakim.
En annan vanlig fråga är om du tjänar några pengar på en alternativ avverkning.
– Svaret är ja. Jämför du med en traditionell avverkning är själva klumpsumman mindre, eftersom du avverkar färre träd per avverkning. Däremot får du en intäkt oftare. Nästa åtgärd i en alternativ avverkning kanske ligger tio till femton år bort, medan du får vänta 70 år när du gör en traditionell avverkning. Att få ett jämnare flöde intäkter är också positivt skattemässigt.
Finns det några utmaningar då?
– Absolut! Det här är ett nytt sätt att jobba på, som kräver lite mer tankeverksamhet kring hur mycket ljusinsläpp det kommer bli i luckorna och vilka metoder som passar för olika trädslag. Men vi testar oss fram och lär oss nya saker hela tiden tillsammans med skogsägarna, det är utvecklande och kul!
Stora Enso har tre virkesköpare utspridda i landet som är specialiserade på alternativa skötselmetoder. Vill du veta mer? Kontakta din virkesköpare. ◊
Anna Teleberg valde en alternativ skötselmetod
Anna satsade på luckhuggning
Anna Teleberg valde en alternativ skötselmetod när det var dags för avverkning.
– Jag är jättenöjd med resultatet, både ekonomiskt och naturmässigt, säger hon.
Text Sanna Casson Foto Vidar Teleberg
Anna är uppvuxen med skogen i Hälsingland. Hennes föräldrar var skogsägare och som liten hängde hon ofta med ut i skogen. När hon blev lite äldre och det var dags att sommarjobba hjälpte hon till med plantering och röjning.
Idag bor Anna i Kungälv och för några år sedan ärvde hon skogen efter föräldrarna. Det fanns ingen tvekan om att hon skulle behålla skogen.
– Nej, den ligger mig varmt om hjärtat och jag ville bevara den och förvalta arvet på ett bra sätt efter mina föräldrar.
Kurs i naturnära skogsbruk Som nybliven skogsägare var Anna nyfiken på olika skötselmetoder. När hon ville lära sig mer gick hon kurs i naturnära skogsbruk, där hon träffade Joakim Danielsson, specialist på alternativa skötselmetoder på Stora Enso.
– Vi fick en bra kontakt och åkte ut till skogen tillsammans för att diskutera vad vi skulle kunna göra, berättar Anna.
Annas skog är spridd i tre skiften utanför Alfta i Hälsingland. Det är en blandskog på 200 hektar som främst består av tall, men även har inslag av gran och löv. Vissa träd är över 100 år gamla och det var hög tid för avverkning.
Eftersom Anna ville behålla skogskänslan och samtidigt föryngra tallskogen kom de fram till att göra en luckhuggning i området. Det innebär att skogsmaskinerna hugger ned träd i luckor på max 0,25 hektar. Sedan föryngrar man genom plantering eller självsådd i luckorna.
– Det fanns redan en del naturliga luckor med mycket ljusinsläpp i Annas skog, så det passade bra att utöka dem och att göra fler luckor.
Runt luckorna bevaras träd, så skogen är trädbevuxen trots att det gjorts en avverkning.
– Det ska bli spännande att se hur det växer i luckorna. Genom att marken raspas när träden fälls blottas också jorden och det blir lättare för tallfröerna att gro, berättar Anna.
Kombination av olika metoder
Åtta hektar är nu avverkade med hjälp av luckhuggning och snart ska ytterligare 20 hektar avverkas med hjälp av en kombination av olika metoder: plockhuggning, överhållen skärm och luckhuggning.
– Vi anpassar metod efter hur marken ser ut. Eftersom delar av marken består av gammal betesmark med mycket löv, blir det naturligt att vi plockhugger granen där för att ge bättre förutsättningar för lövet. En del områden kommer också avsättas för naturvård, säger Joakim Danielsson.
Det här är första gången Anna avverkar skogen och än så länge är hon nöjd med resultatet.
– Dels ser det fint ut i skogen, att det fortfarande står kvar träd där, något som gynnar den biologiska mångfalden. Sedan fick jag dessutom en bra ekonomisk avkastning, det fanns ett bra värde med grova stammar i skogen, säger hon.
Anna tror att det kommer att bli vanligare att skogsägare satsar på alternativa skötselmetoder.
– Det är jag övertygad om. Man måste våga testa att göra saker på nya sätt. ◊
Anna Teleberg ville behålla skogskänslan och förnya tallskogen.
Väl välvda vägar
Se till att ha skogsbilvägen i gott skick
Att ha skogsbilvägarna i gott skick är ett stort plus när du bedriver ett aktivt skogsbruk. Men hur klarar våra nuvarande vägar ett nytt varmare klimat? Sydveds logistikchef Carl Segersson delar med sig av tips och erfarenheter.
Text Annsofie Öhman Foto Sydved
Skogsbilvägar har alltid påverkats av regn och tjäle, men ett förändrat klimat med varmare vintrar, häftiga regn och skyfall, ställer nya krav på skogens vägar. Tjälen ligger kvar under kortare tid och i södra Sverige kanske man inte alls kan räkna med tjäle.
