Lamm avdramatiserar Ă€tandet Logopeden Kajsa Lamm hjĂ€lper barn som inte kan Ă€ta. SID 12 OĂ€tligt?MĂTET
Kajsa
HĂLSA
bakom fler sjukskrivningar
SAKER SOM OCKSĂ
ĂR FRISKVĂ
RD
NĂ€r krisen kommer 4 ESSENS KĂRNAN I DITT YRKESLIV NR 1/2024 EnmedlemsförmĂ„nfrĂ„nditt fackförbundSRAT
SPANING Vikten av bra skvaller PSYKISK
Stress
OVĂNTADE
TEMA
ESSENS
En medlemsförmÄn frÄn ditt fackförbund SRAT, som Àr en del av Sveriges akademikers centralorganisation, Saco. Tidningen skickas per post/e-post till medlemmarna i förbundet.
KONTAKT
SRAT
Telefon, vÀxel 08-442 44 60
Webbplats www.srat.se
Postadress Box 1419, 111 84 Stockholm
REDAKTION
Ansvarig utgivare Anders Berndt
Chefredaktör Per Cornell, A4 per@a4.se
Art director Sandra Johnson, A4
Produktion A4 Text & form, www.a4.se
Reportrar Tim Andersson, Carin Crona Fock, Therese Johansson, Anne Ralf HĂ„llbus
Fotografer och illustratörer Erika Weiland, Team Hawaii Omslagsbild Erika Weiland
Korrektur Monika Lann
TRYCK
Tryckeri Linderoths tryckeri, VingÄker Upplaga 21 100 ex Annonsbokning Amanda Sjöquist amanda.sjoquist@srat.se
ISSN 2003-1548
Tidningen Àr momsbefriad
âNu Ă€r det allvar â pĂ„ riktigtâ
ORDEN FRĂ
N VĂ
R statsminister har fÄtt en och annan att dra pÄ smilbanden. Det blir lÀtt lite komiskt nÀr politiker lÄter som tonÄrsförÀldrar och liksom tar i Ànda frÄn tÄrna. Statsministern har inte varit ensam om att ta till kraftuttryck för att beskriva situationen i Sverige och i vÀrlden pÄ sistone. Och nog finns det ett antal hot som kryper allt nÀrmare vÄrt vardagsliv och som pÄverkar vÄrt arbetsliv.
Allt frÄn klimatförÀndringar och krigshot till lÄgkonjunktur och brister i vÀlfÀrden pÄverkar vÄra branscher. Ibland Àr det mer ovÀntade och slumpartade hÀndelser som skapar kris i samhÀllet. Som nÀr oljetankern Marco Polo gick pÄ grund utanför Blekinges kust i höstas. Vi har pratat med en av de kustbevakare som ledde rÀddningsinsatsen. Och vi har tittat nÀrmare pÄ hur krisberedskapen ser ut inom arbetslivet.
»Ibland Àr det mer ovÀntade hÀndelser som skapar kris.«
Hur mycket mörker det Ă€n finns omkring oss sĂ„ finns det alltid möjlighet att hitta de smĂ„ glĂ€djeĂ€mnen i tillvaron. Som att âskvallraâ lite med en kollega vid kaffemaskinen. Och det Ă€r verkligen inget vi behöver skĂ€mmas över om man ska tro de experter vi har intervjuat. Skvallret Ă€r viktigare Ă€n man kan tro (om det inte handlar om rent skitprat)!
Missa inte ... ... tipsen pÄ aktiviteter som tÀnjer pÄ grÀnserna för friskvÄrd. (s. 32)
Per Cornell Chefredaktör
... hur viktigt det kan vara att skvallra lite med kollegorna. (s. 18)
HĂR AV DIG!
START
FOTO:
1/2024
3 START
5 AKTUELLT
8 GRANSKNING Stress ökar som orsak till sjukfall.
11 F&S Metoden för att komma tillbaka i arbete.
12 MĂTET Logopeden som blev en rĂ€ddare i nöden.
18 SPANING Vikten av att âskvallraâ med kollegor.
21 PANEL SÄ ser vi pÄ jobb efter pensionen.
22 TEMA Arbetslivet rustar för kris.
32 LISTAN Det hÀr trodde du inte om friskvÄrdsbidraget.
33 KRĂNIKA AI för nybörjare.
34 SRAT
Kustbevakningens personal sanerar olja vid strandkanten i Hanö i Blekinge efter att fÀrjan Marco Polo gÄtt pÄ grund i oktober 2023. LÀs mer pÄ sidan 26.
4 ESSENS NR 1/2024
INNEHĂ
LL
SOFIA BERGSTRĂM/KUSTBEVAKNINGEN
AKTUELLT
Negativ trend â dödsolyckor ökar
Ăver 60 dödsolyckor pĂ„ svenska arbetsplatser förra Ă„ret.
TRENDEN ĂR NEGATIV â förra Ă„ret omkom fler personer pĂ„ jobbet Ă€n 2022. Flera uppmĂ€rksammade dödsolyckor intrĂ€ffade i slutet av Ă„ret med incidenten pĂ„ en byggarbetsplats i Sundbyberg som det vĂ€rsta exemplet.
â Vi kan aldrig acceptera att nĂ„gon dör av jobbet. Alla kan begĂ„ misstag, men det mĂ„ste kunna ske utan katastrofala konsekvenser, sĂ€ger HĂ„kan Olsson, vikarierande generaldirektör pĂ„ Arbetsmiljöverket i ett uttalande.
NĂ€r det sker en dödsolycka blir myndigheten inkopplad pĂ„ flera sĂ€tt. De inspekterar arbetsplatsen och stĂ€ller frĂ„gor till arbetsgivare, kontrollerar arbetsgivarens förebyggande arbetsmiljöarÂ
KONJUNKTUR
bete, kontrollerar om sÀkerhetsrutinerna har varit kÀnda för dem som har arbetat pÄ arbetsplatsen och tar del av arbetsgivarens egen olycksutredning.
Arbetsmiljöverket kan ocksÄ stÀlla krav pÄ att brister ÄtgÀrdas, till exempel genom ett vitesförelÀggande eller stoppa arbetet tills bristerna Àr ÄtgÀrdade. Vid misstanke om arbetsmiljöbrott gör man en ÄtalsanmÀlan.
â För att fĂ„ ner antalet dödsolyckor behöver hela arbetsmarknaden samarbeta, frĂ„n politiker och myndigheter till arbetsgivare, fackförbund och skyddsombud.
Vi Ă€r alla överens om att ingen ska bli sjuk, skadas eller dö av jobbet, men ingen aktör kan göra hela det arbetet ensam, sĂ€ger HĂ„kan Olsson.âââ
TEXT: PER CORNELL
Akademikers arbetslöshet stiger
Statistik frĂ„n Akademikernas a-kassa visar att andelen akademiker som Ă€r arbetslösa har ökat kraftigt under 2023. Före Ă„rsskiftet tog fler Ă€n 14ââ000 personer ut ersĂ€ttning eller ingick i ett program, vilket inte hĂ€nt sedan 2021. VĂ€rst Ă€r det för arkitekterna dĂ€r lĂ„gkonjunkturen slagit hĂ„rt. För SRAT-medlemmar har det varit en liten ökning, men Ă€n sĂ„ lĂ€nge har konjunkturen inte skapat nĂ„gon större arbetslöshet inom SRAT:s branscher. â
HĂLSA Kultur som rehabilitering
En ny forskningsstudie visar att kulturaktiviteter kan förbĂ€ttra den psykiska hĂ€lsan. Forskaren Paula Bergman har jĂ€mfört cirka 200 personer som fĂ„tt kultur pĂ„ recept med en kontrollgrupp. Personer som fĂ„tt testa körsĂ„ng, teater eller mĂ„leri upplever en mĂ€rkbar minskning av stress, Ă„ngest och depression. Störst effekt syntes vid depression. â Kulturaktiviteterna bidrar till att deltagarna utmanar sig sjĂ€lva, att bara ses för en fika rĂ€cker inte för att fĂ„ till stĂ„nd en förĂ€ndring. TrĂ€ffarna Ă€r lustfyllda och det sociala sammanhanget behövs för att vĂ„ga gĂ„ utanför sin trygghetszon, sĂ€ger hon till tidningen Arbetsliv. â
7
Tar du ut sju semesterdagar pĂ„ strategiska datum fĂ„r du sammanlagt 27 lediga dagar under 2024 uppdelat pĂ„ fem lĂ„nghelger/perioder. Datumen du ska ta ledigt Ă€r: 28/3, 10/5, 7/6, 1/11, 23/12, 27/12 och 30/12. â
NR 1/2024 ESSENS 5
ARBETSMILJĂ
FOTO PĂ
GETTY IMAGES
SIDA:
AKTUELLT
FolkhÀlsomyndigheten har tagit fram en guide för bÀttre psykisk hÀlsa: dinpsykiskahalsa.se
BÀsta rÄden för att mÄ bÀttre
Mycket som pÄverkar vÄrt mÄende ligger utanför vÄr kontroll. Men det finns saker vi sjÀlva kan göra som frÀmjar vÄr hÀlsa, enligt experterna.
DEN PSYKISKA OHĂLSAN tycks öka i samhĂ€llet och i arbetslivet. Ansvaret för ohĂ€lsa som uppstĂ„r pĂ„ jobbet vilar tungt pĂ„ arbetsgivaren. MĂ„nga faktorer som pĂ„verkar vĂ„r hĂ€lsa Ă€r svĂ„ra att pĂ„verka. Men det finns saker de flesta kan göra för att pĂ„verka den psykiska hĂ€lsan positivt. FolkhĂ€lsomyndigheten har tagit fram ett antal rĂ„d för hur man förbĂ€ttrar sitt mĂ„ende. UtgĂ„ngspunkten har varit att alla behöver ta hand om sin psykiska hĂ€lsa. En del av rĂ„den kan verka som sjĂ€lvklarheÂ
ter, men FolkhÀlsomyndigheten vill tydliggöra att en förbÀttring ibland kan vara bÄde nÄbar och enkel. NÄgra av rÄden:
â Prata med nĂ„gon om hur du mĂ„r. MĂ„nga har svĂ„rt att sĂ€tta ord pĂ„ hur de mĂ„r och upplever att de inte heller har nĂ„gon att anförtro sig Ă„t. Att vĂ„ga inleda ett samtal om sitt mĂ„ende med nĂ„gon i familjen, en vĂ€n eller nĂ„gon som jobbar med detta, Ă€r en bra start.
â Acceptera att livet har sina svĂ€ngningar. Det Ă€r lĂ€tt att tro att alla andra har det toppen hela tiden. Men det finns bĂ€ttre och sĂ€mre dagar. Att acceptera det lindrar. Men om det negativa tar överhanden kan det vara rĂ€tt att söka hjĂ€lp.
â UmgĂ„s med dem som fĂ„r dig att mĂ„ bra. Det gĂ„r inte alltid att
vÀlja att göra det. VÄra sociala relationer pÄverkar oss mycket.
â Rör pĂ„ dig regelbundet. Rörelse pĂ„verkar oss positivt bĂ„de fysiskt och psykiskt. Fysisk aktivitet skyddar mot Ă„ngest och depression och dĂ€rför kan sĂ„dant som att cykla eller gĂ„ till jobbet vara mycket vĂ€lgörande.
