2 minute read

Hjärnan – vår viktigaste arbetsresurs

Next Article
AI som medarbetare

AI som medarbetare

Hjärnan är vår viktigaste arbetsresurs. Det är i hjärnan vi formar nya fantastiska idéer, löser problem och fattar avgörande beslut. Tyvärr är hjärnan också den kroppsdel som löper störst risk att överbelastas och ta skada i dagens arbetsliv där psykisk ohälsa* är den vanligaste orsaken till sjukskrivning. Närmare 300 000 personer var sjukskrivna av denna orsak under 2021 och nyligen publicerade Arbetsmiljöverket en rapport som visar att stress i arbetslivet orsakar mer än 700 dödsfall/år. Den psykiska ohälsan ökar i samhället och WHO varslar om att det kommer att vara den största sjukdomsbördan i världen 2030.

För att bromsa utvecklingen av psykisk ohälsa i arbetslivet behöver vi jobba på ett sätt som är mentalt hållbart och optimerat utifrån hjärnans förutsättningar. När vi förstår hur hjärnan fungerar och anpassar vårt arbetsliv därefter kan vi skapa en arbetsmiljö som är gynnsam för hjärnans funktioner, vilket i sin tur kan leda till bättre resultat och ökat välmående.

Hjärnan har en grundläggande sorteringsprincip som innebär att i första hand undvika hot. Och hoten i det moderna arbetslivet är flera, såsom informationsmängd, problemlösning, upplevd hög arbetsbelastning och brist på kontroll. Till detta har vi den till synes aldrig sinande meddelandeströmmen, notiser som plingar och förändringsprocesser vi inte kan påverka. Hjärnans svar på upplevda hot är att reagera med stresspåslag med följden att tillgången till våra exekutiva funktioner såsom rationellt tänkande, problemlösning, kreativitet, empati och förmågan att göra medvetna val minskar. Ett bra sätt att börja jobba hjärnsmart är att identifiera vad vi har för stressorer i vår arbetsmiljö. Här kommer tre tips på vad vi kan börja jobba med.

1. GÖR EN SAK I TAGET

Vi behöver en gång för alla slå ihjäl myten om multitasking. Vår hjärna är inte kapabel att utföra mer än en komplex uppgift åt gången. Att försöka ”hålla många bollar i luften samtidigt” aktiverar vårt hotsystem med stresspåslag som påföljd. Att göra en sak i taget innebär att fokusera och undanröja distrak- tioner såsom exempelvis notiser, brus och stök i vår arbetsmiljö och tankar som poppar upp. Att göra en sak i taget kräver disciplin och självledarskap. Som arbetsgivare kan man erbjuda utbildning i personlig effektivitet som en hjälp att lära sig prioritera och planera utifrån ett hjärnperspektiv. Man kan också genomföra en förändringsprocess i taget.

2. BALANSERA ANSTRÄNGNING OCH VILA

Hjärnan behöver få lov att ladda om. Därför är det viktigt med en kultur som uppmuntrar till regelbundna pauser och återhämtningsaktiviteter. Arbetsgivare kan erbjuda utbildning i stresshantering, exempelvis mindfulness och avslappning. Fysisk träning i anslutning till arbetet är också att rekommendera då motion i rätt form har många positiva effekter för vårt välmående. Att främja en balans mellan arbete och privatliv är också viktigt och kan handla om att erbjuda flexibla arbetstider, möjlighet till distansarbete och att förlägga ledighet och semester så att möjlighet till återhämtning ges.

3. SKAPA EN SOCIALT TRYGG ARBETSMILJÖ

Sociala interaktioner och relationer är grundläggande för vår hjärnhälsa. Därför bör vi skapa en kultur där vi känner oss sedda, respekterade, uppskattade och inkluderade. Det kan innefatta ett tilllitsbaserat ledarskap och att främja en stöttande och trygg miljö där medarbetare vågar vara öppna med sina behov och utmaningar.

Så genom kunskap om hur hjärnan, vår viktigaste arbetsresurs, fungerar, kan vi skapa en hjärnsmart arbetsplats där vi optimerar våra arbetssätt utifrån hjärnans förutsättningar. När vi gör detta skapar vi inte bara ökat välmående och lägre sjukskrivningstal. Vi vinner också andra fördelar i form av ökad produktivitet och effektivitet, ökad kreativitet och empati samt ett attraktivare arbetsgivarvarumärke. n

Att försöka ”hålla många bollar i luften samtidigt” aktiverar vårt hotsystem med stresspåslag som påföljd.

*Psykisk ohälsa är en samlingsterm för psykiska besvär såsom stressymtom, oro, ångest, nedstämdhet, svårighet att minnas och koncentrera sig, psykisk trötthet och sömnsvårigheter.

This article is from: