Skogsnära #4 2019

# 4 | 2019

Magasin för skogsägare

Från Stora Enso

17 temasidor /

Säkerhet och hälsa i skogen

Hett mode i trä Så blir en skog till Om du möter en varg Tunnbröd och traditioner i Hälsingland

Gör rätt val och bli säker i skogen

Foto Lasse Arvidson

ledare

Vi gör varandra bra En tidigare kollega använde ofta det uttrycket.

Jag tycker om det, det är fint. Jag väljer också att använda det ibland. För visst är det så, att var och en av oss påverkar människor omkring oss, varje dag.

Genom vårt sätt att vara, vårt sätt att tala och möta varandra. Telefonen ringde härom kvällen och en okänd röst som presenterade sig som Mats berättade att han hittat ett passerkort i snön som verkade tillhöra mig – är det nåt du saknar? sa rösten. Som jag hade letat efter det kortet! Han hade kunnat välja att hänga det på en plogpinne vid vägen och gå vidare, men han tog upp det och sökte rätt på ägaren. En extra ansträngning som gjorde min kväll. Ett par dagar senare gick jag efter en kvinna med barnvagn, där barnet kastade ut en filt på den blöta gatan. Hon såg det inte utan gick vidare. Jag plockade upp filten, småsprang efter och återlämnade den till ägaren.

Glädje uppstod. För oss båda! Vi gör varandra bra.

Påminner och hjälper varandra. Den okände Mats påminde mig och det är jag tacksam för.

Vi kan påverka varandras säkerhet också. Jag är stolt över att representera ett företag som väljer att ta ledningen i frågor som rör säkerhet, på och utanför arbetsplatsen. Genom att dela med oss av en mängd enkla och smått geniala råd, vill vi i det här numret visa vår omtanke till dig.

Har du tänkt på att de allra flesta olyckor faktiskt går att undvika? Våra beteenden och vanor är många gånger källan till att vi snubblar, kör snett eller gör oss

Skogsnära ges ut av Stora Enso Skog Redaktör Sanna Casson Produktion Confetti Tryck Forssa Print Omslagsfoto Lasse Arvidson Papper MultiArt Gloss 200 g i omslag och NovaPress Silk 100 g i inlagan från Stora Enso Prenumerationsärenden ulrika.forsman@storaenso.com Stora Enso Skog 791 80 Falun Telefon 01046 400 00 Hemsida www.storaensoskog.se ISSN 2003-2110 Ansvarig utgivare Ulrika Forsman

illa. Vi kan liksom inte skylla på isen för att den är hal, eller på viltet för att det rör sig i närheten av vägarna.

Det vi istället kan göra är att anpassa våra beteenden till förutsättningarna. Att ta på rejäla och broddade skor när vi rör oss i hal terräng, eller lätta på gasen och höja uppmärksamheten längs vägar där vi vet att viltet rör sig ofta.

Låt oss också presentera några härliga innovatörer och inspiratörer som du snart kommer att möta.

Eller vad sägs om de unga systrarna Persson som blåst nytt liv och bröddoft i släktgårdens bagarstuga, eller designern som gör lika läckra som oväntade plagg och accessoarer av trä? Läs och njut av härlig skaparkraft!

Ta hand om dig i skogen

Ulrika Forsman Ansvarig utgivare och marknadskommunikatör

Josefine Eklid

6 Försäkra skogen rätt 8 Innovation

8

12

Foto Lasse Arvidson

6

Foto Lasse Arvidson

innehåll

Trä från topp till tå.

12 Tunnbrödsbak i Hälsingland Emma och Maria värnar om traditionerna.

Foto Lasse Arvidson

27 Säkert besök på avverkningsplatsen 30 Om du möter vilda djur 40 På besök på plantskolan 46 Så överlever fåglarna vintern

19–35 Tema / Säkerhet och hälsa i skogen

4 | 19 Skogsnära 3

notiser

Iskallt i hållbar förpackning Krossad choklad, gräddkola eller varför inte persika­hallon?

Du har säkert ätit glass från Sia, som säljs på stormarknader överallt i Sverige. Företaget strävar efter att halvera sitt klimatavtryck senast 2025 och vill nu minska mängden fossila material i förpackningarna. SIA Glass första steg mot att uppnå målet var att byta ut förpackningen för sitt ekologiska och laktosfria butikssortiment mot en 0,65 liters förpackning av kartong från Stora Enso.

Mer än hälften av FiberCup är förnybart material och den kan återvinnas i kartonginsamlingen.

Bytet till FiberCup minskar koldioxidutsläppen för SIA Glass med 109 ton per år.

– Konsumenterna kräver i allt större utsträckning förnybara förpackningar med så lite fossila material som möjligt. Den nya förpackningen används nu för en del av vår portfölj och är ett steg i rätt riktning. Vi fortsätter utveckla förpackningslösningar med lågt koldioxidavtryck för hela vårt sortiment, säger Stefan Carlsson på Sia Glass.

Sanningar om skogen i lurarna Borde det finnas mer eller mindre älg i skogarna?

Vad kan skogsbruket göra för att undvika skogsbränder? Går det att bruka skogen och samtidigt bevara viktiga naturvärden?

Missa inte Skogssanningar! Det är Skogforsks podd som tar upp frågor inom skogsbruk som ofta hörs i samhällsdebatten. Idén är att låta experter nyansera polariserade frågor med utgångspunkt i vetenskapen.

Källa | Skogforsk

Källa | storaenso.com

Så många miljoner hektar produktiv skogsmark är certifierad i Sverige idag, enligt PEFC eller FSC. Det är en ökning med 391 000 hektar sedan 2016. Skogscertifiering innebär att du som skogsägare anpassar skogsbruket efter särskilda regler, för ett ansvarsfullt och hållbart skogsbruk.

Källa | Skogsstyrelsen

Styr skogsmaskinen från kontoret Skogforsk utvecklar just nu en skotare som kan fjärrstyras. Målet är att få en skogsmaskin som styrs från kontoret, för att få fler intresserade av att jobba som maskinförare. Inom kort kommer ett kontor med tv-skärmar och reglage att finnas i anslutning till testbanan. Som ett första steg styrs nu maskinen med en Xbox-kontroll.

Källa | Skogforsk

4 Skogsnära 4 | 19

Prisad väska för garn och stickning Stora Ensos innovativa förpackningsdesign ” Wool locker ” har tilldelats German Packaging Award 2019 av det tyska förpackningsinstitutet i kategorin för varupresentation.

Wool locker har designats för garn och sticktillbehör. Förpackningen innehåller ett stickmått och en linjal, och eftersom den gör det lätt att hålla ordning på garn och stickor kan den även användas som förvaringslösning. Den är tillverkad av 100 procent förnybar wellpapp och lämpar sig väl för e-handel.

– Det är en stor ära för oss att få den här utmärkelsen eftersom konkurrensen är stenhård. Vi ser det som en uppmun­ tran till våra designers att fortsätta utveckla förnybara förpackningslösningar som ger mervärde till våra kunder i det växande e-handelssegmentet. Detta är även ett bra exempel på hur förpackningen kan bidra till att förmedla innehållet och vara en del av själva produkten, säger Björn Thunström, SVP Marketing & Innovation, Stora Enso Packaging Solutions.

Ny metod i kampen mot granbarkborren Risken är stor för ett nytt stort angrepp av granbarkborrar i vår.

– Läget är och kommer fortsätta att vara allvarligt även nästa år. Därför behöver vi använda all tillgänglig modern teknik för att begränsa angreppen och skadorna på skogen, säger Alice Högström, projektledare på Skogsstyrelsen. Genom att analysera information från satellitbilder, så kallad fjärranalys, går det att se vilken typ av skog som löper hög risk för att drabbas av granbarkborreangrepp. En del kartor och analyser kommer bygga på artificiell intelligens. Det innebär att systemen är självlärande utifrån kunskap om bland annat granbarkborrens beteende, satellitbilder från olika tidpunkter och data om skogen. Målet är att de nya verktygen ska vara på plats i god tid före nästa års svärmning. På så sätt blir det lättare att upptäcka nya angrepp tidigt och få en effektivare bekämpning.

Hepp hepp – Stora Enso blir huvudsponsor i skid-VM Nu är det klart att Stora Enso blir huvudsponsor för Nordic World Ski Championships 2021 i Oberstdorf, Tyskland. Här kommer skideliten göra upp om medaljer i längdskidåkning, backhoppning och nordisk kombination.

Det är fjärde gången som Stora Enso sponsrar evenemanget och syftet är att bidra till hållbara lösningar under tävlin­­garna och att synas i ett stort sammanhang.

Källa | Skogsstyrelsen

4 | 19 Skogsnära 5

Text Eva Mandelqvist Foto Lasse Arvidson

Försäkra skogen, oavsett storlek!

I kölvattnet av bränder och stormar som skövlat skog för miljontals kronor ser allt fler privata skogsägare över sina försäkringsskydd. Det är ofta stora värden som behöver försäkras, ett viktigt skydd som inte får glömmas bort.

6 Skogsnära 4 | 19

Skogen går ofta från generation till generation och ibland är den också samägd. Då kan frågor som försäkringar falla mellan stolarna. Glädjande nog försäkrar dock allt fler sin skog.

– Ungefär fyra av fem försäkrar sin skog idag. Förhoppningsvis drabbas du aldrig av stora skador, men händer det är en skogsförsäkring ovärderlig, säger Tomas Sundström på Dalarnas Försäkringsbolag.

Rekommendationen är att försäkra skogen, oavsett storlek. Samäger ni skogen tecknas en gemensam försäkring för dessa fastigheter.

Observera att det inte går att försäkra enbart din andel utan du måste försäkra hela fastigheten, vilket gynnar alla delägarna.

Välj försäkring utifrån egen riskbedömning Värderingsmässigt delas skogen in i tre delar; skogsföryngring/plantskog, ungskog och skog. Plantskogen är känslig för torka, frost och sork medan ungskogen kan drabbas av toppbrott. Och den äldre skogen är den som oftast drabbas av stormar, med sina fullvuxna träd. Försäkringsbolagen utgår från att man har en mix.

När du försäkrar din skog finns flera alternativ.

Basnivån utgörs av en brandförsäkring och i den ingår även efterbevakning, det vill säga kostnader som är förenade med att bevaka branden så den inte blossar upp igen. Du som skogsägare ansvarar för att patrullera och övervaka din skog efter en brand. När Räddningstjänsten gjort sitt övergår ansvaret till dig.

Har du inte möjlighet till det eller befinner dig många mil från din skog kan det krävas att du tar hjälp.

Nästa försäkringsnivå är brand plus i första hand storm. Här ingår även skador på plantskog orsakad av torka, frost eller sorkangrepp och snöbrott på ung­ skog vid stora snömängder. Även om de senaste årens bränder känns skrämmande, så är det stormarna som står för de riktigt stora ekonomiska skadorna.

Den tredje nivån som erbjuds innefattar förutom ovanstående också plötsliga, oförutsedda skador som exempelvis orsakas av angrepp från granbarkborre och svampen gremmeniella.

Fler viktiga fördelar I grundskyddet ingår även; ansvarsförsäkring för hjälp vid eventuella skadeståndskrav, rättsskyddsförsäkring för juridisk hjälp vid tvister samt krisförsäkring ­för samtalsstöd efter exempelvis en skogsbrandsskada.

Tomas Sundström, Dalarnas Försäkringsbolag.

Utöver dessa skydd ingår även försäkring för inventarier, gårdslösöre som motorsåg, skogsvagn och verktyg. Försäkringen gäller vid brand och stöld, vilket försäkringsbelopp du försäkrat framgår av försäkringsbrevet.

Annat att tänka på För fordon som traktorer och fyrhjulingar tecknas separata försäkringar, eftersom de även behöver ett trafikförsäkringsskydd. En bra idé är också att teckna en olycksfallsförsäkring för skador du kan råka ut för under ditt arbete i skogen.

