Funktionsrätt i samarbete 03/2023

FUNKTIONSRÄTT I SAMARBETE • 3/2023

TEMA: ORD & UTTRYCK

”Jag blir ofta uppläxad på sociala medier”

SOSTE:s chefsekonom Anni Marttinen krossar myter om ekonomi ▸ LÄS INTERVJUN PÅ S. 6

Vem bestämmer hur vi talar om minoriteter? ▸ S. 16

Lätt språk borde tryggas i lagen ▸ S. 20-21

Docent: Funktionsrättsdebatten är så dålig att vi inte kan ha förväntningar på politiken ▸ S. 15

DEADLINES 2023 Nummer 4, 2023. Deadline onsdag den 22 november.

Utkommer vecka 50.

FUNKTIONSRÄTT I SAMARBETE

Sänd ditt material till redaktion@funk.fi.

Allt material i Funktionsrätt i samarbete skyddas av upphovsrätt. Det är förbjudet att utan ansvarig utgivares tillåtelse vidarebefordra texter och bilder i tryckta eller digitala medier. Alla rättigheter förbehålls.

pärmbild: niklas gerkman

Vem gör vad?

ANSVARIG UTGIVARE SAMS – Samarbetsförbundet kring funktionshinder rf CHEFREDAKTÖR Mikaela Remes VISUELL CHEF Sonja Finholm ANSVARIG REDAKTÖR Nina af Hällström MEDVERKANDE I DETTA NUMMER Pia Backman-Nord, Tessa Bamberg, Monica Björkell, Helena Forsgård, Niklas Gerkman, Lars Hedman, Eva Lamppu, Marica Nordman, Kajsa Paakki, Bengt Sigvardsson

SNABBA FAKTA Tidningen Funktionsrätt i samarbete är ett gemensamt språkrör för de finlandssvenska funktionshinderförbunden med målet att bidra till ökad kunskap och förståelse både inom och utanför fältet. Upplagan är 8 000 exemplar. Tidningen stöds av STEA och Konstsamfundet.

Medlemmarna i FMA, FDUV, FSS, Svenska hörselförbundet och Psykosociala förbundets föreningar får tidningen som kostnadsfri medlemsförmån. Tidningen läses också på Kårkullas boenden, bibliotek, socialkanslier, Luckan och av olika påverkare och aktörer i branschen.

Vill din organisation erbjuda tidningen till sina medlemmar? Kontakta chefredaktören eller SAMS. PRENUMERATION Årsprenumeration: 15 euro. Lösnummer 5 euro.

Utrikesporto: 5 euro (Europa), 10 euro (övriga världen).

Tillgängligt rtf-format för synskadade: 7 euro/år (tidningen kommer per e-post). Finns även som taltidning.

TRYCK: Grano Oy ISSN: 2814-4007 Funktionsrätt i samarbete uppfyller Nordiska miljömärkets kriterier. Tillverkningen vid Grano berättigar till Svanenmärket.

REDAKTIONSRÅD 2023 Anna Caldén, FMA – Funktionsrätt med ansvar Lars Hedman, SAMS Matilda Hemnell, FDUV Tina Kärkinen, Svenska Hörselförbundet Henrika Mercadante, FSS Petra Nummelin, Psykosociala förbundet

Beställ FUNK.! Gå in på funk.fi/prenumerera 2 • Funktionsrätt i samarbete • 3/2023

Y

STÖMER ÄRI KK MP

I

KONTAKT/PRENUMERATION/ANNONS Adress: SAMS – Samarbetsförbundet kring funktionshinder rf Medelhavsgatan 14 A 00220 Helsingfors Telefon: 050 505 3876 tisdagar och torsdagar kl. 9–12 E-post: redaktion@funk.fi www.funk.fi

MI

LJÖ M Ä RKT 4041 0955 Trycksak

CHEFREDAKTÖRENS HÄLSNING mikaela remes chefredaktör

Vi testar oss fram Hösten är här, och så även FUNK. – med ett läspaket som förhoppningsvis gläder både språknördar och andra språkbrukare, alltså er alla.

Det här numret handlar nämligen om ord och uttryck. Språk är ett ämne som alltid är lika aktuellt, som engagerar och provocerar.

I ordlistan som vi sammanställt på sidan 19 kan du smaka på olika (ny)ord. Hittar du något nytt som känns smidigt att använda och kunde platsa i din vokabulär?

Språket är mer än bara ord på rad – det berättar alltid om synsätt och attityder. Därför kan det vara känsligt. Kränkande ord känns illa.

I den här tidningen använder vi konsekvent termen person med funktionsnedsättning för individer som på olika sätt utesluts, diskrimineras eller upplever hinder i vardagen på grund av en funktionsförmåga som är annorlunda än majoritetsbefolkningens.

Nedsättning är inte ett optimalt ord. Det kan tolkas ha en negativ klang, signalera en avsaknad av något. Samtidigt finns det språkbrukare som anser att nedsättning visar på utmaningarna som omvärlden orsakar oss, och uttrycker därigenom behovet av exempelvis service och assistans.

I dag upplevs uttrycket person med funktionsnedsättning i allmänhet som ett neutralt ord.

Men med tiden fortsätter språket att utvecklas och då kanske det blir aktuellt att omvärdera.

Det är viktigt att väga sina ord. Samtidigt är det lätt hänt att atmosfären kring språkbruk kan bli stressig, till och med kanske lite skrämmande.

Vad händer om jag säger fel?

Diskussionen kring föråldrade termer är knepig, eftersom ord hålls vid liv ju fler gånger vi upprepar dem. Ändå kändes det relevant att i det här sammanhanget återge ord som ersatts med något annat, för att så många som möjligt ska uppfatta vad vi talar om och se skillnader.

För att kunna diskutera ett fenomen – så som funktionsnedsättning i detta fall – behöver vi på något plan ha ett gemensamt språk. Det är för mycket begärt att alla är överens om alla termer, men vi kan utgå från att förklara våra ordval, och låta bli att använda ord som kränker våra medmänniskor.

Man ska inte behöva vara påläst för att få diskutera. Det understryker också SOSTE:s chefsekonom Anni Marttinen i personporträttet på sidan 6, där hon berättar om sina strävanden för att göra ekonomi begripligt för alla. Sedan kanske man träffar någon som är mera påläst och ber en uppdatera sina kunskaper.

Nyckelorden i språkdebatten är, enligt mig, respekt och självbestämmande.

Att lyssna på dem som berörs är att visa respekt. Och när folk talar om sig själva får de använda vilka ord de vill. Sedan läser vi på, testar oss fram och är beredda att ändra kurs om vi upptäcker att vi hamnat fel.

Hoppas du gillar läsupplevelsen, ha en fin höst! • ▸ Vad vill du läsa om i nästa FUNK.?

Hör av dig på redaktion@funk.fi.

Funktionsrätt i samarbete • 3/2023 • 3

innehåll • 3/2023 6 16 20

Adel Rezapour

PÅ PÄRMEN

Personporträttet: Anni Marttinen

"Många gläder sig över en ekonom med en alternativ syn"

Språk är makt

Terminologin inom funktionshinderområdet uppdateras

Myndigheter borde tala klarspråk

"Jag hoppas att lätt språk snart tryggas enligt lag"

28

LÄS OCKSÅ

Så påverkas du av regeringsprogrammet

19

Har du koll på funkisorden?

24

Omöjliga evakueringar i krigets Ukraina

26

Föräldrarnas kamp mot tjänstemännen

I VARJE NUMMER Chefredaktörens hälsning: Vi testar oss fram

5

Ledaren: Ljudboken ersätter inte läsupplevelse i punktskrift

20 Bengt Sigvardsson

3

SHUTTERSTOCK

14

14 Juristen har ordet: Kortvarig glädje kring funktionshinderlagen 28 På jobbet: Maria Österlund, Lätta bladet 30 Färre får personlig assistans på Åland 31 Lasses hörna: När det blir svårt att välja ord 32 Föreningshjälten: Antti Komulainen & Eva Forssén, Finnish Special Education in Africa 34 Lättläst: Anni Marttinen Sista sidan: Händelsekalender

24 4 • Funktionsrätt i samarbete • 3/2023

LEDAREN

Tessa Bamberg

Skribenten är punktskriftsansvarig vid Förbundet Finlands Svenska Synskadade

Ljudboken ersätter inte läsupplevelse i punktskrift på senare tid har vi kunnat ta del av bekymrade inlägg över att läs- och skrivkunnigheten i vårt land försämrats. I synnerhet bland barn och ungdomar, men även bland vuxna.

Dels handlar det om att ljudböckerna för många ersatt pappersböckerna. I skolorna läser och skriver eleverna på sina datorer eller läsplattor i stället för med penna och papper. Dels är orsaken sociala medier. Språket som används i de olika kanalerna påverkas av engelskan, ofta med inslag av talspråk. Allt ska gå snabbt och vara kortfattat. Sättet att ta till sig information och sättet att uttrycka sig har alltså genomgått en förändring som har negativa konsekvenser för läs- och skrivförmågan.

Samma negativa trend kan skönjas bland den målgrupp FSS primärt arbetar för, vuxna synskadade. Orsakerna är de samma som för befolkningen i övrigt. Talsynteser Envar har rätt att lära sig och auditivt materiatt läsa och skriva. al gör det möjligt för personer med synnedsättning att klara sig utan punktskrift.

Envar har rätt att lära sig att läsa och skriva.

Det är ledstjärnan i vårt arbete. Ljudböcker är en underbar uppfinning som ger fina upplevelser, en avkopplande stund bland alla göromål. Men att läsa själv möjliggör den egna läsupplevelsen, ger tolkningsmöjligheter och en direkt kontakt till texten. Om man läser själv ser man direkt hur namn och svåra ord skrivs och blir uppmärksam på interpunktionen och språket i övrigt.

Tyvärr är det bara en bråkdel av personerna med kraftig synnedsättning som kan punktskrift. Ändå skulle många ha både glädje och nytta av den. Det budskap vi vill sprida är att punktskriften – de synskadades läs- och skrivspråk – i

dag är lika aktuell och användbar som tidigare.

Primärt vänder vi oss förstås till personer med synnedsättning, med kurser av olika slag, inspirationsträffar och läsecirklar. Dessutom riktar vi oss till anhöriga och andra som kommer i kontakt med målgruppen.

För att bli motiverad till att lära sig punktskrift behövs orsaker till att göra det. Meningsfullt läsmaterial behövs. Materialproduktion är således en av FSS:s viktiga satsningar. Vi ger ut flera egenproducerade tidningar och även kulturtidskriften Horisont i punktskrift. Vår målsättning är att inom kort utöka utbudet av tidningar i punktskrift.

Vi arbetar för att uppmärksamma punktskriften i det offentliga rummet. Hissar märkta med punktskrift och platser på långdistanståg med siffror i punktskrift har förutom ett kraftigt symbolvärde, även konkret, praktisk betydelse för den som inte ser.

Glädjande nog kan vi skönja en aktivering från kulturaktörernas sida. Flera museer vill i sin verksamhet nu medvetet betona tillgänglighet, med allt vad det innebär – inte minst punktskrift.

Som ett exempel på detta kan nämnas Elverket i Ekenäs, där den svenska konstnären Cecilia Cissi Hultman skapat ett textverk specifikt för dem som kan läsa punktskrift. För en seende besökare öppnar sig verket på ett visuellt plan, som en linje som följer rummets form. För den med kunskap i punktskrift bär linjen samtidigt på en berättelse. Hultman är noga med att betona det omvända perspektivet. Plötsligt är det den seende som behöver tolkning och synsinnet är inte det centrala för konstupplevelsen.

Vi utmanar fler museer och andra instanser till att komma med och tillsammans med oss föra fram punktskriften! • Funktionsrätt i samarbete • 3/2023 • 5

6 • Funktionsrätt i samarbete • 3/2023

Mot strömmen Föreställ dig en ekonom. Tänker du på en allvarsam herre i grå kostym som talar om nedskärningar?

Så kan det ofta se ut. När SOSTE:s chefsekonom Anni Marttinen sätter sig bredvid sina kollegor tv-soffan iförd i leopardjacka är hon bokstavligen en färgklick. Hon har också tankar som skiljer sig från mängden: att människors välmående är viktigare än tillväxt och att ekonomins uppgift är att skydda miljön och utsatta grupper.

