Sydsvenskt Näringsliv 2 2023

Page 10

Nr 2.2023

Rättsligt har flera fall klarlagt att den typ av kontroll som Sverige genomför där pendlare, turister och affärsresenärer kontrolleras urskillningslöst inte är förenligt med unionsrätten. 12–13

Ser vi slutet på svenska gränskontroller?

12–13
Utgiven av Sydsvenska Industri- och Handelskammaren
Rätt paketerad kompetens Dags att prata generationsskifte 14 20
Som det marknadsledande bolaget med över 20 år i branschen är vi det självklara valet Både när du behöver rekrytera, anlita konsult eller utveckla och förändra inom ekonomi och finans Läs mer och kontakta oss på meritmind.se Söker du en CFO, Business Controller eller redovisningsekonom? meritmind.se 040-615 65 70 Malmö · Stockholm · Göteborg · Västerås · Linköping ·Jönköping

ISSN 0284-1460 © 2023 · Sydsvenska Industri- och Handelskammaren. Sydsvenskt Näringsliv utkommer med 4 nummer årligen.

ANSVARIG UTGIVARE

Stephan Müchler, Handelskammaren.

REDAKTÖR–KONTAKT–PRENUMERATIONER

Sarah Mesch, Handelskammaren. Tel 040-690 24 02. sarah.mesch@handelskammaren.com

ANNONSER Media Support AB, Charlotte Blomfeldt. Mjöhultsvägen 62, 254 76 Allerum. Tel 0703-58 88 86. charlotte@media-support.se

LAYOUT–PRODUKTION Grafix Konsult AB, Erikslustvägen 38, 217 73 Malmö. Tel 040-644 46 70. www.grafix.se

OMSLAGSBILD Handelskammaren har under flera år verkat för att Sveriges gränskontroller ska avskaffas. Danmark har meddelat att gränskontrollerna mot Sverige kommer upphöra maj, samtidigt som Sverige har förlängt sina med ett halvår – kanske för sista gången.

Foto: Johan Nilsson / TT

Dags för Ebba Busch att go live!

Regeringspartiernas regionala partiföreträdare i den södra landsänden kan knappast vara nöjda och stolta med det regeringen har åstadkommit hittills. Frapperande många beslut har varit direkt provocerande i ett sydsvenskt perspektiv. En tidigare beslutad järnvägsutbyggnad mellan Lund och Hässleholm till ett värde av 16 miljarder stoppades av regeringen dagen före julafton. Regeringen vill undersöka möjligheten att återinföra ID-kontroller vid Öresundsbron, trots att tidigare erfarenheter visat på förödande negativa effekter för arbetsmarknaden i Öresundsregionen. Att ID-kontroller dessutom inte är förenliga med rådande lagstiftning och dessutom inte önskas av polisen tar regeringen tydligen ingen hänsyn till.

Lägg till detta Ebba Buschs, energi- och näringsminister, hantering av energifrågan. Hon har visserligen ärvt indelningen av landet i elprisområden från tidigare regeringar, men hennes hantering av problemen på energiområdet har inte imponerat. Något utlovat så kallat stöd till företag har ännu inte synts till. Bristen på el och det högre prisläget gör att Sydsverige helt enkelt har betydligt sämre konkurrensförutsättningar än övriga delar av landet. Dessutom torde inflationstrycket i vår del av landet, till följd av just elpriserna, vara högre än i norra Sverige.

Att Ebba Busch sedan väljer att kalla den återbetalning av överdebiterade elpriser till kunder i elprisområdena 3 och 4 för ”elstöd” är direkt stötande och väckte givetvis direkt förhoppningar i Norrland om stöd även till dem. Man skall kalla en spade för en spade och inte försöka ta billiga poänger genom att försöka framstå som välgörare.

VI PÅVERKAR · VI STÖDER · VI SAMMANFÖR

Handelskammaren är en privat organisation som arbetar i sydsvenska företags intresse. Vi påverkar företagens villkor genom bland annat utveckling av infrastruktur och utbildningssystem. Vi stöder affärer genom service inom internationell handel och olika utbildningar. Vi sammanför företag i olika nätverk och på våra många möten. Handelskammaren har drygt 2 500 medlemsföretag och finns i Skåne, Blekinge, Kalmar, Kronobergs och södra Hallands län.

Det är dags nu för energi- och näringsminister Ebba Busch att go live, att åstadkomma reella förändringar. Det första och kortsiktigt mest angelägna är att se till att Öresundsverket åter kan tas i bruk. Vi har visat på hur det kan gå till och om Svenska kraftnät agerar snabbt kan vi i Sydsverige redan till vintern ha tillgång till ytterligare 600 MW, vilket motsvarar en av de två nedlagda Barsebäcksreaktorerna.

En andra åtgärd är att se över de så kallade ”elstöden”.

VÄXJÖ KALMAR

HALMSTAD

KARLSKRONA KRISTIANSTAD HELSINGBORG MALMÖ

Handelskammaren

Skeppsbron 2, 211 20 Malmö

Tel 040-690 24 00 info@handelskammaren.com www.handelskammaren.com

Vill man sänka elkostnaderna för konsumenter kan både skatter och moms användas. Effekten skulle kunna uppnås direkt och fördelas jämnt i hela landet. Det är dessutom en metod som prövats framgångsrikt i många länder. Vidare bör regeringen skyndsamt avskaffa elprisområden, som man faktiskt aviserar i det så kallade Tidöavtalet. Det är inom EU faktiskt bara Sverige och Danmark som har elprisområden. Detta trots att många politiker tycks vilja få oss att tro att det är EU som tvingat oss att införa prisdifferentiering inom landet. Så är det inte. Det är självvalt.

Nu måste Ebba Busch komma ur startblocken, det hastar. Just do it!

SYDSVENSKT NÄRINGSLIV NR 2.2023 3
Ledare FOTO: ROGER NELLSJÖ
Stephan Müchler, vd Handelskammaren
Vidare bör regeringen skyndsamt avskaffa elprisområden, som man faktiskt aviserar i det så kallade Tidöavtalet.

En laddad affär

l Försvarsföretaget W5 Solutions har förvärvat batteriladdningsföretaget ArcQor AB för

65 miljoner kr. Förvärvet kompletterar befintliga produktsegment, ökar den redan höga tillväxten och stärker företagets exportsatsning genom ArcQors starka internationella nätverk.

Nästa stopp: Mexiko

l Med den nya produktionsanläggningen klar i USA tar Polykemi sikte på Mexiko. Det nya dotterbolaget, Polykemi Mexico, kommer att arbeta tillsammans med Polykemi Inc. i USA att förse de nord- och sydamerikanska marknaderna med högkvalitativa kundanpassade plastcompounds.

Nytt hållbart kvarter i Växjö

l I Växjöstadsdelen Bäckslöv finns det planer på ett nytt kvarter med ca 100 svanenmärkta bostadsrätter i trä, klar för inflyttning 2026. Bakom satsningen står OBOS som även planerar att bygga ett nytt närkontor i kvarteret.

Hållbar förpackning

l Stora Enso har introducerat ett nytt återvinningsbart och avdragbart kartongmaterial för vakuumförpackade färskvaror. Materialet består av 90 procent förnybara träfibrer, vilket håller plastanvändningen till ett minimum och minskar avsevärt förpackningens koldioxidavtryck.

Satsning på unga entreprenörer

l Företagsinkubatorerna

Blekinge Business Incubator

AB, Företagsfabriken i Kronoberg AB och Kalmar Science

Park AB har tillsammans med Saminvest AB bildat investeringsbolaget Kick Capital AB.

Bolagets syfte är att skapa fler tillväxtföretag i regionen och finansiell avkastning till investerare. Över 38 miljoner kronor ska investeras i regionala uppstartsföretag framöver.

Ny på jobbet

l Pamela Lundin har tillträtt som ny affärsutvecklingsdirektör på Eltel AB. Närmast kommer Pamela från Enercon. l I mars tillträdde Ib Jensen som vd för Perstorp Group. Ib arbetade tidigare som CFO på företaget och tar nu över efter Jan Secher

l Anna Bebinno Youssef är ny vd för det familjeägda godisföretaget Candy People.

Kikärtor i stora lass

l För första gången någonsin kommer det odlas kikärtor i större i skala på svensk mark. Kalmar Ölands trädgårdsprodukter startar tre odlingar på Öland och räknar med att skörden kommer ge 75–80 ton kikärtor.

Sveriges bästa solpark

l Kraftringens solpark i Forsby har tilldelats Solenergipriset 2023 för Årets markanläggning. Parken prisas – utöver sin elproduktion – för sin samverkan med markägare och lokalsamhället. De hyllas även för sina åtgärder för biologisk mångfald.

Klimatneutral arbetsplats

l Under de senaste sju åren har McNeil i Helsingborg arbetat för att minska företagets energianvändning och miljöbelastning. Efter flera åtgärder som energieffektiviseringar, investeringar och nya samarbeten har de nu nått målet som en klimatneutral arbetsplats.

Tillväxtfas och ny stororder

l Det växer så det knakar oss KraftPowercon i Växjö. Under det senaste året har de anställt ett 15-tal nya medarbetare och har planer på att utöka lokalerna. Företaget fick även nyligen in en ny order som är värd över 30 miljoner kronor.

Nytt landmärke

l I Malmö kommer två nya byggnader snart att torna. Byggnaderna vid namn Docks är upp till 26 våningar höga och har ritats av arkitektbyrån Fojab. Till projektet kommer MAX FRANK leverera sin teknik och produkter. Projekt förväntas stå klart 2025.

Nominerad utställning

l Nederman och samarbetet med Dunkers Kulturhus har nominerats till Swedish Art and Business Award för utställningen ”The Breath”. The Breath är en utomhusutställning med fokus på luftens betydelse och omfattas av 26 verk gjorda av 17 internationella fotografer, forskare och aktivister. Priset delas ut vid en gala i Varberg den 15 maj.

Cirkulär livsmedelsproduktion

l The Green Dairy i Karlshamn, tillverkare av växtbaserade drycker och livsmedel, investerar nu i en helt ny produktionsteknik, reCirculating Food Dryer, i sin anläggning. Den nya tekniken möjliggör att de kan minska sitt restflöde och producera fler nya livsmedel som tidigare blev djurfoder.

Flera byggprojekt på gång

l Nibe storsatsar på nya byggnationsprojekt i Markaryd. Totalt kommer fem byggprojekt – plus några mindre projekt –att ta form under de kommande åren. Miljardsatsningen kommer bland annat att innehålla en ny fabrik för produktion av värmepumpar, ett innovationscenter och besökscenter.