â Prioritera sömn och Ă„terhĂ€mtning. Sömnen Ă€r en nyckel till bra psykisk hĂ€lsa.
â Utveckla dig sjĂ€lv och din sjĂ€lvkĂ€nsla. Vi mĂ„r bra av sammanhang dĂ€r vi kan vara vĂ€rdefulla. Med vĂ€nner, i föreningslivet eller pĂ„ jobbet, till exempel. Att pröva nya saker kan ocksĂ„ stĂ€rka sjĂ€lvkĂ€nslan.
â Var snĂ€ll mot dig sjĂ€lv. Skruva ner kraven och acceptera att du inte alltid rĂ€cker till. â
TEXT: PER CORNELL
6 ESSENS NR 1/2024
SÄ ser akademiker pÄ AI
BÄde oro och fördelar enligt ny rapport bland Sacoförbundens medlemmar.
AI BĂRJAR PĂ
VERKA fler i arbetslivet. Bland akademiker rÄder en viss oro över utvecklingen, enligt en Sacorapport. Drygt tvÄ av tre akademiker pekar ut tvÄ omrÄden som oroar: att vi gör oss beroende av AI pÄ ett sÀtt som urholkar vÄr kunskap och att det saknas beredskap om nÄgot gÄr fel. Andra orosmoment Àr diskriminering, intrÄng i integriteten och att AI ska ta fler felaktiga beslut Àn en mÀnniska.
Men det finns ocksÄ potentiella uppsidor enligt akademikerna. TvÄ av tre tror att AI kan effektivisera deras arbete och en av tre tror att AIbaserade beslut
kan motverka diskriminering samt göra mer korrekta bedömningar Àn en mÀnniska.
PÄ det stora hela verkar dock akademikerna vara nÄgot mer positiva Àn negativa till att anvÀnda AI i arbetslivet. Fyra av tio Àr ganska positiva (med viss oro) och tvÄ av tio Àr ganska negativa (med stor oro).
Det Àr 13 procent av akademikerna som uppger att de anvÀnder AI i sitt arbete och lika mÄnga som har deltagit i nÄgon form av utbildning inom AI. Varannan akademiker skulle vilja fÄ utbildning pÄ omrÄdet:
â Arbetsgivare mĂ„ste ta sitt ansvar att kompetensutveckla sin personal, investera lika mycket i medarbetarna som tekniken och involvera dem i beslut kopplade till AI, sĂ€ger Göran Arrius, ordförande Saco.ââ
TEXT: PER CORNELL
KOLLEKTIVAVTAL
Nytt avtal i pendeltrafiken
PendeltĂ„gstrafiken i Stockholm byter entreprenör till SJ StockholmstĂ„g AB och nu har SRAT förhandlat fram ett nytt kollektivavtal för de anstĂ€llda. En viktig del i avtalet Ă€r att anstĂ€llda fĂ„r kompensation om schemat Ă€ndras pĂ„ kort varsel. En annan del Ă€r betald sjukvĂ„rd/lĂ€kemedel upp till 1ââ200 kronor.
â Vi har fĂ„tt till ett balanserat avtal. Det gör mig sĂ€rskilt nöjd, eftersom det brukar vara svĂ„rt i upphandlad trafik. Upphandlaren vill betala sĂ„ lite som möjligt och det brukar innebĂ€ra att anstĂ€llda fĂ„r betala priset, sĂ€ger Stefan Strömqvist, förhandlare pĂ„ SRAT. â
HĂLSA
De lyckas Àndra sin livsstil
Att starta en livsstilsförĂ€ndring Ă€r inte svĂ„rt. Det svĂ„ra Ă€r att hĂ„lla i den pĂ„ lĂ„ng sikt. Forskaren Frida Skarin har undersökt varför vissa lyckas bĂ€ttre Ă€n andra med till exempel en mer hĂ€lsosam livsstil. Hon följde ett antal personer som ingick i ett viktminskningsprogram och intervjuade dem sex mĂ„nader senare. â De som lyckades hade det gemensamt att de hittat aktiviteter och beteenden som kĂ€ndes givande i sig och inte bara var medel för att uppnĂ„ ett visst viktmĂ„l. Visst, de var glada över att se tydliga fysiska resultat men minst lika glada över de nya beteenden som tagit dem dit. â
NR 1/2024 ESSENS 7
ARBETSLIV
FOTO PĂ
IMAGES
UPPSLAG: GETTY
Stress ligger bakom allt fler sjukfall
PĂ„ tio Ă„r har stress tagit över som den vanligaste psykiska diagnosen bakom lĂ„nga sjukfall. Ăven depression och Ă„ngest kan orsakas av jobbet.
TEXT: ANNE RALF HĂ
LLBUS BILD:â SANDRA JOHNSON/FIREFLY
FĂR GANSKA EXAKT ett Ă„r sedan gick det att lĂ€sa i Essens om SRAT:s arbetsmiljöundersökning âSnöhögen av arbetsuppgifter smĂ€lter aldrigâ. Den visade pĂ„ stora problem med hög arbetsbelastning, lite tid för Ă„terhĂ€mtning och dĂ„ligt stöd för chefer.
En ny rapport frÄn Afa FörsÀkring pekar Ät samma hÄll. Antalet fall av lÄngvarig sjukfrÄnvaro med psykisk diagnos ökar igen, efter att ha minskat nÄgot sedan 2015. Störst Àr problemen bland anstÀllda i kommuner och regioner, och vÀrst drabbade Àr kvinnor.
Undersökningen bygger pÄ försÀkringsÀrenden kring lÄngvarig sjukfrÄnvaro med psykisk diagnos bland anstÀllda inom kommuner och regioner samt privatanstÀllda arbetare. HÀr Äterfinns SRAT:s medlemmar till exempel inom yrken som barnmorska, logoped, audionom, optiker och tandhygienist.
terskor som lyfts nĂ€r man talar om anstĂ€llda i offentlig sektor. Men man kan se exakt samma trender inom vĂ„ra medlemsgrupper, Ă€ven om siffrorna inte Ă€r lika omfattande eftersom det inte rör sig om lika mĂ„nga anstĂ€llda, sĂ€ger Hanna AdlertegÂMelinder, förhandlare pĂ„ SRAT.
»Det skapar en frustration att inte fullt ut fÄ anvÀnda sin kompetens.«
â Ofta Ă€r det undersköterskor och sjuksköÂ
Den vanligaste psykiska diagnosen hos lĂ„ngtidssjuka Ă€r reaktion pĂ„ svĂ„r stress och den har ökat under de senaste tio Ă„ren. Ăven depression och Ă„ngestsyndrom Ă€r vanliga. Tillsammans stĂ„r de tre diagnoserna för 90 procent av alla sjukfall med psykisk diagnos. â NĂ€r det gĂ€ller förstĂ€mningsdiagnoser ser vi att vĂ„ra medlemmar i vĂ„rdyrken Ă€r sĂ€rskilt drabbade. Man har en gedigen utbildning och höga ambitioner, men förvĂ€ntas ha ett good enoughÂperspektiv. Det skapar en frustration att inte fullt ut fĂ„ anvĂ€nda sin kompetens, vilket i förlĂ€ngningen kan leda till nedstĂ€mdhet, sĂ€ger hon.
8 ESSENS NR 1/2024 GRANSKNING
GRANSKNING
NR 1/2024 ESSENS 9
GRANSKNING
Allra högst Àr risken att bli sjuk med psykisk diagnos i Äldrarna 36 till 45 Är. Det gÀller bÄde kvinnor och mÀn, men rapporten visar att kvinnor löper tre gÄnger sÄ hög risk som mÀn att bli lÄngtidssjuka med diagnosen reaktion pÄ svÄr stress. NÀr det gÀller förstÀmningssyndrom och Ängestsyndrom Àr risken dubbelt sÄ hög.
â Afa FörsĂ€krings rapport sĂ€ger ingenting om orsakssamband, men det Ă€r lĂ€tt att konstatera att 36â45 Ă„r Ă€r den Ă„lder dĂ„ flest har smĂ„ barn och att det fortfarande Ă€r kvinnor som stĂ„r för större delen av allt obetalt arbete i hemmet, sĂ€ger Hanna AdlertegÂMelinder.
SAMTIDIGT SOM RAPPORTEN visar pÄ en oroande utveckling, Àr det viktigt att se vad som döljer sig bakom siffrorna. Det menar Selene Cortes, kanslichef pÄ Riksförbundet för social och mental hÀlsa.
â Begreppet psykisk ohĂ€lsa anvĂ€nds ofta vĂ€ldigt svepande och kan betyda allt frĂ„n lĂ€ttare oro och Ă„ngest till svĂ„ra psykiska diagnoser. Psykisk hĂ€lsa gĂ„r inte att mĂ€ta som ett benbrott. Diagnoserna bygger till stor del pĂ„ sjĂ€lvskattningsfrĂ„gor.
Men att psykiskt lidande Àr svÄrt att mÀta
OM RAPPORTEN
Afa FörsĂ€kring Ă€gs av arbetsmarknadens parter och administrerar kollektivavtalade försĂ€kringar. Rapporten âSjukfrĂ„nvaro med psykisk diagnosâ publicerades i oktober 2023 och bygger pĂ„ statistik över försĂ€kringsĂ€renden i deras skadedatabas.
Utöver resultat som nÀmns i
betyder inte att lidandet inte ska tas pÄ allvar, understryker Selene Cortes.
â För att möta det stora samhĂ€llsproblemet psykisk ohĂ€lsa kan inte heller allt ansvar ligga hos individen. Det krĂ€vs olika insatser pĂ„ olika nivĂ„er samtidigt; i samhĂ€llet i stort, hos arbetsgivarna och hos individerna.
NÀr det handlar om utmattningssyndrom finns allt att vinna pÄ att arbeta förebyggande.
â Det gĂ„r att komma tillbaka till ett fullgott liv efter att ha gĂ„tt in i vĂ€ggen. Men det Ă€r enklare â och enligt forskningen mer framgĂ„ngsrikt â att backa innan det gĂ„tt sĂ„ lĂ„ngt som till ett utmattningssyndrom, sĂ€ger Selene Cortes.
Forskning visar att samtalsgrupper Àr effektiva för dem som fÄtt en stressdiagnos  och Àven för de som befinner sig i riskzon.
»Det gÄr att komma tillbaka till ett fullgott liv efter att ha gÄtt in i vÀggen.«
â Att prata om hur man mĂ„r pĂ„ jobbet Ă€r enormt viktigt. Verkligt arbetsgivaransvar Ă€r att skapa förutsĂ€ttningar för att det ska vara möjligt, utan negativa konsekvenser. Det finns mĂ„nga frĂ„gor att lyfta i grupp: vad som Ă€r kutym nĂ€r det gĂ€ller arbetstider, att gĂ„ hem till sjuka barn, et cetera, sĂ€ger Selene Cortes och avslutar:
â I ett samhĂ€lle dĂ€r arbetsliv och privatliv alltmer flyter ihop mĂ„ste det finnas plats att bara vara mĂ€nniska. Det kan inte bara vara arbetslivet som flyter ut i privatlivet, det mĂ„ste gĂ„ andra vĂ€gen ocksĂ„. â
artikeln, visar rapporten bland annat att:
â Risken för lĂ„ngvarig sjukfrĂ„nvaro med psykisk diagnos minskade mellan 2015 och 2020, men ökade 2021.