Vad behövs för att teckna en skogsförsäkring?

Försäkringsbolaget behöver veta den totala produktiva skogsarealen som du äger och på vilka fastighetsbeteckningar den finns. Har du en skogsbruksplan underlättar det vid tecknandet och förstås även vid en eventuell skadereglering.

Vad kostar det att försäkra sin skog?

Om en skogsägare äger exempelvis 50 hektar skog som ska försäkras, så landar premien ( inklusive grundskyddet ) på mellan 600 –1 900 kronor per år, beroende på vilken försäkringsnivå man väljer på sin skog.

Så skyddar sig försäkringsbolagen – När en större skada inträffar vid exempelvis en storm betalar vi för skador upp till vår egen självrisk som är den skadekostnad som vi bedömer att vi kan klara av lokalt. Sedan försäkrar vi oss inom Länsförsäkringsgruppen och i globala återförsäkringsbolag, så det är en kedja av riskspridning. Det är ett slags katastrofskydd och en stor del av försäkringspremien går till detta. Om en Gudrunstorm drabbar oss skulle vi annars bokstavligen kunna gå under. Antaganden och beräkningar om hur stora riskerna för främst storm och brand i vårt län är, görs årligen och detta påverkar vår premiesättning, avslutar Tomas Sundström på Dalarnas Försäkringsbolag.

4 | 19 Skogsnära 7

Text Sanna Bergens Foto Josefine Eklid

Trä från topp till tå Går det att göra vad som helst i trä? Ja, kanske. När Stina Gunnarsson designar är utgångspunkten att allt går. Och efter vägen skapas mode på ett nytt, hållbart och ibland oväntat sätt.

8 Skogsnära 4 | 19

Stina Gunnarsson

Stina Gunnarssons företag Just Wood, är precis vad det låter som – bara trä. Allt från massivt trä till nanocellulosa. Hon designar smycken, accessoarer, kläder och andra modeprodukter. Allting av trä.

– Jag har alltid gillat trä, jag tror intresset kom från träslöjden. Jag hade en väldigt bra träslöjdlärare som lät mig experimentera och skapa. Jag fick känslan av att jag kunde göra allt i trä, och den känslan har jag fortfarande kvar, berättar hon.

Stina Gunnarsson är civilingenjör inom maskinteknik och specialiserad på träteknik. Efter flera år i möbelbranschen undervisar hon nu på universitetet i Linköping. Men vid sidan om det driver hon Just Wood som växer så det knakar.

– Jag går igång på att folkbilda, så jag har riktat in mig på det. Förutom designen så föreläser jag mycket om trä, för skogsägare, föreningar och andra som är intresserade. Vi bor ju i ett skogsland, jag tycker att vi borde veta mycket mer om vår råvara och vad vi kan göra med den. Många reagerar till exempel på att man kan göra kläder av trä, men det är inte alls något nytt. Det har gjorts sedan 20-talet, förklarar Stina.

Mycket av tanken bakom Just Wood handlar om att skapa medvetenhet kring vilka material som faktiskt ligger bakom produkterna. Därför har Stina Gunnarsson döpt sina produkter så att kunden för-

står vad det är gjort av. Med hopp om att fler ska välja produkter av förnyelsebara material.

– Vi är ju så vana vid fast fashion, att det är billigt med kläder, skor och smycken. Konsumenten blir mer och mer medveten, även om plånboken fortfarande styr mycket. Men jag hoppas att fler kommer att välja hållbart framöver. Jag ser framför mig att vi kan klä oss från topp till tå i trä.

Det märks att Stina Gunnarsson känner sitt material. Hon vet precis varför hon valt vilket träslag till vilken produkt. Hon utnyttjar träets egenskaper till max, exempelvis att det är lätt. Något som är väldigt användbart inom mode. Stora örhängen, ringar och till och med hela väskor är inga problem.

– Men den främsta fördelen med trä är ju att det binder koldioxid. Med tanke på klimatet så är det den absolut största nyttan för alla som är i skogsbranschen. Men sedan har trä också väldigt hög specifik styrka, det vill säga det är väldigt starkt i förhållande till sin storlek. Trä är inte dimensionsstabilt, så det får man jobba runt, men längst med fibrerna är det väldigt starkt. Jag brukar visa en liten dragprovs­ stav på mina föreläsningar, som håller för ett tusen kilo dragkraft, förklarar hon.

Andra fördelar med att arbeta med trä är att det är lättillgängligt och förhållandevis billigt. För det mesta.

Stina är noga med att hämta material så nära ifrån

4 | 19 Skogsnära 9

som det bara är möjligt. Helst svenskt, men hon letar absolut inte utanför Europa.

– Mina kunder undrar ibland oroligt om inte skogen kommer att ta slut om vi gör allting i trä.

Men ingen statistik pekar på något sådant. Vi har en skogsvårdslag och vi återplanterar så den svenska skogen kommer absolut inte att ta slut. För mig känns det viktigt med förnyelsebart material, men också att processen för att få fram materialet är hållbar. Med trä från Europa kan man känna sig trygg, säger hon.

Oftast utgår Stinas design från materialet och dess egenskaper. Vid ett tillfälle fick hon en mängd eneträ som doftade fantastiskt gott.

Hon ville göra något som gjorde att doften av skog gick att ta med sig – och sniffringen var född.

Den lilla träbiten på ringen är obehandlad för att inte tappa sin doft, och i paketet medföljer ett litet slippapper så att kunden själv kan fräscha upp ringen efter en tid.

– En produkt av god kvalitet håller längre. Och med smycken och möbler kan man faktiskt arbeta med sitt material och förnya det själv.

Det slitna och mörka kan man slipa av och så ser den ut som ny igen. Slippapper kanske folk har hemma, men jag skickar med ett för att hjälpa och påminna kunderna om att de faktiskt kan vårda sina prylar. Jag tror verkligen på trenden att laga och fixa istället för att slänga, berättar Stina.

Ett annat exempel är smyckesserien Kvist som kommit till utifrån nedfallna kvistar av olika träslag. Med lite lack, med eller utan färg, blir de örhängen, manschettknappar och ringar med mycket personlighet.

– Jag får frågan ibland var alla idéer kommer ifrån. Det vet jag inte riktigt, de bara kommer.

Det är en del av att jag älskar det jag gör, jag får verkligen utlopp för all min kreativitet. Jag har massor av idéer som ligger och väntar.

Visste du att Stora Enso satsar på hållbara textilier?

Stora Enso är nämligen en del av TreeToTextiles, ett samarbete mellan H&M, Ikea och innovatören Lars Stigsson för att utveckla nya textilfibrer på ett hållbart och kostnadseffektivt sätt.

Förnybar skogsråvara används i tillverkningsprocessen, vilket kräver mindre energi och kemikalier jämfört med andra tekniker.

IKEA och H&M planerar att använda fibern i sina produkter, men tanken är att fler inom branschen ska kunna ta del av den hållbara fibern.

10 Skogsnära 4 | 19

En bok om skogens fantastiska möjligheter I boken En förnybar framtid vill vi hylla de fantastiska möjligheter som skogen ger! Skogen är en förnybar källa till en fenomenal, hållbar råvara med oändligt många egenskaper som kan användas till nästan vad som helst. I förädlad form kan skogen bli hållfast som stål, flexibel som plast och mjuk som tyg. Den här boken är fylld med en mängd spännande exempel på produkter som vi utvecklar varje dag, från din skog. Allt från hela bostadsområden i trä till specialdesignade glassförpackningar och motorsågslådor.

Du kan beställa boken från slutet av januari via telefon 010-46 40 000 eller från din virkesköpare.

Text Tobias Barle Foto Lasse Arvidson

Rötterna spelar roll för framtiden När det ryker ur skorstenen på Froms bagarstuga, då vet man att det snart vankas tunnbröd. Inne i den gamla bagarstugan står då tvillingsystrarna Emma och Maria Persson och arbetar. Knådar, eldar, formar och gräddar bröd som sedan sprids till julbord, lunchbufféer och marknader i snudd på hela Hälsingland.

12 Skogsnära 4 | 19

4 | 19 Skogsnära 13

19-åringarna Emma och Maria är, som de allra flesta enäggstvillingar, svåra att se skillnad på till en början. De bär samma smycken, har samma svarta nagellack, samma hårfärg och näst intill identiska ansikten och röster. Båda energiska och med tydlig framåtanda.

De gör också väldigt mycket tillsammans, har företag ihop och jobbar tillsammans på ett café en bit bort i byn. Men exakt lika är de inte.

– Vi är väldigt lika varann och tycker om samma saker, men jag är några centimeter längre än Maria, och har också lite mera tålamod, skrattar Emma.

Levande tradition Här på Froms gård i Rengsjö utanför Bollnäs finns en lång tradition av att baka tunnbröd. Ett hantverk som tvillingarna nu tagit över och vill föra vidare. Under sina sista år på gymnasiet drev de ett ungdomsföre­ tag tillsammans med två klasskamrater och sålde tunnbrödet de bakat i Froms bagarstuga.

Deras handledare var Hanna Bruce som driver Växbo lin och hon hjälpte dem hitta rätt form och känsla i företaget. Över locket på marmeladburkarna som var paketerade tillsammans med tunnbrödet satt det även en bit linnetyg från Växbo lin – självklart kokade de marmeladen själva.

– Vi tycker om att lära oss nya saker, och att göra det rätt från grunden, berättar Emma och Maria som alltid varit med och hjälpt till på gården på ett eller annat sätt.

Entreprenörer som sprider kunskap Froms tunnbröd UF som företaget hette blev framgångsrikt. Ett antal medaljer i olika valörer när man tävlade om bästa ungdomsföretag i regionen – en andraplats i Årets UF-företag i Gävleborg samt en tredjeplats för årets hantverk är några av kvittenserna. De tävlade även på riksnivå.

När Företagarna i Bollnäs delade ut pris för årets

14 Skogsnära 4 | 19

företagare fick Froms tunnbröd UF-pris som bästa ungdomsföretag för årets integration.

Ryktet om Froms tunnbröd spreds snabbt i bygden och många restauranger ville ha sin del av kakan, bland annat Järvsöbaden, som bjöd på det under bröllopsmiddagar, och serverade det vid alla julbord och lunchbufféer.

– Vi var på Orbaden på en prisceremoni och då passade vi på att skicka in vårt tunnbröd till köksmästaren som fick smaka. Vi får se vad han säger och i framtiden kommer kanske vårt tunnbröd serveras även där, berättar Emma.

När de ställde ut på mässor hade de en special­ byggd monter som lyfte tunnbrödet på rätt sätt.

Montern var klädd med tapeten Oskar från Duros tapet från en historisk kollektion, som inspirerats av äldre gårdars mönster och färger. Golvet var furu­ plank från familjens skog och på golvet låg trasmattor med Rengsjömönster. Allt andades Hälsingegård, tradition och hemtrevnad, och bildade en anrik fond

för tunnbröden som berättade om arvet och hantverket.

Verksamhetens varma hjärta Den robusta ugnen är ungefär två meter djup och två meter bred, och nästan 240 år gammal. Enligt en av ugnens många tegelstenar uppfördes den 1781.

En annan sten berättar att ugnen renoverades 1908.

Ugnen verkar glad över att få vara i bruk igen, den stod nämligen kall och oanvänd i flera generationer.

Efter att Hans och Anna köpt gården av Hans morbror Ivar ville Anna börja baka, så man provtryckte skorstenen och fann att den höll för att baka i. Emma och Maria har varit med och bakat sen de var små.

– Det är superhärligt att stå här och jobba, man glömmer liksom bort tiden och bara gör det man ska. Sen är det roligt att testa nya recept, blanda nya degar och experimentera lite också, säger Maria.

Dags att baka Det finns ingen värme i huset och på vintern är det rejält kallt i bagarstugan. Då blir det till att baka i underställ för att hålla värmen och humöret på topp.