4 SYDSVENSKT NÄRINGSLIV NR 2.2023 I korthet FOTO: NEDERMAN
FOTO: KRAFTRINGEN
FOTO: FOJAB

Vill du synas här? Maila då pressmeddelanden och företagsnyheter till › medlem@handelskammaren.com. Dessa kan också skickas till Sarah Mesch, Handelskammaren, Skeppsbron 2, 211 20 Malmö. Glöm inte att bifoga bilder!

Tillväxtresan fortsätter

l Växjöföretaget Willo har lagt in en ny växel för att möta den ökande efterfrågan från både befintliga och nya kunder. Redan till sommaren kommer produktionsytan öka med nästan 1 200 m2, till drygt 6 500 m2. Företaget har även tillsammans med Montico startat en skräddarsydd CNCutbildning med förhoppningen att säkerställa framtida rekryteringsbehov.

Årets Bygge 2023

Värmeväxlare till Frankrike

l Lackeby har fått in en order att leverera värmeväxlare till Seine Aval WWTP i Frankrike. Avloppsreningsverket är det största i Europa och hanterar 70 procent av Parisarnas avloppsvatten. Under året kommer Lackeby att leverera 55 värmeväxlare, vilket förväntas öka anläggningens självförsörjning med energi med 70 procent.

l Arkitekterna Krook & Tjäder har tillsammans med Logistic Contractor och Mathem kammat hem vinsten i Årets Bygge 2023. Logistikanläggningen prisas för en utomordentlig arbetsmiljö för medarbetare och dess arkitektoniska kvalitéer med fokus på hållbarhet.

60 år av shoppingglädje

l År 1963 öppnade Gekås Ullared portarna för första gången. Under företagets resa har de gått från källarbutik till en shoppingdestination där 8 900 besökare kan shoppa samtidigt.

Ny på jobbet

l Almis tidigare kommunikationschef Filippa Freijd blir ny vd för kommunikationsbyrån Symbal Communication.

l Gota Media välkomnar Mats Ehnbom som ny vd. Mats kommer närmast från Norr Media och tillträder innan sommaren.

Styrketräning mot nya höjder

l Utrustningstillverkaren Eleiko testar innovativ och modern mätteknik tillsammans med Innowearable AB för att utöka möjligheterna inom styrketräning. Samarbetet, Inno-X™, kommer mäta användarens neuromuskulära beredskap, trötthet och återhämtning. Användaren kommer då få en indikation på hur pass redo hen är för sitt nästa träningspass.

Dubblar personalstyrkan

l Från 20 till 40 – så mycket planerar elvägsbolaget Elonroad att utöka sin arbetsstyrka med innan årets slut. Företaget anställer för att bemöta kundefterfrågan på bolagets stationära parkeringsladdare.

Jubileumsturné genom hela Sverige

l Bostadskooperationen HSB firar 100 år. HSB firar detta med en Sverigeturné där de med en utställningstrailer visar upp företagets historia. Totalt kommer de besöka 30 orter mellan april och juni.

Byter namn

Pad(d)elfest

l Den 6–8 juli är det premiär för Halmstad Pad(d)elfest. Bakom evenemanget står Destination Halmstad i samverkan med lokala företag och föreningar. Eventet toppas med Mixed-SM i padel och det utlovas en härlig blandning av padel, paddel och paddle.

l I samband med ett generationsskifte bestämde sig Lindmark Welinder att byta namn. De tar med sig sin 35-åriga historia in i framtiden, men nu som Fram Advokatbyrå.

l SmiLe Incubator anställer Ulrika Ringdahl som ny vice vd. Hon har tidigare arbetat som vd för Invest in Skåne och är sedan januari i år Senior Advisor på SmiLe.

l Swedrive har välkomnat Bengt-Erik Karlberg som ny vd. Bengt-Erik har tidigare arbetat på företag som Veg tech och Rappgo.

Hedersutmärkelse till familjen

Andersson

l I år tilldelades hedersutmärkelsen EY Family Enterprise Award of Excellence 2022 till familjen Andersson, Mellby Gård AB. Den internationella utmärkelsen går till familjeföretag i flera generationer som uppvisar tillväxtpotential, innovationskraft och utvecklingsmöjligheter. Detta är sjätte gången som priset delades ut i Sverige.

En rekordorder som satt bra!

l Älmhultföretaget Alfing Seating har fått in sin största order sedan 1975. Företaget ska bygga läktare och sittplatser till den planerade multisportarenan i Kosta. Beställningen handlar om att leverera läktare med totalt 2 570 sittplatser och ska vara klart för leverans hösten 2024.

SYDSVENSKT NÄRINGSLIV NR 2.2023 5
FOTO: ALFING SEATING FOTOGRAF: HENRIK MILL FOTOGRAF: PETER GERENY
FOTO: ELEIKO FOTO: HSB

Handelskammarens kalendarium

l Handelskammaren arrangerar runt 200 seminarier, möten och utbildningar om året i Sydsverige. Detta för att öka medlemsföretagens konkurrenskraft och verka som en arena för nätverk. Komplett utbud och anmälan finns på › handelskammaren.com/evenemang.

22/5 Skapa psykologisk trygghet i din organisation!, Malmö

23/5

23/5

24/5

24/5

25/5

25/5

25/5

26/5

26/5

29/5

Innovationslunch – från skrivbordslådan till global succé, Helsingborg

Personal i Danmark – skatterättsliga frågor, Malmö

The New Boss: Fungerande förändring med bestående effekt, Helsingborg

Leverantörskedjor: ökade krav på genomlysning utifrån mänskliga rättigheter, Online

The New Boss: Skapa en kick-ass företagskultur!, Malmö

Status svensk ekonomi – vart är vi på väg? Med Annika Winsth, Online

Företagsbesök The Absolut Company, Åhus

Fredagssoffan – Therése Lorentzon, Malmö/Online

Lunchmöte – Infrastruktursatsningar Kalmar län, Oskarshamn

Lunch – och lite till!, Malmö

30/5 Näringslivsfrukost Helsingborg – Fehmarn bält-förbindelsen en gamechanger, Helsingborg

30/5 Lär dig tulldeklarera vid import!, Malmö

31/5 Praktisk remburshantering, Malmö

1/6 Sustainable Business & Leadership, Malmö

1/6 Handelskammarens Årsmöte 2023, Malmö

8/6 Lärdomar från företags agerande efter ryska invasionen av Ukraina – och hur gör man nästa gång det händer?, Online

8/6 Nätverket för VD-assistenter, Ystad

13/6 Klok kommunikation, helt enkelt!, Malmö

14/6 Bli certifierad Executive Business Assistant – Våren 2023, Malmö

15/6 OMEGA – berättelsen om elegans och innovation!, Malmö

Vi reserverar oss för eventuella ändringar.

Fredagssoffan!

l I podden Fredagssoffan kan du lyssna till spännande profiler ur det sydsvenska näringslivet. Bland tidigare gäster finns bland annat Hampus Jakobsson från Pale Blue Dot, Karin Ebbinghaus från Elonroad och Patrik Levin från Gekås Ullared. Du hittar poddarna på Spotify och Soundcloud.

Nästa gäst i Fredagssoffan är Therése Lorentzon från PRO TEMPORE som kommer berätta hur det är att leda ett av Europas snabbast växande konsultföretag. Du kan lyssna till samtalet både digitalt och på plats – vi ses den 26 maj!

I mitten av juni går flyttlasset!

l Efter 36 år i Börshuset flyttar vårt Malmökontor till nya lokaler. De nya lokalerna ligger ett stenkast bort på Ångbåtsbron och erbjuder goda möjligheter för event och möten.

– Flytten möjliggör att vi kan välkomna fler deltagare till våra event – upp mot 200 personer. Att vi dessutom får en fantastisk utsikt är ett stort plus i kanten, säger Ulrika Dieroff, chef för affärsservice.

Inflyttningen ska såklart firas – håll utkik i våra kanaler!

Vill du hitta din inre hjälte?

l Den 7 september gästas Handelskammaren av en av Sveriges främsta föreläsare inom psykologi och ledarskap, Stefan Söderfjäll. Lär dig mer om psykologiskt kapital och om hur du på bästa möjliga sätt kan utveckla dig själv.

Möt det sydsvenska näringslivet tillsammans med oss!

l Den 1 juni öppnar vi dörrarna till vårt Årsmöte 2023. Inspiration från aktuella personer på scenen blandas med mingel och utdelning av priset ”Sveriges Bästa Lärare”. Vi avhåller vårt årsmöte, väljer in nya ledamöter i Handelskammarens fullmäktige och styrelse samt gör reflekterande nedslag i vår samtid. Kvällen avslutas med fortsatt nätverkande och mingel. Anmälan hittar du på vår hemsida › handelskammaren.com

Sökes: framtidens Unga Ledare

l Unga Ledare är ett nätverk som ger dig möjlighet till personlig utveckling, inspiration och tillfället att knyta nyttiga kontakter i det sydsvenska näringslivet. Nätverkets målsättning är att inspirera den Unga Ledaren till att bli den bästa versionen av sig själv och på så sätt skapa förutsättningar för ett gott ledarskap.

Till hösten startar vi en ny grupp av Unga Ledare. Vill du veta mer? Kontakta Agneta Lindroth på › agneta.lindroth@handelskammaren.com

6 SYDSVENSKT NÄRINGSLIV NR 2.2023
FOTO: EXECUTIVE PROPERTY

Mr. Tull –

Vi börjar med en till synes enkel fråga: hur har tull- och handelsfrågor förändrats under din karriär?

mannen som gör skillnad!

För ganska exakt 31 år sedan steg den nyanställde Per Anders Lorentzon in på Handelskammarens kontor i Malmö. Efter 14 års anställning på Tullverket var han nu redo för nya utmaningar – och utmaningar har det blivit. Inför den stundande pensionen sätter vi oss ner för att blicka tillbaka på hans tid på Handelskammaren.

– Det har skett jättemycket, både sett till händelser och utveckling. Men jag måste nog säga att den största förändringen var Sveriges inträde i EU. Medlemskapet gjorde det avsevärt enklare för företag att handla och verka över gränserna inom EU. Det var verkligen en positiv förändring och gjorde praktiska lösningar avsevärt enklare för företag. Vid frågan om vad de roligaste händelserna har varit skrattar Per Anders.