â Risken för lĂ„ngvarig sjukfrĂ„nvaro med psykisk diagnos Ă€r högst mitt i livet, i Ă„ldersgruppen 36 till
45 Ă„r. Den minskar med stigande Ă„lder.
â Inom kommuner och regioner har yrkesgruppen socialt arbete högst risk för lĂ„ngvarig sjukfrĂ„nvaro med psykisk diagnos.
â Kvinnor i Dalarna har den högsta risken för lĂ„ngvarig sjukfrĂ„nvaro med psykisk diagnos.
10 ESSENS NR 1/2024
Metoden som fungerar mot utbrÀndhet
Dialogmodellen ADA+ hjÀlper den som varit eller hÄller pÄ att bli sjukskriven pÄ grund av psykisk ohÀlsa. Och den Àr ett stöd för chefen. Engagemang frÄn bÄde medarbetare och chef Àr viktigt, sÀger forskaren Therese Eskilsson som utvecklat modellen.
Hur fungerar ADA+?
â Arbetsplatsdialog vid ArbetsĂ„tergĂ„ng (ADA+) gĂ„r ut pĂ„ att en koordinator inom hĂ€lso- och sjukvĂ„rd eller företagshĂ€lsa trĂ€ffar bĂ„de medarbetare och chef i enskilda samtal och stĂ€ller frĂ„gor om sjukskrivningen och om nĂ„got gjorts pĂ„ arbetsplatsen för att underlĂ€tta Ă„tergĂ„ng. Sedan trĂ€ffas alla i ett gemensamt dialogsamtal dĂ€r man tillsammans tar fram en plan med eventuella anpassningar i arbetet för att den som sjukskrivits ska kunna komma tillbaka till arbetet. De hĂ€r samtalen ger alla inblandade en överblick och en samsyn över situationen. Chefen fĂ„r en inblick i medarbetarens situation och behov och medarbetaren fĂ„r Ă„terkoppling pĂ„ chefens syn. Chefen följer sedan upp planen tillsammans med medarbetaren. Kan metoden anvĂ€ndas Ă€ven i förebyggande syfte?
â Ja, den hjĂ€lper chefer att upptĂ€cka tidiga tecken pĂ„ ohĂ€lsa vilket kan göra att anpassningar kan göras i ett tidigt skede och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt undvika sjukskrivning. Den ger ocksĂ„ stöd att ha en dialog kring ohĂ€lsan.
Therese Eskilsson Prefekt vid Institutionen för samhÀllsmedicin och rehabilitering, har utvecklat ADA+ tillsammans med sin forskargrupp.
PÄ vilket sÀtt Àr metoden ett stöd för chefen?
â Det Ă€r inte alltid lĂ€tt att frĂ„ga hur nĂ„gon mĂ„r och man kan vara rĂ€dd att förvĂ€rra med sina frĂ„gor nĂ€r det gĂ€ller nedstĂ€mdhet eller psykisk ohĂ€lsa. Den hĂ€r metoden gör att cheferna kan luta sig mot de hĂ€r frĂ„gorna nĂ€r de inleder ett samtal med en medarbetare och fĂ„ hjĂ€lp med vilka frĂ„gor de kan och bör stĂ€lla. FrĂ„gorna Ă€r trygga eftersom det inte Ă€r chefen som har hittat pĂ„ dem, vilket gör det mindre kĂ€nsligt och laddat â frĂ„n bĂ„da hĂ„ll.
Fungerar metoden?
â Ja, men dĂ„ behöver ocksĂ„ förutsĂ€ttningarna finnas för att anvĂ€nda metoden. Det betyder att verksamheten eller ledningen vill anvĂ€nda metoden och planerar för att införa den i verksamheten. Metoden mĂ„ste vara förankrad bĂ„de hos chefer och medarbetare och det mĂ„ste finnas stöd och tid för chefen att anvĂ€nda den.
Vad Àr den hemliga formeln till att den fungerar?
â Det Ă€r en kombination av flera olika delar. Den Ă€r pedagogisk och det finns en röd trĂ„d genom hela metoden. FrĂ„gorna som stĂ€lls fokuserar pĂ„ hur medarbetaren som svarar upplever sina arbetsuppgifter och sin arbetsmiljö, men det Ă€r ocksĂ„ fokus pĂ„ det som pĂ„gĂ„r utanför arbetet â för den delen kan ocksĂ„ leda till psykisk ohĂ€lsa. De som Ă€r delaktiga kan ocksĂ„ enas kring planen för anpassning av arbete, dĂ€r man kommer överens om medarbetaren ska kunna komma tillbaka till arbetet eller frĂ€mja hĂ€lsa och undvika en sjukskrivning. â
F & S
TEXT: CARIN CRONA FOCK
PETTERSSON/UMEĂ
UNIVERSITET NR 1/2024 ESSENS 11
FOTO: MATTIAS
YRKE: LOGOPED
MĂTET
NÀr det enkla Àr svÄrt Àr logopeden Kajsa Lamm rÀddaren i nöden.
Barn som inte Àter har blivit hennes expertomrÄde. Men hon har fler.
TEXT: TIM ANDERSSON FOTO: ERIKA WEILAND
Ăta bör
manâ...
MĂTET
Ă
r 2015 var logopeden
Kajsa Lamm med i Nyhetsmorgon för att prata om barn som inte Àter. Hon hade precis skrivit en bok i Àmnet, och visste mycket vÀl att mÄnga kÀmpade med problematiken. Riktigt hur mÄnga det var, och riktigt hur stor desperationen, hade hon dock inte insett.
NĂ€r hon kom till studion visade det sig att den andra gĂ€sten var sjuk, med resultatet att Kajsa Lamm fick tjugo minuter i primetime âoch ett ordentligt nationellt genomslag.
â Det brakade till i Tv4:s inbox, och det brakade till i min ocksĂ„. Jag fick efter det flera mejl om dagen frĂ„n förĂ€ldrar som var glada över att nĂ„gon Ă€ntligen pratade om det hĂ€r. De var jĂ€tteförtvivlade över att deras barn inte Ă„t och att de inte fick hjĂ€lp.
Hon gav sig ut pÄ vÀgarna; Äkte landet runt för att försöka hjÀlpa familjer. Det skedde vid sidan om, utan stöd frÄn nÄgon arbetsgivare.
â En viktig del av det var ren âhandpĂ„lĂ€ggningâ, för att fĂ„ de hĂ€r förĂ€ldrarna att ta ett djupt andetag och inse att deras barn inte kommer att avlida i detta nu. Men jag försökte ocksĂ„ ge dem lite kunskap.
ĂTPROBLEM OCH ĂTSVĂ
RIGHETER
â MĂ„nga barn har milda, övergĂ„ende Ă€tproblem (FP) under sina första Ă„r. För vissa av dessa resulterar det i mer komplicerade Ă€tsvĂ„righeter, pĂ„ engelska Pedriatric Feeding Disorder (PFD), eller undvikande/restriktiv Ă€tstörning (ARFID, Avoidant Restrictive Food Intake Disorder). BĂ„da dessa tillstĂ„nd kan innebĂ€ra selektivitet vad gĂ€ller vilken mat barnet kan Ă€ta, att det
inte kan sitta med vid bordet, eller att det behöver kosttillÀgg eller enteral nutrition.
â Att hitta barn med Ă€tproblem tidigt och erbjuda vĂ„rd och stöd innan de hunnit bli befĂ€sta, Ă€r en nyckel till framgĂ„ng. Om personal pĂ„ BVC och andra instanser i vĂ„rdkedjan fĂ„r mer kunskap om PFD och Ă€tsvĂ„righeter, kan barn och förĂ€ldrar fĂ„ stöd och hjĂ€lp tidigare i förloppet.
Barn som inte Ă€ter Ă€r ett laddat fenomen, och komplicerat. Förut talade man om barn som kan men inte vill Ă€ta. Sedan om âmatvĂ€granâ â ett âgrĂ€sligtâ begrepp, enligt Kajsa Lamm. Med tiden nyanserades det till âĂ€toviljaâ, vilket Ă€r bĂ€ttre, men ocksĂ„ det leder tankarna fel, sĂ€ger hon. SjĂ€lv talar hon hellre om âĂ€tsvĂ„righeterâ.
â Jag menar, och hĂ€r har jag mycket forskning bakom mig, att det inte handlar om att barnet inte vill Ă€ta, utan att det inte kan.
DET FINNS MĂ
NGA olika orsaker till oförmÄgan. Barn kan ha problem med den orala motoriken, sÄ att de har svÄrt att tugga, svÀlja eller röra tungan, eller med magen och tarmsystemet, sÄ att de mÄr illa, har förstoppning eller reflux. Ytterligare förklaringar kan vara över eller underkÀnslighet för smak och konsistens.
ĂtsvĂ„righeter krĂ€ver dĂ€rför multiprofessionell utredning, dĂ€r olika kompetenser samverkar.
â För oss logopeder handlar det mycket om tuggandet, svĂ€ljandet och förmĂ„gan att hantera mat, bĂ„de med hĂ€nderna och munnen. Jag har suttit och kladdat vĂ€ldigt mycket, försökt locka barnet att tycka att maten inte Ă€r skrĂ€mmande, Ă€nda till dess att det kan tĂ€nka sig att ta i den, kanske sĂ€tta en klick crĂ©me fraiche pĂ„ min eller mammas kind âoch sedan i bĂ€sta fall rĂ„ka fĂ„ i sig lite.
14 ESSENS NR 1/2024
ĂtsvĂ„righeter har blivit hennes expertis, men hon jobbar nu frĂ€mst med undervisning inom muntlig framstĂ€llning pĂ„ Lunds universitet.
MĂTET
I dag Àr Kajsa Lamm en av landets frÀmsta experter pÄ Àmnet, men det tog nÄgra Är pÄ universitetet innan hon förstod vad hon skulle Àgna sig Ät. Hon inledde sina studier med humanistiska kurser. Ett plötsligt slag avbröt dock den banan: kronisk artritsjukdom.
Hon var rĂ€tt illa dĂ€ran. Sjukskriven ett Ă„r. Det innebar samtidigt att hon fick tid att reflektera, kĂ€nna efter och â byta spĂ„r. Först tĂ€nkte hon sig en ny framtid som fysioterapeut.
â NĂ€r jag förstod att det inte funkade med mina ledproblem, var det en person i familjen som föreslog att jag skulle bli logoped i stĂ€llet. âLogoped â vad Ă€r det?â sade jag. SĂ„ kollade jag upp det och insĂ„g att det var klart att jag skulle bli logoped.
Hon minns honom som nÄgon som trotsade vÀldiga hinder; som reste vÀrlden runt i sin rullstol, studerade och Ät allt med munnen, trots sina stora fysiska begrÀnsningar.
â Jag vet inte om du har funderat över vid vilka tillfĂ€llen du Ă€r ditt allra sannaste, innerligaste jag, sjĂ€lva kĂ€rnan, dĂ€r du fĂ„r fram det som Ă€r bĂ€st med dig? Det hĂ€r lĂ„ter knĂ€ppt, men jag Ă€r det nĂ€r jag Ă€r med barn med olika funktionsvarianter.
»NĂ€r barnet för första gĂ„ngen tar emot maten via munnen âdet Ă€r sĂ„ nĂ€ra livet man kan komma.«
Under sjukskrivningen hade hon kommit fram till att det var mÀnniskor hon ville jobba med. Helst med funktionsvariationer. Egentligen hade hon vetat redan som barn, men konvalescensen blev en pÄminnelse.