Text: Mikaela Remes ● FOTO: NIKLAS GERKMAN

Funktionsrätt i samarbete • 3/2023 • 7

"Har du också hört påståendet om att vi måste skjuta fram klimatåtgärderna, eftersom vår ekonomi inte klarar av dem? I verkligheten är den bästa tiden att bekämpa klimatförändringen just nu."

Så här inleder den självutnämnda Tiktokekonomisten Anni Marttinen ett förklarande inlägg om varför klimatkrisen är ett hot mot ekonomin. Målet med hennes innehåll på sociala medier, som kan nå upp till 50 000 personer, är att ifrågasätta hur vi talar om ekonomi.

Marttinen har blivit känd som Finlands första feministiska ekonom.

En av frontfigurerna för feministisk ekonomi var politikern och aktivisten Marilyn Waring från Nya Zeeland, som på 1980-talet skrev om hur samhället inte erkänner att ekonomin gynnas av omsorg, som utförs gratis och ofta faller på kvinnor. Den feministiska ekonomin utmanar tanken om att tillväxt alltid ska prioriteras. Viktigt vore att avlägsna det som hindrar människor från att uppnå välfärd och frihet, anser man.

Satsningar på hälsotjänsterna borde allt tydligare ses som investeringar.

Vinklat, ja, med Marttinen påminner att ekonomin aldrig är fri från värderingar.

– Jag blir ofta uppläxad på sociala medier och folk undrar om jag gått min utbildning på Hogwarts. Men många gläder sig över en ekonom som presenterar en alternativ syn och prioriterar hälsa och social trygghet, säger hon.

Som barn var Marttinen nyfiken på det mesta.

Under en gymnasiekurs i statskunskap insåg hon att ekonomi har att göra med allt i samhället.

När hon började studera nationalekonomi på Tammerfors universitet förbryllades hon av att få verkade intresserade sig för hur kön, funktionsförmåga, etnicitet och socioekonomisk ställning kan påverka en människas ekonomiska Om arbetsgivarna inte möjligheter. vill ha mig som jag är Men hon hittade likakan jag lika gärna byta yrke. sinnade i Frankfurt, då hon fick jobb på Europeiska centralbanken år 2017. Där träffade Marttinen ekonomer som gärna diskuterade alternativa tankesätt som beaktade klimatet och samhällsstrukturer.

De här diskussionerna behövs i Finland, tänkte hon, och bestämde sig för att starta debatt på sociala medier. Den inhemska somepublikens introduktion till feministisk politik gick inte helt som hon tänkt sig.

– Det sket sig, milt sagt. När jag inledde diskussionen på Twitter avvisades jag totalt av professorer från Helsingfors universitet och

8 • Funktionsrätt i samarbete • 3/2023

ledande experter vid olika institutioner. De tyckte det här var nonsens.

Marttinen, som vant sig vid de centraleuropeiska ekonomistkretsarnas öppna och filosoferande debatt, överraskades totalt.

– Sättet som experterna försvarade vårt rådande synsätt hade nästan religiösa drag.

Neoklassisk nationalekonomi är den enda rätta och alla som motsätter sig den säljer ormolja, suckar hon.

Alla borde få snacka ekonomi Som chefsekonom vid social- och hälsovårdsaktörernas paraplyorganisation SOSTE har Anni Marttinen varit med om att forma vägkartan mot så kallad välfärdsekonomi, en ekonomisk modell som placerar människans och miljöns välmående i centrum.

– En människa ska ha råd med förnödenheter och kan inte tvingas leva i fattigdom. Det är det minsta ett välfärdssamhälle ska kunna erbjuda, beskriver Marttinen.

Under föregående regering togs flera steg i rätt riktning. Nu befarar Marttinen en återgång till traditionell liberalistisk finanspolitik. Hon är skeptisk till regeringen Orpos planerade nedskärningar, som hon inte alls betraktar som nödvändiga.

– Om vi satsade på att få in mer skatteintäkter skulle vi undvika allt detta. Exempelvis att beskatta förmögenhet på över 100 000 euro skulle enligt beräkningar inbringa 100 miljoner euro. Också genom att beskatta utdelningar från onoterade bolag kunde staten kassera in 400 miljoner euro, börjar hon räkna upp. Åtgärderna som ska få arbetslösa att sysselsätta sig till följd av minskade bidrag tror hon inte heller på.

– Extremt få är frivilligt arbetslösa. Arbete ger →

Anni Marttinen • • • • • •

•

Ålder: 31.

Hemort: Helsingfors.

Utbildning: Magister i ekonomi.

Jobb: Chefsekonom vid SOSTE. Familj: Maken Markus, hunden Tove och familjetillökning nästa vår.

Känd som: Influencer på sociala medier, snackar ekonomi på Instagram och Tiktok.

Aktuell med: Boksläpp i början av 2024.

Funktionsrätt i samarbete • 3/2023 • 9

När jag inledde diskussionen på Twitter avvisades jag totalt av professorer och ledande experter. gemenskapskänsla och meningsfullhet, medan arbetslöshet orsakar hemsk stress. I värsta fall leder en försvårad situation till utslagning och depression, vilket försämrar arbetsförmågan ytterligare.

Alla borde få ta del av den ekonomiska debatten, tycker Anni Marttinen. Därför har hon i höst börjat sprida sin kunskap på ett nytt sätt, genom kurser. Den första kursen riktades till alla som vill förstå sig på ekonomi, men som inte har studerat ämnet. Bland deltagarna fanns allt från organisationsledare till influencers, lärare och pensionärer.

– Att många av oss saknar ekonomiska kunskaper är samhällets fel, inte individernas. Jag vill hjälpa människor förstå grunderna, men också redogöra för vilka nyliberala myter som presenteras för oss som objektiva sanningar.

Marttinen hoppas att informationen ska få människor att oftare ge sig in i ekonomiska diskussioner och inte förvillas av populistiska påståenden.

– Kunskap ger självsäkerhet och en känsla av att man har kontroll över sitt liv. Den hjälper till att avgöra hur vi ska rösta i val och hur man talar om pengar exempelvis med barn.

Omöjligt att låtsas åtta timmar om dagen Förutom sociala medier är Marttinen ett bekant ansikte i tv. Hon kör på sin kännspaka stil också på jobbet och hoppas kunna bredda människors uppfattning om hur en expert ser ut.

Då hon fortfarande var ny inom finanskretsarna noterade hon att de flesta ekonomer såg nästan identiska ut, som om de kom från en fabrik.

– Det är inget för mig, tänkte jag. Min personlighet är en jättestor del av mig, det är omöjligt att gömma den. Måste man låtsas vara något annat än man är åtta timmar om dagen bränner man ut sig i längden. Om arbetsgivarna inte vill ha mig som jag är kan jag lika gärna byta yrke.

Marttinen är van vid att sitta i debattprogrammens tv-soffa tillsammans med äldre män i grå kostymer. Hon tilldelas ofta rollen som den kvinnliga debattören vars uppgift är att balansera debatten med mjukare perspektiv. Även om kvinnliga ekonomer på senare tid tagit mer plats i debatten upplever Marttinen att det inte betytt att mjuka värden inom finansvärlden blivit vanligare. Den ensamma kampen mot väderkvarnar känns tidvis tung.

– När meddebattörerna sitter och dunkar

10 • Funktionsrätt i samarbete • 3/2023

varandra i ryggen skulle det vara skönt att ibland ha sällskap av en likasinnad.

På sina sociala medier delar Marttinen med sig åsikter, glädjeämnen och motgångar, och lägger upp videor på dansträningar.

– Många undrar hur jag vågar dela dansvideor.

Tänk om någon framtida arbetsgivare ser dem?

Men mitt budskap till arbetsgivarna är att ha öppet sinne, alla anställda är inte lika.

Synligheten har också sin skuggsida. Tidvis fylls Marttinens kanaler av hatiska kommentarer, som till och med ibland måste polisanmälas.

– Skulle jag påstå att jag aldrig tar illa upp skulle jag ljuga. Samtidigt är det ganska roligt att folk blir upprörda över att jag har en leopardmönstrad kavaj på tv. Det är ett otrolig slöseri med energi.

"Viktigt att ta hand om dig själv" Vid sidan av dagsjobbet, sociala medier och kurser är Marttinen även skribent och föreläsare och har podden Feministinen talous tillsammans med filosofen Maria Mäkynen. Med så många järn i elden för en bättre värld måste hon komma ihåg att ta hand om sitt eget välbefinnande. Yoga, meditation, skogspromenader och bubbelbad hjälper henne att hitta lugnet i vardagen.

Ett liv utan alkohol har också gett henne extra energi. När Marttinen blev nykter för ett halvår sedan kändes det som om hela världen ljusnade.

– Jag har en bakgrund av depression och ångest, och dessutom adhd. Det går inte så bra ihop med alkohol. Nu upplever jag mindre ångest, är inte längre melankolisk och har blivit av med min migrän.

Partyfredagar har omvandlats till gymkvällar med maken och hon känner sig utvilad efter helgerna.

– Tidigare drömde jag om saker som jag ville göra om helgerna, som att besöka vintagebutiker i Karis och ta skogspromenader i Borgå. I stället satt jag ofta hemma på lördagsmorgnarna, trött med migrän. Min nya livsstil har gett mig många fler timmar i veckan.

Energi och goda sittmuskler behövs när Marttinen nästa år börjar skriva sin avhandling där hon utforskar en makromodell för europeisk ekonomi som beaktar miljön.

– Nu vill jag koncentrera mig på att forska och skriva böcker, vara en del av förändringen på ett konkret sätt. Det hoppas jag en dag kan leda till att jag får konsultera världsledare i hur de kan driva välfärdsekonomin framåt. ∙

Funktionsrätt i samarbete • 3/2023 • 11

GLOBALA JURISTEN HAR PERSPEKTIV ORDET

Marica Nordman

Skribenten jobbar som jurist vid SAMS.

Kortvarig glädje kring funktionshinderlagen I sommarnumret av FUNK. firade vi att den nya funktionshinderlagen klubbats igenom. I det nya regeringsprogrammet står det att lagen ska träda i kraft den 1 oktober 2024 – ikraftträdandet senareläggas alltså med ett år. Nu föreslår regeringen att funktionshinderlagen skjuts fram ytterligare, till den 1 januari 2025. På så sätt får man tid att göra ändringar i tillämpningsområdet för lagen och har möjlighet att göra en konsekvensbedömning, heter det. Funktionshinderfältet är splittrat, en del anser att det här är en god idé, medan andra anser att det inte är det. Biträdande Nu föreslår regeringen att justitieombudsman Maija Sakslin har i ett uttallagen skjuts fram till 2025. ande skrivit att hon anser planerna vara problematiska. I korthet är senareläggningen enligt henne bekymmersam, då målet med lagen är att trygga tillgången till funktionshinderservice på ett mera jämlikt sätt än tidigare för alla personer med funktionsnedsättning, oberoende av boningsort.

Lagen ska också förbättra människors rätt att vara delaktiga i samhället och att göra livsval på ett jämlikt sätt. Hon lyfter även fram att det har gjorts en hel del arbete inför den nya lagen och att förberedelserna krävt betydliga resurser. En senareläggning skulle innebära mycket tilläggsarbete.

Som en människorättsorganisation som arbetar för jämlikhet och allas möjlighet till delaktighet anser SAMS att senareläggningen är bekymmersam. Vi är oroliga för att åldersbegränsningen igen diskuterats – äldre i målgruppen kan alltså bli utanför lagens tillämpningsområde.

Detta trots att grundlagsutskottet har konstaterat att en sådan begränsning strider mot grundlagen.

Vi är även oroliga för grupper som i nuläget faller mellan stolarna, som den nya lagen skulle ta i beaktande. Lagen medför även viktiga förbättringar i barns ställning. En uppskjutning på ett år är en lång tid i ett barns liv.