– Vatten kan på kort tid förstöra en väg. Både när man anlägger nya vägar och underhåller gamla vägar så handlar det om att hindra vattnet från att stanna i och på vägen, säger Carl Segersson som är logistikchef på Stora Ensos dotterbolag Sydved.
Väl välvda vägar
Med ett förändrat klimat är det ännu viktigare att planera skogsbilvägens sträckning. De bästa byggförhållandena finns på åsryggar, där man också hittar det bästa byggmaterialet. Vägen får inte vara för brant, då risken för erosion ökar.
Skogsbilvägen ska ha en hög vägkropp och vara väl välvd. Det innebär att den ska vara lite högre i mitten av vägbanan, så att vatten kan rinna bort.
– Vid vägens sidor ska det finnas väl tilltagna vägtrummor och rejäla diken som klarar av att leda bort
Anläggning av nya vägar
Planera vägen väl
Skapa uppställningsplatser för maskiner på plan och fast mark.
Ordentliga vägar
Anlägg vägen i god tid innan en framtida avverkning, så att den hinner sätta sig. Välj rätt typ av dränering. Snåla inte med material.
Välvd väg
allt vatten. Ökade vattenflöden under vårfloden eller skyfall sätter större press på diken och vägtrummor, säger Carl och fortsätter:
– Skogsbilvägen ska även vara välvd när det blir lite brant och sluttar. Många tror inte att det är nödvändigt, men kommer det riktigt mycket regn på kort tid är det risk att vattnet drar med sig hela vägen.
Stora skillnader norr och söder
Det varmare klimatet kommer också ställa högre krav på dräneringen av skogsbilvägen. Om det är leriga marker där man vill ha vägen, så kan man blanda upp med annat material, som grus eller naturmaterial från morän. Det får vattenavrinningen att fungera bättre.
– Men det är inte bara klimatet som gör att det är viktigt med stabila vägar. Många vägar är ju gamla och behöver rustas upp för att klara av virkestransporterna som generellt blivit tyngre. Den högsta tillåtna bruttovikten för lastbilar har ju ökat från 64 ton på 70- och 80-talen till 74 ton som gäller nu.
Sedan ska man vara medveten om att utgångsläget skiljer en hel för olika delar av landet. I de norra och mellersta delarna har man länge kunnat räkna med
Gör det lättare för regnvatten att rinna av. Se till att vägkroppen är hög, så att den kommer över grundvattnet, och att det finns rejäla diken på sidorna som leder bort regnoch smältvatten. Hyvla så att vägkanten hela tiden är den lägsta punkten på vägen.
Undvik blöta områden
Om det inte går att undvika vägar på blöta områden, bygg upp vägen med material från en annan del av området. Om du vet att det finns områden som har en tendens att svämma över under delar av året är det viktigt att satsa på väl tilltagna vägtrummor där.
Röj och rensa vid vägkanterna
Träd som hänger ner, grenar, stenar precis i vägkanten kan orsaka stora skador på fordon och hindra framkomligheten. Röj och rensa regelbundet.
Skogsbilvägen ska ha en hög vägkropp och vara väl välvd. Det ska vara lite högre i mitten av vägbanan, så att vatten kan rinna bort.
tjäle under vintern, vilket ställer andra krav när man avverkar och kör virke.
– Där är det större risk att vägarna inte kommer hålla måttet när klimatet blir varmare, och det kommer krävas större investeringar av vägarna, inflikar Carl.
I södra delarna av Sverige där man inte räknar med tjäle, har förändringarna skett successivt och man har i högre grad byggt bättre vägar.
– Sedan vad gäller vägar så kan man ju ställa allt i relation till kostnaden. Äger man mycket skog och gör många skogliga åtgärder är det klokt att satsa på sina skogsbilvägar, men är det tvärtom så köper jag om man inte gör alla åtgärder. Men gör det så bra som möjligt, föreslår han.
Fortlöpande underhåll viktigt
Carl poängterar också vikten av att man fortlöpande underhåller sina vägar.
– Börjar man missa underhåll av skogsbilvägen så krävs mycket för att återställa den i bra skick. Om
du varje år sladdar vägen och rensar bort kvistar och annat skräp vid vägtrummorna kommer du långt.
Han nämner att många tänker att de vill fixa till sina skogsbilvägar efter avverkningen, men här tycker han att man kan tänka om:
– Det är bättre att lägga på fem centimeter grus innan avverkningen och stärka vägen, då slipper man jobbet efteråt. När virkesbilen hämtar virket trycker den till gruset så att det hamnar på plats.
Till sist så tipsar han om att du som skogsägare kan fråga åkaren om du får åka med i virkeslastbilen nästa gång åkaren hämtar ditt virke.
– Då ser du vilken standard din skogsbilväg håller. Och inte minst blir du varse hur stor den 24 meter långa virkeslastbilen känns på den lilla skogsbilvägen, avslutar Carl Segersson. ◊
Renovering och underhåll av
gamla vägar
Hyvla
Är det rätt lutning på skogsbilvägen eller behöver den hyvlas av? Vägen bör ha en lätt lutning ut från mitten av vägbanan så att vattnet rinner ut i dikena i stället för att stanna på vägytan.
Gör så här: Skrapa av vid kanterna på vägen och bygg sedan upp den i mitten med nytt material, som grus och morän.
