Page 1

# 2 | 2019

Magasin för skogsägare

Från Stora Enso

16 temasidor /

Risker och möjligheter i den mogna skogen

Dofter av trä CLT-fabriken i Grums invigd Fem somriga skötseltips Att leva med trädgård året om Får jag köra virke på grannes mark? Sveriges första skogsbrandhund

Kärlek till Värmlandsskogen


Foto Lasse Arvidson

ledare

Risk eller möjlighet? Det finns flera sätt att se det på. Många gånger går det att vända risker till möjligheteter och i skogen finns alla förutsättningar för just det. För utan att skrämmas så är det faktiskt så, att den otroliga, växtliga skogen också står inför betydande risker genom sin omloppstid, om skötseln tappas bort på vägen. Ett skogligt råd som funkar i alla lägen är att, genom hela tillväxten fatta aktiva beslut för dess skötsel. Det är det som ger handlingsutrymme och handlingsfrihet – möjligheter. Skogen som står bortglömd eller oskött fattar förr eller senare själv besluten åt dig, vilket inte alltid ger de önskade resultaten. Vi hoppas att temaartiklarna ska kunna väcka tankar och vägleda dig till beslut som känns rätt för dig. För som skogsägare är du både hållbarhetschef, ekonomichef och skötselchef i ditt skogsföretag! I Gruvön utanför Karlstad tillverkas sedan en tid korslimmade byggelement i trä och uppmärksamheten kring den nya CLT-fabriken har minst sagt varit omfattande. Elementen tillverkas i moduler med en yta upp till närmare 50 kvadratmeter. Med en vikt som är 75 procent lättare än betong, förnybart, samtidigt som det lagrar koldioxid så bör materialet vara en betydande spelare och tuff motståndare till

Skogsnära ges ut av Stora Enso Skog  Redaktör Eva Mandelqvist Produktion Confetti  Tryck Forssa Print  Omslagsfoto Lasse Arvidson Papper MultiArt Gloss 200 g i omslag och NovaPress Silk 100 g i inlagan från Stora Enso  Prenumerationsärenden ulrika.forsman@storaenso.com  Stora Enso Skog 791 80 Falun Telefon 01046 400 00  Hemsida www.storaensoskog.se ISSN 2003-2110  Ansvarig utgivare Ulrika Forsman

betong på världens byggmarknader i framtiden. För visste du att det finns beräkningar som visar att vi kommer att bygga mer de närmaste 40 åren än vad vi hittills gjort, i hela mänsklighetens historia! Läs om framtidstro och hus för välmående på sidan 8. Sommar betyder tillväxt. I en unik kemi omvandlas ljus, vatten, koldioxid och markens näring till växande träd. Den svenska skogen växer dryga 13 000 kubikmeter – i timmen! Det är lika mycket virke som behövs för 200 miljoner kaffemuggar i kartong, eller bunden koldioxid motsvarande 7 000 flygresor mellan Sverige och Australien, för att använda samma exempel som i en av artiklarna. Det är lätt att bli hänförd av skogens kraft. Trevlig läsning!

Ulrika Forsman Marknadskommunikatör och ansvarig utgivare


6

Foto Shutterstock

innehåll

Foto Lasse Arvidson

6 Därför firar vi midsommar 8 CLT-fabriken invigd 12 Skogsskötsel

8

21

Foto Lasse Arvidson

Så sköter du skogen under sommaren.

14 Att dela gård På besök hos Markus och Mattias i de värmländska skogarna.

Foto Lasse Arvidson

21 Trädgårdsinspiration i Kniva trädgård 41 Får jag köra ut virke på grannes mark? 48 En doft av trä

25–40 Tema / Risker och möjligheter i den mogna skogen

2 | 19  Skogsnära   3


notiser

Skogsbruksplan-appen i utvecklad version   Skogsägare med digital skogsbruksplan hos Stora Enso har länge kunnat sköta sitt skogsinnehav från fickan. Du som har appen har under många år kunnat se flygbilder, prioriterade åtgärder, fastighetsgränser och skogens ålder genom en knapptryckning i mobilen. Nytt i den senaste versionen är att du kan kommunicera det du vill ha utfört i skogen, direkt från appen till din virkesköpare. Dina bestånd, vindfällen eller insektsskador markerar du enkelt och skickar via appen till virkesköparen som plockar upp ditt ärende i kartan och kontaktar dig. Skogsbruksplan-appen är tillgänglig via App Store och Google Play för dig som har skogsbruksplan hos Stora Enso.

Gå ut och lek!   En bok full av tips på utomhus­aktiviteter för barn – lekar, recept, pyssel och odlingstips. Barnens utebok är indelad i fyra kapitel, ett för varje årstid, och innehåller både aktivitetstips, fakta om skogen och allt som lever och växer där. Boken är skriven av biologen Karin Runesson och illustrerad av Emelie Bergman.

/ Calazo.se

Vill du ha öronen fulla med skog?   Då ska du lyssna på Skogspodden, en podd som tar upp alla möjliga frågor kring skogen. I avsnitt nummer 40 från förra året blev Stora Ensos Sverigechef Per Lyrvall intervjuad om bland annat Stora Ensos arbete med Innovationer och nya produkter. Finns att lyssna på där du hittar poddar.

Här växer filmerna på träd   Vill du se filmer om skogen och vad som gör den så bra? Svenska Skogen har gjort flera fina kortfilmer som visar hur viktig skogen är för oss alla och vad man kan ha den till. / Svenskaskogen.nu

4  Skogsnära  2 | 19

/ Skogspodden.se


I Linköping har ett cirkelrunt och hållbart flerbostadshus byggts. Bakom huset som heter Valla Berså och har hållbarhet som ledord, ligger Winell & Jern arkitekter. Valla Berså är ett passivhus med källarvåning och halva bottenvåningen av betong, medan resterande våningar är av massivträ. Att det är ett passivhus innebär att det inte ska behövas någon extra värme utöver den som bildas av människor och maskiner i lägenheterna. Stora delar av husets elförbrukning kommer från solceller på tak och fasad.

Foto Lindstens fastigheter

Runt och sunt boende

Nej till engångsplast!   2021 kommer engångsbestick, frigolitmuggar och sugrör i plast vara minnen blott. Då blir det nämligen förbjudet med just sådana engångsartiklar – det har EU-parlamentet bestämt. Samtidigt ska EU satsa på att stärka återvinningen på sådant som inte kan förbjudas. Det öppnar för fossilfria alternativ som biokomposit och smarta förpackningslösningar i kartong och bådar gott inför en mer plastfri framtid. Som exempel på det har Stora Enso bestämt att satsa 50 miljoner på en ny anläggning i Hyltebruk som ska producera engångsartiklar främst för livsmedelsbranschen, av träfiber. Den ska stå klar för bruk i slutet av året.

Smarta förpackningar för smarta affärer   RFID står för Radio Frequency Identification och är den teknik som gör det möjligt att skapa pappersbaserade pappersetiketter att sätta på paket, så att man kan spåra och autentisera dem. ECO™ by Stora Enso heter den hållbara RFID-taggen, som bidrar till att minska användningen av plast i leveranskedjan. – Vår ECO-teknik är unik då den ger RFID-slutanvändarna ett återvinningsbart och plastfritt alternativ, vilket möjliggör en såväl digital som hållbar förpackningsinfrastruktur, säger Martin Ros, chef för Intelligent Packaging på Stora Enso.

Så många meter högt, våningar och student­lägen­heter kommer det finska rekordhöga huset i trä att vara. Stora Enso har bidragit med CLT (korslimmat trä) och LVL (fanerlaminatträ) och i höst öppnas dörrarna på ”Light House Joensuu”.

2 | 19  Skogsnära   5


6  Skogsnära  2 | 19


Foto Lasse Arvidson, Kungliga biblioteket

Därför firar vi midsommar Finns det något mer svenskt än midsommarafton? Men få vet varför vi dansar kring stången varje år, den där fredagen i slutet av juni. Fram till 1952 firades midsommarafton alltid den 23 juni, eftersom midsommardagen sammanföll med Johannes Döparens dag i kristna tron. 1952 tyckte man att midsommar förstörde arbetsveckan och därför ligger den nu på en fredag. Magiska krafter Majstången härstammar från Tyskland och slutet av medeltiden. Stången brukar tolkas som en fallossymbol, men det historiska ursprunget härrör mer till ett kristet kors än en penis. I likhet med julnatten var midsommarnatten föremål för magiska föreställningar. Växtligheten tillskrevs magiska krafter denna natt, liksom att man tänkte sig att de övernaturliga väsendena var särskilt aktiva. Därför var midsommarnatten lämplig för att samla läkande växter, men också för att spå in i framtiden.

Så länge som vi hade industrisemester innebar midsommar början på en ganska lång ledighet, men midsommar är fortfarande en symbolisk markör för semester och sommarens början. Många barn föds Få högtider förknippas så starkt med svenskhet som midsommar. Sant är att det finns en del ålderdomliga nordiska drag i högtiden, men den är mer lik de kontinentala majfesterna som inträffar ungefär vid samma tid. Den vanligaste födelsedagen i Sverige är 22 mars – om man räknar nio månader bakåt i tiden hamnar man nästan exakt på midsommarveckan.  Källor | Nordiska Museet, Aftonbladet

Sju sorters blommor På midsommarafton skulle ogifta flickor plocka sju olika sorters blommor under tystnad, lägga blommorna under kudden och sedan drömma om sin framtida man. Att dansa runt stången infördes för att ungdomarna i byarna skulle lära känna varandra. Förr sparade man midsommarkransen till julbadet, för att de torkade blommorna skulle tillsättas vattnet och ge kraft att uthärda resten av vintern. Sommarens början Tidigare var det tradition att gå ut på midsommarmorgonen och rulla runt naken i den våta daggen. Detta för att få vara frisk under hösten och vintern. Majstång i Eric Dahlbergs Suecia Antiqua, utförd av gravören Johannes van den Aveelen.