Lagen har fått kritik för otydlighet och diagnosbundna tillägg. Dessa anser vi kunde ha reviderats efter att lagen trätt i kraft, i stället för att skjuta fram den. I nuläget är det också osäkert i vilken utsträckning lagen ska öppnas. Ur ett demokratiperspektiv är det underligt att en nyss godkänd lag senareläggs och öppnas av den nya regeringen. Osäkerheten det här medför för dem som berörs och dem vars arbete styrs av lagen är inte hållbar. Regeringens planerade kostnadsbesparingar riktar sig även mot funktionshinderservicen. Det är inte acceptabelt att göra besparingar på bekostnad av personer med funktionsnedsättning och deras grundlagsenliga och mänskliga rättigheter, särskilt då bristfällig service redan i nuläget oundvikligen leder till skada och högre kostnader i framtiden.

Nyheter kring lagprocessen trillar in på löpande band, men antagligen är lagens ikraftträdande år 2025 ett faktum. Arbetet med innehållet i lagen fortsätter, liksom vårt arbete för att säkerställa jämlik funktionshinderservice. Om lagen öppnas kräver vi att personer med funktionsnedsättning och organisationer som representerar dem mångsidigt tas med i det arbetet – i enlighet med artikel 4 mom. 3 i FN:s funktionshinderkonvention. •

12 • Funktionsrätt i samarbete • 3/2023

AKTUELLT

noterat Medlemsantalet ökar i många förbund De finlandssvenska förbunden har klarat sig väl genom coronapandemin och verkar överlag må bra, visar årets Förbundsbarometer som gjorts av Förbundsarenan. Många förbund har aktivt arbetat med medlemsrekrytering.

– Förbunden har lyckats behålla sina medlemmar och i många fall också ökat medlemsantalet. Pandemin har också resulterat i en snabbare utveckling av digitala färdigheter hos förbunden, säger forskare Kaisa Kepsu, som framställt rapporten.

De 67 finlandssvenska förbunden och centralorganisationerna inom Förbundsarenan representerar närmare en miljon finländare. ∙

Rekordmånga ringde kristelefonen Föreningen Mielis kristelefon hade rekordmånga uppringningar i sommar – över 70 400 stycken.

Enligt Mieli berodde brådskan på att många offentliga mentalvårds- och socialtjänster håller stängt på sommaren, samtidigt som människors hjälpbehov inte tar slut vid semestern.

Många som uppsökt offentliga mentalvårdstjänster har uppmanats ta kontakt med kristelefonen, som dock inte haft kapacitet att svara på alla samtal, utan bara kunde ta emot en femtedel.

Den vanligaste orsaken att kontakta Mieli var att man mått dåligt – folk har uppgett sig uppleva ångest, depression och rädslor, ha en svår livssituation

eller uppleva en kris. Efter att Ryssland inledde sitt krig mot Ukraina har kristelefonen även betjänat på ukrainska. ∙ ▸ Mielis svenskspråkiga kristelefon är öppen fem dagar i veckan.

Vi förmedlar frivilliga vänner till personer med funktionsnedsättning. Ett vänpar träffas 4-10 timmar i månaden för att göra något roligt tillsammans! Du kan söka eller bli en vän. Blev du intresserad? Gå in på vår hemsida samsnet.fi/fritid

Funktionsrätt i samarbete • 3/2023 • 13

AKTUELLT

"Funktionsrättspolitiken inte vettig" Är regeringsprogrammet goda eller dåliga nyheter för personer med funktionsnedsättning? En omöjlig fråga att besvara, anser docent Pauli Rautiainen.

Text och foto: MIKAELA REMES

När Pauli Rautiainen, docent i förvaltningsrätt och universitetslektor i socialrätt vid Östra Finlands universitet, ombeds analysera det nya regeringsprogrammets konsekvenser för personer med funktionsnedsättning säger han genast stopp. Några generaliseringar går nämligen inte att göra. Enligt Rautiainen kan personer med funktionsnedsättning inte diskuteras som enhetlig grupp.

– Debatten kring detta oroar mig, eftersom den är så populistisk. Personer med funktionsnedsättning har inte gemensamma intressen exempelvis vad gäller social trygghet. Undermålig diskussion är orsaken till att folk inte får sina rättigheter tillgodosedda. Är vi intresserade att diskutera funktionsrättspolitik måste vi ta i beaktande mångfalden av olika behov och intressen som finns, och i vilka sammanhang funktionshindren i samhället faktiskt uppstår.

Ett exempel: den nya regeringen jobbar för att få ut fler människor på arbetsmarknaden.

Till sysselsättningsfrågan hör det faktum att personer med funktionsnedsättning än i dag automatiskt erbjuds sjukpension – en lösning som lanserades under 1950-talet.

– Det finns inget som tyder på att regeringen skulle ifrågasätta den här lösningen, trots att exempelvis Diskrimineringsombudsmannen anser att den borde synas. Våra största funktionsrättsorganisationer ser gärna att systemet hålls som det är. Samtidigt finns missnöje bland dem som berörs, säger Rautiainen.

I och med att Finland antagit FN:s funktionshinderkonvention finns en förpliktelse att erbjuda rimliga anpassningar för personer med funktionsnedsättning exempelvis på arbetsplatser och inom skolvärlden. Den praktiska tillämpningen av detta har fortfarande inte kommit igång ordentligt, och Rautiainen bedömer att läget inte förbättras under kommande år.

14 • Funktionsrätt i samarbete • 3/2023

PROTEST. En grupp som uppgav sig bestå av långtidssjuka, personer med funktionsnedsättning och fattiga ordnade en liggande demonstration mot riksdagen vid riksdagshuset i Helsingfors i juli.

– Läget för personer med funktionsnedsättning som utsätts för diskriminering förbättrades under regeringen Sipilä, då utrikesminister Timo Soini lyckades få Finland att anta FN:s funktionshinderkonvention, trots att den inte nämndes i regeringsprogrammet. Efter det har vi inte avancerat i frågor som berör funktionshinder som uppstår genom diskriminering.

Rautiainen risar den föregående regeringen för att den förnyade diskrimineringslagen men valde att inte definiera avsaknad av tillgänglighet som diskriminering.

– Man valde alltså aktivt att låta bli att främja saken. Den nuvarande regeringen ser ut att passivt fortsätta på samma linje.

Han påpekar att regeringen Marin även lät bli att anta ett tillägg till EU:s tillgänglighetsdirektiv med krav på tillgängliga lösningar i den byggda miljön. När det gäller tillgänglighetsfrågor finns motsättningar som funktionsrättsrörelsen på ett ärligare sätt borde ta tag i.

Hur påverkas du?

Finlands nya regering vill förenkla bidragssystemet och sporra till sysselsättning. Här några utdrag ur det nya regeringsprogrammet.

Text: MIKAELA REMES

• Skärpta krav för utkomststöd Regeringens mål är att antalet personer som lever på utkomststöd ska halveras.

I framtiden blir det allt hårdare krav på att ta emot och söka jobb. Uppfyller man inte villkoren kan bidraget sänkas eller utebli.

• Nedskärningar i allmänna bostadsbidraget Regeringen planerar att skära ner på det allmänna bostadsbidraget. Stödet minskar från 80 procent till 70 procent av boendekostnaderna. Den som äger sin bostad förlorar hela sitt stöd. Bostadsbidraget för pensionärer kommer inte att påverkas.

• Reformer i den sociala tryggheten Regeringen vill förenkla och förtydliga systemet kring social trygghet för att komma bort från nuvarande stöddjungeln. Förslaget är att slå ihop olika stöd till ett enda allmänt stöd, som täcker levnadskostnader och boende, och en enda ansökan ska räcka. Det nya systemet ska träda i kraft inom två år.

• Inkomstskatten sänks Regeringen planerar lättnader i inkomstbeskattningen. Lättnaderna gäller alla inkomstgrupper, och gynnar framför allt dem som tjänar 14 000 euro i månaden.

• Funktionshinderservicen skjuts upp till 2025 Regeringen vill att lagen om funktionshinderservice skjuts upp, eftersom tillämpningsområdet behöver preciseras.

Lagens avsikt är att öka jämlikheten och främja individuella tjänster, men den har också kritiserats för oklara formuleringar, bland annat gällande vem som har rätt till vilken service. Många funktionsrättsorganisationer förespråkar att lagen borde träda i kraft, och bristerna korrigeras efterhand, medan välfärdsområden och myndigheter som THL anser att tilläggstid är bra.

• Sanningskommissionen för behandlingen av döva och teckenspråkiga personer fortsätter sitt arbete En statlig försoningsprocess som går ut på att utreda kränkningar av dövas rättigheter i Finlands historia får finansiering i budgetförslaget för år 2024. Detta är den första sannings- och försoningsprocessen för döva och teckenspråkiga personer i hela världen. ▸ Hela regeringsprogrammet kan läsas på valtioneuvosto.fi/sv/regeringar/regeringsprogrammet

Genast då man försöker hitta konsensus blir debatten befängd.

– Så länge man inte öppet för en diskussion om tillgänglighetens betydelse för olika grupper – ta till exempel att en trottoarkant som är en viktig signal för en synskadad person, medan den för en rullstolsburen person är ett hinder som borde avlägsnas – finns inga förutsättningar för politiska aktörer att främja tillgänglighetsfrågor eller hitta lösningar på intressekonflikter, konstaterar han.

Rautiainen anser att funktionsrättsorganisationerna borde sluta fokusera på att finna

konsensus i frågor där intressen helt tydligt går isär, så som funktionshinderlagen.

– Genast då man försöker hitta konsensus blir debatten befängd. En företagsledare från Esbo som vill ha tillgängliga bensinmackar har väldigt lite gemensamt med en person vid en sluten enhet som utsätts för tvångsåtgärder.

De har inga gemensamma politiska mål. Att erkänna detta måste vara utgångspunkten för den politiska debatten. Annars kan man inte ha några förväntningar på politiken. ∙ Funktionsrätt i samarbete • 3/2023 • 15

ORD & UTTRYCK

Språk är makt Vill man bemöta människor på ett respektfullt sätt gäller det att undvika kränkande språk.

Alltid är det ändå inte helt lätt att veta vilka ord som är aktuella. Och vem har rätt att bestämma hur vi talar om minoriteter?

Text: Mikaela Remes ∙ foto: Anna Shvets

Språket spelar en viktig roll både när det gäller hur vi ser på oss själva och hur vi vill uppfattas av omvärlden. Det blir uppenbart när man tittar på förändringarna inom funktionshinderfältet under det senaste årtiondet. Vi har inte bara utökat vårt ordförråd – hela organisationer har bytt namn, både i Sverige och i Svenskfinland, för att hänga med i tiden. Här hemma har exempelvis det forna Handikappförbundet blivit Funktionsrätt med ansvar och FDUV står nuförtiden för Frihet, Delaktighet, Utveckling och Valmöjligheter för alla, inte längre För De Utvecklingsstördas Väl.

Myndigheter får fästa alltmer uppmärksamhet vid önskemål och signaler som kommer från gräsrotsnivån, i stället för att själva diktera språkbruket. Vid Diskrimineringsombudsmannens byrå hör diskussioner och funderingar kring språk till en del av jobbet. Ombudsmannens kommunikationsteam har en medveten strategi att vara progressiv i sin kommunikation.

– Det handlar om att vi vill vara tillgängliga som myndighet. Vi vill visa att vi är trygga, att vi förstår olika minoriteter och personer som blivit utsatta för diskriminering, deras verklighet och vardag, säger kommunikationschef Maria Swanljung.

Genom val av termer och språk är myndigheten med och formar hur man på finlandssvenskt håll talar minoriteter och diskriminering, och då gäller det att göra medvetna val. Swanljung tror att förståelsen för vikten av ord och termer ökat under senare år, vilket också syns till exempel i intresset hos media att använda korrekt språk. Även vid Institutet för hälsa och välfärd THL är språkanvändning centralt för arbetet.

Rut Nordlund-Spiby, som jobbar i teamet Funktionsvariation i samhället som webbredaktör för THL:s Handbok om funktionshinderservice – tidigare Handbok om handikappservice – säger att man i texterna är noga med att betona att en

16 • Funktionsrätt i samarbete • 3/2023

människa inte är sin funktionsnedsättning.

– Vi skriver till exempel inte funktionsnedsatta barn. Barn är i första hand barn, sedan har de en funktionsnedsättning. Vi talar inte heller om downbarn, autistbarn, förklarar hon.

Vem definierar?

Diskussionen om språk och terminologi handlar om makt – vem som har rätt att definiera en grupp. Inom politiken försöker vissa förminska debatten om språkbruk genom att förlöjliga den, menar Swanljung.