Sladda
Sladda vägarna årligen, så att grusytan jämnas till och du får bort växtligheten.
Koll på vägtrummorna
Kan slamma igen eller blockeras vid till exempel snösmältning eller avverkningar. Rensa bort grenar, kvistar och annat skräp. Kolla statusen årligen. Är trumman väl tilltagen för att klara skyfall?
Rensa diken vart 5–10 år
Kontrollera om dikena är i bra skick. Rensa bort grövre växtlighet som grenar, slam och andra hinder från vägdikena.
Röj vid vägkanterna
Röj bort gräs, sly och annan växtlighet vid vägkanterna. Växtlighet binder ju vatten till vägen.
Carl Segersson, Sydved.
Foto Jane Meinart
Foto
5
fakta om skogen och klimatet
1
Oavsett skötselsystem är det hänsyn som avgör hur bra skogen blir för djur och växter. Avverkar du bara de största träden kvarstår mycket skugga, vilket gynnar arter som trivs i mörk och fuktig miljö. Skapar du stora öppna ytor, som vid trakthyggesbruk, gynnas arter som behöver ljus och värme. Ju fler olika metoder som används, desto fler arter kan hitta sina livsmiljöer.
2
Av Sveriges cirka 28 miljoner hektar skog är ungefär en fjärdedel undantagen från skogsbruk. Cirka nio procent är skyddad i naturreservat och fem procent är frivilligt avsatt.
3
Förutsättningarna för biologisk mångfald i skogen har förbättrats de senaste 30 åren, då en ny skogsvårdslag trädde i kraft. Till exempel har mängden hård, död ved och andelen gammal skog ökat, likaså mängden lövträd.
4
När skogen avverkas flyttar många djur. Vissa lämnar platsen, medan andra gillar de öppna hyggena. Älg och rådjur trivs där, eftersom det finns mycket mat. Djur som behöver skuggiga och gamla skogar trivs mindre bra. Men de flesta arter kommer tillbaka när skogen växer upp igen. Genom att ha skogar i olika åldrar kan de flesta arter hitta bra platser att leva på.
5
Vissa växter och svampar sprider inte sina frön när omgivningen förändras. För att de ska klara sig lämnas därför delar av skogen orörda.
Källa: Skogsindustrierna
Skogens dolda guld
Bioenergi spelar en avgörande roll i Sveriges energiförsörjning. Den produceras av en lokal och förnyelsebar råvara från skogen.
För dig som skogsägare innebär det en möjlighet att bidra till både klimatnytta och energiberedskap, samtidigt som du kan öka lönsamheten vid avverkningen.
Omkring en tredjedel av Sveriges energiförsörjning kommer från bioenergi.
– Bioenergi är stabil som energikälla. Den är inte väderberoende, utan vi kan använda den efter behov. Det är en lokal råvara som enkelt kan transporteras till värmeverk och användas där energin behövs, säger Lovisa Haglöf, chef för Stora Ensos bioenergiverksamhet.
Hon påpekar också att bioenergi bidrar till Sveriges energiberedskap i oroliga tider:
– Lokala och stabila lösningar blir allt viktigare, menar hon.
Bioenergi är en förnybar energikälla som utvinns ur biomassa. I Sverige kommer den största delen av biomassan från skogen, bland annat i form av grenar och toppar (grot). Men även organiskt industriavfall, matavfall och energigrödor används för att producera biomassa. Gemensamt är att innehållet är organiskt, av naturligt ursprung.
Ökad lönsamhet
Historiskt sett har lönsamheten för att ta ut grot varierat. Men i dag är lönsamheten god, jämfört med några år tillbaka, då efterfrågan på hållbar energi blivit större.
– På så sätt får du en inkomst utan att du egentligen behöver göra något. Dessutom är du med och bidrar till en fossilfri energiförsörjning, säger Lovisa Haglöf.
Om du som skogsägare vill ta ut grot ska du anmäla det till Skogsstyrelsen i samband med avverkningsanmälan. Alla marker är dock inte lämpliga för att ta ut grot på.
– Att ta ut grot på väldigt små trakter med långa skotningsavstånd brukar inte vara lönsamt, säger Lovisa Haglöf.
Lovisa Haglöf, chef för
Stora Ensos bioenergiverksamhet.
Text Sanna Casson Foto Markus Bullik
Hur fungerar det då att ta ut grot i samband med en föryngringsavverkning? Topparna och grenarna som inte kan bli virke läggs på luftiga högar, där de kan torka. – Ju torrare riset är desto mer energi får du ut av det, vilket innebär mer pengar till skogsägaren. Dessutom frigörs näringsämnen i skogen när rishögarna ligger och torkar och barret faller av, berättar Lovisa.
När riset har torkat samlas det ihop och läggs i en välta vid en bilväg och täcks med papp för att torka ytterligare. Sedan flisas groten och transporteras till ett värmeverk, där det förbränns och för att bland annat producera värme och el. Det tar nästan ett år från avverkning till att groten flisas och körs vidare till värmeverket.
Ett lastbilslass med flis kan ge 100 MWh, det motsvarar uppvärmning av fem villor på ett år.
