Funktionsrätt i samarbete 01/2023

FUNKTIONSRÄTT I SAMARBETE • 1/2023

TEMA:

PENGAR

"Författarlivet är väldigt osäkert"

Poeten Rosanna Fellman

lever på pris och bidrag

▸ LÄS INTERVJUN PÅ S. 6

Svenska Blindskolföreningen lägger ner – vad händer med 36 miljoner?

▸ S. 28

Valextra: Här är planerna för att rädda välfärdsstaten

▸ S. 15

FUNKTIONSRÄTT I SAMARBETE

DEADLINES 2023

Nummer 2, 2023. Deadline onsdag den 3 maj.

Utkommer vecka 22.

Nummer 3, 2023. Deadline onsdag den 30 augusti. Utkommer vecka 38.

Nummer 4, 2023. Deadline onsdag den 22 november. Utkommer vecka 50.

Sänd ditt material till redaktion@funk.fi.

Allt material i Funktionsrätt i samarbete skyddas av upphovsrätt. Det är förbjudet att utan ansvarig utgivares tillåtelse vidarebefordra texter och bilder i tryckta eller digitala medier. Alla rättigheter förbehålles.

SNABBA FAKTA

ANSVARIG UTGIVARE

SAMS – Samarbetsförbundet kring funktionshinder rf

CHEFREDAKTÖR

Mikaela Remes

VISUELL CHEF

Sonja Finholm

ANSVARIG REDAKTÖR

Nina af Hällström

MEDVERKANDE I DETTA NUMMER

Pia Backman-Nord, Monica Björkell, Ida Ekholm, Lars Hedman, Sofia Jernström, Eva Lamppu, Marica Nordman, Kajsa Paakki och Mikael Sjövall

REDAKTIONSRÅD 2023

Anna Caldén, FMA – Funktionsrätt med ansvar

Lars Hedman, SAMS

Pernilla Nylund, Psykosociala förbundet

Matilda Hemnell, FDUV

Tina Kärkinen, Svenska hörselförbundet

Nina Winquist, FSS

KONTAKT/PRENUMERATION/ANNONS

Adress:

SAMS – Samarbetsförbundet kring funktionshinder rf

Medelhavsgatan 14 A

00220 Helsingfors

Telefon: 050 505 3876

tisdagar och torsdagar kl. 9–12

E-post: redaktion@funk.fi

www.funk.fi

Beställ FUNK.! Gå in på funk.fi/prenumerera

Tidningen Funktionsrätt i samarbete är ett gemensamt språkrör för de finlandssvenska funktionshinderförbunden med målet att bidra till ökad kunskap och förståelse både inom och utanför fältet. Upplagan är 8 000 exemplar. Tidningen stöds av STEA och Konstsamfundet. Medlemmarna i FMA, FDUV, FSS, Svenska hörselförbundet och Psykosociala förbundets föreningar får tidningen som kostnadsfri medlemsförmån. Tidningen läses också på Kårkullas boenden, bibliotek, socialkanslier, Luckan och av olika påverkare och aktörer i branschen. Vill din organisation erbjuda tidningen till sina medlemmar? Kontakta chefredaktören eller SAMS.

PRENUMERATION

Årsprenumeration: 15 euro. Lösnummer 5 euro.

Utrikesporto: 5 euro (Europa), 10 euro (övriga världen).

Tillgängligt rtf-format för synskadade: 7 euro/år (tidningen kommer per e-post). Finns även som taltidning.

TRYCK: Grano Oy

ISSN: 2814-4007

Funktionsrätt i samarbete uppfyller Nordiska miljömärkets kriterier. Tillverkningen vid Grano berättigar till Svanenmärket.

pärmbild: sofia jernström

Finns det fyrk för välfärden?

FUNK. iNleder året med att lyfta katten på bordet och snacka pengar. Lämpligt nog är ekonomi vad det stundande riksdagsvalet anses handla om.

Inför valet i april har vi kontaktat riksdagspartierna för att höra hur de tänkt bekosta socialoch hälsovården och vilka problem som är mest akuta att lösa. Glädjande många riksdagsledamöter tog tid på sig att redogöra för sina partiers socialpolitiska linjer och deras syn på välfärdsstatens framtid. Vi kunde ha fyllt hela tidningen med de utförliga och insiktsfulla svaren, men måste summera tankarna till komprimerade smakprov – utförligare tankar kan läsas i de olika partiernas valprogram.

Gallupens största brist är att det största oppositionspartiet Samlingspartiet lyser med sin frånvaro. Trots ihärdiga försök lyckades vi inte få tag på partiorganisationen.

Överlag verkar partierna från höger till vänster rörande överens om att social- och hälsovårdsfrågor måste prioriteras under följande regeringsperiod. Vilken än regeringssammansättningen blir kan vi vara ganska säkra på att den kommer att tvingas ta tag i personalbristen inom vården, följa upp de nya välfärdsområdenas verksamhet och inleda en "socialskyddsreform" för att få ordning på bidragsdjungeln.

Samtidigt verkar alla partier vara medvetna

om att ekonomin blir en utmaning och pengarna måste hittas någonstans – metoderna är det som skiljer partierna åt. Avgörande lär bli vilka samhällsgrupper de som förespråkar sänkta skatter och nedskärningar väljer som mål för inbesparingar, samt hur trovärdiga alternativa tillvägagångssätt de som motsätter sig nedskärningar lyckas presentera.

I tidningen kan du också ta del av vad funktionshinderförbunden kräver av politikerna, tillsammans med SOSTE:s och Sininauhaliittos påminnelse om hur livet ser ut för dem som är beroende av samhällets stöd. Enligt organisationerna föreställer sig många fortfarande att det går att leva loppan på utkomststöd. Samtidigt vittnar utredningar om en verklighet där människor lever i konstant stress och skjuter upp inköp av mediciner och mat. Ifall den här gruppen utsätts för nedskärningar kan följderna bli allvarliga och långtgående.

Många av hälsoorganisationernas prioriteringar är frågor som partierna snappat upp i sina valprogram. Det tyder på att man lyckats väl i sitt påverkansarbete. Ännu återstår att se om vallöftena omvandlas till verkliga skrivningar i regeringsprogrammet.

Mot ljusare tider och en spännande valvår! •

▸ Tack till alla som svarade på FUNK.:s läsarundersökning! Ni gav oss medeltalet 8,4 av 10 – det är vi jätteglada för, och fortsätter att göra vårt bästa för att bevaka fältet och ta era tips och önskemål i beaktande.

Ifall den här gruppen utsätts för nedskärningar kan följderna bli allvarliga.

innehåll • 1/2023

PÅ PÄRMEN

6 Personporträttet: Rosanna Fellman

"Jag påverkar helst via min konst"

15 Gallup – Vad får välfärden kosta?

Vi ställde fyra frågor till partierna inför riksdagsvalet

28 Svenska Blindskolföreningens jättedonation väcker frågor

Hur trygga utbildningen för personer med synnedsättning?

LÄS OCKSÅ

18 ”Att bollas från lucka till lucka är strukturellt våld”

23 Så beaktar Kulturfonden tillgänglighet

24 Snårigt kring klientavgifter

25 Hur gick det med färdtjänsten?

I VARJE NUMMER

3 Chefredaktörens hälsning: Finns det fyrk för välfärden?

5 Ledaren: Låt alla gynnas av tekniska framsteg

14 Juristen har ordet: Många turer kring funktionshinderlagen

22 Lasses hörna: En vardag utan Veikkauspengar

26 På jobbet: Benita Öberg, ny servicelinjedirektör

30 Föreningshjälten: Yvonne Flygar jobbar på Project Liv

32 Kultur: Taktila böcker

34 Lättläst: Rosanna Fellman, riksdagsvalet och bok om arbete

Sista sidan: Händelsekalender

ilONa salONeN Skribenten är tf verksamhetsledare vid Svenska hörselförbundet

Får alla ta del av den tekniska utvecklingen?

VArJe år i mars uppmärksammar Världshälsoorganisationen WHO hörselfrågor under World Hearing Day. Hörselskador och fungerande hörselvård lyfts fram i kampanjer runt om i världen. Årets tema är öron- och hörselvård för alla och fokus ligger på primärvårdens betydelse för hörselvården.

WHO jobbar utgående från ett globalt perspektiv och i länder där tillgång till hörselvård inte är en självklarhet. Hos oss i Finland har vi trots allt en fungerande offentlig hörselvård i jämförelse med andra länder. Vi kan få hörselundersökningar, hörapparater och hörhjälpmedel via den offentliga hälsovården. Vi har ett system där man via den offentliga vården får de hörapparatsmodeller och märken som det egna välfärdsområdet upphandlat – modellerna varierar beroende på var i landet du bor. Just nu sker snabba tekniska framsteg också inom hörhjälpmedel. Inom den offentliga vården händer det att hörapparatsmodellerna redan är lite gamla när klienterna får dem, eftersom de införskaffas vissa år och ska också vara i bruk länge. Samtidigt kan man köpa hörapparater och hörapparatstjänster på den privata marknaden och med egna pengar välja sina hörhjälpmedel och få tillgång till den nyaste teknologin.

I vårt land har vi alltså öron- och hörselvård för alla, men också möjlighet att med egna pengar få tillgång till nyare teknologi. Marknadsekonomi och pengar kommer in i bilden när vi har att göra

med tekniska lösningar. Nya hörhjälpmedel utvecklas för att ersätta äldre – och för att säljas. Jag hoppas ändå att alla kunde få ta del av den snabba utvecklingen inom hörselteknologi som pågår, också de som får sina hjälpmedel via den offentliga vården.

För personer med hörselnedsättning är fungerande tekniska lösningar livsviktiga. Allt bättre hörapparater med bluetooth har möjliggjort ökad delaktighet. Tillgänglighetslösningar som t-slinga och textning är a och o för personer med nedsatt hörsel. Tillgänglighetsdirektivet har haft en positiv inverkan när videomaterial som läggs ut på nätet ska vara textat och programtextning på tv-program ökat. Yles programtextning, det vill säga program som textas på samma språk som det talade språket, firar 40-årsjubileum i år och varje vecka sänds cirka 200 program med programtextning.

Programtextningen skapades för personer med nedsatt hörsel, men i dag gynnas allt fler av textningen, ta till exempel textade videor på nätet. Jag ser nästan varje dag någon på metron som tittar på en textad video på sin telefon utan ljud. Om en video läggs ut på nätet ska den textas inom 14 dagar, och oftast ser upphovsmakarna till att så sker.

Tyvärr saknar vi ännu lösningar för att små aktörer ska kunna texta sina videor gratis eller förmånligt. Satsningen kan vara ekonomiskt oöverkomlig, till exempel för en liten förening. Det introduceras ändå hela tiden nya sätt att jobba med videotextning, och vi som jobbar inom hörselområdet är hoppfulla och tror att alla snart kan texta utan stora kostnader. •

Det händer att hörapparatsmodellerna redan är lite gamla när klienterna får dem.

Rosanna är rik på uttryck

Författaren Rosanna Fellman har under de senaste åren kammat hem ära och berömmelse genom sin samtidskommenterande poesi. Som aktivist är hon lika van att diskutera funktionshinderfrågor som kulturella insikter, men hoppas så småningom kunna bli av med rollen som Svenskfinlands jourande ”funkisexpert”.

VA d s KU lle d U göra om du plötsligt fick 10 000 euro? Frågan är aktuell för Rosanna Fellman, vars senaste bok belönades med Svenska litteratursällskapets pris i början av februari.

– Det är väldigt mycket pengar, säger den positivt överraskade poeten när vi slår oss sig ner på en fika i Helsingfors historiska torgkvarter.

– Jag är väldigt glad. Svenska Litteratursällskapet brukar inte ge så här stora priser till den här typen av litteratur. Men det är ju extremt roligt att de gör det nu.

"Den här typens litteratur" syftar på att pristagarverket Tasavallan presidentti – Republikens president till formen är en tvåspråkig politisk långdikt. Finska och svenska, ibland också engelska, blandas friskt i boken där en finlandssvensk kvinnlig president navigerar i maktens korridorer och hamnar i obekväma situationer, inte minst när hon ska påtala något för sina finska kolleger på ett språk som hon ibland tappar bort sig i.

Själv har Fellman ett gott förhållande till finskan. Som enspråkigt svensk och uppvuxen i Österbotten har hon fått träna upp sitt andra inhemska, som i ungdomen utgjorde en slags trygg hamn.

– Jakobstad var en svår miljö för mig att växa upp i. Jag blev väldigt mobbad. Svenskan var språket som mina mobbare använde. Däremot har jag aldrig blivit hånad på finska, så det blev något av mitt eget hemliga språk.

