Stadgaensium 1/2025 by Stadga

STADGAENSIUM

INNEHÅLL

Chefredaktör: Stephanie Silfverberg

Vice-chefredaktör: Matilda Rosling

Tryckeri: Printteri

Indesign sponsorerad av: Waselius

Borenius

Redaktionen (Fanny & Ronja) odlar påskgräs

Kompisboken Redaktionskommittén edition

Stora exkursionen: Berlin

Fastlaskiainen

Intervju av Stadgeit med högt medeltal

Juridicums rondell

Offentligrättshörna

Vårens horoskop

Redaktionen testar Åbo muséer

Hovrättspraktik

Vårkorsord - Stadga Edition

Redaktionen:

Ronja Eklund

Sofie Relander

Fanny Jonasson

Colin Ström

Elin Roine

Henri Ylikoski

Ansvarig utgivare: Ämnesföreningen Stadga r.f.

Biskopsgatan 13, 20500, Åbo

LEDARE

Språklig skam eller stolthet?

Den svenskspråkiga gemenskapen i Finland har stor betydelse för mig samtidigt som jag önskar att jag kunde kommunicera bättre på finska för att känna mig mer integrerad i det finskspråkiga samhället. Mikael Agricola-dagen, som firas den 9 april, hyllar honom som det finska skriftspråkets fader. Jag och Mikael har en komplex relation. Ibland blir jag frustrerad på honom då jag inte blir förstådd och ibland älskar jag honom för att han är en grundpelare för min identitet.

Alla mina fritidsaktiviteter och intressen har varit på svenska och jag har aldrig haft finskspråkiga vänner. Trots det har jag alltid varit omgiven av det finska språket. Det finns många stunder då jag som svenskspråkig har känt mig utanför då någon exempelvis dragit ett skämt på finska och alla börjat skratta förutom jag.

Jag känner en stolthet över att vara finlandssvensk och det finska språket utgör en väsentlig del av min identitet trots att jag inte behärskar det perfekt. Jag är uppvuxen i en svenskspråkig familj där både min mamma och min pappa är tvåspråkiga. Min finskspråkiga morfar dog redan 2007 och min finskspråkiga farmor lärde sig svenska. Den enda släktingen jag talar finska med är min kusin, men han bor i Kina så vi ses inte så ofta.

Jag behärskar finska relativt flytande, men inte perfekt. Därför har jag gjort det till ett av mina nyårslöften att verkligen förbättra min finska. Jag är en pratkvarn och finner det frustrerande att inte kunna uttrycka mig obehindrat på finska. Orden kommer inte ur munnen och grammatiken har alltid känts överväldigande svår. Min mamma har vid flera tillfällen föreslagit att jag skulle gå på sommargymnasiet på finska i Borgå men jag har alltid motsatt mig det. Kanske för att jag upplevt en viss skam över att inte behärska språket tillräckligt bra. Jag kan ändå inte helt skylla på grammatiken då läroplanen också har haft sina brister. Efter att ha läst spanska i högstadiet under två år kunde jag bilda fullständigt korrekta meningar, något jag inte kunde på finska.

Min teori är att jag haft en annan attityd till spanskan än till finskan. Jag tror att skammen över min bristfälliga finska och det samhälleliga trycket har lett till att jag undvikit språket så långt det gått.

Jag är dock inte rädd för att tala finska och gör det gärna, även om det ibland leder till missförstånd.

Ett minnesvärt exempel är när jag i högstadiet skulle hålla en presentation om hönan. Jag stod framför hela klassen och berättade att “kanan pepussa on 14 kynää”. Det jag alltså försökte förklara var att på hönans stjärt finns 14 fjäderpennor. Jag lyckades även vid ett annat tillfälle förväxla orden rankka och raskas, och förde på så vis ett missförstånd vidare, vilket fick mig att ofrivilligt meddela min kompis mamma att jag hade varit gravid under helgen.

En av anledningarna till att jag gick med i styrelsen var för att förverkliga mitt nyårslöfte. Om jag inte börjar tala finska oftare kommer jag aldrig att lära mig. För att kunna få ett jobb behöver man behärska finska, men om jag inte får ett finskspråkigt jobb, kommer jag aldrig att utveckla språket.

Det är ett språk som är viktigt att kunna, och det finns inget jag önskar mer än att kunna uttrycka mig och bli förstådd på finska. Att tala finska flytande är inte bara ett mål för mig, utan en väg till att förstå och bli en del av ett samhälle jag alltid varit en del av, men som jag kanske aldrig helt känt mig integrerad i. Jag ser fram emot att genom språket få nya upplevelser och skapa djupare relationer och jag hoppas att mitt nyårslöfte kommer att hjälpa mig att övervinna den skam och den frustration jag känt. Det lär ta en tid tills jag bemästrar språket men jag vill vara stolt över att kunna kommunicera och känna att jag verkligen tillhör, både i det svenskspråkiga och det finskspråkiga Finland.

Stephanie Silfverberg

Chefredaktör 2025

ORDIS ORD

Stadgeiter!

Återigen har ett nytt verksamhetsår börjat som har medfört mycket nytt och spännande till föreningen. Vi har fått njuta av ett flertal olika evenemang och även ljusare tider, efter den mörka vintern. Årets evenemang har inte bara varit lyckade utan också roliga. Under våren har vi fått njuta av den traditionsenliga funkkissitzen, sångledarutbildning, seminarium om juridisk rådgivning, Ledga sitz, fastlaskiainen samt Stadga Testar Barre.

Som de flesta säkert är medvetna om, kommer antagningsprocessen att förändras denna vår. Detta påverkar givetvis ordnandet av Stadgas prepkurs och medför att vi måste anpassa oss till de nya förändringarna. Förändringar kan vara utmanande, inte bara för en förening, utan även för oss som studerande. Då jag själv blev antagen till att studera juridik vid Åbo Akademi började studierna med en mycket intensiv takt, vilket var krävande i början. Men genom att vara aktiv i föreningen fick jag inte bara vänskaper och gemensamhet, som ger mig otrolig energi, utan även ett stödnätverk då det gäller studierna. Jag vill uppmuntra er till att fortsättningsvis delta på evenemang, vara delaktiga i Stadga och fråga om hjälp om det känns svårt.

Inom Åbo Akademi har det även skett ett flertal olika ändringar. Som en entusiast då det gäller att läsa korta språk (tyska i högstadiet, spanska i gymnasiet och italienska på ÅA) blev jag besviken då jag hörde om att lärarna i de korta språken blivit avskedade. Vi vill dock påminna er om att Stadga fortsatt satsar på den högskolepolitiska övervakningen, speciellt då det gäller studier som direkt påverkar Stadgeiter. Detta gäller även omställningsförhandlingarna. Vi strävar efter att säkerställa att utbildningen upprätthåller en god kvalitet då det gäller undervisare, föreläsare och kurser, speciellt med tanke på magisterrätten.

Stadga finns här för er, våra medlemmar, både när det gäller högskolepolitiska frågor men även då det handlar om att ordna evenemang som ni vill delta på. Jag vill påminna om att vi arbetar för Stadgeiter och vill att alla hörs, trivs och beaktas inom föreningen. Att utbildningslinjen växer i antal är naturligtvis mycket roligt för Stadga, men vi vill påpeka till er att detta inte ska påverka hur medlemmarna trivs i Stadga och hoppas att alla både nya och gamla Stadgeiter känner sig välkomna i föreningen.