Rätt metod för att skydda marken
När du avverkar med Stora Enso sker det med en metod som heter Rätt metod för att bland annat minska körskador. Med den metoden kör skogsmaskinerna där marken har bäst bärighet. När vägen huggs upp läggs avverkade grenar och toppar på marken för att skydda marken.
– Prio ett är att använda grotet för att skydda marken och en del kan också behöva sparas, exempelvis grövre toppar, för att gynna den biologiska mångfalden. Sedan används det som blir över till bioenergi, om skogsägaren önskar det, säger Lovisa Haglöf.
Numera används också klipp (ett speciellt avverkningsaggregat) för att producera bioenergi. Det kan handla om träd som exempelvis avverkats med klipp på igenväxta vägkanter eller kanten av en åker. Detta sker dock än så länge i en ganska liten skala.
Efterfrågan ökar
Stora Enso bioenergi är Sveriges största leverantör av fasta biobränslen med verksamhet i mellersta och södra Sverige. Varje år producerar Stora Enso 4 TWh. Men det finns potential att ta ut ännu mer grot och efterfrågan på bioenergi ökar.
– Bioenergi är en förnybar energikälla som blir allt viktigare. När man eldar med rester från skogen kan man ersätta fossila bränslen, vilket är positivt för klimatet, säger Lovisa.
Bioenergi och biobränslen är en viktig del av Sveriges fossilfria energimix. De är avgörande för att minska
utsläppen från industrin och transportsektorn. Just nu byggs flera anläggningar i Sverige där bioenergin har en viktig roll.
Bland annat bygger Stockholm Exergi en av världens största anläggningar för koldioxidinfångning. Vid förbränningen lagras koldioxid, ett bidrag för att hejda global uppvärmning.
Det görs även en stor investering i Örtorfta, Skåne, ett nytt kraftvärmeverk som blir den största investeringen i energiproduktion i Skåne de senaste tio åren. Ytterligare ett exempel är Göteborg Energi som satsar på en ny biobränsleeldad ångpanna.
– Allt fler ser fördelarna med bioenergi. Sedan ser vi också att det finns intresse att använda grot till andra användningsområden, inom kemisektorn till exempel.
Men räcker skogen till allt som vi vill göra med den?
Så funkar det att ta vara på grot
• Uttag av grot behöver anmälas till Skogsstyrelsen i samband med avverkningsanmälan.
• Riset som ska flisas får inte innehålla jord eller sten och därför är det viktigt att inga maskiner kör på riset.
• Groten ska vara så torr som möjligt när den kommer till mottagaren för eldning. Grothögarna ligger därför på tork i luftiga högar ute på hygget till de blivit bruna.
• När högarna är torra skotas de till bilväg. Där läggs riset i en välta som täcks med papper som skydd mot regn och snö i väntan på flisning.
• Groten flisas sedan vid avlägget och transporteras till värmeverk för inmätning och förbränning.
– Det är viktigt att vi tänker långsiktigt och hållbart när vi använder naturens resurser. För just grot visar studier från Skogforsk att det finns mer att ta ut utan att riskera miljön eller skogens tillväxt. Vi har också potential i att öka den nyttiggjorda energimängden i den grot vi tar ut genom en ökad precision i försörjningskedjan. Men skogen räcker inte till allt vi vill utan vi måste göra val i vad vi ska använda den till så att det skapar högt värde både ekonomiskt, miljömässigt och för samhället.
Vad vill du säga till skogsägare som läser det här?
– Din skog är värdefull och du kan öka värdet ytterligare både för dig och samhället genom att ta ut grot på ett hållbart sätt! ◊
Foto
Stora
Enso
Stora Enso Bioenergi
• Är Sveriges största leverantör av fasta biobränslen.
• Verksamheten, som är en del av Stora Enso levererar högkvalitativt biobränsle till landets värme- och kraftvärmeverk. De arbetar också med att öka utbudet av förnybart biobränsle.
• Förser också Stora Ensos industrier med fossilfri bioenergi.
Visste du att?…
…om du slutavverkar 1 000 m³fub och använder Rätt Metod och samtidigt producerar grot, blir utfallet från avverkningen 300 MWh förnybar energi. Detta motsvarar energiinnehållet i 30 000 liter diesel!
Skogsutredningen
– kan förenkla för skogsägaren
Rätt till ersättning när du inte får avverka i din skog och kortare tid för avverkningsanmälan. Det är några av förslagen i skogsutredningen, där fokus är att hitta en bra balans mellan produktion och miljö.
Text Annsofie Öhman Foto Lasse Arvidson
Islutet av augusti presenterade skogsutredningen
”En robust skogspolitik som ser skogen som en resurs” sitt slutbetänkande till regeringen.
Linda Eriksson på Skogsindustrierna är positiv till utredningens resultat och tycker att det visar på en vilja att skapa konkurrenskraft och långsiktig hållbarhet i svenskt skogsbruk.
– Nu är det viktigt att förslaget blir en del av en sammanhållen skogspolitik där även artskyddsfrågorna hanteras, betonar hon.
Stärka produktionsmålet
Skogspolitiken som vi har idag, från 1993, har utvärderats ett antal gånger under åren.