– Det sägs att vi är mer lättkränkta nu än tidigare och koncentrerar oss mer på att debattera vilka ord som borde förbjudas än på att ta oss an riktiga problem. Jag anser att det inte stämmer.

Enligt henne handlar det snarare om att personer som tidigare inte fått sina röster hörda eller haft något att säga till om nu tar plats i samhällsdebatten. Därför är det viktigt att lyssna.

– Kommer någon fram och berättar hur personen vill tala om sig själv, då måste vi i majoriteten visa respekt.

Den finländska synen på funktionsnedsättning har sina spår i 1800-talets fattigvård, som omfattade omsorgen av dem som inte kunde försörja sig själva. Majoritetsbefolkningen såg på dessa med medlidande, men senare uppstod en tanke om att sträng disciplin kunde hjälpa dem bli hederliga medborgare.

Också om funktionsnedsättning är ett mångfacetterat fenomen ansågs det länge främst handla om medicinskt definierade avvikelser som förhindrar en person klara sig i vardagen, och som kunde korrigeras med kirurgi. Tolkningen utmanades under 1960- och 1970-talen av amerikanska och brittiska forskare och på 1980-talet av brittiska funktionsrättsorganisationer.

Så småningom har vi övergått till den sociala synen – att funktionsnedsättning inte är

individens problem och att det är samhället, inte individen, som borde åtgärdas.

– I ett tillgängligt samhälle är man ju inte funktionshindrad, poängterar Nordlund-Spiby.

Jämfört med gångna tider har öppet förakt gentemot personer med funktionsnedsättning så gott som försvunnit ur det offentliga rummet.

– Ännu för några årtionden sedan var det socialt accepterat att använda väldigt kränkande ord i offentligheten. Men min misstanke är att föraktet inte försvunnit utan blivit svårare att upptäcka, säger Jan Johansson, doktor i statsvetenskap och socialchef vid föreningen Asevelvollisena Vammautuneiden tuki, som stöder personer som skadats under värnplikten.

Vilka följder en funktionsnedsättning har för individen påverkas av hur vi talar om det och förhåller oss till det.

Därför är det inte oväsentligt hur berörda framställs exempelvis i medierna, underhållningen och konsten, menar Johansson. Maria Swanljung är inne på samma spår.

– Om man tillhör en minoritet och hela tiden får höra att man är sämre eller att ens liv måste vara hemskt – det är klart att det påverkar.

Som exempel på ord som kan påverka både självuppfattningen och omvärldens syn lyfter hon fram ordet rullstolsbunden, som håller på att ersättas med ordet rullstolsburen. Sannolikt har inte många tänkt på vad rullstolsbunden egentligen betyder, men omedvetet finns associationen där – att man är bunden till sin rullstol, tror hon.

Många ord som i dag upplevs vara förlegade beskriver hur majoritetsbefolkningen i tiderna sett på en viss grupp.

– Ta till exempel intellektuell funktionsnedsättning, som tidigare kallades utvecklingsstörning. Eller att man kallat en person dövstum, trots att denna är teckenspråkig och inte på något sätt stum, säger Swanljung.

Rut Nordlund-Spiby tror att språkbruket också kan vara en generationsfråga – många äldre har vuxit upp i en tid där ord som i dag upplevs kränkande användes på ett sätt som man trodde att var neutralt. Förändringsmotstånd kan således handla om att inte hänga med i utvecklingen. Men det är inte orsak nog för att personer som skriver om området inte ska uppdatera sina ordförråd.

– Alla får kalla sig själva vad de vill. Men exempelvis forskare och journalister måste föregå med gott exempel och återspegla hur man i dag ser på de här frågorna, säger hon.

Alltid är inte alla i en minoritet överens om vilka ord som är bäst, men enligt Maria

Nyttiga länkar för språkintresserade •

•

sotesanastot.thl.fi Centrala begrepp med anknytning till social- och hälsovårdsreformen på finska, svenska och engelska. thl.fi/sv/web/handbok-omfunktionshinderservice Läs mer om terminologi i avsnittet "Funktionshinder och funktionsnedsättning" i THL:s Handbok om funktionshinderservice.

FOTO: PRIVAT

En människa är inte sin funktionsnedsättning.

RUT NORDLUND-SPIBY

Swanljung är det inte orsak nog att avfärda språkdiskussionen.

– Att fältet är brokigt används ibland som en motivering till att inte ändra språkbruket.

Men om det ens finns en handfull människor som anser att en term inte är okej, då tycker jag det är viktigt att lyssna och låta dem som berörs bestämma, säger hon.

Det är viktigt att tala om funktionsnedsättning på ett respektfullt sätt, men lika viktigt att låta personer träda fram i andra sammanhang än bara då det handlar om funktionsförmåga.

Enligt Jan Johansson stämplas personer med funktionsnedsättning lättare än den övriga befolkningen.

– Det händer lätt att man automatiskt tilldelas rollen som personen med funktionsnedsättning, också om man egentligen identifierar sig med något annat. Men ingen är representant för bara en fråga. Vi är i olika åldrar, har olika kön och utbildningar, och är ortsbor på olika håll i landet, säger han. ∙ Funktionsrätt i samarbete • 2/2023 3/2023 • 17

ORD & UTTRYCK

"Funktionsvariation kändes neutralt" Verksamhetsledare Sanna Huldén öppnar upp resonemanget bakom DuvTeaterns språkbruk.

Text: Mikaela Remes

FOTO: Tani Simberg

”Som organisation vill DuvTeatern vara medveten om det språk vi använder.

Ofta är det inte relevant för teatern att nämna att våra skådespelare har en funktionsvariation.

Men hur mycket man än kanske skulle vilja komma ifrån att gruppera människor blir det helt omöjligt att exempelvis få finansiering för assistanskostnader utan att definiera varför assistansen behövs. Det är en praktisk slutsats baserad på erfarenheter.

När man jobbar som konstnär är det självklart att det är bra med ett annat perspektiv på tillvaron eller att ha upplevt något som har gett erfarenheter i livet som någon annan saknar.

Det gör att du kanske tänker i banor som du kan använda i din kreativitet, som kan vara oväntade för någon annan. Det skapar goda förutsättningar för det konstnärliga arbetet.

Att säga att vi arbetar med skådespelare med och utan funktionsnedsättning låter inte rätt, eftersom nedsättning språkligt sett innebär en slags brist, en avsaknad av något. Teaterpraktiken kan vara mer eller mindre tillgänglig, men ingen av våra skådespelare har någon nedsatt förmåga till konstnärligt skapande. Ordet funktionsvariation kändes därför mera neutralt.

När vi först stötte på ordet funktionsvariation kändes det väldigt lockande. Då användes ordet inte som en synonym till funktionsnedsättning, utan som ett försök att sudda ut alla gränser – vi är alla personer med funktionsvariationer. Kanske lite naivt tänkte vi att begreppet fungerar. Vi ville försöka använda ordet som en beskrivning på alla människor och slippa gruppera våra skådespelare gentemot andra konstnärer.

Men det gick inte i praktiken. Man måste använda ett språk som folk förstår. Då valde vi att

18 • Funktionsrätt i samarbete • 3/2023

använda funktionsvariation som en synonym till funktionsnedsättning. Vi kommer inte helt från att gruppera folk, men vi slipper åtminstone det negativa som kommer med ordet nedsättning.

Jag har förstås full respekt för FDUV som inte rekommenderar termen eftersom man anser att ordet är så vagt att man riskerar att förminska behoven hos personer med funktionsnedsättning.

Men DuvTeatern är en teater och konst behöver och ska inte syssla med konformism. Vår uppgift är att gå våra egna vägar.

När det handlar om användningen av ord som placerar människor i ett visst fack är det viktigt att komma ihåg att folk har rätt att definiera sig själva. Särskilt när det gäller grupper som personer med intellektuell funktionsvariation – det är ofta andra människor som talar för dem.

Liksom jag gör nu.

Under teaterns 25 år upplever jag att attityderna till vem som kan verka som konstnär håller på att förändras. Utan att säga att situationen är bra har det här ändå påverkat attityderna positivt. Våra skådespelare ses ofta som just det de är, alltså skådespelare.

Men det handlar inte bara om tiden, det handlar om att DuvTeatern och framför allt våra skådespelare jobbat och gjort intressant teater i många år och tagit steg mot ett konstnärskap som också accepteras av allmänheten.

Jag önskar att vi i framtiden får se samma mångfald som finns i samhället representeras både på teaterscenen och i publiken. Jag hoppas att DuvTeatern ska finnas kvar, för det vi gör är viktigt, men förhoppningsvis har vi snart många fler aktörer på teaterfältet som består av ett sammelsurium av olika sorters konstnärer och teaterarbetare.” ∙

Har du koll på termerna?

Vårt språk utvecklas hela tiden och det är inte helt lätt att hänga med när det gäller vilka ord som är aktuella just nu.

Vi har sammanställt en ordlista med begrepp du kan stöta på när folk diskuterar funktionshinderfrågor.

Text: Kajsa Paakki

ABLEISM. Ett nyord som omfattar samhällets och individers fördomar och negativa attityder och handlingar gentemot personer med funktionsnedsättningar. Ordet funkofobi har samma betydelse.

DELAKTIGHET. Att aktivt medverka och vara en del av samhället. Möjlighet att känna samhörighet och påverka beslut som berör den egna gruppen och samhället överlag.

FUNKIS. Vardagligt ord för personer med funktionsnedsättningar.

FUNKTIONSFÖRMÅGA. Individens förmåga att fungera i olika sammanhang. Kan påverkas av omgivningen eller individens funktionsvariation och hälsotillstånd. Alla människor har en viss funktionsförmåga.

FUNKTIONSHINDER. Hinder som uppstår i ett samhälle som inte tar i beaktande olika människors behov och försvårar livet för olika individer. För en rullstolsburen person kan en trappa vara ett funktionshinder, medan en svårläst text kan vara ett funktionshinder för en person med intellektuell funktionsnedsättning.

FUNKTIONSNEDSÄTTNING. Psykisk, fysisk eller kognitiv funktion som avviker från normen.

Till exempel nedsatt syn eller nedsatt rörelseförmåga. Ordet ersätter föråldrade begrepp som handikapp och invalid. Många föredrar att säga ”person med funktionsnedsättning” i stället för ”funktionsnedsatt person”, för att poängtera att en funktionsnedsättning är någonting man har, inte någonting man är.

FUNKTIONSRÄTT. En människas rätt att ha ett fungerande liv oavsett funktionsnedsättning och bestämma om ärenden som berör en själv.

FUNKTIONSVARIATION. Handlar om att alla människor har en unik uppsättning av förmågor och fungerar olika. Används ofta som synonym till funktionsnedsättning, men betyder inte det samma – till exempel kan god hörsel vara exempel på funktionsvariation.

HÖRSELNEDSÄTTNING. Delvis eller helt avsaknad hörsel. Det finns många bakomliggande orsaker som exempelvis ålder, genetik eller sjukdomar.

INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING. Nedsatt kognitiv förmåga, förkortas IF. Begreppet ersätter det föråldrade ordet utvecklingsstörning.

IF kan se olika ut – vissa personer behöver mycket hjälp i vardagen och kanske bor på servicehem, medan andra bor självständigt med bara lite hjälp.

IF kan bero exempelvis på genetik eller oväntade händelser vid födseln.

PSYKISK OHÄLSA. En övergripande term för psykiska besvär som påverkar vardagen, som ångest och oro, och psykisk sjukdom, depression eller bipolär sjukdom.

SYNNEDSÄTTNING. Kan vara antingen delvis eller fullkomlig, och innebär svårigheter att med hjälp av synen orientera sig. Finns redan vid födseln, eller beror på skador eller sjukdomar i ögat eller andra delar av kroppen.

TILLGÄNGLIGHET. Motsatsen till funktionshinder. I ett tillgängligt utrymme kan alla röra sig och fungera enligt sin funktionsförmåga.

Funktionsrätt i samarbete • 3/2023 • 19

ORD & UTTRYCK

Myndigheter ska tala klarspråk Att hitta rätt myndighetsinformation är en sak. Att förstå den är en annan. Mia Falk och Katarina Petrell upplever att de flesta myndigheter i Finland inser hur viktigt det är att använda sig av ett språk som invånarna förstår, men det betyder inte att de alltid lyckas.