Ursprungligen fanns inte författarkarriären högst på listan över Rosanna Fellmans drömyrken. Vill man bli författare måste man skriva hellånga romaner, trodde hon.

– Jag tänkte att det blir alltför svårt, det skulle ta mig tio år att producera en roman.

I tonåren vidgades ändå vyerna då hon kom i kontakt med poesi. Det avgörande var inte grundskolans obligatoriska verk av Runeberg och Topelius, utan upptäckten av finlandssvenska lyriker som Claes Andersson.

Många karriärdrömmar har anknutit sig till media: först ville hon bli barnprogramledare i tv, sedan radiopratare.

– Det mesta har haft att göra med samhälle och journalistik – och skrivande. Jag sökte faktiskt in till journalistikstudier, men till alla vuxnas förtret valde jag inte den vägen.

I stället meddelade den 18-åriga Rosanna att hon ska bli poet. Hon inledde studier i litteraturvetenskap, avvisade omvärldens råd om att bli modersmålslärare – eftersom hon får "raivare" på barn – och fokuserade på sin passion, att skriva.

Vid sidan av skrivandet kände Fellman att hon ville testa läsa sina dikter högt inför publik. Vägen till estradpoet började på svenska, men snart uppträdde hon också på finska. Fellman lät sig inte hejdas av att hon i det skedet inte var alldeles säker på språket.

– Jag vet inte om det har med min autism att

göra, eller om det bara beror på min personlighet, men jag gillar att skämma ut mig. Klart att det var nervöst och pinsamt, men det var inte hela världen. I ett samhälle som strävar efter perfektion är det roligt att se hur publiken reagerar när man bara släpper sina spärrar.

I fyra års tid uppträdde Fellman gratis. Varje vecka intog hon scenen på något håll i landet.

– Många skulle inte orka hålla på på det sättet. Kanske det också är ett autistiskt drag, men jag brann för det, helt enkelt.

Arbete och lite tur

Med facit i hand kan man säga att det hårda arbetet bar frukt, men vägen till författarskap på heltid har varit allt annat än självklar. Visst har hon jobbat ihärdigt, men mycket har skett tack vare god tur, menar hon.

– När jag började uppträda träffade jag kulturproducenter och evenemangasrrangörer som kom ihåg mig. Jag har råkat vara på rätt plats i rätt tid och har skakat hand med rätt människor. Folk började bjuda in mig och så småningom fick jag betalt.

Ordet spreds om Rosanna Fellmans talang som estradpoet, särskilt på finskt håll. Hennes stora genombrott kom ändå i samband med att hon år 2018 vann Arvid Mörne-tävlingen.

– Då började bokförlagen bry sig. De visste redan vem jag var, eftersom jag hängde på alla

Rosanna Fellman

• Ålder: 27 år.

• Bor i: i Helsingfors.

• Utbildning: Kandidat i litteraturvetenskap från Åbo Akademi.

• Jobb: Författare och föreläsare, bland annat erfarenhetstalare via Finlands Autismförbund.

• Aktuell med: Poesiboken Republikens president – Tasavallan presidentti och Svenska litteratursällskapets Granberg-Sumeliuska pris.

• Andra utmärkelser: Första pris i Arvid Mörne-tävlingen 2018, Vimma-priset 2019 för debuten Strömsöborna, samt ett arbetsstipendium från Svenska kulturfonden år 2020.

Jag gillar att skämma ut mig.

litteraturevenemang, men när jag fick institutionspengar blev de intresserade av hur jag skriver.

Vinsten ledde till nya möjligheter och samarbeten. För en yrkesförfattare betyder meriter och utmärkelser allt, säger Fellman.

– Folk har börjat betrakta mig som en riktig författare efter att jag fått skriva i vissa typer av tidningar. Att jag publicerats i HBL har till exempel öppnat jättemånga dörrar.

Att leva osäkert

Poetens dagar är sällan identiska. Fellmans jobb går inte bara ut på att skriva – hon gör också mängder med föreläsningar och skolbesök.

– Vid gymnasierna brukar jag marknadsföra mitt yrke genom att säga att den som vill sova sent borde bli poet. Jag har alltid varit en nattmänniska. Det går bra ihop med att uppträdandena innebär en hel del kvällsjobb.

– Det tidigaste jag stått på scen är 7.30 på morgonen, det senaste 2.30 på natten. Jag är van vid att jobba underliga tider.

Merparten av vardagen tillbringar hon i sitt arbetsrum, som ligger i ett gammalt båtbyggeri i Helsingforsstadsdelen Berghäll. Hon delar lokalen med proffs från andra branscher, som fotografer, forskare och jurister, vilket hon är tacksam över.

– Som författare är man ganska ensam, så det är skönt att få tala med andra människor. Särskilt nyttigt är det att utsättas för folk med helt andra yrken och åsikter. Jag har en tendens att dras till människor vars åsikter och politiska värderingar liknar mina. Det kan bli ganska enformigt, jag behöver bli utmanad.

Med några veckors mellanrum sitter Fellman och skriver bidragsansökningar. Stipendierna möjliggör livet som författare på heltid. Just nu lever hon på finansiering från Författarföreningen i Finland, som täcker lönen för ett halvår.

– Efter det vet jag inte vad som händer. Författarlivet är väldigt osäkert, säger hon.

Alla klarar inte av att leva i den ovetskapen. Fellman berättar att många av hennes författarkollegor har ett heltidsjobb om dagarna och skriver på kvällarna. Det skulle hon i sin tur inte klara av.

– Jag tror inte att jag är skapad för ett åtta-tillfyra-jobb. På grund av min funktionsvariation skulle jag bli otroligt överstimulerad, särskilt av att tvingas umgås med folk så länge.

Däremot kan hon tvinga sig producera kreativ text också när motivationen inte är på topp.

Många gånger har hon flera alster under arbete på en och samma gång och klockan tickar.

– Det blir inga böcker om man bara sitter och

väntar på inspiration. Många gånger gäller det att pusha, man bara måste skriva. Först kändes det jättejobbigt och jag tyckte synd om mig själv, jag var den plågade konstnären. Nuförtiden betraktar jag mig som privilegierad, eftersom jag har möjlighet att göra det.

För att utveckla sitt skrivande går Fellman på kurser. Bland annat deltog hon som enda finlandssvensken på Autistiskt läsande och skrivande vid Göteborgs universitet, en kurs som gett upphov till en hel del debatt i Sverige.

– Folk har tyckt att man inte kan ordna en sådan kurs, eftersom det inte finns ett enda sätt som autister skriver på. Jag tyckte att kursen var väldigt rolig. Det var fascinerande att vara i ett rum där man inte behövde förklara sin bakgrund och kunde direkt gå på djupet. Man tvingades inte 'komma ut’ som autist, vilket ofta är fallet då man rör sig bland folk.

Behovet att förklara sig upplever Fellman som en av de tyngre aspekterna när det kommer till att träffa nya människor och befinna sig i obekanta sammanhang.

– Det är jättefrustrerande. Autism syns inte utåt, men redan efter en halvtimme brukar de flesta märka den. Man blir på sätt och vis påkommen.

Fellman har talat en hel del om sin autism och rättigheterna för personer med funktionsnedsättning i offentligheten – till den grad att hon upplevt att hennes litterära verk ibland hamnat i skymundan.

– Min första bok, Strömsöborna, blev klassad som en "autismbok", även om bara två av totalt 300 dikter tog upp min diagnos. Boken fick kulturpriset Vimma, men jag tror att det snarare var min personliga aktivism som belönades. Många som läst boken har förundrat sig över att den egentligen inte alls handlar om autism.

Författare eller autist?

När Rosanna Fellman skrev Republikens president undvek hon med avsikt att ta upp funktionshinderfrågor. Också om hon vill fortsätta driva frågorna genom sin konst upplever hon att hennes böcker kan handla om annat. Det ger henne utrymme att som författare diskutera teman utöver sin diagnos.

– Jag har känt att jag måste tala om den, eftersom jag skrivit om den. Nuförtiden kan ju folk inte koppla verk från författaren.

Jakobstad var en svår miljö för mig att växa upp i.

Det har också lett till att hon blivit intervjuobjektet som journalisterna i Svenskfinland ringer när de behöver någon att yttra sig om funktionshinderfrågor. Rollen har fått Fellman att grubbla över hur mycket plats hon borde ta i offentligheten och vilka människor hon företräder, i och med att hennes funktionsnedsättning är lindrig och hon bara har ett litet stödbehov.

– Men jag har en diagnos och behandlas av staten och FPA som en person med funktionsnedsättning. Samtidigt är det klart att jag inte kan tala för alla människor, och till exempel personer med större hjälpbehov kan ha andra problem än de jag tar upp.

Påverkar genom konsten

Fellman hoppas att fler "funkisaktivister" ska inta plats i rampljuset, för att debatten ska bli mångsidigare och framställningarna i media mindre stereotypa.

– I offentligheten lyfter man gärna upp personer med funktionsnedsättning för att visa hur överraskande modiga och duktiga vi är. Först insåg jag kanske inte hur lätt man själv bidrar till den storyn. Jag blev ett praktexempel på 'oj vad fiffig hon är trots sin autism'.

Även om det finns risk för tröttsam representation kommer Fellman fortsätta höja stämman för funktionshinderfrågorna.

– Kampen pågår hela tiden. Inga rättigheter kommer gratis, det gäller alla minoriteter.

Påminnelsen är aktuell i och med att Finland i vår får en ny regering som bland annat bestämmer om hur statens pengar fördelas. Fellman skulle gärna se mer flerspråkiga politiker med olika socioekonomiska bakgrunder i riksdagen, då finns också chansen för bättre politiska beslut. Också andra partier än SFP borde bli bättre på att lyfta fram sina svenskspråkiga politiker, för de finns nog, menar hon.

– Bara för att vi finlandssvenskar talar samma språk är vi ju inte en ideologiskt enhetlig grupp. Själv tilltalas Fellman inte av det politiska spelet. Bäst främjar hon sina hjärtefrågor på gräsrotsnivå, via konsten.

– Jag har ändå en rätt stor läsarskara, det är ju någon sorts makt. Min brutala humor går hem över politiska gränser. Det finns läsare som inte nödvändigtvis tycker som jag, men anser att jag är rolig. Det vill jag värna om.

Och hur ska du förvalta dina 10 000 euro?

– En del av stipendiet använder jag för att trycka upp ett zine med oredigerad poesi. Jag har nämligen blivit jättetrött på att fundera hur mina böcker ska sälja. Jag vill skapa något som inte behöver göra vinst. ∙

Dags att sätta punkt för sagan om funktionshinderlagen

i börJAN AV den nuvarande regeringsperioden började man än en gång aktivt arbeta för att få till en ny funktionshinderservicelag. En ny lag har varit på väg länge. Nu, några veckor innan riksdagsvalet, lever vi i osäkerhet – hinner lagen godkännas eller faller den?

det hAr sKett framsteg i attityder och människosyn sedan den nuvarande lagstiftningen formulerades. Det är angeläget att vår lagstiftning speglar den utvecklingen. I det nya lagförslaget finns förbättringar som möjliggör bättre delaktighet och stöd i vardagen för personer med funktionsnedsättning. Vi går bort från att bevilja service utgående från en persons diagnos och fokuserar i stället på de behov som individen har. Därigenom syns FN:s funktionshinderkonvention tydligare i den nya lagen. Dessa är viktiga förändringar. Under processens gång har funktionshinderorganisationer hörts i flera omgångar för att lagen ska bli så bra som möjligt, vilket är fint. Ändå syns organisationernas hårda arbete exempelvis gällande ökad delaktighet inte i förslaget i den mån man önskade sig. Det känns trist att en så viktig lag som främjar mänskliga rättigheter lämnats till sista minuten och nu måste behandlas med racerfart, då den tvärtom skulle kräva mycket omtanke och noggrannhet. Det dröjde länge att få förslaget till riksdagen och behandlingen drog ut på tiden. Nu sitter vi här med ett lagpaket som ännu inte klubbats igenom. I skrivande stund finns ännu en del otydligheter och korrigeringsbehov i förslaget. Exempelvis är det problematiskt att rätten till undervisning i punktskrift inte garanteras samt att resursbegränsningen för personlig assistans ännu kvarstår. Vi hoppas nu att sakkunniga objektivt granskar lagen.

trots AllA problem önskar vi på SAMS att den nya funktionshinderservicelagen godkänns, efter att bristerna korrigerats. Den tillspända ekonomin bådar inte gott för att det skulle finnas tillräckliga resurser för att göra en bra ny lag under nästa regeringsperiod. Om lagförslaget godkänns är tanken att lagen ska börja tillämpas i oktober 2023. Då är det ytterst viktigt att välfärdsområdena genast noggrant börjar förbereda sig för att ta i bruk den. Det behövs tillräckliga resurser och utbildning för socialarbetare. Satsningar på dem är viktiga, eftersom tillämpningen och tolkningen av lagen så grundläggande påverkar de personer som berörs av den. God praxis måste också utvecklas genast från start.