För att avsluta vill jag påminna om att det finns en låg tröskel att ta kontakt med mig, eller resten av styrelsen om man har ett önskemål eller något man vill prata om. Som trygghetspersoner fungerar Mea och Tim i år, som finns för att stödja er om något händer eller om man behöver någon att diskutera med. Vi har ett fantastiskt verksamhetsår framför oss och vill att alla i föreningen ska kunna njuta av året.

I väntan på vårens trevliga evenemang samt hela vappveckan,

Hanna Lindström

Styrelseordförande 2025

Redaktionen (Fanny & Ronja ) odlar

påskgräs

Dag 1

Jag (Fanny) sådde mina påskgräs-frön på måndag kväll, vattnade dem ordentligt och hoppades på det bästa. För att uppnå bästa möjliga resultat hade jag köpt två olika sorters påskgräs Jag hade också konsulterat min mamma, som hade flera bra påskgräs-lifehacks.

Dag 4-5

Enligt påskgräs-fröpåsen skulle

det ta fem dagar för gräset att gro men redan efter tre dagar (torsdag kväll) såg jag tecken på att min odling hade lyckats. På fredag morgon hade flera gröna strån stuckit sig upp ur jorden.

Dag 7

Nästan en vecka efter att jag inledde min påskgräs-odling har jag uppnått ett fantastiskt resultat. Det kan konstateras att det tjockare påskgräset har växt bättre än det tunnare, så läsare som blir intresserade av att odla kan beakta detta vid inköp av påskgräs-frön.

Dag 1

Efter att till slut ha hittat påskgräsfrön startade jag (Ronja) påskgräsodlingen på tisdagen. Jorden jag hade hemma hade torkat och blivit vattenavstötande, och i mina desperata försök att få den fuktig hällde jag på för mycket vatten... Jag bestämde mig för att också testa att få fröna att gro på fuktigt hushållspapper. Det täckte jag över med plastfolie de första dagarna.

Dag 2-4

Jag försökte se till att fröna hade det lagom fuktigt, sedan var det bara att hoppas.

Dag 5:

Efter att jag lämnat gräsfröna åt sitt öde i drygt ett dygn pga Helsingforsresa hade det äntligen börjat hända saker. Påskgräset på papper hade grott bäst, men även i jorden fanns ett par tappra strån.

Dag 7

Nu börjar mitt påskgräs ta sig allt mer. Eftersom jag började lite i sista minuten före den här artikelns deadline hinner ni läsare tyvärr inte få bilder av det i sin fullaste prakt.

Slutsatser: Översvämma inte jorden så att den blir för hårt packad. Och om man vill ha en lättare variant, så verkar det funka fint att använda hushållspapper i stället.

KOMPISBOKEN REDAKTIONSKOMMITTÉN

2025-EDITION

Namn: Fanny Jonasson

Ålder och studieår: 23 år,

femte årets studerande

Hemort: Sibbo

Relationsstatus: Upptagen

Favorit Disneyfilm: Lilla

Sjöjungfrun

Om du vann på lotto: Resa!!

Och köpa ett fint hus

Ditt bästa lifehack: Använd

packing cubes då du reser!!!!

Största flex: Ganska bra på att odla påskgräs

Namn: Stephanie “steffe” Silfverberg

Ålder och studieår: 19, gulis

Hemort: Grankulla

Relationsstatus: Upptagen

Favorit Disneyfilm: Encanto

Om du vann på lotto: Köpa en ö

Ditt bästa lifehack: Citronjuice tar bort fläckar på det mesta

Största flex: Har sett One Direction live

Namn: Sofie “Soffi” Relander

Ålder och studieår: 24, femte

året

Hemort: Esbo

Relationsstatus: Taken

Favorit Disneyfilm: Lejonkungen

Om du vann på lotto: Resa jorden runt

Ditt bästa lifehack: Skaffa en lökhackare, thank me later

Största flex: Gått på samma lågstadieklass med Isac Elliot

Namn: Elin Roine

Ålder och studieår: 20, gulis

Hemort: Helsingfors

Relationsstatus: Singel

Favorit Disneyfilm: Lejonkungen

Om du vann på lotto: Köpa

ett hus och dyra möbler

Ditt bästa lifehack: Boka

tågbiljett i husdjursvagnen,

större odds att ingen sitter

bredvid dig

Största flex: Har varit backup

dansare för Arne Alligator

Namn: Henkka Ylikoski

Ålder och studieår: 25, fjärde

året

Hemort: Helsingfors

Relationsstatus: Taken

Favorit Disneyfilm: Nån av deras skräckfilmer från 80-talet

Om du vann på lotto: 1000x berocca boost paketer

Ditt bästa lifehack: Om man varit kanditutor en gång så kan man ändå söka på nytt som magistertutor! Helt hullu juttu!!

Namn: Colin Ström

Ålder och studieår: 22, tredje

Hemort: Sååndom (Vasa)

Relationsstatus: Singel

Favorit Disneyfilm: WALL-E

Om du vann på lotto: Sku ja int va här

Ditt bästa lifehack: Använd ALLTID solskydd o glöm int halsen

Största flex: Min hy på Stadga 50 om int ni följer mitt ovannämnda råd

Namn: (Matilda) Rosling

Ålder och studieår: 23 år,

5:e årets studerande

Hemort: Åbo <3

Relationsstatus: Singel

Favorit Disneyfilm: Björn

bröder

Om du vann på lotto: Åka

och se en Vancouver Canucks match

Ditt bästa lifehack:

Största flex: Har en välsignad bil

Namn: Ronja Eklund

Ålder och studieår: 21, andra året

Hemort: Finström (=Åland)

Relationsstatus: Upptagen

Favorit Disneyfilm: Djungelboken / Lejonkungen

Om du vann på lotto: Resa

och skaffa hundar som jag

skulle skämma bort

Ditt bästa lifehack: Frysa in hackad lök

Största flex: Har diskmaskin

Stora exkursionen: Berlin

Text: Fanny Jonasson & Colin Ström

I år ordnades den stora exkursionen 23-26.3 och resan bar av till Berlin! Resan hade marknadsförts med hänvisningar till allt från kultur och historia till currywurst och ett spännande nattliv, så ni kan tänka er att resenärerna var minst sagt upprymda.

Exkursionen inleddes med en tidig väckning och klockan 4.30 träffades femton stycken taggade men trötta stadgeiter på flygfältet. Flygresan gick utan problem och redan vid åttatiden tysk tid var vi framme i Berlin. Direkt på flygfältet fick vi lära oss att navigera Berlins kollektivtrafik, som skulle visa sig vara ett viktigt verktyg för att ta sig fram i den stora staden.

Efter att ha lämnat bagaget på vårt hotell begav vi oss mot en slags marknad/loppis som ordnas på söndagar. På vägen dit skymtade vi kvarlämningar av den berömda Berlinmuren. Marknaden var stor och fylld av folk men de något trötta resenärerna kämpade ändå tappert på. Under söndagsförmiddagen fick vi också njuta av soligt vårväder och en del av gruppen passade på att äta lunch och dricka öl ute i solen.

Efter marknaden och lunchpausen var det ännu flera timmar kvar tills vi skulle checka in på hotellet och en del av gruppen bestämde sig för att besöka DDR-museet. Trots att museibesöket var intressant började resenärerna vid det här skedet känna av sömnbristen, men som tur var det dags att checka in på hotellet och ta en väl behövd tupplur. Söndagen avslutades med en gemensam middag på en italiensk restaurang.