Dessutom föreldar man innan baket, under kalla vintrar behövs det uppemot en veckas eldande för att hela ugnen ska bli varm nog för att grädda tunnbrödet.

Veden till ugnen är från den egna skogen som Emma och Maria varit med och kapat och kluvit.

Dagens ved har alltså redan gett dem värme en gång, nu ska den få göra det igen.

– Dagen vi ska baka eldar vi från sju på morgonen så att ugnen är redo att grädda vid tio. I mellantiden blandar vi ihop degarna och kavlar. Vi lyssnar på musik eller nån podcast när vi jobbar och det blir aldrig tråkigt, trots att det är samma sak igen och igen. Det är kul och rogivande, som meditation.

Och det är härligt att så snabbt se tydliga resultat av det man gör, högarna med brödkakor växer och vi packar ner i påsar.

Tunnbrödet från Froms är rustikt och knaprigt, bakat på vete-, råg-, korn- och grahamsmjöl – som hämtas från Hallens kvarn i Kilafors, inte långt från där Emma och Maria bor.

Om man vill kan man se tunnbrödet som en symbol för hur deras liv ser ut och hurdana de är som personer. Ett stort engagemang och en vilja att testa nya saker och göra det mesta av det man har nära, i kombination med det enkla, naturnära och traditionsrika. Inte konstigt att det smakar så gott.

Skogens betydelse Till Fromsgården hör en del skog, strax över 200 hektar, tillsammans med åkermark som arrenderas ut. Skogen spelar en stor och viktig roll i familjen

Perssons liv, som arbetsplats och inkomstkälla.

Nästan alla i familjen, utom mamma Anna som är förskolelärare och syster Malin som är ekonom, har ett skogligt yrke. Äldsta brodern Johan är skogsmästare, pappa Hans är virkesköpare, lillebror Jonas kör virkesbil. Som ett helt kretslopp inom familjen, alla har en roll att spela i skogsbrukets cirkel.

– Vi blir nog familjens säljare, det skulle vi passa bra som. Och vi har märkt hur kul det är att träffa kunder, prata, sälja och visa, säger tvillingarna.

Emma och Maria är uppvuxna med skogen, har alltid varit med mamma och pappa och satt skogsplant, suttit med i skogsmaskinen med pappa Hans eller hjälpt till att märka upp fastighetsgränser och såga ved. Pappa Hans är ute nästan varje helg och gallrar och röjer tillsammans med sönerna Johan och Jonas.

– Vi är alltid med när de håller på i skogen men vi gör inte det hårda, tunga arbetet. Fast det känns viktigt att vi är med och hjälper till för utan skogen skulle vi inte kunna baka tunnbröden överhuvudtaget. Vi tänker mycket på vad kan man göra mer för att dra in pengar till en skogsfastighet. För man kan ju inte hämta pengar jämt ur skogen, den måste ju hinna växa också, säger Emma.

Ständigt i rörelse Men skogen innebär inte bara jobb för familjen, den är även en plats för äventyr, träning och avkoppling.

Det är här de hämtar kraft och inspiration, det är bland de egna trädstammarna som de varvar ner.

– Flera gånger i veckan tar vi en skogspromenad om morgnarna innan skolan. På vintrarna åker vi turskidor och vi brukar även dra spår med en spårmaskin, mest en kort runda för oss i familjen men det brukar även vara några grannar som kommer

4 | 19 Skogsnära 15

och åker ibland. Året om är vi ute mer eller mindre varje helg och arbetar eller går eller springer i skogen.

Tidigare sysslade Emma och Maria med friidrott, vilket de började med redan i femårsåldern med pappa som tränare. Deras starkaste gren var medeldistanslöpning och de har på sistone varit inne på terränglöpning. Nyligen genomförde de Hälsingeklassikern, en tävling på deras gymnasieskola som innebär tre mil skidor, tre kilometer simning, 18 kilo­ meter löpning och till sist 12 mil cykling.

Den avslutande cykelturen gjordes på tandem­ cykel såklart.

Snart elfte generationen på gården Froms gård i Västerböle by, Rengsjö socken utanför Bollnäs, har anor som sträcker sig århundraden bakåt i tiden. Enligt ett dokument från 1933 ska gården ha existerar redan i slutet av 1600-talet, även om den inte kallades Froms då. Det namnet kom först i slutet av 1700-talet eller början av 1800-talet då en viss Jonas From flyttade in. Men förste ägaren hette Persson, Erik Persson.

16 Skogsnära 4 | 19

Om någon av de fem syskonen tar över, tillsammans eller var för sig, så blir de elfte generationen på Froms gård. Men det är inte självklart att det ska bli så.

– Vi skulle vilja ta över, men vi vet ju inte. Kanske skulle det bli märkligt att bo med sin syster när man är vuxen, men det är ju en stor gård, så det finns ju plats för oss båda. Och förra sommaren gjorde vi egna ritningar för hur vi skulle vilja bygga om bagarstugan så den blir beboelig året om.

Den äldsta byggnaden på gården är ett härbre från 1600-talets sista halva. Och här på Froms är historien alltid ett levande inslag i vardagen. Förutom den gamla bakugnen står i ladugården en snickarbänk från 1865, som blivit kulturminnesmärkt och inte får flyttas på. Och boningshuset är från 1851 även om det byggts ut av den nuvarande familjen Persson.

Nu och då möts i köket Det var år 2004 som storstugan utökades med ny entréhall, flera sovrum och en glasveranda. De renoverade med varsamhet och känsla för att behålla det klassiska hälsingestuket, tapeter från Duros gammel-

svenska kollektion och breda golvplank.

Familjen passade även på att renovera de övriga rummen och när de kom till köket 2006 väntade en liten överraskning.

– När vi gjorde om köket hittade vi en gammal dagstidning i väggen, jag minns inte när den var ifrån men väldigt längesen. Vi lät den ligga kvar och lade även dit en aktuell dagstidning från 2006 tillsammans med en bild på hela vår familj, som en hälsning till nästa familj som renoverar, berättar Maria.

I de nybyggda delarna av huset ligger breda golvplank som pappa själv hämtat ur egen skog. Och det är klart att det ska ligga furuplank från hälsingesko­ garna i en Hälsingegård – virke som är vida omtalat för sin hållbarhet och sin skönhet.

Familjebanden hemma hos Persson på Froms är starka och alla syskon vänder hem för familjemiddag så gott som varje helg. Och i skogen finns en timmerstuga som pappa Hans och hans morbror Ivar byggt tillsammans, där familjen samlas under utflykter eller om de arbetar i skogen. Det är uppenbart att det är viktigt för dem med gemensamma knutpunkter där

alla träffas. Rötterna spelar roll för framtiden.

Framtidsutsikter Exakt vart Emma och Maria tar vägen och vad de ska göra är svårt att sia om, men troligen blir det inte så långt bort från den trakt och det hem som format dem.

– Vi trivs här i bygden, med det vackra landskapet, alla stora skogar och charmiga hälsingegårdar. Alla i vår ålder tycker kanske inte som vi. Visst vore det kul att ge sig ut och resa och så, men vi ser hellre möjligheterna på hemmaplan, vi vill skapa någonting här. Kanske öppna ett gårdskafé, ett bed & breakfast eller en konferensanläggning. Vi vill ju bjuda in fler till gården så att de också kan få uppleva miljön här som vi själva tycker så mycket om.

Oavsett vad de tar sig för, så lär det bli gjort med nyfikenhet, stort engagemang och med en känsla för både framtid och tradition. Och det hembakade tunnbrödet i matsäcken.

4 | 19 Skogsnära 17

Tack!

Tack för allt engagemang i Skogsnäras läsarundersökning.

Det är många som har tagit chansen att svara på våra frågor om magasinet, något som är oerhört värdefullt när vi utvecklar Skogsnära framåt.

Vinnare av multiverktyget blev: Karin Arvidsson, Arvika Arvika, Nils Eriksson, Rö Ulf Hill, Kista

Annons halvsida Tack läsarundersök.indd 1

Skogsinspiration och kunskap i mobilen Vad kan man egentligen göra av ett träd? Vilka är de hetaste produkterna från din skog? Hur maxar du säkerhetstänket i skogen?

Stora Enso har en mängd kanaler, där du kan fördjupa dig i allt som har med skog att göra. Stort som smått.

Instagram: renewable_future Facebook: Stora Enso Skog Youtube: Stora Enso och Stora Enso Skog

2019-11-15 13:07

Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson

Säkerhet och hälsa i skogen I det här numret fördjupar vi oss i hur du som skogsägare kan skydda dig och din skog innan olyckan är framme. Ofta handlar det om att göra smarta val och tänka efter före, för att vara väl förberedd i situationer som kan uppstå ute i skogen. Vi intervjuar också en forskare om varför vi mår bra av att vara ute i naturen och hur vi kan minska stress och öka välbefinnandet.

4 | 19 Skogsnära 19

tema – säkerhet och hälsa i skogen

Text Sanna Bergens Foto Lasse Arvidson

Hur säkert är ditt beteende?

Berätta vart du ska. Det låter väldigt simpelt, men kan faktiskt rädda ditt liv om någon olycka skulle ske. Att tänka efter före är något av det klokaste du kan göra. Här ger Daniel Timblad sina bästa tips för hur du rör dig säkert i skog och mark.

– När du ska ut i skogen, se till att någon i din närhet vet om var du befinner dig och när du väntas vara tillbaka. Hör av dig till den personen också om du byter ställe.

Det rådet ger Daniel Timblad, områdeschef på Stora Enso, med ansvar för virkesköparna i Dalarna.

Han vet att den som arbetar i skogen ofta är ute ensam, vilket kan vara riskabelt om en olycka är framme. Men det finns många smarta knep för att både hantera och minska riskerna för att något händer.

– Allt handlar om hur man beter sig. Att hela tiden 20 Skogsnära 4 | 19

göra egna riskbedömningar och tänka efter om man verkligen gör på bästa sätt, gör stor skillnad. Om det är blockigt, halt eller på annat sätt svårt att ta sig fram – kan jag ta en annan väg? Oftast kan man välja att göra på något annat sätt för att undvika onödiga risker, menar Daniel.

Undvik stress i trafiken Den kanske största risken som många av oss utsätter sig för är trafiken. I många fall spelar stress en roll i att eftertanken ibland saknas.

– Det är aldrig okej att köra för fort. Se istället till att

Säkra tips från Daniel • Se alltid till att någon vet var du är.

• Ha ordentligt med kläder på dig och ha en uppsättning varma kläder i bilen.

• Ha bra skor och rätt utrustning, till exempel skyddsglasögon.

• Använd varselkläder.

• Ta det lugnt i trafiken.

4 | 19 Skogsnära 21

tema – säkerhet och hälsa i skogen

inte hamna i det stressade läget. Planera och ge dig iväg i god tid så att du kan sakta ner om du behöver.

Om du ändå blir sen, ring hellre och tala om att du kommer att bli sen och kör sedan lugnt, säger Daniel.

Väl ute i skogen finns det några enkla och smarta saker att tänka på för att inte sitta illa till om det händer något. Har du till exempel ett första förband i fickan? Det är enkelt att ta reda på hur du lägger tryckförband om du skulle behöva. Och bär alltid med dig en laddad mobiltelefon.

Utrusta dig rätt Om det då ändå händer. Det blir fel på bilen, långt ute på en skogsväg där det varken är täckning eller någon bebyggelse. Vad ska man göra då?

– Det är viktigt att tänka efter före, särskilt om det är vinter och kallt. Att exempelvis ha ordentligt med kläder på sig blir räddningen om du måste ställa bilen och gå till närmaste trafikerade väg. Klä dig så att du kan vara ute en god stund, råder Daniel och fortsätter: – Det kan också vara bra att ha en uppsättning smarta saker i bilen. Sådant som första-hjälpen-låda, startkablar, varselkläder och extra spolarvätska.

