Essens 2-2018

ESSENS KÄRNAN I DITT YRKESLIV NR 2/2018

TIPS

Vasst cv fixar jobbet TEMA

Så förändrar robotarna ditt arbete

Julia Andersson hjälper barn att hitta sitt språk.

EFTER METOO

Fler anmälde sexuella trakasserier

Tunghäfta

MÖTET

Nu flyttar logopederna in i klassrummet. SID 12

E fa förm n m ck e fö ån dle rb fr m un ån sd di SR tt AT

BLI KOMPIS MED DIN KOLLEGA

För dig som är ny medlem i facket!

”Nu har jag större lugn och trygghet” I medlemskapet i SRAT kan du välja riktigt bra personförsäkringar från Folksam. En fördel med det är att du betalar ett lägre pris för försäkringarna än om du skulle skaffa dem på egen hand. En annan är att försäkringarna ger dig och din familj ekonomisk trygghet i vardagen.

Så var du än befinner dig i livet just nu, kan du välja en försäkring som kompenserar för förlorad inkomst eller större kostnader.

Samhällets skydd vid dödsfall kan vara begränsat. Därför har vi en försäkring som ger dina nära ekonomisk trygghet om det värsta skulle hända dig.

Upptäck mer!

Ring 0771-950 950 eller läs mer på: folksam.se/srat

START

HÖR AV DIG!

ESSENS En medlemsförmån från ditt fackförbund SRAT, som är en del av Sveriges akademikers central­organisation, Saco. Tidningen skickas per post/e-post till medlemmarna i förbundet.

KONTAKT SRAT Telefon, växel 08-442 44 60 Webbplats www.srat.se Postadress Box 1419, 111 84 Stockholm

REDAKTION Ansvarig utgivare Elisabeth Mohlkert Chefredaktör Johanna Kvarnsell, A4 johanna@a4.se Art director Sandra Johnson, A4 Produktion A4 Text & form, www.a4.se Reportrar Tim Andersson, Stina Loman, Emmeli Nilsson Fotografer och illustratörer Emelie Asplund, Andreas Nilsson, Team Hawaii Omslagsbild Andreas Nilsson Korrektur Monika Lann

TRYCK Tryckeri Linderoths tryckeri, Vingåker

Upplaga 15 200 ex

Är du digital lille vän?

DIGITALISERINGEN ÄR VÅR tids industrialisering. Lika omväl-

vande för arbetslivet som övergången från jordbrukssamhället var för nästan 200 år sedan. Men i stället för att ta tillvara möjligheterna uttrycker sig många som att digitalisering är ett nödvändigt ont som bara drabbar oss. Det säger forskaren Katarina L Gidlund i vår intervju med henne på sidan 24.

Och visst, övergången till en allt mer datorstyrd värld kommer att göra att vissa yrken och arbetsuppgifter helt försvinner. Men den digitala revolutionen gör också många tjänster både billigare och mer lättillgängliga. Som en sådan enkel sak som att hörapparater kan ställas in på distans. Smart för både patienten och audionomen.

För den som vågar sig på att vara visionär kan robotar ta över det vi själva inte vill eller har tid att göra på jobbet. Och vi kan i stället ägna oss åt det som robotar ännu inte kan, att vara människor. Mycket roligare än att bara låta sig bli drabbad av digitaliseringen.

»Vi kan ägna oss åt det som robotar ännu inte kan, att vara människor.«

Annonsbokning Kontakta Marie Norell, marie.norell@srat.se ISSN 2003-1548

Johanna Kvarnsell Chefredaktör

Tidningen är momsbefriad

Missa inte ... ... Hjärnforskaren Katarina Gospics krönika. (s. 33)

... Svenska fackförbund som gör skillnad globalt. (s. 11)

FOTO: AN D RE AS NILS SO N

I N N E H Å L L

2/2018 3 START 5 AKTUELLT 11 F&S Bistånd genom facket.

12 MÖTET Julia Andersson hjälper barn hitta sitt språk.

18 SPANING Viktigt med vänskap på jobbet.

21 PANEL 22 TEMA Ett nytt sorts ­arbetsliv med digitalisering.

32 LISTAN Förbättra ditt cv med smarta tips.

33 KRÖNIKA Utmana ­reptilhjärnan.

34 EXPERTERNA 36 SRAT

4 ES SENS NR 2 /20 18

Som logoped på en skola arbetar Julia Andersson med symboler som stöd för de barn som har svårt med språket.

A K T U E L L T

FÖRSÄKRINGSRÄTT

Lättare få sjukpenning för oregelbunden arbetstid Den som är sjukskriven på deltid måste inte minska sin arbetstid varje dag. Det slår en dom i förvaltningsrätten i Linköping fast.

DOMEN HANDLADE OM en polis

som varit sjukskriven på 25 procent av sin heltidstjänst. Tillsammans med sin läkare hade polisen kommit fram till att han i stället för att minska arbetstiden varje dag, skulle arbeta vissa hela dagar och vara helt ledig andra dagar. Upplägget innebar att polisen, på grund av hur hans schema såg ut, vissa veckor arbetade mer än 75 procent, men att det gick jämt ut på en period av flera veckor.

Försäkringskassan ogillade upplägget. För att man ska ha rätt till sjukpenning krävs vanligtvis att

arbetstiden varje dag minskas med sjukskrivningsgraden. Vissa avsteg kan godkännas, men Försäkringskassan ansåg att polisens arbetstid under två veckor ändå inte fick överskrida 75 procent.

Polisen överklagade till förvaltningsrätten i Linköping, som nu har ändrat Försäkringskassans beslut. I domen skriver rätten att det inte finns någon anledning för Försäkringskassan att kräva att arbetstiden går jämt upp under högst två veckor.

Domen har betydelse för alla som arbetar ojämn arbetstid och där schemat gör att veckoarbetstiden inte alltid blir densamma utan går jämnt upp först efter ett antal veckor, skriver LO-TCO:s rättsskydd som företrätt polisen i målet, i en kommentar till domen. ● T E X T: JOHANNA K VA R N S E L L

FOTO PÅ SIDA: G E T T Y IMAG ES

DISKRIMINERING

Lägre lön för afrosvenskar Afrosvenskar diskrimineras på flera sätt på svensk arbetsmarknad. Det visar en studie från Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism vid Uppsala Universitet. Den som är född i Afrika söder om Sahara eller har en förälder som är det har svårare att avancera till högre befattningar även om de har rätt utbildningsnivå. De har också relativt lägre lön än andra med samma utbildning. ●

Andelen föräldradagar som tas ut av män fortsätter att öka.

FÖRÄLDRAFÖRSÄKRING

Pappor tar ut allt fler föräldradagar Fäders andel av föräldradagarna fortsätter att öka. Det visar den senaste statistiken från Försäkringskassan.

I dag tar pappor ut 29,3 procent av alla föräldradagar.

Om utvecklingen fortsätter i samma takt som den har gjort de senaste två åren innebär det att fördelningen kommer bli 70–30 mellan kvinnor och män redan i vår.

Först i mitten av 2030-talet kommer vi, enligt samma prognos, nå ett helt jämställt uttag av föräldrapenningen. ●

66 %

av lönen får en genomsnittlig svensk i arbetslöshets­­er­ sättning. I grannländerna Norge och Finland är motsvarande siffra 79 % respektive 80 %. ● NR 2 /20 18 ES SENS 5

A K T U E L L T

Prevent har tagit fram ett nytt verktyg för arbetsplatser.

Checklista ska stoppa sexuella trakasserier En ny checklista från Prevent hjälper chefer och fackliga ombud att förhindra sexuella trakasserier på jobbet.

HAR NI UNDERSÖKT om det finns

risk för sexuella trakasserier på arbetsplatsen? Har arbetstagarrepresentanter varit delaktiga i arbetet? Är det tydligt vem som har skyldighet att påbörja en utredning?

Det är exempel på frågor som ingår i den nya checklistan som Prevent tagit fram tillsammans med arbetsmarknadens parter.

Syftet med listan är att undersöka 6 ES SENS NR 2 /20 18

risker för att förhindra sexuella trakasserier på arbetsplatser.

Chefer och fackliga ombud kan använda listan tillsammans för att se till att rutiner och riktlinjer kommer på plats.

– Det är arbetsgivarens ansvar att förebygga sexuella trakasserier och kränkande särbehandling på arbetsplatsen, men det är inte allmänt känt, vilket ju metoo-rörelsen visat, säger Lisa Rönnbäck, projektledare på Prevent.

PREVENT HAR OCKSÅ tagit fram en medarbetarenkät som gärna används parallellt med checklistan.

Här får arbetsgivaren svar på hur de

Läs mer om metoo på sidan 8.

anställda upplever sin arbetsplats och därmed blir det tydligt vilka risker som finns i verksamheten.

– Många vill jobba med frågorna nu, men de tycker att det är svårt.

De vet inte var de ska börja och vem som ska göra vad. Vi hoppas att verktyget gör det enklare att komma igång med arbetet.