På måndagen inleddes det akademiska programmet med ett besök på Berlin Social Court. Socialdomstolen har ingen exakt finsk motsvarighet och behandlar både sådana frågor som hör till de finska förvaltningsoch försäkringsdomstolarna. Under besöket fick vi lära oss om det tyska rättssystemet och socialdomstolens verksamhet. Vi fick också en guidad tur i domstolen och fick delta på en tysk rättegång (men eftersom få av exku-deltagarna förstod språket lämnade vi rättssalen efter några minuter…). Efter besöket tog vi en mellanmålspaus och njöt av solen!

Innan nästa besök på Finlands ambassad hann en del av resenärerna med en promenad i Tiergarten, som är en enorm park i centrala Berlin. Från Tiergarten var det endast en kort promenad till ambassaden, som låg i en gemensam byggnad tillsammans med de andra nordiska länderna. Under besöket fick vi lära oss om den unika byggnadens historia och de nordiska ambassadernas samarbete. Vi fick också höra om vad som ingår i en diplomats arbete och vardag. Ett stort plus var att en av ambassadens praktikanter råkade vara ÅA-studerande! Vi passade självklart på att fråga honom om hans bästa nattlivstips, för att förbereda oss inför kommande kvällsprogram.

Efter besöket på ambassaden hann resenärerna med matpaus, sightseeing eller annat program enligt eget intresse. Dagens sista gemensamma program blev en exkursionsklassiker, nämligen kanalkryssning! Resenärerna satt tappert ute på båtens däck trots kyligt väder och belönades med fina vyer av staden.

Måndagen avslutades med fritid och en del av gruppen besökte till exempel en av Berlins stora stora shoppinggator. Senare på kvällen gick några av resenärerna till hotellets närmaste bar, som var en riktig “gubbpub”. På baren träffade vi en pratsam och trevlig tysk tjej och vi hade en rolig kväll tillsammans. Vad gjorde då resten av gruppen under måndagskvällen? Jo, jag kan avslöja att några av resenärerna prövade på Berlins berömda nattliv…

På tisdagen fortsatte det akademiska programmet med ett besök på huvudkontoret för Europeiska kommissionens representation i Tyskland (det var en munsbit). Kontoret ligger på samma gata som leder till Berlins symbol, Brandenburger Tor och Dunkin’ Donuts. Under besöket fick vi höra om vad Europeiska investeringsbanken och fonden sysslar med, vilket för dig som läsare kanske tycker låter ointressant till en början men det visade sig vara motsatsen. Vi fick lära oss huvudsakligen om SME, dvs om Small Medium Enterprises och säkert något annat viktigt (jag var för bakis för att komma ihåg) men det som fångade allas uppmärksamhet var hur skickliga de var på att tala. Karismatiska, avslappnade med inslag av den oundvikliga tyska humorn.

Dagens andra besök var Association for European Attorneys på Potsdamer Platz. Föreningens verksamhet centraliseras kring WhatsApp-grupper där det skickas om det behövs advokater i olika länder, inte enbart i Europa trots dess namn. Besöket kulminerades i en smått överdriven photoshoot; i byggnaden, utanför byggnaden och vid tunnelbanestationen. Efter det blev det fritid så det turistades runt i centrum och det togs en siesta på hotellet innan kvällens gemensamma middag. Till middag blev det nepalesiskt och sedan drinks på en bar runt i knutarna innan ett misslyckat men tappert försök på en sista utekväll. Berlins nattliv 1, Stadga 0.

På onsdagen blev det utcheckning från hotellet och ett sista akademiskt besök på kriminalpolisen. Alla förutom en fick *harklar sig* förhinder att delta i programmet och en resenär fick vara förkläde åt den förhindrade tillbaka till hotellet, innan de smög iväg på en solo trip annanstans under de resterande timmarna i storstan. En tragisk olycka eller ett taktiskt geni? Under besöket fick vi lära oss allmänt om polisens verksamhet i Tyskland och den treåriga utbildningen. Inte direkt juridiskt men intressant ändå.

Kvällen innan kom det till vår uppmärksamhet att det skulle på typisk berlinskt vis strejkas i kollektivtrafiken på dagen för vår hemresa. Denna nyhet ledde till masshysteri i gruppchatten i desperation att hitta en väg till flygfältet som är förresten 32 km från centrum och staden har ingen Arlanda express. Lösningen? En privat limousin (två åtta personers taxin klädda i en tveksam benvit färg) till flygfältet. Kaoset fortsatte på flygfältet då vi fick veta att vårt flyg hem var försenat med en timme. Orsaken till förseningen var att de bytte bromsarna i Helsingfors. En genomgång av resan och överprisat flygfältmat senare var det dags att åka hem. Efter landningen (tack och lov funkade bromsarna) tackade och bockade vi samt skildes åt innan en del av resenärerna väntade ännu en bussresa hem till Åbo längre än själva flyget.

Berlin är en svår stad att sammanfatta och allt svårare att utforska på bara fyra dagar. Lite som en stad i en stad, typ av stad. Allt från stadens historiska betydelse, gigantiska och mäktiga sevärdheter till rättframma människor, nattlivets flera timmars köande och strikta klädkoder gör staden till den kulturella smältdegeln den är. Jag kan för min del säga att jag efter resan känner mig inspirerad att återvända till staden igen en vacker dag, kanske under varmare grader nästa gång? ;)

Tack till alla exku-deltagare, samarbetskommittén och förssan för en oförglömlig resa! <3

Fastlaskiainen

Att bygga eller inte bygga, det var den stora frågan på allas läppar då det första projektkommittémötet ordnades i början av januari. Efter hårda diskussioner bestämde vi oss för att återanvända den legendariska ‘’Pilsner i dimman’’-pulkan och rusta upp den i det temat Stadga är experter på, snus. Nu var vår nästa fråga att hurdan design skall pulkan ha? Efter lite brainstorming så fastnade vi för en speciell ljusblå design (namn nämns ej då vi inte vill ge gratis marknadsföring) och jag fick i uppgift att fixa material som behövdes för pulkans ‘’makeover’’.

Det råkar sig att jag har en far som är byggmästare så det logiska nästa steget var att ta en kort tur hem till Ingå för att hälsa på föräldrarna (utnyttja deras välvilja) och sedan åka tillbaka till Åbo med lite målarfärg och verktyg. Hela processen började med att måla ‘’Pilsner i dimman’’-pulkan vit för att göra den redo för ‘’snusifiering’’. Jag måste dock medge att det var en sorglig stund i kansliet när jag målade över en del av Stadgas historia, ingen kommer någonsin att igen kunna se vad projektkommittén från 2023 hade skapat, det var ett mästerverk.

Veckan därpå samlades kommittén i kansliet för nästa steg, att få pulkan att se ut som ett snus torn och att skapa en stor version av ‘’jag är bara festsnusare’’ märket som ni kommer att hitta i kansliet framöver.

Under dagen droppade kommittémedlemmarna in i varsin tur och när kvällen närmade sig var målandet klart, det enda som återstod i detta skede var att få tunnan fast på bottnet som kommittén från 2023 skapade för samma tunna. Det är verkligen sant vad som brukar sägas, historien upprepar sig.

Några dagar före Fastlaskiainen gick jag till förrådet för att skruva bort förra årets pulka från bottnet som behövdes till tunnan. Jag vill dock säga att herre du milde proje 2024 hade jobbat hårt med att se till att Juridicum satt ordentligt fast. Jag svor och perklade då jag i flera timmar jobbade med att skruva bort skruvarna för att sedan faktiskt kunna sätta fast tunnan. Ifall någon som varit med 2024 och byggt läser detta, förstå inte mig fel, det är en positiv sak att ni gjort detta så ordentligt eftersom det är därför förra årets pulkaåkare Emil Björklund ännu är vid liv! Sammanfattningsvis lyckades jag skruva fast tunnan på bottnet och nästa års projektansvariga bör förvarnas att det inte kommer vara en lätt process att skruva bort tunnan ifall bottnet ska återanvändas.