â Jag tror att den hĂ€nger ihop med att jag hade en bror med Duchennes muskeldystrofi. Han dog nĂ€r jag var 13 Ă„r, och livet med honom prĂ€glade mig.
KAJSA LAMM
â Gör: Logoped, forskare, författare och anstĂ€lld pĂ„ medicinska fakulteten, Lunds universitet. Har skrivit fyra böcker, bland annat âNĂ€r ditt barn inte Ă€terâ (2015).
â Ă
lder: 50 Ă„r.
â Bor: Utanför Lund.
â Gör pĂ„ fritiden: âArbetar ideellt som kock i Svenska Kryssarklubbens Seglarskola, och seglar. Skriver och stickar. Har sommarstĂ€lle i BohuslĂ€n.â
Hon talar om en intuitiv, ofta ordlös interaktion.
â DĂ€r hittar jag det som Ă€r kĂ€rnan i livet. Om det âmejkar senseâ, som barnen sĂ€ger?
JUST NU JOBBAR inte Kajsa Lamm kliniskt som logoped. Den privata verksamhet som hon har bedrivit sedan 2014 hinner hon inte riktigt med lÀngre. Huvuddelen av hennes tid Àgnas i stÀllet Ät medicinska fakultetens centrum för undervisning och lÀrande pÄ Lunds universitet, dÀr hon undervisar doktorander i muntlig kommunikation.
â De fĂ„r hjĂ€lp med att presentera sin forskning pĂ„ ett sĂ€tt som gör att en Ă„hörare kan förstĂ„ och tycka att det Ă€r roligt och intressant.
Det handlar dels om sÄdant som att utforma en powerpoint pÄ ett effektivt sÀtt (tips: inte tusen grafer och en halv roman i textomfÄng), men ocksÄ om att anvÀnda rösten dynamiskt och varierat.
â För att lyckas kan man hĂ„rdraget sĂ€ga att det gĂ€ller att nĂ€rma sig Hans Rosling snarare Ă€n nĂ„gon som lĂ€ste upp nyheterna pĂ„ 70Âtalet.
HeltidsanstÀllningen pÄ medicinska fakulteten innebÀr dock inte att hon har lÀmnat frÄgorna kring ÀtsvÄrigheter. Hon förelÀser
16 ESSENS NR 1/2024
EN VANLIG ARBETSDAG
09.00
SĂ€tter doktoranderna i arbete â jobb med storyboarding.
10.15
Kaffe! SmĂ„prat med deltagarna â blivande forskare frĂ„n hela vĂ€rlden.
10.30
Presentation om hur man kan tÀnka nÀr man vill illustrera sin forskning.
12.00
Mat. Svara pÄ mejl, kanske hinna lÀsa en sida i nÄgon uppsats jag handleder.
13.00
Fortsatt kurs.
15.15
Administration: Kolla vilka kommande övningar vi ska göra, testa ny röstövning jag vill inkorporera.
18.00
Matlagning, tvÀtt och annat onödigt.
19.30 Mejlar om nya projekt. Skriver lite pÄ nÀsta publikation. Mejlar eller pratar med förÀldrar som inte hittar rÀtt i vÄrdapparaten.
för kommuner, regioner och förÀldrar, och svarar fortfarande pÄ ett eller ett par mejl och telefonsamtal per vecka frÄn personer som behöver hjÀlp.
Hon forskar ocksĂ„ i Ă€mnet. En licentiatavhandling Ă€r fĂ€rdig, och hon planerar att fortsĂ€tta hela vĂ€gen fram till disputationen â om hon orkar. Den akademiska vĂ€gen Ă€r i hennes fall sĂ€rskilt krĂ€vande.
â Jag har kĂ€mpat för att fĂ„ ihop ett forskningsprojekt och att hitta en handledare. Det finns liksom inget fĂ€rdigt stort program kring de hĂ€r frĂ„gorna, pĂ„ nĂ„got universitet i Sverige, sĂ„ vitt jag vet. SĂ„ jag har fĂ„tt komma pĂ„ mitt eget.
Det gÀller att vaska fram bÄde pengar och ork, konstaterar hon.
â Det Ă€r rĂ€tt sĂ„ tufft att vara först med saker, och inte sĂ„ lĂ€tt att hela tiden driva allting ensam. Jag ingĂ„r inte i nĂ„gon forskargrupp just nu, utan Ă€r fri.
Det sista skulle kunna fungera som en beskrivning av hela hennes yrkesliv. Kajsa Lamm har inte gÄtt den bekvÀma vÀgen. Hon har fÄtt kritik för att vara för kreativ och drivande, och har i perioder varit tvungen att arbeta oavlönat.
Passionen har dock hittills övervunnit begrÀnsningarna.
â NĂ€r man kan nĂ„ fram till barnet, antingen sjĂ€lv eller genom förĂ€ldrarna, och barnet för första gĂ„ngen svarar, eller tar emot maten via munnen â det Ă€r sĂ„ nĂ€ra livet man kan komma. â
NR 1/2024 ESSENS 17
Psst, skvaller Àr tydligen bra?!
Det Àr kanske dags att sluta snacka skit om skvaller. Forskare och psykologer menar att det fyller en rad viktiga funktioner. BÄde pÄ jobbet och i
privatlivet.
TEXT: TIM ANDERSSON ILLUSTRATION: TEAM HAWAII
FĂ„ associerar vĂ€l âskvallerâ med nĂ„got positivt. Allt mer tyder dock pĂ„ att fenomenet â som upptar nĂ€rmare tvĂ„ tredjedelar av alla samtal, enligt ny svensk forskning â har utsatts för oförtjĂ€nt mycket skitsnack. Samuel West, psykolog och tidigare kreativitetsforskare pĂ„ Lunds universitet, kallar det rent av för ett grundlĂ€ggande mĂ€nskligt behov.
â Om man googlar âguidelines for gossip in the workspaceâ fĂ„r man en massa rĂ„d som: âPĂ„ jobbet ska du vara professionell, och vĂ€ldigt noga med att aldrig tala om nĂ„gon person som inte Ă€r pĂ„ plats, och verkligen aldrig negativt.â Good luck, sĂ€ger jag! Ăr du en socialt fungerande mĂ€nniska sĂ„ hĂ„ller inte det dĂ€r.
som förutsĂ€ttningen för vĂ„r överlevnad: âDet rĂ€cker inte med att enskilda mĂ€n och kvinnor vet var lejon och bisonoxar finns,» skriver han. âDet Ă€r mycket viktigare för dem att veta vem i deras grupp som avskyr vem, vem som ligger med vem, vem som Ă€r Ă€rlig och vem som Ă€r en bedragare.â
Varför inte? Skvallret har varit evolutionÀrt gynnsamt för mÀnniskan, konstaterar han. PÄ sin sida har han auktoriteter som Yuval Harari, som i boken Sapiens framstÀller det
Skvallret Àr alltsÄ inte bara relationsbyggande och förtroendeskapande individer emellan, det Àr ocksÄ vitalt som informationsöverföring. Det hÀr Àr en aspekt som ocksÄ
18 ESSENS NR 1/2024
SPANING
Samuel West betonar vikten av.
â Jag bor i en liten spansk by, och just nu gĂ„r skvallret om att en byggare, som tidigare har varit vĂ€ldigt duktig, har börjat dricka mycket och strunta i sina uppdrag. Det Ă€r inte nĂ„gon information som jag kan fĂ„ pĂ„ internet, och inte frĂ„n byggaren sjĂ€lv, utan bara pĂ„ gatan. Och gubben i huset bredvid som blottar sig för barn och kvinnor â ocksĂ„ det Ă€r negativt skvaller, men bra att kĂ€nna till!
I skitsnacket om skvallret Àr det ofta fokus pÄ de destruktiva inslagen. Och visst kan vÄr tendens att prata bakom ryggen pÄ andra vara förgiftande, men det behöver inte vara det. Faktum Àr att det för det mesta inte Àr det. Det berÀttar professor Kåroly Takåcs, som leder ett forskningsprojekt i Àmnet pÄ institutet för analytisk sociologi vid Linköping universitet.
â NĂ€r vi undersökte det hĂ€r förvĂ€ntade vi oss övervĂ€gande negativt skvaller om personer som bryter mot sociala normer. Men vad vi fann var faktiskt att bara en tredjedel Ă€r negativt, grovt rĂ€knat. Lika mycket Ă€r neutralt, respektive positivt.
DET POSITIVA SKVALLRET pÄ jobbet handlar ofta om kollegor som jobbar hÄrt, imponerar med sina prestationer och har en bra instÀllning. Det negativa om medarbetare som missköter sig och om dÄliga chefer. Det förra lÄter kanske mer aptitligt, men ocksÄ det
NR 1/2024 ESSENS 19
senare har en viktig funktion, pÄpekar Kåroly Takåcs.
â Skvallret kan fĂ„ den som Ă€r föremĂ„l för det att Ă€ndra sitt beteende.
NÄgon annan som funderat över skvallret Àr Viveka AdelswÀrd, professor emerita i samtalsforskning och författare till boken Prat, skratt, skvaller och grÀl och annat vi gör nÀr vi samtalar. Hon började intressera sig för fenomenet under doktorandÄren, dÄ hon hade en tysk gÀstprofessor som skrivit en avhandling i Àmnet.
â Han bar runt pĂ„ en bandspelare i stöveln, spelade in samtal och analyserade sedan âskvallrets anatomiâ. Han menade att skvaller praktiskt taget alltid var negativt, och att det bottnar i en vilja att visa sig sjĂ€lv bĂ€ttre Ă€n andra.
ler Àr nog ofta ointresserade av andra mÀnniskor. De kan vara intresserade av vad andra Ästadkommit eller sÄ, men inte av hur de beter sig och lever sitt liv, allt det som Àr allmÀnt mÀnskligt.
Psykologen Samuel West uppmanar oss alltsÄ att skvallra pÄ. Men pÄ rÀtt sÀtt, kanske man ska tillÀgga. Det Àr nÀmligen inte alltid som det har nÄgon positiv funktion för gruppen, och för den individ som utsÀtt för det Àr det potentiellt skadligt, sÀger Kåroly Takåcs pÄ Linköpings universitet.
â Det Ă€r ju inte sĂ„ att skvallret pĂ„ arbetsplatsen alltid Ă€r relaterat till kollegors bristande arbetsinsatser. Ibland blir personer utnĂ€mnda till syndabockar, kanske pĂ„ grund av vissa personlighetsdrag som inte upplevs som attraktiva. Det Ă€r en typ av diskriminering som vi inte vill ha.
»De som Àr helt ointresserade av skvaller Àr nog ofta ointresserade av andra mÀnniskor.«
OcksÄ Samuel West betonar faran med sÄdant skvaller som har för avsikt att förstöra eller sabotera för nÄgon. I arbetet med att förebygga det har chefen en viktig roll, menar han, genom att föregÄ med gott exempel och inte prata skit om chefer över sig.    Men hur ska vi dÄ avgöra om det vi sÀger om andra Àr inom ramen?
SjÀlv köpte hon inte hans ensidiga avfÀrdande. Enligt hennes erfarenheter kan skvallret ofta vara en ingÄng till allvarligare samtalsÀmnen. Men det Àr ocksÄ vÀrdefullt i sig sjÀlvt.