Checklistan och medarbetar­ enkäten är gratis och finns på Prevents hemsida.

– Det här är ingen quick fix.

Det räcker inte med att gå igenom listan, det måste även skapas en struktur för att arbeta förebyggande framöver, säger Lisa Rönnbäck. ● T E X T: S T I N A LO M A N

LÖNEUTVECKLING

Lönen ökar snabbt i bristyrken Skillnaden i inkomst minskar något m ­ ellan män och kvinnor. ­Framförallt beror det på stora löneökningar inom offentlig sektor.

NÄR MEDLINGSINSTITUTET

FOTO O C H ILLU STR ATIO N PÅ U PPS L AG: G E T T Y IMAG ES

presenterade sin analys över de senaste tre årens löneutveckling stod flera grupper ut. Lärare, sjuksköterskor och undersköterskor har mellan 2014 och 2017 fått stora löneökningar i förhållande till andra grupper. Eftersom det är stora yrkesgrupper som sysselsätter många kvinnor, leder utvecklingen till att lönegapet mellan könen minskar.

En förklaring till ökningen är den brist på arbets-

kraft som råder inom offentlig sektor. En brist som lett till att flera yrkesgrupper kunnat begära högre lön än tidigare. Lärare och undersköterskor har också varit föremål för riktade lönesatsningar.

De yrkesgrupper som tjänar bäst respektive sämst är fortfarande samma som tre år tidigare. De högsta lönerna har chefer inom bank och försäkring.

Lägst lön har gruppen övrig hemservicepersonal. ●

T E X T: JOHANNA K VA R N S E L L

GRANSKNING

A-kassorna olika petiga Det finns stora skillnader i hur stränga a-kassorna är mot arbetssökande som bryter mot reglerna. Det visar en granskning som Riksrevisionen har gjort.

När en arbetssökande bryter mot villkoren i försäkringen, exempelvis genom att missköta sitt arbetssökande, skickar Arbetsförmedlingen en underrättelse till a-kassan. Men hur ofta en sådan underrättelse leder till en sanktion skiljer sig stort mellan de 27 olika a-kassorna.

Riksrevisionen vill därför att regeringen ska ge a-kassorna bättre vägledning i hur reglerna ska följas. ●

PENSIONSÅLDER

Äldre jobbar allt längre Fler äldre arbetar i dag än för 20 år sedan. Det gäller framförallt i åldersgruppen 60 till 64 år, där 75 procent av männen och 70 procent av kvinnorna jobbade år 2016. Tjugo år tidigare var det bara 55 procent i samma åldersgrupp som fortfarande arbetade. Det visar en ny rapport från Institutet för arbetsmarknads och utbildnings­ politisk utvärdering. En anledning till ökningen är de förändringar som skett i sjukersättningen. För 20 år sedan blev många fortfarande förtidspensionerade, dels av medicinska skäl men också som en arbetsmarknadspolitisk åtgärd. I dag har förtidspension ersatts med sjukersättning med allt striktare krav för att kvalificera sig. ● NR 2 /20 18 ES SENS 7

A K T U E L L T

Metoo-rörelsen har lett till att fler har fått upp ögonen för problemet med sexuella trakasserier på arbetet.

8 ES SENS NR 2 /20 18

”Metoo höjde vår vaksamhet” Var tionde har blivit utsatt. Ett år efter metoo återstår mycket att göra för att förhindra sexuella trakasserier på jobbet.

T E X T: J O H A N N A K VA R N S E L L I L LU S T R AT I O N : G E T T Y I M AG E S

TRE AV TIO unga kvinnor mellan 16 och 29 år säger att de har upplevt sexuella trakasserier på jobbet. En av tio om man tar med alla åldersgrupper. Det framgår av Arbetsmiljöverkets stora enkätundersökning Arbetsmiljön 2017 som nyligen har publicerats.

Anna Johansson Milovanovic är jämställdhetsstrateg på Arbetsmiljöverket.

Hon tycker att siffrorna är oacceptabla.

– Att någon ska behöva gå till sin arbetsplats och utsättas för sexuella trakasserier, det hör inte hemma i ett modernt arbetsliv.

Enkätsvaren handlar om hela 2017, ett år då sexuella trakasserier fick mer uppmärksamhet än någonsin tidigare.

På Arbetsmiljöverket tror man sig kunna se en metoo-effekt i antalet anmälningar om arbetsskador på grund av sexuella trakasserier.

– Vi fick in något fler arbetsskadeanmälningar förra året än vad vi brukar få. Och vi

tror att det är en effekt av metoo, säger Anna Johansson Milovanovic.

Camilla Robertsson sitter i SRAT:s styrelse och är fackligt förtroendevald på heltid på sin arbetsplats Försvarshögkvarteret. Flera av hennes kollegor, både civilanställda och yrkesmilitärer, skrev i november förra året på uppropet #givaktochbitihop. I uppropet beskrivs, som i alla de andra metoo-uppropen, både kränkande kommentarer och rena övergrepp. Kort efter att uppropet publicerades gick försvarsmaktens högsta chef, överbefälhavare Micael Bydén ut med att det ska vara nolltolerans mot sexuella trakasserier inom myndigheten.

– För oss ledde metoo till att arbetsgivaren verkligen tog de här frågorna på allvar. Försvarsmakten har inrättat en stödtelefon dit man kan ringa om man har råkat ut för något.

De har också upprättat en tydlig rutin för hur

»Metoo ledde till att arbetsgivaren tog de här frågorna på allvar.«

NR 2 /20 18 ES SENS 9

A K T U E L L T

man ska gå till väga för att hantera trakasserier. Kunskapen och vaksamheten bland både chefer och medarbetare har också ökat, säger Camilla Robertsson.

Camilla Robertsson utesluter dock inte att det fortfarande finns ett mörkertal. Att alla kanske inte vågar anmäla.

– Det är viktigt att medlemmarna känner till att facket kan stödja dem i sådana här situationer. Vi rekryterar ju många unga och det är jätteviktigt att unga kvinnor känner sig välkomna här.

PÅ SRAT:S KANSLI har förra höstens fokus på

sexuella trakasserier inte lett till något ökat antal anmälningar eller frågor. Sophie Silverryd, förbundsjurist, tror att det kan finnas flera förklaringar.

– Många av de händelser som kom upp till ytan under metoo är ju sådant som hände för länge sen. Det är möjligt att man inte anmäler därför. Men en förklaring kan också vara att våra medlemmar har en väldigt god arbetsmarknad. Om man blir utsatt för något är det lätt att byta jobb för att komma ifrån situationen.

Det är svårt att säga hur stort avtryck metoo har gjort på arbetslivet i stort.

En majoritet av svenskarna tycker att metoo har lett till förändringar. Det visar en undersökning som Novus gjort på uppdrag av SVT. Omkring 65 procent svarade i undersökningen att de tycker att uppropen har lett till faktiska förändringar. Samtidigt svarar bara 14 procent av männen och 23 procent av 10 ES SENS NR 2 /20 18

kvinnorna i undersökningen att deras eget beteende har påverkats av metoo.

Rent lagligt sorterar sexuella trakasserier under diskrimineringslagen och myndigheten Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Under 2017 och 2018 har DO granskat alla kommuner och landsting och deras rutiner. I samband med metoo utvidgade myndigheten granskningen till att också omfatta företag inom kultur, media och juridik.

Undersökningen visar att många arbetsgivare saknar korrekta rutiner för att förhindra sexuella trakasserier. Allra sämst är de på att se till att den som anmäler eller påtalar missförhållanden inte råkar ut för repressalier. Där brast nästan 9 av 10 kommuner och landsting.

Arbetsgivare är skyldiga att vidta aktiva åtgärder för att förebygga sexuella trakasserier. Men det räcker inte med rutiner för att få bort kränkande behandling och andra sexuella trakasserier från arbetslivet.

– Vi vet att sexuella trakasserier i mångt och mycket bottnar i och är en effekt av ojämställda strukturer. Därför är det bra att många myndigheter och andra krafter på samhällsnivå arbetar för att motverka det, säger Anna Johansson Milovanovic på Arbetsmiljö­verket. ●

»Vi vet att sexuella trakasserier i mångt och mycket bottnar i ojämställda strukturer.«

VAR TIONDE UTSATT PÅ JOBBET ● En av tio kvinnor säger sig ha blivit utsatt för sexuella trakasserier på arbetet 2017. ● I åldrarna 16 till 29 år är motsvarande siffra tre av tio.

● Bland tidsbegränsat anställda är andelen som säger sig ha blivit utsatta högre än bland dem som har en tillsvidare­anställning.

K ÄLL A: ”ARB E TS MIL J Ö N 20 17 ”, ARB E TS MIL J ÖVERKE T.

F & S

Fackligt bistånd gör stor skillnad

Grattis till ditt nya jobb! Vad gör ni?