2 | 19  Skogsnära   7


Text Tobias Barle Foto Lasse Arvidson

Full fart på Gruvön På Gruvön i Grums satsar Stora Enso på CLT – korslimmat massivträ – som ska användas till att bygga hus och byggnader. Den 28 maj hölls den officiella invigningen av CLT-fabriken och produktionen är i full igång. – Allt har följt planen, och vi har startat kommersiell produktion under årets första kvartal vilket vi hade som mål, berättar Maja Bergström som är projektledare på Gruvöns CLT-fabrik. Maja Bergström ansvarade för fabrikens byggnation och har även etablerat organisationen som driver och producerar. Målet är att man varje år ska producera 100 000 kubikmeter CLT på Gruvön. Råmaterialet som förädlas till CLT får man från sågverket som ligger vägg i vägg. Placeringen är vald med omsorg. – Här på Gruvön hade vi ju redan en väldigt kompetent arbetsstyrka på sågverket och platsen ligger vid en logistisk knutpunkt som kopplar ihop E18, hamn och järnväg. Dessutom är det viktigt att vi har lokal råvaruförsörjning – allt trä som vi jobbar med levereras av Stora Enso Skog och hämtas från närområdet, säger Maja. Miljön i första rummet Att satsa på en fabrik som gör träelement för byggande ligger i tiden. Ett hållbart byggande som använder lokala råvaror och som innebär hus och byggnader med minskat koldioxidavtryck. Fabriksbyggnaden i sig är byggd av CLT från den egna produktionen i Österrike och resningen av byggnaden tog bara runt 10 veckor. Fabriken är 1 300 kvadratmeter stor. Genom att använda CLT istället för till exempel stål och betong för att bygga fabriken har miljöpåverkan hållits nere avsevärt. – Vi har använt ungefär 3 500 kubikmeter CLT till bygget. I och med det har vi bundit koldioxid som ungefär motsvarar 1 900 flygresor mellan Stockholm och Melbourne i Australien. Dessutom transporte8  Skogsnära  2 | 19

rades CLT:n från Österrike med tåg för att ytterligare minska koldioxidutsläppen. Från ett skift till tre Just nu kör produktionslinjen enskiftsmodell, vilket innebär att fabriken är bemannad åtta timmar om dagen, fem dagar i veckan. Men det andra skiftet är under träning och under året ska det också vara igång. – Under hösten ska vi dessutom anställa ytterligare nya medarbetare och så småningom gå upp till tre skift. Totalt anställer vi 60 nya medarbetare. Redan nu är vi världens största producent av CLT. Vi har två fabriker i Österrike som producerar, men vi kommer att lägga om till mer från Sverige framöver. Viktiga plus i kanten Enligt Maja har CLT många fördelar som byggmaterial. Bland annat är det ett väldigt miljövänligt mate­rial, eftersom det binder koldioxid och är helt förnybart. Det är kostnadseffektivt då det går snabbare och lättare att bygga med på byggplatserna. CLT kommer nämligen som förproducerade byggelement som inte behöver torka som betong. – Sedan är det ett starkt material jämfört med dess vikt och det är tyst att bygga med, vilket ger trevligare och lugnare byggarbetsplatser. CLT är också flexibel. Det är lättare att korrigera på plats och att göra hål­ tagning i väggar. Det uppskattas av arkitekter då det möjliggör specialkonstruktioner och är lättare att designa, berättar Maja. Intresset för CLT växer hela tiden och i Norden finns många miljömedvetna konsumenter som också har en vana att bygga och bo i trä.


Totalt anställs 60 nya medarbetare till CLTfabriken i Grums. Intresset för att bygga med CLT växer hela tiden.

Maja Bergström, projektledare på Gruvöns CLT-fabrik.


Målet är att producera 100 000 kubikmeter CLT i den nya fabriken varje år.

– Det är naturligt för oss, och nu när det finns möjlighet att bygga högre hus i trä, så tar vi till oss det nya materialet väldigt lätt. Det finns ett stort intresse för att bygga skolor och kontor i trä. Det ökar trivseln och forskning visar att man blir lugnare av att jobba i en träbyggnad. Träbygge på höjden CLT används till allt från enfamiljshus ända upp till 18-våningshus för boende, kontorsbyggnader och köpcenter. I Centraleuropa finns en mer etablerad marknad för byggelement i trä, men Maja tror på ett uppsving på den nordiska marknaden, framförallt i Sverige och Norge. Större intresse för CLT innebär också att fler producenter ger sig in i konkurrensen, något som Maja välkomnar. – Det är roligt att andra också vill etablera CLT-produktion i Norden. Det är bra för CLT-marknaden och gör att fler kan välja att bygga i trä.

10  Skogsnära  2 | 19

I maj klipptes bandet Den officiella invigningen med bandklippning och besök från riksdag och kommun gick av stapeln den 28 maj. – Det är kul att vara igång och att vår plan gått i lås. Det är också roligt att kunna nyanställa så många som vi gjort. Att anställa 60 personer påverkar området häromkring på samma sätt som att vi skulle ha gett 6 000 personer jobb i Stockholm. Det känns så klart väldigt bra, avsutar Maja Bergström.


Se skogen och pengarna växa Är du en av många skogsägare som har avverkningspotential i din skog utan att veta om det? När din skog har växt färdigt och är mogen, avverka den och starta upp en ny generation växtlig ungskog. Avverkningslikviden håller du innestående hos Stora Enso i en betalplan med ränta i upp till tio år. Därigenom får du dubbel tillväxt. Avverka när det är bäst för skogen, skatta när det är bäst för dig. Under tiden får du ränta. Läs mer på www.storaensoskog.se


Text Jenny Kallur Foto Henrik Kettunen

Fem tips för din skogssommar.

1.

Planera i lugn och ro   Eftersom många skogsägare är yrkesverksamma på andra håll är sommarsemestern den tidpunkt då de flesta har tid att vara ute i sin skog. Se över dina skiften och diskutera med familjen vad som behöver göras. Men glöm inte bort att stanna upp, njuta och ta en fikapaus. Var smakar kaffet bättre än på en stubbe i den egna skogen?

2.

Röj för en vacker och lönsam skog   Röjning går att likna vid att gallra morötterna i morotslandet för att få stora fina morötter istället för en hel mängd med små. Står träden för tätt konkurrerar de med varandra om näring, vatten och solljus. De blir klena och vindkänsliga. Att röja är den enskilda investering som lönar sig mest i skogsbruket. Redan vid första gallringen kan du räkna med en lönsam affär. En van röjare hinner med ungefär 1,5 hektar per dag när röjningen görs i rätt tid. Om röjningen görs några år senare sjunker arbetsprestationen till 0,3 hektar per dag. Känns det övermäktigt? Lej ut arbetet! Väntar du eller struntar helt i röjningen tappar

12  Skogsnära  2 | 19


Sommar, sol och skogsskötsel Njut av din skog under sommaren, men passa samtidigt på att notera vad som behöver göras inför hösten. Gör det du hinner, annars: lej bort!

beståndet också tillväxt, vilket påverkar det framtida ekonomiska utbytet i gallringar och slutavverkning.

3.

Bästa tiden för röjning   Det går bra att röja året om, men viss röjning bör göras under sommaren. Gran med en diameter vid stubben på mer än sju centimeter röjs i augusti och september, annars finns risk för barkborreangrepp. Tall i samma grovlek röjs under juni och fram till 15 juli i norra Sverige och 15 maj till 15 juli i södra Sverige. Där finns istället risk för angrepp från märgborre. Lövröjning mitt i sommaren anses ge färre stubbskott än om man röjer på våren. Detta är dock inte entydigt bevisat.

4.

Ställ plantorna i startblocken inför våren   De flesta plantor brukar sättas före midsommar, när marken fortfarande har gott om vatten och plantan kan utnyttja den stigande marktemperaturen för att bygga ut rotsystemet inför en eventuell sommartorka. Dessutom är hösten högst lämplig för plantering. Det gäller speciellt i områden där det är vanligt med försommartorka (sydöstra delarna av Sverige).

I augusti och början på september kan plantering göras om klimatet är bra och plantornas skott har förvedats. Då hinner rotsystemen växa ut i jorden innan vintern. Man kan faktiskt plantera så sent som i slutet av september och oktober, under förutsättning att plantorna är ordentligt invintrade. Då kan man nästan likna det vid en förvaring inför våren.

5.

Höstplantor kräver varsam hantering   När det gäller planering och planteringsarbete ska samma saker göras oavsett om det är vår eller höst. Markberedning ska genomföras och plantor ska beställas i god tid. Plantorna ska vårdas med omsorg, från det att de hämtats från plantskolan tills de har satts i marken på en lämplig planteringspunkt. Den enda stora skillnaden är att plantor som levereras för höstplantering är ömtåligare än plantor som levereras på våren, eftersom de senare har varit frysta. Det är viktigt att kartongerna med höstplantor är hålslagna, och att plantorna sätts inom en vecka från leverans. Ju varmare det är, desto viktigare är det att plantera dem snabbt.

2 | 19  Skogsnära   13


Familjen har bott på gården i Gräsmark i fem generationer. Högst upp på de gamla fotografierna syns makarna Jon Olsson och Maria Jansdotter. Under dem: sonen Gustaf Jonsson med hustru Marit Jonsson. Längst ned: Adolf Jonsson med sin fru Anna Jonsson, Markus och Mattias mormor och morfar.

14  Skogsnära  2 | 19


I två röda boningshus bor bröderna Larsson med sina familjer.

Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson

Två familjer på en gård I en Bullerbyidyll i de värmländska skogarna bor bröderna Markus och Mattias Larsson med sina familjer. De ärvde fastigheten som små och att de båda skulle ta över var ingen tvekan, men hur går det att dela på en gård med sin bror? Vi begav oss till hjärtat av Värmland för att ta reda på det. Två faluröda boningshus, en snirklig grusväg, en fotbollsplan med en boll som ligger och väntar på att användas, två stora björkar och solglitter i sjön nedanför åkern. Det är vad man möts av efter att kört genom skog, skog och åter skog och når det lilla samhället Gräsmark i Värmland. Här bor bröderna Markus och Mattias Larsson med familjer i varsitt hus. Bröderna har bott här sedan de var små och de var bara ett och tre år gamla när

deras morfar skrev över fastigheten på dem. När de blev äldre fanns det ingen tvekan om att ta över gården. – Visst är det ett ansvar att förvalta en släktgård, men det kändes helt rätt, lite som ett kall, säger Mattias och tittar ut över den lilla sjön Grässjön. Här har bröderna badat, fiskat abborre, cyklat omkring med vänner och följt med föräldrar och morföräldrar ut i skogen. Och nu gör deras barn detsamma. 2 | 19  Skogsnära   15


Två familjer på en gård. Högst upp från vänster syns: Olof Larsson, Mattias Larsson, Åsa Lindström, Markus Larsson, Veronica Olsson. Nedersta raden från vänster: Isak Lindström, Hilda Larsson, Axel Olsson Gustaf Olsson, Emil Lindström.

