Funktionsrätt i samarbete 04/2020

FUNKTIONSRÄTT I SAMARBETE • 4/2020

Nya folktings-­ sekreteraren Christina Gestrin kämpar för svenskan i vårdreformen "Ibland måste man ta en annan väg för att nå till målet." ▸ LÄS INTERVJUN PÅ S. 6

Vi förtjänar snygga hjälpmedel ▸ S. 16

Det som du fått i postlådan är en gammal bekant i nya kläder.

SOS Aktuellt har blivit Funktionsrätt i samarbete. ▸ S. 3

SAMS, förbundet som föddes på ett hotellrum ▸ S. 24

FUNKTIONSRÄTT I SAMARBETE

pärmens bild: sofia jernström

SNABBFAKTA ANSVARIG UTGIVARE SAMS – Samarbetsförbundet kring funktionshinder CHEFREDAKTÖR Mikaela Remes ANSVARIG REDAKTÖR Ilona Salonen VISUELL CHEF Eva Tordera Nuño SKRIBENTER I DETTA NUMMER Pia Backman-Nord, Sebastian Dahlström, Helena Forsgård, Jenni von Frenckell, Lars Hedman, Matilda Hemnell, Ulla Jensen, Frank Lundgren, Maija Nilsson, Pernilla Nylund, Ilona Salonen, Elias Vartio.

REDAKTIONSRÅD 2020 Anna Caldén, FMA - Funktionsrätt med ansvar Lars Hedman, SAMS Pernilla Nylund, Psykosociala förbundet Matilda Hemnell, FDUV Gita Lindholm, Svenska hörselförbundet Henrika Jakobsson, Förbundet Finlands Svenska Synskadade KONTAKT/PRENUMERATION/ANNONS Adress: SAMS – Samarbetsförbundet kring funktionshinder Medelhavsgatan 14 A 00220 Helsingfors Telefon: 044 5554 388 e-post: mikaela.remes@samsnet.fi, www.samsnet.fi/information

2 • Funktionsrätt i samarbete • 4/2020

DEADLINES 2021 Nummer 1. Deadline måndag den 1 februari. Utkommer vecka 8.

Nummer 2. Deadline måndag den 3 maj. Utkommer vecka 21.

Nummer 3. Deadline måndag den 23 augusti. Utkommer vecka 37.

Nummer 4. Deadline måndag den 1 november. Utkommer vecka 47.

Sänd material till mikaela.remes@samsnet.fi Allt material i Funktionsrätt i samarbete skyddas av upphovsrätt. Det är förbjudet att utan ansvarig utgivares tillåtelse vidarebefordra texter och bilder i tryckta eller digitala medier. Alla rättigheter förbehålles.

SNABBFAKTA Tidningen Funktionsrätt i samarbete är ett gemensamt språkrör för funktionshinderförbunden och bidrar till ökad kunskap och förståelse både inom och utanför fältet. Upplaga 4 800 ex.

Tidningen stöds av STEA och Konstsamfundet. Medlemmarna i FMA, FDUV, FSS, Svenska hörselförbundet och Psykosociala förbundets föreningar får tidningen som kostnadsfri medlemsförmån. Tidningen läses också på Kårkullas boenden, bibliotek, socialkanslier, Luckan och av olika påverkare och aktörer i branschen. Vill din organisation erbjuda tidningen till era medlemmar? Kontakta chefredaktören eller SAMS. PRENUMERATION Årsprenumeration: 15 euro.

Lösnummer 5 euro. Utrikesporto: 5 euro (Europa), 10 euro (övriga världen). Tillgängligt rtf-format för synskadade: 7 euro/år (tidningen kommer i e-posten).

TRYCK Grano Oy ISSN 1795-410X Funktionsrätt i samarbete uppfyller Nordiska miljömärkets kriterier. Tillverkning vid Grano berättigar den till Svanenmärket.

CHEFREDAKTÖRENS ORD mikaela remes chefredaktör

Välbekant språkrör i nya kläder 2020 har varit överraskningarnas år: världen drabbades av en pandemi, regeringen lyckades nå enighet om ramarna för vårdreformen, och du kanske är förbryllad över att ha fått en tidning som du inte kommer ihåg att du beställt.

Men oroa dig inte: det som du fått i postlådan är en gammal bekant i nya kläder. I år fyller samarbetsförbundet SAMS tio år – alltså en ypperlig tid för förnyelse. Därmed har SOS Aktuellt blivit Funktionsrätt i samarbete, som förkortas FUNK., så här bland vänner.

Det nya namnet består av två viktiga komponenter: Funktionsrätt är ett nyord som för några år sedan slagit igenom i Sverige som ett komplement till termer som funktionsnedsättning och funktionshinder. Ordet beskriver rätten till full delaktighet utifrån mänskliga rättigheter, den gemensamma rätten som förenar grupperna som SAMS medlemsförbund representerar. Som ett gemensamt språkrör för fältet, ser vi på tidningen möjligheten att bidra till begreppsutvecklingen i Finland.

Med samarbete hänvisas till SAMS fem medlemsförbund; FDUV, FMA - Funktionsrätt med ansvar, Förbundet Finlands Svenska Synskadade, Psykosociala förbundet och Svenska hörselförbundet. Deras verksamhet håller igång det finlandssvenska funktionshinderfältet och samarbetet möjliggör SAMS gemensamma intressebevakning. Också den här tidningen skapas med deras gemensamma insatser.

Det är inte bara tidningens namn som är nytt: det här numret introducerar även en upp-

fräschad layout med nya koncept. Bland annat kommer tidningen att ha fokus på samhälle och socialpolitiska frågor. Sidorna 39–41 är skrivna på lättläst för att göra tidningen tillgänglig för så många som möjligt.