– Tack! Union to Union är de svenska fackens samlade biståndsorganisation. Det är genom oss som centralorganisationerna LO, TCO och Saco och deras medlemsförbund samarbetar när det gäller internationellt, fackligt utvecklingssamarbete.

Och hur ser det arbetet ut konkret?

– Det kan se ganska olika ut. Vi jobbar tillsammans med facken i enskilda länder men även regionalt. Samarbetet kan handla om att förbättra arbetstagarnas rättigheter i länder med utbredd fattigdom. Men det handlar också om att utbilda fackförbund i till exempel jämställdhetsfrågor, hållbar utveckling och hur de ska organisera sig effektivt för rättvisa villkor och levnadslön.

Kan du ge några exempel?

– Vi stödjer bland annat ett stort fackligt utbildningsprogram i 16 afrikanska länder. 15 000 studiecirklar med över 160 000 deltagare har genomförts med konkret

Sofia Östmark Kanslichef, Union to Union

resultat: när fler blir bättre på att förhandla ökar lönerna.

– Ett annat exempel är svenska fackförbunds framgångar tillsammans med byggnads- och skogsfacket i Georgien. På tre år lyckades de organisera nästan alla, 95 procent, i en tidigare helt oorganiserad sektor. Tack vare facket har arbetstagarna bättre arbetsmiljö, rätt till föräldraledighet och inte minst högre löner.

Varför behövs Union to Union?

– Fackligt arbete är en viktig utvecklingsfråga. I Sverige är

det lätt att glömma bort att våra ­fackföreningar har varit avgörande för att bygga upp hela vårt välfärdssamhälle. I många av ­länderna vi samarbetar med är situationen för människor på en nivå där Sverige befann sig för mycket länge sen. Fackföreningarna har helt enkelt en jätteviktig roll i det gemensamma samhällsbygget.

Vad ser du fram emot 2019?

– När jag tittar på utvecklingen i världen ser jag att sysselsättningsfrågor och behovet av rättvisa villkor i arbetslivet är viktigare än någonsin inte minst i ljuset av den förändring på arbetsmarknaden som vi ser i alla länder. Jag hoppas att vi på Union to Union kan bli ännu ­tydligare och synligare som organisation och att det fackliga utvecklingssamarbetet växer inom biståndet. Jag hoppas också att fler fack engagerar sig ännu mer i globala frågor. Union to Union är en angelägenhet för alla fackförbund och deras medlemmar. ●

T E X T: J O H A N N A K VA R N S E L L

Som nybliven kanslichef för Union to Union har Sofia Östmark allt från indiska busschaufförer till zambiska stålarbetare som uppdragsgivare.

NR 2 /20 18 ES SENS 11

M Ö T E T

Knäcker

YRKE: LOGOPED

Utan ett fungerande språk blir skolan lätt en mardröm. Logopeden Julia Andersson hjälper elever att vända misslyckande till lycka.

T E X T: T I M A N D E R S S O N FOTO : A N D R E A S N I L S S O N

12 ES SENS NR 2 /20 18

Julia Andersson hittade logopedyrket i en utbildningskatalog.

Nu är hon ”LogopedJulia” både med sina elever och på sociala medier.

koden

NR 2 /20 18 ES SENS 13

M Ö T E T

J

Julia Andersson

ulia Andersson har fått veta att en av eleverna har en dålig dag. Nu sitter han med armarna i kors och en tejpbit över munnen.

– Ta bort den nu, säger hon mjukt till honom. Samarbete handlar ju om att prata med varandra, och det blir svårt med den där.

Det är torsdag i ett rum på Östtegs skola i Umeå. Här finns små bås av grå, djupdämpande skiljeväggar där en handfull elever, som har olika former av autism och språksvårigheter, kan arbeta i lugn och ro. Men just nu sitter de runt samma bord, tillsammans med logopeden Julia Andersson och läraren Rune.

Det är NO-lektion och dags för ett vetenskapligt experiment. Barnen i 4–6 A ska få en liten träbil att åka iväg med hjälp av en burk, bakpulver och vatten.

– Ni har en hypotes och nu ska ni alltså testa den, säger Julia Andersson. Vi ska – vad är det för ord som vi har jobbat med i veckan?

– Försöka, svarar en av eleverna.

Efter gymnasiet visste inte Julia Andersson vad hon ville bli. Hon var intresserad av

Julia Andersson och klass 4-6 A väntar spänt på resultatet av ett experiment.

14 ES SENS NR 2 /20 18

psykologi, kommunikation och språk, men hur skulle hon få ihop det? Bitarna föll inte på plats förrän hon satt och bläddrade i utbildningskatalogen och kom till beskrivningen av det för henne då rätt okända begreppet ”logopedi”.

Hon lämnade Boden där hon vuxit upp och flyttade till Umeå, där utbildningen finns.

– Just det, säger Julia Andersson. Försöka.

Och när man gör någonting flera gånger…

– Förbättra! utbrister en elev.

JULIA ANDERSSON JOBBAR med att få barnen

att försöka utrycka sig, men också att rätt tolka det andra säger. Det hon vill förbättra är ett enormt fält som påverkar en människas hela liv.

– Många tror att logopeder bara jobbar med att träna ”r”, till exempel, men vi arbetar med tal, röst, språk, kommunikation, att läsa mellan raderna. Och även förmågan att svälja.

Så det är mer än det där ”r”:et.

Att många fortfarande inte riktigt vet vad en logoped gör är kanske inte så konstigt.

Yrkesbeteckningen är ung, bara lite drygt femtio år i Sverige. Antalet utövare har dessutom varit relativt litet. Men det är snabbt växande. På tjugo år har kåren vuxit med 180 procent, och just nu finns 2 500 logopeder i yrkesverksam ålder.

Arbetsgivarna hittar man framförallt inom hälso- och sjukvården. Julia Andersson, till exempel, var tidigare anställd på Talkliniken i Stockholm som tillhör Danderyds sjukhus.

Som skollogoped arbetar Julia Andersson med att underlätta inlärningen för barn med språklig sårbarhet.

Till sin hjälp har hon bilder, färger, prylar och symboler.

NR 2 /20 18 ES SENS 15

M Ö T E T

Att logopeder anställs på skolor är mer sällsynt, men blir vanligare. Svenska logopedförbundet försöker att driva på i den utvecklingen. Att kunna följa de barn man arbetar med i vardagen innebär enorma fördelar.

– När jag utredde ett barn på Talkliniken kontaktade jag läraren, berättade att så här ska ni göra i skolan. Sedan lämnade jag över pappersbunten, och efteråt: Vad hände med det där? Nu är jag med i hela kedjan. Det är jag som ska omsätta åtgärderna, rekommendationerna och anpassningarna. Det innebär ett stort ansvar, men jobbet blir mycket roligare när du får följa utvecklingen på nära håll.

SOM LOGOPED KAN man

»Nu är jag med i hela kedjan.

Det innebär ett stort ansvar.«

behöva förklara varför man behövs. Julia Andersson, som föreläser en hel del och kan ses på till exempel Utbildningsradion, fick jobbet här på Östtegs skola genom en viss retorisk förmåga. Tjänsten som utlystes var nämligen egentligen en ”socialpedagog”. Men hon skrev ett brev till rektorn, som visade sig ha koll på logopedin.

– När jag läste arbetsbeskrivningen insåg jag att det här är ju saker som jag kan. Plus att jag kan det här och det här och det här…

Rektorn insåg att jag skulle vara ett bra komplement till elevhälsan.

Nog behövs Julia Andersson här, och inte bara i klass 4–6 A. I snitt har två barn i

JULIA ANDERSSON ● Gör: Logoped på Östtegs skola, lärare på logopedprogrammet på Umeå universitet och föreläsare. ● Ålder: 31 år.

16 ES SENS NR 2 /20 18

varje skolklass språkstörning, en medfödd funktionsnedsättning som kan innebära svårigheter i uttal, meningsbyggnad och språkförståelse. Ofta misstas den för dyslexi eller koncentrationssvårigheter. Dessa elever träffar Julia Andersson, enskilt och i grupp.

Dessutom hjälper hon lärare med att förebygga problem under lektionerna.

Innan lunchen i dag observerade hon till exempel en mattelektion för årskurs 3.

– Jag funderar på hur man ska kunna stötta upp mattebegreppen mer, genom förtydliganden och bilder. ”Multiplikation”, ”tabell”, ”addera”. Det finns elever som är starka matematiskt, men vars förmågor döljs bakom en språkvägg.

● Familj: Sambo och katter. ● Utbildning: Logopedexa-

men. Kurser inom specialpedagogik, handledning och ledarskap.

ELEVERNA I KLASS 4–6 A

kommer fram till att de ska tejpa fast burken på ena sidan av bilen, med locket utåt. Bilen ska sedan placeras med locket mot väggen.

– Mer tejp! säger någon.

– Varför då? undrar Julia.

– Julia, varför frågar du så mycket? undrar eleven.