– Men sedan dess har Sverige gått med i EU, som har stor påverkan på många beslut. Inte minst beslut kopplat till skog, miljö och klimat, konstaterar Linda.
Grundpelarna i Sveriges skogspolitik är frihet under ansvar och skogsbrukets jämställda mål, produktion och miljö. Jämfört med tidigare skogspolitik innebar det bland annat minskad detaljstyrning från staten plus att miljömålet lyftes fram och jämställdes med målet om god skogsproduktion.
Under de här åren har skogsbruket kunnat öka tillväxten, virkesförrådet och avverkningarna. Samtidigt har miljöhänsynen stärkts på många olika sätt, genom exempelvis frivilliga avsättningar och lämnad hänsyn. Vi har idag mer gammal skog och mängden död ved, som är viktig för biologisk mångfald, har också ökat.
– Sedan 1993 har det till stor del handlat om att stärka miljösidan. I det här nya förslaget stärks även produktionsmålet, så att det blir mer balans. Många gånger illustrerar man målen som en vågskål, som varandras motsatser. Men så behöver det inte vara. Åtgärder som man gör för produktionen kan också gynna miljön, konstaterar Linda.
Ersättningsrätten och avverkningsanmälan ses över
Vad har utredningen konkret kommit fram till?
– Det finns ett helt paket med förslag för att gynna skogsproduktion. Här berörs bland annat föryngringar, ungskogar, gödsling och skogsskador orsakat av vilt
Skogsutredningen
Regeringen tillsatte Skogsutredningen i februari 2024 för att se över den svenska skogspolitiken. Syftet var att främja ett hållbart och konkurrenskraftigt skogsbruk som balanserar produktion och miljöhänsyn. Utredningen presenterade sitt slutbetänkande i augusti 2025.
och skogsskadeinsekter. Det föreslås också ett system för produktionsmål, på samma sätt som vi idag har för miljömålen. Det gör att man kommer få mer konkreta mål att jobba mot, säger Linda.
En stor fråga är den om ersättningsrätten om man av olika anledningar inte får avverka i sin skog.
– Här finns förslag i det tidigare delbetänkandet om ett nytt ersättningssystem för skog som har fått avverkningsförbud på grund av exempelvis artskydd. Skogsägare som tagit så väl hand om sin mark att fridlysta arter och djur trivs där borde få ersättning när ekonomiska värden går förlorade.
Ett annat förslag är kortare tid från att en avverkningsanmälan kommit in tills avverkningen får påbörjas. Idag gäller sex veckor och här föreslår utredningen tio dagar.
Skogspolitiken från 1993 betonade också vikten av kunskap. Nu föreslås att Skogsstyrelsen ska lägga större vikt till rådgivning.
– Skogsutredningens förslag är inte så omvälvande politiskt, utan det är snarare så att utredningen stärker upp där det finns brister. På så sätt kan man få ihop helheten bättre, så att det blir en bra balans mellan produktions- och miljömål.
Sammanhållen skogspolitik viktig
Nu har regeringen egentligen inte så lång tid på sig att gå vidare med förslagen, med tanke på att det är valår 2026.
– Det är viktigt att det blir verkstad och att vi får en sammanhållen skogspolitik där även artskyddsfrågorna är med. Man kan säga att det i mars är deadline för regeringen att lägga en proposition till riksdagen med sina förslag. Det finns en tydlig politisk vilja, det såg vi redan i regeringsförklaringen. Men det är ju fyra partier som ska komma överens.
Till sist säger Linda Eriksson att det är viktigt att skogsägarna känner att de vill investera i röjning, bra plantor, göra insatser för biologisk mångfald och så vidare.
– Om det blir en ökad tydlighet, så att skogsägarna vet vad som gäller, blir man tryggare i sitt skogsägande och vågar då investera i sin skog. ◊
Linda Eriksson, Skogsindustrierna.
Artskyddsförordningen
Artskyddsförordningen är en svensk lagstiftning som skyddar fridlysta djur- och växtarters överlevnad. Bygger på EU:s direktiv, samt vissa nationella skydd för hotade arter i Sverige.
Skogsutredningen
”En
robust skogspolitik för aktivt skogsbruk”
Här är några av de konkreta förslag som föreslås
• Ett paket med förslag för att gynna skogsproduktion, inom områden som föryngring, ungskogar och gödsling. Även åtgärder för att minska skogsskador.
• Ett produktionsmålssystem för skogsbruket på samma sätt som miljömålets miljömålssystem.
• Förändringar av artskyddet för fåglar. Att staten börjar ta större ansvar för fågelskyddet. Hela ansvaret ska inte ligga på den enskilda skogsägaren.
• Ett utvecklat och förstärkt arbetssätt inom EU-samarbetet i förhandlingar och vid implementering av regelverk.
• Skogsstyrelsens rådgivning till skogsbrukarna är ett kraftfullt verktyg. Rådgivningsverksamheten bör därför förstärkas.
• Kortare tid avverkningsanmälan, från anmälan till start.
• Ett nytt forskningsprogram med fokus på skogsskötsel med målet att genom hög skogstillväxt möta klimatförändringar och framtidens råvarubehov.