Sedan kom själva evenemangsdagen. Efter ärtsoppa och bulla i kansliet begav sig jag och min kommitté sakta men med bestämda steg mot Vårdberget där evenemanget höll hus. Vi kom fram till Vårdberget och medan vi stod och väntade på evenemangets start kom YLE X3M och ville intervjua oss. Traditionsenligt blev jag intervjuad och det gick väl helt ok, men det var nog skrattretande att X3M representanten gav pulkan 6/10. Vi som hade jobbat så hårt med den…

Slutligen var det Stadgas tur att åka, gulis Olivia Pettersson satte sig motvilligt i pulkan medan Stadgas nyproducerade remix av ‘’Jag har aldrig vart på snusen’’ spelades på högsta volym ur högtalarna. Med bra feelis rusade vi ner för backen och slutligen kom alla ner helskinnade (trodde vi). Det visade sig att fel rökbomber hade köpts, vilket ledde till att en i åren kommen Stadgeit blev en vante fattigare och fick därpå köpet en brännskada på handen (tydligen finns det rökbomber där röken kommer ut ur båda ändorna). Skadan var i varje fall måttlig och hen är idag fullt återhämtad (hoppas jag).

Tack till projektkommittén för all hjälp med projektet och till min pappa som donerade det som behövdes för att få igång projektet.

Tim Sonntag Projektansvarig

Ps. Årets pulka påminner om Theseusskeppet, det är en paradox som handlar om att när man byter ut delar på ett skepp, är det samma skepp den dagen då alla delar har bytts ut? Jag undrar samma över vår pulka. Är snus-pulkan samma som pilsner i dimman-pulkan eller är det två olika? Jag har ingen aning, någon smartare får ta ställning till detta.

INTERVJU AV STADGEIT MED HÖGT MEDELTAL

Ålder: 21

Studieår: 2

Medeltal: 4.12

Högst vitsord och vilken kurs: 5 i avtalsrätt (OBS! stadgeiten har 5or i flera kurser men detta är hens största flex)

1. Personliga och akademiska frågor:

Vad motiverar dig att hålla ett högt medeltal?

- Det är roligt att se höga siffror. Jag har vant mig vid att alltid ha höga vitsord och har därför en standard att upprätthålla.

Hur hanterar du stress?

- *Med ett förundrande ansiktsuttryck* Vad är stress? Jag känner inte av stress.

Vad tycker du är det mest utmanande med dina studier?

- Tidshantering.

Har du några specifika studievanor eller tekniker som har hjälpt dig att prestera på en hög nivå?

- Kursbibban har varit till stor nytta. Jag har lärt mig prioritera det viktigaste och att hitta vad som är relevant i kurslitteraturen. Min teknik är väl egentligen att ”locka in” några dagar före tenten och fokusera på riktigt.

Vilken kurs tycker du har varit mest intressant och varför?

- Avtalsrätt eller skadeståndsrätt. Dessa är viktiga och områdena syns i alla kurser.

2. Tids- och stresshantering:

Hur balanserar du dina studier med andra aktiviteter eller fritidsintressen?

- Man kan chilla när man går i pension. Fritid är ett jännä koncept, jag tycker att det är roligt att gå till campus.

Hur ser din tidsplanering ut?

- Jag har en elektronisk kalender som jag försöker följa. Obligatoriska saker prioriteras först, sen fyller jag på med annat.

3. Teamarbete och ledarskap:

Har du varit en del av några grupparbeten där du behövt ta ledningen? Hur gick det och vad lärde du dig?

- I skolarbeten brukar jag ta ledning för att få saker gjort. Jag delar upp uppgiften och hoppas att alla gör sitt.

Hur samarbetar du med andra när du jobbar i grupp och någon kanske inte lever upp till förväntningarna?

- Jag sätter ett påminnande meddelande.

4. Framtida mål och ambitioner:

Vad har du för framtida mål, både akademiskt och professionellt?

- Jag vill bli utexaminerad inom förväntad tid med ett relativt gott medeltal. Sen vill jag få jobb, bli rik och bli pensionerad tidigare.

Vilka färdigheter eller erfarenheter vill du utveckla för att förbereda dig för framtiden?

- Ärligt talat, vara bekvämare i talsituationer och vänja mig vid att tala inför publik.

5. Personlig utveckling:

Vad gör du när du stöter på ett ämne eller problem som känns svårt att förstå?

- Läser tills jag förstår. Dagarna före tenten studerar jag med andra och då gör vi grupparbeten eller diskuterar tillsammans för att förstå. Man kan konkretisera något som känns svårt att greppa med påhittade dumma exempel.

6. Värderingar och inställning:

Hur skulle du beskriva din arbetsmoral och vad tycker du är viktigast när det gäller att uppnå bra resultat?

- Vissa arbetsgivare kollar på medeltalet och det är aldrig dåligt att ha bra medeltal. Därför försöker jag upprätthålla mitt medeltal. Det viktigaste i mitt liv är inte akademisk framgång men jag vill skapa en bra framtid.

Vilka värderingar tycker du är viktiga för att lyckas både i studier och i livet i allmänhet?

- En balans. Man ska också göra annat i livet än att studera. Gå på evenemang eller håll på med sport!

Vad tycker du är viktigast: att alltid vara bäst, eller att ständigt förbättra sig?

- I och med att jag inte tävlar med andra skulle jag säga förbättra mig själv.

Avslutande ord:

”Det är inte så allvarligt. ”

JURIDICUMS RONDELL

Upplever du också akut beslutsångest varje gång du kommer ut från Juridicums dörr och måste välja vilken väg runt buskaget i mitten av gården du ska gå på? Vilken sida är egentligen mer praktisk och tidseffektiv? Här kan du läsa om vilken sida dina medstadgeiter väljer och varför. Dessutom har redaktionen med hjälp av en hemlig algoritm (läs: lösryckta korrelationer tagna ur kontext i en google form) räknat ut sambandet mellan sidan du väljer och dina personlighetsdrag och vad detta följaktligen innebär för dina rutiner. Känner du att du behöver höja ditt medeltal eller börja stiga upp tidigare på morgnarna? Lösningen kan vara så enkel som att börja gå på motsatt sida av Juridicums rondell!

Jag går på höger sida, parkeringsplatsen (32,3%)

Du är en principfast person med starka åsikter. Att gå på höger sida känns naturligt av en eller annan orsak, antingen har du hjärntvättas av studierna till att alltid följa lag och ordning och tycker att högerregeln är en grundsten i vårt samhälle, eller så väljer du höger för att “ inte associeras med kommunister”. Du studerar helst på kvällen eftersom allting före kl. 9.30 känns som mitt i natten. Trots att du kan uppfattas som aningen envis har du en stark känsla för rättvisa och ser till att alla känner sig sedda, oberoende sammanhang.

Jag går på vänster sida, kansliets sida (25,8%)

Oavsett om du väljer vänster sida för att det bara känns kortare på basen av en odefinierad magkänsla eller för att du oftare är i kansliet än på bibban är du en person med många bollar i luften. Trots att du ibland är stressad och ofta tänker “jag fortsätter läsa när jag kommer hem”, vilket sedan inte uppfylls, lyckas du alltid hitta en balans i vardagen, vara på rätt ställe vid rätt tidpunkt och samla ihop studiepoängen. Du är ett levande bevis på att allting nog löser sig till slut!