– Bra fråga! svarar Julia. Och nu var jag nära att fråga en sak till: Varför tror du att jag frågar så mycket…

Ytterligare tejp fästs över burken. Nu ska bakpulvret och vattnet in i burken, och sen locket på. När bakpulvret sväller kommer locket och bilen, som trycks fast mot väggen, att skjuta iväg.

Första försöket misslyckas. Locket satt inte på ordentligt.

Men andra gången går det vägen. Barnen flyger upp på fötterna, och vill nu prova samma sak med den lättare plastbilen.

– Vad bra ni samarbetade, säger Julia Andersson. Och vad bra ni pratade med varandra!

EN VANLIG ARBETSDAG 7.00 Kaffe och genomgång av dagen.

7.30 Språklig träning med en elev i trean.

8.10 Lästräning med en elev i femman.

8.30–10.30 Deltar på lektionen och rasten i en klass.

11.00 Lunch med elever.

11.40–12.30 Observerar en lektion i NO. 13.11 ”Korridorshandleder” en lärarkollega.

14.00 Språkgrupp förskoleklass.

15.00 Handledning och planeringsmöte med lärare.

Kontakt med föräldrar och andra instanser. Förbereder och anpassar material.

16.30 Läser mejl, kollar agendan för nästa dag.

Julia Andersson tar gärna till hjälpmedel för att göra det lättare för eleverna att förstå. På klockan krymper det röda fältet allteftersom tiden går. Det är ett sätt att konkretisera någonting abstrakt.

Språk och kommunikation är någonting som alltid har intresserat henne, berättar hon.

Bokslukare blev hon som barn. Det började med att hon ”malde” Gulla Kulla-böckerna ”varv efter varv”. Sedan ”plöjde” hon mammans gamla Lotta-böcker, med röda ryggar.

Harry Potter och Narnia följde.

En särskilt stor läsupplevelse var J.R.R. Tolkiens ”Silmarillion”, en arkaiserande bibel-pastisch som ligger till grund för Sagan om ringen-mytologin.

– Jag minns att läraren frågade mig om jag verkligen skulle läsa en så komplicerad bok, och jag insisterade envist. Jag tog mig igenom den och var väldigt nöjd efteråt.

Att få barnen att lyckas – det är jobbets verkliga ersättning, berättar hon. När föräldrar hör av sig och tackar. När hon får höra: ”Han fixade nationella!”

– I den här klassen är det elever med extremt mycket skolmisslyckanden bakom sig. Man kan tala om ”skolallergi”. De har kanske suttit hemma, och hos såväl barnen som hos deras föräldrar kan det ha fötts misstro mot skolan som institution. Att förmå vända skutan för en sådan elev är bland det starkaste man kan uppleva.

Hon minns särskilt en person, som varit hemma från skolan hela trean och fyran.

Och som till sist, efter att ha kommit till klass 4–6 A, klarade sexan och fick börja på högstadiet.

– På avslutningssamtalet med eleven och föräldrarna vibrerade det i hela rummet.

Den stolthet som hon visade gav mig gåshud.

Hon sade inte så mycket, hon är inte den pratsamma typen. Men hon tackade tydligt genom kroppsspråket, säger Julia Andersson. ● NR 2 /20 18 ES SENS 17

S P A N I N G

Bli kompis med kollegan Vänner på jobbet gör dig både gladare och mer produktiv. Åtminstone

så länge som alla får vara med.

T E X T: T I M A N D E R S S O N I L LU S T R AT I O N : T E A M H AWA I I

M

öts du av kompisar när du kommer till jobbet på morgonen?

Grattis i så fall.

Arbetsplatser där kollegorna är nära vänner har nämligen stora fördelar framför andra, som högre produktivitet. Det visar en ny studie från Rutgers University i USA, där man följt 168 personer anställda på ett försäkringsbolag. När medarbetarna är kompisar vågar de be varandra om hjälp, utan rädsla för att framstå som okvalificerade.

Om man dessutom är bästisar får företaget inte bara nöjdare kunder och större profit utan också, som Gallup har visat – färre arbetsplatsolyckor.

– Jag skulle säga att goda sociala relationer på jobbet är lika viktigt för hälsan som balansen mellan krav och resurser, vilket man brukar ranka som den enskilt viktigaste faktorn, säger Annika Härenstam, professor emerita i arbetskunskap vid Stockholms universitet.

Har man goda sociala relationer till sina kollegor blir man mindre sårbar, menar hon.

Man blir det i relation till arbetsgivaren: är man ett kollektiv kan man hjälpas åt att vakta gränserna så att man inte utnyttjas. Men 18 ES SENS NR 2 /20 18

också på ett personligt plan: vänner hjälper en att avlasta sig, känna sig respekterad och bekräftad.

– Forskningen visar att bra kollegor har en förmåga att uppväga för mycket annat som man är missnöjd med på arbetsplatsen, som stress och dålig lön.

Det här framgår bland annat av en undersökning som Demoskop har gjort på uppdrag av bemannings- och utbildningsföretaget Lernia. Där anser 74 procent av de tillfrågade att goda relationer till kollegorna är den viktigaste faktorn för trivseln på arbetsplatsen,

– Sociala relationer kan användas till gott, men lika gärna till ont. Som till att skapa ett subtilt och internt språk där man markerar och skapar en rangordning. Det kan handla om blickar, ordval, och tystnad inför andra i gruppen, säger hon.

långt viktigare än både flextid och hög lön.

Samtidigt visar samma rapport att 22 procent skulle vilja ha fler kompisar på arbetsplatsen, och att nästan en tredjedel tycker att det är svårt att få nya vänner.

Dessutom har mobbningen ökat, berättar Annika Härenstam. Exakt vad det beror på vet man inte, men om det finns många fördelar med nära vänskapsrelationer på en arbetsplats finns också en tydlig baksida: de kan fungera exkluderande.

NÅGON SOM ÄGNAT sig åt de här frågorna är Barbro Lennéer Axelson, lektor i psykologi vid institutionen för socialt arbete i Göteborg och en av författarna till standardverket Arbetsplatsens psykologi, som i år kommit i uppdaterad version. Hon använder termen ”subgrupper”.

– Subgrupper uppstår lätt på stora arbetsplatser, och de kan utesluta andra. När det är lunch går gruppen ut tillsammans och om någon försiktigt frågar om den kan följa med kommer ett undvikande svar. En vänskapsgrupp vill sällan bli störd, eftersom nära vänner pratar om känsliga saker med varandra. Som skvaller, till exempel.

Så hur skapas förutsättningar för ett arbetsklimat där alla inkluderas och det inte bildas introverta kluster? Det är inte alldeles lätt

»Bra kollegor har en förmåga att uppväga för mycket annat.«

NR 2 /20 18 ES SENS 19

S P A N I N G

på dagens otrygga arbetsmarknad, förklarar Barbro Lennéer Axelson. Bemanningsföretag, visstidsanställningar och omorganisationer skapar en dålig grogrund för den kontinuitet som är viktig för ett bra socialt klimat.

ARBETSGIVAREN HAR

»Det räcker inte med ytligt gemenskapande i form av kick offs och after works.«

dock ett stort ansvar att göra vad som går för att skapa bra strukturer, menar Annika Härenstam.

– Och det räcker inte med ytligt gemenskapande i form av kick offs och after works. Man måste se till att det finns arenor och kommunikationsvägar där man kan mötas i arbetet, att det är högt i tak, och att det inte finns några personer som alltid sitter för sig själva, som aldrig dyker upp till kaffet.

20 ES SENS NR 2 /20 18

Barbro Lennéer Axelson understryker också det ansvar man har som medarbetare. Hon åker själv ut till arbetsplatser och pratar, bland annat om problemet med subgrupper.

– Jag säger inte: ”Nu går ni härifrån och gör slut med era nära vänner”, utan: ”Tänk på hur ni beter er.” Man har en skyldighet att vara öppen med sina nära relationer på arbetsplatsen och att inte alltid sätta sig med dem man tycker bäst om när det är fika.

Hon talar om vikten av att vara en stödjande medarbetare. Men hur orkar man det i ett arbetsliv med det tempo och den otrygghet som hon samtidigt talar om?

Man måste ta ansvar för sin egen situation och sätta gränser. Det menar organisationskonsulten Anna Tufvesson som nyligen kommit med boken ”Aktivt medarbetarskap.”

– Man måste se till att man har meningsfulla uppgifter och inte för mycket att göra.

Går inte det får man byta arbetsplats – det är faktiskt möjligt i vårt samhälle. Det är bättre än att du blir bitter och sur och tycker att du har ett pissigt arbetsliv.

Trivs man inte med sin egen arbetssituation kommer man nämligen inte heller att kunna vara en bra kollega, menar hon.