Text: Pia Backman-Nord ∙ foto: shutterstock

Många tycker att det är skrämmande svårt att fylla i en blankett från FPA eller ta till sig en text på välfärdsområdets hemsidor. Så ska det egentligen inte få vara, eftersom alla myndigheter enligt lag ska skriva så att läsarna förstår. Men att klara av det uppdraget verkar vara lättare sagt än gjort.

– Jag tycker nog att det finns en medvetenhet från myndigheternas sida när det gäller att skriva förståeligt, och den har helt klart ökat.

Samtidigt finns det flera utmaningar.

Det säger Mia Falk, myndighetsspråkvårdare för den svenska avdelningen på Institutet för de inhemska språken. Hennes arbetsuppgift är att hjälpa myndigheter och kommuner att kommunicera på en så bra svenska som möjligt.

– Jag tycker att vi har en mycket yrkeskunnig översättarkår i Finland, men en sak som jag märker är att textmängderna som kommer från myndigheterna överlag har ökat. Dessutom ska allt effektiveras och gå snabbt.

Hon är rädd att det inte alltid finns tillräckligt med resurser för att låta översättningarna gå via en mänsklig översättare, och om finska texter översätts till svenska av en dator eller utan tillräcklig eftertanke kan de bli tunglästa.

– Som språk liknar ju inte svenskan och finskan varandra, och det finns olika traditioner

20 • Funktionsrätt i samarbete • 3/2023

i hur språken används. Man har olika sätt när det gäller att uttrycka sig och till exempel vara artig. Tekniken kan vara till stor hjälp Jag hoppas att lätt språk och den utvecklas snart tryggas enligt lag. hela tiden, men jag undrar ändå om den dagen kommer då en robot förstår bättre än en människa vilken ton den ska använda, och hur läsaren tar emot en text.

I Svenskfinland följer vi ofta i Sveriges fotspår, och det gäller även för klarspråk. Samarbetet med Sverige är tätt och rekommendationerna är överlag desamma, eftersom rikssvenskans språkregler är våra språkregler.

– Men om lagstiftningen kräver det kan det vara nödvändigt att använda olika ord. Sedan kan man säkert hitta stilskillnader också. Jag upplever väl en ledigare stil i vissa rikssvenska texter.

Korta texter tar längre tid Katarina Petrell är chef för svenska språkenheten vid statsrådets kansli. Hon försäkrar att de använder sig av professionella översättare, men hur ordagrant de är tvungna att översätta beror på typen av text.

– I vårt fall när vi översätter lagtexter är vi

FOTO: PRIVAT

Om finska texter översätts till svenska av en dator kan de bli tunglästa. väldigt bundna av de finska texterna och redan existerande lagstiftning. Då behöver exaktheten tyvärr ofta gå före språket.

Det går alltså inte att ta sig några större friheter med lagtexter, men å andra sidan är de texterna snarare riktade till myndigheter än till den vanliga finländaren. När det gäller information till allmänheten strävar statsrådet (regeringen och ministerierna) till att tala klarspråk.

– Ett problem gällande kommunikationstexter från statsrådet är att det ofta är bråttom att få ut infon. Då blir utmaningen att texterna ska vara så begripliga som möjligt samtidigt som det ska gå snabbt. Det kan ta längre tid att förkorta dem.

Lustigt nog tar det alltså längre tid att skriva en kort text, som kräver att man funderar över vad som är mera viktigt och vad som kunde sållas bort, än att ta med allt. Katarina Petrell bekräftar också att mängden information som myndigheterna går ut med har ökat enormt mycket.

– Det har nästan skett en fördubbling på senare år. Jag kan inte säga direkt varför, men det finns en vilja att kommunicera så mycket som möjligt i dag.

Myndigheter allt mer medvetna Trots utmaningarna är både Petrell och Falk överens om att myndigheterna önskar skriva ”så att folk förstår”. Till exempel blev myndigheten för digitalisering och befolkningsdata utnämnd till Årets klargörare 2022 för hemsidan Suomi.fi, som samlar tydlig information för medborgarna på ett och samma ställe. Andra myndigheter utmärker sig också.

– Riksdagen, skatteförvaltningen och FPA har alla nuförtiden texter med så kallat lätt språk. Klarspråk har stöd i lagstiftningen, och jag hoppas att lätt språk också snart tryggas enligt lag, säger Mia Falk. •

Katarina Petrell, chef för svenska språkenheten vid statsrådets kansli FOTO: May WIkström

Mia Falk, myndighetsspråkvårdare för den svenska avdelningen på Institutet för de inhemska språken

Klarspråk, lätt språk •

•

•

I förvaltningslagen står det att ”Myndigheterna skall använda ett sakligt, klart och begripligt språk.”

Klarspråk innebär att en text ska vara begriplig för dem som den är skriven till. Språket ska vara tydligt med klara samband mellan meningarna. Texten ska börja med det viktigaste och inte innehålla onödigt svåra ord.

Lätt språk riktar sig till dem som har svårt att förstå allmänspråk. I en lättläst text håller man sig till det viktigaste, och försöker sålla bort resten. Meningarna är korta och bilder kan användas som stöd till texten.

Källa: Institutet för de inhemska språken

AKTUELLT

När bomblarmet ljuder Kriget i Ukraina har pågått i över 1,5 år och personer med funktionsnedsättningar är extra utsatta. FUNK. har besökt Kiev, där skyddsrummen är svåråtkomliga – under raketbeskjutningarna stannar många i sina hem med livet som insats.

Text & foto: Bengt Sigvardsson

22 • Funktionsrätt i samarbete • 3/2023

Anastasia Kotsar Jurist med synskada

Viktoriia Nazarenko generalsekreterare FÖR UKRAINSKA NAPD

Valerii Sushkevych ordförande för Ukrainas Paralympiska Kommitté

Nu berövar Ryssland oss våra liv och rättigheter.

Vid fyratiden på morgonen den 24 februari 2022 väcktes 30-åriga Viktoria Mishchenko av ljudet av explosioner. Bilar rivstartade utanför höghuset där hon bor med sin man i staden Brovary i utkanterna av Ukrainas huvudstad Kiev.

– Sedan började mobilen pipa och jag fick veta att Ryssland hade anfallit Ukraina. Mina föräldrar ringde och försökte övertala mig att komma till deras hus. De var oroliga att skyddsrummen inte skulle vara tillgängliga här, säger Viktoria.

Oron var befogad – man kan bara ta sig ned i skyddsrummen via trappor. När som helst kan flyglarmen börja tjuta och folk måste snabbt rusa till närmaste skyddsrum. Ibland har man bara någon minut på sig att ta sig i säkerhet.

– Det är värst för rullstolsanvändare, men det är även svårt för mig, säger Viktoria, som har nedsatt rörelseförmåga i benen på grund av CP-skada.

Skyddsrummen i Kiev är inte bunkrar som har byggts för att skydda mot bomber. Det rör sig om underjordiska parkeringar, tunnelbanestationer och gångtunnlar. De har sällan ramper, hissar eller ledstråk. Viktoria stannar hemma under flyglarmen. Ibland tjuter de flera gånger per dygn.

– De flesta i mitt hus söker skydd i källaren, men det tar lång tid för mig att ta mig dit. Det finns en hög tröskel vid källardörren och sedan en trappa. Jag följer i stället ”tvåväggsregeln” och söker skydd i vårt badrum, säger hon.

Tvåväggsregeln innebär att man söker skydd i ett fönsterlöst rum som har minst två väggar som skiljer det från gatan. Viktoria spenderade mycket tid i badrummet under krigets första månad. Då rasade hårda strider i Kiev-området.

Skönhetssalongen som hon jobbar på som administratör höll stängt.

– Då var det många raketbeskjutningar och explosioner häromkring. Jag var alltid rädd, säger hon.

Det har gått drygt ett och ett halvt år sedan

krigsutbrottet när vi träffas i en grönskande park i närheten av hennes hem. Förutom fågelkvitter och glada rop från några lekande barn så är det tyst och stilla. Men kriget är aldrig långt borta.

Den ryska presidenten Putins mål var att inta Kiev och inrätta en regering som gick i hans ledband. Planen misslyckades. I början av april 2022 drog sig de ryska trupperna tillbaka från Kiev-området och Viktoria började arbeta igen. Hon jobbar även några timmar varje vecka på ett rehabiliteringscenter för personer med funktionsnedsättningar.

– Jag har tvingats vänja mig vid flyglarmen, men på skönhetssalongen och på centret finns tillgängliga skyddsrum i källaren, säger hon.

Inga säkra platser Kring 40 procent av personerna som kom till rehabiliteringscentret före kriget har lämnat landet.

– Men för mig är det viktigt att stanna här och arbeta. En viss procent av intäkterna från min arbetsplats går till den ukrainska armén, säger Viktoria.

Hon tillbringar det mesta av sin fritid i parken. Risken för ryska raketattacker ser hon som mindre där än på andra platser. Det finns dock inga säkra områden. Det betonar 69-årige Valerii Sushkevych när vi träffas på hans kontor på sport- och ungdomsministeriet i Kiev.

– De som löper störst risk att dödas är personer med funktionsnedsättningar. Det är omöjligt för oss att snabbt söka skydd, säger han.

Valerii är förlamad i benen efter att ha haft polio som barn. Han är rullstolsanvändare och ordförande i Ukrainas Paralympiska Kommitté samt före detta parlamentariker och rådgivare till den ukrainska presidenten i frågor om funktionsrätt.

Valerii var den drivande kraften bakom Ukrainas ratificering av FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar, CRPD, →

Funktionsrätt i samarbete • 3/2023 • 23

TRIVS I PARKEN. Sedan Ryssland inledde sitt krig mot Ukraina spenderar Viktoria Mishchenko det mesta av sin fritid i en park i närheten av sitt hem i Brovary i Kievregionen.

år 2010. Det har skett många förbättringar sedan dess, men mycket återstår att göra.

– Och nu berövar Ryssland oss våra liv och rättigheter, säger Valerii.

I dag är cirka 20 procent av Ukrainas yta under rysk ockupation. Ingen vet med säkerhet hur situationen är för personer med funktionsnedsättningar där. Valerii berättar om rullstolsanvändare som har suttit fast i höghus i flera dagar då elen har försvunnit och hissarna slutat fungera. Även han bor i ett höghus med sin fru.

– När flyglarmen tjuter är det omöjligt för mig att snabbt ta mig i rullstol till hissen för att åka ned till markplan och sedan ta mig vidare till närmaste tunnelbanenedgång. Jag slänger mig i stället på golvet i badrummet och hoppas att jag ska överleva om huset träffas, säger han.

Om flyglarmen ljuder när Valerii är ute frågar han förbipasserande om var närmaste skyddsrum finns.

– Det brukar finnas en underjordisk parkering inom några hundra meters avstånd. Men när jag väl kommer dit så möts jag alltid av trappsteg, säger han.

I den mån det finns ramper så är de ofta i dåligt skick och avsedda för barnvagnar.

– Personer med funktionsnedsättningar hade

24 • Funktionsrätt i samarbete • 3/2023

problem innan kriget bröt ut, men nu är de mer akuta, säger Valerii.

Kriget visar att tillgänglig miljö och tillgång till moderna hjälpmedel handlar om liv eller död.

I en annan del av Kiev träfIbland tjuter far jag 30-åriga Anastasia Kotsar som har allvarlig synflyglarmen flera skada. Hon har en talande gånger per dygn. app i sin mobil där hon får varningar om raketattacker och information om närmsta skyddsrum, men hon lämnar aldrig området kring sitt hem och sin arbetsplats.

Anastasia undviker i möjligaste mån att gå ut. Hon har hört mardrömshistorier om blinda personer som har irrat runt desorienterade på gatan under raketbeskjutningar. Hon har dock bestämt sig för att stanna i Kiev där hon jobbar som jurist på Ukrainska Blindförbundet.

– Jag har ett jobb och behövs i Ukraina. Jag jobbar framför allt med sociala ärenden och allt fler synskadade behöver social hjälp, säger hon.

Nu lever många under fattigdomsgränsen.