Energitillskott som nötter, vätska och en pannlampa är bra. Se till att sådan utrustning finns i bilen innan du ger dig iväg. Ifall något skulle hända. Även om du bara ska ut en liten stund, även om

22 Skogsnära 4 | 19

det aldrig brukar hända något eller att du har gjort samma sak många gånger förr. Daniel Timblad vidhåller att det alltid är viktigt att ha konsekvenstänket med.

– Det hjälper så mycket att man har rätt skor och använder rätt skyddsutrustning. Skyddsglasögon mot kvistar till exempel. Och varselkläder. Att bara ha en färgglad keps räcker inte om man verkligen behöver bli hittad. För den som ofta ska ut i skogen är det perfekt att ha en gul reflexväst liggande i bilen.

Tänk säkert när du arbetar

med röjsåg eller motorsåg

Använd alltid komplett skyddsutrustning. Det vill säga hjälm med visir, hörselskydd, skyddsbyxor, handskar och skyddsstövlar.

Säkerställ att du har rätt kunskaper för att hantera sågen, motorsågskörkort behövs om du jobbar på annan mark än din egen.

Glöm inte att kontrollera motorsågens funktioner och säkerhetsdetaljer innan du börjar, kolla dem också regelbundet under dagen.

Bra att ha i bilen 1. Såg 2. Färdigblandad spolarvätska 3. Energitillskott, till exempel nötpåse 4. Vatten 5. Personlig nödsändare 6. Telefonladdare och powerbank 7. Startkablar

8. Pannlampa och reservbatterier 9. Tändstickor och värmeljus 10. Varma kläder eller sovsäck 11. Bältesskärare och fönsterkrossare 12. Bogserlina 13. Spade 14. Varselväst

15. Skyddsglasögon 16. Första hjälpen-kit 17. Varningsljus LED med magnetfäste 18. Räddningsfilt 19. Varningstriangel ( tillbehör i bilen ) 20. Reservdäck eller punkteringsspray ( tillbehör i bilen )

11.

13.

10.

4.

2.

16.

12.

1.

3.

6.

7.

14.

17.

18.

5.

8.

9.

15.

19.

20.

4 | 19 Skogsnära 23

tema – säkerhet och hälsa i skogen

” Det gick så snabbt, jag hann inte bromsa. Jag vet bara att det blev grått framför mig, sedan small det.”

24 Skogsnära 4 | 19

Text Sanna Bergens Foto Lasse Arvidson, Shutterstock

När olyckan var framme Skogen är fridfull för det mesta, men ibland händer olyckor. Ofta på grund av oaktsamhet eller obetänksamhet. Peter Gradén och Jörgen Hult har båda varit med om olyckor som fått dem att tänka efter lite extra.

En regnig novemberkväll var Peter Gradén på väg hem från jobbet. Det var mycket mötande trafik på sträckan mellan Rättvik och Leksand och sikten var dålig.

– Jag vet ju om att det är en olycksdrabbad sträcka det där, så jag drog ner på farten lite. Jag kommer ihåg att jag tänkte att jag skulle ta det lite lugnare. Det var nog tur, konstaterar Peter.

Han färdades i ungefär 70 kilometer i timmen när en älg sprang ut framför bilen.

– Det gick så snabbt, jag hann inte bromsa. Jag vet bara att det blev grått framför mig, sedan small det, berättar Peter.

Vindrutan var krossad och hans händer blödde från glassplittret, annars var Peter oskadd. Men omtumlad. Taket på bilen var intryckt, men hade stannat en knapp decimeter ovanför hans huvud

tack vare en balk i takkonstruktionen. Han lyckades få bilen av vägbanan och stod vid vägrenen när hjälp kom.

– Någon hade stannat och ringt räddningstjänsten, så det kom en ambulans och någon som kunde få bort bilen. Jag fick sitta en stund i ambulansen, men de kunde snart konstatera att jag var oskadd, förklarar han.

Peter klarade sig väldigt bra, men det var en omskakande händelse som blev en tankeställare.

– Tiden efter olyckan tyckte jag det var obehagligt att åka efter den sträckan. Nu tänker jag inte så mycket på det längre, men jag tar det generellt lugnare. Det blir fort kö bakom en om man lättar på gasen och folk kör om trots att det är mörkt och svårt att se. Då undrar jag hur de tänker, säger Peter.

4 | 19 Skogsnära 25

tema – säkerhet och hälsa i skogen

” Egen omtanke är det bästa skyddet.”

Den vinterdagen när Jörgen Hult var ute i skogen var istället ljus och krispig. Det var nysnö och marken var vit och orörd.

Därmed såg han inte hålet mellan stenarna.

– Jag trampade ner i en hålighet mellan två stenar. Jag tappade balansen men foten satt fast mellan stenarna när jag ramlade, berättar han.

Det knakade till i knät och gjorde ont, men Jörgen kom loss och tog sig haltande till bilen. Hela vägen hem kom han innan det började göra rejält ont.

– Jag vilade några dagar, men smärtan gav sig inte. Jag blev lite orolig att det skulle bli något bes­ tående så jag hörde av mig till mitt försäkringsbolag.

Jag fick en tid redan dagen därpå, och så blev det operation, minns han.

26 Skogsnära 4 | 19

Det visade sig vara trasiga korsband. Men efter operation och sjukgymnastik så har Jörgen inga större besvär.

– Det är tre år sedan nu. Ibland kan jag känna att det stretar lite i knäet, men annars har det gått bra. Det är mer så att jag tittar bättre var jag sätter fötterna, det kan gå illa om man inte ser sig för, säger han.

Som virkesköpare är Jörgen ofta ute i skogen ensam och påtalar vikten av att tänka efter innan för att undvika olyckor.

– Vi hade en app som kunde hjälpa kollegorna att hitta mig om det hade behövts. Det gick ju bra den gången men det blev en liten tankeväckare ändå.

Oftast är det människan själv som är felet om olyckan är framme i skogen. Jag tar det lugnare numera. Egen omtanke är det bästa skyddet.

Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson

Gör ett säkert besök på avverkningsplatsen Klart du som skogsägare är nyfiken och vill kolla hur det går med avverkningen på din mark. Men tänk på att det är en arbetsplats och det finns några enkla saker att komma ihåg för att göra besöket säkert.

Det är en solig, men kylig dag strax utanför Enviken i Dalarna. Avverkningslaget har varit på plats i skogen sedan tidig morgon. För dem är säkerheten en viktig fråga.

– Vi hanterar väldigt tunga maskiner och tunga träd. Det sprutar både kvistar och spån när vi sågar.

En kedja kan gå av och flyga väldigt långt, säger maskinföraren Peter Back.

Vid ett tillfälle var det nära ögat att det inträffade en olycka.

– En gång körde jag åt en privat markägare som oanmäld kom och ville hälsa på. Jag hade inte en aning om att personen skulle dyka upp och så fällde jag ett träd framför mig och matade det åt sidan. När

jag skulle ta nästa träd så stod personen där, precis där jag hade fällt trädet. Hade personen stått där en sekund tidigare hade det kunnat sluta illa, fortsätter Peter Back.

Hur vanligt är det då att det kommer besökare när ni är ute och avverkar?

– Sannolikheten ökar när vi kör nära bebyggda områden. Fler kommer ut och är nyfikna när de märker att vi är där. Ett antal besök per maskinförare varje år skulle jag säga och framför allt kopplat till när vi är på privata markägares skogar och kör, säger produktionsledare Stina Köppler.

En viktig sak att tänka på om du vill besöka avverk­ 4 | 19 Skogsnära 27

tema – säkerhet och hälsa i skogen

ningsplatsen är att du hör av dig innan. Ring din kontaktperson på Stora Enso och kom överens om när det är lämpligt att göra ditt besök. Och när du väl ska åka ut till avverkningsplatsen, ring också maskinföraren och berätta att du är på väg.

Tänk på att parkera din bil så att vägen är så fri som möjligt och att både virkesbilar och avverkningsmaskiner kan komma förbi.

En annan sak du bör ha med dig är en reflexväst, så att du syns bra på avverkningsplatsen.

Håll säkerhetsavståndet till skogsmaskinen. Då kommer du inte i vägen för maskinen eller fallande träd. Säkerställ att ni får ögonkontakt och att du får maskinförarens signal på att du kan gå fram.

– Vi har tagit fram en skylt där vi informerar om att vi är här och jobbar i närheten. Skylten informerar om att besökaren ska ha hjälm och synliga kläder på sig, samt att maskinförarna ska kontaktas om man vill göra ett besök. På skylten finns också telefonnummer till maskinförarna och SOS. Dessutom finns koordinaterna för platsen angivna, vilket kan vara livsavgörande om det skulle inträffa en olycka. Målet är att alla avverkningsplatser ska ha sådana skyltar framöver, berättar Stina Köppler.

Checklista- tänk på detta innan du besöker en avverkningsplats • Ring först.

• Parkera så att du inte är i vägen för virkesbilar.

• Klä dig så att du syns • En hjälm skyddar huvudet mot lösa grenar.

• Närma dig maskinen fram­ ifrån och vänta på tecken från skogsmaskinföraren innan du går fram.

• Håll avståndet till maskinerna: 70 meter till skördaren och 20 meter till skotaren.

Vill du veta mer?

Ladda ner vår säkerhetsbroschyr på storaenskogskog.se och se vår säkerhetsfilm på: storaensoskog.se/skogsnara.

Eller via QR-koden nedan.

Kolla koordinaterna!

Tips: Ladda ner 112-appen!

När du ringer 112 via appen skickar telefonen automatiskt din position till SOS Alarm vilket gör det lättare för hjälpen att snabbt komma fram till rätt plats. Ladda ner appen i appstore eller Google Play.

28 Skogsnära 4 | 19

Om något oväntat händer och du behöver tillkalla hjälp kan det vara lite svårt att förklara var du är om du befinner dig långt in i skogen.

På rastkojan som finns på avvekningsplatsen hittar du koordinaterna för platsen.

Text Eva Mandelqvist Foto Lasse Arvidson

Arbetsmiljön viktig fråga för Stora Enso Skog Välmående människor gör ett bättre jobb. Därför är arbetsmiljön en viktig fråga för Stora Enso Skog. Projektet ” Från risk till frisk ” har fått många medarbetare att förbättra sin hälsoprofil.

För fyra år sedan när Pernilla Carlstén började som företagssköterska på Stora Enso Skog så möttes hon av sjuktal där en hel del relaterade till stress.

Organisa­tionsförändringar hade satt sina spår och konsekvenserna kom åren efter.

– Vi genomför hälsoundersökningar vart tredje år, där personalen själva skattar sin hälsa. Det gäller levnadsvanor, kost- och motionsvanor samt hur man mår psykiskt och så görs ett konditionstest.

Exempelvis som maskinförare har man ett mycket stillasittande arbete och vi såg att många av dem hamnade i röd och gul riskgrupp. 45 procent hamnade på rött, medan 29 procent hamnade i riskzon gul och enbart en fjärdedel hamnade på grönt, berättar Pernilla och fortsätter: – Vi skapade ett pilotprojekt som vi kallade ” Från risk till frisk ” där alla som hamnat i röd riskgrupp erbjöds möjligheten att delta. Projektet föll väl ut. De frivilliga deltagarna fick utbildning var tredje månad i exempelvis kost, motion och stress och var och en gjorde en egen hälsoplan.

Vid varje utbildningstillfälle fick man även prova på olika former av fysisk aktivitet, som yoga, stavgång och kettlebellsträning.

Efter ett år följdes deltagarna upp och nästan hälften hade förbättrat sin hälsoprofil.

– Jag frågade en maskinförare som i första testet angett mycket stress på jobbet och nu skattade stressnivån som låg vad som hänt. Han svarade att han hade lika mycket att göra på sitt arbete, men nu när han själv var i bättre form, hanterade han stressen helt annorlunda.