– Det är lätt att hela tiden tänka på vad andra kan göra för dig, men om vi vänder på det: Vad kan du göra för dig själv – och andra? ●

P A N E L

Karin Landgren 34 år, optiker, ögonavdelningen vid Skånes universitetssjukhus

Edy Fonyódi 37 år, departementssekreterare, ­Utrikesdepartementet

Camilla Andersson 35, år flygtekniker, Bromma air maintenance

– JAG SER FRAM emot att jag ska börja doktorera. Det har jag velat göra sedan jag gick min magister­ utbildning, men jag hade inte trott att det skulle bli just nu. Jag kommer att börja med doktorand­ studier en dag i veckan och samtidigt jobba kvar på kliniken.

Tanken är att mitt projekt ska handla om hur optiker bättre kan avslasta ögonsjukvården. Det ska bli jättekul, det är alltid roligt att vidareutbilda sig. Men jag tror också att det kommer ge mig mer energi och vara ett sätt att orka med arbetet på kliniken. Jag är fackligt förtroendevald och vi är oroliga över hur dålig den sociala och organisatoriska arbetsmiljön är på arbetsplatsen.

– JAG SER FRAM emot att få en ny regering på plats när det är möjligt. Vi påverkas förstås av den utdragna regeringsbildningen eftersom Utrikesdepartementets roll är att stödja regeringen i deras politik. Ordinarie handläggning flyter på även under övergångsregeringen, men all den långsiktiga planeringen och de strategiska processerna har tagit paus. I min roll i dag handlägger jag bland annat statsbesök och andra officiella besök till Sverige. Även där har arbetet tagit paus, även om kungahusets besök fortsätter som vanligt. Så jag ser fram emot att det blir ett uppsving i besöksverksamheten med en ny regering.

– JAG HOPPAS PÅ nya utmanande arbetsuppgifter. I dag leder jag projekt i en flygverkstad. Men jag ligger i startgroparna för att börja en ny position på halvtid, som kvalitetschef och samtidigt fortsätta göra det jag gör i dag på halvtid. Som kvalitetschef blir jag ansvarig för att kontrollera om företaget följer de regler och rutiner som man ska och håller en hög nivå på arbetet. Det ska bli jätteroligt att jobba med just förbättringsarbete. Även om vi gör ett bra jobb i dag så finns det alltid utrymme för att höja kvalitén. Och så får jag jobba kvar med mina supertrevliga kollegor och utvecklas tillsammans med dem.

T E X T: J O H A N N A K VA R N S E L L

Vad önskar du av jobbåret 2019?

T E M A

digitalisering Forskare vill se tydliga visioner sid 24 Från arbetsförmedlare till robot sid 26 Ny roll för audionomer sid 29 Sverige halkar efter sid 30

Digitaliseringen är vår tids industrialisering.

En utveckling som förändrar hela arbetslivet, på gott och ont.

22 ES SENS NR 2 /20 18

DU SKÖNA NYA VÄRLD? 10 sidor ettor och nollor!

NR 2 /20 18 ES SENS 23

T E M A

digitalisering

Drabbad av digitalisering Digitalisering är ordet på allas läppar.

Trots det saknas både kompetens och förståelse för vad det egentligen innebär.

E

T E X T: E M M E L I N I L S S O N

n Google-sökning på ordet digitalisering ger nästan nio miljoner resultat. Träffarna rör allt från handlingsplaner till utbildningar och konsultföretag som utlovar helhetslösningar för digitalisering av verksamheter. Att det har med smarta tekniska lösningar och it att göra är de flesta med på. Vad det innebär konkret tycks svårare att hitta svar på.

– Digitalisering står med i var och varannan strategi och policytext. Men det står nästan aldrig något om vad digitalisering är, och inte heller i aktiv form: ”Vi digitaliserar vår verksamhet”. Det uttrycks passivt i stället, som att digitaliseringen är något som drabbar oss, säger Katarina L Gidlund, professor i kritiska studier av digitalisering och samhällsförändring.

Hon menar att digitaliseringen består av tre olika delar. Den första är sakerna vi utvecklar, köper och använder: mobiltelefoner, appar och de system som finns i appara24 ES SENS NR 2 /20 18

terna. Det är konkret och en utveckling vi kan se framför oss.

Den andra delen består av nya sätt att göra saker på, som organisationsstrukturer och arbetssätt. Även detta är märkbart och något många är medvetna om. Men den tredje delen handlar om samhället. Och den innebörden har vi svårare att greppa, enligt Katarina L Gidlund.

När digital teknik genomsyrar vardagen i allt högre utsträckning påverkas allt från våra sociala relationer till matvanor. Internet och smarta telefoner gör att information sprids snabbare än någonsin över världen, vilket har inverkan på politiken och utmanar samhällets institutioner.

– Det här är lika stort som industrialiseringen. Digitaliseringen påverkar allt.

DE FLESTA EXPERTER är överens om att

arbetsmarknaden och arbetslivet kommer förändras allt snabbare framöver till följd av den digitala utvecklingen. Vissa jobb försvinner när robotar och dataprogram ersätter

människor, samtidigt som nya jobb uppstår.

Behovet av digital kompetens ökar och kontinuerlig fortbildning av arbetstagare väntas bli grundläggande för att arbetsmarknaden ska fungera.

Conny Svensson är strateg inom AI och digital transformation på it-företaget CGI. Han ser den digitala transformationen som en problematisk övergångsperiod som kommer vara smärtsam för både individer och organisationer.

– Förändringen sker hela tiden, det kommer aldrig vara lugnt. Tidigare har det varit vanligt med en omorganisation kanske vart femte år. Och folk gillar inte omorganisationer. Nu går vi in i en fas när förändringen händer oftare och blir mer påtaglig, det blir hela havet stormar, säger Conny Svensson.

Om tio, tjugo år kommer vi ha vant oss vid den höga förändringstakten, förutspår han.

Men då ställs vi inför andra utmaningar.

– Det är väl bra om den nya tekniken tar bort de tråkiga arbetsuppgifterna. Till slut är bara de stora frågorna kvar. Men alla vill eller kan inte jobba med dem – vissa trivs bäst med att göra mer monotona eller repetitiva arbeten. Där står vi inför en utmaning med ett nytt utanförskap, ser jag det som.

Katarina L Gidlund tror att organisationer och verksamheter behöver utgå från sitt syfte när de tänker på digitalisering, snarare än att digitalisera för sakens skull.

– Man måste fråga sig, vad finns vi till för?

Jag upplever att folk känner en helt annan tillfredsställelse av att diskutera det än att passivt bli digitaliserade, säger Katarina L Gidlund.

Hon saknar också politiska visioner kring digitalisering, automatisering och artificiell intelligens.

– Jag saknar visionerna. Allt blir så reaktivt – nu kommer digitaliseringen! Men vad vill vi då? Vi missar reformutrymmet. ●

»Det här är lika stort som industrialiseringen.

Digitaliseringen påverkar allt.«

MALIN ANNERGÅRD ÄR analytiker inom

digitalisering på Sveriges kommuner och landsting. Hon ser stora utmaningar i välfärdssektorn till följd av utvecklingen mot allt mer digitala och it-baserade arbetssätt.

– Vi kommer ha jättebehov av digital specialistkompetens framöver, men även alla andra måste höja sin digitala kompetens.

Lärosätena måste verkligen ta sig i kragen och anpassa utbildningen bättre till den tid vi lever i.

DIGITAL ORDLISTA ● Digitalisering: Enligt

­Nationalencyklopedin ”att material av skilda slag omformas för att kunna bearbetas i dator”. Mer vardagligt om utvecklingen mot att allt fler tjänster och arbete utförs med hjälp av informationsteknik.

● AI: Artificiell intelligens.

Dataprogram som själv lär sig av den data som matas in, och skapar egna regler för att lösa uppgifter. ● Automatisering: Att teknik eller en maskin får utföra ett arbete i stället för en människa.

NR 2 /20 18 ES SENS 25

T E M A

digitalisering

”Delar av mitt jobb kommer försvinna” Digitaliseringen har gjort arbetet på Arbetsförmedlingen mycket ­enklare.

Men det förändrar också arbetsättet i grunden.

T E X T: E M M E L I N I L S S O N FOTO : E M E L I E A S P LU N D

J

–

ag ser inget alternativ till digitaliseringen. Sedan måste vi förstås tänka igenom vad vi gör och varför.

Men det mesta av det som görs i vår myndighet är ganska genomtänkt, säger Robert Lundström, som i dag arbetar som handläggare och digital coach på Arbetsförmedlingen i Alingsås.

Han har varit med om digitalisering på flera områden sedan han först började jobba på Arbetsförmedlingen i Göteborg 2006. Fram tills för ungefär två år sedan var myndighetens dokumentations­ system fysiskt och bestod av papper och pärmar. Nu skannas det mesta av dokumentationen i stället in och hamnar i ett digitalt diarium.

– Det är en klar förbättring. Vi hade efterfrågat det själva och sett fram emot det.

I början tyckte vissa det var jobbigt att skanna in dokumenten, men nu hör jag inget sådant längre.