När eN Ny lag tas i bruk uppkommer det alltid frågor och utmaningar kring dess tolkning. Därför borde man genast från början noga följa upp hur lagen förverkligas och funktionshinderorganisationerna borde göras delaktiga i uppföljningen. Alltså behövs en uppföljningsmekanism. Vi måste som ett samhälle se till att rättigheterna för personer med funktionsnedsättning tryggas. En ny bättre lag hjälper oss att säkra att fler aktivt kan vara delaktiga i samhället och har rätt att bestämma över sina liv. •

mariCa NOrdmaN Skribenten jobbar som juridiskt ombud vid SAMS

Det känns trist att en så viktig lag lämnats till sista minuten.

Alla har rätt att betala tryggt

Personer med nedsatt syn eller motoriska begränsningar kan ha svårt att betala på ett tryggt sätt ifall de inte kommer åt att slå in PIN-koden på sitt betalkort.

Utmaningarna kan bero på att betalterminalen är försedd med en otillgänglig pekskärm eller att personen som sitter i rullstol inte räcks fram. Organisationen Näkövammaisten liitto påminner att diskrimineringslagen förutsätter skäliga anpassningar för personer med funktionsnedsättning. En tillgänglig betalterminal har fysiska knappar och ska kunna användas även sittandes. År 2025 träder ett direktiv i kraft som kräver att alla betalterminaler är tillgängliga, men det lönar sig att ta frågan i beaktande redan nu. ∙

Skärpta krav för

digitala tjänster

I början av februari skärptes tillgänglighetskraven för digitala tjänster. Orsaken är ett direktiv från EU, vars syfte är att alla ska kunna använda produkter och tjänster på lika villkor.

Krav på digital tillgänglighet innebär att smarttelefoner, webbplatser, appar, e-böcker och banktjänster ska kunna användas av personer med nedsatt funktionsförmåga.

Även om tillgänglighetsdirektivet redan trätt i kraft börjar det tillämpas i praktiken inom den finländska lagstiftningen först från och med sommaren 2025.

I Finland är det Transport- och kommunikationsverket Traficom och Regionförvaltningsverket i Södra Finland som övervakar att de nya kraven beaktas. ∙

Politices magister Annette Tallberg-Haahtela har valts till ny verksamhetsledare för FDUV.

Tallberg-Haahtela har jobbat vid FDUV sedan år 2012, de senaste åren som sakkunnig inom påverkansarbete. Tidigare har hon jobbat som socialarbetare inom handikappservicen och utredare inom tredje sektorn. TallbergHaahtela tar över i augusti då nuvarande verksamhetsledare Lisbeth Hemgård går i pension. ∙

SAMS sommardagar 2023

SAMS sommardagar 2023

8-9.6.2023 | Solo Sokos Hotel Torni Tampere

8-9.6.2023 | Solo Sokos Hotel Torni Tampere

Välkommen på den årliga branschkonferensen för

svenskspråkiga organisationer och föreningar inom social- och hälsovårdsområdet. Årets tema är digitaliseringen och socialoch hälsovårdsområdets framtid.

Välkommen på den årliga branschkonferensen för svenskspråkiga organisationer och föreningar inom social- och hälsovårdsområdet. Årets tema är digitaliseringen och socialoch hälsovårdsområdets framtid

Mera information finns på samsnet fi

Mera information finns på samsnet.fi

Tallberg-Haahtela leder FDUV

SAMS valteser inför riksdagsvalet

TILLGÄNGLIGHET DELAKTIGHET JÄMLIKHET

Framtagna i samarbete med medlemsförbunden

Psykosociala förbundet, FDUV, FMA – Funktionsrätt med ansvar, Förbundet Finlands Svenska Synskadade och Svenska hörselförbundet. Grafik: Maj Ilola

Trygga rätten till svenskan

Vi anser att:

• De nya tvåspråkiga välfärdsområdena ska få tillräckliga resurser.

• Det bör finnas personer med uttalat ansvar för svenskspråkig service inom enheterna för socialoch hälsovård.

• Rätten till tillgänglig information måste tryggas.

• Det krävs satsningar på forskning och utbildning på svenska.

• Den nya funktionshinderservicelagens stöd i beslutsfattande och andra tjänster måste utvecklas och tryggas även på svenska.

Säkra finansieringen

för social- och hälsovårdsorganisationerna

• Civilsamhället gör ett oersättligt arbete genom att stödja och hjälpa människor i olika skeden av livet, bevaka sårbara gruppers intressen och erbjuda sakkunskap till beslutsfattare. Finansieringen av tredje sektorns socialoch hälsovårdsorganisationer behöver tryggas långsiktigt.

Gör upp ett program för funktionshinderpolitiken

med följande teman:

Personalbrist. Bristen på personal inom social- och hälsovården samt dagvård och utbildning ska åtgärdas. Delaktighet. Personer med funktionsnedsättning bör vara delaktiga i ärenden som gäller dem.

Tillgänglighet. Samhället bör planeras med tanke på kognitiv, digital och fysisk tillgänglighet.

Sysselsättning. Arbetsmöjligheter för personer med funktionsnedsättning bör förbättras.

Diskriminering. Diskrimineringslagen måste uppdateras så att den följer rättspraxis och internationella konventioner.

Stöd i rätt tid. Möjligheten att få stöd och hjälp måste tryggas.

Klientavgifter. Patient- och klientavgifter ska inte vara ett hinder för delaktighet och vård.

Krisberedskap. Behoven hos personer med funktionsnedsättning i krissituationer bör uppmärksammas.

Hur mycket får välfärden kosta?

FUNK. har tagit pulsen på partierna inför riksdagsvalet.

TexT: mikaela remes

Vi har ställt följande fyra frågor:

• Valdag 2 april

• Förhandsröstning 22–28 mars

1. Vad behöver nästa regering göra åt social- och hälsovården?

2. Hur ska vi ha råd med en välfärdsstat också i framtiden?

3. Om den offentliga ekonomin måste balanseras, är ni beredda att gå med på nedskärningar i social- och hälsovårdsservice?

4. Bland våra läsare finns personer som behöver stöd i sin vardag och kanske också kämpar med ekonomin. Hur värnar ert parti om just dem?

1. Personalsituationen inom hälso- och sjukvården måste lösas. För att förbättra välbefinnande i arbetslivet och branschens attraktionskraft behöver vi se bättre ledarskap och bättre arbetsfördelning samt mer flexibla arbetsvillkor. Främjandet av den psykiska hälsan ska göras till en nationell prioritet. Att få vård snabbt, med låg tröskel och på eget modersmål är viktigt.

Svenska Folkpartiet

Andreas Elfving Politisk sekreterare

2. Vi behöver se till att vår offentliga ekonomi är i skick, det är det enda sättet att garantera fungerande välfärd. Ingen får falla mellan stolarna.

3. Vi har stora utmaningar i vår offentliga ekonomi. Vi måste komma åt det strukturella underskottet och sluta skuldsätta oss. För att lyckas balansera ekonomin behöver vi satsningar på många plan och som sträcker sig över flera

regeringsperioder. Det är viktigt att komma ihåg att vi inte ska tro att vi kan spara oss till en sund ekonomi. Vi behöver tillväxt, och en sysselsättningsgrad på minst 80 procent. När resurserna är knappa gäller det att satsa dem rätt. Det är inte klokt att spara in på kostnader som leder till ökade utgifter längre fram.

4. Vi betonar att att alla ska garanteras vård, omsorg och stöd för att kunna vara delaktiga i samhället på lika villkor. Vi lyfter upp behovet av ett gemensamt kostnadstak för läkemedels-, sjukvårds- och resekostnader, och behovet av en fungerande FPA-taxi. Vi vill ha konkreta åtgärder för de mest utsatta i vårt samhälle. Arbetet med helhetsreformen av socialskyddet ska fortsätta för att garantera ett sporrande system och en skälig utkomst för alla.

Sju partier svarade. Trots upprepade försök fick vi inga gallupsvar av Samlingspartiet.

Vänsterförbundet

Henrik Jaakkola Politisk sakkunnig

1. En av de viktigaste frågorna är bristen på arbetskraft. Vi måste se till att tillräckligt många utbildas och satsa på förbättrade arbetsförhållanden och -villkor samt lönenivån. Ett av våra centrala mål gällande barnskyddet är att förbjuda försöken att göra ekonomisk vinst på vård utom hemmet. Krisen inom äldreomsorgen och tjänsterna för personer med funktionsnedsättning måste lösas med ökade resurser.

2. Finland släpar efter i finansieringen av social- och hälsovårdstjänster – underresurseringen måste stoppas. Vi efterlyser reformer som stärker välfärdstaten, som att satsa på utbildning, social trygghet och social- och hälsovårdsservice med en halv miljard var. Vi vill stabilisera den offentliga ekonomin, täta till hål i beskattningen och stoppa försvagandet av skattebasen. Vi har lösningar för att finansiera alla ökade utgifter och minska budgetunderskottet.

3. Nej. Den offentliga ekonomin måste balanseras på ett rättvist och hållbart sätt. Tyngdpunkten måste finnas i ökade intäkter och förbättrad produktivitet. Vi föreslår skattereformer för 2,5 miljarder, allmänna utgiftsbesparingar på 0,5 miljarder samt i 1,5 miljarder i ökade intäkter via förbättrad sysselsättning och produktivitet.

4. Vi kan stärka välfärdsstatens finansieringsbas genom att åtgärda orättvisor i beskattningen samt förhindra rika personers möjligheter till skatteflykt. En rättvisare morgondag kräver konkreta gärningar också i framtiden.

Centern

1. De nya välfärdsområdena har fått en bra start efter årsskiftet, men under nästa regeringsperiod är det viktigt att följa upp verksamheten och åtgärda eventuella brister. Reformen av den sociala tryggheten är en annan viktig fråga för följande regering. Centerns centrala mål är att förenkla systemet, så att ingen faller mellan stolarna, men inte heller hamnar i en flitfälla.

2. Ekonomin blir sannolikt en svår fråga under kommande regeringsperiod. För oss är det ändå viktigt att prioritera social rättvisa då man fattar svåra beslut. Nedskärningar får inte riktas enbart mot den sociala tryggheten, även om den utgör en stor del av budgeten. Utsatta grupper får inte drabbas.

3. Ofta sägs det att pengarna inte räcker till, men i och med tilläggsbudgeten fick välfärdsområdena extra finansiering och vi har i själva verket mera pengar till vårt förfogande än i fjol. Samtidigt har kostnaderna ökat. Efter välfärdsområdenas första verksamhetsår ser vi vad vi får för pengarna. Det här är ett ypperligt tillfälle att utveckla våra digitala vanor. Genom att vissa ärenden sköts digitalt lösgörs resurser för att bemöta de som verkligen behöver träffa en människa.

4. Vi värnar om personer med de minsta inkomsterna och de med stort servicebehov. Apotekstjänsterna måste bli mera tillgängliga. Under nästa valperiod vore det också viktigt att välfärdsområdena tar uppföljningen av avgiftstaket på sitt ansvar. Det är hög tid att slå ihop avgiftstaken.

De Gröna

1. Det viktigaste är att ta hand om de mest utsatta. Det behövs trygga förlossningar, dörrarna till sjukhusjouren ska vara öppna, barnskyddet ska skydda barnen, mentalvårdstjänsterna och funktionshinderservicen ska fungera. Samtidigt krisar ekonomin. Vi har fler som behöver vård och tjänster än personal och finansiering. Hur vi får det här att gå ihop är den stora frågan. Personalbristen är också en utmaning. Vi behöver arbetsrelaterad invandring, men också bättre integrering.

2. Vårt framtida serviceutbud är föremål för debatt, men som jag ser det har vi just inga onödiga tjänster. Snarare behöver vi kunna erbjuda mer inom funktionshinderservicen och familjetjänsterna. Tredje sektorn kommer att behövas ännu mer i framtiden, liksom också de privata företagen. Men det kräver att man på statligt håll blir bättre på att konkurrensutsätta tjänster.

3. Jag ser inte var vi kunde skära ner. Inom barnskyddet är personalen överbelastad, vid ungdomspsykiatrin sover unga på madrasser på golvet, äldre med svåra demenssjukdomar bor ensamma hemma och vi har stora utmaningar med psykisk ohälsa. Men jag tror det finns många sätt att göra saker bättre på. Genom teknologi kan vi exempelvis fånga upp människor som riskerar olika sjukdomar och hjälpa dem i god tid, innan problemen förvärras.