Larysa Bayda och Viktoriia Nazarenko som är programchef respektive generalsekreterare på Nationalförsamlingen för personer med funktionsnedsättningar i Ukraina, NAPD, berättar att

SPÅR AV KRIGET. Förstörda ryska arméfordon har ställts ut till allmän beskådan i centrala Kiev.

priserna på allt har ökat under kriget. Samtidigt ligger funktionsnedsättningsersättningen endast på cirka 45 euro i månaden.

I slutet av sommaren hade över 9 000 civila ukrainare dödats. Närmare 16 600 hade skadats.

En del har fått funktionsnedsättningar som följd.

Det har även många soldater fått. Som veteraner får de cirka 240 euro i månaden i funktionsnedsättningsbidrag – alltså över fem gånger mer än vad andra personer med funktionsnedsättningar får. En lag har antagits om att även civila som har fått funktionsnedsättningar till följd av kriget ska få högre ersättning. Den har emellertid ännu inte implementerats.

Utmaning att nå alla Trots kriget fortsätter NAPD att lobba för att CRPD ska harmoniseras med landets lagstiftning.

Utmaningarna är dock många.

– Redan 2014 pressade vi regeringen till att inkludera personer med funktionsnedsättningar i beredskaps- och evakueringsplaner, men det har inte funkat bra i praktiken. Alla nås inte av information eftersom de saknar smarttelefoner eller inte använder internet, säger Larysa.

På NAPD: s hemsida publiceras nyheter, information om evakueringsplaner och var man kan få hjälp. De som inte har tillgång till

internet kan ringa organisationen.

– De flesta som ringer frågar var de kan få psykologisk och humanitär hjälp eller hur de kan ta sig utomlands, säger Viktoriia. Även om personer med funktionsnedsättningar ska finnas i åtanke i internationella hjälporganisationers arbete så nås inte alla av hjälpen. NAPD jobbar därför för att få större inflytande över hur hjälpen ska fördelas. Även tillgänglighet är ett stort problem.

Personlig assistans är ingen rättighet, vilket gör det svårt att ta sig till evakueringsplatserna, som dessutom sällan är anpassade. Detsamma gäller tillfälliga boenden för landets interna flyktingar.

NAPD publicerade nyligen riktlinjer om hur sjukhus och skyddsrum kan göras tillgängliga.

– NAPD gör det som egentligen är statens ansvar. Vi bistår personer med funktionsnedsättning med information, humanitär hjälp, stöd och rådgivning. Avsaknaden av stöd från staten är förbluffande. Utan internationell support hade vi aldrig klarat oss, säger Viktoriia.

Hundratusentals byggnader har skadats eller förstörts i kriget. Trots att inget tyder på en snar fred så har en del av dem börjat återuppbyggas.

– Därför ställer vi oss nu frågan hur vi kan säkerställa att byggnaderna som återuppbyggs blir tillgängliga för alla, säger Larysa. ∙

AKTUELLT

Föräldrar lyckades stoppa skolflytt I våras fick föräldrar för barn med specialbehov i Helsingfors höra att deras barn ska flyttas till en främmande skola som visade sig sakna många egenskaper som gör vardagen fungerande. Det ledde till ihärdigt motstånd med stöd av expertisen hos FDUV och SAMS. Nu har lokalpolitiker lagt planerna på is.

Text: Mikaela Remes

I mars överraskades föräldrar till barn som går i specialklassen i Zacharias Topeliusskolan, eller Toppan som den också kallas, av ett elektroniskt meddelande av tjänstemän vid Helsingfors stad. Det gavs besked om att i samband med skolbyggnadens renovering år 2025 skulle specialklasserna flytta till en ny adress, till en skola i Åshöjden i en annan del av staden.

Barnen på specialklasserna har olika funktionsnedsättningar, främst intellektuell funktionsnedsättning och autism. Enligt tjänstemännen gick det inte längre att uppfylla barnens behov i den nuvarande skolbyggnaden.

Föräldraföreningen reagerade starkt på beskedet och började efterfråga material som låg som grund för planen. Utredningarna visade sig vara bristfälliga. Tjänstemännen hade varken konsulterat föräldrarna eller personalen vid Toppan under beredningsprocessen. Planerna utgick från modeller av behov hos barn med allvarlig fysisk funktionsnedsättning som behöver flera stora hjälpmedel i vardagen. Här ingick krav på tillräckligt stora utrymmen som skulle möjliggöra exempelvis användning av britsar.

Men inte en enda av barnen på specialklassen använde stora hjälpmedel – särskilt inte brits. Åtminstone kan behovet av dylika hjälpmedel uppstå i framtiden, hette det.

– Men barn har rätt att bli sedda nu. Barn i dag ska inte ta skada av vad som kan hända om 50 år, säger Andrijana Pejić som är vice ordförande för föräldraföreningen för specialklasserna.

Enligt föräldrarna är Toppans styrka att man lyckats integrera barnen med specialbehov med eleverna i de andra klasserna, genom en kultur som man jobbat på över en lång tid.

– Det här är den bästa skolan för svenskspråkiga barn inom målgruppen. Alla barn känner

26 • Funktionsrätt i samarbete • 3/2023

Andrijana Pejić vice ordförande för föräldraföreningen för specialklasserna vid Zacharias Topeliusskolan

sig välkomna och inkluderade. Den kultur som odlats fram där är otroligt svår att återskapa.

Om en uppdelning sker är det en förlust för alla.

Den nuvarande skolbyggnaden omges av en lugn och rymlig gård. Då föräldrarna besökte den nya skolan i Åshöjden konstaterades att trafiken i området var mycket livlig och det fanns risk att barnen springer på gatan genom öppna portar. Överlag var omgivningen mer orolig.

Staden besvarade kritiken genom att föreslå att den nya skolan kunde få kojor på gården, dit känsliga barn kunde gå för att lugna ner sig. Här hänvisade man till finska sakkunniga, vars namn föräldrarna fortfarande inte fått vetskap om.

– Att som förälder behöva lyssna på att mitt barn som tillhör en sårbar grupp ska behöva trycka i en mörk trång koja för att komma undan stress, som dessa människor själva har orsakat, är absurt. Vi har passerat tiden då personer med funktionsnedsättningar stoppades i

Utredningarna visade sig vara bristfälliga. mörka utrymmen för att de skulle lugna ner sig, konstaterar Pejić.

Fler möten följde, och hela tiden presenterades flytten som ett förslag utan alternativ.

Föräldrarna samlade på sig utlåtanden av både FDUV och SAMS, som båda var kritiska till hur processen gått till. Organisationerna hänvisade till lagar och FN:s funktionshinderkonvention och efterlyste barnkonsekvensanalys.

Enligt staden tog man del av kritiken, men Pejić håller inte med.

– Att bara lyssna tills man pratat klart och sedan fortsätta på samma spår är inte att ta hänsyn till något.

Också skolans ledning har uttryckt i media att kommunikationen från tjänstemännens håll kunde ha varit bättre. Föräldrarna misstänker att den tilltänkta flytten främst handlar om att staden försökt råda bot på sin utrymmesbrist.

– De här barnen åker taxi till skolan, så de är lätta att skyffla runt. Men har man ett system som kör över barn med funktionsnedsättning för att underlätta sina utrymmesproblem måste systemet ändras.

I juni bordlades ärendet då den svenska sektionen vid Helsingfors stads nämnd för fostran och utbildning ansåg att föräldrarna behöver höras bättre. I slutet av augusti träffas vi med Pejić, dagen efter att svenska sektionen enhälligt bestämt sig för att lägga flyttplanerna på is.

Föräldrarna är lättade över beskedet.

– Det gick väl så bra som det kan gå. Att man i stort sett slopade förslaget i sin utformning var det enda rätta, säger hon.

Svenska sektionen krävde att arbetet för att lösa utrymmesproblematiken framöver ska ske i närmare samarbete med föräldrar och sakkunniga. Nu måste tjänstemännen i första hand undersöka hur barnen kunde få stanna kvar i skolan.

– Vi kommer att övervaka varje steg. Det är viktigt att folk med genuint intresse i dessa frågor tas med i processen. Annars sitter vi där igen och skriver arga mejl.

Andrijana Pejić är glad för utgången, men känner att det är sorgligt att processen såg ut som den gjorde, särskilt med tanke på alla grupper som inte har möjlighet att föra sin egen talan.

– Men det finns ju massor med folk med diverse utmaningar som inte orkar eller kan mejla, skriva och bråka. Deras röst är precis lika viktig och deras rättigheter ska respekteras utan att man behöver dra igång en kampanj. ∙

FUNKTIONSRÄTTSSEMINARIUM 5.10.2023 KL. 12-16 FOLKHÄLSANHUSET WASA & ONLINE

Årets funktionsrättsseminarium fokuserar på den nya lagen om funktionshinderservice. Deltagandet i evenemanget är avgiftsfritt. Läs mera och anmäl dig på samsnet.fi

FAKTURA 2023 Hej privata prenumerant, nu är det dags att betala årsprenumerationen för FUNK. Vi skickar ingen skild prenumerationsfaktura utan ber dig vänligen att använda uppgifterna nedan för att betala din prenumeration.

Har du frågor? Kontakta redaktionen: redaktion@funk.fi eller 050 505 3876

Kontonummer FI73 4055 0010 8802 15 Mottagare SAMS – Samarbetsförbundet kring funktionshinder Summa 15 euro Meddelande FUNK., ditt namn och din adress Sista betalningsdag är 15 november 2023. Fakturan gäller endast privata prenumeranter – alltså inte dig som är medlem i FMA, FDUV, FSS, Svenska hörselförbundet eller Psykosociala förbundets föreningar.

Tack för ditt stöd!

Funktionsrätt i samarbete • 3/2023 • 27

Hon förklarar svåra saker på ett enkelt sätt Redaktören Maria Österlund har gjort en lång karriär som skribent av lättlästa texter på Lätta bladet.

Hon gillar utmaningen att förklara världen för en växande och mångsidig publik.

Text: Eva Lamppu ● foto: Adel Rezapour

28 • Funktionsrätt i samarbete • 3/2023

PÅ JOBBET "Det var nog litet av en slump att jag började jobba på Lätta bladet och med lätt språk, även om jag alltid har varit intresserad av språk och hur man uttrycker saker. Jag brukar säga att det bor en liten småskollärare i mig, helt enkelt för att jag tycker om att förklara svåra saker. Just det är kärnan i mitt nuvarande arbetsuppdrag på Lätta bladet. Alla journalister förklarar saker, men för mig är det ännu viktigare än för de flesta att få fram en sak så enkelt och lättförståeligt som möjligt.

Före Lätta bladet jobbade jag bland annat för Hangötidningen i min gamla hemstad. Jag har också jobbat på Borgåbladet och Landsbygdens Folk, men jag har ändå alltid återkommit till Lätta bladet, som görs på LL-Center i Helsingfors i samarbete med dess finska motsvarighet Selkokeskus.

Min arbetsdag varierar mycket, främst beroende på var vi befinner oss i utgivningskalendern. Numera utkommer pappersversionen av tidningen bara åtta gånger per år, men vi finns också på webben. Där kan vi publicera snabbare och vara mer dagsaktuella än i papperstidningen.

Rent praktiskt är mitt arbete ett samarbete med finska kollegor som gör Selkosanomat, den finska systertidningen till Lätta bladet. Många artiklar skrivs på svenska och översätts sedan till finska, och tvärtom. En stor del av mitt jobb är också att skriva om och skapa lättlästa artiklar av texter som skrivits av andra journalister och publicerats i andra medier.

Jobbet att ta fram en lättläst text sker i flera steg. När jag har skrivit en text är idealet att jag kan låta den vila ett tag för att sedan ta fram den på nytt och göra den ännu bättre. Det är också bra om jag har någon annan att ge texten till som kan upptäcka eventuella underligheter i den. Det här är alltså ett litet långsammare hantverk än journalistiskt skrivande i allmänhet.

En bra lättläst text kräver också att innehållet är intressant och verkligen lockar till läsning.

Det räcker inte med ett enkelt språk.

Vår målgrupp är väldigt bred och den växer hela tiden. När tidningen först kom ut för 30 år sedan tänkte man att målgruppen främst bestod av personer med lindrig utvecklingsstörning, som man sa på den tiden. Fortfarande är personer med intellektuella funktionsvariationer en av våra viktigaste målgrupper, men under årens lopp har de blivit betydligt fler. Hit hör till exempel afatiker, dyslektiker och läsare med olika typer av kognitiva utmaningar. För dessa är information och nyheter på lätt språk nödvändiga för att de ska kunna vara delaktiga i samhället.