Under de senaste åren har det skett en snabb digital utveckling riktad mot kunderna, både arbetssökande och arbetsgivare. Av de arbetsgivare som annonserar via Arbetsförmedlingens hemsida gör 97 procent det numera på egen hand över nätet. Sedan den första maj i år kan arbetsgivare som ska rekvirera stöd för vissa anställningar dessutom endast göra det digitalt. Robert Lundström hade väntat sig reaktioner från arbetsgivarna när det infördes – men de uteblev.

ARBETSFÖRMEDLINGEN HAR FÅTT både uppmärksamhet och kritik för sitt digitaliseringsarbete. Målet är att de digitala tjänsterna ska vara den främsta ingången till myndig­ hetens tjänster, och därmed ska den fysiska servicen minskas rejält. Sedan ett antal år tillbaka använder sig Arbetsförmedlingen av digitala möten som de kallar service på distans. Det innebär att arbetssökande kan genomföra sitt första planeringssamtal med en arbetsförmedlare över telefon eller via ett videomöte. De som

»Jag ser inget alternativ till ­ igitaliseringen.« d

Robert Lundström, handläggare och digital coach på Arbetsförmedlingen i Alingsås.

26 ES SENS NR 2 /20 18

Arbetet på Arbetsförmedlingen blir allt mer digitalt.

Men en del tycker att omställningen går för fort.

NR 2 /20 18 ES SENS 27

Eleonor Sahlström och Robert Lundström på Arbetsförmedlingen provar myndighetens nya digitala bokningssystem.

behöver mer stöd kan sedan hänvisas till en lokal arbetsförmedling, medan andra kan fortsätta att få stöd på distans.

Modellen är tänkt att finnas i hela landet hösten 2019.

– Jag tror det finns en rädsla att det ska bli helt stopp, att vi inte ska ta emot några spontana besök alls. Men där ser jag inte att vi kommer vara på länge. Vi är en statlig

­ yndighet och ska vara kontaktbara på alla m sätt, säger Robert Lundström.

Ingen på Arbetsförmedlingen är emot utvecklingen mot allt mer digitala tjänster, menar han. Däremot förekommer det att kollegor tycker att införandet går för snabbt eller görs på fel sätt. De it-system som används har periodvis haft svajig prestanda.

– Samtidigt vet jag inte om det går att göra

FLER BRANSCHER SOM PÅVERKAS AV DIGITALISERING ● Vård och tandvård: I den kommunala hälso- och sjukvården går digitaliseringen långsamt. De senaste fyra–fem åren har inte mycket hänt, och på vissa områden har utvecklingen bromsat in.

28 ES SENS NR 2 /20 18

E-hälsotjänster är ett bra exempel på digitalisering av vården. Men många anställda undviker att skriva viss information i journalen eftersom både chefer och patienter har full insyn, visar en undersökning från Lunds universitet från 2017.

● Försvarsmakten: Även världens konflikter har delvis digitaliserats.

På regeringens uppdrag bygger Försvarsmakten nu upp förmågan att använda sig av cyberattacker för att försvara sig mot digitala angrepp.

DIGITAL HÖRSELVÅRD

”I dag släpps inga ­hörapparater utan en app” Digitaliseringen ger patienter större makt över sina hörapparater. Men utvecklingen leder också till att audionomernas yrkesroll är i ständig förändring.

en sådan här förändring så att alla blir nöjda.

Det går aldrig att garantera en smärtfri implementering.

Nästa steg i utvecklingen är att börja använda artificiell intelligens, AI, i högre utsträckning. Den första november började aktivitetsrapporter kontrolleras av AI i liten skala, berättar Robert Lundström.

– Men det är bara de solklara rapporterna som godkänns. Är något tveksamt går rapporten till en handläggare.

Det här arbetssättet är bara i sin linda ännu.

På sikt tror jag absolut att delar av mitt jobb kommer försvinna. ●

»Det går aldrig att garantera en smärtfri implementering.«

– Det kommer allt fler möjligheter att programmera och göra inställningar i en hörapparat på distans. Det gör att patienten kan vara hemma medan audionomen fjärrstyr hörapparaten, säger Jonas Fogels, vice ordförande i Yrkesföreningen Audionomerna.

I dag släpps knappt några nya hörapparater utan en tillhörande app. Det kommer också allt fler hörselhjälpmedel för patienter med lättare problem, där patienten själv kan justera sina inställningar. I USA fick högtalarföretaget Bose nyligen godkänt för att sälja en ny typ av hörlurar – hearphones.De ser ut och fungerar som vanliga hörlurar, men kan även förstärka ljud.

– Ju fler möjligheter desto bättre är det för patienten. Samtidigt är det viktigt att poängtera att målgruppen med denna typ av lurar främst är personer med problem med hörselnedsättning, som inte är redo att påbörja en hörselrehabilitering och börja använda en riktig hörapparat, säger Jonas Fogels.

I oktober gick Hörselskadades riksförbund ut med ett förslag om att audionomer ska få ensamrätt på att prova ut hörapparater.

Bakgrunden är just de nya produkter som patienten kan ställa in själv. Audionomerna ställer sig bakom det förslaget.

– Det finns risker i att mixtra med de ganska starka ljud vi exponeras för dagligen, säger Jonas Fogels.

Han tror att allt mer av audionomernas jobb kommer gå att utföra på distans.

Samtidigt är möten en viktig del av yrket.

– En hörapparatutprovning är bara en del av en hörselutredning. Patienten behöver också diskutera och få hjälp med strategier i vardagen. ● T E X T: E M M E L I N I L S S O N

NR 2 /20 18 ES SENS 29

T E M A

digitalisering

SVERIGE LIGGER I K Ä L L A : I N D E X FÖ R D I G I TA L E KO N O M I O C H D I G I TA LT SA M H Ä L L E 2 0 1 8 , L A N D R A P P O R T SV E R I G E

T E X T: J O H A N N A K VA R N S E L L G R A F I K : SA N D R A J O H N S O N

Tvåa Sverige ligger på andra plats i Europa när det gäller digitalisering i stort. Då tittar man på uppkoppling, humankapital, användning av internettjänster, integrering av digital teknik och digitala offentliga tjänster.

Men

Sverige tappar när det handlar om offentliga sektorns digitalisering, där hamnar vi efter länder som Finland, Estland och Danmark. Allra sämst är vi på att göra offentlig data tillgänglig.

FRAMKANT! ... ELLER?

Sverige vill bli bäst i världen på digitalisering.

Men trots att vi är uppkopplade och välutbildade är det långt dit.

E-förva

ltning Myndig hetern as digit isering al­ är en a akilles v Sverig ­hälar. e s När samm an de f man lägger em pa rarna n edan h ramet­ am Sverig e på sju nar nde plats i Europa .

100 %

90 %

80 %

Användning av e-förvaltningstjänster: Plats 3

70 %

60 %

Förifyllda myndighetsblanketter: Plats 8

50 %

Möjlighet att slutföra tjänster på nätet: Plats 11

0%

7. SVERIGE

6. LITAUEN

5. DANMARK

3. SPANIEN

10 %

2. ESTLAND

20 %

1. FINLAND

30 %

4. NEDERLÄNDERNA

40 %

Digitala offentliga tjänster: Plats 9

Öppna data: Plats 21

50% 66% av statliga myndigheter och ...

av kommuner och landsting säger att kompetensbrist är en anledning till att deras digitaliseringsarbete inte går så snabbt som det borde (Ekonomistyrningsverket).

NR 2 /20 18 ES SENS 31

L I S T A N

Du ka nf att gra å hjälp n cv och ska ditt perso nliga brev.

Läs m er på srat.s e

5 tips för att vässa ditt cv Ligger du i startgroparna för att söka ett nytt jobb?

Satsa på ett snyggt och lättläst cv. Annars finns

det risk att du åker ut redan i första heatet.

Gör dig kontaktbar Låt kontaktuppgifter; mejl, adress och telefonnummer, synas väl när du formger ditt cv.

Skriv gärna in dem i sidhuvudet. På så sätt är du säker på att uppgifterna följer med på alla sidor.

Skala av Tänk på tydlighet Ett cv ska vara lättläst och lätt att hitta i.

Satsa på en överskådlig och enkel layout och undvik olika texttyper eller allt för avancerade upplägg. Se till att språket är korrekt. Lägg de nyaste erfarenheterna överst och de äldsta längst ner, låt årtal synas tydligt och ha ordentliga rubriker. Ska du använda en bild, välj en som representerar dig i din ­yrkesroll.

K ÄLL A: FRIDA LIN G EHALL , S R AT

Skriv en pitch Ditt cv är ofta det första en rekryterare granskar. Därför är det smart att föra in en snabb sammanfattning av varför du är rätt för tjänsten högst upp. Håll dig till tre till fyra meningar så får rekryteraren snabbt en tydlig bild av vad som talar för dig i just den här rekryteringen.