4. De Gröna försvarar de mest utsatta. Ibland händer oförutsedda saker som vi inte kan påverka. Då måste man kunna lita på att samhället stöder en.

Terhi Peltokorpi

Stadsfullmäktige, Helsingfors

Sofia Virta Riksdagsledamot, Egentliga Finland

Kristdemokraterna

Peter Östman

Riksdagsledamot, Vasa

1. Vår medicin för ett friskare Finland är satsningar på basservice, både förebyggande och hälsofrämjande, tillgång till snabb vård och tillräckliga personalresurser.

2. För att förkorta vårdköerna och möta framtida vårdbehov behöver den offentliga sektorn parallella tjänster inom privata och tredje sektorn. Genom FPAersättningssystemet för privat vård förbättras tillgången till sociala tjänster och behandlingsköerna kortas; därför måste systemet underhållas och utvecklas, till exempel genom att förena avgiftstaken.

3. Nej. Ytterligare nedskärningar inom social- och hälsovården skulle leda till ännu större kostnader på sikt. Åtgärder för att långsiktigt minska skuldsättningen och hållbarhetsgapet måste vidtas. Vi månar om utbildningens kvalitet och tillgänglighet och utökar möjligheterna för partiellt arbetsföra att delta i arbetslivet samt pensionärer att jobba genom att sänka skatten. Beskattningen av låg- och medelinkomsttagares arbete bör lättas. Socialförsäkringssystemet måste utvecklas så att det är lönsamt att ta emot ett jobb.

4. Individens människovärde måste respekteras ända från befruktningen till den naturliga döden, och vi behöver säkerställa de grundläggande behoven för alla. Personer med funktionsnedsättning måste få tillräckligt stöd i sin vardag och i möjligaste mån kunna påverka beslut som rör dem själva. Nödvändiga korrigeringar i lagen om handikappservice bör göras och reformen föras i mål.

Sannfinländarna

Arja Juvonen

Riksdagsledamot, Nyland

1. De centrala problemen inom social- och hälsovården är personalbrist och finansiering. Vårdarnas anställningsförhållanden borde förbättras och lönerna höjas till nordisk nivå. Välfärdsområdenas verksamhet måste tryggas genom tillräcklig finansiering som möjliggör utbildning, forskning och investeringar.

2. Vi måste granska vilka tjänster vi kan erbjuda och vem som har rätt att använda dem. Vi anser att den service som bekostas av skattebetalarna ska kunna användas bara av finländska medborgare samt av utlänningar som lagligt vistas i landet. Vi kan också åstadkomma inbesparingar genom att satsa på att erbjuda vård i rätt tid och preventivt. Det krävs också satsningar i servicen för äldre, exempelvis genom ökat stöd till närstående- och familjevården.

3. Mängden välfärdsområden måste ses över och möjliga inbesparingar tas främst från administrationen, eftersom det inte går att spara på patientarbetet. Under följande regeringsperiod måste man genomföra en socialskyddsreform. Socialskyddet borde bli arbetsbaserat, likt i andra europeiska länder. De bidrag som betalas under asylprocessen borde sänkas till miniminivå.

4. Sannfinländarna vill försäkra att välfärdsstatens tjänster tryggas för alla finländare som bekostar systemet med sina skattepengar. Vi vill täppa till kryphål som möjliggör att man utnyttjar systemet. En välfärdsstat vilar på hållbar grund bara om de som använder sig av tjänster också deltar i att finansiera dem.

Socialdemokraterna

Johan Kvarnström

Riksdagsledamot, Nyland

1. Vi vill alla ha bra social- och hälsovård, men den stora frågan är hur vi ska anpassa ekonomin. I den här situationen har vi tyvärr inte råd med skattesänkningar. Stora nedskärningar innebär att vi inte kan upprätthålla den servicenivå som vi har i dag. Ger man dessutom samtidigt skattelättnader raserar social- och hälsovården i avsaknad av ekonomiska resurser. Arbetet med social- och hälsovårdsreformen fortsätter förstås, och de första ramarna är klara. En annan stor reform blir förnyandet av socialskyddet. Systemet måste göras mera flexibelt och mindre byråkratiskt.

2. Det är helt klart att vi måste utveckla, inte avveckla välfärdsstaten. Till exempel när det kommer till SDP:s klimatmål siktar vi inte bara att bli klimatneutrala år 2035 utan att Finland ska vara en klimatneutral välfärdsstat.

3. Vi är inte redo att gå med på nedskärningar. Kostnadsökning sker eftersom befolkningen åldras och nya mediciner och tekniker kräver investeringar. Då krävs exempelvis lite större enheter, men inte nedskärningar.

4. SDP vill att Finland ska vara ett land som bemöter personer med funktionshinder väl. Vi behöver en funktionshinderstrategi och konsekvensbedömningar på alla nivåer kring hur beslut påverkar personer med funktionsnedsättning. Vi försvarar en stark offentlig sektor. Tätare skattebas, mer progressiv beskattning, lite högre beskattning av kapitalinkomster och något höjd förmögenhetsskatt – så kan vi finansiera våra tjänster.

”Få täcks ta taxi till brödkön”

Hälsoproblem och arbetslöshet ökar risken för att hamna i en negativ spiral där plånboken gapar tom och möjligheten att få hjälp känns avlägsen. Nästa regering avgör hur fattigdomsfällor och marginalisering motarbetas. Experterna har en lång lista över akuta problem som makthavarna borde ta tag i.

sJUKdom gör mäNNisKor fattiga, fattigdom gör människor sjuka. Det är den ledande tanken vid social- och hälsovårdsaktörernas paraplyorganisation SOSTE.

Mindre bemedlade personer har enligt forskning sämre hälsa och ett kortare liv än övriga befolkningen. Livet i konstant fattigdom och oro orsakar allvarlig psykisk belastning, när en stor del av en människas energi används till att lösa problem och få vardagen att gå ihop. Då blir det svårt att gestalta sina möjligheter och alternativ i livet. Att Finland kan garantera alla en dräglig levnadsstandard är därför a och o. SOSTE betraktar en höjning av nivån på grundtrygghet som en av de viktigaste uppgifterna för följande regering.

– Redan nu måste människor välja mellan att köpa mat eller medicin. Mindre bemedlade har just inget spelrum i sin budget, alla pengar går till nödvändiga utgifter. Det ökar risken för att människor exempelvis överskuldsätter sig, säger specialsakkunniga Anna Järvinen.

Är man fattig och har en funktionsnedsättning går det inte heller att ty sig till knep som sparar kostnader i vardagen.

– Få täcks ta taxi till brödkön. Om du inte kan odla eller skära upp grönsaker för att laga billig mat eller lappa kläder på grund av brister i motoriken, då har du inte alternativ, säger Pirkko Justander.

Justander jobbar vid Sininauhaliitto med att utveckla tillgängliga missbrukar- och mentalvårdstjänster för långtidssjuka och personer med funktionsnedsättning. Den som inte använder sig av kollektivtrafik har enligt henne i nuläget extremt svårt att få hjälp till exempel med alkoholmissbruk eller mental ohälsa. Det finns utmaningar kring att fysiskt komma åt

Människor måste välja mellan att köpa mat eller medicin.

servicen, men också brister i bemötande.

– Ska man besöka missbrukarvården krävs remiss för att få använda FPA-taxi, även om tjänsten borde fungera enligt principen 'kom som du är, när du känner för det'. Väl framme kan man sedan utsättas för ett slags dubbelstigma. 'Du har redan en funktionsnedsättning, varför har du dessutom problem med det här?' Missbrukarvården ses inte som en självklar rättighet för alla.

Strukturellt våld

De partier som inför valet talat för nedskärningar har särskilt siktat in sig på sänkt bostadsbidrag. SOSTE tror inte det är en god idé.

– Ett hem är utgångspunkten för ett balanserat liv. Har man svårt att betala hyran leder det till skuldsättning och vräkningar, som är dyra processer. Mindre bemedlade använder en stor del av sina inkomster på boendekostnader, säger Anna Järvinen.

Det finns en föreställning om att Finlands sociala trygghet är på en så hög nivå att det inte lönar sig för arbetslösa att ta emot jobb. Men livet för dem som lever på grundtrygghet är allt annat än lätt och skönt, menar organisationerna.

Att skära i sådana personers tillvaro som redan behöver stöd för sina vardagsutgifter fungerar inte, menar Anna Järvinen.

– Sysselsättningen förbättras inte genom ökad fattigdom. Det lönar sig hellre att försäkra sig om att människor hålls friska och att partiellt arbetsföra kan delta i arbetslivet.

TexT: mikaela remes ∙ FOTO: pixabay

54 %

10 %

42 %

63 000

Pirkko Justander hör själv till samma målgrupp som hon jobbar för. Hon har upplevt fattigdom och kan bekräfta att det inte är en dans på rosor.

– När jag efter en arbetslöshetsperiod fick jobb på Invalidförbundet hade jag tre par hela strumpbyxor och just så många ytterplagg att jag täcktes gå på jobb. Med min första lön köpte jag underkläder och fler strumpbyxor. Jag kommer också ihåg hur jag gråtit i sjukhusets kassakö då jag insett att jag i och med ett jobb kommer att ha råd med poliknikavgiften. Det är länge sedan, men man glömmer det aldrig, säger hon. Utredningar visar att finländarna inte använder alla socialbidrag som de skulle vara berättigade till. Hälsoorganisationerna kräver därför att systemet måste göras mera åskådligt.

– Vi har byggt upp ett system som många upplever vara komplicerat. Särskilt de mest utsatta känner varken till sina rättigheter eller vet hur man ansöker om bidrag. Därför föreslår SOSTE att människor skulle skickas ett förslag på vilka sociala förmåner de har rätt till, i likhet med ett skatteförslag, säger Anna Järvinen. Pirkko Justander betraktar funktionshinderservicen som en särskilt förnedrande djungel. Hon känner exempelvis till ett fall där en person tvingats vända sig till nio olika myndigheter bara för att beviljas poolgymnastik.

– Jag skulle till och med gå så långt som att klassa det som strukturellt våld. Man måste ansöka om samma saker om och om igen. Byts till exempel din handläggare ut kan du stå inför en verklig rumba.

Statistiken fattas

Det som försvårar experters lobbyarbete gentemot politiker är avsaknaden av statistik och forskning kring hur sociala problem berör personer med funktionsnedsättning.

– I Finland händer ingenting om man inte kan presentera statistik. Också FN:s funktionshinderkonvention förutsätter mer forskning på fältet.

Justander har stött på liknande problematik då hon i sitt tidigare jobb inom förebyggande av kvinnovåld fick höra att man inte kunde statistikföra hur många kvinnor med funktionsnedsättning som drabbades av närståendevåld. Argumentet var att man inte kan bokföra människors diagnoser, eftersom de är hälsouppgifter.

– Men vi behöver ju inte bokföra diagnoser, utan vilken typ av funktionsnedsättning en person har. FN säger att funktionsnedsättning inte ska betraktas som en sjukdom, det är en människorättsfråga. Funktionsnedsättning borde statistikföras på samma sätt som ens modersmål,

säger hon. ∙

av personer med funktionsnedsättning har upplevt fattigdom*

större fattigdomsrisk för personer med funktionsnedsättning jämfört med övriga befolkningen**

har upplevt osakligt bemötande inom vården på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning*

personer med funktionsnedsättning befinner sig utanför arbetskraften**

Nya riksdagen kan röstas fram hemifrån

Hemmaröstning underlättar och främjar valdeltagandet. Däremot stampar utvecklingen av internetröstande på stället.

När Får Vi internetrösta i Finland? Frågan har diskuterats med jämna mellanrum ända sedan Estland införde elektronisk röstning i val år 2005, bland annat för att höja valdeltagandet.

I kommunalvalet år 2008 testade myndigheterna här hemma elektronisk röstning i tre kommuner, men slutresultatet blev snårigt. En del röster registrerades inte, och senare ordnades nyval i samtliga tre kommuner. Trots misslyckandet har Justitieministeriet utrett nätbaserad röstning i flera omgångar, senast år 2019. Många skulle gynnas av möjligheten att rösta elektroniskt, bland dem personer med funktionsnedsättning och medborgare som är bosatta utomlands.

Men enligt sakkunniga finns det fler risker än fördelar.

– Det finns inget sätt att bygga ett totalsäkert nätbaserat röstningssystem. I och med Rysslands invasion av Ukraina, ökade hot på nätet och spridningen av desinformation har riskerna förvärrats, säger Niklas Wilhelmsson, konsultativ tjänsteman vid Justitieministeriet.

Också till exempel Nederländerna har provat nätbaserad röstning, men sedermera slopat systemet av datasäkerhetsskäl.

