LEDARE Manda Gullberg Chefredaktör Den finska sommaren bjuder på tropisk hetta och jag har fått min första dos coronavaccin – livet ler! Utan att jinxa något börjar man äntligen se ljuset i tunneln. Kanske är coronapandemin snart ett minne blott? Genom att kolla tillbaka på det gångna coronaläsåret, påvisas det åter igen svart på vitt hur galet anpassningsbar människan de facto är. Till en början var det för många, inklusive mig själv, innerligt svårt att acceptera en coronavardag med begränsad fysisk kontakt och därav otaliga timmar framför datorskärmen. Nu har detta kommit Tillsammans klarar man ändå allt och de
att bli det nya normala och det är nästan så
sammankomster vi lyckats ordna för
att det kan kännas lite skrämmande att småningom
återgå
till
livet
Stadgeiterna har åtminstone fyllt mig med
efter
enorm värme. Jag trodde aldrig att jag
coronapandemin.
skulle uppskatta digitala samkväm men ack Vi i styrelsen har under våren stött på flera
vad värdefullt det har varit att få träffa
pandemirelaterade utmaningar och tvingats
människor och stämma upp till sång, även
hitta
om det må ha varit via Zoom. Åter igen,
på
alternativa
lösningar
efter
alternativa lösningar. Det nya normala är att
människan
samtidigt planera plan a, b och c. Man kan
anpassningsbar.
är
beundransvärt
lugnt säga att vi under vårt första halvår som Det var till en början inget alldeles självklart
styrelse behövt slå ihop våra huvuden
val för mig att gå med i Stadgas styrelse
ofantliga gånger och om inte annat har vi
detta år eftersom jag ändå kunde ana ännu
definitivt fått utveckla vår problemlösnings-
ett år av det nya normala. Efter ett halvår
eller rentav krishanteringsförmåga. 2