Sedan 2016 har projektet utökats och varje år är två till tre hälsogrupper igång och trenden är densamma – fler mår bättre.

– Det känns så positivt att allt fler mår bra, det avspeglar sig även på jobbet, därför känns det bra att vi på Stora Enso Skog är bland de första i branschen att certifiera oss mot ISO 45001.

Simon Liljegren, maskinförare i Rättvik får instruktioner av Pernilla Carlstén på gymet.

Pernilla tipsar – så kan alla må bättre !

• Rör dig mer i vardagen, varför inte göra knäböj när du står och väntar?

• Använd rolig teknik, det finns gott om appar som räknar steg och gör motionen till en lekfull utmaning.

• Ta pauser i arbetet.

• Tänk på vilket bränsle du ger din kropp, kosten spelar roll.

• Tänk på att den bästa motionen är den som blir av.

4 | 19 Skogsnära 29

tema – säkerhet och hälsa i skogen Text Sanna Casson Foto Shutterstock, Lasse Arvidson

Om du möter vilda djur i skogen Prata högt, viska, smyga eller springa iväg? Det finns många myter om hur man ska agera om man möter vilda djur i skogen. Här är några tips på vad du kan tänka på.

Varje år rapporteras det om människor som har stött på björnar, älgar och vildsvin ute i den svenska skogen.

Men det är ganska ovanligt. Och djuren är egentligen inte så intresserade av människor. De vill helst vara ifred. Men skulle du ändå stöta på något av våra skogs­ djur så finns det några saker att tänka på.

Spring inte vid björnmöten Den svenska brunbjörnen är väldigt skygg. Den har gott luktsinne och skarp hörsel, vilket gör att den ofta undviker platser med människor. Skulle du ändå stöta på en björn är det bra att vara förberedd.

Om du får syn på en björn när du sitter i bilen, gå inte ut för att fotografera den. På försommaren infaller björnens brunstperiod och då är de som mest aktiva.

Fjolårsungarna har precis separerats från sina mammor och är ute på egen hand, de kan vara nyfikna på människor. Ge dig tillkänna genom att prata högt och dra dig sedan undan från platsen.

Om du ser en björn som äter, håll dig lugn och visa att du inte vill ta maten. Få björnen att se dig genom att prata lugnt och gå från platsen. Men spring inte! Har du hund så håll den kopplad.

Om du är ute på jakt och stöter på en björn; ge dig tillkänna genom att klappa händerna eller ropa. Men skjut den inte, en skadad björn kan vara farlig.

Om du möter en björnunge, tänk på att mamman förmodligen är i närheten. Gå från platsen samma väg du kom. Men spring inte!

Väsnas om vargen kommer Om du skulle möta en varg gör dig hörd, håll dig lugn utan förhastade rörelser. Prata, vissla och låt. Ofta kommer man som närmast djuren i skogen när det regnar eller blåser, eftersom ljudet av en gående person lätt försvinner då. Om en varg hör ljudet av en män­ni­ ska brukar den springa i väg.

Om vargen ändå kommer efter dig, gå lugnt från 30 Skogsnära 4 | 19

platsen, spring inte. Gå så att du kan se vargen. Om den kommer närmare: ropa, klappa händerna och gör dig stor.

Om du har en hund lös, koppla den direkt. Om hunden går mot vargen ska du i första hand försöka locka hunden till dig. Undvik att gå eller springa mot dem, då är sannolikheten stor för att vargen går iväg och hunden följer efter och försvinner utom synhåll.

I förebyggande syfte är det bra att träna på inkallning om du har en hund, så att du är säker på att dem kommer snabbt om det skulle behövas. Undvik också att lägga ut ätbart avfall i naturen som kan locka till sig rovdjur.

Närma dig aldrig en irriterad älg En fullvuxen älg kan väga uppemot 400 kilo, men är oftast fredlig och skygg. Det är först om de blir irriterade eller skrämda av lösa hundar, om de har kalvar som de vill skydda, eller känner sig instängda som de kan gå till anfall. I en sådan situation sänker älgen huvudet och fäller öronen bakåt.

Gå inte fram till en älg, utan välj en annan väg. Om du måste mota bort en älg, flaxa, tjoa, gör dig stor.

Undvik lösa hundar. De kan skrämma en älg.

Vildsvinen brukar springa En stor vildsvinsgalt kan bli nästan bli upp mot två meter lång och väga ett par hundra kilo.

Vildsvinen är normalt skygga och inte aggressiva.

Däremot vill honan skydda sina ungar. Var försiktig och försök att inte komma emellan suggan och ungarna.

Stöter du på ett vildsvin i skogen höj din röst och ropa högt, vifta med armarna och gör oljud. Då kommer vildsvinet med all sannolikhet att försöka försvinna från platsen.

Källor | Viltskadecenter, WWF, Nyheter 24, SVT. Läs mer om vilda djur och hur du ska bemöta dem på viltskadecenters webbplats: viltskadecenter.se

4 | 19 Skogsnära 31

tema – säkerhet och hälsa i skogen

Naturligt i naturen Människan är biologiskt anpassad till ett liv i naturen, enligt den evolutionära teorin. Det gör att hjärnan är utvecklad efter det livet, då vi levde på den afrikanska savannen. Det är bara de sista 200–300 åren som vi börjat leva i städer. Att det finns resurser för vår överlevnad ute i naturen kan också bidra till de positiva känslor och avspänning man kan uppleva i naturen.

32 Skogsnära 4 | 19

Text Sanna Casson Foto Shutterstock

Cecilia Stenfors, forskare vid Stockholms universitet, Karolinska institutet och University of Chicago.

Därför mår vi bra av skogen Kanske har du känt att det känns bra i hela kroppen efter en dag i skogen, men varför?

– Naturmiljöer har en positiv inverkan på vårt välmående när det gäller humör, stress och koncentrationsförmåga. Forskning visar att du blir bättre på att hålla flera saker i huvudet och att positiva känslor ökar av att vara ute i naturen, säger Cecilia Stenfors, forskare vid Stockholms universitet, Karolin­ska institutet och University of Chicago.

Att promenera i en skog som doftar mossa och se solglimtar som smyger sig fram genom ett grönt bladverk, jämfört med att promenera vid en trafikerad bilväg i en storstad, gör större skillnad för oss människor än vad vi tidigare kanske har trott.

– I våra studier har vi jämfört vilken inverkan natur­ miljöer har, jämför med urbana miljöer och vi har kunnat se att naturen är en viktig resurs för mental återhämtning. I stadsmiljön är det som regel mycket olika sinnesintryck att hantera, sortera, agera på eller försöka filtrera bort. Detta är mentalt krävande och kan göra att man blir mentalt trött. Naturliga miljöer å andra sidan innebär sinnesintryck som är mer vilsamma, mindre krävande och kan öka mental återhämtning, prestation och välmående, säger Cecilia Stenfors.

I ett tomt rum, med mycket begränsade sinnes­ intryck, finns risken att man börjar oroa sig för saker och tankarna börjar snurra. Naturliga miljöer kan istället ge oss behagliga sinnesintryck som milt fångar vår uppmärksamhet och får oss att ta ett steg tillbaka och få perspektiv.

– Många upplever idag att de har mycket olika krav i sin vardag och kan känna sig stressade av detta. I olika studier har vi sett att vistas ute i naturen istället

kan göra att man känner sig mer avslappnad, mindre stressad och får lägre blodtryck. Positiva känslor kan öka, medan negativa känslor och ältande tankar kan minska, säger Cecilia Stenfors.

Flera teorier om varför vi mår så bra i naturen handlar om att det finns evolutionära skäl till det. Att vi trivs i miljöer där det finns resurser för vår överlevnad, med biologisk mångfald, där det finns vatten, mat och skydd.

– Naturen kan också göra att vi intar ett större perspektiv. Vi fokuserar mindre på oss själva och ser mer till ett större sammanhang.

– I dagens samhälle kan det lätt bli ett stort fokus på materiell framgång och konsumtion och vi matas på olika sätt med budskap om hur vi ska vara och vad vi ska köpa. I naturen kan istället andra värden i livet triggas och komma mer i fokus, säger Cecilia Stenfors.

Hett i Japan med skogsbad mot depression I Japan har man forskat mycket kring naturens påverkan på vår hälsa. Där har man kommit fram till att trädens ämnen aktiverar celler i vårt immunsystem och att vistelser i skogen på så sätt förebygger sjukdomar.

4 | 19 Skogsnära 33

tema – säkerhet och hälsa i skogen

Så kan naturen påverka oss • Stresshormonet kortisol minskar i kroppen.

• Immunförsvaret stärks.

• Blodtrycket sjunker.

• Koncentrationsförmågan ökar.

• Minnet blir bättre.

• Risken minskar för psykisk ohälsa.

Japaner ordineras ” skogsbad ” mot stress och depressioner, vilket innebär en typ av mindfulness i skogen för att stärka immunförsvaret.

En annan japansk studie visar att kortisol, det hormon som utsöndras vid stress minskar när man är i skogen, jämfört med när man befinner sig i en stadsmiljö.

I tyska studier har man sett att amygdala, det området i hjärnan som signalerar fara och stress, aktiveras mer i en stressfylld situation om man är uppväxt i en stad än och man bor på landet. En hyperaktiv amygdala gör oss mer mottagliga för ångest och depression, vilket också är vanligare hos människor i storstäder.

Forskning visar med andra ord på många positiva effekter med att vistas i naturmiljöer. Men räcker det att titta på naturen för att få effekt?

34 Skogsnära 4 | 19

Studier har visat att sjukhuspatienter tillfrisknar snabbare om de har utsikt mot en park eller träd, än om har en vägg utanför fönstret.

– Forskningen visar också att bilder på och ljud från naturmiljöer faktiskt kan ha positiva effekter, men den största positiva effekten får man om man vistas ute i riktig natur, säger Cecilia Stenfors.

Frågan är då hur länge man behöver vara i naturen för att det ska ge effekt?

– Längre stunder i en mer naturlig miljö verkar vara bättre, men korta exponeringar kan faktiskt också ge positiva effekter, säger Cecilia Stenfors.

Hur kan man då dra nytta av forskningsresultaten i samhället?

– Många har en krävande tillvaro och ett stressigt liv. Naturen kan vara en viktig källa till återhämtning,

energi och inspiration, som kan lätta mental trötthet och stress, och göra det lättare att tänka klart. Ännu har vi inte skogspromenader på recept, men ju mer vi forskar i ämnet ju mer tror jag att vi närmar oss det.

– Vi behöver också se till att det finns närhet till naturliga miljöer där människor lever och arbetar, i våra städer. Exempelvis träd och parker är oerhört viktiga. Det bör alltid finnas med i stadsplaneringen.

Hur kan man tänka som skogsägare för att bidra till de här miljöerna?

– En skog, där det kommer in ljus och där det finns en blandning mellan trädens ålder och art ( blandning av löv och barr ) har mer positiva effekter på återhämtning och är mera tilltalande att vistas i än i en mörk skog. Så ett tips är att se till att ha ett blandat bestånd, ha gärna lövträd i din skog, och tillämpa hyggesfritt skogsbruk, om det finns möjlighet, säger Cecilia Stenfors.

– Om du upplever att kravfyllda tankar är ett problem så kan en strategi vara att avsätta tio minuter på att tänka på vad du borde göra. Det skriver du ned i mobilen eller på en lapp och det kan göra det lättare att släppa det resten av promenaden. Det handlar mycket om strategier och mental träning, att själv styra vad stunden här och nu ska handla om.

– I vardagen kan du också tänka på att ta den väg, där det är mest vegetation när du ska någonstans och ta gärna cykeln i stället för bilen, när det går. Om du vill ha en paus från krav försök att vara här och nu, fokusera på detaljer i omgivning, insup dofterna, titta på bladen och försök vara i stunden. Det kan vara ett sätt att öka välbefinnande och mental prestation.