– Det här är en idyllisk plats att växa upp på. Att bo så nära naturen och att leva i ett litet samhälle där alla känner alla, säger Markus. Lokalt engagemang I Gräsmark bor ungefär 1 000 invånare och här finns det mesta familjerna behöver: byskola, matbutik och aktiviteter för barnen som fotbollsträning och scouterna. – Det är väldigt socialt här och människor tar sig tid att hjälp varandra. På en liten ort krävs det en del engagemang för att få saker att hända: som att man får ställa upp för att vi ska ha ett fotbollslag för barnen i bygden till exempel. Sådant skapar en fin gemenskap, säger Markus fru Veronica. Hon bjuder på äppelpaj som står uppdukad på bordet i köket, bredvid 16  Skogsnära  2 | 19

en kaffetermos och glimmande värmeljus. Plötsligt kommer sonen Axel och hans kusin Hilda instormandes i köket: – Jag fyller år imorgon, berättar Axel. Han och Hilda går i byskolan och har nyss kommit hem med bussen. De äter lite paj och rusar sedan upp till Axels rum för att klappa husdjuret: en grön kameleont. – Det är perfekt att kusinerna bor så nära varandra. De leker ihop och de stora tar hand om de små, berättar Veronica. Femte generationen Veronica och Markus bor tillsammans med barnen Axel, åtta år, Gustaf, tio, och jämthunden Kiro (plus den gröna kameleonten och en kelig katt) i det röda boningshuset där släkten har bott sedan 1800-talet. De är femte generationen som bor på gården. I vardagsrummet hänger svartvita fotografier på Jon och Maria, det är Markus och Mattias morfars farmor och farfar som köpte gården 1873. De tittar allvarligt in i kameran. På den tiden var det inte bara skogen som förvaltades av släkten. Då hade man även djur och jordbruk att sköta. Mittemot boningshuset ligger ytterligare ett rödmålat hus, med stora fönsterpartier mot åkrarna och sjön. Här bor Markus bror Mattias med barnen Olof, 14 år Hilda, 13 år och sambon Åsa, med hennes tvillingar Emil och Isak, 13 år.


Kusinerna som bor mitt emot varandra, har blivit som syskon.

”Vi klöv fastigheten i två och på så sätt kan vi sköta respektive del precis som vi vill.”

Bröderna har bott här i varsitt hus i snart 20 år. Tillsammans äger de runt 400 hektar produktiv skogsmark, som domineras av gran. Men hur är det att dela på en gård och äga skog tillsammans? – Det funkar väldigt bra, mycket tack vare att vi har delat upp det från början. Vi klöv fastigheten i två och på så sätt kan vi sköta respektive del precis som vi vill. Annars hade det nog funnits en risk att vi hade blivit oense, säger Markus. – En fördel med det här upplägget är att vi kan dela på saker, som skogsmaskiner till exempel. Och så kan vi diskutera skogliga saker och ta hjälp av varandra, säger Mattias. Köper in fler tjänster Tidigare har bröderna gjort mycket själva: röjt, gallrat, planterat, byggt skogsbilvägar och allt som hör skogsägandet till. Men med tiden har de valt att köpa in allt fler tjänster. – Jag planterade allt själv till bara ett par år sedan, men så fick jag ett bra erbjudande i samband med avverkningen och jag nappade på det. Det tog emot lite eftersom jag vill ha koll på plantorna, samtidigt var det väldigt skönt att få lite avlastning, säger Markus. Han jobbar 75 procent som mättekniker, medan Mattias fått nytt jobb, han bygger lägenhetsmoduler i Sunne och jobbar 100 procent. Så skogen sköts lite

vid sidan om. Ändå finns skogsintresset där. Markus tar ofta en tur med fyrhjulingen och kollar hur skogen mår och hans stora passion är att vara ute i skogen och jaga älg. Att få vara med vännerna i jaktlaget och att sitta under tystnad och vänta på det där ögonblicket när det prasslar till och en älg eller ett rådjur skymtar längre bort. Mattias stora intresse är fiske och framför allt att fiska abborre, som det finns gott om på somrarna i Grässjön. Ett hus märkt av tiden Man kan tycka att det låter lite hektiskt att ha jobb, gård, skog och små barn. Och inte nog med det. Markus och Veronica har en till gård, som de håller på att renovera. Det är Veronicas barndomshem Aspa, sex kilometer från Gräsmark. Det är ett vitt hus med balkong från 1900 2 | 19  Skogsnära   17


Veronica och Markus har tagit sig an ett nytt projekt: att renovera Veronicas barndomshem i Aspa.

i klassisk sekelskiftesstil. Det är ett hus som är märkt av tiden. De röda dubbeldörrarna är blekta av solen och inne i huset hänger flagor av gamla vackra tapeter på nakna timmerväggar. Golvet är fyllt av jord. – Vi ska riva ut allt, men behåller timmerstommen och de fina kakelugnarna, berättar Markus. Veronica visar entusiastiskt var badrum, sovrum och vardagsrum ska ligga. Hon pratar om en inglasad veranda med härligt ljusinsläpp. Detta är från början Veronicas mammas dröm som nu ska förverkligas. Veronicas föräldrar köpte den här gården 1979 och tanken var att de skulle renovera boningshuset, men

18  Skogsnära  2 | 19

efter bara fyra år dog mamman. Pappan och döttrarna flyttade in i den röda ”lill-stugan” på gården i stället och det stora boningshuset renoverades aldrig utan har i princip stått orört sedan dess. Men nu händer det grejer. Taket och skorstenen på huset blänker nytt och snart ska hela huset renoveras invändigt. Ladugården har fått ett nytt tak och nya väggar. – Vi tar det lite som det kommer med renoveringen, det kostar ju en del pengar. Vi gör en hel del jobb själva och tar hjälp av vänner. Det känns viktigt att få ordning på den här gården, säger Veronica. Hennes dröm är att bo i Aspa och ha ett småska-


”Vi ska riva ut allt, men behåller timmerstommen och de fina kakelugnarna.”

ligt jordbruk. Hon skulle gärna ha fjällkor och höns. Men den andra gården då i Gräsmark? – Den ska vi ha kvar. Då har vi två gårdar som pojkarna kan ta över. Men vi vill inte att de ska känna någon press. Bara om de vill! Innan vi lämnar Gräsmark och Aspa går vi med barnen Gustaf, Axel och Hilda mot badplatsen. De springer på åkern mot vattnet med foppatofflor på fötterna och handdukar fladdrande i vinden. På den lilla vitkorniga stranden ligger en roddbåt som familjerna delar på när de vill göra utflykter under sommarmånaderna. I en sjöbod som grånat av tiden trängs flytvästar och fiskespön.

– Här fick Axel en stor abborre i somras, säger Mattias och visar en bild på mobilen, där Axel stolt visar upp sin fångst. Han gör några kast med spöet även idag, men utan större fiskelycka. – Det är klart att de kanske kommer att tröttna på att bo här, många unga flyttar härifrån. Men å andra sidan kommer många tillbaka när de själva börjar skaffa familj, säger Veronica. Sedan kastar sig barnen i vattnet för att bada.

2 | 19  Skogsnära   19


Bekvämt i sommarskogen

Besök Stora Ensos butik Lundhags Makke Pant Dam Perfekt byxa för vandring eller andra aktiviteter som kräver rörlighet.

2 149:– (1 505:–*)

Fristads flanellskjorta Klassisk modell i mjukt borstad bomull med modern passform.

439:–

(308:–*)

Kylbag Rejäl isolering håller matsäcken kall under hela utflykten.

369:–

(259:–*)

1 895:–

(1 327:–*)

269:–

(189:–*)

Lundhags Strei low Dam Skön sommarsko, passar utmärkt för lättare vandringsturer. Multiverktyg Laga bilen, hugg ved eller spika i en spik.

Du som är skogsägare och har skogsbruksavtal har dessutom rabatter * på butikspriserna. Gå in på butiken.storaensoskog.se och hitta dina favoriter.


Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson

Att leva med trädgård

2 | 19  Skogsnära   21


Andreas Graveleij och André Strömqvist blev stockholmsmätta och ville leva med trädgård året om. Nu driver de Kniva trädgård, utanför Falun.

På Kniva trädgård är det som att tiden har stannat. Här planteras historiska lökar och 30-talsjazz ljuder ur högtalarna. Vi åkte dit och fick inspiration inför trädgårdssommaren. Det är tidig morgon. Solen smyger sig fram bakom den gamla lanthandeln i Kniva, strax utanför Falun. På trappan möts jag av en explosion av färg: en ståtlig roströd mexikansk solros, orange klickar med zinnia, pallkragar staplade på varandra med gladioler med blommor som vinröd sammet och enorma zinkbaljor med mörkröd rosenskära. Bakom huset skymtar en hängmatta, uppspänd mellan två äppelträd. Här både bor och driver André Strömqvist och Andreas Graveleij Kniva trädgård. De levde tidigare i huvudstaden, men de blev stockholms­mätta, som Andreas uttrycker det. – Vi var trötta på bilköer och ville ha en riktig trädgård. Vi hade en liten kolonilott som vi växte ur och vi ville leva med trädgård året om, säger Andreas och plockar bort ett brunt blad från en av alla växter i en stor terrakottakruka. André kommer ursprungligen från Falun, men det var Andreas som propsade på att de skulle flytta dit. – Jag minns första gången Andreas kom hit och vi gick bland de gamla, röda husen på Elsborg. Han sa: ”Jag dör vad fint det var här,” i princip i varje gathörn, säger André. Paret började leta efter ett ställe i Dalarna, där de kunde öppna en trädgårdsbutik. När de fick möjlighet att köpa den gamla lanthandeln i Kniva var det ingen 22  Skogsnära  2 | 19

tvekan. Båda är svaga för gamla möbler och miljöer och här fanns originalinredningen kvar från 1931. I dag är de öppna butikshyllorna fyllda av trädgårdsredskap, krukor och gröna växter. Trägolvet är vackert slitet och på insidan av en utdragen låda i en ljusgrå gammal skänk står det ”Bröstsocker 12 hg” med snirklig handstil, ett spår från den gamla lanthandeln. Ur högtalarna spelas jazziga svenska hits från 30-talet. Det känns som att ha färdats tillbaka i tiden, med undantag för tack-kortet som står på en hylla bakom kassan, där prins Carl-Philip och Sofia står bröllopsklädda och ler. Andreas var nämligen med

Kniva trädgård Kniva ligger cirka en mil sydost om Falun. Här säljs lökar och växter efter säsong. Drivs av André Strömqvist (t v) och Andreas Graveleij (t h).