â De som Ă€r helt ointresserade av skvalÂ
â De flesta hyfsat socialt funktionella mĂ€nniskor kĂ€nner intuitivt nĂ€r skvaller Ă€r elakt. Vi vet: det hĂ€r borde vi inte hĂ„lla pĂ„ och prata om. Men att berĂ€tta om sĂ„dant som att Fredrik har fĂ„tt sparken: Thatâs news man!
20 ESSENS NR 1/2024
â
SPANING
PANEL
Kan du tÀnka dig att fortsÀtta arbeta efter pensionen?
Biba Crona
71 Är, barnmorska pÄ barnmorskemottagningen Dockan i VÀxjö
â NĂR JAG NĂRMADE mig 65 och tĂ€nkte pĂ„ hur det skulle vara att gĂ„ hemma sjĂ€lv som pensionĂ€r sĂ„ kĂ€nde jag att nej, det gĂ„r inte! Det var ont om barnmorskor redan dĂ„ och min arbetsgivare tackade gladeligen ja nĂ€r jag erbjöd mig att fortsĂ€tta arbeta. Jag jobbade 75 procent pĂ„ förlossningen till jag var 70 och ville gĂ„ ner till halvtid. DĂ„ fick jag nobben, sĂ„ jag sa upp mig pĂ„ lasarettet och började pĂ„ mödravĂ„rden i stĂ€llet. Idag arbetar jag 40 procent och fĂ„r lĂ€gga mitt schema sjĂ€lv. Jag Ă€lskar mitt jobb och kommer fortsĂ€tta sĂ„ lĂ€nge kroppen och hjĂ€rnan hĂ„ller. I framtiden kommer det inte vara mĂ€rkvĂ€rdigt att jobba sĂ„ lĂ€nge. Mina vuxna söner lĂ€r inte kunna gĂ„ i pension före 70.
Mikael Hallberg 50 Är, bitrÀdande administrativ chef pÄ Sjöfartsverket, Göteborg
â DET BEROR HELT och hĂ„llet pĂ„. Om jag trivs med mitt jobb och kan jobba med nĂ„got som kĂ€nns meningsfullt sĂ„ kan jag absolut tĂ€nka mig att fortsĂ€tta efter 67. Jag kanske inte kommer vilja jobba heltid, men jag kan mycket vĂ€l tĂ€nka mig en deltidstjĂ€nst nĂ€r jag Ă€r Ă€ldre. Jag tror att det Ă€r ett sĂ€tt att hĂ„lla igĂ„ng bĂ„de kropp och hjĂ€rna.
Jag hÄller tummarna för att jag inte behöver oroa mig för ekonomin nÀr jag vÀl bestÀmmer mig för att gÄ i pension.
Jag hoppas att ett eventuellt beslut om att fortsÀtta arbeta Àven som pensionÀr handlar om att jag fortfarande tycker att det Àr sÄ roligt att gÄ till jobbet.
â JAG FYLLER 65 i sommar, sĂ„ det Ă€r hög tid att bestĂ€mma mig. Jag har varit i valet och kvalet om jag ska fortsĂ€tta jobba ett tag till eller gĂ„ i pension, men nu lutar det Ă„t att jag blir pensionĂ€r pĂ„ heltid. Tack vare förmĂ„nliga avtal kunde jag börja ta ut delpension redan för ett och ett halvt Ă„r sedan och sedan dess har jag trappat ned till 70 procent. Det Ă€r klart att det kĂ€nns lite vemodigt att sluta arbeta helt och hĂ„llet. Jag har alltid gillat mitt arbete och kommer att sakna alla fina kollegor. Men i och med pensioneringen kan jag helt fokusera pĂ„ mitt stora intresse som Ă€r konst och mĂ„leri. Jag ser verkligen fram emot att kunna Ă€gna mig Ă„t det pĂ„ heltid.
TEXT: ANNE RALF HĂ
LLBUS
Christina Roos 64, senior projektingenjör pÄ Trafikverket, Stockholm
NR 1/2024 ESSENS 21
Om krisen kommer
SÄ förbereder sig arbetsmarknaden för kris sid 24
Ulriks uppdrag: rĂ€dda Ăstersjön frĂ„n oljan sid 26 JĂ€ttekriserna och hur de ska hanteras sid 30
KATAS REDO
TEMA
TROF? FĂR
Krig, Kinavirus och klantiga sjömÀn. Det gÄr sÀllan att gissa sig till nÀsta katastrof. Men hur
ser egentligen beredskapen ut i arbetslivet?
TEMA
Om krisen kommer
Vet du hur ditt arbete kommer pÄverkas i hÀndelse av kris eller krig? NÄgra kan svara ja pÄ frÄgan, de flesta har ingen aning. Men i oroliga tider kan en förÀndring gÄ fort.
TEXT: ANNE RALF HĂ
LLBUS
Nyligen kom en statlig utredning som berör arbetsrÀtt i krigstid. Det Àr första gÄngen pÄ över 40 Är som frÄgan utretts pÄ uppdrag av regeringen.
â Det visar vilken orolig tid vi har framför oss. De tidigare avtal som finns Ă€r framtagna för en annan tid. MĂ„nga av dem hĂ€rstammar frĂ„n kalla kriget, sĂ€ger Mats Eriksson, som i sin roll som förhandlingschef pĂ„ SRAT hĂ„ller koll pĂ„ vilka arbetsrĂ€ttsliga konsekvenser en uppkommen kris kan fĂ„.
Rysslands anfall pÄ Ukraina för tvÄ Är sedan blev ett bryskt uppvaknande efter decennier av nedrustning av totalförsvaret. 60 statliga myndigheter fick uppdraget att bli beredskapsmyndigheter med sÀrskild betydelse för samhÀllets civila beredskap.
De lite yrvakna förberedelserna handlar inte bara om risken för krig, utan Àven kriser
orsakade av till exempel en pandemi eller naturkatastrof.
â OcksĂ„ den typen av kris krĂ€ver mycket av samhĂ€llets resurser, men hĂ€r ligger vi lĂ€ngre fram. Vi har lĂ€rt oss en del av skogsbrĂ€nderna 2018 och covidÂ19Âpandemin 2020, sĂ€ger Mats Eriksson.
En relativt stor grupp av SRAT:s medlemmar finns pÄ försvarsnÀra myndigheter och Àr direkt berörda av det Àndrade sÀkerhetslÀget.
â De jobbar redan utifrĂ„n en annan verklighet. Idag Ă€r det inte troligt att Sverige skulle hamna i en krigssituation, men det finns en hotbild. Och med ett medlemskap i Nato blir vi direkt involverade i krigssituationer, Ă€ven om de utspelar sig en bit bort frĂ„n Sverige, sĂ€ger Mats Eriksson.
SĂKERHETSKLASSNING ĂR en frĂ„ga som kan fĂ„ allt större betydelse för arbetsmarknaden. Lagstiftningen Ă€r under förĂ€ndring och fler
24 ESSENS NR 1/2024
jobb blir sÀkerhetsklassade, vilket pÄverkar sÄvÀl anstÀllda som arbetssökande.
â Tidigare var sĂ€kerhetsklassning av personal pĂ„ statliga myndigheter relativt ovanligt, men sĂ„ Ă€r det inte lĂ€ngre. MĂ„nga samhĂ€llsviktiga verksamheter berörs: vatten och avlopp, flyget, spĂ„rtrafiken och sjöfarten för att nĂ€mna nĂ„gra. Det hĂ€r hĂ„ller faktiskt pĂ„ att bli ett stort problem. Inte sĂ€kerhetsklassningen i sig, men konsekvenserna för dem som inte klarar en klassning. Det kan handla om att man kommer frĂ„n fel land eller att man har anhöriga med ett kriminellt förflutet, som gör att man mĂ„ste omplaceras eller i vĂ€rsta fall blir av med jobbet, sĂ€ger Mats Eriksson och fortsĂ€tter:
â Det gör det ocksĂ„ svĂ„rare att hitta och anstĂ€lla personal. MĂ„nga Ă€r oroliga för kompetensförsörjningen framĂ„t. Om arbetssökande mĂ„ste vara beredda pĂ„ att hela deras familjer prövas, kan det bli svĂ„rt att rekrytera.
SRAT:S ORDFĂRANDE Magnus Nordström
funderar ocksÄ över hur arbetskraften ska fördelas i hÀndelse av kris eller krig. Han konstaterar att frÄn en dag till en annan kan efterfrÄgan pÄ viss kompetens bli lÄngt högre Àn tillgÄngen.
â Vissa uppgifter i samhĂ€llet blir otroligt kritiska och det kommer snabbt att uppstĂ„ brist pĂ„ personal dĂ€r. Vilka det handlar om gĂ„r inte helt att förutsĂ€ga, det beror pĂ„ vilken typ av kris vi stĂ„r inför. Andra kommer ha mycket lite att göra och jag kan tĂ€nka mig att det kan bli aktuellt att myndigheter och andra verksamheter kommer att lĂ„na personal av varandra.
LÀrdomar finns att dra frÄn pandemin, sÀger Magnus Nordström, dÄ i princip samtliga yrkesgrupper inom vÄrden fick stÀlla om och arbeta mer och ofta Àven med andra uppgifter Àn innan.
â Ăven om omstĂ€llningen gick ganska snabbt tog det tid innan det blev nĂ„gorlunda jĂ€mvikt mellan behov och resurser. För att snabbare hantera motsvarande krislĂ€ge i
FĂRSLAG FĂR ARBETSRĂTT VID KRIG OCH KRIGSFARA
I ett förslag till ny arbetsrĂ€ttslig beredskapsreglering mĂ„ste det hĂ€r vara möjligt: â Undvika fackliga stridsĂ„tgĂ€rder, som försenar produktion, tjĂ€nster och samhĂ€llsviktig verksamhet. â Arbetsgivare ska enkelt kunna anstĂ€lla och sĂ€ga upp personal. â Arbetsgivare ska kunna begrĂ€nsa ledigheter. â Kunna lĂ€tta pĂ„ arbetsmiljökrav. â Ăka arbetstidsuttaget.
framtiden mĂ„ste vi nog tĂ€nka lite mindre kostnadseffektivt och specialiserat. Det mĂ„ste finnas utrymme för kompetens som bara kommer till anvĂ€ndning i krissituationer. Precis som med vĂ€rnplikten behöver vi planera, utbilda och öva oss i uppgifter som bara behövs i kris â förmĂ„gor som vi hoppas att vi aldrig ska behöva anvĂ€nda oss av.
Ansvarsprincipen innebĂ€r att den som har ansvar för en viss sak under normala omstĂ€ndigheter ska hantera detta Ă€ven i ett krislĂ€ge. Men i en större kris krĂ€vs en större överblick, menar Magnus Nordström. Olika kompetenser och verksamheter mĂ„ste vara förberedda pĂ„ att samverka, ingen klarar allt sjĂ€lv. â I en sĂ„dan situation krĂ€vs ledarskap pĂ„ hög nivĂ„, som förtydligar vad som ska uppnĂ„s och har perspektiv att se och lösa problem. Att lösa uppgiften mĂ„ste gĂ„ före administrativa grĂ€nser och finansiering. Det fĂ„r inte fastna i frĂ„gan om vem som ska betala rĂ€kningen. Idag Ă€r ryggradsreflexen ofta att invĂ€nta central finansiering i stĂ€llet för att genast börja jobba pĂ„. Det Ă€r en risk om alla Ă€r sĂ„ hĂ„rt styrda ekonomiskt att ingen pĂ„ förhand vĂ„gar lĂ€gga ut för notan nĂ€r nĂ„got allvarligt intrĂ€ffar. â
NR 1/2024 ESSENS 25
TEMA
Om krisen kommer
sattes Sveriges beredskap pÄ hÄrt prov. Kustbevakningen fick snabbt bygga upp en stab för att leda saneringen.