Enligt Wilhelmsson är det nuvarande röstningssystemet i Finland mångsidigt och har många styrkor. De olika partierna övervakar valen och rösträkningen tillsammans, och valsedlarna, som sparas fram till följande val, går lätt att kontrollräkna, om det behövs. Samma gäller inte elektroniska röster.

– Vid en kontrollräkning, hur kan en lekman veta vad bitterna egentligen är? En expert kan givetvis bedöma deras äkthet, men det kan inte

jag. Då påverkningsförsöken ökar i världen och valresultat ifrågasätts ser jag det som en stor risk. Wilhelmsson vill istället lyfta fram hemmaröstning som ett sätt att förbättra tillgängligheten i val. Hemmaröstning är möjlig för personer för vilka röstning på andra sätt kan anses vara oskäligt svårt. I praktiken betyder det att en valrepresentant kommer hem till personen under en överenskommen tidpunkt och tar emot rösten.  I det senaste riksdagsvalet, och i kommunalvalet 2021, röstade cirka 10 000 personer i Finland hemifrån.

– Alla känner inte till möjligheten. I valen under coronapandemin använde sig folk också av hemmaröstning då de var i karantän, säger Wilhelmsson.

Den som behöver rösta hemifrån bör anmäla sitt intresse till centralvalnämnden i sin kommun, och motivera sitt behov, senast tolv dagar före valdagen.

Så det finns ingen framtid för nätbaserad röstning?

– Just nu finns inga aktuella planer, men vi följer med läget internationellt och den digitala utvecklingen. Om det uppstår behov och riskerna anses minska kan saken tas upp på nytt, säger Wilhelmsson.

Enligt forskning har e-röstning inte uppfyllt förväntningar om ökat valdeltagande. Att stärka valdeltagandet är viktigt men svårt, medger Niklas Wilhelmsson.

– Framför allt har vi satsat på unga, eftersom deras valdeltagande varit ganska lågt. Vi samarbetar med paraplyorganisationen Allianssi och satsar på information via sociala medier. Vi erbjuder unga också gratis valtelefonservice. •

Många skulle gynnas av möjligheten att rösta elektroniskt.

TexT: eva lamppu ∙ illusTraTiON: sHuTTersTOCk

NoterAt

Rekordbråda tider för kristelefon

I fjol fick kristelefonen nästan 100 000 fler samtal än år 2021, uppger organisationen Mieli Psykisk Hälsa Finland. Totalt gjordes rekordmånga uppringningar – 400 400 stycken.

Bakom det ökade stödbehovet står världens kriser och människors utmaningar med att få stöd via social- och hälsovården. Den vanligaste orsaken att ringa kristelefonen var illamående, särskilt ångest, och relationsfrågor. Antalet personer under 30 år som kontaktade kristelefonen har nästan tredubblats. Deras samtal handlar oftast om ångest, självdestruktivitet eller relationsproblem. Män uppgav oftare att de har ekonomiska problem. ∙

▸ MIELI:s svenskspråkiga kristelefon är öppen alla vardagar, tel. 09 2525 0112

Fler svenskar fick personlig assistans

Sedan årsskiftet har tusentals fler personer i Sverige fått rätt till personlig assistens och många som förlorat rätten till assistans kan återfå den. Detta efter att den svenska riksdagen i somras beslöt att utvidga kriterierna. Bakgrunden är en ny utredning som konstaterade behovet av ökad assistans för barn och för personer som på grund av psykisk funktionsnedsättning behöver "tillsyn", för att exempelvis förebygga självskadebeteende.

Antalet nya ansökningar om personlig assistans väntas skjuta i höjden och myndigheterna varnar för att det kan ta tid för personer att beviljas service. ∙

Paralympiska kommittén miste stöd

Finlands paralympiska kommitté får inget statligt stöd för år 2023, eftersom ansökan till Undervisnings- och kulturministeriet lämnades in en dag för sent, meddelar kommittén. Ansökningar som lämnats in för sent beaktas inte.

– Jag begick ett misstag som ingen organisationsledare borde begå. Att ansöka om statligt stöd är en av mina viktigaste uppgifter. Jag ber om ursäkt och är ledsen för det ekonomiska läget vi hamnat i, säger generalsekreterare Riikka Juntunen i ett pressmeddelande.

Styrelsen för den paralympiska kommittén har gett Juntunen en skriftlig varning på grund av det skedda. Paralympiska kommittén har en årsbudget på cirka 3,3 miljoner euro. För fjolåret fick organisationen omkring 2,2 miljoner i statligt stöd. I år kommer kommittén att leva på sin egen medelanskaffning och sina inbesparingar samt flytta fram en del projekt till nästa år.

Varken idrottarnas förberedelser inför Paralympics 2024 eller Finlands deltagande i Special Olympics i Berlin i sommar lär ändå vara hotade. ∙

Vi förmedlar frivilliga vänner till personer med funktionsnedsättning Ett vänpar träffas 4-10 timmar i månaden för att göra något roligt tillsammans! Du kan söka eller bli en vän. Blev du intresserad? Gå a samsnet.fi/fritid

lars HedmaN Skribenten är pensionerad journalist och aktiv debattör i funktionshinderfrågor

Sista året med hasardpengar

stAteN delAr i år ut drygt 373 miljoner euro till social- och hälsovårdsorganisationer. Av de här så kallade spelpengarna får SAMS nästan 340 000 euro, FDUV 1,1 miljoner, Finlands svenska synskadade 665 000 och Svenska hörselförbundet 389 000. Staten delar också ut en dryg halv miljard till kultur, idrott, ungdomsarbete och forskning.

Just nu ser det ut som att den här nivån, totalt över 900 miljoner, gäller fram till 2026. Men ingenting är riktigt säkert då allt förändras. Det här är nämligen det sista året som stödet kopplas till intäkterna från spelbolaget Veikkaus. Nästa år klipper vi av bandet mellan hasard och stöd. Vinsten från Veikkaus blir en allmän inkomst i statsbudgeten och stödet till organisationerna delas ut helt oberoende av hur mycket staten fått in på spelautomater, Lotto, tips och trav. Då spelberoende blivit ett allt större samhällsproblem, är det lätt att ropa ”äntligen”.

Förändringen beror ändå främst på att Veikkaus ser intäkterna minska radikalt på grund av pandemin och konkurrensen på nätet. Bolaget har nu mindre än hälften av finländarnas digitala spelpengar. När spelintäkterna varit huvudfinansiären för den tredje sektorn måste vi hitta andra lösningar. En arbetsgrupp ledd av Erkki Liikanen föreslog för två år sedan att vi som Danmark ska såga av kopplingen mellan spelintäkter och stöd till tredje sektorn. Arbetsgruppen varnade ändå för att modellen kan bli svår för de organisationer som fått stödet, därför ser vi nu på en övergångsperiod fram till 2026.

Och visst kommer det att göra arbetet svårare och kräva anpassning i våra styrelser och på våra kanslier. Den tredje

sektorn måste förnyas och den kommer att synas av en ny arbetsgrupp som ska rekommendera stödnivåer och -principer. Det börjar redan nu ställas krav på bättre effektivitet, samordning och synergieffekter. Social- och hälsovårdsministeriet vill utreda tredje sektorns sysselsättande verkan och anser att organisationerna måste börja samarbeta för bättre intressebevakning. Även social- och hälsovårdsorganisationernas understödscentral STEA går en osäker framtid till mötes. Det är centralen som nu tar emot ansökningarna och gör förslag för finansieringens fördelning till Social- och hälsovårdsministeriet. STEA är själv optimistisk på sin webbplats och skriver att det räcker med en ny strategi. Men Socialoch hälsovårdsministeriet går längre än så och vill tillsammans med Undervisnings- och kulturministeriet bilda en ny understödscentral som sköter fördelningen. Den skall helst lyda under Justitieministeriet och fördela 400 miljoner euro varje år.

VäNtA lite – spelpengarna har ju varit totalt över 900 miljoner. Vart försvinner en halv miljard? Tydligen ska stödet till kommuner, statliga verk och företag plockas bort från centralen och skötas direkt av ministerierna. Låter inte som en förenkling och effektivering.

Hur går det då för Veikkaus, vars trångmål satte hela bollen i rullning? Nu verkar det som hela spelmonopolet kan avskaffas och ersättas med licensavtal. Statens spelpengar börjar komma från internationella speljättar i stället. Ännu en orsak att redan nu göra en tydlig boskillnad mellan hasard och medborgarverksamhet. •

lars hedman

veikkauspeNGar Nästa år klipper vi av bandet mellan hasard och stöd.

Frågor till...

Åsa Rosenberg på Svenska kulturfonden

I fyra års tid har den som söker bidrag av Svenska Kulturfonden fått svara på frågan Hur beaktar ni tillgänglighet i er verksamhet?. Vi ringde upp Åsa Rosenberg, fondens ombudsman i Åboland, för att höra vad frågan finns till för.

1. Varför frågar Svenska Kulturfonden om tillgänglighet i bidragsansökningarna?  – Vi tycker det är viktigt att uppmärksamma tillgänglighet på det sätt vi kan. Frågan är dock frivillig och påverkar inte bedömningen överhuvudtaget, vilket vi är noggranna med att påpeka. Vi har en liknande fråga om hållbarhet – de är båda teman som vi tycker är intressanta och vi vill gärna höra våra sökandes tankar kring dem. Samtidigt kan frågan få sökande att fundera på tillgängligheten i sin verksamhet. Svenska Kulturfonden är själv mån om att vara tillgänglig och vi funderar mycket på det. Det här gäller särskilt informationen som vi ger ut och evenemangen vi ordnar.

2. Brukar sökande svara på frågan?

– Glädjande ofta svarar de på frågan – långt över hälften besvarar den. Vi har en väldigt brokig skara sökande, både stora och små projekt samt individuella personers

ansökningar. Organisationer svarar nästan alltid, vilket är jätteroligt. Folk är tacksamma för att vi frågar och berättar gärna om hur de beaktar tillgängligheten i sin verksamhet.

3. Vad visar svaren?

– Vi får välformulerade och långa svar, vilket tyder på ett engagemang för ämnet. Svaren är breda och varierande, folk sätter tid på att berätta hur de tänker. Vi får ofta höra om fysiska miljöer, men det handlar inte bara om ramper och toaletter, utan man funderar på alla dimensioner av tillgängligheten.

4. Finns det en möjlighet att tillgänglighetsaspekten i framtiden kunde påverka bedömningen av bidragsansökningar?

– Nej, eftersom Kulturfonden inte får ta sådant i beaktande. Vi har donationer och testamenten med vilka vi ska stödja utbildning och kultur kopplat till det svenska i Finland, och vår linje är bunden till dem. Kulturfonden har haft samma system i hundra år och kommer att ha samma system hundra år framöver. Förstås, om lagstiftning medför ändrad kutym eller om vi får en donation med målet att öka tillgängligheten blir läget annorlunda. •

TexT: kajsa paakki

eVa persson / sVensKa KUltUrfonden

Svårt att navigera bland klientavgifterna

Vilka tjänster är avgiftsbelagda och vad kostar det när jag behöver besöka en hälsocentral? Frågorna är många kring klientavgifterna inom social- och hälsovården, och systemet får kritik av sakkunniga.

KlieNtAVgiFter är de kostnader som klienter och patienter måste betala då de använder sig av olika slags service. De många avgifterna och reglerna kring dem bildar en djungel som är allt annat än lätt att navigera i. Det finns till exempel situationer där det är möjligt att få klientavgiften nedsatt eller helt slopad, ifall man inte klarar av den ekonomiskt, men det är inte alla som känner till det här.

Amnesty Internationals finländska sektion är en av dem som yttrat sin oro över de fattigaste i samhället. Bland annat drabbas många personer med funktionsnedsättning hårt av de olika klientavgifterna inom vården, till den grad att de ibland blir tvungna att söka utkomststöd för att kunna betala dem.

– En del av avgifterna för hälso- och sjukvård, så som besöksavgifter vid hälsocentralen, är engångsbetalningar på samma belopp. Det betyder att alla betalar lika mycket för tjänsterna, men procentuellt betalar låginkomsttagare mera än höginkomsttagare. Det finns också avgifter som kopplas till inkomstnivån, och även dessa kan vara orimligt svåra för dem som har en låg inkomst, säger Mariko Sato, sakkunnig inom ekonomiska och sociala rättigheter på Amnesty.

De flesta nya välfärdsområden har valt att uppbära den högsta tillåtna avgiften för besök vid hälsocentralen, vilket experterna anser vara problematiskt. Välfärdsområdena har stor frihet vad gäller storleken på många avgifter, och höga avgifter bidrar inte till den regionala jämlikhet som vårdreformen har i uppgift att skapa.

– Hela poängen med nya områdena är ju att det ska bli mera jämlikt och bättre samarbete, men det är ju fortsättningsvis ojämlikheter mellan områdena, säger Ylva Krokfors, sakkunnig vid Invalidförbundet.