För skogsägare kan skogen också vara det dåliga samvetet. Kan tiden i skogen ändå ge en avstressande effekt för skogsägaren?

– Om miljön är kopplad till krav kan det komma upp tankar kring vad man borde göra. Samtidigt är skogen och den naturliga miljön ofta återhämtande i sig.

Visst kan man också söka sig till en annan naturlig miljö, som ett naturreservat eller en skog som man inte äger själv.

Tipsen som kan minska stressen i vardagen Så fungerar hjärnan när vi stressar

Det är inte bara synen av natur som får oss att må bra. Ett tvärvetenskapligt forskarteam där flera svenska universitet varit inblandade kom fram till att även doften av natur är viktig när det handlar om att dämpa stressreaktioner.

I ett labb stressades personer upp med elektriska stötar. Med hjälp av VR-teknik placerades de i en stad, en park eller en skog med ljud och dofter.

Försökspersonernas stress minskade i parken och skogen, men inte i stadsmiljön och enligt forskarna hade doften stor betydelse för stressreduceringen.

I vår hjärna finns 100 miljarder nervceller. Nervcellernas uppgift är att ta emot, bearbeta och skicka iväg signaler. För att hjärnan ska fungera krävs att kommunikationen mellan nervcellerna fungerar bra. Vid stress försämras den kommunikationen.

Personer med utmattningssyndrom har en förtunnad hjärnbark i ett visst område i pannloben, som är viktig för vår koncentrationsförmåga, vår förmåga att organisera och planera.

Ett annat område i hjärnan, amygdala, är i stället förstorat hos utmattade. Vid stressfyllda situationer är det amygdala som aktiverar kroppens nervsystem och gör oss redo för kamp eller flykt.

Att bli stressad ibland är inte farligt, men återhämtningen som vi kan få av att exempelvis vila, motionera och vara ute i naturen är oerhört viktig.

Källa | Sveriges Radio

Källa | Hjärnfonden

Luktar det kåda och barr? Bra!

• För att få återhämtning i vardagen, ta stunder där du övar på att vara i nuet.

Fokusera en stund på det du ser här och nu och om tankarna börjar snurra så kan det hjälpa att skriva ned vad du tänker på och släppa det sedan.

• Tillbringa tid i naturen! Gör saker i naturen som får just dig att slappna av: gå en skogspromenad med hunden, klättra i berg, klyv ved, gå ut och spring en stund eller ta en skidtur!

• Sänk axlarna och ta djupa andetag, det aktiverar återhämtning.

• Vad tycker du är det viktigaste i livet?

Fundera över det och prioritera din tid efter det.

• Motionera. Se till att röra på dig minst 30 minuter per dag.

• Lägg undan mobilen ibland, att vara ständigt nåbar och uppdaterad i so­ciala medier kan leda till stress.

• Gör lite i taget. När du har mycket att göra, sätt upp delmål för dig själv. Du behöver inte göra allt på en gång och en del saker kanske du kan delegera till andra?

Text Sanna Casson Foto Shutterstock

36 Skogsnära 4 | 19

Gör ett provbokslut Året närmar sig sitt slut. Har du tänkt på att du kan påverka din skattesituation genom några enkla åtgärder innan sista december?

Här är några nyttiga tips.

Visste du att många skogsägare betalar för mycket skatt? En av de största orsakerna är att man inte använder de möjligheter som finns för att fördela en intäkt över flera år och göra avdrag för kostnader. För att få koll på sin ekonomi kan det vara klokt att göra ett provbokslut innan sista december. I ett provbokslut sammanfattar du de intäkter och kostnader som verksamheten haft under året.

– Där ser du exempelvis om du har ett stort överskott i din verksamhet. Då kan du behöva tidigarelägga investeringar eller vänta med att ta intäkter till efter årsskiftet för att på så sätt minska skatten. Du kan också se om du betalat in för lite skatt det här året, säger Simon Hård på Areal.

Verktyg för att hantera skatten Vad finns det då för verktyg för att hantera skatten om du exempelvis avverkat skog under året? Ett vanligt sätt är att öppna ett skogskonto, där du kan sätta in delar av din avverkningsintäkt och skjuta upp beskattningen. Principen är att det belopp du sätter in på kontot är avdragsgillt i deklarationen det år du sätter in pengarna samt tas upp som intäkt det år som pengarna tas ut.

– När du har avverkat kan du sätta in 60 procent av avverkningsintäkten på skogskontot. Men det gäller att komma ihåg att insättningen inte får skapa underskott i deklarationen och att man väntar tills deklarationen är upprättad med att göra insättnin­ gen, säger Simon Hård.

Om du är osäker kan det vara bra att prata med en skatterådgivare vilket belopp av din likvid som är lämplig att sätta in på skogskonto.

Du kan också upprätta en betalplan, där du fördelar intäkterna från din avverkning över flera år och därmed påverkar beskattningen. Hos Stora Enso får du ränta på betalplanen du upprättar och värdet på

Rejäl ränta på dina skogspengar i en betalplan hos Stora Enso Anta att du avverkar ett bestånd på cirka fyra hektar som vuxit klart. Likviden på 300 000 kronor placerar du i en betalplan hos Stora Enso, där du fördelar dina uttag under en tioårsperiod. På det här sättet kan du få en värdeökning på pengarna på närmare 70 000 kronor. Det motsvarar dina kostnader både för föryngring och en första ungskogsröjning av det nya beståndet.

Kontakta din virkesköpare för mer information och räkneexempel för just din avverkning. Nu gällande räntenivåer hittar du på storaensoskog.se.

din likvid växer under tiden du har den innestående.

Om du har köpt en skogsfastighet kan du även göra skogsavdrag på skog som du sålt under året.

– Det innebär att du kan avverka skattefritt upp till ett visst värde, förklarar Simon Hård.

Räntefördelning är ytterligare ett verktyg som kan ge dig lägre skatt. Genom att en del av överskottet flyttas från beskattning av näringsverksamhet kan det beskattas som kapitalinkomst.

– Det finns med andra ord många sätt att hantera skatten på, men många använder bara skogskontot som enda möjlighet att påverka sitt resultat och då kan det hända att man under en flerårsperiod faktiskt betalar mer skatt än man skulle behöva. Mitt tips till skogsägare är att kombinera olika sätt att justera sitt överskott, säger Simon Hård.

Låter det snårigt? Ta hjälp av en expert på skatter och skog. Du hittar din rådgivare exempelvis hos Areal, LRF Konsult och Argum. Din virkesköpare kan också förmedla bra kontakter.

4 | 19 Skogsnära 37

Text Sanna Casson Illustration Tobias Hansson

Därför är skogen en klimathjälte 38 Skogsnära 4 | 19

Skogen är en viktig komponent i Sverige för att motverka växthuseffekten. Det visar Skogforsks rapport Det svenska skogsbrukets klimatpåverkan. Här är några viktiga fakta om klimathjälten skogen.

1.

Den svenska skogen växer och tar upp mer växthusgaser än den släpper ut. På så sätt fungerar skogen som en kolsänka.

2.

Växande skogar med ökande virkesförråd binder 55 miljoner ton koldioxid per år.

3.

Mängden virke i skogen har under de senaste hundra åren ökat i en omfattning som motsvarar två miljarder ton koldioxid. Det vill säga 40 års utsläpp från Sverige på nuvarande nivå.

4.

När man tillverkar produkter av trä i stället för exempelvis plast eller metall minskar utsläppen av koldioxid. Samma sak gäller när man skapar biobränsle av spillvirke från skogen. Genom att ersätta fossilbasserade produkter minskar koldioxidutsläppen med 40 miljoner ton per år.

5.

Skogen är viktig för att motverka växthuseffekten, men för att hejda den globala uppvärmningen krävs det att vi minskar de fossila utsläppen och det kan inte skogen göra. Däremot bidrar skogen till att dämpa den negativa utvecklingen.

Källor | Skogsforsk, Skogsindustrierna och Naturvårdsverket

4 | 19 Skogsnära 39

tema – säkerhet och hälsa i skogen

Text Sanna Bergens Foto Lasse Arvidson

En skog blir till Planteringen är kanske den viktigaste investeringen en skogsägare gör. Skogen kan vinna så mycket som fem år på att få en bra start. Stora Enso äger sedan en tid tillbaka tre plantskolor i Värmland, Dalarna och Gästrikland. Här läggs grunden till många av Sveriges kommande skogar.

På håll ser det ut som stora gröna mattor utbredda på gårdsplanen. Det är lugnt och stilla kring de stora växthusen, gruset knastrar på den lilla vägen som går upp till kontorsbyggnaden. På närmare håll syns det att de gröna ” mattorna ” i själva verket är stora bäddar med tusentals små taggiga plantor.

– De här tallarna planterades i maj och har just börjat anta höstskepnad. Där borta har vi de plantor som har växt hela säsongen och snart är klara för leverans, säger Yvonne Hedman Nordlander och pekar.

Yvonne är vd för Stora Enso Plantor som består av tre anläggningar. Plantskolan Sjögränd i Värmland, Nässja plantskola i Gästrikland och så här, Plantskolan Sör Amsberg i Dalarna. Tillsammans är de Sveriges tredje största skogsplantproducent.

– På hösten har vi bråda dagar här, när vi ska packa plantor för leverans. Under sommar och höst, som är vår högsäsong, arbetar runt 20 personer här, berättar plantskolechefen Oskar Skogström och öppnar dörren.

Där inne liknar det mer en tomteverkstad. Här körs pall efter pall in med plantor som plockas ur sina odlingsblock och packas i lådor med cirka 140 plantor i varje. Odlingsblocken töms sedan på resterande torv och rengörs. Allt efter ett effektivt löpande band system.

40 Skogsnära 4 | 19

– Vi behöver hålla ett stadigt tempo här för att hinna med. Varje år levererar vi omkring 60 miljoner plantor från våra tre plantskolor, berättar Yvonne Hedman Nordlander.

Mångårig kunskap fungerar än Här i Sör Amsberg har plantskolan funnits sedan 1952 som en del av Stora Kopparberg, senare som Bergvik Skog under 15 år och numera åter i Stora Ensos regi. I kontorslokalens korridorer sitter foton från 50- och 60-talet då timmer flottades på älven nedanför och all odling på plantskolan skedde på friland. På den tiden odlade man plantorna i ” paperpots ”, ett kruksystem av papp som påminner om cellerna i en bikupa. Men pappcellerna orsakade en del problem, exempelvis med rotsnurr på grund av att pappret inte löste upp sig så lätt som det var tänkt. Därför utvecklade plantskolan i Sör Amsberg ett nytt system, det kallas Planta 80 och används fortfarande.

– Nu har vi istället stora odlingsblock som återanvänds, vi plockar ur plantorna och packar dem i kartong när vi levererar. Blocken är väldigt öppna i botten så att rötterna kan växa rakt ut och vi slipper rotsnurr. Det är en stor vinning. Rotsnurr är runtgående rötter som ofta uppstår i blomkrukorna hemma i fönstret. Dessa deformerade rötter

Plantskolechef Oskar Skogström och Yvonne Hedman Nordlander, vd för Stora Enso Plantor.

4 | 19 Skogsnära 41

tema – säkerhet och hälsa i skogen

följer med plantan hela dess liv och gör ett stort träd instabilt. Med det här systemet kan vi dessutom använda blocken många gånger, de äldsta har varit med sedan 90-talet, berättar Oskar Skogström.

Ett trädliv tar sin början I Sör Amsberg odlas gran och tall, mestadels av nordligare provenienser.

Det innebär att de är anpassade för ett nordligare klimat och klarar sig bättre om de planteras i mellersta eller norra Sverige, jämfört med om de planteras i Skåne.

Från det att fröet gror till att plantan är färdig att leverera tar det ungefär ett år, ibland ett och ett halvt.

– Vi sår i tre omgångar varje säsong, i mars, maj och juli. Fröna får gro inne i växthuset tills de är 4–10 centimeter höga. Då får de komma ut på friland och fortsätta växa till sig, berättar Oskar.