TEXT: ANNE RALF HĂ
LLBUS
Under de dryga trettio Är som Ulrik Nielsen varit anstÀlld inom Kustbevakningen har han hunnit med mÄnga olika befattningar.
Idag Àr han befÀlhavare pÄ patrullfartyget KBV 311 som utgÄr frÄn VÀrmdö i Stockholms skÀrgÄrd.
Under normala förhÄllanden arbetar Ulrik tolv dygn i mÄnaden, fördelade över pass pÄ tre eller fyra dygn. Under ett dygn Àr fjorton timmar arbetstid och tio timmar jour.
â Vi har en reglerad vila pĂ„ tio timmar varje dygn, men fĂ„r anpassa arbetstiden efter hur situationen ser ut i stunden. Om vi arbetar
ULRIK NIELSEN
â Gör: BefĂ€lhavare inom Kustbevakningen, dĂ€r han arbetat sedan 1992
â Ă
lder: 57 Ă„r.
â Bor: Sollentuna utanför Stockholm.
med rÀddningstjÀnst, exempelvis ett oljeutslÀpp, kan vi inte vila i tio timmar. Vi fÄr köra pÄ och försöka avgöra hur lÀnge vi kan jobba innan det blir farligt.
TIDIGT PĂ
MORGONEN söndagen den 22 oktober förra Ă„ret intrĂ€ffade ett sĂ„dant utslĂ€pp. Den CypernÂflaggade passagerarfĂ€rjan Marco Polo gick pĂ„ grund i Pukaviksbukten, vĂ€ster om Hanö i Blekinge skĂ€rgĂ„rd. Det ledde till vad som skulle visa sig bli ett av de största oljeutslĂ€ppen i Sverige i modern tid, med 150 000 liter tjockolja som lĂ€ckte ut vid kusten.
Ulrik Nielsen, som var ledig, kallades ned för att organisera sig i en stab i fiskehamnen i Hörvik.
â Min roll var att vara med och leda arbetet med att ta bort olja pĂ„ grundare vatten och nĂ€ra strĂ€nderna. Oljans konsistens Ă€r som bulldeg, den Ă€r tung och svĂ„r att ta hand om. Vi hade sju mindre bĂ„tar med kustbevakare som Ă„kte ut och kom tillbaka insmetade i olja. Jag sĂ„g till att bĂ„de mĂ€nniskor och bĂ„tar
26 ESSENS NR 1/2024
Ulrik Nielsen
Bogsering av passagerarfĂ€rjan Marco Polo som gĂ„tt pĂ„ grund och slĂ€ppt ut 15â000 liter tjockolja.
NR 1/2024 ESSENS 27
FOTO: ANDREAS NILSSON FOTO: KUSTBEVAKNINGEN
TEMA
Om krisen kommer
sanerades, att kustbevakarna fick mat i sig, nya klÀder och nÄgonstans att sova.
Kustbevakningens personal utför strandnÀra oljebekÀmpning.
I ett första skede arbetade Ulrik Nielsen i fem dygn med att bygga upp en organisation som kunde bistÄ med allt som behövdes för att kustbevakare i mindre bÄtar skulle kunna Äka ut och ta upp olja.
â Kustbevakningen ansvarar för all olja i vattnet. NĂ€r den flutit upp pĂ„ land Ă€r det den kommunala rĂ€ddningstjĂ€nstens ansvar, berĂ€ttar Ulrik Nielsen och konstaterar att det kan orsaka praktiska problem:
Kustbevakningen arbetar med oljeupptagningstrÄl en vecka efter att Marco Polo gick pÄ grund.
â Olja som flutit upp pĂ„ land kan blĂ„sa ut i havet igen. I ett sĂ„dant lĂ€ge gĂ„r det inte att stĂ„ och tjafsa om grĂ€nsdragningar och vem som
har ansvar medan oljan Äker upp och ner ur vattnet. Oljan mÄste upp och om det Àr vi eller kommunen som ska fÄ ersÀttning fÄr diskuteras senare.
Sammanlagt jobbade Ulrik Nielsen nio dygn med oljeutslÀppet i Blekinge, med avbrott för ledighet över helgen.
â NĂ€r staben insĂ„g att rĂ€ddningsinsatsen skulle dra ut pĂ„ tiden ordnade de sĂ„ att de som behövde fick avlastning. I en krissituation mĂ„ste det alltid göras en avvĂ€gning mellan att ge personal tid att komma in i verksamheten och lĂ€ra sig rutiner mot att ge dem ledigt, annars blir de för trötta.
Ulrik Nielsen har inget att klaga pÄ nÀr det gÀller ledning och uppbackning frÄn ledningen pÄ Kustbevakningen.
â Vi hade huvudskyddsombud pĂ„ plats för att sĂ€kerstĂ€lla att arbetsmiljön och arbetarÂ
28 ESSENS NR 1/2024
FOTO: KUSTBEVAKNINGEN
skyddet fungerade. Oljesanering innebÀr avsevÀrda hÀlsorisker, men jag upplevde aldrig att det fanns nÄgon risk för vÄr personal.
I ETT VIDARE PERSPEKTIV skulle Ulrik Nielsen dÀremot önska sig större tydlighet, bÄde frÄn Kustbevakningen som myndighet och Àven frÄn dess uppdragsgivare, det vill sÀga regeringen.
Vilken roll förvÀntas Kustbevakningen ta i en större samhÀllskris eller i vÀrsta fall mobilisering och krig, undrar Ulrik Nielsen.
â Idag stĂ„r frĂ„gor om totalförsvar högt pĂ„ agendan, men vi pĂ„ linjen har fortfarande inte fĂ„tt tydlig information om vad som förvĂ€ntas av oss i ett krislĂ€ge. Kriget i Ukraina har pĂ„gĂ„tt i över tvĂ„ Ă„r, men vi vet fortfarande inte vad vĂ„r roll inom Kustbevakningen skulle vara om kriget sprider sig. â
Flygteknikerna viktig resurs i kris
Krigshotet pÄverkar flygteknikerna pÄ mÄnga olika sÀtt. Vissa jobbar redan inom försvaret. Men alla verkar i miljöer som kan bli utsatta för förhöjd risk.
För trettio Är sedan var det inte ovanligt att flygtekniker inom civilflyget var krigsplacerade pÄ sin arbetsplats. Det var Àven pÄbjudet att ett visst antal civila flygplan skulle stÄ till statens förfogande vid förhöjd beredskap eller krig.
â Men i och med nedmonteringen av försvaret Ă€r det nog ingen som tĂ€nkt pĂ„ det civila passagerar- och fraktflyget som en möjlig del av totalförsvaret pĂ„ lĂ€nge, sĂ€ger Ola Blomqvist, ordförande för Svensk Flygteknikerförening.
Flygtekniker berörs i olika grad av det förhöjda sÀkerhetslÀge som rÄder. De som arbetar inom Försvarsmakten pÄverkas naturligtvis, men Àven medlemmar inom andra samhÀllsviktiga funktioner som ambulans, sjörÀddning och polis.
â Redan innan kriget bröt ut i Ukraina fick vi veta att vĂ„ra medlemmar i den typen av verksamhet skulle komma att krigsplaceras. Det visar att medvetenheten om sĂ€kerheten i landet har ökat under en lĂ€ngre tid, Ă€ven om det kan tyckas som att kvarnarna malt lĂ„ngsamt, sĂ€ger han.
Ola Blomqvist kÀnner inte till att det Àr aktuellt att utöka civilplikten Àven för flygtekniker inom passagerarflyget. Men han hÄller det inte för otroligt att det kan hÀnda.
Hur skulle det pÄverka medlemmarna?
â Det kommer att krĂ€vas nĂ„gon form av utbildning och briefing om vad som krĂ€vs av den som nyttjas i civilplikt och krigsplaceras pĂ„ sin arbetsplats. Flygplatser Ă€r ett prioriterat mĂ„l för fientlig verkan, vilket kan öka risknivĂ„n i arbetet.
De medlemmar som arbetar inom Försvarsmakten, varav de flesta Àr civilanstÀllda, kan komma att pÄverkas i högre grad.
â De kan bli involverade i internationella uppdrag. Vad Sveriges medlemskap i Nato kommer att innebĂ€ra vet vi inte Ă€n, men det tillför givetvis ytterligare en dimension till frĂ„gan, sĂ€ger Ola Blomqvist. â
Ola Blomqvist
FOTO: KUSTBEVAKNINGEN
TEMA
Om krisen kommer
SJU SVĂ
RA Ă
R
2017
7 april, strax före kl 15 skedde ett terrordĂ„d pĂ„ Drottninggatan i Stockholm. Rakhmat Akilov körde ihjĂ€l fem personer med en stulen lastbil som han slutligen krockade in i Ă
hléns och dÀr försökte sprÀnga. HÀndelsen fÄr stor pÄverkan pÄ Sverige. I slutet av Äret briserar #metoo som pÄ sitt sÀtt fÄr ett Ànnu bredare genomslag i svenskt arbetsliv.
En rad kriser de senaste Ären ha stÀrkt samhÀllets beredskap. Svensk krishantering bygger pÄ tre viktiga principer som styr hur ansvaret ska fördelas nÀr det ovÀntade hÀnder.
FOTO: TOMAS ONEBORG/SVD/TT
TEXT: ANNE RALF HĂ
LLBUS
GRAFIK: SANDRA JOHNSON
2018
I juli, den heta torra sommaren 2018, brann det pÄ ett femtiotal platser runt om i Sverige. Omkring 25 000 hektar skog omfattades och hundratals mÀnniskor evakuerades. Sverige begÀrde stöd genom EU:s civilskyddsmekanism och hjÀlp kom i form av bland annat italienska brandbekÀmpningsplan och brandmÀn som körde frÄn Polen för att hjÀlpa till med slÀckningsarbete i Dalarna.
2019
Ă
ret inleddes med en av de vÀrsta stormar som svept över norra Europa. Den fick namnet Alfrida och gjorde över 100 000 svenska hushÄll strömlösa, slog ut telenÀtet pÄ Gotland och lamslog kollektivtrafiken i stora delar av landet. Skog för mÄngmiljonbelopp förstördes, frÀmst i Uppsalas och Stockholms lÀn.
30 ESSENS NR 1/2024
2020
31 januari rapporterades det första fallet av covid-19 i Sverige. 11 mars förklarade
WHO att covid-19 var en pandemi och samma dag dog den första patienten i Sverige i sjukdomen. Under vÄren 2020 var Sverige det fjÀrde hÄrdast drabbade landet i EU rÀknat i antal döda med covid-19. Med hittills över 18 000 dödsfall Àr covid-19 den mest dödliga epidemi som drabbat Sverige sedan spanska sjukan 1918.
SĂ
SKA SVENSK KRISHANTERING FUNGERA
â Ansvarsprincipen: den som har ansvar för en verksamhet under normala förhĂ„llanden ska ha det ocksĂ„ i en krissituation. SjukvĂ„rden tar hand om vĂ„rden, kommunerna om skolan och Ă€ldreomsorgen, och sĂ„ vidare.