Utredare: Göran Örlander
Njut av skidåkning
i skogen
Snötyngda granar, tre minusgrader, solglitter och nydragna skidspår. När längdskidsäsongen är här är det bra att vara förberedd. Elitskidåkarna Karl-Johan Westberg och Simon Andersson ger sina bästa tips till nybörjaren och den erfarne skidåkaren. De tipsar också om fina skidspår i landet.
Text Sanna Casson Foto Annsofie Öhman
3tips för nybörjaren på längdskidor
1. Vallningsfria skidor – välj så kallade skins, om du vill göra det enkelt. Då slipper du fundera på fästvalla.
2. Börja på sjön – börja skidåkningen på ett platt underlag, utan backar.
3. Ta hjälp – anmäl dig till en teknikträning, i grupp eller boka en privatlektion. På bara ett tillfälle kan du lära dig mycket.
Elitskidåkaren Simon Andersson är uppvuxen i Dalarna och som liten var han ofta ute med familjen och åkte skidor i Gyllbergen, utanför Borlänge.
– Det är ett naturreservat med fina gran- och tallskogar, dragna skidspår och fäbodar där man kan stanna och grilla en korv, säger Simon.
Hans skidkollega Karl-Johan Westberg är uppvuxen i Borås, där det blir en annan typ av skidåkning.
– Bor man söderut i landet får man förlita sig mer på konstsnö. Jag har åkt mycket på skidstadion i Borås och där finns fina spår, men det blir en annan typ av skidåkning, säger han.
För den som har möjlighet att åka längre norrut kan Karl-Johan och Simon tipsa om fina skidspår i Grövelsjön, Svartsjöarna i Östersund och runt Hellnerstadion i Gällivare.
– Man ska inte underskatta lite större skidanläggningar. De har ofta de finaste skidspåren och åker man bara en liten bit bort så kan man få en fin naturupplevelse i vackra skogar. Jag kan också tipsa om spåren runt Högfjällshotellet i Sälen, som är jättefina, säger Karl-Johan.
Vad ska man då tänka på som nybörjare i längdskidspåren?
– Ett tips är att satsa på skins, vallningsfria skidor. Då blir det lättare att ta sig ut och du behöver inte tänka på vad du ska ha för valla, säger Simon.
Ett annat tips är att lära sig att skejta.
– Då blir det mycket enklare att åka på en sjö, utan dragna spår med bara ett tunt lager snö, till exempel. Att åka där det är platt kan vara skönt i början, säger Simon. Ett sätt att lära sig skejta kan vara att ta en lektion.
– Genom att bara ta en tekniklektion kommer du långt. Det kan vara värt att investera en timme, säger Karl-Johan.
Nybörjaren behöver inte köpa några dyra skidor, utan hellre lägga en slant på bekväma, stabila pjäxor och rätt typ av stavar, menar de.
– Många åker med för korta stavar, något som kan bli jobbigt. De ska vara 83 procent av kroppslängden när man har pjäxor på
sig och sedan lägger man till runt tio centimeter på skateskidor. Ta gärna hjälp av en sportbutik som är specialiserad på skidor för att hitta rätt, säger Karl-Johan.
Varierad träning för den erfarne För den som är lite mer erfaren och vill utveckla sin skidåkning tror Karl-Johan och Simon på att variera åkningen.
– Brukar du åka långt, testa att köra intervaller.
Ett annat råd är att ta en tekniklektion av någon som har lång erfarenhet av skidåkning.
– Då kan du få med dig många bra tips på saker som du kanske inte har tänkt på.
För den erfarne kan också skidorna spela större roll. Ett tips är att köpa begagnat av någon som kanske tävlar i skidåkning och har satsat på skidor av bra kvalitet.
Simon och Karl-Johan vill också slå ett slag för att åka skidor på skaren när våren kommer, något som passar både nybörjaren och den erfarne skidåkaren.
– Det kräver inga skidspår alls, vilket kan ge en frihet att kunna åka lite var som helst i naturen. Det kräver inte heller några större skidkunskaper, även om det är bra att kunna skejta lite, avslutar Simon. ◊
Fina skidspår i landet
Gyllbergen, Borlänge
Ursprunglig skog, tystnad och slingrande spår genom granskog. Här kan du åka långt, pausa vid vindskydd och grilla korv.
Svartsjöarna i Östersund
Svartsjöarna vid Brattåsmasten nära Östersund erbjuder flacka längdskidspår för nybörjare och familjer, med flera rundor på upp till en mil. Området har en fjällnära känsla.
Hellnerstadion, Gällivare
En av Sveriges främsta anläggningar för längdskidåkning, vid foten av berget Dundret. Har totalt 13 mil välpreparerade spår för både skate- och klassisk stil.
Simon Andersson
Karl-Johan Westberg
Skydda skogen från skador
Hur kan du som skogsägare skydda din skog från skador? Jonas Rönnberg på SLU Skogsskadecentrum ger sina bästa råd.