Att odla i kruka brukar vara smidigt.

och dekorerade parets bröllop. – Det var ett riktigt drömuppdrag och det var fullt fokus, varje litet fuchsiablad skulle ligga rätt. Ibland tittar jag på klippet när de går ut från vigselakten för att se de fantastiska blommorna, säger Andreas, som är trädgårdsmästare och blomsterdekoratör. – Varje vår när vi sår och planterar känns det helt fantastiskt att ha detta som yrke. Det är speciellt att leva med trädgård året om. Men ibland på hösten när det är mörkt och rått kan man undra vad man håller på med, säger Andreas. Paret säljer växter efter säsong. Mycket kryddor och perenner på våren och lökar på hösten. I växthuset, som byggdes förra året, trängs tomater, fikon, chili och pelargoner i rosa och vitt. – Jag skulle säga att vi är allätare och testar oss fram. Det ätbara som vi odlar i växthuset använder vi för privat bruk, säger Andreas. På den grusade planen utanför huset står en sliten trädgårdsbänk och en gammal rostig skottkärra mitt i blomsterprakten. De maffiga blomsterarrangemangen blandas upp med det vackert slitna. – Kunderna vet att vi gillar gamla saker och vi får ofta presenter av stammisarna, som den där gamla skottkärran. Vi fick också skott från en kund förra veckan, av en äldre begonia som hon skulle ta bort,

berättar André, som jobbar som byggnads- och trädgårdsantikvarie på Sweco, men hjälper till så mycket han hinner med arbetet på hemmaplan. Både André och Andreas vurmar för historiska lökar. – De har en annan charm och ligger lite närmare de vilda sorterna. De är mer dämpade i sina färger. Att köpa en lök med sitt ursprung i 1600-talet är som att köpa en antikvitet, men de behöver inte vara särskilt mycket dyrare än en modern sort, säger André. Vad ska man då tänka på om man är lite av en nybörjare i trädgården? – Man kan börja i liten skala. Att odla i krukor eller andra behållare är lätt. Ett par rejält stora krukor vid entrén kan vara en bra start, fyll dem med örter 2 | 19  Skogsnära   23


eller sommarblommor, eller blanda. Stora behållare torkar heller inte ut lika fort som småkrukor. Och välj en bra påsjord för urnor. De billiga säckarna, fyra för hundringen, kan användas om de blandas upp med kogödsel och gärna kompostjord. – Ett annat tips är att inte dutta för mycket. Samla dina odlingar på ett ställe i stället för att sprida ut dem för mycket. Rama in och skapa rum i din trädgård och lägg fokus på de delar av trädgården där du ofta är, säger Andreas. Trädgårdsbutiken i Kniva har öppet från mars till

september och kring jul. Hit kommer människor för att köpa lökar, få trädgårdstips eller bara njuta av miljön. – Lokaltidningen i Falun skrev om butiken dagen då vi öppnade och sedan dess har det rullat på bra. Vi är aktiva på instagram och ryktet om oss verkar ha spridit sig. Folk kan köra från Gävle eller Västerås för att komma hit. Det handlar om människor i alla åldrar. Vi har till och med en liten fanclub av damer som är 90 plus!, säger André.

Blomsterarrangemang blandas upp med vac­ kert slitna ting.

24  Skogsnära  2 | 19


Risker och möjligheter i den mogna skogen Granbarkborre, snytbagge, rotröta, torka och stormar. I en oskött skog ökar skaderiskerna. Men det finns sätt för dig som skogsägare att både hantera riskerna och ta vara på möjligheterna din skog ger.

Virkesköparen Tomas Carlsson tipsar om hur du kan ta hand om din skog så att den blir bättre rustad för stormar på sid 30.

2 | 19  Skogsnära   25


tema – risker och möjligheter i den mogna skogen

26  Skogsnära  2 | 19


Text Tobias Barle Foto Lasse Arvidson En gran med tydliga spår efter Granbarkborrens framfart.

Skydda din skog mot svampar och insekter Många faror lurar i skogen, bland annat i form av svampar och insekter. Men de går att både förebygga och stoppa. Här går vi igenom de vanligaste skadegörarna på gran och tall, hur du upptäcker angreppen och hur du skyddar din skog bäst.

Gran

Granbarkborre

Granbarkborrens angrepp känns igen på en grågrön till rödbrun missfärgning av hela kronan under högsommaren, men har det gått så långt är angreppet redan ett faktum. Titta efter ingångshål i barken, på utsidan hittar man även små kåddroppar och brunt gnagmjöl. Barkborren gör små modergångar i barken. Modergångarna följer alltid trädets längsriktning. Efter stormfällningar eller svår torka kan granbarkborren föröka sig tiofalt under barken, särskilt i skogsbryn och i nyligen fällda träd eller lämnade toppar. Då finns det risk att de angriper och dödar växande träd.

Lösning: Ta bort färska vindfällen av gran från skogen under tidig sommar – innan skalbaggarna har kläckts och börjar svärma. Avverka gammal granskog och angripna träd i tid. Planera dina röjningar i rätt tid och var vaksam på gammal granskog i dålig kondition.

2 | 19  Skogsnära   27


tema – risker och möjligheter i den mogna skogen

Gran och tall

Rotticka (rotröta)

Rotröta orsakas av två sorters rottickor, en som bara går på gran (Picea-arter) och en som går på många olika sorters träd, men främst på gran, tall (i södra och mellersta Sverige), björk och lärk. Ett tidigt tecken på en angripen gran är gulnande årsbarr och ofta korta årsskott över hela kronan. Under barken vid stammens bas syns vitt mycel och kådrinning. Senare brunfärgas de gamla barren och trädet dör. Till en början är vedens struktur fast men kan senare bli trådartat upplöst med vita, i mitten svarta, fläckar. Efter många års infektion har trädets stambas blivit uppsvälld.

Foto Shutterstock

Lösning: Rotröta går att stoppa med biologisk bekämpning. Vid gallring i friska bestånd sprutar man på en annan svamp på stubbarna, som hindrar rottickan från att få fäste. Man kan också tänka på att gallra på vintern när det är tjäle marken eller under torra på somrar på områden med känslig mark. På så sätt minimeras markpåverkan och risken för rottickan att sprida sig mellan skadade rötter. Genom att gallra och förröja på vintern minskar man också risken att sporer infekterar de färska stubbytorna. Om du har friska bestånd, prata med din virkesköpare om att använda medel mot rotröta. Man kan inte minska skadespridningen genom att gallra bort smittade träd – man kan bara förebygga genom att skydda de friska.

Rotröta

Snyttbagge

Snytbagge

Snytbaggen angriper alla sorters plantor, men är värst på barrträdsplantor. Du kan ana ett angrepp från snytbaggen om du har ringbarkade plantor eller gulnande plantor. Baggen lämnar efter sig rundade, trattformiga, ofta kådiga gnagmärken med skorvigt utseende. Framför allt på yngre träds två- till treåriga skott, liksom i äldre träds kronor och på stammen av mindre plantor. När gnagmärkena flyter ihop till alltmer sammanhängande ytor, försvagas plantan eller dör slutligen av ringbarkning. Snytbaggen angriper barrföryngringar på ytor med färska barrträdsstubbar.

28  Skogsnära  2 | 19

Lösning: Hyggesvila ett par år, då snytbaggen behöver färska stubbar för att föröka sig. Markberedning och nyplantering med snytbaggebehandlade plantor, antingen med vax eller sand. Skärmträd av gran eller tall skyddar också genom att erbjuda alternativ föda för snytbaggen.


Tall

Törskate

Gremmeniella

Gremmeniella eller ”tallens knopp- och grentorka”. Gremmeniella är en svamp som dödar toppar och skott på tall och contortatall. Svampen orsakar topptorka som drabbar toppskott och högt sittande skottspetsar. På våren syns bruna barr i grenspetsarna. Toppen kan förbuskas som följd av att nya toppskott återigen dör. På levande skott ses små, övervallade infektionsställen. Gremmeniella gynnas av år med sval, nederbördsrik sommar och varm vinter.

Lösning: Blandskog minskar spridning av svampen. Avverka skadade träd för att undvika spridning. Gallra och ha det ljust och luftigt i beståndet.

Knäckesjuka/Asprost

Knäckesjuka är en rostsvamp som drabbar tall och asp men inte contortatallen. Den deformerar toppskott och övre grenvarv, och svampen värdväxlar mellan tall och asp. Vid angreppet bildas sår på ena sidan tallskottet, som på så vis försvagas. Det i sin tur leder till att skottet knäcks och ibland dör men blir kvarhängande. Det kan också böjas nedåt vilket trädet snart kompenserar, så att skottet får S-form. I såret på tallskottet växer orangegula sporer fram under juni månad. Såret syns ofta tydligt även långt senare. På aspbladens undersida utvecklas orangegula uredosporer, när bladen senare faller ner bildas sporstadier som våren därpå leder till nya angrepp på tallen.

Foto Shutterstock

Lösning: Undvik tall och asp tillsammans i ungskogar i riskområden. Man kan förebygga angrepp genom att ta bort aspsly som växer inom några tiotal meter från tallarna; svampen kan inte spridas direkt från tall till tall utan mellanvärd.

Märgborre

Törskate

Törskatesvampen angriper tall men inte contortatall. Det tydligaste tecknet på ett angrepp är den döda toppen, eller en enstaka död gren. Angreppet börjar i unga barr, varifrån svampen växer in i skottets innerbark, och vidare till grövre grenar. Tidiga symtom syns ett till två år efter infektionen, genom kådiga svullnader och gulvita blåsor med orange­ färgade sporer. Efter ett par år kan en hel gren dö, senare växer törskatesvampen runt stammen och gör att hela toppen dör. Då syns ofta även ett kådindränkt mörkt stamsår. Kampen mellan svamp och träd kan pågå i tiotals år och drabbar främst äldre tallar men ibland också yngre träd. I norra Norrland drabbas unga tallar av en variant av törskaten som har skogskovall som mellanvärd.