– Det har varit många under åren. En av de roligaste för Handelskammarens del är det digitala exportdokumentsystemet CERTIATA® Plus som lanserades år 2000. Det gjorde att vi var en av de första handelskamrarna i världen som hade ett sådant system och vi har sedan dess gått från helt pappersbaserat till näst intill helt digitalt.

– En annan rolig händelse var när jag fick förfrågan från bokförlaget Liber om att skriva en bok om import. Det tyckte jag lät som en kul idé och påbörjade arbetet med ”Stora importhandboken” som lanserades 2006.

Med sin stora expertis inom tull- och handelsfrågor har hans arbete gått bortom landets gränser. Exempelvis satt Per Anders i 15 år som representant för den europeiska handelskammarorganisationen, Eurochambres, i näringslivsgruppen för EU-kommissionens utarbetande av den nya tullkodexen.

– Jag har även deltagit i svenska Tullverkets insynsråd. Det är en grupp av representanter från näringslivet och några statliga myndigheter som kommunicerar direkt med generaltulldirektören. Enligt reglerna fick jag bara sitta i tre år, men erbjöds möjligheten att sitta kvar ytterligare en period, det vill säga sammanlagt i sex år.

Som företagsrådgivare har Per Anders hjälpt otaliga företag i olika tullärenden och handelsfrågor. Under åren har produkterna varierat i takt med utvecklingen vilket också satt press på ländernas olika varuklassificeringar.

– För ett par år sedan hjälpte jag ett företag som ansökte om ett bindande klassificeringsbesked av deras skidhandskar. Handskarnas material bestod både av tyg och läder. I ansökan poängterades att även om handskarna till största delen var gjorda av tyg, var det lädret som var det viktiga. Tullverket höll med om den bedömningen och ansåg att det var läderhandskar. I Norge tyckte man däremot tvärtom på lokal nivå, så jag hjälpte till att skriva ett överklagande om att de bör titta på funktion snarare än materialandel. Tack vare överklagandet ändrade det norska Toll- og avgiftsdirektoratet klassificeringen av handskarna. Det gjorde att importtullen sjönk från 10 procent till 0 procent. Där gjorde man skillnad.

Ett av Handelskammarens mest besökta event är Tulldagen. Tillsammans med Transportindustriförbundet och Tullverket bjuder Handelskammaren årligen in till en dag med fokus på tullfrågor.

– Tulldagen har genomförts sedan 1986 och är idag Sveriges största mötespunkt för personer och företag som jobbar med tullfrågor. Vid slutet på 90-talet blev jag ensam huvudprojektledare och förra året var det den 25:e gången som jag genomförde Tulldagen.

I linje med kompetenshöjande insatser lanserade Per Anders Handelskammarens Diplomutbildning om Import- och Exportkunskap som är ett paket av sex fristående utbildningar inom internationell handel. Utbildningen avslutas med ett slutprov och sedan får man ett diplom.

– I dagsläget är det ca 45 personer som har gått igenom hela programmet. Diplomet är ett bevis på att personen har gedigna kunskaper om tullregler, leveransvillkor, betalningar samt kontrakts- och avtalsskrivning.

Till sommaren firar Per Anders sin 65-årsdag och nya utmaningar väntar. I dagsläget lutar han åt att antingen fortsätta undervisa i företagsutbildningar, eller att vara rådgivare till företag som jobbar internationellt. Oavsett vad Per Anders bestämmer sig för så är en sak klar: kaffekoppen kommer alltid stå redo hos oss.  n

SYDSVENSKT NÄRINGSLIV NR 2.2023 7 Profilen

Hjärnan – vår viktigaste arbetsresurs

Hjärnan är vår viktigaste arbetsresurs. Det är i hjärnan vi formar nya fantastiska idéer, löser problem och fattar avgörande beslut. Tyvärr är hjärnan också den kroppsdel som löper störst risk att överbelastas och ta skada i dagens arbetsliv där psykisk ohälsa* är den vanligaste orsaken till sjukskrivning. Närmare 300 000 personer var sjukskrivna av denna orsak under 2021 och nyligen publicerade Arbetsmiljöverket en rapport som visar att stress i arbetslivet orsakar mer än 700 dödsfall/år. Den psykiska ohälsan ökar i samhället och WHO varslar om att det kommer att vara den största sjukdomsbördan i världen 2030.

För att bromsa utvecklingen av psykisk ohälsa i arbetslivet behöver vi jobba på ett sätt som är mentalt hållbart och optimerat utifrån hjärnans förutsättningar. När vi förstår hur hjärnan fungerar och anpassar vårt arbetsliv därefter kan vi skapa en arbetsmiljö som är gynnsam för hjärnans funktioner, vilket i sin tur kan leda till bättre resultat och ökat välmående.

Hjärnan har en grundläggande sorteringsprincip som innebär att i första hand undvika hot. Och hoten i det moderna arbetslivet är flera, såsom informationsmängd, problemlösning, upplevd hög arbetsbelastning och brist på kontroll. Till detta har vi den till synes aldrig sinande meddelandeströmmen, notiser som plingar och förändringsprocesser vi inte kan påverka. Hjärnans svar på upplevda hot är att reagera med stresspåslag med följden att tillgången till våra exekutiva funktioner såsom rationellt tänkande, problemlösning, kreativitet, empati och förmågan att göra medvetna val minskar. Ett bra sätt att börja jobba hjärnsmart är att identifiera vad vi har för stressorer i vår arbetsmiljö. Här kommer tre tips på vad vi kan börja jobba med.

1. GÖR EN SAK I TAGET

Vi behöver en gång för alla slå ihjäl myten om multitasking. Vår hjärna är inte kapabel att utföra mer än en komplex uppgift åt gången. Att försöka ”hålla många bollar i luften samtidigt” aktiverar vårt hotsystem med stresspåslag som påföljd. Att göra en sak i taget innebär att fokusera och undanröja distrak-

tioner såsom exempelvis notiser, brus och stök i vår arbetsmiljö och tankar som poppar upp. Att göra en sak i taget kräver disciplin och självledarskap. Som arbetsgivare kan man erbjuda utbildning i personlig effektivitet som en hjälp att lära sig prioritera och planera utifrån ett hjärnperspektiv. Man kan också genomföra en förändringsprocess i taget.

2. BALANSERA ANSTRÄNGNING OCH VILA

Hjärnan behöver få lov att ladda om. Därför är det viktigt med en kultur som uppmuntrar till regelbundna pauser och återhämtningsaktiviteter. Arbetsgivare kan erbjuda utbildning i stresshantering, exempelvis mindfulness och avslappning. Fysisk träning i anslutning till arbetet är också att rekommendera då motion i rätt form har många positiva effekter för vårt välmående. Att främja en balans mellan arbete och privatliv är också viktigt och kan handla om att erbjuda flexibla arbetstider, möjlighet till distansarbete och att förlägga ledighet och semester så att möjlighet till återhämtning ges.

3. SKAPA EN SOCIALT TRYGG ARBETSMILJÖ

Sociala interaktioner och relationer är grundläggande för vår hjärnhälsa. Därför bör vi skapa en kultur där vi känner oss sedda, respekterade, uppskattade och inkluderade. Det kan innefatta ett tilllitsbaserat ledarskap och att främja en stöttande och trygg miljö där medarbetare vågar vara öppna med sina behov och utmaningar.

Så genom kunskap om hur hjärnan, vår viktigaste arbetsresurs, fungerar, kan vi skapa en hjärnsmart arbetsplats där vi optimerar våra arbetssätt utifrån hjärnans förutsättningar. När vi gör detta skapar vi inte bara ökat välmående och lägre sjukskrivningstal. Vi vinner också andra fördelar i form av ökad produktivitet och effektivitet, ökad kreativitet och empati samt ett attraktivare arbetsgivarvarumärke.  n

Att försöka ”hålla många bollar i luften samtidigt” aktiverar vårt hotsystem med stresspåslag som påföljd.

*Psykisk ohälsa är en samlingsterm för psykiska besvär såsom stressymtom, oro, ångest, nedstämdhet, svårighet att minnas och koncentrera sig, psykisk trötthet och sömnsvårigheter.

8 SYDSVENSKT NÄRINGSLIV NR 2.2023
ohälsa
Av Camilla Benckert, HR-konsult på Klivo AB
Psykisk
Camilla Benckert

Det är skillnad på byggare och byggare.

Det är skillnad på byggare och byggare. Byggföretagens medlemmar är de schyssta byggarna som krävs när samhället växer. Det är vi som ser till att bostäder, arbetsplatser och vägarna däremellan byggs på schyssta grunder.

Våra medlemmar har kollektivavtal, sätter säkerheten främst och respekterar lagar och regler. Vi vill ha en byggbransch med nolltolerans mot fusk och kriminalitet.

Bra för Sverige, bra för dig.

www.byggforetagen.se

EU:s förändrade utsläppshandel i 55%-paketet – äntligen på rätt väg?

EU:s 55%-paket är en serie av lagförslag och åtgärder som syftar till att minska

EU:s utsläpp av växthusgaser med minst 55 procent till 2030, jämfört med 1990 års nivåer. För att uppnå detta mål föreslås en rad åtgärder inom olika sektorer. Flera åtgärder är nu i bruk, men vad blir konsekvenserna?

De flexibla mekanismerna i Kyotoprotokollet har alltid i teorin varit effektiva och relevanta. Att marknadskrafterna stimuleras att verka i en viss riktning fungerar i teorin bra. När utsläppshandelssystemet skulle sjösättas 2005 fanns det dock en ängslighet hos beslutsfattarna för att systemet skulle medföra betungande ekonomiska konsekvenser. Resultatet blev en generös gratis tilldelning och ett system med ett rejält överskott av utsläppsrätter. Konsekvensen blev också att systemet blev relativt tandlöst och att en del aktörer tjänade stora pengar utan motsvarande nytta. Eftersom verksamhetsutövare vid till exempel nedläggning av verksamheter och även vid utträde ur systemet kunde behålla utsläppsrätterna, uppkom ett stort överskott och oberättigade vinster för vissa företag. Ett problem med de första handelsperioderna var framför allt att man spände över en ganska liten del av de totala utsläppen. Efterhand kom flygsektorn att inkluderas. För klimatsmarta projekt i övriga världen fanns de s.k. CDM- och JI-projekten där insatser kunde tillgodoräknas som motsvarande utsläppsrätter. Systemet klarade inte i detta skede att hantera s.k. ”Carbon leakage”, det vill säga utsläpp som sker genom att medlemsländer på grund av strikta regler i hemlandet väljer att producera i länder med lägre kostnad för utsläpp.