32 ES SENS NR 2 /20 18

Ta inte med för mycket detaljer. Skriv längre om de erfarenheter som är relevanta för just den tjänsten du söker och kortare om andra tjänster och utbildningar. Försök att hålla dig till en till två sidor och våga utelämna sådant som inte är direkt relevant. För den som har en lång karriär med många jobb­byten bakom sig riskerar cv:t att bli allt för omfattande. Då kan det vara värt att bara lista den relevanta arbetslivserfarenheten och tydligt skriva ut det i rubriken, till exempel ”arbetslivserfarenhet i urval”. Våga lita på att du, om du är rätt person för tjänsten, får chans att utveckla vad du har gjort tidigare under en intervju.

Undvik floskler Skippa slitna uttryck som ”Många bollar i luften”. Våga lita på att din erfarenhet talar för sig själv.

T E X T: J O H A N N A K VA R N S E L L

K R Ö N I K A

J

Den moderna grottmänniskans utmaningar

ag och mitt team står på en mässa och demonstrerar de mest avancerade teknikerna inom VR (virtual reality) och AR (augmented reality). Hur man likt Spindelmannen kan sväva runt i en befintlig byggnad och en fastighet som ännu inte byggts, och hur vi kan peka mellan två objekt för att omedelbart få veta avstånden mellan dem. Besökarna vandrar nyfiket förbi, alla kollar men ingen vill prova självmant. När jag frågar varför säger de att de är rädda.

När jag föreläser för företag pratar jag om digitalisering, globalisering och hur hjärnan ska hänga med i den ständiga förändringen som pågår i världen. Mitt budskap är att om vi förstår hur hjärnan och kroppen fungerar kan vi få ut det mesta och bästa av oss själva och andra människor. Vad är det då vi behöver förstå om hjärnan? Amygdala.

Det är en mandelstor struktur i hjärnan varifrån våra rädsleimpulser härrör. Vi har samma hjärna i dag som för 40 000 år sedan och trots att vi är välutbildade och välklädda,

är vi grottmänniskor i förklädnad. Förr i tiden triggades amygdala av att vi stod öga mot öga med ett lejon. I dag kan ett par VR-glasögon eller att byta skrivbord trigga samma obehag och beteenden.

Katarina Gospic är hjärnforskare och författare.

»Om vi förstår hur hjärnan och kroppen fungerar kan vi få ut det bästa av oss själva.«

HUR STÅR VI över amygdalas maning? Nyckeln till framgång stavas emotionell reglering.

Vi behöver använda hjärnans smartaste del, frontalloben för att styra våra känslor. Hur går det till? Låt mig likna emotionell reglering vid att hoppa från femman. När vi står där uppe i hopptornet känner vi hur hjärtat bultar och hur vi blir helt knäsvaga. I frontalloben, kan vi fortfarande tänka att vi vill hoppa och använda all hjärnkraft vi har för att ta steget ut. Den hjärnstyrkan behöver du ta med dig till andra situationer i livet. Att ta steget, även om du är rädd. För det är just i de ögonblicken, när vi är som mest rädda och hjärtat bultar som hårdast i bröstkorgen, som vi utvecklas som mest. Ju fler gånger vi vågar hoppa, desto bättre hjärnmuskler bygger vi.

Förändringshastigheten i världen kommer inte slå av på takten bara för att du önskar en paus. Ska du hänga med behöver du hitta ett sätt att hantera situationen. Hjärnjympa handlar inte nödvändigtvis om att lösa korsord, det handlar om att gå utanför dina cirklar och omfamna det okända. ● NR 2 /20 18 ES SENS 33

E X P E R T E R N A

Svar på tal om arbetslivet

Skicka in din fråga till essens@a4.s e

Undrar du vad som gäller? SRAT:s experter svarar på dina frågor om arbetsmiljö, lön, rättigheter och anställningsvillkor.

Vad händer om jag förlorar min inkomst?

Är jag automatiskt med i a-kassan?

Har jag som medlem i SRAT någon inkomstförsäkring?

SVAR: Ja, både som studentmedlem och yrkesverksam medlem tjänar du in medlemstid i Inkomstförsäkringen. Du måste dock ha arbetat för att kunna få ersättning. Försäkringen är ett komplement till ersättning som betalas ut från a-kassan AEA. För att kunna utnyttja försäkringen måste du ha varit medlem i minst 12 månader i SRAT så det lönar sig att ha ett sammanhängande medlemskap.

Susanne Rönngren SRAT:s medlemsservice

Är jag automatiskt medlem i a-kassan som SRAT-medlem?

SVAR: Nej, Akademikernas A-kassa är en helt fristående organisation och du behöver ha gjort en särskild ansökan för att vara medlem där. Alla medlemmar i SRAT kan också bli medlemmar i Akademikernas A-kassa.

För att kunna få ersättning från inkomstförsäkringen vid arbetslöshet, krävs bland annat att du är medlem i just Akademikernas A-kassa så det lönar sig att vara medlem även där. Har du frågor om a-kassan skall du vända dig direkt dit, aea.se.

Susanne Rönngren SRAT:s medlemsservice

»Du måste dock ha arbetat för att kunna få ersättning.«

34 ES SENS NR 2 /20 18

Hur underlättar jag för min sjukskrivna kollega?

Jag är facklig företrädare lokalt, sitter i samverkansgruppen och har skyddsombudsuppdraget på vår arbetsplats.

Nu har en av SRAT:s medlemmar, som är sjukskriven sedan tre veckor tillbaka, kontaktat mig då han känner sig stressad av att arbetsgivaren vill träffa honom och prata om återgång i arbetet. Vad är det som gäller och vad kan jag göra?

SVAR: I regelverket kring rehabilitering finns både rättigheter och skyldigheter för arbetstagaren, men även för arbetsgivare, vårdgivare, försäkringskassa och arbetsförmedling.

Det fackliga uppdraget är att i första hand stödja och orientera medlemmen i den aktuella situationen.

Grundläggande är att åtgärderna syftar till att en medarbetare som varit sjuk kan återgå i arbete, i första hand till det man hade innan eller ett på något sätt anpassat arbete. Det kan exempelvis innebära förändrat arbetsinnehåll, anpassade arbetstider, arbetshjälpmedel mm.

En arbetsgivare har skyldighet att ha en organiserad rehabilitering. Det är viktigt att medarbetarna vet hur rutinerna ser ut när man varit sjuk under en längre tid och ska återgå i arbete.

Nya regler från den 1 juli 2018 förtydligar arbetsgivarens skyldighet att aktivt följa upp medarbetarnas sjukskrivningar. Detta innebär att om medarbetaren förväntas vara sjukskriven i minst 60 dagar så ska arbetsgivaren senast dag 30 i sjukperioden ta fram en plan för återgång i arbetet. På Försäkringskassans hemsida finns en mall för vad planen

ska innehålla. Det viktigaste är att arbetsgivaren hos sig dokumenterar sjukfrånvaron och planeringen av de rehabiliterande åtgärder som kan bli aktuella.

I det fall medarbetarens hälsotillstånd är sådant att återgång i arbete inte är möjligt, inte ens med rehabiliterande åtgärder, så behöver arbetsgivaren inte ta fram en plan utan endast dokumentera den bedömningen.

Kan medarbetaren inte delta i planeringen på grund av sitt hälsotillstånd får planen vänta tills detta är möjligt. (Men arbetsgivaren behöver dokumentera det beslutet).

En följd av arbetsgivarens tydligare skyldigheter att följa upp och dokumentera orsaker till sjukfrånvaro för att planera rehabilitering, är att medarbetaren kan känna sig ifrågasatt, särskilt om man inte känner till bakgrunden till åtgärderna.

Som skyddsombud och facklig företrädare är uppdraget att verka för att arbetsgivaren följer regelverket kring exempelvis rehabilitering men också att bistå medlemmarna i rehabiliteringsprocessen.

Ett kort svar på din fråga blir att det är viktigt att medarbetaren om möjligt är delaktig i arbetsgivarens rehabiliteringsplanering, men att den bör genomföras på ett sätt som tar hänsyn till medarbetarens ohälsa och utsatta situation. Som facklig är det viktigt att hjälpa medlemmen att förstå vad det gäller och att medarbetaren har en skyldighet att vara delaktig och bidra till rehabiliteringsprocessen.

Lena Busck förhandlare

»En arbets­ givare är skyldig att ha en organiserad rehabilitering.«

Susanne Rönngren

Lena Busck

NR 2 /20 18 ES SENS 35

S R A T

ditt fackförbund

Har du frågor ?

Gå in på srat .se och hör av di g så hjälper vi till!

Rör inte arbetsrätten!

DET KRÄVS TÅLAMOD för att diskutera med personer som inte vet vad de talar om. Att gång på gång tvingas bemöta okunniga påståenden. Som i diskussionerna om Lagen om anställningsskydd, LAS, och de krav på lagändringar som ingick i valrörelsens väljarfrierier. LAS är, tillsammans med Arbetsmiljölagen, grundbulten i vår arbetsrättsliga lagstiftning. Lagarna kom till för att skapa bättre balans mellan arbetsmarknadens parter och öka tryggheten för arbetstagarna. En utgångspunkt var att anställda som mår bra och är trygga på jobbet har större förutsättningar att göra bra ifrån sig. Så gagnar de bägge parter.

