Var är Paula?

Jag har varit anställd som föredragande vid högsta domstolen sedan januari 2020. Före det fungerade jag som lärare och forskare vid Åbo Akademi, först som doktorand i privaträtt och sedan år 2016 som universitetslärare i juridik. Då jag sökte mig till högsta domstolen var tanken att jag bara skulle testa hur det känns att i stället för att

granska rättsordningen ”utifrån” se det hela från ett annat perspektiv. Ursprungligen hade jag planerat att komma tillbaka till ÅA efter att den tidsbundna anställningen för sex månader hade upphört. Jag fick dock förlängning, och för en dryg månad sedan fattade jag ett sådant svårt beslut att jag –åtminstone tills vidare – skulle bli kvar vid

HD. Högsta domstolen är en prejudikatdomstol, vars viktigaste uppgift är att meddela prejudikat som styr lagtolkningen och rättspraxisen. Högsta domstolen prövar endast de mål där besvärstillstånd

meddelas. Varje år inkommer cirka 2 500 ansökningar om besvärstillstånd till högsta domstolen, och färre än tio procent av dem får tillstånd. Tillståndet kan beviljas på prejudikatgrunden, på hävnings- eller klandergrunden – till exempel med anledning av att det inträffat ett rättegångsfel – eller ifall det föreligger något annat vägande skäl att meddela besvärstillstånd.

Mitt dagliga arbete präglas starkt av tillståndssystemet. Arbetet består huvudsakligen av att granska huruvida det finns förutsättningar för att meddela besvärstillstånd. Vid detta skede avgörs alltså inte själva sakfrågan, utan målet bedöms uttryckligen mot bakgrund av tillståndskriterierna. Detta betyder dock inte att bedömningen skulle vara lätt; för att till exempel kunna avgöra om målet har potential att bli ett vägledande prejudikat krävs en noggrann utredning av såväl rättsläget som fakta i det föreliggande fallet. Det är givetvis inte föredraganden som avgör målet utan ärendena avgörs vid sammanträde på en avdelning med ett visst

antal ledamöter. Föredragandens uppgift är att se till att de rättskipningsärenden som högsta domstolen ska avgöra blir sakenligt beredda samt att föredra dem för den

avdelning som avgör ärendet. Innan sessionen delar föredraganden ut sin promemoria till de ledamöter som deltar i sessionen. Härvid ska föredraganden även ge sitt förslag till avgörande. Föredraganden ansvarar också för

kontakterna med parterna och för processens yttre gång.

När besvärstillstånd har

meddelats i ett ärende, fortsätter föredraganden att bereda ärendet utifrån yrkandena i besvären. Senast i detta skede ges ändringssökandens motpart möjlighet att bemöta besvären. Processen är i regel skriftlig; eftersom systemet med besvärstillstånd är ägnat att styra bedömningen till rättsfrågor i stället för bevisfrågor blir det rätt sällan aktuellt att ordna en muntlig förhandling.

Utöver ansökningar om besvärstillstånd behandlar vi även extraordinära

ändringssökanden. Högsta domstolen kan undanröja eller häva ett slutligt avgörande av en domstol, dvs. en dom som vunnit laga kraft, eller återställa försutten fatalietid. Undanröjande eller hävande av ett lagakraftvunnet avgörande och återställande av försutten fatalietid är exceptionella förfaranden, som förutsätter att de mycket strikta lagstadgade grunderna föreligger. Också extraordinära fullföljdsskrifter avgörs på föredragning.

Jag har lärt mig otroligt mycket under dessa 18 månader, särskilt om domstolsförfarandet och processrätten. Sedan har det nog också – lite till min förvåning – visat sig att en akademisk bakgrund egentligen lämpar sig ganska bra för arbete vid högsta domstolen.

Jag trivs bra med mina nuvarande arbetsuppgifter, men saknar alla mina fina kollegor och studerande vid ÅA. Jag vet inte alls hur min framtid ser ut; även om det just nu känns bra att syssla med praktisk och konkret rättskipningsverksamhet kunde jag bra tänka mig att ännu undervisa och forska i något sammanhang. Jag tror att det är både nyttigt och hälsosamt att inte bli låst i sina karriärval utan att vara öppen för nya möjligheter och utmaningar.

Jag vill önska alla kära stadgeiter ett riktigt fint nytt läsår och jag hoppas på återseende!

”Jag tror att det är både nyttigt och hälsosamt att inte bli låst i sina karriärval utan att vara öppen för nya möjligheter och utmaningar” Paula Klami-Wetterstein