Carbon leakage ska genom förslagen nu kunna hanteras genom en gränsjusteringsmekanism (CBAM) som ska neutralisera alla kostnadsskillnader mellan inhemsk produktion och länder där det är billigare att släppa ut CO2. Här har man som centrala branscher identifierat järn och stål, konstgödsel, cement och aluminium. Mekanismen verkar genom att importören behöver skaffa importcertifikat för de utsläpp som producenten utomlands har haft och dessa ska i princip kosta

lika mycket som utsläppsrätter. Finns det ett pris på utsläppen i det producerande landet kommer detta att gälla, men samtidigt kommer dessa branschers gratis tilldelning av utsläppsrätter i hemlandet att successivt fasas ut. Utfasningen sker mellan 2026 och 2034 och det kommer att kräva en del strategisk planering och research från verksamhetsutövarnas sida. Detta så att systemens hårda sanktioner inte slår till i onödan och att man säkrar möjliga optimeringsförtjänster. Krav ställs på kortsiktiga energieffektiviseringsåtgärder och en omställningsplan. Underlåtenhet att vidta dessa åtgärder kan leda till 20 procent minskad tilldelning som sanktion.

Carbon leakage ska genom förslagen nu kunna hanteras genom en gränsjusteringsmekanism

Dessutom kommer ett handelssystem införas för vägtrafik och uppvärmning av byggnader. Det kommer att röra sig om handelssystem med särskilda rätter, s.k. ETS BRT. Länder kan även välja att ansluta ytterligare sektorer till utsläppshandelssystemet. BRT kommer inte att vara utbytbara mot ETS utsläppsrätter. Genom detta system fångar man upp bortåt 40 procent av de totala CO2-utsläppen som inte tidigare varit föremål för reglering.

(CBAM) som ska neutralisera alla kostnadsskillnader mellan inhemsk produktion och länder där det är billigare att släppa ut CO2.

Systemet kommer att fungera som tidigare med redovisning i efterhand och återlämnande av utsläppsrätterna under våren efter utsläppsåret. För de som är nya i systemet kommer det att framgå att systemet är tekniskt och inte okomplicerat. Misslyckas man med sina transaktioner eller exempelvis är sen med återlämnande, kan sanktionerna bli dramatiska. Det finns anledning att i god tid se över vad konsekvenserna kan bli för den egna verksamheten och skaffa den hjälp som behövs.  n

10 SYDSVENSKT NÄRINGSLIV NR 2.2023 Hållbarhet
Av Anders Linnerborg, Delägare, Advokat på Setterwalls Anders Linnerborg

Vem har du på din sida när de avgörande besluten fattas?

Vi förstår att varje affär och beslut har sin egen dynamik och sina egna förutsättningar, att det sällan finns rutinuppdrag i en allt mer komplex affärsvärld. Framgång föds när det uppstår ett partnerskap mellan uppdragsgivare och byrå och på Setterwalls får du tillgång till den främsta kompetensen och ett personligt engagemang för din affär.

Välkommen till Setterwalls!

SYDSVENSKT NÄRINGSLIV NR 2.2023 11

Gränskontroller snart

Den 11 maj upphör Danmark med gränskontroll mot Sverige, men den svenska regeringen förlänger med ytterligare en halvårsperiod till 11 november. Därför är sannolikt

11 november den bortre parentesen för svenska gränskontroller som riktar sig till kontroll av pendlare, turister, företagare och svensk internationell godstrafik.

2015 införde Sverige och en rad länder gränskontroller i samband med flyktingkrisen. Detta i enlighet med Schengenreglerna, som medger den här typen av korta undantag från fri rörlighet inom EU. Dessa går ut på att kontrollera identitet på alla som ankommer till landet. Regeringen ville även stänga av Öresundsbron helt, men det mötte för hårt motstånd. I samband med detta infördes även ID-kontroller som var ett initiativ från svensk sida och inte skedde inom ramen för Schengen.

De här kontrollerna lamslog kontakterna mellan Sverige och Danmark. Pendling med tåg blev i stort sett omöjlig. Det innebar årliga tapp på 1,5 miljarder kronor vid Öresund, lika mycket som hela den svenska musikexporten. För hela EU:s ekonomi skulle ett avskaffande

av Schengen kosta mellan 500 och 1 500 miljarder euro mellan 2015–2025 konstaterade tyska Bertelsmann-fonden i en analys. 2016 och 2017 genomfördes omkring 20 miljoner kontroller i gränsregion syd – inklusive sydsvenska hamnar. Polisiärt var insatsen verkningslös. Polisen rapporterade att man totalt beslagtog fyra handeldvapen under dessa två år. För Sverige som helhet görs omkring 10 000 vapenbeslag per år. Handelskammaren anmälde 2016 ID-kontrollerna till Justitiekanslern och omkring 500 pendlare deltog i anmälan. Justitiekanslern medgav i sitt yttrande att kontrollerna i sak strider mot rörelsefriheten inom EU, men ville inte förorda skadestånd.

Sedan 2017 återstår gränskontroll enligt Schengen,

FOTO: STIG-ÅKE JÖNSSON TT
De här kontrollerna lamslog kontakterna mellan Sverige och Danmark.

historia?

men inga ID-kontroller. Sedan dess har mycket hänt både vad gäller EU:s arbete med gränsbevakning och med det juridiska läget.

Frontex, som sköter EU:s externa gränsskydd tillsammans med medlemsländerna, har förstärkts med 10 000 man och en rad fasta anläggningar har byggts. 2022 hade 2000 km av EU:s yttre gräns befästs med staket. EU har investerat sex miljarder euro på samverkan med Turkiet för att stoppa strömmarna. Samtidigt har EU tryckt på för att länderna ska investera i sina inre gränskontroller med polisära insatser och samverkan.

Rättsligt har flera fall klarlagt att den typ av kontroll som Sverige genomför där pendlare, turister och affärsresenärer kontrolleras urskillningslöst inte är förenligt med unionsrätten.

Dessa kontroller innebär att tågtiderna fortfarande är förlängda över Öresund och att pendling och affärsresor är svårt att förutse tidsmässigt. Även för varutransporter innebär detta störningar för svenska företag. – Trots att pendling och affärsresor försvåras av att de måste planeras utifrån gränskontroll är det sällan polisen faktiskt är på plats för att genomföra kontroller, säger Per Tryding på Handelskammaren. Om staten nu tycker dessa kontroller är så avgörande kan man tycka

att det är konstigt. Vi drabbas av störningarna, men kontrollerna i sig genomförs inte.

2023 lämnade Handelskammaren tillsammans med ett antal pendlare in anmälan till Högsta förvaltningsdomstolen. Förhoppningen var att domstolen skulle göra en rättsprövning och som ett resultat av denna genom inhibering, stoppa den typ av kontroller som drabbar ekonomin och den fria rörligheten.

Bedömningen

I maj meddelade domstolen dock att de inte anser att den kan rättspröva frågan, det vill säga man menar att det inte är deras bord. – Beskedet är förvånande och domstolen lämnar ingen argumentation kring varför man ställer sig offside här, säger Per. Det betyder att inget har hänt alls i rättsläget. Och det finns ju tydliga domar ifrån EU-domstolen som avvisar den här typen av kontroller.

Bedömningen är att kontrollerna försvinner under 2023. EU-kommissionen har följt frågan noga och vi har under arbetet fått försäkringar från EU om att man trycker på för en svensk handlingsplan bort från dagens typ av skadliga kontroller. Sammantaget är ändå bilden att pendlare och affärsresenärer förhoppningsvis kan lägga det här bakom sig under slutet av 2023, avslutar Per.  n

Gränskontroll

Myndighet (polis) identifierar personer som ankommer till ett land. Genom Schengen finns en hård extern kontroll in till EU, men gränser mellan Schengenländer har frihet ungefär som inom Norden. Sex månader i taget kan ett land återinföra kontroller tillfälligt enligt ett förutbestämt regelverk.

ID-kontroll

En ID-kontroll handlar om att ett land tvingar researrangörer att kontrollera alla passagerare innan de beträder sina fordon (flyg, tåg, buss, taxi, färja etc.). Kontrollen sker av chaufför eller annan anställd hos transportföretaget. Om en passagerare saknar ID-handling vid gränskontroll får transportören böter. Rättsfall inom flyg och buss har klargjort att ett land inte får bedriva denna typ av kontroll. Sverige har inte haft detta på flera år.

Schengen

Ett avtal om att gemensamt bevaka en hård yttre gräns och ta bort obligatoriska kontroller vid inre gräns. I stället ska länderna satsa på polisiär närvaro i gränsregion, samarbete med grannländernas polis och så kallad inre utlännings kontroll inom hela sitt land. Detta är syftet enligt Schengen, vilket EU-kommis sionen påtalat för bland annat Sverige sedan 2017. Men först nu kommer förslag om förstärkningar.

SYDSVENSKT NÄRINGSLIV NR 2.2023 13 Gränskontroller
är att kontrollerna försvinner under 2023.

Rätt paketerad kompetens

Yrkeshögskolan är arbetslivets utbildningsform på så sätt att utbildningarna är helt skräddarsydda efter arbetsgivarnas behov. De är eftergymnasiala och oftast väldigt specifika i yrkesrollen som utbildningen leder till. För många arbetsgivare fyller yrkeshögskolan en viktig funktion eftersom utbildningarna kompletterar högskolans teoretiska utbildningar med mer praktisk kunskap och kompetens.

För IKEA och Ola Knutsson som är förpackningsingenjörers nätverksledare på IKEA har det varit svårt att hitta personer med rätt kompetens när det varit dags att rekrytera. De har identifierat en ny generation förpackningsingenjörer som kan vidareutveckla verksamheten. Förpackningsbranschen behöver utvecklas i takt med nya konsumentbeteenden. Det finns utbildningar med olika specialistområden men ingen utbildning har hela perspektivet från ax till limpa där man är med från ritbordet av själva produkten till återvinning av varan när den är uttjänt.

IKEA kontaktade Madeleine Leth och Henric Fröjd som arbetar som samordnare för Yrkeshögskolan Nära Dig – en samverkan mellan kommuner, skolor och organisationer i Nordöstra Skåne och delar av Kronoberg och Blekinge. De hjälpte till att samordna arbetet mellan Älmhults kommun som ska bedriva utbildningen, IKEA och de andra medverkande företagen.