â Likhetsprincipen: i en krissituation ska verksamheten sĂ„ lĂ„ngt det Ă€r möjligt fungera pĂ„ liknande sĂ€tt och pĂ„ samma plats som under normala omstĂ€ndigheter.
â NĂ€rhetsprincipen: en kris ska hanteras dĂ€r den intrĂ€ffar och av dem som Ă€r nĂ€rmast berörda och ansvariga. I första hand ska den drabbade kommunen och regionen leda och arbeta med insatser. Bara om de lokala resurserna inte rĂ€cker till blir det aktuellt med statliga insatser.
2021
2023
Tidigt pÄ morgonen den 22 oktober gick passagerarfÀrjan Marco Polo pÄ grund i Pukaviksbukten utanför Blekinges kust. 150 000 liter tjockolja rann rakt ut i havet, vilket gör hÀndelsen till den största oljekatastrofen i Sverige i modern tid.
2022
Morgonen den 24 februari vaknade vi till nyheten att Ryssland inlett en storskalig invasion av Ukraina. Sedan dess pÄgÄr ett krig i Europa, det första sedan krigen i forna Jugoslavien 1991 till 2001. För Sverige innebÀr Rysslands anfallskrig mot Ukraina slutet pÄ 200 Ärs alliansfrihet nÀr vi inom en snar framtid gÄr med i Nato.
En vecka innan jul slogs Kalix kommuns alla it-system ut i en ransomware-attack, som ingen Àn idag vet vem som stod bakom. Allt som fungerade var telefonerna, i övrigt fick kommunens verksamheter stÀlla om till analoga arbetssÀtt i tre veckor. Tack vare anstÀllda som jobbade över hela jul- och nyÄrshelgen och krisberedskapsplaner som kommunen genomfört flera Är innan attacken kom Kalix oskatt ur krisen.
FOTO: KUSTBEVAKNINGEN
FOTO: WIKICOMMONS/CC
TÀnj pÄ grÀnserna för friskvÄrd!
Mindre Ă€n hĂ€lften av alla som erbjuds friskvĂ„rdsbidrag utnyttjar det till fullo â kanske dags att vidga vyerna? Inspireras av ovĂ€ntade aktiviteter som ger friskvĂ„rdsbidrag.
PĂ„ (och i) vattnet
Glöm motionssim och vattengympa â tĂ€nk att flyta runt i en varm tank med saltvatten eller sjunka ner i ett vĂ€lgörande örtbad. Eller varför inte störta ner för en vild fors och kĂ€nna livet i dig? Floating, forsrĂ€nning och örtbad Ă€r alla aktiviteter som kan bekostas av friskvĂ„rdsbidrag. Inte din kopp te? DĂ„ kanske segling, kallbad, dykning eller kitesurfing kan vara nĂ„got.
Kropp och sjÀl
Glöm inte att ta hand om hela dig! Kanske vill du lĂ€gga om kosten, sluta med dĂ„liga vanor eller kĂ€nna dig gladare och piggare i Ă„r? Exempel pĂ„ aktiviteter som frĂ€mjar kropp och sjĂ€l kan vara kostrĂ„dgivning, ljusterapi, skrattgympa och hypnos â alla godkĂ€nda för friskvĂ„rdsbidrag.
Action och adrenalin
Testa nÄgot nytt som fÄr hjÀrtat att pumpa fortare! SvÀva tyngdlös i luften med bodyflight, lÀr dig klÀttra i berg eller upplev en fartfylld racingupplevelse med speedway. Andra exempel pÄ ösiga aktiviteter som du kan lösa som friskvÄrd Àr paintball och westernskytte. Nu kör vi!
Kul med djur
Vem kan frĂ€mja hĂ€lsan om inte djuren? Ta med din fyrbenta vĂ€n och testa agility, vandra med alpackor i naturen eller testa att köra, hoppa eller spela polo med hĂ€st! Alpackavandring Ă€r faktiskt en godkĂ€nd aktivitet â sĂ„vĂ€l som olika former av hĂ€st sport och hinderbana för hundar.
LISTAN
32 ESSENS NR 1/2024
Ska vi gÄ pÄ promenad?
KRĂNIKA
SÄ pÄverkar AI-tekniken arbetslivet
NĂ€r jag anvĂ€nder chattbottar kĂ€nns det fortfarande dĂ„ och dĂ„ som att golvet försvinner under mig. Ăr det hĂ€r pĂ„ riktigt? Har vi uppfunnit maskiner som kan tĂ€nka?
Det har gÄtt drygt ett Är sedan en ny generation av chattbottar slog vÀrlden med hÀpnad. Vi hÄller fortfarande pÄ att lÀra oss vad de kan, hur de pÄverkar vardag, arbetsliv och samhÀlle och hur vi ska förhÄlla oss till dem. Jag tillhör de fÄ som har kunnat lÀgga mycket tid pÄ att försöka förstÄ tekniken och dess implikationer, och en frÄga framstÄr som allt viktigare för mig: Hur utvecklas tekniken de nÀrmsta Ären?
Det gĂ„r att försöka mĂ€ta hastigheten i utvecklingen pĂ„ mĂ„nga olika sĂ€tt, men inget ger en tydligare bild Ă€n detta: GPTÂ2, som lanserades 2019, lyckades inte alltid rĂ€kna till tio. GPTÂ4, som lanserades fyra Ă„r senare, fĂ„r höga betyg pĂ„ mĂ„nga examensprov. Var Ă€r vi om ytterligare fyra Ă„r?
»Det enda ansvarsfulla Àr att ta höjd för Ànnu större förÀndringar.«
Omkring hÀlften av alla svenskar har fortfarande inte testat den nya generationens AI, och de som testat har ofta anvÀnt teknik frÄn slutet av 2022. Sedan dess har utvecklingen rusat vidare. Det finns tecken pÄ att de stora
sprÄkmodellerna, som ligger bakom moderna chattbottar, inte blir sÄ mycket bÀttre Àn de Àr nu. Men det finns ocksÄ tecken pÄ att nya genombrott Àr pÄ gÄng.
DET
GĂ
R INTE ATT förutsÀga vad de nÀrmsta Ären kommer att föra med sig nÀr det gÀller AI. Men tvÄ saker Àr tydliga: Det ena Àr att den teknik som finns redan idag kommer att medföra stora förÀndringar nÀr den börjar anvÀndas pÄ riktigt. Det andra Àr att det enda ansvarsfulla Àr att ta höjd för Ànnu större förÀndringar i framtiden.
En av de mer direkta frÄgorna handlar om hur AI pÄverkar arbetsmarknaden. Olika yrken pÄverkas olika, eftersom arbetsuppgifter ser sÄ olika ut. En enkel tumregel för att se hur morgondagens AI kan pÄverka ett yrke Àr att frÄga sig: Vilka delar av jobbet gÄr att göra pÄ distans? Det Àr delar som kan komma att skötas av AI.
Ta nĂ„gra minuter och fundera över hur stor del av ditt jobb som gĂ„r att sköta pĂ„ distans. Det ger en fingervisning om hur stora förĂ€ndringar det kan komma att bli de nĂ€rmsta Ă„ren. Fundera sedan ocksĂ„ pĂ„ hur det vore om du hade en AI med samma kompetens som du att delegera distansuppgifter till, och hur ditt arbete skulle vara dĂ„. Det kan ge en fingervisning om hur ditt yrke, i bĂ€sta fall, kan komma att bli. â
NR 1/2024 ESSENS 33
Johan Falk AI-expert och författare
Johan Falk Ă€r utbildare inom AI och författare till nya boken âAI för nybörjareâ.
SRAT
ditt fackförbund
Vi mÄste försvara vÄra kollektivavtal
FĂRST I KRISSITUATIONER blir vi medvetna om att skydda och vĂ„rda det vi tar för givet. Det gĂ€ller vĂ„r demokrati, vĂ„r rĂ€ttsstat och vĂ„r trygga arbetsmarknad. Vi mĂ„ste stĂ„ upp för vĂ„r arbetsmarknadsmodell!
Tillit har alltid varit en fundamental del i Sveriges samhÀllskontrakt. Arbetstagare och arbetsgivare har givits förtroendet att forma en vÀl fungerande arbetsmarknad. Vi kommer överens om lönesÀttning, anstÀllningsform, arbetstid, semester, omstÀllning, arbetsmiljö samt tjÀnstepension och förÀldralön genom kollektivavtal.
»En förutsÀttning för starka kollektivavtal Àr starka fack.«
En förutsÀttning för starka kollektiv avtal Àr starka fack. Cirka 70 procent av alla anstÀllda i Sverige Àr med i facket. Hela 90 procent av alla anstÀllda omfat tas av avtal. 50 fackförbund och arbets givarorganisationer förhandlar omkring 650 kollektivavtal. Det Àr en stor styrka!
VÄr svenska modell Àr ganska unik. I de flesta andra demo kratier Àr bara 10 till 30 procent medlemmar i en fackförening, vilket gör facken svaga i förhÄllande till arbetsgivarparten. PÄ mÄnga hÄll i vÀrlden Àr det vanligt med korta, destruktiva strejker för att pÄverka lagstiftare. I Sverige vÀrdesÀtter vi lÄngsiktig tillit. HÀr finns en medvetenhet hos arbets marknadsparterna om att vi alla sitter i samma bÄt och vi ser konflikt som en sista utvÀg.
Vi mÄste fortsÀtta att vÄrda och utveckla vÄra avtal genom förhandling och samverkan!
Har du frÄgor?
GÄ in pÄ srat.se och hör av dig sÄ hjÀlper vi till!
Jag gillar...
...att pĂ„minnas om vad vi ska försvara genom att lyssna till Paolo Nutinis âIron Skyâ och ibland se min favoritfilm âDiktatornâ av Chaplin. Det hjĂ€lper nĂ€r jag tröttnat pĂ„ despoter, krig, intolerans och populistisk trĂ„ngsynthet.
34 ESSENS NR 1/2024
Magnus Nordström Förbundsordförande SRAT
ARBETSRĂTT
Vad gÀller nÀr nytt företag tar över verksamhet?
AnstÀllda fÄr en förÀndrad situation nÀr ett företag tar över ett annat företags verksamhet, till exempel genom offentlig upphandling.
LAGEN OM anstÀllningsskydd (LAS) och MedbestÀmmandelagen (MBL) reglerar sÄ kallad verksamhetsövergÄng. Stefan Strömqvist, förhandlare pÄ SRAT, reder ut vad som gÀller.
Vad har anstÀllda för rÀtt nÀr ett nytt företag tar över?
â Alla medarbetare som inte sĂ€ger nej har rĂ€tt att bli anstĂ€llda i det företag som tar över. Tackar du nej kan du dĂ€remot bli uppsagd pĂ„ grund av arbetsbrist.
Vilka villkor har anstÀllda rÀtt till?
â Grundregeln Ă€r att du behĂ„ller anstĂ€llningsvillkor och tidigare lön. Vi förhandlar med arbetsgivarna i sĂ„ kallade inrangeringsförhandlingar.
Vad vill vi som fack uppnÄ i förhandlingarna?