Text Eva Mandelqvist Foto Theres Svensson
SLU Skogsskadecentrum arbetar med att förebygga, övervaka och hantera skogsskador orsakade av väder, bränder, torka och växtskadegörare. Här pågår ständigt ett hundratal intressanta forskningsprojekt. Allt för att på bästa sätt kunna förutse påverkansfaktorer, förebygga och förstå uppkomsten av skador. Jonas Rönnberg är föreståndare och hans bästa tips handlar om att vara ute i sin skog och vara uppmärksam på oväntade förändringar. – Det kan vara barr som blir bruna och faller av från tall och gran. Det handlar också mycket om att tänka i termer på vad som skulle kunna hända. Har du tänkt igenom olika scenarion är du också beredd att agera, råder han.
Skogsskada
Som hjälp finns det webbaserade verktyget Skogsskada på SLU:s webbsida. Här finns information om svampar, insekter, vilt, väderleksförhållanden och annat som kan skada träd i skogar, parker och trädgårdar. Du kan själv diagnostisera och rapportera skador digitalt och dina och andras inrapporterade skador kan sökas och visas på karta. Skogsskada används inte för att rapportera viltskador men det finns med vissa beskrivningar för att undvika felaktiga rapporteringar.
– Du kan få hjälp av experter. Ibland begär vi in
materialprover för att få en bra bild, säger Jonas och betonar att information är a och o och att det finns mycket att lära. Idag finns många tekniska hjälpmedel, som drönare och satelliter som hjälper till med övervakningen av skogar.
Vilka utmaningar ser du?
– En utmaning är nya skadegörare som vi ännu inte har full kontroll över. Ett exempel är smaragdpraktbagge, en insekt som spridits från öst och angriper ask. Det krävs vaksamhet för att upptäcka sådana hot och samtidigt försöka identifiera mer resistenta individer. En annan utmaning är att få människor att ta till sig information och förstå vikten av att agera när instruktioner ges. Forskare producerar mycket kunskap, men det gäller att aktivt söka och använda det som redan finns, till exempel via webbsidor och samlade resurser. Målet är att bygga upp kunskap från grunden och samla in information oavsett källa, men för att lyckas måste fler bidra.
Vilka skador kan uppstå?
Snöbrott
Blöta vintrar ger tyngre snö och snöbrott, vilket är svårt att förebygga. Ta en tur i skogen efter vintern och ta hand om det som ligger på marken och kan dra till sig barkborrar. Många snöbrott kan behöva skötselåtgärder.
Storm
Stormskador uppstår ofta när bestånd öppnas upp för mycket, särskilt längs brynkanter utan gradvis övergång. Successiva gallringar gör träden mer härdade mot vind, medan stora kronor och plötsliga luckor ökar risken eftersom friställda träd får större vindfång. Vissa arter är mer känsliga än andra, men generellt står träd som gradvis exponerats för vind stabilare. Även med god skötsel kan dock stormar fälla träd om vindstyrkan och pulsen blir tillräckligt stark.
Betesskador
Betesskador kan förebyggas genom att styra viltet mot områden där fodret gör minst skada. I kraftledningsgator kan man till exempel låta betesväxter stå kvar istället för att röja bort dem. Val av trädslag och möjlighet att hägna in kan vara avgörande, särskilt om man vill gynna lövträd. Det finns även viltskyddsmedel som kan användas för att skydda plantor inom beteshöjd.
Rotröta
Rotröta orsakas av rotticka och är ett allvarligt problem som varje år leder till stora förluster i skogsbruket. Svampen angriper gran och tall och sprids främst när man avverkar eller gallrar under sommarens varmare perioder. Sporerna landar på färska stubbytor och infekterar intillstående träd, men eftersom skogen inte visar tydliga symptom förrän långt senare är det svårt att upptäcka angreppen i tid. Gran kan stå i upp till 80 år innan rötskadorna blir synliga, och då är tillväxten redan reducerad med omkring tio procent per år.
– Det mest effektiva sättet att förebygga spridning är att stubbehandla både vid gallring och slutavverkning. För gran ska stubbehandling göras under den varma årstiden i hela landet. Tall i blandbestånd bör stubbbehandlas i hela Sverige, medan rena tallbestånd behöver behandlas från Sundsvall och söderut. Behandlingen görs genom att tillföra en konkurrerande svamp som hindrar rottickan från att etablera sig. Även om detta inte alltid sker rutinmässigt bör markägare ställa krav på att stubbehandling utförs. Är man osäker på om behandling behövs är det bäst att göra den ändå, eftersom risken för infektioner minskar betydligt, om behandlingen är rätt utförd. Om rottickan väl etablerat sig i beståndet finns inga botemedel, därför är det avgörande att agera förebyggande.
Undvik att stressa träd – För att stärka skogens motståndskraft är det viktigt att undvika att stressa träden. I stället för att vattna kan man arbeta för att hålla kvar fukten i marken, till exempel genom att stoppa flöden utan att skapa översvämningar. Både torka och för mycket vatten är ogynnsamt för träden. Historiskt har vi dikat mycket, vilket kan förvärra problemen. Även gallring bör ske med försiktighet. Öppnas beståndet för mycket exponeras träden för sol och vind som de inte är vana vid, vilket gör dem mer känsliga för både stormar och angrepp av granbarkborre, avslutar Jonas Rönnberg. ◊
Skador fr.v: Snöbrott, törskate på ungtall, spår av granbarkborre på insida av bark, fruktkroppar av rotticka, barkgnag.