För att kunna skicka in en ansökan om att bedriva en utbildning inom yrkeshögskolan behöver kompetensbehovet finnas hos fler arbetsgivare och det arbetet påbörjades under våren 2021 när utbildningen togs fram. I det arbetet bistod Handelskammaren med arbetsgivarkontakter genom sitt nätverk. Flera företag tyckte att kompetensen var precis vad de behövde och de engagerade sig i framtagning av utbildningen och de olika kurserna.

Madeleine berättar att eftersom yrkeshögskolan ska byggas utifrån arbetslivets behov av kompetens så satte de samman en projektgrupp med företag som skulle få allt på plats inför ansökan till Myndigheten för yrkeshögskolan. Denna grupp bestod av rektorn från utförande skola, företagsrepresentanter och Yrkeshögskolan Nära Dig som processtöd.

Ola berättar vidare att ”för IKEA innebär engagemanget i yrkeshögskolan en möjlighet att säkra rätt kompetens till de enheter som arbetar med utveckling av nya platta paket och förpackningsdesign. En yrkeshögskola är också ett sätt att ytterligare stärka förutsättningarna för människor och företag att långsiktigt växa och utvecklas på orten.”

Info om yrkeshögskolan

Yrkeshögskoleutbildningar baseras på arbetsgivares behov av kompetens.

Utbildningarna är vanligtvis 1–3 år långa, kostnadsfria och CSNberättigade.

En ansökan om att få bedriva utbildning inom yrkeshögskolan kräver att ca 25 företag engagerar sig och intygar att de behöver kompetensen.

9 av 10 studerande får arbete efter examen.

94 procent av alla arbetsgivare som rekryterar från yrkeshögskolan anser att de examinerades kompetens i hög grad motsvarar de behov som krävs.

Info om utbildningen Förpackningsingenjör Packaging Solution Engineer – miljö och hållbarhet

Start augusti 2023.

Omfattning 400 yrkeshögskolepoäng (ca 2 år).

Madeleine förklarar varför just den här utbildningen är viktig för regionen. Svaret är egentligen att den här utbildningen representerar allt kring hur YH ska fungera som bäst – det lokala eller regionala arbetslivet signalerar ett starkt behov; och för att de ska växa och skapa tillväxt behövs just i detta fall denna utbildningen. YH är en fantastisk möjlighet både för våra medborgare och för hela näringslivet. Praktiken för de studerande är lång och då undervisningen är så starkt kopplad till branschen så blir matchningen nästan alltid som allra bäst.

Madeleine uppmanar andra företag som har kompetensbehov som är svåra att fylla ”Ta kontakt, signalera och beställ kompetensmöjligheter. Det är tillsammans som vi löser det framåt. Det är roligt att engagera sig i YH, det skapar era kommande medarbetare, ni får nya nätverk och gör nytta för så många. Bara hör av er så får vi ihop en kontakt eller möte, och så ser vi vad vi kan lösa framåt ihop!”  n

14 kurser, bland annat: Förpackningens effekter genom hela värdekedjan, LEAN Förpackning och automation, Miljö, hållbarhet och kravställning i en cirkulär ekonomi, två Lärande i arbete kurser (praktik) samt flera andra kurser. Mer info: www.almhult.se

14 SYDSVENSKT NÄRINGSLIV NR 2.2023
Kompetensförsörjning
För IKEA innebär engagemanget i yrkeshögskolan en möjlighet att säkra rätt kompetens till de enheter som arbetar med utveckling av nya platta paket och förpackningsdesign.
Ola Knutsson Henric Fröjd och Madeleine Leth

Level up för spelbranschen

Spelbranschens stora genomslag har inte undgått många. Branschen expanderar kraftigt och i Sverige ökade branschens omsättning från 2021 till 2022 med nästan 25 procent. Sedan 2012 har antalet anställda i branschen ca tiodubblats. För spelföretagen innebär detta ett stort glapp när det gäller kompetensförsörjningen. Trots att Malmö satsar stort på att bli Europaledande för spelutveckling saknas många utbildningsplatser för att kompetensförsörja företagen.

Yrkeshögskolan är en viktig rekryteringskälla för branschen eftersom utbildningarna innehåller en stor andel praktiskt lärande på arbetsplatserna, vilket bidrar till att de studerande är anställningsbara direkt efter utbildningen. För att hjälpa till att mildra kompetensbristen för spelföretagen arbetade Handelskammaren som en neutral kompetensmäklare mellan spelbolagen i regionen och yrkeshögskoleanordnare som har spelutbildningar i andra delar av Sverige.

Vårt arbete har bestått av att genomföra ett antal gemensamma workshops där spelföretag fått presentera sina kompetensbehov och utbildningsföretagen fått beskriva sina planer för nya utbildningar i förhoppning att detta skulle leda till att något utbildningsföretag skulle satsa på expansion till södra Sverige. Vi arrangerade ett antal seminarier, lyfte kompetensbristen i Almedalen, förde dialog med Myndigheten för yrkeshögskolan och försökte sprida kännedom om behoven av en stabil och omfattande utbildningsstruktur i Skåne för spelbranschen. Parallellt med detta skrev vi en rapport om bristen på utbildningsplatser som vi släppte i juni förra året. Då hade vi jämfört hur stor andel av de totalt ut-

Kampen mot narkotika fortsätter

Ett av de vanligaste sätten att smuggla in narkotika till Sverige är via lastbilar eller containrar. För att ta upp kampen mot narkotika har Länsstyrelsen Skåne, Tullverket, Polismyndigheten och Sydsvenska

Handelskammaren tagit fram e-utbildningen ”Inte i min last!”. Målet med utbildningen är att personal i transportkedjan ska få ökade kunskaper om hur företagen utnyttjas i smugglingskedjan och ge dem verktyg för att bli mer uppmärksamma och veta hur och när de ska kontakta Tullverket.

examinerade yrkeshögskolestuderande som skulle täcka behovet av kompetens 2023, nationellt var siffran 84 procent. I Skåne var motsvarande siffra 27 procent.

– Vi gjorde en bedömning tillsammans med Dataspelsbranschen att Skåne skulle behöva en tredubbling av antalet utbildningsplatser de närmaste fem åren för att branschens tillväxt inte ska stanna av, säger Caroline Höstgren, expert yrkeshögskolan och projektledare för YH Kompetens Skåne.

Vårt arbete bidrog till att fyra ansökningar om att få bedriva utbildning skickades in till Myndigheten för yrkeshögskolan i juni förra året. I januari kom besked om att tre av ansökningarna beviljats och att en ny skola, Futuregames, som blev beviljad två utbildningar startar hösten 2023 i Malmö. I september startar de två nya utbildningar; Game Artist och Game programmer vilket innebär att utbildningsplatserna har ökat från runt 100 till ca 150 per år.

Per Myrén som är Head of Development på Futuregames beskriver deras syn på etableringen:

– Vi är glada för att etablera oss i Malmö och ser södra Sverige som en spännande region för spelbranschen.

– Det är väldigt glädjande att vårt arbete genererat resultat och nu ser vi fram emot fortsatt expansion av spelbranschen i såväl södra Sverige som resten av landet, avslutar Caroline. n

Ett företag som vid ett tidigt stadie engagerat sig i utbildningen är Begoma. Begoma är ett logistikföretag som årligen hanterar nära 40 000 transportuppdrag runt om i Europa. Madeleine Stein är Business Developer på Begoma och besvarar frågor om deras arbete med utbildningen.

Varför har Begoma engagerats sig i ”Inte i min last”?

Narkotikaanvändningen har ökat drastiskt. Vi måste därför med gemensamma krafter försöka stoppa de kriminella nätverk som idag använder de ”rena vägarna”, det vill säga de utnyttjar det legala godsflödet för sin verksamhet. På så sätt blir vi väletablerade transportföretag utnyttjade i smugglingen. Detta är något vi absolut inte vill bli förknippade med. Att hela personalen

går utbildningen och att vi har en tydlig företagspolicy där alla vet vad som gäller i frågan är av yttersta vikt. Begoma vill gärna göra en ”insats” för samhället.

Hur kommer utbildningen att hjälpa er verksamhet?

Var och en som går utbildningen ”Inte i min last” får konkreta verktyg på vad man bör vara uppmärksam på, och vad man kan göra om man upptäcker att något verkar konstigt. Att slå en signal och tipsa tullen är ett exempel. Vi måste få upp både ögon och öron för att stävja den illegala införseln av narkotikan i landet.

Varför är kampen mot narkotika en viktig fråga för er bransch?

Vi i branschen måste hjälpa både Tullen och Polisen att stoppa de kriminella nätverken som utnyttjar oss. De är mycket uppfinningsrika när det gäller att hitta olika sätt

och vägar att smuggla in narkotika över gränserna. Den grova organiserade brottsligheten finansieras till stor del av narkotikan. Detta kan leda till ungdomars väg in i brottsligheten. Våldet i samhället ökar och vi ser nästan dagliga skjutningar i nyhetsflödena. Det ena leder till det andra och allt kommer närmare och närmare oss.

Vill du ge ett medskick till andra aktörer i er bransch som funderar på varför de ska gå utbildningen?

Gemensamt kan vi göra skillnad och bidra till ett bättre samhälle! Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. Låt alla gå utbildningen!

Är du intresserad av att gå utbildningen?

Skanna QR-koden

SYDSVENSKT NÄRINGSLIV NR 2.2023 15 Kompetensförsörjning
Per Myrén

Det nya projektet vill skapa en starkare kontakt mellan skola och näringsliv i Malmö.

En del i lösningen att få fler unga att arbeta i tillverkningsindustrin?

Andelen elever på yrkesprogram i gymnasieskolan har succes sivt minskat under många års tid. I Malmö stad har fördelningen av elever som söker högskoleförberedande program kontra ett yrkesprogram varit cirka 70/30 procent under många år, vilket inte täcker företagens behov av utbildad arbetskraft. Särskilt utsatt har det industritekniska programmet varit och industrin är i stort behov av maskinoperatörer, CNC-operatörer, svetsare och underhållstekniker.

Dessutom ser man att ungdomar som går Teknikprogrammet – som är ett högskoleförberedande program – inte alltid läser vidare på universitetet, samtidigt som de ofta har ett tekniskt intresse. Sällan hamnar denna kategori av unga tjejer och killar inom tillverkning då de saknar kontaktytor mot tillverkande företag, vilket är ett slöseri. Hur gör man då bäst för att lösa dessa utmaningar?