â För SRAT Ă€r det alltid viktigt att skydda medlemmarnas villkor. Det Ă€r allt frĂ„n arbetsmiljö och arbetstid till pensionsvillkor och förmĂ„ner. Inrangering handlar om att vi förhandlar om att delar i det gĂ€llande kollektivavtalet ska smĂ€lta samman med det nya företagets avtal. Vi Ă€r tvĂ„ parter som bĂ„da vill plocka russinen ur kakan.
TEXT: PATRICIA WIDERGREN â
FĂRSLAG
SÄ kan hot och vÄld mot tjÀnstemÀn minska
En utredning om ÄtgÀrder för att minska offentliganstÀlldas utsatthet för hot eller vÄld har lÀmnat förslag till regeringen. Utredningen föreslÄr skÀrpta maxstraff för vÄld eller hot mot tjÀnsteman och att förolÀmpning mot tjÀnsteman införs som ett nytt brott.
SRAT vĂ€lkomnar att utredningen föreslĂ„r ett utökat straffrĂ€ttsligt skydd, men saknar förslag för ett ökat skydd av tjĂ€nstemĂ€ns personuppgifter. â
DIGITALT SRAT har ny webbplats
I slutet av januari lanserades första versionen av SRAT:s nya webbplats. Nu ska det bli lĂ€ttare att navigera och fĂ„ överblick. Sidan Ă€r uppfrĂ€schad och speglar SRAT:s nya visuella identitet. Samma funktioner som tidigare finns pĂ„ sajten. Du kan logga in och hitta information som rör dig. Förhoppningen Ă€r att den nya sidan ska kĂ€nnas modern och att det ska vara lĂ€tt för dig som medlem att hitta viktig facklig information. â
FOTO: GETTY IMAGES
SRAT vaktar medlemmarnas rÀttigheter nÀr verksamheter byter regi.
SRAT
ditt fackförbund
Svar pÄ frÄgor om ditt arbetsliv
Har du en frÄga? Mejla till kansli@srat.se
SRAT:s experter svarar pÄ dina frÄgor om arbetsmiljö, lön, rÀttigheter och anstÀllningsvillkor. FÄr ni info om hur jag jobbar?
FÄr SRAT automatiskt information om min sysselsÀttning?
SVAR: Nej, det fÄr vi inte. För att du ska ha tillgÄng till rÀtt service och förmÄner och betala rÀtt medlemsavgift behöver du meddela oss aktuella medlemsuppgifter. Om du exempelvis har ny arbetsgivare, blivit förÀldraledig, lÄngtidssjukskriven, arbetssökande, har börjat studera eller gÄtt i pension behöver du meddela det. MÄnga Àndringar kan du göra sjÀlv pÄ Min sida pÄ srat. se. DÀr loggar du enkelt in med BankID.
PÄ Mina sidor kan du ocksÄ se vilka kontaktuppgifter vi har till dig, vilka dina fackliga kontakter Àr och du kan Àven se dina fakturor.
Marie Samuels
Vad gÀller om kriget kommer?
Vi Ă€r anstĂ€llda pĂ„ Ăstersunds sjukhus och undrar vad som hĂ€nder med vĂ„r arbetsskyldighet om det blir krig i Sverige. Vad gĂ€ller?
SVAR: Det Àr tyvÀrr inte sÄ enkelt att svara pÄ. Sannolikt blir det inga större förÀndringar. De flesta kommer att fortsÀtta gÄ
till jobbet som vanligt. Men ni kan ocksÄ pÄverkas av till exempel krigsplacering eller allmÀn tjÀnsteplikt. För er som arbetar i en region finns ocksÄ ett sÀrskilt krigsoch beredskapsavtal.
Om det skulle bli krig sÀtts arbetsrÀtten ur spel och regionernas krigs och beredskapsavtal trÀder in i stÀllet. Avtalet innebÀr i korthet en utvidgning av arbetsskyldigheten. Det innebÀr att du som medarbetare till exempel kan beordras att arbeta lÀngre arbetspass Àn i normalfallet. Din arbetstid kan förlÀggas över hela dygnet oavsett om du tidigare jobbat nattetid eller inte. Avtalet innebÀr ocksÄ att anstÀllda kan behöva ta sig an arbetsuppgifter som egentligen inte ingÄr i de ordinarie arbetsuppgifterna.
36 ESSENS NR 1/2024
Marie Samuels medlemsservice
Hanna AdlertegMelinder förhandlare
Mitt tips Àr att ni tar upp era funderingar om vad som hÀnder i ett eventuellt krig med er arbetsgivare. Ta upp frÄgan med er chef pÄ en arbetsplatstrÀff sÄ att ni fÄr bra koll pÄ hur just er arbetsgivare planerar för ett kris eller krigscenario.
Hanna Adlerteg-Melinder Olycka pÄ arbetsplatsen?
Jag Àr skyddsombud pÄ min arbetsplats och undrar kring arbetsgivares skyldigheter om det intrÀffar nÄgon form av kris pÄ jobbet. Vad hÀnder om nÄgon skulle rÄka ut för en allvarlig olycka, ett överfall eller i vÀrsta fall om en kollega skulle dö?
SVAR: Alla arbetsplatser, oavsett storlek, ska ha beredskap och rutiner för olika typer av hÀndelser som skulle kunna drabba anstÀllda pÄ arbetsplatsen. Alla arbetsplatser mÄste ha en krisplan. I krisplanen ska det tydligt framgÄ hur man ska agera om det uppstÄr en kris pÄ jobbet och vem som har ansvar för vad. Det Àr viktigt att du och dina kollegor kÀnner till planen, att ni vet vad som förvÀntas av er i en kris och var anstÀllda kan vÀnda sig för stöd.
»Alla arbetsplatser mÄste ha en krisplan. DÀr ska det tydligt framgÄ vem som har ansvar för vad.«
Arbetsmiljöverket
stÀller ocksÄ krav pÄ att chefer och arbetsledare har tillrÀckligt med kunskap för att kunna ordna med krisstöd pÄ ett bra sÀtt. Det ska finnas tillgÄng till första hjÀlpen och ni anstÀllda ska veta var materialet finns.
Jag tycker att du som skyddsombud ska kolla med din nÀrmaste chef hur det ser ut pÄ er arbetsplats. Ett bra sÀtt att göra krisplanen kÀnd Àr att gÄ igenom den tillsammans pÄ en arbetsplatstrÀff. DÄ kan alla medarbetare fÄ
möjlighet att lyfta upp frÄgor och farhÄgor. Att vara lite förberedd pÄ vad som skulle kunna hÀnda och hur man kan agera Àr en skyddsfaktor om det skulle uppstÄ en kris.
Som skyddsombud kan du ocksĂ„ föreslĂ„ att ni regelbundet genomför övningar pĂ„ jobbet. En övning kan vara att stĂ€lla frĂ„gan âVad kan hĂ€nda hos oss?â och sedan diskutera utifrĂ„n det. Ett annat sĂ€tt att öva Ă€r att lista ett antal troliga scenarion och sedan diskutera vem som gör vad om det skulle intrĂ€ffa.
Lycka till med arbetsmiljöarbetet! Hör gÀrna av dig till oss pÄ kansliet om du har fler frÄgor.
Hanna
Adlerteg-Melinder
NR 1/2024 ESSENS 37
SRAT ditt fackförbund
SOPHIE SILVERRYD OM BELARUS:
âMĂ„nga fackliga har fĂ€ngslats eller tvingats i exilâ
SRAT:s förbundsjurist
Sophie Silverryd driver frÄgan om fackligt arbete i Belarus.
SOPHIE SILVERRYD sitter i den svenska ILOÂkommittĂ©n. ILO, FN:s fackorgan för arbetslivsfrĂ„gor, har uppmĂ€rksammat Belarus mĂ„ngĂ„riga brott mot fackligas rĂ€ttigheter i landet. Nu har Union to Union pĂ„börjat ett tre Ă„r lĂ„ngt bistĂ„ndsprojekt finansierat av Sida, till stöd för fritt fackligt arbete i Belarus. Hur Ă€r situationen i Belarus för fackliga och hur ska Union to Union hjĂ€lpa?
â Alla fria fackföreningar har förbjudits och mĂ„nga fackliga har fĂ€ngslats eller tvingats i exil. De
som lyckades fly har startat en exilorganisation. För att de ska kunna fortsÀtta med sitt arbete behöver de hjÀlp med pengar till hyrorna av kontor och löner till sina anstÀllda. Men ocksÄ med hur de ska arbeta för
INTERNATIONELLT FACKLIGT ARBETE
â Union to Union Ă€r LO, TCO och Sacos gemensamma organisation som arbetar för att stĂ€rka fack i vĂ€rlden. SRAT Ă€r en del av Saco.
â ILO Ă€r FN:s fackorgan för arbetslivsfrĂ„gor och arbetar med att frĂ€mja sysselsĂ€ttning och bĂ€ttre arbetsvillkor i hela vĂ€rl-
den. Den svenska ILO-kommittén Àr en myndighet med ledamöter som representerar arbetstagare, arbetsgivare och regeringen.
PÄ gÄng i förbundet
24 APRIL
Skyddsombudsutbildning â introduktion. För dig som Ă€r ny som skyddsombud. Digital kurs via Zoom.
25â25 MAJ
SRAT:s förbundsmöte. Temat Ă€r âhĂ„llbart engagemangâ. Bergendal i Sollentuna.
att stötta sina medlemmar som Ă€r spridda över Europa â bĂ„de de som Ă€r fria och de som sitter fĂ€ngslade. Hur bidrar SRAT till projektet?
â Dels genom att vi Ă€r en del av Saco, som tillsammans med TCO och LO stĂ„r bakom Union to Union. Men ocksĂ„ genom mitt arbete i ILO dĂ€r vi har antagit en resolution som grundar sig pĂ„ Belarus mĂ„ngĂ„riga och upprepade brott mot ILO:s konventioner. Den innebĂ€r att regeringar, arbetsgivare och fackföreningar ska vidta Ă„tgĂ€rder för att inte fler brott mot arbetstagares rĂ€ttigheter begĂ„s. De exilfackliga frĂ„n Belarus behöver hjĂ€lp med att bevaka resolutionen och att hĂ„lla den vid liv.
Du blev nyligen invald för ytterligare tvÄ Är i den svenska ILO-kommittén, vilket Àr ditt uppdrag?
â Som ledamot och Sacos representant deltar jag i kommittĂ©ns arbete med att svara pĂ„ svenska remisser och undersökningar frĂ„n ILO. Jag deltar ocksĂ„ i ILO:s Ă„rliga arbetskonferens. â
TEXT: ANNA LUNDMARK
LÀs hela kalendariet pÄ srat.se
14â18 OKTOBER
Utbildning i medarbetar- och ledarskap (UGL). För dig med högre uppdrag i förening eller pÄ arbetsplats. Vaxholm.
38 ESSENS NR 1/2024
Sophie Silverryd förbundsjurist, SRAT
Bara för medlemmar!
Hur bor du, egentligen?
Oavsett om du bor i hyresrÀtt, villa eller bostadsrÀtt fÄr du nu medlemspris pÄ din hemförsÀkring. Och om livet svÀnger och du behöver ett starkare skydd Àr det enkelt att utöka försÀkringen, ocksÄ det med rabatt. Tillsammans med SRAT jobbar vi för att du alltid ska ha tillgÄng till bra och trygga försÀkringar!
folksam.se/srat
MÀrkt med Bra Miljöval!
AVS: SRAT, Box 1419, SE-111 84 Stockholm