Det är om LAS det råder så besvärande okunskap. Men så här ligger det till; Lagen är till vissa delar dispositiv och tillämpningen har succesivt anpassats till förändringarna i arbetslivet. Det är inte längre sant att ”sist in först ut” alltid gäller. Inte heller att lagen bidrar till att företag tappar nödvändig kompetens eller att det är omöjligt att göra sig av med medarbetare som missköter sig. Flera undersökningar visar, i motsats till vissa politikers påståenden, att man i de flesta berörda företag tycker att lagen, tillsammans med kollektivavtalen, fungerar bra. Det är synd att inte alla politiker vet det. Det vore klädsamt om de nu tar reda på fakta – innan de ger sig på system som fungerar. Så snälla politiker, låt arbetsmarknadens parter sköta arbetsrätten! Vi vet vad som gäller.

»­Det vore ­klädsamt om politikerna nu tar reda på fakta – innan de ger sig på system som fungerar.«

Anitha Wijkström Förbundsordförande SRAT

Just nu... ...är jag väldigt glad över att Svenska Barnmorskeförbundet med stor majoritet beslutat att bli en del av SRAT från den 1 januari 2019.

36 ES SENS NR 2 /20 18

NYA MEDLEMMAR

Barnmorskorna blir del av SRAT Den 14 november tog Svenska Barnmorskeförbundet beslut om att bli en del av SRAT från den 1 januari 2019. Nu börjar vi det spännande arbetet att ta emot ännu en förening och ett nytt legitimationsyrke i SRAT. ●

Nästa år försvinner karensdagen.

Xxx

SJUKFÖRSÄKRING

Ändrade regler för ­karensavdrag

FOTO PÅ G EES T T Y IMAG ES FOTO: G E SIDAN: T T Y IMAG

Dagens system med karensdag fungerar inte som det var avsett. En karensdag kan bli allt från några minuter kort till flera dagar lång. För att komma tillrätta med detta och göra systemet mer rättvist ersätts karensdagen med karensavdrag.

FRÅN OCH MED den 1 januari 2019 kommer reglerna om karensavdrag att ändras.

Riksdagen har beslutat om ändringarna som i huvudsak kommer

att innebära att i stället för att det dras en karensdag som motsvarar den första dagen i en sjukperiod, så kommer avdraget att vara 20 procent av en genomsnittlig arbetsvecka.

Syftet med ändringarna motiveras med att många yrkesgrupper som jobbar oregelbundet får ett avdrag som kan drabba individen negativt beroende på vilken dag som denne råkar bli sjuk på.

Parterna i respektive kollektivavtal kommer nu att föra in de ändringar som är nödvändiga till följd av de nya reglerna. ● Ändringen till karens­avdrag ska göra systemet mer rättvist.

Trafik och järnväg blir nya medlemmar i SRAT från årsskiftet.

NYA MEDLEMMAR

Välkommen ombord Trafik och järnväg!

Den 1 januari 2019 är Trafik och järnväg, TJ, ny medlemsförening i SRAT. Med TJ:s drygt 3 800 medlemmar i administrativ, teknisk eller arbetsledande funktion inom järnväg eller buss- och sjötrafik fyller SRAT på sitt ”kommunikationsben” och ökar medlemsantalet på bland annat Trafikverket. ● NR 2 /20 18 ES SENS 37

S R A T

ditt fackförbund

NY FÖRBUNDSDIREKTÖR

”Vi behöver hitta fler sätt att ­stödja våra förtroendevalda” Anders Berndt har av förbundsstyrelsen utsetts till ny förbundsdirektör på SRAT från den 1 januari 2019. Han efterträder Elisabeth Mohlkert som går i pension i april 2019.

Grattis till tjänsten som förbundsdirektör, Anders! Du har visserligen haft den biträdande funktionen i många år, men vi undrar ändå: hur känns det?

– Det känns så klart väldigt roligt.

SRAT är en otroligt fin organisation med mycket kompetenta medarbetare och förtroendevalda. Vi har en unik organisationsmodell som är vårt signum och det känns mycket inspirerande att få fortsätta bidra till att vi utvecklar vår modell.

Sedan är det såklart tråkigt att Elisabeth Mohlkert nu slutar men hon har varit en fantastisk lärare och jag vet att hon kommer att fortsätta

Anders Brendt Ny förbundsdirektör på SRAT

vara ett stort stöd till mig och till förbundet.

Du kommer att leda ett kansli på SRAT som är mitt i förändring och expansion. Vad kommer du att ta tag i nu?

– Det händer väldigt mycket spännande saker just nu. Det första som händer är att två nya föreningar tillkommer från årsskiftet vilket gör att vi växer kraftigt i antalet medlemmar och med – för

På gång i förbundet 31 JANUARI–1 FEBRUARI Gemensam ordförandekonferens för LO, TCO och Saco.

38 ES SENS NR 2 /20 18

21 MARS Medlemmar i SRAT:s allmänna sektion, SRAT-A kallas till årsmöte.

Mötet äger rum på SRAT:s kansli i Stockholm.

oss – nya professioner. Kansliet växer och utvecklas just nu för att möta de nya behoven och vi kommer framöver att jobba både med att utveckla våra tjänster och vårt arbetssätt. Vi kommer även under våren att byta medlemsadministrativt system som ger oss nya möjligheter till ännu säkrare och effektivare service.

Vad är den största utmaningen för SRAT framöver?

– Även om vi är ett växande förbund så måste vi hela tiden se till att vi är ett attraktivt förbund att gå med i, vilket innebär att både behålla och utveckla medlemsnyttan i all vår verksamhet.

Vi behöver också hitta fler sätt att stödja våra förtroendevalda som gör ett fantastiskt arbete, både med förhandling, samverkan och professionsutveckling. Det måste vara attraktivt att engagera sig i sitt yrke och i sin arbetssituation. ● T E X T: M A R I E N O R E L L

Läs hela kalendariet på srat.se 27-28 MARS Hälsovetardagarna på Örebro Universitet. Kompetensutveckling inom idrott och folkhälsa för alla hälsovetare.

Dina medlemsförmåner srat.se/formaner

Du som är medlem i SRAT/medlemsföreningarna har en mängd medlemsförmåner – förutom arbetsrättslig rådgivning, förhandlingshjälp, lönerådgivning och yrkesbevakning.

Flera förmåner ingår dessutom i medlemsavgiften.

Försäkringar som ingår i medlemsavgiften

Medlemstidning med mera

● SRAT Inkomstförsäkring

● Professionstidning, medlemsblad

● SRAT Hälsoskydd (sjukförsäkring)

● Liv- , olycksfallsförsäkring samt sjukkapital – ingår i

tre månader ● Loss of License – för flygtekniker ● Sjukkapital – för studenter

● Medlemstidningen Essens

Privat juridisk rådgivning & avtal

● Juridisk rådgivning (privat) samt upprättande av

kostnadsfria avtal

under studietiden

Försäkringar du kan teckna ● Arbetslöshetsförsäkring (AEA)

Pensionsrådgivning

● Rådgivning om privata spar- och

● Inkomstförsäkring, tillägg ● Företagsförsäkring ● Patientförsäkring – för

audiononomer, logopeder,

optiker och tandhygienister

pensionsförsäkringar (extern rådgivare)

Övrigt – till rabatterade priser ● Medlemslån, bolån & banktjänster

●

Försäkringspaket (hem, liv, olycksfall) för studenter

● Bokföringsprogram och böcker för egenföretagare

●

Försäkring för utlandsstationerade

● Ledarskapslitteratur

● Hem- och personförsäkringar

PC för alla

● Saco EL

SRAT Karriär

● Spaerbjudande, weekenderbjudande,

● CV-granskning, sök-jobb-tips ● Karriärcoachning

Lönestatistik ● Saco LöneSök

●

– Sveriges bästa lönestatistik!

Seminarier

● Kostnadsfria seminarier och evenemang ● Prisvärda seminarier och evenemang

kryssningar

Läs mer på srat.se/formaner Det lönar sig!

Posttidning B SRAT/ESSENS Box 1419 SE-111 84 Stockholm

L

Dags för lönesamtal?

Eller ska du byta jobb?

I Saco Lönesök kan du som är medlem orientera dig om ditt löneläge. Du kan göra lönejämförelser för att se hur ingångslönerna eller löneutvecklingen ser ut, både för din utbildning, ditt yrke och/eller för andra yrkesgrupper.

Saco Lönesök kan bli ett viktigt instrument när du förhandlar din lön. Kom ihåg att statistiken endast anger vad andra har i lön, inte vad du bör begära. Kontakta oss om du behöver rådgivning .

t t a g si r a n ! ö l m t e e l d D e m vara

Du bidrar med ditt viktiga svar i vår löneenkät som är aktuell just nu.

srat.se/sacolonesok

srat.se | 08-442 44 60 | kansli@srat.se