Enligt Mariko Sato släpar Finland efter i den nordiska nivån vad gäller finansieringen av grundläggande hälso- och sjukvård och borde se över hur man hittar resurser till vården utan

att belasta klienterna ytterligare. Hon tycker att resten av landet kunde ta modell av Helsingfors, som inte tar ut några besöksavgifter.

– I ett idealläge skulle klientavgifterna sänkas inom alla välfärdsområden. Antalet gratistjänster bör också utökas. Vi har bland annat föreslagit att läkarbesök vid varje hälsocentral ska vara avgiftsfria, säger Sato.

Informationsbrist ett stort problem

Ylva Krokfors har fungerat både som socialarbetare och intressebevakare. Hon berättar att avgifterna inte är det enda problemet – bristen på information om dem är lika besvärlig.

– Jag blir irriterad när jag är inne på myndigheternas hemsidor och inte hittar info om vad jag gör när avgiftstaket kommer emot och varför jag själv måste hålla reda på vad jag har betalat och spara kvitton. Det borde finnas att register

TexT: pia baCkmaN-NOrd ● FOTO: sHuTTersTOCk

Procentuellt betalar låginkomsttagare mera än höginkomsttagare.

som håller reda på detta, så att kostnaderna automatiskt slutar uppbäras när taket är nått. Jag är utbildad inom den här typen av frågor, och ändå har jag svårt att hålla reda på vilka avgifter som gäller för vilka tjänster.

Enligt lag har alla rätt till kostnadsfri rådgivning kring de tjänster man har rätt till och vårdavgifter man berörs av, men vem går det att vända sig till i dagens läge?

– De som har frågor kring hur de ska klara avgifterna ekonomiskt kan på vissa orter vända sig till specialrådgivare vid FPA. Men inte heller de här tjänsterna är tillgängliga för alla, säger Krokfors.

Det finns också patient- och socialombudsmän inom välfärdsområdena. De är emellertid anställda av samma aktörer som de har i uppgift att granska, menar Ylva Krokfors.

Ombudsmännens tjänster håller på att ses över. Men innan ett ärende går så långt som till en patientombudsman borde man som patient få information om vilka tjänster man har rätt till, och vilka avgifter som gäller, säger Ulrika Krook, som är specialiserad jurist och lärare i socialrätt vid Social- och kommunalhögskolan.

– Av erfarenhet vet jag att man från kommunernas sida inte alltid informerar om alternativen eller hänvisar patienterna till rätt typ av service. Även om alla faktiskt har rätt till detta, säger hon. •

Frågetecken kring service?

• I väntan på att välfärdsområdena ska uppdatera sina webbplatser med information om den service de erbjuder kan man ha nytta av broschyren Guide för social trygghet, skriven av socialoch hälsovårdsorganisationer. Den redogör för service för kroniskt sjuka, personer med funktionsnedsättning och äldre personer.

• Guiden hittas på adressen: sosiaaliturvaopas.fi/ social-trygghet-guide/

VAD HÄNDE SEN?

Färdtjänsten i Lovisa gjorde Stefan Baumgartners vardag så besvärlig att han bestämde sig för att påtala problematiken i media. Han skrev insändare i Nya Östis och Svenska Yle rapporterade om läget med taxiskjutsarna. Men hur gick det sen?

Vad är det som försvårar din vardag?

– Sedan Taksi Helsinki tog över färdtjänsten i Östra Nyland har systemet inte fungerat. Tidigare kom taxichauffören alltid punktligt och körde dit jag ville. Nu då jag ska till gymmet och till butiken behövs tre taxin – bilen får inte vänta. Det kan också ta över en timme extra att få allting skött. Taxi Helsinki anser dessutom att en beställd resa är en körd resa, även om bilen inte dyker upp.

Har synligheten i media hjälpt?

– I januari var det bara två av 24 beställda bilar som inte dök upp. Men de frågor jag ställt i media har inte besvarats och ingen tar ansvar. Jag är bara en av de berörda, det finns dussintals andra bara här i Lovisa. Jag har tagit på mig rollen som språkrör. Jag kommer inte att ge upp, jag hade nyligen en ny insändare i tidningen. Man måste kunna protestera om något är fel, i synnerhet när det rör sig om människor.

Vilken är din hälsning till de lokala beslutsfattarna?

– Chaufförerna har skött sig mycket bra, men det nuvarande taxisystemet är inte gjort för en liten stad som Lovisa. Skulle de ha haft en rullstolsburen planerare då taxireformen utreddes skulle det inte ha gått så här snett. Det går inte att ha det på det här sättet. •

TexT: ida ekHOlm

Först av alla på nya chefsposten

Benita Öberg är en av dem som i årsskiftet började på en helt ny tjänst i och med att social- och hälsovårdsreformen trädde i kraft. Som servicelinjedirektör vid Västra Nylands välfärdsområde får hon både agera språkpolis och vara med om att vidareutveckla före detta Kårkullas tjänster.

JAg tillträdde Jobbet som servicelinjedirektör med ansvar för svensk service inom social- och hälsovårdstjänsterna vid Västra Nylands välfärdsområde på heltid vid årsskiftet. Innan dess hade jag deltagit i planeringsarbetet i ett och ett halvt år.

Det här är en ny tjänst vid en ny enhet med ny verksamhet, så visst är det historiskt. Den svenska enheten ska finnas som stöd för hela Västra Nylands välfärdsområde. Tanken är att svenskan ska vara en del av den dagliga verksamheten i all service inom området. Den ska synas till exempel i styrdokument, personalfrågor och rekryteringar, i it-tjänsterna och vården överlag.

Arbetet är ännu i startgroparna. Vi börjar med att kartlägga vilka svenskspråkiga tjänster vi kan tillgodose inom det egna välfärdsområdet och vad vi borde köpa in, och ifall det ska ske tillsammans med andra tvåspråkiga välfärdsområden eller aktörer.

I början går mycket tid åt till planering och att bygga nätverk. Speciellt viktigt är samarbetet med de tvåspråkiga välfärdsområdena, Helsingfors stad och HUS, och dessutom ska vi ha tät kontakt med läroinrättningar och universitet. Vi träffar personal vi ska jobba ihop med, vilket är allt från dem som förser barn och familjer med tjänster till dem som jobbar inom funktionshinderservice och äldreomsorgen. Vi ska kartlägga en hur stor del av personalen är svenskspråkig eller kan svenska.

Många kommuner som nu hör till Västra Nylands välfärdsområde är tvåspråkiga, där har det varit naturligt med fungerande svenskspråkig service, men bara tolv procent av välfärdsområdets invånare har svenska som modersmål.

Vi är totalt fyra personer vid den svenska

Benita Öberg

• Bor i: Ingå.

• Jobbar som: Servicelinjedirektör för svenskspråkiga tjänster inom socialoch hälsovårdens serviceproduktion vid Västra Nylands välfärdsområde.

• Även känd för: Sitt tidigare jobb som social- och hälsovårdsdirektör i Raseborg. Har också jobbat som grundtrygghetsdirektör i Sjundeå.

enheten och tillsammans jobbar vi för att kunna tillgodose hela den tvåspråkiga organisationen. Jag leder enheten, men kommer också att ha funktionshinderservice som ett av mina arbetsfält. Arbetet har bland annat att göra med vidareutvecklingen av Kårkullas tjänster som nu övergått till välfärdsområdena, i och med att samkommunen upplöstes vid årsskiftet.

Tidigare jobbade jag som social- och hälsovårdsdirektör i Raseborg, som var den största användaren av Kårkullas tjänster. Att utveckla de här tjänsterna ligger mig nära om hjärtat.

Det viktiga för Kårkullas klienter är att veta att välfärdsområdets verksamhet är helt identiskt med kommunernas och samkommunernas verksamhet. Nu har vi ändå tillgång till ett bredare kunnande också i de områden där det tidigare inte funnits en självklar tvåspråkighet. Inom Västra Nyland kommer vissa experttjänster fortsättningsvis att köpas in från forna Kårkulla, men också via HUS. Jag ser många möjligheter där.

TexT & FOTO: mikaela remes

Välfärdsområdena har tagit vid

• De nya välfärdsområdena inledde verksamheten vid årsskiftet. Då överfördes ansvaret för ordnandet av social- och hälsovården och räddningsväsendet från kommunerna till 21 välfärdsområden.

• Sju välfärdsområden och Helsingfors stad är tvåspråkiga.

• Västra Nylands välfärdsområde med sina drygt 480 000 invånare består av kommunerna Esbo, Grankulla, Hangö, Högfors, Ingå, Kyrkslätt, Lojo, Raseborg, Sjundeå och Vichtis.

Enligt lagen har vi inom Västra Nylands välfärdsområde specialuppdraget att stöda utvecklingen av den tvåspråkiga servicen nationellt. Egentligen ska vi inte utveckla på egen hand, utan bistå de övriga tvåspråkiga välfärdsområdena i utvecklingsarbetet och samarbeta. Vi ska se till att man följer det som står i grundlagen om det svenska språket. Alltså fungerar vi lite som språkpoliser, om man får säga så. Vi är skyldiga att ge nationalspråksnämnden rapporter och uppföljningar om hur den svenska servicen förverkligas. I år vet vi kanske ännu inte så mycket, men redan nästa år kommer vi att kunna rapportera resultat.

Egentliga Finland är det andra tvåspråkiga välfärdsområdet med ett specialuppdrag – att

på jObbeT Enligt Benita Öberg har de nya välfärdsområdena fått en bra start.

samordna samarbetsavtal för tjänster som man inte kan eller som det inte lönar sig att ordna inom alla välfärdsområden på egen hand. Vissa av Kårkullas tjänster är exempelvis sådana man måste göra samarbetsavtal om, det står skrivet i lagen.

Staten har tyvärr inte gett separat finansiering för specialuppdrag. Uppgiften ingår i välfärdsområdets allmänna budget. De tvåspråkiga välfärdsområdena får visserligen en extra ersättning för tvåspråkigheten, men den tilldelas även områden utan specialuppdrag. Klart vi gärna skulle ha fått öronmärkta pengar, eftersom uppdraget är viktigt och kräver resurser. Vi anställda inom enheten är fullt sysselsatta. Men nu måste vi jobba enligt de resurser vi har, åtminstone i år, och hoppas på ett annorlunda beslut från statligt håll för nästa år.

Övergången till välfärdsområdena har gått ganska bra, med tanke på allt det nya vi byggt upp. Många har skött sina jobb i den gamla organisationen samtidigt som de deltagit i planeringen av den nya och sedan direkt gått över till att jobba för välfärdsområdet. Det är en väldigt stor omställning. Men jag är övertygad om att alla fått den vård och den service de behöver, också efter årsskiftet.

Om man stöter på problem är det bara att kontakta oss. Vi vill utveckla ett system för kundrespons, för att skapa oss en helhetsbild av hur väl den svenskspråkiga servicen i välfärdsområdena fungerar." •

Donation ska trygga synskadades utbildning

Svenska folkskolans vänner fick i januari sin största donation någonsin då Svenska Blindskolföreningen lade ned sin verksamhet och donerade hela sin egendom på 37 miljoner euro till SFV. Donationen väcker frågor inom funktionshinderfältet.

TexT: mikael sjövall ● illusTraTiON: sHuTTersTOCk

do NAt i o N e N består till övervägande del av börs- och bostadsaktier. SFV:s tillgångar ökade i ett slag med 35 procent, från 106 till 143 miljoner euro.

I Svenska Blindskolföreningens ursprungliga stadgar nämndes Svenska Litteratursällskapet som enda förmånstagare ifall föreningen blir upplöst. I november i fjol ändrades stadgarna ändå så att ifall Svenska Blindskolföreningen läggs ner ska föreningens tillgångar överlåtas till ”en allmännyttig svenskspråkig i Finland registrerad organisation som har samma ändamål eller närbesläktade ändamål som föreningen”.

Efter stadgeändringen beslöt Svenska Blindskolföreningens styrelse att lägga ned sin verksamhet och överlåta hela sin egendom till Svenska folkskolans vänner. En av de drivande krafterna bakom stadgeändringen var Svenska Blindskolföreningens styrelseordförande Ralf Blomqvist, som meddelar att han endast svarar på frågor per mejl.

”Stadgarna, som varit i kraft sedan 1960, uppfyllde ej mera bestämmelserna i nuvarande föreningslagstiftning beträffande revisorer och förfarande vid upplösning av en förening. Dessa ändrades därför. Föreningens syfte däremot bibehölls oförändrat”, skriver han.

Den främsta orsaken till nedmonteringen

av Svenska Blindskolföreningen har enligt Blomqvist att göra med nedläggningen av Svenska skolan för synskadade 2015, som blindskolföreningen stött.