Jag väljer slumpmässigt, brukar bli 50/50 (38,7%)

Du är något av en kontrollfreak och har antagligen planerat och optimerat vilken sida du ska gå på baserat på förhållandena i stunden. I kalkylen finns både paketbilar och vilken sida som är bättre sandad på vintern beaktad. Du spenderar förvånansvärt mycket tid i Arken, beror detta på att du äter för få varma måltider eller på utmanande (eller uteblivna...) språkkurser? Stundvis kan du vara svag för grupptryck, men din förmåga att greppa helheter och ta många faktorer i beaktande gör att du ändå oftast tar välgenomtänkta och rationella beslut.

Som slutsats kan det konstateras att rondellen delar åsikter och att båda vägarna runt rondellen i stort sett är lika trafikerade. Analysens resultat kan i grund och botten skalas ner till två ytterligheter:

“Den optimala strategin vid Juridicums rondell följer högertrafikens grundprinciper: kanslisidan från Biskopsgatan och parkeringsplatsen från Juridicum. Avvikelser från detta är resultatet av historiska misskoordineringar men kan successivt korrigeras genom en kombination av straff, social påverkan och spontana koordineringsmekanismer. I takt med att fler anpassar sig till högertrafikens naturliga logik, stabiliseras denna lösning som den långsiktigt hållbara jämvikten i användningen av juridicums rondell!”

Men om du vill ta till ett enklare närmande och bryta dig loss från samhällets normer gör du som följande person:

“Genom trädgården bara – time is money”

Text: Elin Roine

Vem är du och var jobbar du just nu?

Mitt namn är Daniela Karlsson och för tillfället jobbar jag som specialsakkunnig* på Arbets- och näringsministeriets energiavdelning. Jar arbetar i teamet för förnybar energi och mina huvudsakliga arbetsuppgifter tangerar juridiska frågor som berör statsstöd, EU-rätt samt energirätt. Men till min vardag hör även olika frågor beträffande stats- och förvaltningsrätt. Jag är projektanställd, vilket betyder att jag är visstidsanställd för att arbeta med ett specifikt projekt. I mitt fall betyder projekt i princip statsstöd som EU bestämde att ska delas ut till energiföretag som ett resultat av covid krisen. Vi delar ut statsstöd till projekt som minskar sina fossila utsläpp genom att bygga nya produktioner. Jag har arbetat på ministeriet nu i ungefär 1,5 år.

*Alla jurister som arbetar på ministeriet är specialsakkunniga sedan några år tillbaka då man ville gå bort från diverse olika titlar. Så fast man arbetar som jurist kallas man för sakkunnig på arbets- och näringsministeriet.

Vad består dina vardagliga arbetsuppgifter av?

Eftersom jag är projektanställd är mina arbetsuppgifter mera likt en in-house jurists arbetsuppgifter. En in-house jurist arbetar alltså inom ett företag som jurist, och fungerar som juridiskt stöd

för just det företagets personal.

Oftast då man arbetar som jurist på ett ministerie så består ens vardag till stor del av att skriva, eller uppdatera, lagar och förordningar**. Lagar och förordningar måste uppdateras med jämna mellanrum delvis för att reflekterar den politiska viljan i regeringen under regeringsperioden, eller så uppdaterar man dessa pga tex. nya EU direktiv. Ibland som jurist får man såklart även skriva en lagstiftning från scratch så att säga. Det är långa processer, som innehåller flera olika arbetsmoment.

I min roll är mitt huvudsakliga ansvar dock inte att skriva eller uppdatera lagstiftning. Jag har fått uppdatera en förordning vilket var väldigt intressant eftersom jag lärde mig massor om lagstiftningsprocessen, vilket var något jag aldrig fick lära mig under studierna, men vilket jag tycker är väsenlitg kunskap för vilken som helst jurist oberoende av var man arbetar.

Istället kretsar mina arbetsuppgifter kring att hjälpa mitt team när det kommer till statstödsdbeslut som vi gör. Vi har alltså pengar som bestämt att ska delas ut till vissa typs projekt. Ett företag ansöker om stöd av oss, och vi bedömer om ett företag fyller alla lagstadgade krav för att få stöd. Om det gör de, beviljas de statsstöd. För att få statsstöd måste man uppfylla vissa krav under hela perioden som ett statsstödsbeslut är i kraft.

DANIELA KARLSSON

Ett statsstöds beslut är typiskt i kraft från 2-10 år, vilket betyder att stödbeslutet är ikraft från det att beslutet getts tills de att investeringen är klar och redo att användas. Eftersom energiinvesteringsprojekt är massiva investeringar, tar det även lång tid att bygga. Jag hjälper till att se till att projekten uppfyller stödbeslutens villkor under hela stödperioden. Eftersom projekten tar så lång tid, sker det ofta olika förändringar under byggnadstiden, och speciellt i dessa situationen stöder jag våra stödhanterare med de juridiska aspekterna. Jag gör även olika slags förvaltningsbeslut relaterade till denna process.

En stor uppgift är alltså att fundera på juridiska frågor då det kommer till stastödsbeslut men även generell förvaltningsrätt. En annan del av mitt arbeta är att rapporterar till EU komissionen över det arbete vi gör. Eftersom vi delar ut EU pengar, krävs det en hel del kommunikation och rapportering till EU komissionen. Utöver dessa så att säga basuppgifter har jag även tex. skrivit tal för vår minister, briiffat ministern om substans, utbilda de övriga i mitt team i förvaltningsrättsliga, på mitt bord i år är även nordisk samarbete där jag är med och koordinerar möten mellan nordiska energiministrar. Mina arbetsuppgifter är väldigt mångsidiga, och variera mycket från dag till dag fast de kanske låter tråkiga från beskrivningen ovan. En stor faktor som bidrar till detta är att alla juridiska frågor i detta ämne i princip landar på mitt bord. Vilket betyder att det kommer väldigt mycket olika frågor som kräver att man lär sig något nytt hela tiden. Vilket betyder att jag med jämna mellanrum måste fördjupa mig i nya ämnen. Samtidigt som det kommer mycket nytt, är förvaltningsrättens allmänna principer och guidar mitt arbete i mycket. Men de frågor som kommer på mitt bord är saker jag aldrig kan förutspå, vilket gör mitt arbete intressant.

** Förordningar förtydligar och preciserar ofta det som står i lagar. Det är till sin natur kortare, och mera konkreta än lagar. En förordning måste alltid basera sig på en lag.

Vilka skillnader har du märkt mellan arbetskulturen i den offentliga och privata sektorn?

Jag har inte jätte lång erfarenhet från privata sektor, min erfarenhet är mestadels som trainee under studietiden eftersom jag de senaste åren arbetat på den tredje sektorn före jag kom till ministeriet. Men enligt mig är den största skillnaden delvis takten man arbetar med, vilket delvis beror på att vi inte har betalande kunder som vi måste please så att säga. Det tar bort en del press vill jag påstå. Å andra sidan har vi ministrar och riksdagen som vi delvis måste pleasea. Samtidigt som vi är experterna jämfört med riksdagen och ministern (förstås kan ministern vara väldigt sakkunnig, vilket brukar underlätta vårt arbete eftersom vi inte konstant behöver briiffa hen), men vi har ändå de politiska riktlinjerna enligt vilka vi måste arbeta (utöver våra lagstadgade uppgifter). Så detta är en aspekt som påverkar vårt arbete och som inte existerar på den privata sidan.