Lösning: Det går inte att stoppa ett angrepp i ett be­stånd, men man kan begränsa spridningsrisken i det enskilda trädet. Ta ner grenen om du hittar enstaka angrepp längre ut på grenen. Om beståndet är hårt drabbat kan det vara en bra idé att ansöka om en förtida avverkning, plantera sedan något annat än tall – gran, löv, lärk eller contortatall i utsatta områden om marken är lämplig för det. Lämna aldrig levande angripna träd som naturvårdsträd eller fröträd – de sprider sporer och gör sin avkomma mottaglig för svampen. Du kan däremot göra högstubbar av dem.

Märgborre

Märgborren angriper nyfällda tallar eller vindfällen, men också försvagade och döende träd. Titta efter sjok av avbrutna skott på marken, ingångshål och gnagmönster. Märgborrarna är mellan 3,4 och 4,8 millimeter långa. Angreppen kännetecknas av glesa, delvis blekgröna till bruna barrtofsar på årsskotten och kala kviststumpar efter att skotten brutits av. Märgborren urholkar skotten som sedan bryts av vinden. Under grov bark syns drygt en decimeter långa modergångar med vita kanter av stelnad kåda, orsakade av den större märgborren. Den mindre märgborren orsakar tvärgående modergångar under tunn bark.

Lösning: Stormfällda träd bör upparbetas i tid, helst innan svärmningen. Eftersom den större märgborren också angriper virke som lagts upp i vältor måste dessa transporteras till terminal eller industri före 1 juli. Röjningar bör göras efter svärmning och före oktober. Besprutning med insektsgift är tillåtet i undantagsfall men rekommenderas inte och måste ske före svärmningen.

2 | 19  Skogsnära   29


tema – risker och möjligheter i den mogna skogen Text Jenny Kallur Foto Lasse Arvidson

Bli bättre rustad för stormen Gudrun, Per, Ivar, Alfrida. Ja nog känner vi till dem väl, stormarna som påverkat oss de senaste åren. Och vi kommer tyvärr att få bekanta oss med nya stormar framöver. Stormar kan ge förluster både direkt på grund av de nedfallna träden, men också öppna upp för fler skador längre fram i form av granbarkborrar som förökar sig i det färska virket. Det du kan göra som skogsägare är att se till att ta hand om din skog på ett sätt som gör den bättre rustad. Faktum är att vind och snö varje år skadar i snitt, fyra miljoner skogskubikmeter skog. För Sveriges skogsägare betyder det stora ekonomiska förluster på grund av vindfällen som får ligga kvar i skogen, höga kostnader för att ta tillvara virket och inte minst framtida tillväxtförluster då planen rubbas och man får börja på nytt. Dessutom följer risken med fler skador längre fram i form av granbarkborrar som förökar sig i det färska virket. När man tittar på hur klimatförändringar kommer påverka oss här i Sverige kan vi se att vi förväntas få mildare vintrar, men förmodligen inte starkare vindar eller fler stormar. Och mildare vintrar vet vi försämrar trädens förankring i marken. Så även om stormarna inte blir fler så kommer skadorna av dem att bli större. Den vindkänsliga skogen Tomas Carlsson, virkesköpare i Värmland berättar vad det är som kan göra att skogen blir mer vindkänslig. – Det man först tänker på är ju vid nya hyggeskanter, och i nygallrade bestånd. Där är träden extra utsatta för vinden eftersom de inte blivit härdade för vinden, säger Tomas. 30  Skogsnära  2 | 19

Även markens egenskaper påverkar hur väl skogen står sig i vinden. – Skog på bördig mark har en tendens att blåsa ner lättare. Det beror på att träden på en sådan mark lätt kan bli 30 till 40 meter eller ännu högre, de har ett ganska ytligt rotsystem, och vinden kommer då högt uppe i kronan, säger Tomas. Lär känna din skog – Det man som skogsägare kan göra är att fundera över hur det blåser där du har din skog. Oftast finns en förhärskande vindriktning och om du vet den, så har du goda möjligheter att ta med det i beräknin­ garna inför en åtgärd. Man kan till exempel planera riktningen på gallringsvägarna i förhållande till förhärskande vindriktning, förutsatt att skogsterrängen medger det förstås, säger Tomas. Beståndskanter bör lämnas ogallrade om de befinner sig på utsatta lägen. Vinden tas då emot av träd som är vana att utsättas för hårda prövningar. Så redan i röjning är det en god idé att skapa en stormfast beståndskant som funkar som skydd för vinden. – Annars gäller det att börja redan vid ungskog, att röja och gallra i tid så att träden blir stormfasta och


beståndet proportionerligt. Då har man stora förutsättningar att klara sig bra. Men det går inte att säga exakt hur hårt man ska röja och gallra, det beror på marken, läget vinden och hur beståndet skötts innan. Går man in och gallrar för hårt i oskötta äldre bestånd löper man stor risk för stormfällningar, säger Tomas. Håll koll på grannarna Men det hänger ju inte bara på vad du gör. Se till att hålla lite koll på, och allra helst ha en dialog med, dina rågrannar så att du vet vad de planerar att göra. Ska rågrannen till exempel göra en stor avverkning som kommer lämna dina träd oskyddade, ja då är det stor risk att det blir en mängd vindfällen där. – Att åka och hämta nedfallna träd stup i kvarten är inte en bra affär. Det är inte roligt heller. Då är det

lika bra att avverka du också om beståndet är moget. Då kan ni ju dessutom samordna åtgärderna grannar emellan, tipsar Tomas. Försäkra din skog Hur mycket man än förebygger kan man inte försäkra sig om att skogen inte påverkas av en storm. Försäkra skogen kan man däremot göra. Precis som man försäkrar sitt hem eller sin bil. Det finns särskilda skogsförsäkringar, som kan ge ersättning i händelse av storm, brand, insektsangrepp och andra oförutsedda händelser. De flesta försäkringsbolag på marknaden erbjuder olika typer av skogsförsäkringar. Om du inte redan har en, se till att ringa ditt försäkringsbolag redan idag!

Fundera på hur det blåser där du har din skog.

2 | 19  Skogsnära   31


tema – risker och möjligheter i den mogna skogen Text Jenny Kallur Foto Lasse Arvidson

Du är ekonomichefen i ditt skogsbolag Som skogsägare har du många valmöjligheter för din skog. Vill du maximera lönsamheten i skogsbruket eller vill du bevara gammal skyddsvärd skog till nästa generation? Många önskar kanske någon slags kombination av de två. Huvudsaken är att du gör ett aktivt val som passar dig och din önskan med skogen. Innan skogen gör valen åt dig. Ett långsiktigt lönsamt skogsbruk innebär en aktiv skogsskötsel, och att du är både jobbar förebyggande och uppmärksamt vid oförutsedda händelser som stormar, stora mängder snö eller extrem torka. Att vara passiv och helt släppa sin skog gör den inte bara slyig och svår att vistas i, du riskerar också att gå miste om stora ekonomiska värden, då den oskötta skogen liksom ”gör valen åt dig”. Nedfallen skog i form av enstaka vindfällen är väldigt dyrt att hantera. Tomas Carlsson, virkesköpare på Stora Enso Skog, tror att många kanske inte riktigt vet hur det står till med sina äldre bestånd. Hans rekommendation är att ge sig ut och inventera sin skog och de äldre bestånden. Både för att se om tillväxten avstannat och det är dags att avverka, men också för att kolla att det inte flyttat in barkborrar eller annat ovälkommet som riskerar att spridas till fler bestånd. Oskött skog och naturvärden Dessutom kan en oskött, orörd och gammal skog utveckla höga naturvärden och övergå i skog som skyddas. Och det är ju toppen om det är det man vill, men har man tänkt sig att avverka det där beståndet och sälja virket kan det vara försent. – Inför en avverkning gör vi en naturvärdesbedömning. Enligt riktlinjerna vi följer ska vi inte avverka en skog med höga naturvärden, säger Tomas och fortsätter. – Vi vill göra skogsägare uppmärksamma på att skog behöver skötsel för att växa bra och i skog som är oskött eller sparats för länge kan handlingsfriheten påverkas. Mitt råd är att föryngringsavverka skogen 32  Skogsnära  2 | 19

när tillväxten stannat av, plantera ny skog som växer och göra nåt bra av avkastningen. Stor skillnad i reda pengar Hur mycket pengar kan det röra sig om i skillnad då? Vid en slutavverkning kan det skilja så mycket som 60 000 kronor per hektar mellan en skött och en oskött skog sett över en hel omloppstid. En skog som är röjd och gallrad utvecklar kraftigare stammar än de som tvingas stå och trängas om näring och ljus. Förutom att en skött skog är lättare och billigare att gallra och avverka än en slyig, oskött skog kommer timmerandelen vara större, upp till 70–75 procent av beståndet. I den oskötta skogen ligger den andelen på 60–65 procent. Och timmer betalar sig bättre än massaved. Massaved betalar sig i sin tur bättre än brännved. För där kan man också hamna. – Väntar man för länge med att avverka ett äldre bestånd blir det brännved av virke som vanligtvis säljs i timmer- och massavedskvalitéer. Ersättningen kan i värsta fall sjunka till en tredjedel av priset för friskt virke. Det är en urusel affär! Så är det ju. En skog som blir gammal ger dålig förräntning i takt med att tillväxten avtar. Dessutom ökar riskerna att den blåser ner, torkar ut eller får röta. Då är Tomas Carlssons tips tydliga; det är bättre att avverka den utväxta skogen och ersätta med ny skog som fortsätter växa. Både för den egna plånboken och för samhället i stort eftersom du erbjuder en värdefull råvara som kan vara med och ersätta produkter som idag görs av fossil råvara.


”Att åka och hämta nedfallna träd stup i kvarten är inte en bra affär.”

2 | 19  Skogsnära   33


Text Sanna Casson Foto Shutterstock Robert Berg, miljöspecialist på Stora Enso Skog.