”Då stat och kommun numera bär totalansvaret för utbildningen av personer med synnedsättning och dessa är integrerade i den allmänna undervisningen var föreningens syfte enligt stadgarna inte längre möjligt att uppfylla”, skriver Blomqvist.

Gynnas personer med nedsatt syn?

Ralf Blomqvists kontor är inhyst i samma byggnad där Svenska folkskolans vänner har sitt säte på Annegatan 12 i Helsingfors. SFV:s kanslichef Johan Aura beskriver också han per mejl hur överläggningarna mellan SFV och Svenska Blindskolföreningen gick till.

”Blindskolföreningens styrelse besökte SFV under hösten och bekantade sig ingående med våra arbetsmetoder, nätverk och strategier, och även med de senaste externa utvärderingarna av SFV:s verksamhet. Vi har därefter fört diskussioner.”

Blindskolföreningens ordförande Ralf Blomqvist motiverar valet av SFV kortfattat:

”Enligt Blindskolföreningens styrelses bedömning är SFV, som resursstark och alert

sakkunnigorganisation den mest lämpade mottagaren för uppdraget.”

Aura anser att det är irrelevant att Blomqvist har sitt kontor i samma byggnad som SFV.

”Ett villkor för att SFV ska kunna ta emot en fonddonation är att uppdraget är kompatibelt med SFV:s syftesparagraf. Redan nu kan man ansöka om bidrag från SFV för projekt som ökar tillgängligheten och utbildningstjänsterna för elever och studerande med synnedsättning”, skriver Aura.

Flera källor som FUNK. talat med förundrar sig över Svenska Blindskolföreningens stadgeändring och uttrycker sin oro över möjligheten att donationen skulle användas till annat än sitt ursprungliga syfte – att främja utbildningen av personer med synnedsättning. Källorna väljer att uttala sig anonymt eftersom de finlandssvenska funktionshinderkretsarna är små. En annan farhåga är att SFV kan sakna tillräckligt god kännedom om målgruppen, i detta fall de 3 000 finlandssvenskar som har diagnostiserad synnedsättning.

– Jag skulle uppskatta rak kommunikation där man under eget namn framför sina farhågor i stället för att gömma sig bakom anonymitet, svarar Wivan Nygård-Fagerudd, styrelseordförande för SFV.

Nygård-Fagerudd tillbakavisar påståendet att SFV skulle sakna sakkunskap om målgruppen.

– Elever med funktionshinder är redan från tidigare en grupp vi lyfter fram i våra målsättningar. Och om vårt kansli saknar intern expertis i en specifik fråga så söker man upp den expertisen. Det är så vi jobbar inom de sektorer vi finns till för, säger Nygård-Fagerudd.

Johan Aura skriver att det för SFV är det en hederssak att följa donatorns vilja, och att så kommer ske även nu.

Vid förbundet Finlands Svenska Synskadade

SFV – Svenska Folkskolans Vänner

• Allmännyttig förening grundad 1882.

• Främjar utbildning, kultur och fri bildning på svenska i Finland.

• Beviljar bidrag och delar ut pris, stipendier och medaljer.

• Upprätthåller SFV:s studiecentral och är ägare i förlaget Schildts & Söderströms och utbildningsenheten Axxell.

FSS finns en tilltro till att SFV förvaltar medlen med målgruppens bästa i åtanke.

– Det finns många personer med synnedsättning i arbetslivet som på grund av otillgänglig arbetsmiljö behöver fortbildning som möjliggör en fortsatt karriär och kontinuerlig kompetensutveckling, säger Matthias Jakobsson, verksamhetsledare på FSS.

Avkastning i miljonklassen

Jakobsson lyfter också fram vikten av att inkludera äldre i de projekt som ska finansieras.

– Personer med synnedsättning löper en större risk att insjukna i demens. Det är därför viktigt att beakta det gerontopedagogiska perspektivet, säger han.

Wivan Nygård-Fagerudd ser inga hinder för detta.

– Det finns ingen åldersklausul i den nya fondens stadgar. Det öppnar för att finansiera undervisning och bildning för personer med synnedsättning oavsett ålder. Samtidigt vill och bör vi respektera att de ursprungliga donatorerna prioriterade skolelever, säger hon.

Svenska Blindskolföreningens donation till SFV väntas ge en avkastning i miljonklassen varje år. Enligt Johan Aura finns inga planer på att realisera den egendom som donerats till SFV. ”Fondmedlen kommer att förvaltas i enlighet med SFV:s placeringsstrategi. Målet är att förmera medlen och öka avkastningen. Arbetet med detta görs av SFV:s kapitalförvaltningsråd”, skriver han.

Wivan Nygård-Fagerudd uppmuntrar den som redan nu vill söka stöd för utbildningsprojekt att börja med själva idén, inte beloppen.

– Det viktigaste är att man vet vad man vill göra och varför, vad man vill uppnå och hur det kan komma att förbättra läget på sikt, säger Nygård-Fagerudd. •

Svenska blindskolföreningen rf

• Grundades på 1940-talet med uppgift att stödja svenskspråkig utbildning för personer med synnedsättning.

• Finansierade Svenska skolan för synskadade, som stängde år 2015 då den slogs ihop med andra specialskolor.

• Föreningen lades ner i början av 2023 eftersom det inte längre var möjligt för den att uppfylla sitt syfte.

maTTHias jakObssON Verksamhetsledare, FSS

jOHaN aura Kanslichef, SFV

WivaN NyGård-FaGerudd Styrelseordförande, SFV

I den här spalten träffar vi personer som gör värdefulla insatser inom funktionshinderfältet. Har du tips på en föreningshjälte? Kontakta redaktion@funk.fi.

Yvonne Flygar

• Ålder: 38 år.

• Hemort: Sjundeå.

• Yrke: Projektkoordinator vid Project Liv i Nyland, förälder till fem barn med långtidssjukdom.

• Utbildning: Reseguide, väktare och nästan färdig närvårdare.

• Hobbyer: Filmer och serier, läsning, pyssel och promenader i naturen med hundarna. Är också handbollsmamma.

• Motto: Var inte ängslig! Jag klarar mig alltid.

Project Liv vill återse försvunna leenden

Project Liv vill pigga upp tillvaron för långtidssjuka barn och deras familjer genom roligare sjukhusmiljöer och uppfyllda drömmar.

Yvonne Flygar sökte jobb hos föreningen efter att hon själv fått hjälp.

TexT & FOTO: mONiCa björkell

Vad är Project Liv?

– Project Liv är en förening som grundades 2014 på initiativ av Nina Brännkärr-Friberg, mamma till ett barn som insjuknade i leukemi, men som i dag är friskt. Hon hade en dröm och en vision om gladare sjukhusmiljöer, överraskningar och något att se fram emot. Föreningens syfte är att barn ska få uppleva glädje och trygghet, och att både hemmet och sjukhusmiljön ska vara fyllda av färger och former. Målgruppen är långtidssjuka barn

och deras familjer, familjer med långtidssjuka föräldrar, oberoende av diagnos, språk eller ekonomisk situation. Familjerna som får hjälp av föreningen nomineras av sjukhuspersonalen.

Hur jobbar ni?

– En av Project Livs hjärtefrågor är drömdagar som går ut på att uppfylla önskningar. Det är endera det sjuka barnet, syskonen, hela familjen eller de trötta föräldrarna som

prOjeCT liv Yvonne Flygar jobbar med att förena donatorer och hjälpbehövande i Nyland.

År 2019 blev vår familj nominerad till en drömdag. Det gav mig lyckotårar.

kan få en dröm uppfylld. Programmet kan till exempel vara träff med en idol, besök i en djurpark eller att bekanta sig med sitt drömyrke. Det kan ge mycket kraft, hopp och hjälpa hela familjen i tillfriskningsprocessen.

Hur kom du själv med i föreningen?

År 2019 blev vår familj nominerad till en drömdag. Det gav mig lyckotårar. Tanken om att få komma bort från vardagen, släppa alla tankar om sjukdomar och sjukhus var underbar. Det blev en resa till Kolmården i Sverige och barnen talar ofta om resan än i dag. Resan blev otroligt värdefull för oss och jag började drömma om att en dag få jobba för Project Liv.

Hur ser verksamheten ut i praktiken?

Föreningen har en heltidsanställd och fyra deltidsanställda, varav en är projektkoordinator för Åboland och jag för Nyland. Vi fungerar som spindeln i nätet mellan donatorer och hjälpbehövande. Förutom drömdagar handlar verksamheten om att göra sjukhusvistelserna och vårdkedjan gladare, trevligare och färggrannare. Till exempel piggar vi upp ett tråkigt sjukhusutrymme. Barn som tvingas fira sin födelsedag på sjukhus får ett så kallat partypack, en tygkasse med bland annat festflaggor och ballonger. Föreningen delar också ut tonårskit, prematurkit och föräldrakit, stöder familjer med samtalshjälp och ger synlighet åt diagnoser på sociala medier. Vi hjälper familjer att hitta andra med samma diagnos och som förstår vad man går igenom.

Vad hoppas ni uppnå?

– Att få visa en familj att de inte är ensamma. Att vi finns här för dem och vet vad de går igenom. Det är det som gör Project liv annorlunda. Lokal närvaro är a och o för att skapa ett tätt samarbete med vården. Project Liv samarbetar med sjukhusen i Österbotten, Finlands fem universitetssjukhus och även många mindre sjukhus, också på Åland och i Lappland. Vi har också samarbetat över landsgränserna, och kan tänka fortsätta utvidga i framtiden.

Hur kan den som vill stödja föreningen?

– Föreningen får understöd från stiftelser, företag och organisationer, men även genom insamlingar, försäljning av produkter och etiska gåvokort. Du, din skola eller arbetsplats är välkomna att göra en praktisk insats för Project Liv, till exempel genom att bidra med din kunskap eller ge transporthjälp. Det går också att ta kontakt då man ser ett behov hos någon som skulle behöva uppmuntran. Föreningen kan då till exempel donera ett överraskningspaket åt familjen. •

NOTERAT Ny lättläst bok om arbete

Nu finns en lättläst bok om arbete och sysselsättning för personer som behöver stöd för att hitta och behålla ett arbete. Boken riktar sig särskilt till personer med intellektuell funktionsnedsättning.

Det har länge saknats samlad information om arbete och stöd för att hitta arbete. I boken En bok om arbete finns bland annat en förklaring av de olika begreppen som används kring arbetslivsdelaktighet, om hur det går till att få lönearbete samt om att kombinera lön och pension.

Boken är baserad på verksamheten i FDUV:s projekt Steget vidare. Den tar fasta på sådant som personer med intellektuell funktionsnedsättning själva har frågat efter och som diskuterats på kurser och i diskussionsgrupper.

Boken kan läsas på egen hand eller tillsammans med professionella i skolan eller på arbetscenter. I boken finns också uppgifter som man kan göra själv, tillsammans med personal eller diskutera i grupp.

Boken delas ut till sysselsättningsfrämjande enheter och specialskolor på andra stadiet. Man kan även hämta exemplar av boken på FDUV:s kansli i Vasa och Helsingfors. Boken finns dessutom att ladda ner på fduv.fi/materialbank •

I en taktil bok kan du känna berättelsen

LITTERATUR. I Lovisa i Östnyland ordnas kurser där deltagarna tillverkar färgglada taktila böcker för bland annat för barn med synnedsättning.

vara NN a N TO rsda G kväll samlas en grupp damer i Textilhuset i Lovisa Medborgarinstitut för att tillverka taktilböcker för barn med funktionsnedsättningar.

– Jag ska laga en enkel korg till boken Elis åker ut på landet från biblioteket. Jag vet ännu inte vilket material jag ska använda. Det är så enkelt eller svårt som man gör det, säger Heli Nygård.

Taktilböcker är färggranna bilderböcker som läsaren kan känna på. Böckerna kan vara skrivna av den som tillverkar boken eller författad sedan

tidigare. Då en tidigare författad bok görs om till en taktilbok förkortas och förenklas berättelsen och bilderna. Till boken kan man också bifoga en inspelning, som innehåller exempelvis sånger.

Att tillverka taktila böcker känns meningsfullt för kursdeltagarna.

– Jag kan göra nytta för någon annan. Det är roligt. Ens inre barn får komma ut, säger Ute Kehrs

Kursen finansieras till en del av Stiftelsen Leo, Mary och Mary-Ann Hackman. Majoriteten av böckerna doneras till Celia, det nationella

kunskapscentret för tillgänglig litteratur och publicering. Från Celia kan de sedan lånas ut – där finns också talböcker och punktskriftsböcker.