Men man ska inte tro att man inte behöver jobba övertid eller att de inte finns någon press på offentliga sidan. Det finns alltid perioder som är mera intensiva än andra. Det går i perioder, vilket det gör på vilken som helst arbetsplats. Jag har haft lyckan att få arbeta i ett team på ministeriet där balans i vardagen är väldigt viktigt, och det reflekterar mycket takten och atmosfären i arbetet. Jag vet att detta även är något den privata sektorn på senaste tiden även satsar på, så skillnaderna är kanske inte mera så stora som de någon varit

Den större skillanden vill jag påstå har att göra med ansvar. Som exempel, är jag den enda juristen för tillfället i vårt team som arbetar med det jag arbetar med. Därmed är det ofta jag som ensam jurist som måste ta de så att säga slutliga beslutet juridiska frågor. I principen tar jag beslut, och presenterar det till min förman som sedan godkänner och har såklart de slutliga ansvaret. Men jag måste väldigt självständigt ta ställning till det juridiska problemet och väga mellan olika alternativ. Vi har dock två andra jurister i teamet, och flera på avdelningen som man alltid kan konsultera och bolla med, men vi har alla väldigt nischade kunskaper så generella juridiska frågor får man ofta hjälp av andra jurist kollegor. Men då det är mera område specifikt kan man vara ganska ensam med sin kunskap. Detta är en aspekt som skiljer sig från en del andra jurist yrken vill jag påstå. Måste dock poängtera att detta är min erfarenhet, och vi alla kan ha olika uppfattningar av situationen.

Vilken typ av person skulle passa för din nuvarande roll?

Med hänsyn till det jag sade tidigare, så krävs det en modigt, noggrann och nyfiken person. Man ska inte vara rädd att ta stora beslut, men man ska även ha nyfikenhet att utreda saker före man tar ett beslut. Alla beslut man tar måste man kunna motivera. Motiveringarna får en helt ny betydelse då man gör förvaltningsbeslut. Det är eventuellt även den stora skillnaden till privata sektorn: på privata sektorn försöker man eventuellt hitta lösningar till juridiska problem genom att tolka lagen för företagets/ kunden fördel. Medan på offentliga sektorn

är min uppgift att läsa lagen ordagrant och fundera vad man velat med lagen och hur det i mitt fall kan tillämpas. Samt alltid komma ihåg att följa principerna om god förvaltning. Så vinkeln från vilken man löser ett juridisk problem är aningen olika. Och motiveringarna är beslutens a och o. Jag har själv märkt att det är just detta som gör mitt arbete utmanande och intressant, och givande för mig.

Vilka är de största utmaningarna och möjligheterna inom ditt yrke?

Den största utmaningen för mig var att tro på min egen kunskap, och verkligen våga ta beslut. Det var definitivt utmanande i början, men man vänjer sig och lär sig. Det är även väldigt tillfredställande då man märker att man utvecklas och vågar ta beslut. Jag hade själv aldrig arbetat med statsstöd före jag började jobba på ministeriet, så det var mycket jag måste lära mig. Och jag hoppas att ni studerande förstår att man kan söka jobb inom ett område man inte ännu kan, eller ens jobbat med, eftersom man lär sig det genom att jobba. Att jobba på offentliga sektorn är otroligt givande, och enligt mig borde alla jurister testa på det i något skede av sin karriär, eftersom man har nytta av den kunskapen fast man slutligen vill arbeta på privata sidan. Det som jag även tycker är en cool möjlighet i mitt jobb är att man har möjlighet att vara med och skapa lagar. Men det finns även väldigt mycket mera man kan göra på staten. Tex om man är intresserad av EUrätt vill jag påstå att ministerierna är en ypperlig arbetsplats ifall man inte är redo att flytta till Bryssel.

DANIELA KARLSSON

Har du något minnesvärt ögonblick från ditt arbete du kan dela med dig av?

För mig var ett minnesvärt ögonblick dagen då jag började på ministeriet. Jag hade en del förutfattade meningar om vad som eventuellt väntade mig på min nya arbetsplats. Energibranschen är nämligen väldigt mansdominerad, och staten är inte känd för sin låga medelålder, så jag hade väntat mig komma till ett team fullt med medelåldermän. Men istället kom jag till ett team där de flesta var unga kvinnor i min ålder. Så för mig var det minnesvärt då jag fick lära känna mitt tema, och märka hur många unga kvinnor vi var. Vi ses även utöver arbetstiden, så vi har en jätte fin team anda. För ig personligen är det nämligen viktigt i arbete att jag trivs med mitt team och de kollegor jag arbetar med.

Vilka allmänna tips har du till Stadgeiter som är intresserade av att arbeta inom den offentliga sektorn?

Jag kan definitivt rekommendera staten/ offentliga sektorn för alla som ens någon funderat på det. Det lönar sig att redan under studietiden göra en praktik om man har möjlighet, och det behöver inte relatera till något du vill göra resten av livet. Jag gjorde själv en sex månader praktik på Justitieministeriet, och trots att substansen där var väldigt annan jämfört med det jag gör idag, har jag ändå haft stor nytta av den kunskap jag fick där eftersom en del saker är liknande. Om man varit praktikant har man även lättare att komma senare tillbaka till staten. Jag vill också uppmuntra

till att ta emot ett visstidsanställningar eftersom det ofta är vägen in till ministeriet. Men sen ska man även komma ihåg att den offentliga sektorn är mycket mer än bara ministerier. Jag trodde själv inte jag skulle arbeta på den offentliga sidan under studietiden, men jag var öppen för allt och ville testa på olika rättsområden. Vilket jag gjorde, och det var så jag småningom började hitta vilket område som intresserade mig. Så mitt tips till er är att våga pröva på saker ni kanske inte tänkt att är er grej, för man vet aldrig före man testat om man tycker om något. Och kom ihåg att man inte låser sina framtida beslut genom kursval under studietiden.

Sist men inte minst, ni får självklart alltid vara i kontakt med oss gamyler om ni har frågor eller funderingar kring våra arbeten eller karriär :)

-Daniela

VÅRENS HOROSKOP 2025

Stenbocken 23.12-20.1 (Capricorn)

Våren knackar på med nya möjligheter för Stenbocken som så länge fokuserat på ansvar och stabilitet. Nu är det dags att släppa taget lite och låta livet överraska dig! Våren bjuder på möjligheter till succé men också chans till förändring i relationer, om du vågar öppna upp. Det du planterar nu kan blomstra till något större både professionellt och känslomässigt. Låt inte tvekan styra, du har viljan att ta nya kliv. Universum har din rygg, men det är du som måste ta första steget.

Do: Promenader längs ån Don’t: Elsparkcyklar

Vattumannen 21.1-19.2 (Aquarius)

Våren drar igång med en mix av fundersamhet och spontanitet, en perfekt cocktail för Vattumannen! Du känner ett behov att bryta dig loss från gamla vanor och utforska nya rutiner, särskilt kring karriär och kreativitet. Runt påsk kan du förvänta dig ett oväntat möte eller insikt som kan förändra din riktning. Du är magnetisk och folk dras till din energi vilket gör kärlekslivet extra spännande, det är ju vår trots allt. Lita på din intuition och våga säga ja till det som känns kul även om det inte är “logiskt”. Våren är din scen, kliv ut i rampljuset!

Do: Balkonghäng Don’t: Burnout

Fiskarna 20.2-21.3 (Pisces)

För kära Fisken blir våren både känslosam och förtrollande. Du går in i en period av personlig tillväxt där det blåser nya vindar i gamla drömmar. Kreativiteten flödar och det är en perfekt tid att satsa på något du verkligen brinner för, kanske ett nytt projekt vare sig om det är akademiskt eller kreativt? Våren bjuder på sköna vibbar och en chans att knyta djupare band både romantiskt eller platoniskt, det är upp till dig. Samtidigt är det viktigt att sätta gränser, alla behöver inte tillgång till hela din närvaro. Lyssna inåt och följ hjärtats viskningar. Magin finns närmare än du tror.