Att både gynna biologin och få lönsamhet Vad händer egentligen rent biologiskt i en skog som lämnas orörd? Och hur kan du som skogsägare gynna den biologiska mångfalden och samtidigt bibehålla skogsproduktionen? Det viktigaste är att du har en plan för vad du vill göra med din skog. I en äldre skog ökar mängden död ved, som är viktig för många arter. Exempelvis finns det skalbaggar och svampar som är beroende av död ved. Den vitryggiga hackspetten är ett annat exempel på en ovanlig art med speciella krav. Den trivs bäst i skogar med en hög andel lövträd, både levande och döda. – Äldre skog innehåller också naturvärden för att den inte är planterad, utan för att den uppkommit naturligt. Åldern i sig är inte en självklar kvalitetsaspekt, det är däremot den naturliga skogen, säger Robert Berg, naturvårdsspecialist på Stora Enso Skog. Men det finns också baksidor med att låta skogen stå orörd. Risken ökar för skador på träden på grund av röta, torka och storm. Dessutom avstannar värdetillväxten och kvaliteten på virket försämras, så det är en dålig affär ur ett ekonomisk perspektiv. Men hur kan man tänka som skogsägare om man både vill gynna biologisk mångfald och få lönsamhet i sin skog? – En åtgärd i till exempel lövrika skogar kan vara att gallra ur granen. Gran växer bra i skugga och växer ofta in i biotopen. Genom att ta bort gran kan man skapa naturvärden, samtidigt som man inte behöver 34  Skogsnära  2 | 19

avstå från ekonomi i beståndet, säger Robert Berg. – En del arter, exempelvis blommor och hänglavar, trivs i ljusa, öppna miljöer och där gäller det att sköta skogen, så att den inte blir för tät. Har du till exempel ängsmarker på din fastighet, så försök hålla dem öppna. – Sedan kan man tänka på att skapa variation i sitt bestånd. Att spara grupper av äldre träd vid en avverkning, gärna om du har träd som inte är planterade, utan som uppkommit naturligt, tipsar Robert Berg. Många skogsägare väljer att avsätta mark frivilligt där man har höga naturvärden. – Då kan man känna stolthet att man själv tagit det beslutet. Men det är viktigt att ta ett aktivt beslut vad man vill med sin skog. För det är sällan positivt att få ett besked att man inte kan avverka sin skog för att den har så höga naturvärden. Det kan komma som en chock. Så att ha en plan för sin skog är en stor fördel.

Foto Lasse Arvidson

tema – risker och möjligheter i den mogna skogen


Tecken på skog med höga naturvärden • Många gamla träd. • Murkna och murknande träd. • Träd med håligheter, till exempel bohål. • Träd med risbon. • Döda träd. • Stor variation i trädslag, liksom i ålder och storlek på träden. • Gläntor i skogen som släpper in ljus. • Vatten i alla dess former, till exempel bäckar, sumpskogar och källor. • Näringsrik mark/berggrund. • Branter, lodytor och raviner. • Lövträdslag, gärna flera på samma ställe. I södra Sverige: ek, ask, alm, lönn, lind (ädla trädslag), i norra Sverige: asp, sälg och rönn.

2 | 19  Skogsnära   35


tema – risker och möjligheter i den mogna skogen Text Jenny Kallur Foto Lasse Arvidson

Aktiva beslut är nyckeln till en frisk skog och lönsamt skogsbruk Skadeinsekter, stormar eller tillväxt som gått i stå. Vad kan man som skogsägare göra för att skydda sig och sin skog mot de risker som en mogen skog utsätts för? Den grundläggande och viktigaste åtgärden enligt virkesköpare Tomas Carlsson är att aktivt sköta sig skog och inte överhålla produktiva skogsbestånd. Att skogsskötseln är viktig och att åtgärderna görs i rätt tid tål att upprepas. Men för att veta när, var och hur man ska göra de olika skötselinsatserna är skogsbruksplanen en bra start. – Se till att du har en uppdaterad skogsbruksplan, den är liksom bibeln i skogen. Sedan gäller det att göra rätt sak i rätt tid. Ska jag plocka fram en åtgärd som man inte får bomma är det att röja i tid, säger Tomas Carlsson. Och röja, det bör man göra när den unga skogen vuxit upp ungefär till brösthöjd. Beroende på var i Sverige man befinner sig och hur bördig marken är brukar det röra sig om 5 till 15 år efter planteringen. I röjningen tas sämre producerande trädslag och klenare träd av sämre kvalitet bort. Detta för att förhindra att oönskade träd tar näring från fina träd som man vill ska växa sig stora. Ett oröjt bestånd får en ökad risk för skador och en sämre värdeutveckling, som det inte går att kompensera för i efterhand. 36  Skogsnära  2 | 19

Ta vara på dina värden Avverkningsmogen skog är i regel sämre rustad för att klara stormar, torka, röta och insektsangrepp. Skog som stått länge avtar dessutom i tillväxt, den kanske till och med börjat tappa i värde. Därför är det också en god idé att ta ner skogen innan skogen börjar ta ner sig själv. Hur ser man att skogen ”vuxit klart” och är mogen för avverkning? – Det ser man på att trädet inte fortsätter sin tillväxt på höjden. På en tall kan man se det på att toppen knutit sig, det ser ut som en liten julgran högst upp som tryckt ihop sig. Då har den nått sin peak och det är dags att avverka, säger Tomas. ...och sedan då? Enligt Tomas Carlsson finns det en risk att skogsägare med avverkningsmogen skog ändå inte gör en avverkning, helt enkelt för att man inte vet vad


En uppdaterad skogsbruksplan är som bibeln i skogen!

man ska göra med pengarna man får ut. Skogsägare kanske också tror de gör nästa generation en tjänst genom att vänta och låta dem göra den stora avverkningen. Men då ska man vara medveten om att skogens tillväxt planar ut och stannar. – I värsta fall blir skogen så gammal att den minskar i ekonomiskt värde och dessutom har man då gått miste om flera års tillväxt av nyplanterad skog. Det kan också bli så att skogen utvecklar naturvärden som gör att den inte ska avverkas, säger Tomas Carlsson. Stalltipset från Tomas är klart och tydligt: ersätt den lågproducerande mogna skogen med nya bestånd som har högre tillväxt och bättre förräntning. Ta hjälp av någon som kan Att veta vad man ska göra och hur man ska gå tillväga för att maximera och fördela intäkterna från skogen är en komplex fråga. Det kan det vara klokt att ta

hjälp av någon som kan. Det finns ekonomer, jurister och skatteexperter som specialiserat sig på skogens ekonomi. Men även din virkesköpare har beredskap för vad man kan göra sedan. – Vi erbjuder en tjänst som heter betalplan med ränta. Där kan man placera hela likviden vid en avverkning och generera ränta tills man har behov av pengarna, säger Tomas. Här får du ränta på oskattade medel jämfört med de flesta andra investeringsformer där pengarna först beskattas. Skatta gör du först när tar ut pengarna. – Även om skogen skulle ha växt ytterligare något tar du ingen risk eftersom du får en god avkastning på ditt kapital genom betalplan med ränta. Samtidigt kan du plantera ny skog och öka tillväxten på din skogsfastighet ytterligare. Dubbelt så bra helt enkelt, säger Tomas.

2 | 19  Skogsnära   37


tema – risker och möjligheter i den mogna skogen Text Tobias Barle Foto Lasse Arvidson Gunnar Isacsson, ekolog på Skogs­ styrelsen.

Levande och varierad skog behövs För att skydda sin skog och sin ekonomi är det en god idé att kombinera skogsbruk med naturhänsyn.   – Både mångfald och produktion behövs, säger Gunnar Isacsson, ekolog på Skogsstyrelsen. Det är bra om man kan odla skogen på ett sätt som minskar skaderiskerna och samtidigt ökar möjligheterna för alla andra arter som också vill leva i skogen. Det menar Gunnar Isacsson. – Man behöver jobba med naturen för att få en ekonomiskt hållbar skogsproduktion, och till exempel inte sätta gran där marken inte är lämplig för det, säger han. – Man bedriver ju skogsbruk för att tjäna pengar och ha en levande landsbygd och hålla skogsindu­ strin igång. Sedan är det bra om man dessutom kan ha kvar de arter som är beroende av en varierad skogsmiljö som är mångformig och att det finns tillgång till olika trädslag och ved i olika stadier av nedbrytning. Men att bara ha ett rent naturlandskap som sköts som ett reservat, kan ju ingen leva på. Skydd mot granbarkborre Har du granbestånd så finns en särskild fiende du behöver hålla koll på – granbarkborren. För att skydda dig mot stora angrepp ska du leta rätt på nyangripna granar. Att fälla och barka träden som är angripna blir mest effektivt när det är larver som finns under barken, innan de hunnit förpuppa sig och bli färdiga skalbaggar. Som fullvuxna skalbaggar tål 38  Skogsnära  2 | 19

de torka men de vita larverna dödas av solskenet och är även attraktiva för skogsmyror och fåglar. De lever alltså inte länge om man barkat träden. Är man för sent ute och barkar träden när det finns fullvuxna barkborrar under barken sticker de bara vidare till nästa träd. Åtgärder i rätt tid Du bör se till att slutavverka dina äldsta och minst vitala bestånd. Det är även viktigt att gallra och röja bestånd med målet att de ska kunna bli slutavverkningsmogna vid så låg ålder som möjligt, runt 40 till 50 år för gran och 70 till 80 för tall. Då minskar man risken för vindfällen eller att de drabbas av röta, vilket gör dem mer mottagliga för barkborrar eller andra skadeinsekter och svamp. – På så sätt ökar du chanserna att få ut det ekonomiska värdet, så det inte går till spillo. Om träden är angripna får virket sämre kvalitet, i värsta fall blir det bara brännved av det, säger Gunnar Isacsson. Ta hjälp av naturliga fiender Ett kompletterande sätt att skydda sig mot skadeinsekter är att ha ett nätverk av hänsynsbiotoper i sin skog där naturliga fiender som hackspettar och


Granbarkborren gillar inte doften av björk!