Knarrande potatismjöl

I en taktil bok illustrerar bilderna sådant som är viktigt för berättelsen. Texten och bilderna ska motsvara varandra. Det är viktigt att fästa hänsyn till kontraster, texternas längd och hur svår- eller lättolkade bilderna är.

En taktil bok ska vara hållbar för att tåla rengöring, och tillverkas i giftfritt

TexT & FOTO: mONiCa björkell

WOrksHOp. Att få donera sina alster till ett gott ändamål är viktigt för kursdeltagarna Heli Nygård, Ute Kehrs, läraren Eva Nylund och Anne Vickholm.

Jag kan göra nytta för någon annan. Det är roligt. Ens inre barn får komma ut.

material. Olika material stimulerar olika sinnen. Det är ändå viktigt att läsaren inte skadar sig till exempel mot vassa kanter. Äldre barn kan finna glädje i dragkedjor, knäppen och kardborreband som utvecklar finmotoriska färdigheter.

Ju flera känselupplevelser det finns i boken, desto intressantare är den för läsaren. Potatismjöl knarrar som snö och majskorn på kartong under ett limmat tygöverdrag brusar som havets vågor. Skrynklade papper och plast prasslar på ett spännande sätt.

– Det som är svårast är att tänka i 3D. Föremålen ska sticka upp men inte för mycket, säger deltagaren

Anne Vickholm.

"Unik kurs"

Stilen på kursen är fri, sällskapet trevligt och böckerna behövs. Läraren

Eva Nylund hoppas att kursen ska hitta fler deltagare.

Anne Vickholm har varit med ända sedan kursen började ordnas för över tio år sedan.

– Den här kursen är unik. Vi önskar att personalen som jobbar med specialgrupper i skolorna skulle få en sådan här kurs som fortbildning av staden, säger hon •

En version av texten har tidigare publicerats i tidningen Nya Östis.

doKUmeNtärtips

Dokument inifrån: Fallet Carlos

En söndagseftermiddag i maj år 2004 cyklar svenska Carlos, en ung man med intellektuell funktionsnedsättning, mot kiosken i centrala Strömsund. Sedan dess har han varit borta. I början utreddes fallet som ett försvinnande. Polis, räddningstjänst och frivilliga letade i stora områden. Först efter 26 dagar öppnades en brottsutredning. I april 2015 dödförklaras Carlos. Snart 20 år har gått sedan Carlos försvann i det jämtländska samhället. Journalisten Bo-Göran Bodin har lovat Carlos mamma att göra ett sista försök att förstå vad som hände. SVT:s Dokument inifrån har granskat det olösta fallet i en tredelad dokumentärserie. I och med produktionen har den svenska polisen tagit upp ärendet igen. •

▸ Se dokumentären på Yle Arenan och SVT Play

Både finlandssvensk och döv

Att vara finlandssvensk och döv, ett hurudant liv och vilka utmaningar har man då? Har det finlandssvenska teckenspråket en framtid?

I en ny dokumentär delar tre generationer av teckenspråkiga finlandssvenskar – Alf, Elin, Julia, Robin och Maj-Lis – med sig av sin vardag och sina tankar om språk och identitet. Finlandssvenska teckenspråkiga och Svenska Yle har samarbetat om produktionen, och flera fonder har bidragit till finansieringen. Filmen är regisserad av teaterchef Mindy Drapsa från Riksteatern Crea i Sverige. Drapsa har lång erfarenhet av teckenspråkigt drama och mediaproduktion. Dokumentären har även svenskt tal och textning för dem som inte förstår teckenspråk. •

▸ Se dokumentären på Yle Arenan

▸ poddtips

Om autism och kompisar

Den svenska podden Funka olika tar upp olika perspektiv på livet med funktionsnedsättning. De nyaste avsnitten handlar om hur kan man hjälpa barn med autism att få en meningsfull fritid. Medverkande är psykologen och forskaren Anna Backman

▸ Finns på Spotify och Itunes.

Ny finsk podd om psykisk hälsa

Föreningen Psykisk Hälsa Finland har startat podden Mielen puolikkaat, där psykologen Frans Horneman intervjuar personer om psykisk hälsa. I de första avsnitten talar Mika Aaltola om föräldraskap och Ville Merinen om utmaningarna som tonåring.

▸ mieli.fi/category/mielen-puolikkaat

pyssel. Lovisabon Anne Vickholm syr noggrannt fast ett föremål i boken Mamma Mu, Mera Fart.

Rosanna Fellman fick pris för sina dikter

Det här numret av FUNK. handlar om pengar. Vi har träffat författaren Rosanna Fellman och frågat henne hur man tjänar pengar som författare.

Ibland sägs det att författare är fattiga. Men Rosanna har skrivit två böcker som har vunnit stora priser.

I februari fick hon 10 000 euro för sin nyaste bok.

– Det är jättemycket pengar, säger hon.

Boken som Rosanna skrev heter Tasavallan presidentti – Republikens president. Den handlar om att Finland får en president, som är finlandssvensk och kvinna. Boken är skriven som en dikt. I boken blandas svenska och finska.

Rosanna pratar mycket om sina böcker och att vara författare.

Hon besöker till exempel skolor. Hon läser också upp sina dikter högt på evenemang.

Ibland ordnas evenemangen på natten. – Jag jobbar ofta underliga tider, säger hon.

Rosanna är 27 år gammal

Hon har vuxit upp i Jakobstad. När hon var ung blev hon mobbad.

Människor sade fula saker åt henne på svenska.

Men ingen mobbade henne på finska.

Därför bestämde sig Rosanna för att lära sig finska. Finska kändes som ett snällt språk.

Rosanna har autism. Hennes funktionsnedsättning syns inte utåt. Ibland blir hon trött av att tala mycket eller av att vara i ett rum fullt med människor.

Rosanna intervjuas ofta i radio och tidningar om funktionshinder.

Hon hoppas att flera med funktionsnedsättning vågar berätta om sina liv i tidningen.

Hon vill att det i framtiden finns fler politiker som har funktionsnedsättning.

Vi behöver också fler politiker som talar olika språk och ser annorlunda ut, säger hon. •

Rosanna Fellman.

TexT: mikaela remes

Det blir riksdagsval i april

I vår kan du rösta i riksdagsvalet! Riksdagsvalet ordnas vart fjärde år.

I valet väljs 200 riksdagsledamöter. De bestämmer om lagar som styr samhället. De bestämmer också hur staten ska använda sina pengar.

Du får rösta i riksdagsvalet om du är finsk medborgare och har fyllt 18 år.

Genom att rösta påverkar du vem som bestämmer om våra gemensamma saker.

Valdagen är 2.4.2023.

Läs om arbete

FDUV har skrivit en lättläst bok om arbete. I boken kan du läsa om olika sätt att arbeta och hur det går att kombinera lönearbete med att ha en pension.

I boken kan du också läsa om hurdant stöd du kan få då du vill ha ett arbete.

Boken riktar sig till alla som behöver stöd att hitta arbete och behålla ett arbete. Boken är särskilt för dig som har en intellektuell funktionsnedsättning.

Du kan beställa boken gratis från FDUV genom att skicka e-post till lasse.stromberg@fduv.fi eller genom att ringa till 040 653 92 27

Du kan också ladda ner boken från FDUV:s materialbank på webben på adressen fduv.fi/materialbank •

Det är också möjligt att rösta på förhand under tiden 22–28.3. Före valet får du ett brev hem med en lista över ställen där man kan rösta på förhand.

Om du är sjuk eller har det svårt att ta dig till röstningsstället kan du förhandsrösta hemma. I brevet som du får hem står det hur man gör för att rösta hemma.

Du bestämmer själv om du vill rösta och vem du röstar på.

Du kan läsa mer om partierna och skillnaderna mellan dem till exempel på internet och i tidningar.•

▸ Källa: Justitieministeriets lättlästa broschyr om riksdagsvalet, gjord i samarbete med Selkokeskus och LL-Center.

matilda hemnell

Så här ser boken om arbete ut. Melanie Shametaj har varit med och skrivit boken.

TexT: maTilda HemNell

häNdelseKAleNderN 2023

Händelsekalendern finns också på webben: ▸ samsnet.fi/handelsekalender Kontrollera alltid detaljerna med arrangörerna.

▸ MARS

7.3 kl. 17–19

Kulturhuset Grand, Borgå

Dialogcafé

En annorlunda valtillställning där riksdagskandidaterna för en dialog med personer med funktionsnedsättning för att främja ömsesidig förståelse.  Det här är en möjlighet att lära sig något nytt. Dialogcaféerna ordnas av den finlandssvenska funktionshinderrörelsen.

▸ Anmäl dig på www.samsnet.fi

11.3. kl. 12–13

Luckan, Helsingfors

Giselle

En teckenspråkig dansteaterföreställning om kärlek och svek som baserar sig på den klassiska baletten Giselle. Teatern lyfter fram det utrotningshotade finlandssvenska teckenspråket. Passar alla från skolåldern uppåt. Utrymmet är tillgängligt.

▸ Anmäl dig på www.samsnet.fi

17–18.3, Waskia, Vasa På tröskeln till vuxenliv Familjekurs för familjer med ungdomar och unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning. Under träffen kan du njuta av Tropiclandias simhall och diskutera med familjeterapeut Thomas Källund. Kursen är gratis och inkluderar kost och logi. Antalet platser är begränsat.

▸ Ansök om plats senast 5.3 fduv.fi/kalender

18.3 kl. 11–15

Annegården i Helsingfors

Barnfest på Luckan

Kreativa verkstäder, aktiviteter och föreställningar. Ledarhundar är välkomna. Punktskrift, tecken som stöd och teckenspråkstolkning

erbjuds. Arrangörer är Luckan tillsammans med organisationer på Annegården. Evenemanget är gratis och ingen förhandsanmälan behövs.

21.3 kl. 18–20, LillaLuckan Rocka sockorna i Helsingfors Världsdagen för Downs syndrom firas i år med karneval och den som vill får klä ut sig. På programmet finns ärtpåsekastning, lyckohjul, pysselhörna där du kan dekorera dina egna rocka-sockor, massagehörna och fotovägg. Evenemanget är avsett för alla medlemmar i DUV i Mellersta Nyland, SAMS vänverksamhet eller Steg för Steg.

▸ Anmäl dig på www.samsnet.fi

31.3–2.4

Veckoslutsläger för vuxna I månadsskiftet mars–april ordnas veckoslutsläger för vuxna med intellektuell eller liknande funktionsnedsättning, ett i huvudstadsregionen och ett i Österbotten. På programmet finns bland annat utevistelse, pyssel, musik, filmkväll och avslutningsfest.

▸ Anmäl dig via fduv.fi/kalender eller lager@fduv.fi

▸

▸ APRIL

13.4 kl. 9–12, digitalt

Webbinarium: Nå nya målgrupper Få konkreta redskap för att nå nya målgrupper och inkludera dem i din frivilligverksamhet. Webbinariet är avsett för frivilligkoordinatorer och andra som jobbar med frivilliga och ordnas av Frivilligt på svenska-nätverket i samarbete med Medborgararenan. Talare är projektledare Azra Arnautovic, utbildningsansvarig Johan Dahlén Strömgren och medieanalytikern

Corinne Grönholm

▸ Anmäl dig senast 10.4 på www.samsnet.fi

22–23.4, Villa Elba, Karleby Familjekurs för barnfamiljer Välkommen på familjekurs med fokus på gemenskap, naturupplevelser och information om stöd i vardagspusslet i en avstressande miljö. Familjekursen möjliggör positiva upplevelser för er som familj. Målgruppen är familjer med barn med intellektuell eller liknande funktionsnedsättning.

▸ Ansök om plats senast 6.3 på fduv.fi/kalender.

▸

▸ MAJ

19–21.5, Emmes retreat, Nedervetil Avslappningskurs Avslappningskurs för personer i arbetslivet som har en hörselnedsättning och känner sig hjärntrötta. Kursen hålls i naturskön miljö på Emmes retreat . På programmet yoga, må bra-föreläsning och nyheter inom hörsel, teknik och forskning.

▸ Ansök senast 30.3 på horsel.fi

25–28.5, Backby gård, Esbo Kurs: Att leva med bipolär sjukdom För vuxna personer med bipolär sjukdom och psykosociala funktionshinder från hela Svenskfinland. Lär dig att känna igen dina svängningar och hur du bemästrar dem. Få stöd och att hitta verktyg för en bättre vardag. Kursen är avgiftsfri.

▸ Ansök på fspc.fi/kurser/varakurser

JUNI

8-9.6, Tammerfors

SAMS sommardagar 2023

SAMS sommardagar är en branschkonferens för svenskspråkiga organisationer och föreningar inom social- och hälsovårdsområdet. Årets tema är digitalisering och social- och hälsovårdsområdets framtid. Mera information och anmälan kommer närmare evenemanget.