historia?

men inga ID-kontroller. Sedan dess har mycket hänt både vad gäller EU:s arbete med gränsbevakning och med det juridiska läget.

Frontex, som sköter EU:s externa gränsskydd tillsammans med medlemsländerna, har förstärkts med 10 000 man och en rad fasta anläggningar har byggts. 2022 hade 2000 km av EU:s yttre gräns befästs med staket. EU har investerat sex miljarder euro på samverkan med Turkiet för att stoppa strömmarna. Samtidigt har EU tryckt på för att länderna ska investera i sina inre gränskontroller med polisära insatser och samverkan.

Rättsligt har flera fall klarlagt att den typ av kontroll som Sverige genomför där pendlare, turister och affärsresenärer kontrolleras urskillningslöst inte är förenligt med unionsrätten.

Dessa kontroller innebär att tågtiderna fortfarande är förlängda över Öresund och att pendling och affärsresor är svårt att förutse tidsmässigt. Även för varutransporter innebär detta störningar för svenska företag. – Trots att pendling och affärsresor försvåras av att de måste planeras utifrån gränskontroll är det sällan polisen faktiskt är på plats för att genomföra kontroller, säger Per Tryding på Handelskammaren. Om staten nu tycker dessa kontroller är så avgörande kan man tycka att det är konstigt. Vi drabbas av störningarna, men kontrollerna i sig genomförs inte.

2023 lämnade Handelskammaren tillsammans med ett antal pendlare in anmälan till Högsta förvaltningsdomstolen. Förhoppningen var att domstolen skulle göra en rättsprövning och som ett resultat av denna genom inhibering, stoppa den typ av kontroller som drabbar ekonomin och den fria rörligheten.

Bedömningen

I maj meddelade domstolen dock att de inte anser att den kan rättspröva frågan, det vill säga man menar att det inte är deras bord. – Beskedet är förvånande och domstolen lämnar ingen argumentation kring varför man ställer sig offside här, säger Per. Det betyder att inget har hänt alls i rättsläget. Och det finns ju tydliga domar ifrån EU-domstolen som avvisar den här typen av kontroller.

Bedömningen är att kontrollerna försvinner under 2023. EU-kommissionen har följt frågan noga och vi har under arbetet fått försäkringar från EU om att man trycker på för en svensk handlingsplan bort från dagens typ av skadliga kontroller. Sammantaget är ändå bilden att pendlare och affärsresenärer förhoppningsvis kan lägga det här bakom sig under slutet av 2023, avslutar Per. n

Gränskontroll

Myndighet (polis) identifierar personer som ankommer till ett land. Genom Schengen finns en hård extern kontroll in till EU, men gränser mellan Schengenländer har frihet ungefär som inom Norden. Sex månader i taget kan ett land återinföra kontroller tillfälligt enligt ett förutbestämt regelverk.

ID-kontroll

En ID-kontroll handlar om att ett land tvingar researrangörer att kontrollera alla passagerare innan de beträder sina fordon (flyg, tåg, buss, taxi, färja etc.). Kontrollen sker av chaufför eller annan anställd hos transportföretaget. Om en passagerare saknar ID-handling vid gränskontroll får transportören böter. Rättsfall inom flyg och buss har klargjort att ett land inte får bedriva denna typ av kontroll. Sverige har inte haft detta på flera år.

Schengen

Ett avtal om att gemensamt bevaka en hård yttre gräns och ta bort obligatoriska kontroller vid inre gräns. I stället ska länderna satsa på polisiär närvaro i gränsregion, samarbete med grannländernas polis och så kallad inre utlännings kontroll inom hela sitt land. Detta är syftet enligt Schengen, vilket EU-kommis sionen påtalat för bland annat Sverige sedan 2017. Men först nu kommer förslag om förstärkningar.