Ett av Handelskammarens senaste projekt är att hitta långsiktiga strukturer mellan skola och näringsliv. Vi har därför startat upp ett samverkansprojekt med Region Skåne och Teknikcollege, där vi tillsammans med några av Malmö Stads gymnasieskolor vill förbättra samverkan och ge eleverna en djupgående bild av tillverkningsindustrin.

Eleverna på Teknikprogrammet i Malmö Stad har som mål att gå vidare till högre utbildning. Alla elever gör inte det utan satsar i stället på jobb direkt efter studierna eller fram tills de börjar att läsa på universitet. Eleverna på Industritekniska programmet på Malmö Lärlingscenter har redan valt tillverkningsindustrin men behöver fler kontaktytor. Så för att öppna ögonen på fler unga människor för hur intressanta tillverkande företag är

och för att göra företag mer delaktiga i ungas framtid erbjuder vi olika tillverkningsföretag att delta i detta projekt. För att få projektet mer komplett har vi inkluderat studie- och yrkesvägledare för både yngre och äldre studerande i arbetet. Om till exempel studie- och yrkesvägledare på grundskolan kan ge en mer konkret bild av hur verkligheten ser ut i olika branscher kan de vägleda våra ungdomar bättre och till branscher där framtida arbeten finns.

Projektet löper över tre år och har olika aktiviteter inplanerade. Som företag behöver man inte delta i allt, utan det handlar om pick-and-choose. Det finns chans att få vara delaktig i studiebesök, företagscase, gymnasiearbeten och speeddating för att få semestervikarier. Vi är redan i gång och har de första studiebesöken inbokade i en testomgång under våren. Projektet är tänkt att pågå från och med hösten 2023 och tre år framåt – i en första omgång.

Målet med projektet är att skapa en struktur och ett schema som gör att kontakten mellan skola och näringsliv förbättras i Malmö, och att göra det enkelt för samtliga parter. Ett antal återkommande aktiviteter under ett läsår i en fast struktur inplanerat i skolans verksamhetsplanering underlättar avsevärt för skolhuvudmännen och deras organisation.

Företagen kommer ha gott om tid att planera ett strukturerat mottagande.

Målsättningen är att samtliga elever från skolorna ska delta i aktiviteterna, totalt cirka 100 elever per årskull. Åk 1: gått på minst två studiebesök per termin på olika sorters företag

Åk 2: möjlighet att göra ett skolarbete mot ett företag i Malmö

Åk 3: möjlighet att matchas mot sommarjobb inom tillverkning

Företag ska ha löpande vana av att ta emot elever Företag ska ha möjlighet att enkelt erbjuda gymnasiearbeten kopplade till sin verksamhet

Företag ska ha möjlighet att delta i rekrytering av sommarvikarier genom speeddejting

Studie- och yrkesvägledare ska ha gjort minst två studiebesök per år på ett företag i Malmö.

Min uppmaning till tillverkande och verkstadsföretag oavsett bransch är att ta chansen att bli en del av projektet för att säkra kompetensförsörjningen framåt i tiden. Anmäl gärna ert intresse till mig på › madeleine.fils@ handelskammaren.com n

16 SYDSVENSKT NÄRINGSLIV NR 2.2023
Av Madeleine Fils
Som företag behöver man inte delta i allt, utan det handlar om pick­andchoose.
Kompetensförsörjning

Vi ses i Almedalen!

I år fortsätter samarbetet med våra kammarkollegor i Götaland – Västsvenska, Östsvenska och Jönköpings Handelskammare –där vi driver näringslivets viktigaste frågor i en gemensam arena. I vimlet med politiker, medlemsbolag och beslutsfattare driver vi gemensamma frågor som el, infrastruktur, kompetensförsörjning och 100-listan.

– Vi ser fram emot årets medverkan i Visby. Almedalen är en viktig plats för påverkan och kontaktskapande och är ett bra tillfälle att driva våra frågor och delta i debatten. De senare åren har vi sett att allt fler medlemsföretag finns representerade på plats och vi hoppas träffa många av er under veckan, säger Ellen Dahl som är Handelskammarens regionchef i Halland och Skåne.

Handelskammarens medarbetare medverkar även i panelsamtal och andra sammanhang under veckan.

Träffa oss i Almedalen

Ellen Dahl

Regionchef Policy södra Halland och Skåne

Per Tryding vVD och Policychef

ONS

Lyssna till bland annat

08:00 Grön omställning i södra Sverige; Var god dröj..?

Erik Ehn Blomgren Expert Kompetensförsörjning

Andreas Jelvefors

09:00 Jakten på kompetens – utmaningen ökar

12:00 Vad sa statsministern? Ledarskribenter kommenterar talet

13:00 Sätt Sverige på rätt spår med ny järnväg

15:00 Bolagsstyrelser – maktarena eller värdeskapare?

HANDELSKAMMAREN PÅVERKAR

Vissa frågor kräver årslånga processer att påverka, andra kräver snabba insatser. Handelskammarens påverkansarbete pågår ständigt. Här är några exempel på vad vi gjort på senaste tiden inom några aktuella frågor.

RIKSDAGSSEMINARIUM OM NYA STAMBANOR

Handelskammaren blev inbjuden tillsammans med kammarkollegor från Jönköping, Västsverige, Östsverige, Västerbotten och Norrbotten till ett riksdagsseminarium. Vi beskrev näringslivets behov av nya stambanor. Stora satsningar på ny modern järnväg sker i övriga Europa men Sverige väljer istället att stoppa sådana satsningar. När Sverige väljer att inte bygga nya stambanor går vi miste om att bygga ihop – inte bara Sverige – utan Sverige med resten av Europa.

STRIDEN OM ÖRESUNDSVERKET FORTSÄTTER

Den europeiska nätmyndigheten ENTSO visade i sin analys inför vintern 22/23 att Sydsveriges elområde (SE4) har det i särklass sämst rustade nätet i Europa. Vid efterfrågetoppar saknas 1000 MW. En mild vinter räddade Sydsverige från planerade bortkopplingar av företag och hushåll. Inför nästa vinter är ett återstartat kraftvärmeverk i Malmö Hamn – Öresundsverket – det enda som finns tillgängligt att sätta in. Det

skulle kunna bidra med drygt hälften. Handelskammaren har träffat regeringen och för samtal med regionens aktörer om en lösning. I april följdes detta upp med en skrivelse till regeringen med förslag om konkret regeringsuppdrag att starta ÖVT.

NY RAPPORT OM YH­UTBILDNINGAR I SKÅNE

I början av april släpptes rapporten ”Status YH-utbildning i Skåne”. Syftet med rapporten är att undersöka utvecklingen av yrkeshögskolesystemet, beviljandet av utbildningar och dess påverkan på yrkeshögskoleanordnare-nivå. Vi har sett en förändring inom yrkeshögskolan som vi ville undersöka och förstå. Vårt arbete och rapporten visar tydligt hur stora yrkeshögskolor tar marknadsandelar av mindre anordnare och detta är särskilt tydligt i Skåne.

NY INDUSTRITEKNISK UTBILDNING I MALMÖ

Handelskammaren har tillsammans med Malmö stad och Veldi initierat en ny industriteknisk lärlingsutbildning för vuxna

i Malmö. Cirka tio företag hoppar på möjligheten att ta emot lärlingar för att täcka ett växande kompetensbehov. Utbildningen startar i maj.

TILLVERKANDE INDUSTRIN ÖPPNAR DÖRRARNA

I samarbete med Teknikcollege och Malmö stad ska ungdomar på teknikprogrammet och industriprogrammet få fler kontakter med den tillverkande industrin i södra Skåne. Handelskammaren ordnar studiebesök, möjlighet att göra sitt gymnasiearbete mot ett företag och speeddejting inför sommarjobb. Satsningen löper under ungdomarnas hela gymnasietid och ska få fler ungdomar att söka sig till den tillverkande industrin, som skriker efter arbetskraft.

KALLINGE FLYGPLATS

I utredningen om statens ansvar för det svenska flygplatssystemet föreslås Kallinge flygplats inte längre vara en del av det statliga basutbudet, något som Handelskammaren motsätter sig på samtliga punkter. Vi anser att flygplatsen både ska vara en del av det statliga basutbudet samt att fungera som beredskapsflygplats, vilket förmedlas i såväl remissvar på utredningen som i brev till ansvarig minister. Vi genomför även ett digitalt möte med Infrastrukturminister Andreas Carlsson tillsammans med Landshövding Ulrika Mässing samt Regionråd Christina Mattisson. I remissvaret hanteras inte bara Kallinge utan samtliga flygplatser i södra Sverige.

SYDSVENSKT NÄRINGSLIV NR 2.2023 17
Handelskammaren påverkar
Johan Eklund Chefekonom Kommunikationschef 28/6 08:00-19:00 Mellangatan 27

Malmö är värd när EU ska prata gröna städer

Sveriges ordförandeskap i EU har gått över halvtid och det börjar så småningom bli dags att lämna över stafettpinnen till Spanien för resterande delen av 2023.

Ordförandeskapet i EU innebär att Sverige planerar och leder arbetet inom ministerrådet. Sverige har presenterat fyra prioriteringar inom sitt ordförandeskap; säkerhet, resiliens, välstånd samt demokratiska värden och rättsstatsprincipen. Inom välstånd lyfts speciellt den gröna omställningen och energiomställningen fram. Som en del av ordförandeskapet ska Sverige leda ca 2000 möten i både Bryssel och Luxemburg samt ytterligare 150 här i Sverige.

En del av ordförandeskapet handlar om att lyfta den gröna staden. Detta är ingen nyhet utan ett ämne som länge funnits på EU:s agenda. Det har funnits flera ramverk under åren och det senaste var nya Bauhaus-initiativet som lanserades 2021. Bauhaus-initiativet handlar om att stärka de estetiska, sociala och kulturella värdena i den gröna omställningen. Detta är ett steg på vägen för att kunna nå EU:s klimatmål om klimatneutralitet 2050. Det handlar om att inkludera den cirkulära ekonomin, naturbaserade material och förbättra människors liv. Bauhaus ledord är vackert, hållbart och tillsammans och ska vara den röda tråden i att främja och inkludera i den gröna staden.