Under de senaste åren har man insett att

En bra lättläst text måste verkligen locka till läsning.

Maria Österlund • • •

•

Ålder: 48.

Bor i: Helsingfors.

Bakgrund: Journalist från Soc&kom vid Helsingfors universitet. Har tidigare jobbat bland annat på flera lokaltidningar och gjort praktik på den lättlästa nyhetstidningen 8 Sidor i Sverige.

Hobbyer: Körsång och hantverk.

många äldre människor, som kanske lider av en minnessjukdom, också kan ha nytta av lättlästa nyheter.

En annan grupp som har nytta av Lätta bladet är skolelever och särskilt de som ska lära sig svenska. Tidningen används i skolor, både i svenskspråkiga lågstadieskolor och i svenskundervisningen i finska gymnasier. Också i språkundervisningen för nyfinländare har de lättlästa tidningarna en uppgift att fylla. Våra texter ger icke-svenska elever möjligheten att uppleva att de förstår svenska. För lärarna är vi ett hjälpmedel för att förklara svåra och aktuella saker på ett sätt som är lättare att ta till sig.

Om man ser på hela samhället har väldigt många nytta av att information görs tillgänglig.

Det här är också en demokrati- och rättvisefråga. För en del människor är lättillgänglig information en förutsättning för att kunna vara aktiva i vårt samhälle. Ibland kan ändå de tekniska lösningarna när det gäller webbplatser prioriteras framför ett lättförståeligt språk. EU har tagit fram tydliga stadgar om tillgänglighet, men det finns en lucka i reglerna när det gäller språket. Det borde också stipuleras att tillgänglig information förutsätter lätt språk.

Världen digitaliseras i snabb takt och i det ligger också faror. Det tekniska kan för vissa vara en svår sak att manövrera. Givetvis förenklas tekniken, men allt snurrar mycket snabbt och användarna borde vara duktiga på att plocka upp den nya tekniken för att hinna med. Alla har inte heller lika lätt att ta till sig information på en skärm som på papper." ∙ Funktionsrätt i samarbete • 3/2023 • 29

AKTUELLT

Färre får personlig assistans på Åland Färre på Åland får personlig assistans jämfört med landet i övrigt, visar en färsk rapport. Det finns också mycket att göra för att förbättra tillgängligheten i offentliga miljöer på ön.

Text & foto: Helena Forsgård

Många i behov av personlig assistans anser att timmarna är för få och att processen är för utdragen, heter det i alternativrapporten från Funktionsrätt Åland, i kapitlet som handlar om rätten att leva självständigt och delta i samhället.

Det upplevs som problematiskt att ansökan om assistans måste lämnas in långt i förväg, speciellt eftersom det ibland kan vara svårt att förutse behovet.

Rapporten har tagits fram av Karl Wahlman, verksamhetsledare, och Erika Elfsberg, rättighetsutbildare. De lyfter fram statistik från Institutet för hälsa och välfärd, THL: – År 2021 var det 40 procent färre på Åland – räknat per 100 000 invånare – som beviljades assistans jämfört med landet i övrigt.

Varför det ser ut så här är svårt att slå fast.

– Men det kan vara en indikation på att det generellt är svårare att bli beviljad personlig assistans på Åland. Tjänstemän uppger också att det är svårt att rekrytera personliga assistenter, liksom närvårdare överlag. Åland är ett litet samhälle, vilket har sina föroch nackdelar. Till det negativa hör att man kan känna sig utpekad och stämplad för sina behov; i synnerhet om man bor i en liten kommun.

För att inte reduceras till en kostnadsfaktor i samhällets ögon kan det hända att man låter bli att hävda sina rättigheter. Åland har 16 kommuner, men sedan början av 2021 handhas all socialvård utom barnomsorg och äldrevård av KST, Kommunernas socialtjänst, som är gemensam för hela Åland. KST ska bädda för likabehandling oavsett var man bor, men allt fungerar inte till allas belåtenhet. I dag klagas bland annat över långa handläggningstider. Även brister i den fysiska tillgängligheten på offentliga platser på Åland lyfts fram: en ny skärgårdsfärja saknar hiss mellan bildäck och salong, och i Mariehamns nyöppnade integrationscentrum finns ingen ramp för rullstolsburna.

– Exemplen visar att vårt påverkansarbete

30 • Funktionsrätt i samarbete • 3/2023

PRESENTERAR ALTERNATIV. Det förekommer fortfarande fördomar mot personer med funktionsnedsättning och hela samhället behöver systematiskt motarbeta dem, säger Erika Elfsberg och Karl Wahlman.

måste fortgå hela tiden, säger Karl Wahlman och Erika Elfsberg.

Personer som svarat på enkäterna och intervjuerna uppger att de känner sig mer synliga och representerade i samhället än tidigare och att förståelsen ökat. Men samtidigt förekommer fortfarande fördomar, även inom vården och socialtjänsten.

– 20 procent uppger att de upplevt olämpligt bemötande av sjukvården, säger Erika Elfsberg.

Dock finns ingen jämförelsesiffra på hur befolkningen i stort upplever sina möten med vården.

Alternativrapporten har presenterats för politiker och tjänstemän.

– Mottagandet var positivt. Det tycks finnas en vilja att medverka till förbättringar, säger Wahlman och Elfsberg.

Alteranativrapporten från Åland baserar sig på en enkätundersökning som genomfördes våren 2020. Senare har undersökningen kompletterats med djupintervjuer med personer med funktionsnedsättning samt med relevant statistik och intervjuer med sakkunniga. ∙

LASSES HÖRNA

lars hedman

Skribenten är pensionerad journalist och aktiv debattör i funktionshinderfrågor

När det blir svårt att välja ord Jag erkänner! Jag är ibland språkpolis. Jag reagerar direkt i stället personer med intellektuell funktionsnedsättning, ett negativt, och blir till och med onödigt upprörd, då jag läser uttryck som först kändes som en omskrivning av det gamla föråldrade uttryck som fått nedsättande ton. Som pensionerad förståndshandikappad, men som ändå är rättvisare mot journalist tänker jag ofta "skärp er ungdomar" om mina Noffe än ett ord med handikapp eller störning. arbetande kollegor. Visst finns det i dag en medvetenhet bland Efter att ordet handikapp sopats bort, och med det bejournalister om ordval när det gäller till exempel härkomst grepp som handikapporganisationer, handikappanpassad och sexuell identitet. Men när det gäller funktionsnedsättning och handikapptoalett, känns det som att vi ännu inte är är det fortfarande ett famlande, om inte i totalt mörker, så riktigt bekväma med terminologin. Funktionsnedsättning åtminstone i dunkel. rekommenderas av Men vems fel är Sveriges socialstyrdet? Vi med funktelse, men ska inte vara ionsnedsättning en stämpel som sätter tycks inte heller vara in oss i bestämda fack. riktigt säkra på hur Därför är jag inte en det ska vara. Det funktionsnedsatt elord som omedelbart ler en hörselskadad. lockar fram språkpolUtan jag är en person isen hos mig är förmed funktionsnedståndshandikappad. sättning och mera Det skapades i all välspecifikt hörselskamening för att få ett da, även om det blir neutralt ord, men blev en längre mening att OLIKA BEGREPP. Bertrand Russell hade en funktionsvariation, medan min bror så fel. Min framlidskriva. Det finns en Noffe Hedman hade både en funktionsvariation och en funktionsnedsättning. ne bror Noffe kunde begreppsförvirring inte räkna ihop två mellan orden funktplus två. Som oförstående lillebror försökte jag lära honom ionsnedsättning, funktionshinder och funktionsvariation. med papperslappar, tändstickor och klossar. Men det blev Än så länge har de olika betydelse, men de används allt oftare för abstrakt för honom. Däremot kunde han klä sig själv och som synonymer. skötte sin hygien – ingen borstade tänderna lika effektivt som Själv använder jag ofta funktionshinderorganisation, Noffe, och han kunde läsa och skriva. Noffe behärskade också eftersom till exempel Hörselförbundet ska arbeta för att tre språk, svenska, finska och det finlandssvenska tecken- minska funktionshinder för oss med hörselnedsättning. språket. Ingen av oss hade rätt att ifrågasätta hans förstånd. Däremot använder jag sällan funktionsvariation, ett ord som Socialstyrelsen heller inte har med i sin lista.

Ordet dyker fortfarande upp, men de flesta skribenter har börjat inse att det inte längre ska användas. Och nu blir det När vi använder nedsättning visar vi att det är något krångligt. Vi har börjat undvika uttrycket utvecklingsstörning som kräver en insats av samhället för att uppnå jämlikhet. som fortfarande används av Socialstyrelsen i Sverige.

När vi använder variation är det inte självklart att vi kräver När tidningarna skriver om till exempel ett boende som jämlikhet. Det kan ju då också vara fråga om en variation som flyttar använder de personer med funktionsnedsättning. Då ligger över medeltalet. Som att Noffe och Bertrand Russell kan det bli oklart vilken funktionsnedsättning som gäller, båda hade en funktionsvariation – den ena kunde inte räkna även om det knappast är fråga om hörsel. Allt oftare ser man två plus två, den andra skrev Principia Mathematica. ∙ Funktionsrätt i samarbete • 3/2023 • 31

FÖRENINGSHJÄLTEN I den här spalten träffar vi personer som gör värdefulla insatser inom funktionshinderfältet.

Har du tips på en föreningshjälte? Kontakta redaktion@funk.fi.

De hjälper döva elever i Tanzania

FOTO: PRIVAT

Föreningen FSE – Finnish Special Education in Africa – firar tio år av verksamhet. Eldsjälarna bakom föreningen är Eva Forssén och Antti Komulainen som i somras tilldelades utmärkelsen Årets världsförbättrare.

Text: Monica Björkell

Hur uppstod idén om att grunda en förening med verksamhet i Tanzania?

– År 2011 reste vi runt världen och vår sista destination var Tanzania. Under resan fick vi besöka en lokal skola, Musa Lombano, och dess enhet för döva elever. Tidigare var det bara en del av de döva eleverna som klarade grundskolans slutprov. Där tog lärostigen slut för de flesta. Att klara sig vidare till gymnasieutbildning var praktiskt taget omöjligt. Det fanns inga teckenspråkslärare och många flickor blev föräldrar i ung ålder eller bortgifta. Vi fick ett önskemål om att donera datorer till enheten.

Jag som pensionerad speciallärare och Eva, numera pensionerad lektor inom IT vid yrkeshögskolan Laurea, förstod båda att enbart datorer inte räcker. För att nå resultat behövs även utbildning i IT och pedagogik. Vid hemkomsten började vi samla in begagnade bärbara datorer. Eva installerade nödvändiga program och sedan åkte vi med ett tjugotal datorer till Tanzania. Vi lämnade in en ansökan för projektet Arusha, kuule hos Finlands utrikesministerium, och blev beviljade medel. En viktig del av projektet var utbildningen av lärare på dövenheten vid skolan. Att etablera en IT-baserad inlärningsmiljö var utmanande, men arbetet framskred och med hjälp av extern finansiering byggde vi ett lärcenter vid skolan, som invigdes 2015.

Vad är FSE:s mål och mission?

– Vi strävar efter ett brett samarbete med organisationer och aktörer genom att stöda och utbilda speciallärare 32 • Funktionsrätt i samarbete • 3/2023

PRISTAGARE. Våren 2023 fick paret Eva Forssén och Antti Komulainen utmärkelsen Årets Världsförbättrare av Fingo, paraplyorganisationen för finländska utvecklingsorganisationer.

vid läroanstalter i Tanzania, samt ordnar lokala informations- och utbildningsevenemang och sysslar med medelanskaffning i Finland. Allt vårt arbete i Finland utförs på frivillig basis. Föreningen betalar, i huvudsak tack vare Abilis-stiftelsen, löner till tre teckenspråkstolkar och en samordnare i Tanzania. Vi åker själva till Tanzania varje år för en månad eller två.

Vilka slags framsteg har ni sett i utbildningen för personer med nedsatt hörsel under era år?