Do: ESF-challenge Don’t: Prokastinering

Väduren 22.3-20.4 (Aries)

Det sprakar om Väduren den här våren! Med solen i ditt tecken, under april får du ny energi och mod att ta tag i det du längtat efter. Nu är det dags att vara lite självisk, i bästa bemärkelse. Prioritera dig själv först, våga ta plats och sikta högt. En ny kärlek eller passion kan komma in i ditt liv när du minst anar det, även ekonomin kan få en boost om du vågar tänka nytt. Vädurar älskar äventyr och våren levererar just det. Kör hårt men glöm inte att andas!

Do: Vårstädning Don’t: Arbetslöshet

Oxen 21.4-20.5 (Taurus)

Under början av år 2025 har Oxens fokus varit på vardagen och rutinerna. Oxen finner trygghet i att ha saker på ett visst sätt, men nu viskar stjärnorna att det är dags att bryta mönstret. Din självdisciplin och rutinerade vardag skapar möjligheter för att åta dig nya utmaningar denna vår. April och maj är månader där du kan göra stora framsteg, både professionellt och privat, om du bara vågar kliva utanför din bekvämlighetszon. Kanske handlar det om ett nytt jobb, ett nytt projekt eller en förändring i ditt kärleksliv? Oavsett vad det är så har du universum på din sida!

Do: Wapp-rodden Don’t: TikTok

Tvillingarna 21.5-21.6 (Gemini)

Våren kommer med en sista kraftansträngning för dig, kära Tvilling. Det här studieåret har varit allt annat än enkelt, och än är du inte helt i mål. Under mars och april känns det som att tenter och deadlines aldrig kommer ta slut, men försök att balansera studierna med små pauser av glädje och njutning. En kaffe i solen, en spontan utekväll eller en långpromenad kan göra underverk för motivationen. Och när vårterminen väl lider mot sitt slut väntar en efterlängtad belöning – kanske en oförglömlig fest eller en välförtjänt resa? Astrologerna uppmanar dig att hålla ut, snart ser du ljuset i tunneln!

Do: Tisdags-AÖ Don’t: Plastglas

Kräftan 22.6-23.7 (Cancer)

Våren inleds med en känslostorm för dig, kära Kräftan, och du växlar mellan inspiration och trötthet lika snabbt som vårvädret. För tillfället har du mycket på hjärtat men vet inte riktigt hur du ska sätta ord på allt. Som tur är räddningen nära, april kommer att bjuda på klarhet och lösningar på ett långvarigt personligt dilemma. Under vårens slut blommar du ut på riktigt – både socialt och romantiskt. Någon i din närhet ser på dig med nya ögon och om du är öppen för det kan det bli början på något riktigt spännande. Dessutom ser det ut som att ett oväntat erbjudande kan dyka upp i samband Wappveckan. Våga tacka ja! Det kan bli starten på en vår du sent ska glömma.

Do: Picnic Don’t: Dubbeltent på allmänna tenttillfället

Lejonet 24.7-23.8 (Leo)

Detta år har börjat ovanligt lugn och stillsamt för det energiska Lejonet, nästan som om du skulle ha varit i vinterdvala. Astrologerna ser dock en ändring i horisonten. Redan från början av april börjar du känna energin bubbla, och lagom till Wappveckan är du i ditt esse. För Lejonet blir Wappen verkligen vårens höjdpunkt. Sena kvällar, park-häng och spontana äventyr väntar och som vanligt är du både entusiastisk och redo. Astrologerna förutspår att festligheterna sträcker sig långt in på sommaren, och om du inte redan har bokat in festivaler, midsommarfirande och sommarresor är det hög tid nu. Glöm dock inte att hålla i plånboken, stjärna förutspår risk för ekonomiska utmaningar.

Do: Äkkilähtö utomlands Don’t: Dyra solglasögon

Jungfrun 24.8-22.9 (Virgo)

Efter en tung och lång vinter är det äntligen jungfruns tid att skina. Våren för med sig en härlig medvind för dina mål och ambitioner, och livet ler för dig inom både studier och karriär. Men astrologerna höjer ett varningens finger: glöm inte att hålla fötterna på jorden! Det finns nämligen en risk att tappa bort sig själv i samband med all framgång. För att skapa en värdefull balans i din vardag uppmanar astrologerna att aktivt hålla kontakt med vänner och familj. Utöver detta behöver du extra mycket tid för self-care denna vår!

Do: Loppisrunda Don’t: Brun utan sol

Vågen 23.9-23.10 (Libra)

Denna vår har vågen en tendens att falla tillbaka till gamla vanor, vare sig det handlar om en tidigare livsstil eller människorelation. Om detta verkligen gör dig lycklig säker astrologerna: go for it. Men vi uppmanar vågen att ta ett steg tillbaka och reflektera. Är detta verkligen det bästa sättet för dig att växa och utvecklas? Eller är det bekvämligheten och tryggheten som lockar? Ibland behöver man ta modiga steg bortom det bekanta för att nå sin fulla potential. I slutändan vet du själv vad som känns rätt för dig, och din bestämdhet gör att ingen kan stoppa dig ändå.

Do: Uteserveringar Don’t: Wapp-ebola

Skorpionen 24.10-22.11 (Scorpio)

För skorpionens del förutspås våren bli en riktig dans på rosor, och för en gångs skull slipper du trampa på taggarna. Denna tid innebär en nystart för dig, och du kliver in i en helt ny era av ditt liv. Tänk dig en fjäril som precis brutit sig ur sin puppa, fast med mer dramatik (du är ju trots allt skorpion). Din höjdpunkt infaller under vappveckan, och astrologerna råder dig därmed att vara extra delaktig i festligheterna. Chansen är stor att du hamnar i en oförglömlig situation – kanske ett spontant äventyr, en oväntad romans eller en livsförändrande insikt efter lite för mycket bubbel? Oavsett vad, se till att vara närvarande och njut, för det är nu livet vill överraska dig på bästa möjliga sätt!

Do: Hinge Don’t: Kryssning

Skytten 23.11-22.12 (Sagittarius)

Början av våren kan kännas ansträngande för skytten – du har så många bollar i luften att du snart kvalificerar dig som cirkusartist. Tiden verkar aldrig räcka till, och din to do -list känns oändligt lång… Men lugn, det här är bara en intensiv fas, och snart får du andrum igen. Under tiden, glöm inte att lyfta blicken från kalendern och njuta av livet! Våren bjuder nämligen på äventyr, festligheter, och ett gäng hemliga beundrare som bara väntar på att du ska märka dem. Astrologerna viskar dessutom att något fantastiskt kommer att ske vid påsk – kanske hittar du mer än bara choklad i ditt påskägg?

Do: Meditation Don’t: Bolt

Text: Fanny Jonasson & Colin Ström

Redaktionen testar Åbo muséer

ARS NOVA (ELIN ROINE)

Vid Åstranden ligger Aboa Vetus Ars Nova, museet för arkeologi och nutidskonst. För tillfället renoveras den arkeologiska utställningen av gamla Åbo, men de två utställningarna med modern konst är öppna och dit styrde jag mina steg en solig dag i mars.

Gemensam nämnare för de båda utställningarna var att verken var gjorda av konstnärsduon. Utställningen “Interferences” av Grönlund-Nisunen var mycket liten och bestod av installationer och skulpturer med teknik och fysikaliska fenomen som inspiration. Installationerna var coola trots att fysik är långt ifrån mitt intresseområde, det kändes lite som att vara på Heureka för vuxna. Ljudeffekterna som var tänkta att förstärka konstverken blev dock tyvärr överröstade av cirkelsågen från renoveringen i nedre våningen (annars störde inte renoveringen mycket, man fick inträdesbiljetten till halva priset och personalen gav instruktioner om hur man skulle ta sig runt i byggnaden).