För att förverkliga detta har uppdrag getts till Boverket och SLU Tankesmedjan Movium för att genomföra en konferens med tema den gröna staden. Konferensprogrammet erbjuder inbjudna internationella föreläsare, tvärsektoriella gruppdiskussioner, framtidsinriktade workshoppar och mycket mer. Konferensen erbjuder en möjlighet att stärka europeiska band och nätverk med deltagare från offentlig och privat verksamhet, samt praktiker och akademiker, som tillsammans kan verka för skapandet av hållbara, vackra och inkluderande städer för framtiden. Den 14–15 juni får vi besök av ca 200 deltagare till Malmö som på ett studiebesök ska inspireras och se goda exempel om den gröna staden. Deltagande på plats i Malmö är enbart via personlig inbjudan. Digitalt deltagande är kostnadsfritt och öppet för alla.  n

Nyfiken och vill veta mer? Skanna QR-koden.

”Om EU:s gröna giv har en själ så är det nya European Bauhaus som har lett till en explosion av kreativitet genom hela unionen.” (fri översättning)

– Ursula Von der Leyen, ordförande för EU-kommissionen

”Malmö har sedan många år tillbaka varit en av Sveriges ledande kommuner vad gäller hållbar stadsutveckling. Det är därför extra roligt att Sverige väljer att lägga konferensen ’Creating Green Cities’ just i Malmö. Vi ser fram emot att välkomna deltagare från hela EU till konferensen och att tillsammans utveckla idéer för hållbara, inkluderande och vackra städer. ”

– Helena Bjarnegård, Riksarkitekt, Boverket

”I tider då förgröning av städer lyfts fram som en angelägen fråga i både global och europeisk kontext är det angenämt att tillsammans med bland annat Boverket få arrangera en stor konferens om gröna städer, i vår spännande region. Utöver studiebesök i Malmö kommer deltagarna få möjlighet att se Skåne genom fyra olika studieresor.”

– Harald Klein, projektledare för SLU Tankesmedjan Movium

18 SYDSVENSKT NÄRINGSLIV NR 2.2023 Creating Green Cities
Av Elisabeth Axelson

Personer som förenar sina kunskaper och förmågor kan prestera bättre tillsammans, oavsett om de befinner sig i en ledningsgrupp, på en akutmottagning eller ett konsultbolag. Då många arbetsuppgifter som utförs sker i form av samarbete blir det personliga mötet viktigt.

I vilken utsträckning människor lyckas utveckla ett fungerade samarbete är i många fall direkt verksamhetskritiskt.

Teamwork som lönar sig

Ofta finns det stora värden att hämta i ett välfungerande samarbete. Studier har exempelvis kunnat påvisa effekter såsom en ökad produktion, bättre ekonomiska resultat, lägre patientdödlighet, högre arbetstillfredsställelse och fler nöjda kunder. Till detta kommer arbetsmoment som faktiskt inte går att utföra ensam utan kräver ett samarbete för att kunna genomföras.

Vidare visar studier också att samarbete verkar trenda i ledningsposition. Ett forskningsexperiment från Ekonomihögskolan vid Lunds universitet har visat att vd:ar tenderar att söka samarbete, något de dessutom tjänar på rent ekonomiskt i strategiska spel. Experimentet ryms inom det som nationalekonomerna kallar spelteori. Genom att utsättas för en rad val med olika konsekvenser fick deltagarna besluta hur de skulle agera i olika påhittade situationer. Jämfört med kontrollgruppen sökte den slumpmässigt utvalda gruppen av vd:ar mer samarbeten och tjänade också mer på detta än kontrollgruppen. Studien genomfördes i Kina varpå vi kan återfinna kulturella skillnader men tendensen var tydlig, vd:arna sökte mer samarbete och tjänade på det.

Å andra sidan finns studier som visar att många samarbeten inte alls genererar ett ökat värde utan tvärtom, det vill säga att jämförelsegruppen har presterat bättre när man i stället för att samarbeta låtit individerna / subgrupperna jobba själva, ostört mot sina egna mål och samexisterat i stället för att samarbeta. Vår erfarenhet från dryga tio års arbete med att skapa värdeskapande och lönsamma samarbeten är att det finns en stor vinst att inledningsvis reflektera över vad för slags samarbete

vi behöver ha för att lyckas med vårt uppdrag och nå våra mål. I vissa sammanhang är svaret på den frågan att det räcker om vi håller varandra informerade, andra behöver samverka med varandra för att lyckas, medan andra samarbeten behöver bygga på förtroende och djup tillit. Det är lätt att slänga ur sig att “det är klart vi ska samarbeta” utan att inse att samarbete också kräver jobb och känslomässig investering för att lyckas, oavsett om det är inom den egna organisationen eller inte.

Teaming begreppet (Amy Edmondson) och Kollektiv intelligens (Andreas Werr och Philip Runsten) är två modeller som beskriver teamarbete som förmågor man kan träna upp och lära sig. I dagens kunskapsintensiva miljöer finns en hög grad av flyktighet och ad hockaraktär på våra samarbeten. De är helt enkelt inte stabila sett ur ett relationsperspektiv. I dessa miljöer blir vår förmåga till teaming och att skapa kollektiv intelligens avgörande.

Så om er arbetsplats tycker samarbete är viktigt föreslår vi att detta blir en del av medarbetarnas kompetensutveckling. För bra samarbete är något man behöver träna på.  n

Exempel på Kollektiv intelligens

Representationsförmåga – har vi klargjort vårt syfte, mål och uppdrag?

Reflektionsförmåga – lärande och mobilisering av gruppens kunskap Relationsförmågan – har vi förtroende för varandra och oss själva som grupp?

Integrationsförmågan – individens ansvar för gruppens resultat

Ett positivt exempel

Kryast relation med Handelskammaren är ett exempel på samarbete där det finns flera vinnare. Det började med ett förutsättningslöst samtal mellan Johan Schörling, Regionchef på Handelskammaren:

”I stressade tider hade kanske någon av oss tackat nej till det förutsättningslösa mötet. Men vi prioriterade tiden och skapade tillsammans ett möte där vi berättade om våra styrkor och utmaningar. Det öppna samtalet skapade först förutsättningar för Kryast delaktighet i Trainee-utbildningen som Handelskammaren genomför årligen. Därefter rullade det på med samarbeten kopplat till The New Boss i Växjö, Kristianstad och Helsingborg.”

SYDSVENSKT NÄRINGSLIV NR 2.2023 19 Gästkrönika
Gustaf Möller Kryast – Växjö Henrik Näsström Kryast – Kristianstad

Dags att prata generationsskifte

Familjeföretag är den vanligaste företagsformen i världen. Ungefär hälften av alla företag i EU är familjeägda. Likt alla olika typer av företag har ägarna i ett familjeföretag ett enormt ansvarstagande. Det handlar om allt från strategier, ledarroller till risktagande. Men när man ska prata om vad som händer vid ansvarstagandets slut blir det ofta tyst, samtidigt som frågan om vad man vill göra längre fram i livet driver samtalet vidare. Varför vill vi inte prata om generationsskifte?

Generationsskifte handlar om hur vi skiftar en förmögenhet, ett ägande eller företag från en generation till en annan. Helena von der Esch arbetar dagligen med dessa frågor som Senior Family Advisor på Formue.

– Vi måste bli bättre på att prata om pengar och ägande. Fast det är en stor del av deras liv, så drar sig både män och kvinnor i familjeföretag för att diskutera det, säger Helena.

Kvinnor tar en allt större plats på den demografiska kartan när det kommer till leda företag och förvalta förmögenheter. I Formues rapport ”Scan her wealth” frågades 405 kapitalstarka kvinnor i Danmark, Norge och Sverige om deras syn på arv och generationsskifte.

– Anledningen till att vi valde kvinnor som målgrupp var att det sker en global förändring kopplat till företags omställning och utveckling. Kvinnor spelar här en viktig roll, då de exempelvis ofta är mer angelägna att investera i gröna bolag utan att ge avkall på avkastning. De är bättre på att tänka långsiktigt och för varje år som går skapar kvinnor en alltmer betydande förmögenhet. Även om skillnaden mellan kvinnor och män är fortsatt stor.

Rapporten visar att flera av kvinnorna redan varit med om ett generationsskifte, men vad de vill uppnå i kommande skifte varierar. 10 procent säger att det är viktigt att företaget stannar i familjen och 47 procent ser det som viktigt att alla får lika mycket.

Vi har vuxit upp med att diskutera affärer vid middagsbordet, vilket har präglat mig som person. Självklart har det i perioder varit utmanande men det har gett mig en god grund att stå på i mitt företagande.

Är de förberedda? Nja, en tredjedel av de svenska kvinnorna svarade att de inte har förberett inför generationsskiftet, vilket är den lägsta siffran bland länderna. Trots att andelen som är förberedda är låg, svarade 90 procent av kvinnorna att de inte är oroliga inför generationsskiftet.

– När vi gick igenom statistiken blev vi förvånade. Kvinnor som i vanliga fall är väl förberedda visade inga som helst ”sence of urgency”. Detta oroar mig som rådgivare.

Helena understryker att vid diskussioner om generationsskifte bör fokus inte enbart ligga på finansiella tillgångar. En transaktion från ett konto till ett annat kan göras på några sekunder. Det essentiella ligger i immateriella ting och kunskaper.

– Det viktigaste är att överföra sunda värderingar, förståelse för kulturen och förstå vilka som byggde upp företaget och/eller förmögenheten. Vilka är vi som familj och vad har vi för värderingar som vi vill föra vidare? Detta tar tid och kan inte göras med bara en transaktion.

Vid frågan om när ett generationsskifte ska påbörjas blir svaret bestämt.

– Den rätta tidpunkten är nu. Börja redan idag fundera och diskutera med de personer som är viktiga att involvera. Se till att alla som ska engageras är med på samma sida. Ha en öppen kommunikation och kom även ihåg att involvera styrelsen och ledningen, säger Helena.

20 SYDSVENSKT NÄRINGSLIV NR 2.2023 Generationsskifte
Charlotte Ljung Av Sarah Mesch Foto Roger Nellsjö

Helena von de Esch och Charlotte Ljung var båda talare på 100-listans event som uppmärksammade Internationella kvinnodagen.

AI som medarbetare

Jag kom nyligen till Handelskammaren som praktikant. Ung, ovan och oerfaren. Jag har arbetat med att utföra mina uppgifter men också att bygga relationer med mina medarbetare. Bäggedera har varit utmaningar, men också gjort dagarna roliga, utmanande och utvecklande. Men en relation var oväntad, nämligen den med ChatGPT.

Likt jag har gått till mina fysiska medarbetare och frågat om hjälp, så har jag gått till ChatGPT. Mötena är liknande förutom i utformandet av plattformen, kontoret vägg i vägg eller textfältet där man matar in sin specifika fråga och får ett lika specifikt svar tillbaka. Upplägget är liknande, man säger ”Hej!”, ”Tack!”, ”Hur menar du?”. Vad som inte matas in i ChatGPT:s textfält är de vänskapliga och vardagliga samtalsämnena, dem sparar jag till mina fysiska medarbetare.