– Under de senaste åren har majoriteten av de döva eleverna som genomgått grundläggande utbildning placerats i gymnasieskola eller andra läroanstalter. I snitt ligger re-

Döva elever är numera en väsentlig och uppskattad del av skolsamhällets vardag.

Redo för skolstart. Döva elever med sina nya skoluniformer vid Meru Primary School i Arusha, Tanzania.

Eva Forssén och Antti Komulainen • •

Hemort: Esbo.

Yrke: Eva är lärare och

•

Hobbyer: Paret upp-

Antti är speciallärare.

träder tillsammans med musik. Eva spelar violin och piano, Antti spelar gitarr och piano. Eva sjunger också i kör, bland annat

•

i Nöykkiön Nicelaulajat vars konsertintäkter går till föreningen FSE.

FSE:s motto: Alla barn

förtjänar möjligheten att lära sig på ett sätt som utnyttjar deras styrkor och hjälper dem att övervinna sina svagheter.

sultaten i deras slutprov på samma nivå, och till och med högre än hörande elevers. Lärare har tagit till sig nya undervisningsmetoder och man har upphört med fysisk bestraffning inom skolans dövenhet. Inlärningsklimatet har blivit mer accepterande och respekterande. Döva elever är numera en väsentlig och uppskattad del av skolsamhällets vardag.

Hur ser ni på vikten av utvecklingsarbete, särskilt nu när det diskuteras nedskärningar?

– Finland har förbundit sig via internationella avtal att höja sina biståndsmedel till en nivå som motsvarar 0,7 procent av BNP. Om den sittande regeringens program verkställs minskar de medel som går till utvecklingssamarbetet, vilket direkt påverkar verksamhetsvillkoren för icke-statliga organisationer. Till vår glädje märkte vi att finansministeriet nu föreslår att finansieringen som tilldelas organisationer förblir den samma nästa år. De därpå följande åren är dock ännu ovissa. Men många aktörer sysslar med påverkansarbete, så det finns ingen anledning att ge upp hoppet än. ∙

noterat Ändringar i diskrimineringslagen I somras trädde förändringar i diskrimineringslagen i kraft. Dessa ger Diskrimineringsombudsmannen större befogenheter att ingripa i diskriminering i arbetslivet och möjlighet att ingripa i enskilda fall.

Den som blivit utsatt för diskriminering i arbetslivet kan kontakta ombudsmannen, vars behörighet likställs med arbetarskyddsmyndigheten. Lagändringen förtydligar även arbetsgivarnas skyldighet att upprätta en likabehandlingsplan – arbetsgivarna måste bedöma hur väl likabehandling uppnås på arbetsplatsen och i rekryteringen. Också inom småbarnspedagogiken skärps kriterierna för hur likabehandling främjas och hur man ingriper i trakasserier.

Likväl preciserades innebörden av trakasserier och rimliga anpassningar för arbetstagare med funktionsnedsättning. ∙

Distanskurs i punktskrift Kommer du i kontakt med punktskrift – hemma, bland vänner eller på arbetsplatsen? Eller är du bara nyfiken på att lära dig något nytt? I så fall kan du hänga med på en punktskriftskurs för seende som ordnas av Förbundet Finlands Svenska Synskadade.

Efter kursen har du möjlighet att göra ett kunskapstest och få ett intyg. Kursen är avgiftsfri och arrangeras via Google Meet under tre tisdagar. Kursen har åtta platser som fylls i anmälningsordning. ∙ ▸ Anmäl dig senast 29.9 till Tessa Bamberg. som även kan ge mer information: tessa.bamberg@fss.fi eller 044-712 3024 Kurstillfällen: 17.10 kl. 17–18, 24.10 kl.

17–19, 14.11 kl. 17–19.

Selkovantaalainen är Årets klargörare Finlands första lättlästa lokaltidning har fått priset Årets klargörare. Selkovantaalainen skriver om aktuella ämnen och evenemang i Vanda på lätt språk. Tidningen kommer ut både digitalt och till pappers en gång i månaden. Alla Vandabor får papperstidningen gratis. Projektet Lätt finlandssvenska fick hedersomnämnande. ∙ Funktionsrätt i samarbete • 3/2023 • 33

LÄTTLÄST

Kunskap om pengar är bra, tycker Anni Marttinen Text: mikaela remes ● foto: niklas gerkman

När vi tänker på en människa som vet mycket om pengar tänker vi ofta på gamla kloka män.

Men Anni Marttinen är 31 år gammal och hon vet mycket om pengar.

Hon jobbar på SOSTE. SOSTE är en organisation som pratar om hälsa.

Anni är ekonom.

Hon funderar på hur Finland borde använda sina pengar för att de ska räcka till och för att vi finländare ska må bra.

Hon tycker att vi borde lägga mer pengar 34 • Funktionsrätt i samarbete • 3/2023

på hälsa och service.

– Ingen ska behöva vara fattig, tycker hon.

Anni blev intresserad av ekonomi när hon gick i gymnasiet.

När hon blev klar från gymnasiet och universitetet åkte hon till Tyskland för att jobba.

På jobbet förstod hon att det är viktigt att tänka på att den som är sjuk eller har en funktionsnedsättning kan ha svårt att tjäna pengar.

– Det är också viktigt att skydda miljön, säger hon.

Om vi förstör miljön

Hur vi talar om funktionsnedsättning ändras Text: mikaela remes

Det finns många ord vi kan använda när vi talar om funktionsnedsättning.

Språket ändras hela tiden.

Gamla ord faller bort och nya och bättre ord kommer till.

Många ord kommer från Sverige.

Till exempel funkis, som är ett vardagligt ord för personer med funktionsnedsättning. blir det svårt att leva på vår planet.

Då spelar pengar inte längre någon roll.

Det är inte alltid lätt att veta vilka ord som är i mode just nu.

Anni talar om pengar på sociala medier.

Ibland lägger hon upp videor där hon dansar och berättar om pengar.

En del människor talar om funktionsvariation i stället för funktionsnedsättning.

Funktionsvariation betyder att vi alla fungerar på olika sätt.

Anni gillar att dansa.

Hon gillar också att promenera i skogen och ta bubbelbad.

Det hjälper henne att lugna ner sig när hon har bråttom på jobbet.

Hon vill att så många som möjligt ska förstå sig på ekonomi.

Tidigare talade man om rullstolsbundna personer.

Nuförtiden säger man rullstolsburen person, eftersom man är inte bunden till sin rullstol, utan rullstolen är ett bra hjälpmedel.

Anni syns ofta i tv och talar om pengar.

I tv har hon ibland på sig en kavaj med prickigt leopardmönster.

Det tycker inte alla tittare om.

Vilket ord du använder när du beskriver dig bestämmer du själv.

Ibland skickar människor elaka meddelanden om hennes kläder på sociala medier.

Men Anni bryr sig inte, hon tänker göra som hon vill.

– Det viktigaste är att vara sig själv, säger hon. •

Det är viktigt att de som inte har en funktionsnedsättning lyssnar på vad vi vill bli kallade. • Funktionsrätt i samarbete • 3/2023 • 35

händelsekalendern 2023 Kontrollera alltid detaljerna med arrangörerna.

▸ SEPTEMBER Varannan tisdag kl. 16–17, digitalt Vardagen med intellektuell funktionsnedsättning FDUV:s populära föreläsningsserie fortsätter. Träffarna ordnas digitalt och du kan delta i flera eller bara en: 19.9: Vardagen med ett barn med IF eller autism. Anki Stenkull-Aura.

3.10: Vad är en familjestödjare?

Maria Backman från FDUV. 24.10: Lågaffektivt bemötande.

Paula Ala-Käkelä från Folkhälsan.

7.11: Hur stöda delaktighet för personer med IF? Melanie Shametaj från FDUV. 21.11: Tydliggörande pedagogik.

Susanne Nygård från Lärum. ▸ Mera information och anmälan senast kl. 14 samma dag: fduv.fi/kalender, 040 673 96 95 camila.forsell@fduv.fi 26.9 kl. 17.30–19.30, Folkhälsanhuset Seniora, Ekenäs Seminarium om föräldraskap Steg för Stegs grupp i Ekenäs och FDUV ordnar ett seminarium om hur det är att vara förälder till ett barn med funktionsnedsättning och om rätten att skaffa barn för personer med funktionsnedsättning.

Seminariet är öppet för personer med IF, föräldrar och andra intresserade. ▸ Mera information och anmälan: fduv.fi/kalender frank.lundgren@stegforsteg.fi 040 845 33 68

▸ OKTOBER

Händelsekalendern finns också på webben: ▸ samsnet.fi/handelsekalender

senast 27.9: folkhalsan.fi/visuellt matilda.hemnell@fduv.fi 040 503 7230 4.10 kl. 18–19.30, digitalt Förebygg utmanande beteende Vi får ofta samtal av föräldrar om utmanande eller problemskapande beteende. Vad som menas kan variera, men som förälder känner man sig lätt otillräcklig och rådlös.

26–29.10, Härmä Spa Kurs: Sorgens stig För dig som är anhörig till en familjemedlem som du förlorat genom självmord. Prata om svåra saker i en trygg miljö tillsammans med andra med samma eller liknande erfarenhet. Kursen är avgiftsfri. ▸ Ansökan via fspc.fi/kurser.

▸ Mera information och anmälan senast 27.9: fduv.fi/kalender camilla.forsell@fduv.fi 040 673 96 95

27–29.10.2023, Helsingfors Tinnituskurs Föreläsningar om tinnitus med fokus på forskning, information, lindring och kamratstöd i naturskön miljö.

5.10 kl 12–16, Vasa & digitalt

▸ Mer information och anmälan på horsel.fi

Funktionsrättsseminarium Välkommen på SAMS juridiska ombuds årliga Funktionsrättsseminarium med fokus på den nya lagen om funktionshinderservice.

Evenemanget ordnas på Folkhälsanhuset Wasa, Wasaborgsgränd 4 och på distans. Deltagandet är gratis, lunch ingår för deltagare i Vasa. ▸ Läs mer och anmäl dig på samsnet.fi/handelsekalender.

11.10 kl. 13.30–17, Helsingfors centralbibliotek Ode Unga frivilligas festival Medborgararenans projekt JEP och andra frivilligaktörer ordnar Festivalen om frivilligverksamhet för unga. SAMS vänverksamhet deltar tillsammans med Frivilligt på svenska i Helsingfors-nätverket.

Sakkunnigföreläsningar och information om frivilliguppdrag.

2.10 kl. 15–17, digitalt Webbinarium: Om att förstå och göra sig förstådd Hur kan vi stöda barn och unga med hjälp av alternativ och kompletterande kommunikation?

FDUV och Folkhälsan ordnar webbinarium om kommunikationsstöd inom förskola och skola.

24.10 kl. 10–15, Evangeliska Folkhögskolan i Vasa Syn- och hörselseminarium Föreläsningar angående syn, hörsel och välmående. Svenska hörselförbundet i samarbete med Svenska pensionärsförbundet och Förbundet Finlands Svenska Synskadade. Utrymmet har t-slinga och seminariet skrivtolkas.

▸ Mera information och anmälan

▸ Anmälan senast 10.10, horsel.fi.

▸ NOVEMBER 11.11 kl. 10–17, Scandic Waskia i Vasa Familjedag: Att flytta hemifrån För er som har unga med intellektuell funktionsnedsättning som har planer på att flytta hemifrån. Ungdomarna har eget anpassat program. Även besök till Tropiclandia. ▸ Mera information och ansökan senast 29.10: fduv.fi/kalender, 0400 600 676 susanne.tuure@fduv.fi 15–16.11, Vasa Kurs: Ny med hörapparat Föreläsningar om hörapparater på tema teknik, skötsel- och användningsråd. ▸ Mer information och ansökan: horsel.fi 23–26.11, Backby gård i Esbo För oss 60 plus För personer över 60 år med erfarenhet av psykisk ohälsa. Målet är att erbjuda stöd och verktyg som ökar de psykiska resurserna och välmåendet. Träffa andra och få stöd och kunskap genom kamratstöd.

Kursen är avgiftsfri. ▸ Ansökan via fspc.fi/kurser

Deadline för FUNK. 4/2023 är onsdagen den 22 november. Tidningen utkommer vecka 50.

Vill du lägga in material i händelsekalendern? Kontakta redaktion@funk.fi