2 | 19  Skogsnära   39


tema – risker och möjligheter i den mogna skogen rovinsekter kan ha chans att föröka sig och finnas nära till hands i skogen. – Ju mer du städar rent i din skog, desto mindre marginaler finns det ifall du till exempel får kraftig torka. Men om du har biotoper med död ved så har du en population av naturliga fiender på nära håll som rycker ut ifall det blir angrepp. I normalfallet blir det ju alltid några enstaka angripna träd på beståndet, men har du naturliga fiender så stoppar de det innan det blir något stort angrepp. Skydda med löv – Man bör sträva efter att spara mycket mer björk i kanterna på sina bestånd och gärna andra lövträd också, för det blir alltid vindfällen i kanten på ett bestånd när det börjar bli lite äldre. De äldsta bestånden kommer att vara omgivna av yngre och kortare träd och är mer stormkänsliga på slutet av sin levnad. Och om de träd som faller ligger i skuggan från lövträd är de inte alls lika attraktiva för till exempel granbarkborren. Dels hamnar de i skuggan, så det blir inte lika varmt i veden och då går det långsammare för barkborrarna att förpuppas och bli baggar och det

ger mer tid för dess fiender att göra sitt jobb. Att variera gran med björk är bra av en annan anledning också. Granbarkborren tycker nämligen inte om lukten av björk, utan föredrar rena granbestånd – en upptäckt som gjordes av en forskargrupp ledd av Fredrik Schlyter på SLU. – I de yttersta 20 meterna mot kanterna av beståndet vinner man på att spara björk eller andra lövträd som sälg, som ger pollen till alla nyvakna bin om våren som en extra bonus. Bina är bra för mycket med sin pollinering, gott om bin ger gott om blåbär och lingon i din skog. Som Gunnar Isacsson ser det är vi tvungna att skapa mera variationsrika skogar med fler trädslag, eftersom det blir väldigt känsligt när vi bygger vår skogsindustri på gran i söder och tall i norr. – Vi har ett föränderligt klimat och en ökad handel som innebär ökad risk för att vi importerar främmande skadeinsekter och större risk att de kan etablera sig. Dessutom gör varmare klimat att vår inhemska barkborre och andra skadeinsekter trivs ännu bättre, säger Gunnar Isacsson.

Spara gärna björk i kanterna på dina bestånd.

40  Skogsnära  2 | 19


Text Jenny Kallur Foto Lasse Arvidson

Får jag köra ut virke på grannens mark? Hur går du tillväga om du skulle behöva köra ut virke på din grannes mark eller skogsbilväg? Och kan du använda vilken väg eller skogsbilväg som helst för att ta dig fram till ditt skifte, sommarstuga eller när du ska ut och plocka svamp? Vad kan du göra om det plötsligt sitter en bom på vägen du alltid tagit ner till båtplatsen i sjön? Vi reder ut hur juridiken ser ut när det gäller vägarna i skogen.

2 | 19  Skogsnära   41


Vägens ägare bestämmer vilken trafik som är tillåten.

Sveriges vägnät består av nära 10 000 mil statliga vägar, drygt 4 000 mil kommunala vägar och 43 000 mil enskilda vägar. Många av de enskilda vägarna är skogsbilvägar som i vissa fall inte är öppna för allmänheten. Enskilda vägar kan skötas av enskilda markägare, tomtföreningar, samfällighetsföreningar eller andra organisationer. Sammanlagt är det runt 23 000 väghållare som ansvarar för de enskilda vägarna runtom i landet. En mäktig apparat som håller skogen och landsbygden vid liv. Olika slags vägar Vägen till skogen kan vara av olika slag; statlig-, kommunal- eller enskild väg. En enskild väg kan erhålla statsbidrag och då har alltid allmänheten rätt att köra där. På enskilda vägar och skogsbilvägar som inte får statsbidrag bestämmer vägens ägare vilken trafik som är tillåten och är skyldig att märka ut med skyltar vilka fordon som inte är tillåtna. Rent generellt är det också okej för ägarna att sätta upp en bom på en enskild väg. Men finns inga förbudsskyltar eller bommar får även dessa vägar användas av utomstående trafik. 42  Skogsnära  2 | 19

Juridiskt snårigt bland vägarna När det gäller de enskilda vägarna kan det vara lite bökigt rent juridiskt. En väg berör ofta flera fastigheter och intressen. Så se till att ta reda på grundförutsättningarna för vägen i fråga. De flesta skogsbilvägar ägs gemensamt av flera markägare, antingen i vägsamfällighetsföreningar eller i så kallade frivilliga vägföreningar. Skillnaden mellan dem är rent juridiska. I en vägsamfällighetsförening är vägen kopplad till fastigheten. I en frivillig vägförening är vägen och dess skötsel kopplad till markägarna som nyttjar vägen. Båda varianterna brukar fungera bra, men i den frivilliga föreningen kan det bli problem vid ägarbyten. En ny markägare vill kanske inte gå in i föreningen. I det läget kan det bli nödvändigt att göra en lantmäteriförrättning så att vägen blir en gemensamhetsanläggning. Vill du ha bättre koll på vad som gäller för just den vägen du nyttjar kan du använda Trafikverkets tjänst Nationell vägdatabas (NVDB) där Sveriges alla vägar listas tillsammans med uppgifter som till exempel vem som ansvarar för vägen, om det är grusväg


och vilken hastighetsgräns som råder på olika vägsträckor. Goda grannar och ansvarsfulla väghållare Vill du använda din grannes väg för att köra ut virke på ett smidigare sätt än att skota genom terrängen? Eller behöver du köra en bit på grannens mark innan du når skogsbilvägen? Av hävd hjälper skogsgrannar varandra och om man bara tar kontakt i god tid och frågar kan man komma överens om en rimlig ersättning för brukandet av skogsbilvägen. Skulle det råka bli skador på vägen, tar entreprenören eller skogsbolagen i regel sitt ansvar. Grannars rättigheter och skyldigheter gentemot varandra förklaras i Jordabalkens tredje kapitel som heter ”Rättsförhållanden mellan grannar”. Kort kan man nämna att man ska vid

nyttjande av sin fasta egendom ta skälig hänsyn till omgivningen. En fråga som ofta kommer upp, är vilket ansvar en enskild väghållare har gentemot allmänheten. Vem betalar om en bilist anser att bilen blivit skadad av dåligt vägunderhåll? Enligt väglagen är man skyldig att hålla vägen i ett tillfredsställande skick genom underhåll, reparation och andra åtgärder. För specifika frågor gällande det juridiska och försäkringsfrågor kan det vara en god idé att ta kontakt med Riksförbundet Enskilda Vägar. Förbundet finns till för enskilda väghållare och kan bland annat hjälpa sina medlemmar med ansvarsförsäkringar.

Se en skogsfilm! Hur filar du kedjan till motorsågen på bäst sätt, vad ska du göra för att minska spridningen av granbarkborrar och varför är det så hett att bygga med CLT från skogen? På storaensoskog.se eller via vår youtube-kanal (Stora Enso Skog) hittar du många intressanta filmer för dig som skogsägare! Vill du ha mer skogskunskap och inspiration finns det digitala utskicket Skogsnära, där vi bjuder på filmer och artiklar med allt från de bästa tipsen för gallring till skogsekonomi och innovation. Registrera dig på storaensoskog.se/skogsnara


Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson

Appen som förenklar besluten Förra året brann 25 000 hektar skog i Sverige till ett värde av nästan 900 miljoner kronor. Stora Enso Skog jobbar ständigt med att utveckla rutinerna under perioder med torka. Nytt för i år är en ny app på gång som ska förenkla kommunikationen vid hög brandrisk.

44  Skogsnära  2 | 19


Foto Johan Stolpe

Henrik Lenning, produktionschef på Stora Enso Skog.

Jämtland och Gävleborg var de län som drabbades hårdast av skogsbränderna i juli och augusti förra året. Den extremt varma sommaren och torkan 2018 gjorde att skogen blev lättantändlig. Hur torr sommaren 2019 kommer att bli kan vi bara spekulera i, men det som är viktigt nu är att försöka förebygga brandrisken så långt det är möjligt. – Vi har lärt oss mycket från sommaren 2018 för hur vi ska jobba på ett säkert sätt för att förebygga riskerna, säger Henrik Lenning, produktionschef på Stora Enso Skog. Redan i februari i år började planeringen. Då började Stora Enso Skog gå igenom vilka områden som är lämpliga att avverka om det skulle bli en period av hög brandrisk i sommar. – Det kan exempelvis handla om områden med lite sten och där det inte finns bebyggelse i närheten, säger Henrik Lenning. Prognosverktyg med SMHI För att ha koll på hur stor brandrisken är och hur den kommer att utvecklas tittar man regelbundet på prognoser för antändnings- och spridningsrisk. Stora Enso har även tagit fram ett eget prognosverktyg tillsammans med SMHI, där man även kan se hur stor brandrisken är på natten. – När vi ser i prognosen att Fakta om skogsbränder brandrisken är stor, har vi en Historiskt sett har en till två procent av dialog med avverkningslaget, skogen brunnit i Sverige varje år, men

om man planerat för en avverkning i just det området. Då pratar vi om vilka risker det finns med avverka, om vi ska fortsätta köra eller avbryta, säger Henrik Lenning. Ny app Brandriskappen ska leda till en säkrare och enklare kommunikation av information för att fatta kloka beslut kring avverkning och markberedning under perioder av högre brandrisk. – Förutsättningarna kan variera mycket lokalt. Därför är det oerhört viktigt att involvera människor som arbetar i fält och har koll på de lokala förutsättningarna. Då kan vi tillsammans fatta bäst beslut, säger Henrik Lenning. I somras när det var extremt torrt i marken valde man att avverka en del på natten. Då är det högre luftfuktighet och mindre vind. I vissa fall fick maskinerna stå stilla och skogsägare har fått vänta på att få planerade avverkningar gjorda. – Säkerheten kommer alltid i första hand, säger Henrik Lenning.

i dag har bränderna på grund av bättre metoder för brandbekämpning minskat till 0,016 procent. Ju torrare det är i marken, desto snabbare sprider sig en brand. Stark vind ökar också spridningen. När det är mycket torrt brinner i princip alla trädslag. Men en tät granskog på gammal åkermark och rena björkbestånd är mindre lättantändliga. Det brinner heller inte så lätt i rena björkbestånd. Brandskadat virke kan avverkas och användas som bränsle i värmeverk och i vissa fall som sågtimmer. Källor | Sveriges lantbruksuniversitet, Skogsindustrierna, Naturvårdsverket

2 | 19  Skogsnära   45


Text och foto David Söderlind.