Den första omgången står på friland och lapar sol till mitt i sommaren. Därefter kan får de så kallad långnattsbehandling. Genom att ett mörkläggande tak dras över dem på eftermiddagarna, simuleras en kortare dag.

– Plantan anpassar sig efter tillgången på dagsljus. När dagarna blir kortare, det vill säga när plantan får färre timmar med solljus per dygn, då tror den att det är höst och tillväxtprocessen stannar, förklarar Yvonne.

Plantorna luras att tro att hösten har kommit för att inte bli för höga. De behöver balans mellan sin rotdel och sin gröndel för att stå emot väder och vind.

– När plantorna slutar växa på höjden sätter de knopp och blir istället lite grövre och stadigare inför vintervilan. Då kan de ställas in i frysrum Så ger du din skog utan att ta skada av låga tempeen bra start raturer. När de sedan kommer ut • Välj rätt träslag för din marktyp. på våren kan vi leverera dem för • Beställ dina plantor god i tid. vårplanteringar, säger Yvonne och Helst samtidigt som du ordnar visar de små knopparna i plantormed slutavverkningen. nas topp.

• Vattna ordentligt. Doppa gärna hela kartongen precis innan du planterar.

• Plantera så snart efter leveransen som du bara kan. Ju snabbare plantorna kommer i jorden, desto bättre.

• Djupplantera!

Skolar för en hållbar skog Mitt i växthuset finns en gång för att ta sig fram, i övrigt är hela ytan täckt av odlingsblock med plantor. Lyfter man blicken några

meter framåt så är likheten med en matta än en gång slående. I mitten av växthuset glider några personer fram på en slags rullande hylla strax ovanför granmattan. Det är rensningsteamet som plockar bort oönskad växtlighet.

– Plantorna som växer upp här får vad man kan kalla en perfekt start. Det gör att de är ordentligt välladdade när de kommer ut i skogen och orkar växa mycket mer. En planterad skog växer sig en meter hög på ungefär fem år från plantering, medan en självsådd skog från fröträd får samma höjd på 6–10 år från avverkning. En skogsägare som tänker i cykler av 70–80 år tjänar mycket på flera års bättre tillväxt.

Dessutom finns en större tillväxtpotential i förädlade plantor, konstaterar Oskar.

Växthusen har genomgått en renovering senaste åren och fått ny uppvärmning. Numera värms de upp av pellets, givetvis från Stora Enso.

– Det är ett fint kretslopp. Dessutom mycket miljövänligare än den tidigare oljepannan, säger Oskar.

Miljö- och klimatfrågorna är förstås ständigt på tapeten hos plantskolorna. Hela tiden jobbar man med att förbättra och rusta verksamheten till att bli ännu mer hållbar. Nya miljövänliga täckmaterial tas fram och man bedriver tester för att klara framtidens klimat.

– Vi ligger 200 år framåt i våra planeringar inför anläggande av nya fröplantager. Hur kommer klimatet vara då och hur ska vi anpassa oss efter det? Vi odlar på frön från de bästa träden, och sedan odlar vi på de bästa från den generationen och så vidare. Vi har kommit ganska långt och fått fram väldigt raka, starka träd med bra tillväxt. I och med klimatförändringarna jobbar vi nu mot att odla fram provenienser som ska klara klimatomställningar på både plus två grader och minus två grader, berättar Yvonne.

– Man kan tycka att sydligare typer skulle klara ett varmare klimat bättre. Men ett varmare klimat ger också mer extremväder och det är de nordligare typerna bättre anpassade för. Det kan ofta vara bra att välja ett nordligare frömaterial av just det skälet, fyller Oskar i.

Plantera rätt för livskraftig skog Det räcker förstås inte med välskolade och friska plantor för att få en välmående skog. Planteringen är jätteviktig för att skogen ska få bästa möjliga start.

Här är det lätt att göra fel, menar Oskar Skogström och Yvonne Hedman Nordlander.

– Om jag bara skulle ge ett enda råd, så skulle det vara att djupplantera, säger Oskar.

Med djupplantera menar han att hela rotdelen ska ner i marken, gärna 2–6 centimeter upp på gröndelen.

– Hellre att lite av gröndelen hamnar nere i jorden, det gör ingenting, det viktigaste är att torvdelen inte sticker upp för då torkar rötterna ut. Man ska

också tänka på att vattna innan man planterar, gärna doppa plantorna i en bäck eller något liknande så att de verkligen är fuktiga när de planteras. Det är det absolut bästa sättet att förbereda en bra start för plantorna. Det räcker inte att det just har regnat och är blött ovanpå marken, plantorna behöver fukten med sig ner, förklarar Oskar.

Stora Enso Plantor levererar plantor både till Stora Ensos egna marker och till större och mindre markägare. . De flesta tar hjälp av professionella planterare när plantorna ska i jorden.

– Det är mycket att tänka på. Planteringspunkten är viktig och även trädslagsvalet, ska du ha gran eller tall avgörs av vad marken är lämpad för. Är det tallmark så växer inte gran lika bra och vice versa. Sedan är det olika hur man planterar om man vill fokusera på hög tillväxt eller hög överlevnad, förklarar Oskar.

– Vi har precis börjat sälja en ny typ av näring som förbättrar både tillväxt och överlevnad. Det heter arGrow® Granulat och är små kulor med arginin som släpps ner i rotzonen vid planteringen, lägger Yvonne till.

Hon visar hur man monterar flaskan med kulorna på planteringsröret. Sedan trampar man på en spak när röret är nedstucket i jorden och exakt 40 små kulor släpps ut kring plantans rot.

– Det är väldigt effektivt att ge plantan näring direkt när den kommer i jorden. Det hjälper plantan att snabbt bilda rötter som förser den med vatten och näring.

Snabb etablering är viktigt för plantans överlevnad.

Arginin är rent kväve som plantan inte ens behöver omvandla för att kunna ta upp. Kulans hölje är självklart i biomaterial och nedbrytbart, förklarar Yvonne.

En annan sak att tänka på är planeringen. Stora Enso Plantor baserar odlingsmängden på på beställning och det tar 1–1,5 år innan plantorna är klara för leverans. Det smartaste är därför att beställa plantor i samma veva som det ordnas med slutavverkning.

– Tänk till i god tid. Beställer du som senast i februari kan du oftast få ut dem i april året därpå.

När plantorna sedan har levererats så ska de inte stå för länge i sina kartonger. Får de vatten varje dag så klarar de sig förstås ett litet tag, men det bästa är att plantera så fort som bara möjligt, råder Oskar.

På plantskolan använder man en mängd kartor för att hålla reda på vilka plantor som växer var och vart de ska flyttas härnäst. Men även om det är en industrialiserad form av odling, så finns en stor del hantverk kvar.

– Det är många beslut som måste tas på plats när det är dags. Vi måste hela tiden ha manuell koll på hur långt plantorna har kommit. Givetvis måste vi också förhålla oss till väder och vind, man kan ju aldrig riktigt veta när första frosten kommer till exempel. Det går att göra en grov plan, men det går nästan aldrig att följa den exakt, säger Oskar med ett skratt.

Stora Enso Plantor • Sveriges tredje största skogsplantproducent med tre anläggningar i Värmland, Dalarna och Gästrikland.

• Plantskolan Sör Amsberg startade 1952, Sjögränd startade 1943 och Nässja 1955.

• Stora Enso Plantor odlar gran och tall som levereras mestadels till markägare i mellansverige.

• Man odlar stora volymer endast på beställning och varje år levereras 60 miljoner plantor.

4 | 19 Skogsnära 43

Text Sanna Bergens Foto Lasse Arvidson

44 Skogsnära 4 | 19

Skaren ger vika med ett frasande ljud.

De stelnar till, öronen spelar fram och tillbaka.

Med ens är varje vindpust en berättelse, varje snöflingas dans har en egen röst.

4 | 19 Skogsnära 45

Text David Söderlind Foto Pressbild Lunds Universitet

Anders Brodin, professor i teoretisk ekologi vid Lunds universitet.

Fettfrossa hjälper småfåglarna genom vintern För att klara de kalla vinternätterna behöver vissa fågelarter öka sin kroppsvikt med tio procent. Varje dygn.

– Tänk på hur korta dagarna är, så förstår du vilken bedrift det är! Skulle jag som väger 85 kilo göra samma sak skulle jag behöva öka vikten med 8,5 kilo. Jag skulle behöva äta ofantligt mycket, ofantligt fort, säger Anders Brodin, professor i teoretisk ekologi vid Lunds universitet.

Anders Brodin har i sin forskning speciellt inriktat sig på minne och kognition hos djur. Kombinerat med ett stort intresse för fåglar har det bidragit till studier om fåglars förmåga att skapa rutiner för att lagra mat för vintern. Han är nu högaktuell med en ny bok om talgoxen, ” Smartast bland mesar ”.

– För vissa arter, som entita, talltita och tofsmes, går hela året eller om du hellre vill, hela livet undantaget häckningsperioden, ut på att samla och lagra mat för att överleva de kalla vinternätterna.

Fett istället för kolhydrater Små kroppar har svårare än stora att hålla värmen när det är kallt. Den avkylande ytan ökar i kvadrat i förhållande till kroppslängden, medan den värmande kroppsmassan ökar i kubik. En liten fågel måste därför förse varje cell i kroppen med mer energi än vad större fåglar behöver göra.

När vi människor behöver energi för en skidtur i vinterlandskapet är det kolhydrater som blir vårt bränsle.

Men det funkar inte för fåglarna. Kolhydrater binder vatten och blir därför ett ” tungt bränsle ”.

– Samtidigt som småfåglarna behöver bygga en energireserv för natten, måste de vara väldigt noga med vikten. Ett av de största hoten är attacker av hök, falk eller sparvuggla. Då måste småfågeln kunna maximera accelerations- och manöverförmågan, utan att 46 Skogsnära 4 | 19

bära på onödig kroppsvikt.

Evolutionen har därför försett dem med en annan ämnesomsättning än den vi människor har, förklarar Anders Brodin. Småfåglarna kan använda fett som ett effektivt korttidsbränsle. De lagar sin energi i fett som de snabbt kan bygga upp och bryta ner.

Sover inomhus Fåglar har en kroppstemperatur på cirka 42 grader.

– Milda vintrar är optimalt för fåglarna. Ju ka­llare nätter, desto svårare för dem. Och kommer det snöblandat regn som sedan fryser och täcker över ytor i träd och mark där fåglarna normalt brukar hitta sin mat, då blir det riktigt tufft.

Fåglarna exponeras, till skillnad från många däggdjur, dessutom för den direkta kylan ovanför snötäcket.

– Fågeln har ju inget val då den hela sin vakna tid måste söka föda. Är det riktigt kallt försöker fåglarna reducera energiförlusten genom att sova ” inomhus ” i trädhål, holkar och liknande. Riktigt kärva nätter kan vissa arter till och med dra nytta av snöns isolerförmåga och hitta sovplatser i små legor och håligheter i snön.

Farlig minidvala Ett annat trix som vissa arter har, till exempel talltitor och lappmesar, är att spara energi genom att sänka

” För vissa arter, går hela året ut på att samla och lagra mat för att överleva de kalla vinternätterna.”

kroppstemperaturen till omkring 35 grader och gå in i en slags minidvala.

– Då kan de spara 30–40 procent av den energi som de normalt förbränner för att hålla värmen.

Nackdelen är att de är helt hjälplösa i detta tillstånd.

De ser ut som runda, uppfluffade badmintonbollar och känns ungefär lika livaktiga som isglass. Och det tar upp till en kvart för en fågel i detta tillstånd att höja kroppstemperaturen så pass att den kan reagera igen. Således helt chanslös om en fiende skulle slå till. Därför används detta bara av fåglarna när de är riktigt energistressade, som en sista nödåtgärd.