Jonas Rönnberg, SLU Skogsskadecentrum.
Foto Mårten
FotoTor
En energikälla med många möjligheter
Stora Enso satsar på vindkraft för att bidra till förnybar energi. Idag finns cirka 90 turbiner på Stora Ensos marker.
– Det känns naturligt att vi som en av Sveriges största elförbrukare, även ger tillbaka el till systemet, säger Emil Thalin, energiutvecklingschef på Stora Enso.
Text Eva Mandelqvist Foto Ulf Palm
Vindkraft
• Vindkraft är en förnybar källa med låg klimatpåverkan.
• 2024 stod vindkraften för en fjärdedel av Sveriges elproduktion.
• Antalet vindkraftverk i Sverige växer snabbt för att möta samhällets ökade elbehov.
• Sveriges vindkraftsinvesteringar 2020–2026 uppgår till cirka 140 miljarder kronor.
• Elbehovet kan komma att uppgå till 340 TWh år 2045.
• Stora Ensos marker har potential för över 20 TWh ny vindkraftsel.
Vindkraften har byggts i stor skala sedan början av 2000-talet och är idag Sveriges tredje största kraftslag. Det är också det kraftslag som kan byggas ut i störst skala, snabbast och till mest kostnadseffektivt pris för att möta Sveriges elektrifiering och klimatomställning.
Just nu planerar Stora Enso för en handfull vindkraftsparker i storleksordningen tio till 50 turbiner. I planen ligger just nu inte att äga eller drifta parkerna, däremot att driva projektering och sedan finnas kvar som markägare.
För att en mark ska vara lämplig för vindkraft behöver området vara stort, ofta flera tusen hektar. Det behöver dessutom vara goda vindförhållanden. Att bedriva skogsbruk inom området går utmärkt.
Hur påverkas privata skogsägare?
– Skogsägare kan bli involverade på flera sätt.
och som utgör en procentandel av parkens intäkt.
– Bygdepengen kan användas till många bra saker. I ett projekt räddades den lokala matbutiken. Ofta går pengarna till föreningsliv, upprustningar av vägar, hembygdsgårdar, återställande av våtmark och annat som det kan finnas behov av. Det sker oftast genom att man bildar en lokal intresseförening som fördelar den årliga bygdepengen. Vi tittar även på en modell där pengarna även kan användas som en investeringsfond för lokalt näringsliv. En idé är att där det är möjligt, rikta fonden till att stimulera skogsbruket. Då kommer det fler skogsägare till del.
Från start till mål tar det flera år innan en vindkraftspark är etablerad. Information och kommunikation är viktigt.
Generellt bidrar vindparker till flera positiva aspekter som skapar utveckling och ger möjliga intäkter. Finns det en bilväg som vi vill använda kan man exempelvis få ersättning. Ibland händer det att privat mark ligger inom ett projektområde och då kan det bli tal om att köpa marken om det finns skogliga intressen eller skriva nyttjanderättsavtal mot ersättning. Om skogsägarens mark hamnar nära en turbin kan han eller hon erbjudas arrende för att låna ut luften, eftersom det uppstår ljud vid platsen och upplevelsen av skogen förändras. Det kan handla om betydande summor, förklarar Emil.
Det finns också andra fördelar för privata skogsägare. Ofta förbättras eller byggs nya skogsbilvägar som skogsägaren har nytta av vid skogsbruket. En bilväg kan också göra fler områden tillgängliga vid exempelvis jakt. En fördel som kommer hela bygden till nytta är den intäktsdelning som kallas bygdepeng
– Vi vill att processen ska vara så öppen som möjligt och välkomnar andra skogsägare som är intresserade att höra av sig. De som berörs av vindkraft får information långt innan och vi pratar med kommunen, politiker, näringsliv, närboende och andra intressenter för att göra det så bra som möjligt och se till att hela samhället drar nytta av utvecklingen, avslutar Emil Thalin. ◊
Emil Thalin, energiutvecklingschef på Stora Enso.
Lös krysset och vinn en sittdyna
Vi lottar ut två stycken sittdynor bland de som skickar in den rätta lösningen från de färgade rutorna senast den 4 februari till: Stora Enso Skog, Skogsnära, 791 80 Falun eller via e-post: skogsnara@storaenso.com. Ange adress och mobiltelefonnummer när du skickar in ditt svar.
Två vinnare i kryss #3, 2025 får varsin matlåda: Karin Thibblin i Uppsala och E-K Wedin i Västerås.
Vinnarna i krysset omnämns med namn och ort i nästa nummer av Skogsnära.
Sittdyna tillverkad av återvunnen merinoull.
Foto
Lasse
Arvidson
Gott nytt
skogsår!
Vi på Stora Enso vill önska dig en riktigt fin jul och ett gott nytt år. Vi vill också tacka dig för att du valt att samarbeta med oss.
Det nya året är ett bra tillfälle att planera kommande åtgärder i din skog. Tveka inte att höra dig om du vill få tips, råd eller bara bolla tankar kring ditt skogsbruk.
Hälsningar vännerna på Stora Enso
Kontakta oss här
Stora Enso Skog AB 791 80 Falun
Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen på baksidan (ej adressidan).
Foto Lasse
Arvidson