Språkmodellen ChatGPT är ytterst användbart, men likt alla medarbetare har det sina svagheter och styrkor. Den finner sig med att göra enkla och repetitiva uppgifter, och den gör det snabbt, välskrivet och oftast korrekt.

Hur ser generationsskifte ut i verkligheten?

Charlotte Ljung är grundare och VD för det prisbelönta företaget Endbright som ger rådgivning vid skilsmässa eller separation. Charlotte driver även tillsammans med sina tre syskon säng- och möbeltillverkaren DUX. Att leda och driva ett företag tillsammans med familjen har varit en positiv resa för Charlotte.

– Det är en ynnest att jag och mina bröder i fjärde generation är del av ett familjeföretag där vi jobbar sida vid sida. Vi har vuxit upp med att diskutera affärer vid middagsbordet, vilket har präglat mig som person. Självklart har det i perioder varit utmanande men det har gett mig en god grund att stå på i mitt företagande. Att tidigt bjuda in familjemedlemmar i diskussioner om företaget anses vara en av de bästa skolorna inom entreprenörskap. Inte bara att få vara med i beslutsprocessen, utan också tillåtelsen att göra misstag och korrigera de tillsammans.

– Jag ser redan nu att entreprenörskapet har smittat av sig till mina barn. För en tid sedan hörde jag dem diskutera i baksätet om de vill jobba med DUX eller Endbright när de blir stora. Jag blev så stolt.

I syskonskaran är Charlotte ensam om att starta upp och driva eget företag vid sidan av familjeföretaget. Under resan med Endbright har hon tagit med sig flera erfarenheter från DUX, samtidigt som hon också har fått bygga ledarrollen på nytt.

– Jag har haft förmånen av att få viss övning. Jag märkte tidigt att jag många gånger har kunnat gå på min intuition och tidigare erfarenheter. Det har gett mig en viss snabbhet och effektivitet, avslutar Charlotte.  n

AI har gjort sin entré in i vardagen, både privat, på arbetet och i det akademiska. Etiska frågor rörande integritet och syftet med användandet är ytterst aktuella men språkmodeller såsom ChatGPT är, enligt min uppfattning, här för att stanna. Det finns nu ett behov av att utforma hur verktygen ska integreras för att respektera befintliga strukturer men också ifrågasätta den traditionella naiviteten som nya tekniska lösningar kan framkalla.

Alla arbetsplatser är unika men användandet av språkmodeller som ChatGPT kommer ske oavsett att industri, kultur och kompetens skiljer sig åt. Troligtvis har redan denna process börjat för många företag. När man frågar ChatGPT hur man ska använda verktyget på en arbetsplats, samt ber den svara kort så får man följande svar:

HJ

Hur ska man använda ChatGPT på en arbetsplats?

Som ett verktyg för att strukturera och förenkla arbetsuppgifter.

Den har rätt. Verkligheten är mer nyanserad och det klarar ChatGPT också kortfattat att konkretisera vilka problem som integrationen skapar.

HJ

Vad finns det för problem med att använda ChatGPT på en arbetsplats?

Potentiell överrelians, sekretessrisker.

Återigen har den rätt.

Problemen är många och de verkliga medarbetarna kommer inte att ersättas direkt av den virtuella medarbetaren. Den virtuella medarbetaren är inte så självmedveten, eller inte överens med min uppfattning av den relationen jag har med ChatGPT.

HJ

Är du min medarbetare?

Nej, jag är en AI.

ChatGPT frånsäger sig medarbetarskapet, men man kan från interaktionerna med verktyget ana en framtid där AI får en allt större roll och samma funktion som en medarbetare. Innan den framtiden är här så behövs svar på de etiska perspektiven på hur vi använder medarbetaren och vilken data som används för att värna om vår och våra medmänniskors integritet.

Den nya relationen med min virtuella medarbetare har inte vuxit som den med mina fysiska. Men relationen med ChatGPT bär jag med mig i vidare akademiska och professionella äventyr. Vi måste lära oss hur vi förhåller oss till verktyget för att få den att göra de uppgifter som den gör ytterst bra. Men också hur vi värnar om vår integritet och inte låter den ersätta de värdefulla relationerna vi har med våra fysiska medarbetare.

FAKTARUTA

HJ

Vad är ChatGPT?

ChatGPT är en artificiell intelligens algoritm som kan kommunicera med människor genom textkonversationer. Det är en form av datorprogram som kan förstå och producera naturligt språk.

SYDSVENSKT NÄRINGSLIV NR 2.2023 21
Av Herman Johansson
Den rätta tidpunkten är nu. Börja redan idag fundera och diskutera med de personer som är viktiga att involvera.

Låt oss presentera nya medlemmar 51

21 Marketing AB, Halmstad Adapteo Services AB, Solna Advokatfirman

Linton-Wahlgren AB, Lund Alfa Laval Treasury International AB, Lund

Arise AB, Halmstad BamBam Frost, Hägersten Berte Qvarn AB, Slöinge

Bertegruppen AB, Slöinge Bilia Center AB, Malmö Boozt Fashion AB, Malmö C development AB, Malmö Carnegie Investment Bank AB, Malmö

Cognibotics AB, Lund Create365 AB, Halmstad EFL, Executive Foundation Lund, Lund Eletive AB, Malmö Eltel AB, Malmö Emerson Process Management AB, Malmö Focused Minds Syd AB, Landskrona ForshedaGruppen AB, Solna Getinge Disinfection

AB, Växjö Hajja Hjärnfokus AB, Bjärred

Halvarsson & Halvarsson AB, Malmö

Helsingborgs Gummifabriks AB, Helsingborg Hotel Marina Plaza (SSRS Marina AB),

Elite, Helsingborg Ikano Bank AB, Malmö

INOMIND AB, Vejbystrand Inpeople

Sverige AB, Ljungby KP Syd KB, Karlskrona MEC-Gruppen Holding Aktiebolag, Halmstad Minnovate AB, Växjö NBH AB, Stockholm Nidem AB, Växjö Norrviken

Näringslivet har i alla tider varit de verkliga samhällsbyggarna, men deras röster har inte alltid hörts efter förtjänst. På Boozt ser vi att Sydsvenska handelskammaren samlar rösterna och riktar kraften på ett konstruktivt sätt, och vi vill gärna bidra. E­handelsföretag finns heller inte bara i cyberrymden, vi är störst i Sverige och Skåne är vår bas; tolvhundra medarbetare i vårt hypermoderna lager i Ängelholm och på huvudkontoret

i Malmö. Vi tror att Handelskammarens medlemmar vill lära känna oss, för vi vill lära känna dem.

Hermann Haraldsson, vd & medgrundare Boozt

Utveckling AB, Båstad Ottossons Truckservice AB, Bromölla Processbemanning AB, Helsingborg Quality Hotel The Mill, Malmö Ragn-Sells Recycling AB, Malmö

Re:Play AB, Jät Recipharm Höganäs AB, Höganäs Riksbyggen Sydost, Kalmar

Sia Glass AB, Slöinge Skanör Falsterbo

Hotell AB, Skanör Soeco Kontorsmöbler AB, Dalby SSAM Södra Smålands Avfall & Miljö AB, Växjö Stiftelsen Fryshuset, Kalmar Stucco Italiano Sverige AB, Svedala The cute little farm, Kågeröd

TNG Group AB, Malmö Walldén & Persson AB, Landskrona Örkelljunga Näringsliv, Örkelljunga

Se alla medlemmar på › handelskammaren.com/medlem/medlemmar

22 SYDSVENSKT NÄRINGSLIV NR 2.2023

Hållbar koppar från svenska Elcowire nyckel till energiomställningen

”Visste du att en standardbil från 2015 har ca 15 kg koppar i ledningar och komponenter? För en elbil från 2023 är motsvarande siffra ca 70 kg.”

Elcowire bidrar till den globala omställningen till förnybar energi som leverantör av koppartråd, kopparlinor, profiler och ledarmaterial tillverkade av koppar, kopparlegeringar och aluminium.

Vi är ett svenskt bolag med verksamhet i Helsingborg och Hettstedt, Tyskland med ca 400 medarbetare och har en årlig produktion på ca 300.000 ton.

SOMETIMES INVISIBLE YET ALWAYS PRESENT

Våra lösningar möjliggör effektiv transport av energi och finns i allt från elfordon till kraftöverföring inom och mellan länder – ovan och under jord. Kort sagt: Allt som har med elektrifiering att göra. Våra kunder finns över hela världen.

Elcowire ingår i Liljedahl Group.

Besök elcowire.com och läs mer!

Avsändare: Sydsvenska Industrioch Handelskammaren

Skeppsbron 2

211 20 Malmö

B Posttidning

Kontor med hälsofokus

En genomtänkt arbetsplats som rymmer ytor för fokus, sociala möten och kreativitet främjar medarbetarnas välmående.

Flera studier har visat att en väl anpassad kontorsmiljö kan leda till ökad produktivitet och välmående hos medarbetare, något som är en utmaning idag. Fastighetsbolaget Wihlborgs har hjälpt många företag i Öresundsregionen att skapa den här typen av arbetsplats.

Tove Gleisner, HR-chef på Wihlborgs, delar med sig av framgångsfaktorer för arbetsgivare:

Vi ska forma mötesplatser där idéer och nya innovationer kan skapas, men även platser där vi kan få jobbet gjort i lugn och ro. Arbetsplatsen ska fungera för flera olika syften.

Bygg kontor med välmående och hälsa i fokus.

Använd den samlade kunskap som finns, både internt och externt. Då kan ni plocka russinen ur kakan för att hitta just er bästa miljö på arbetsplatsen.

Kontoret ska vara en plats där medarbetarna känner sig välkomna. För vissa passar fasta platser bäst. För andra företag kan det aktivitetsbaserade kontoret med fri placering vara en bättre lösning. Tänk på helheten.

Läs mer om vår arbetsplatsrådgivning hos Wihlborgs:

Wihlborgs Fastigheter är ett börsnoterat fastighetsbolag som erbjuder lokaler till företag och organisationer i Öresundsregionen. Wihlborgs finns i Malmö, Lund, Helsingborg och Köpenhamn. Bolaget är marknadsledande i de tre svenska städerna.

wihlborgs.se/radgivning
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.