50 000 matdepåer I Anders forskning om arters minne och kognitiva förmåga har han funnit spännande skillnader i olika fågelarters beteende i sitt fodersök på vintern.

– De flesta av våra fåglar mutar in ett häckningsrevir där de är under sommaren. Vissa stannar där året

runt, som stannfåglar som till exempel entita, talltita, nötväcka och gråsparv. En talltita kan ha runt 50 000 frön och larver gömda på lika många platser i sitt revir.

– Fågeln minns platserna från en dag till en annan, men ett par månader efter att den har fyllt sina gömställen har den också glömt var maten finns. Men den hittar ändå en stor del av gömmorna tack vare att den återvänder till sina favoritställen i reviret.

Talgoxar, blåmesar, domherrar, så kallade strykfåglar, är arter som överger häckningsreviren under vintern och letar mat i ett större område.

– Det är främst dessa arter som du kan gynna genom fågelmatning. De är kluriga och söker sig vidare om maten vid ditt fågelbord sinar.

Har du själv några intressanta observationer av hur talgoxar eller andra mesar bär sig åt för att skaffa mat, bidra gärna till Anders forskning genom att maila till: anders.brodin@biol.lu.se

4 | 19 Skogsnära 47

Så blir du små­fåglarnas favorit Med behovet av att äta hela sin vakna tid är det många småfåglar som uppskattar ditt initiativ med fågelmatning i trädgården. Här några smarta tips för att locka så många som möjligt: • Hitta en plats som bjuder lugn och ro. Fågelmatning på baksidan av huset kommer att fungera bättre än en matplats precis vid en ytterdörr som öppnas och stängs flera gånger om dagen.

• Se till att det finns skydd i närheten. En buske, häck eller träd att fly till när sparvhöken kommer kan vara livsavgörande. Tänk dock på att inte placera matningen för nära och för lågt intill buskage – där kommer ju katten gilla att sitta och vänta på byte …

• Använd olika typer av mat och matare för att locka olika fåglar till din trädgård. Frön, talgbollar och några äpplen som du hänger direkt i ett träd.

• När du hänger ut talgbollar, ta bort nätet som riskerar att skada både fåglar och andra djur. ( Till exempel hundar kan bli sugna på en nedfallen talg­boll och då kan nätet skapa livshotande skador på tarmarna. ) • Och om du har kvar ett fågelbord från förra året, rengör det inför vintern med såpa och vatten för att minimera risken för fågelsjukdomar. Håll rent runt och i matningsplatsen. Utspillda frön kan locka till sig möss och råttor. Fyll på med nya frön varje dag.

• Du kan mata fåglar hela året. Vanligast är att börja när kylan kommer. Matningen kan avslutas när temperaturen börjar stiga till våren. Fåglar är rörliga och har fler matställen som de uppsöker. Om maten tar slut på ett ställe, behöver du inte vara orolig om du behöver upphöra med matningen under en tid.

• Det kan ta ett tag för fåglarna att hitta en ny matplats.

Flera veckor är inte ovanligt. När några fåglar väl hittat dit brukar andra snart lockas dit av ” trafiken ”.

Fåglar gillar rent vatten även vintertid, så att ställa ut friskt vatten kommer också att locka.

Rätt meny för din favoritfågel Fåglar har olika favoriträtter. Det viktiga är att de får i sig mycket energi, särskilt om det är riktigt kallt. Riktigt feta frön som solros- och hampfrö är bra. Många billiga fröblandningar innehåller en stor andel havre, trots att det nästan bara är gulsparven som tycker om havre. Så för dig som gillar att dekorera med en julkärve i trädgården är det viktigt att känna till att den framförallt kanske är just dekoration, det är inte jättemånga fågelarter som kommer att vilja ha den som föda.

Hampfrö Grönfink, domherre, bofink, bergfink, gråsparv, pilfink, talgoxe, blåmes, entita, talltita.

Solrosfrö Grönfink, domherre, stenknäck, talgoxe, nötväcka.

Havre, brödbitar Gulsparv, gråsparv, turkduva, ringduva.

Vildfågelfrö, burfågelfrö, linfrö Gråsparv, pilfink, bofink, bergfink, grönfink, gråsiska, grönsiska, järnsparv.

Bokollon Bofink, bergfink, nötväcka.

Ekollon Nötskrika, nötkråka, ringduva, nötväcka.

Hasselnötter Nötskrika, nötkråka, nötväcka, större hackspett.

Osaltade jordnötter De flesta mesar, nötväcka och siskor.

Talg, ister, späck, kokosfett Blåmes, talgoxe, kungsfågel, större hackspett, nötskrika, skata, trädkrypare, svartmes, tofsmes. Äpple, päron, banan, rönnbär, oxelbär Olika trastar, sidensvans.

48 Skogsnära 4 | 19

Vanliga vinterfåglar vid ditt fågelbord Talgoxe ( Parus major ) En anpassningsbar fågel som finner sig väl tillrätta i människans närhet.

Blåmes ( Cyanistes caeruleus ) Inte stor, men en riktig tuffing och jagar gärna bort även större fåglar vid matningsplatsen.

Pilfink ( Passer montanus ) Härdig och klarar vintern bra i hela landet. Hörs med sitt tjatter från häckar och buskage under senvintern och bidrar till tidig vårkänsla.

Domherre ( P yrrhula pyrrhula ) Vem blir inte lycklig av att få domherren med sina fina färger som gäst vid fågelmatningen en gråkall vinterdag?

Sidensvans ( Bombycilla garrulus ) Kompakt och läcker i sin rödgrå fjäderskrud. När rönnbären tar slut i skogen söker den sig gärna in i trädgårdsmiljön för att leta äpplen.

Koltrast ( Turdus merula ) Sveriges nationalfågel som brukar vara en omtyckt gäst vid fågelbordet. Kraftig och långstjärtad i sin svarta dräkt.

Gråsiska ( Carduelis flammea ) En av de allra minsta fåglarna. Beroende av björkfrö och när tillgången på detta är dålig söker den sig gärna till din fågelmatning.

Ekologiska Fågelfrön Mata fåglarna miljövänligt.

Ekologiskt odlade frön gynnar fågelarterna även under själva odlingen. Villa Bas från Slåttergubben består av åkerfrön, hackade solroskärnor, hampafrö och vit hirs. 99 kr för 2,5 kg på slattergubben.se.

Kom nära med handkikare Kom nära fåglarna på riktigt.

En handkikare är lätt att ta med på promenaden samtidigt som den kan stå tillgängligt i köksfönstret. Den här modellen är en kompakt storsäljare med stort synfält, bra närgräns och fin optik. 1 590 kr på naturbokhandeln.se.

Kombinationsmatare Fyll mataren med olika typer av föda.

Nätinsatsen som följer med gör att du kan mata med nötter.

Utan insatsen kan du mata med till exempel äpplen eller talgbollar. Den hängande matstationen finns i svart, grönt och vitt. 195 kr på wildlifegarden.se.

Talgbollsmatare Stjärna Ge liv och stil till trädgården med stjärnan som dessutom rymmer en talgboll. Spjälorna i stjärnan är precis lagom tjocka för att småfåglarna ska kunna slå sig ned på dem. Finns i svart, rött och vitt. 150 kr på wildlifegarden.se.

Fågelmatarstation Tre krokar att hänga fågelmatare på och två stationer; en i nät för fröer eller frukt och en i plast för till exempel vatten.

Plaststationen är avtagbar för enkel diskning. 199 kr på granngarden.se.

Stor hygienisk fågelmatare Stor fågelmatare med plats för hela 10 liter jordnötter, talgbollar eller fröer. Mataren är designad så att fåglarna inte ska kunna sitta i maten, vilket gör den hygienisk och minskar risken för sjukdomar. 899 kr på grann­garden.se.

Designat fågelbord Fågelbordet från Eva Solo är fäst på en pinne som sticks ner i marken på önskad plats. Designen gör det lätt för småfåglar att landa på kanten och äta. Mataren kan enkelt tas av och tål maskindisk.

Glaset är frostsäkert. 999 kr på homebysweden.se.

Townhouse med sittpinnar Hängande fågelmatare. De fyra utfodringshålen är utformade så att småfåglarna lätt hittar maten och med hjälp av sittpinnarna kan fågeln bekvämt och hygieniskt äta utan att sitta i maten eller förorena den med sin spillning.

295 kr wildlifegarden.se.

Talgbollsmatare Snöstjärna Inspirerad av snökristallens vackra form blir talgbollshållaren ett dekorativt inslag i trädgården. 145 kr wildlifegarden.se.

Fågelguiden som app. Nu finns den populära boken Fågelguiden även som app. Ladda ner till din telefon och få koll på vilka gäster du har vid fågelbordet.

179 kr på Appstore.

4 | 19 Skogsnära 49

Foto Thomas RIssveds

krönika

Är det verkligen så bråttom?

Morgonsolen letar sig in mellan de tunna gardinerna. Jag sticker fötterna i sockorna och tassar bort till spisen. Med en tändsticka får jag fart på elden.

Snart morgonkaffe.

Frukosten intas ute på verandan. Därinne sprakar brasan. Lugnet som sprider sig i kroppen är svårslaget.

Många frågar mig vad jag gör däruppe i stugan, ensam i flera dagar. Får jag inte tråkigt?

Här på fäboden har mina släktingar traskat omkring i många generationer. Fram och tillbaka på stigen mellan stugan och sjön, fram och tillbaka mellan gården och skogen. De kom för bete åt djuren, för timmer och jaktmark. Och kanske också för stillheten och friden. De gick hit från sina gårdar på den närliggande orten. Det tog en hel dag att komma hit, men sedan stannade de hela sommaren.

I den moderna världen blir det oftast över en helg.

2000-talets alla scheman och måsten tillåter inte mycket mer. Men tänk, alla dessa måsten känns helt ovidkommande så fort jag kommer hit. Det får mig att fundera; är de verkligen så viktiga?

Hela världen pratar om hållbarhet och jag tänker att jag är som mest hållbar när jag bor på fäboden.

50 Skogsnära 4 | 19

Jag förbrukar minimalt med vatten eftersom allt vatten måste tas med på dunk. Jag använder levande ljus och vedspis eftersom jag inte har någon el, tar med mig minimalt med engångsförpackningar eftersom det inte finns någon sophämtning, och så vidare.

I skogen har jag nästan inga av mina vanliga moderna bekvämligheter. Och jag mår aldrig så bra som då!

Kan det finnas en nyckel i hur vi ser på tiden?

Varför kan inte alla med friska ben cykla till jobbet till exempel? Eller samåka? För att det tar för lång tid, svarar nog de flesta.

Kan det inte få ta lite längre tid då?

Vi klagar ju ändå hela tiden på att vi inte hinner träna tillräckligt, att vi inte hinner med kvalitetstid och att vi blir sjuka av stress. Tänk om hållbarheten kommer av sig själv ifall vi tar det lite lugnare?

Kanske har vi kortare arbetsdagar under framtidens sommarhalvår, då vi istället rör på oss mer, är utomhus mer och är följaktligen friskare under vinterhalvåret då vi jobbar mer. Ja, kanske?

Många funderingar far genom huvudet de där mornarna på verandan i skogen. Jag har verkligen inte tråkigt!

Sanna Bergens

Foto Lasse Arvidson

hälge

Lös krysset och vinn en termos från Orrefors Hunting Vi lottar ut två stycken 1-liters termosar bland de som skickar in den rätta lösningen från de färgade rutorna senast den 31 januari till: Stora Enso Skog, Skogsnära, 791 80 Falun eller via e-post: skogsnara@storaenso.com Ange adress och mobiltelefonnummer när du skickar in ditt svar. Två vinnare i krysset #3, 2019 får varsin 1-liters termos: Christer Lindberg i Solna och Curth Carlsson i Stöllet.

Stora Enso Skog AB 791 80 Falun

Foto Lasse Arvidson

Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen på baksidan (ej adressidan).