Den andra utställningen “Milieu” av Raisa Raekallio och Misha del Val bestod av akrylmålningar. Eftersom två konstnärer målat på samma dukar var det rätt så olika stilar kombinerade på samma tavlor, spännande! Duon bor i Lappland och miljön har tydligt fungerat som inspiration. Bastubad (gav kiva fiilis till följd av högaktuell bastulåt vid tidpunkten för besöket) och vinterlandskap (gav kiva fiilis efter årets usla vinter, man kunde drömma sig bort till snödrivor och skidbackar) var återkommande motiv.

Även om jag gillade utställningarna var jag nästan mera imponerad av själva byggnaden som var imponerande arkitektoniskt. Man hade utsikt åt alla väderstreck från otaliga fönster och balkonger och bottenplanen gjorde att man aldrig visste vad som väntade runt hörnet. Kombinationen modern konst och arkeologiskt museum kändes otippad till en början, men jag kan tänka mig att det bildar en fin helhet – för att undvika byggkaos och cirkelsågar och uppleva museets hela potential skulle jag rekommendera ett besök då den arkeologiska delen öppnat igen! 6,5/10.

APOTEKSMUSEÉT & GÅRDEN QWENSEL (STEPHANIE SILFVERBERG)

Den 19.1 besökte jag och min lillasyster Apoteksmuséet och gården Qwensel i Åbo. Det var ett vackert litet rött trähus från 1700-talet på Västra Strandgatan. Det var billigt inträde och man fick en liten bok som guide där det stod saker om muséet men den var på finska så det gick inte jättebra.

Muséet var uppbyggt som så att man först fick se ett gammalt hus med gammal inredning. Jag kan inte jättemycket om inredning men det var vackra möbler. Omkring gick en tant klädd i gammeldagskläder, förkläde och såndär luva på huvudet, men hon gick ensam så vi visste inte om det var en del av utställningen eller hennes egen stil men hon passade in i miljön.

Det fanns en docka (life size) som satt på en stol och jag fick en liten hjärtattack när jag såg henne, trodde det var en levande människa. Själva apoteks-delen var mer intressant. Där fanns vackra flaskor med innehåll som såg ut som häxdrycker man gjorde på dagis. Det fanns också gamla föremål som användes inom medicin förr i tiden. Det fanns också massor av örter i taket som man använde förr i tiden för att bota olika sjukdomar, till exempel lavendel som magmedicin och kärleksmedicin. Dessutom fanns det en rad lådor som innehöll olika dofter och man skulle gissa vad det var. Vi gissade rätt på kanel, rosor och mynta. Det var en rolig liten aktivitet. Jag skulle definitivt rekommendera muséet då det var billigt inträde, lugnt och intressant. 8/10

FORUM MARINUM (RONJA

Jag har besökt Forum Marinum, ett sjöfartsmuseum som ligger på Slottsgatan. Muséet består av två byggnader med utställningar och dessutom flera skepp som ligger i Aura å utanför, bland annat de stora segelfartygen Suomen Joutsen och Sigyn (de utforskade jag inte närmare den här gången). En studerandebiljett kostar 10 €.

Utställningarna är tillsammans väldigt stora, så det fanns mycket att se, framför allt i byggnaden som kallas Kronomagasinet. Enligt mig var det nästan lite för mycket att se och läsa på ett besök, jag började i alla fall tappa koncentrationen mot slutet och gick inte igenom precis allt. Det fanns dock mycket intressant att titta på och lära sig om hur det varit att arbeta på sjön förr!

Man kunde se saker kopplade till alla olika aspekter av sjöfart i Åbo från 1400-talet och fram till idag, och i utställningarna blandades olika tidsepoker. Det fanns en hel del fartygsmodeller och tavlor föreställande olika skepp, men också massor av föremål med koppling till sjöfart så som uniformer, redskap och minor. Det fanns också en utställning om havsmonster, riktad till barn.

Forum Marinum har också en stor samling båtar av olika storlekar, modeller och ålder, vilket var intressant att kolla på. Man kunde gå runt och se allt från en liten optimistjolle till en räddningsbåt i trä till fartyg som använts i krig med torpeder och allt.

På det stora hela är det ett fint museum som jag kan rekommendera. Även om man inte kan något om båtmotorer eller sjöfart skulle jag säga att det nog finns något som kan intressera alla. 7/10

HOVRÄTTSPRAKTIK

Text: Sofie Relander & Johanna Bäckman

Har du någon gång funderat på hur det är att jobba på hovrätten? Som två magisterstuderande har vi fått möjligheten att ta reda på hur arbetsuppgifterna där ser ut eftersom Åbo hovrätt erbjuder praktikplatser för att bekanta sig med hovrätten som arbetsplats. Praktiken kan även omvandlas till kursen “Hovrättspraktik med juridiskt utredningsarbete”. Man har alltså möjligheten att erhålla 5 studiepoäng genom att förutom avlagd praktik skriva en kortare uppsats samt en reflekterande praktikrapport.

Praktiken varar en månad och arbetstiden är ca 6 timmar per dag. Praktikplatserna lediganslås två gånger per år per mail och genom att fylla in ansökningsblanketten får man välja vilken månad man helst skulle utföra praktiken. Ansökanden väljs på basen av antalet avlagda studiepoäng, och det hålls därmed inga intervjuer. Trots att praktiken är oavlönad får man väldigt mycket ut av den i form av praktisk juridisk erfarenhet. Betoningen på praktiken är att lära sig, vilket gjorde det möjligt för en att ordentligt gå igenom allt material och förstå hur allting hänger ihop, istället för att bara mata ut resultat så fort som möjligt.

Under själva praktiken får man utföra en rad olika uppgifter och bekanta sig med hela rättsprocessen inom hovrätten. Bland annat får man göra juridiskt utredningsarbete och skriva promemoria på den information man kommer fram till. Till uppgifterna hör även att skriva recit (d.v.s. parternas yrkanden i hovrätten) och andra officiella texter som hör till hovrättens aktörers uppgifter. Att man fått möjlighet att bekanta sig med arbetet bakom kulisserna gör det även lättare att förstå och följa med under huvudförhandlingarna. Skönt var också att se hur avslappnad atmosfären är, trots att de anställda ofta är tvungna att behandla allvarliga ärenden. Varje praktikant får en egen tutor som ger en arbetsuppgifter och vägleder en, men det var lätt att gå och fråga vem som helst om råd och man fick även mycket tips och feedback för sitt arbete.

Utöver de egentliga arbetsuppgifterna får praktikanterna följa med hovrättens huvudförhandlingar. Som praktikant får man relativt fritt välja vilka man går på, enligt arbetssituationen och det egna intresset. Vi båda var på huvudförhandling ungefär 2 gånger i veckan och följde med både brott- och civilmål. Att närvara på så många huvudförhandlingar fördjupade vår förståelse för hur en rättegång går till i praktiken. Samspelet mellan åklagare, advokater och domare blev mycket bekant.

Sammanfattningsvis kan vi varmt rekommendera hovrättspraktiken till dem som ens lite är nyfikna på en framtid inom domstolsväsendet och eventuellt skulle vilja auskultera. Praktiken är en utmärkt möjlighet att tillämpa den teoretiska kunskap man lärt sig i studierna och få relevant arbetserfarenhet.