Malin Kyllesjö och hennes Vorsteh Ripa är Sveriges första ekipage skogsbrandhund.

På uppdrag med Sveriges första skogsbrandhund Att upptäcka en glödbrand i en skog är inte helt lätt. Men hundar kan hjälpa till i eftersläckningsarbetet. Vi träffade Ripa, Sveriges första certifierade skogsbrandhund. Doften är skarp. Bränt gräs. Varm jord. Varje gång jag sätter ner fötterna dammar det till. Svart, så svart och dammröken frestar på andningen. Jag råkar gå emot ett par grenar och skjortan färgas med svarta streck från de svedda träden. Vorstehrn Ripa tycks inte bekommas av de tuffa förhållandena. Hon söker målmedvetet av brandytan. Det är flera dagar sedan räddningstjänsten lämnade området. Hennes matte Malin Kyllesjö följer henne i lina bara några meter bakom. Plötslig fryser Ripa till. Stirrar rakt ner på marken vid en förkolnad stubbe. – Hon markerar. Hon har hittat glöd! Ripa och Malin är Sveriges första certifierade ekipage skogsbrandhund. – Jag var med och administrerade ett eftersläckningsarbete på en skogsbrand förra sommaren. Vi pratade mycket om hur svårt det är att upptäcka glödbränderna när någon droppade idén om att det kanske kunde var ett jobb för hundar. Jag som har jobbat som hundutbildare i många år funderade och tog kontakt med en god vän som tidigare utbildat hundar åt försvaret i specialsök. Han trodde nog att det skulle gå och vi bestämde oss för att testa, berättar Malin. Lydnadsprov, teoriprov, praktiskt arbetsprov är några av delarna i utbildningen. Liksom att hundförarna utbildas i skogsbrand. – Intresset har varit jättestort. Sex ekipage drog igång utbildningen under förra året och är nu nära certifieringar. Tolv ekipage kommer att påbörja utbildningen i år och vi har fått ställa många i kö, säger Malin. Lek är belöningen Jag kan inte med ögat se om Ripa har rätt i sin mar46  Skogsnära  2 | 19

kering vid stubben. Malin känner med handen mot marken. Ingen märkbar värme. Hon gräver lite lätt med handen och då förstår vi att Ripa känner saker som inte vi människor gör. Det stiger en liten, liten rökstrimma när Malin kommer ner i jordlagret. Under stubben finns fortfarande glöd! Ripa belönas med lek med tennisboll och Malin markerar upp platsen med snitsel. – Vår uppgift är att märka ut möjliga glödbränder så kommer eftersläckingsteamet till de utmärkta platserna, säger Malin, tar en klunk vatten och förbereder Ripa för nästa sök. – Genom sökkommando och utrustning; till exempel tjänstetecknet som jag har på henne, vet hon vad det är hon ska leta efter. Hon är en duktig jakthund också, men jag har lärt henne att nu är det glödsök som gäller, säger Malin. Förkortar släckningstiden Annie Johansson är skogsbrandsspecialist och tror att skogsbrandhund kan bidra med mycket i det krävande eftersläckningsarbetet. – När räddningstjänsten lämnar och markägaren jobbar med eftersläckningen gäller det att hitta glödbäddarna. Ju fortare du gör det ju mindre risker, och desto mer pengar kan sparas. Det område som Ripa och Malin blivit tilldelad vid den här skogsbranden har markerats som släckt, men ska gås över några gånger till innan man är helt klar. – Det är ett arbetsintensivt moment som kräver mycket personal. Och vi människor har ju inte alla de verktyg som hunden har för att upptäcka glöden som kan pyra i dagar i väntan på rätt vindpust som får den att tända igen. Den största delen av skogsbränderna


Ingela Sörqvist och Cox redo för ett nytt sökstråk i eftersläckningsområdet.

i torkans spår förra året var återantändningsbränder, berättar Annie Johansson. ”Arbetsvilliga med mycket motor” Ingela Sörqvist och labradoren Cox anländer till sökområdet. Ett av ekipagen som gått utbildningen, men som ännu har några moment kvar till certifiering. – Jag köpte faktiskt Cox med tanke på just detta, det är så fascinerande att se att det fungerar, säger Inger. Hon ska som del i utbildningen genomföra några längre sök i det tilldelade området och visst hittar Cox flera glödbäddar. – Det är kul att se hur han arbetar. Hundarna för det här måste vara arbetsvilliga med mycket motor, säger Malin. Och förarna? – Haha, ja de får inte vara rädda för att ta i. Det är smutsigt, varmt, slitigt. Men känslan att vara med och hjälpa till, sammanhållningen i de här arbetslagen

kring skogsbränder är så stärkande. Det är verkligen ett lagarbete och det har varit roligt att se hur många som är intresserade av våra hundars arbete. Efter en paus vid bilarna när både hundar och förare vilat och intagit dryck och mat är det dags igen. Från slumrandet i sin bur blir Ripa snabbt alert och redo igen och sätter av in i det svarta området. Det är en vacker sommardag. Fågelkvitter och blå himmel när jag tittar upp. Vänder du blicken neråt är det svart, svart, svart och du kan fortfarande ibland känna värmen från marken genom skorna. Det är lite sorgligt att se det svarta landskapet – men samtidigt hoppfullt att veta att Cox och Ripa inte kommer lämna något åt slumpen. Varje glödbädd ska nosas upp!

2 | 19  Skogsnära   47


Byredo Pulp Svenska dofthuset Byredo har inte använt barrpappersmassa till sin klassiska doft Pulp utan satsar istället på en blandning av ceder och fi kon toppat med fruktiga noter. / nk.se

Text Amelie Bergman

En doft av trä Inget doftar så gott som en nytravad virkesvälta! Vi har botaniserat i skogens doftgarderob och hittat innovativa rumsdofter och klassiskt luktagott – alla med den härliga noten av skog.

Tom Ford Oud Wood Tom Fords lyxiga herrdoft Oud Wood är baserad på oud, eller agarträ, en harts­ artad del av kärnveden i träd från familjen Thymelaeaceae (tibast-växter). / ahlens.se

Ex Nihilo, Citizen X Träiga noter ackompanjerade av kåda från Mastixbusken. Unisexdoft skapad av parfy­ mören Yann Vasnier, säljs exklusivt på NK.

/ nk.se

Alessi Marcel Wanders ”The Five Seasons” är en kollektion hemdofter designade av Marcel Wanders för Alessi. Finns fem olika doftlöv med tillhörande rumsdoft inspirerade av årstiderna. Cederträ och sandelträ är basen i flera av dofterna. / alessi.com / marcelwanders.com

48  Skogsnära  2 | 19


Wood D Squared 2 ”Den kanadensiska skogens oändlighet” ska ha inspirerat D Squared 2 till nya doften Wood som finns både för herr och dam och marknadsförs av modeller i skogshuggarskjorta. Herrdoften har en bas av ljusa träslag och ceder. / ahlens.se

Björk & Berries White Forest Nordiskt fräscht från svenska Björk & Berries. White Forest med doft av björk. / bjorkandberries.com

Victor Vaissier Rumsdoft med doftstickor, La Forêt, från svenska Victor Vaissier, med tydliga inslag av en. / vaissier.com

Miller Harris L’air De Rien Brittiska parfymkreatören Miller Harris skapade damdoften L’air de Rien för den franska stilikonen Jane Birkin (ni vet hon med väskan). Träiga dofter av ek, mossa, mysk och bärnsten. / millerharris.com

2 | 19  Skogsnära   49


Foto Lasse Arvidson

krönika

Maskhål och midsommartraditioner Så här ser geometrin ut hos ett maskhål som man i rymden kan fara igenom:

Jag skriver, för den i relativitetsteorin oinvigde, om den spektakulära och spekulativa tesen att det finns genvägar i rumtiden. Med andra ord en tidsmaskin. Jag kom att tänka på detta när jag i förrgår stod och tittade på några halvdöda granar. Jag stod väldigt nära granarna för jag studerade granbarkborrens gångsystem. Det slog mig att dessa intrikata mönster kanske är outnyttjade interstellära kartsystem. Därför har jag börjat laborera lite med ovanstående ekvation. Någon nytta ska väl barkborren ha? Kanske har fysikerna tänkt fel med maskhålen. Kanske är ett barkborrelarvhål och en modergång en mer passande metafor för den hissnande tankeleken avseende tidsresor. För än så länge träffar man inte många tidsresenärer.

50  Skogsnära  2 | 19

På Stora Enso jobbar vi mycket med innovation och idéer är alltid välkomna. Hela organisationen är välkomna att skicka in sina förslag och allt behandlas. Jag ska inte avslöja mina hittills lagda förslag, men de är förstås revolutionära. Min nya teori får någon kärnfysiker på innovationscentret i Stockholm arbeta vidare med. På försommaren har hjärnbarken en bra arbetstemperatur, så då brukar det sprudla av idéer ända fram till midsommar. Apropå midsommar, så brukar det vara en nostalgisk tidsresa. En del midsomrar har förvisso varit som svarta hål men jag har lärt mig att vissa saker måste inkluderas för en lyckad dag, såsom midsommarstång och regnskurar. Lämpligt nog har jag fullt med björkslanor på mitt lilla skogsskifte att röja ner och klä midsommarstången med. Vi hoppas också att de obligatoriska regnskurarna blir rikliga så att granbarkborren slutar göra kartor. Tidsresenärer är inte välkomna på mitt midsommarkalas, utan de får komma på sill och potäter i förrgår.  Christian Umeland, inventor of the ”Bark beetle theory - time travel made possible.”


Foto Shutterstock

hälge

Lös krysset och vinn en Mannerströms ostbricka Vi lottar ut två stycken Mannerströms ostbrickor bland de som skickar in den rätta lösningen från de färgade rutorna senast den 9 juli till: Stora Enso Skog, Skogsnära, 791 80 Falun eller via e-post: skogsnara@storaenso.com Ange adress och mobiltelefonnummer när du skickar in ditt svar. Två vinnare i krysset #1, 2019 får varsin Mannerström ostbricka: Birgitta Pettersson i Gagnef och Noomi Ingemarsson i Ed.


Stora Enso Skog AB 791 80 Falun

Foto Lasse Arvidson

Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen på baksidan (ej adressidan).