Förnyelse är en process, och vi kommer att testa olika element under resans gång. Tidningsreformen tar avstamp i den läsarundersökning som gjordes bland SOS Aktuellts läsarkrets i våras, och vi tar fortsättningsvis gärna emot utvecklingsidéer.

Uppdraget för Funktionsrätt i samarbete är att diskutera gemensamma frågor som förenar funktionshinderfältet, och samtidigt belysa det specifika som berör olika målgrupper - en möjlighet att lära oss om varandra.

I det här numret diskuteras framtidsvisioner: det handlar om unga visionärers tankar om delaktighet, estetiken i hjälpmedel och tekniska framsteg. Samtidigt lyfter vi hatten åt de pionjärer som stått på barrikaderna och skapat grunden för unga att drömma vidare.

Föregångaren SOS Aktuellt med Daniela Andersson i rodret bevakade förtjänstfullt fältet i 16 år. Nu tar Funktionsrätt i samarbete över: mycket nytt utlovas, men med inslag av välbekanta fungerande element.

I en förhoppningsvis snar framtid kommer dagarna igen att fyllas med föreningsverksamhet och roliga möten - men tills dess passar det bra att sitta hemma och läsa tidning. För egen del hoppas jag att FUNK. lyckas informera, överraska och vidga vyer. Hoppas du trivs! • Funktionsrätt i samarbete • 4/2020• 3

innehåll • 4/2020 PÅ PÄRMEN

Nya folktingssekreteraren bevakar svenskspråkiga befolkningens rättigheter

18

Christina Gestrin brinner för allas rätt till vård på eget språk.

18

Hjälpmedel kan också vara snygga, säger Ornamopristagaren Joonas Kyöstilä

ffora

6

Formgivaren vill skapa fungerande produkter för en underbetjänad målgrupp.

24 Dagen då funktionshinderförbunden blev SAMS SAMS – Samarbetsförbundet kring funktionshinder rf firar tio år av verksamhet.

LÄS OCKSÅ

12 Mera mångfald bland högskolestuderande Ursprung, funktionsförmåga och föräldrarnas utbildning ska spela allt mindre roll.

14 Vastaamoläckan rubbade grundtryggheten Experter tror på konkreta följder också för vårdpersonal.

sebastian dahlström

20 Enkät visar på brister i bemötande

Enligt invånare behandlas man olika på Åland beroende på var man bor.

27 Föråldrade attityder på arbetsmarknaden En arbetsplats gav självkänsla, skriver Ulla Jensen i sin kolumn.

28 Går det att få partimötet tolkat till teckenspråk?

Så här jobbar partierna för att hitta kandidater med funktionsnedsättning.

28

36 Inklusionstänk är nytt inom bistånd

Delaktighetsexpert Amu Urhonen handleder Röda Korset.

42 Så här klarar du coronajulen

privat

Trots begränsade kontakter kan vi njuta av julen, säger psykolog Katarina Blom.

I VARJE NUMMER 3 Chefredaktörens ord: Välbekant språkrör i nya kläder 5 Ledaren: SAMS mål är ett samhälle för alla 13 Juristen har ordet: Samhällsförändringar skapas genom positiva dominoeffekter 23 Lasses hörna: Ny teknik har potential att hjälpa många 39 Lättläst: Forskare vill veta mera om lätt finlandssvenska 47 Föreningshjälten: Börje Broberg 48 Händelsekalender

4 • Funktionsrätt i samarbete • 4/2020

36

LEDAREN

är tf. verksamhetsledare för SAMS – Samarbetsförbundet kring funktionshinder

SAMS mål är ett samhälle för alla Föreningar föds ofta ur ett behov på gräsrotsnivå.

Sam­arbetsförbund föds ur en tanke att vi vill jobba tillsammans och samordna för att nå ett gemensamt mål.

SAMS grundades för tio år sedan av FDUV, Förbundet Finlandssvenska Synskadade, Psykosociala förbundet och Svenska hörselförbundet.

Senare anslöt sig Finlands Svenska Handikappförbund, som idag heter FMA - Funktionsrätt med ansvar. Målet var att agera tillsammans i gemensamma övergripande frågor.

Hållbara organisationer ska utvecklas och växa för att bestå. Organisationer som SAMS utvecklas i samråd och dialog med sina medlemsförbund, de som tillsammans grundat organisationen och som i SAMS fall fungerar som dess förtroendevalda ledning.

När jag jobbade på SAMS 2012–2015 gick jag vid sidan av jobbet en utbildning för att bli organisationsutvecklare. Vi behandlade flera teoribildningar om hur organisationer utvecklas och växer, men den jag reflekterat över i år är holländske Bernard Lievegoeds teori om olika faser av organisationsutveckling. Trots att SAMS är ett ungt förbund, kan man se på organisationen med hjälp av faserna.

Den första fasen är pionjärfasen. För SAMS var pionjärfasen den tid då grundarna utgjorde förbundets styrelse och var aktivt med i formandet av SAMS. Det fanns ett starkt SAMS grundades av våra personligt och känslomässigt engagemang medlemsförbund för att för vad SAMS skulle effektivera den gemensamma bli, hurdan samsfamilj de skulle bilda och orintressebevakningen och ganisation leddes med förhindra alla former av hjärtat. utanförskap och isolering.

Den andra fasen är den rationella fasen, en fas där organisationen blir självständig, hittar sin plats och blir mer organiserad, men också maskinlik.

För SAMS del syntes det i ökad planering och

organisering, handböcker, visioner och strategiprocesser. Organisationen leddes med hjärnan.

De förtroendevalda kom längre ifrån operativa frågor och organisationen sökte självständighet genom en egen vision och flyttade kontoret till en ny adress.

När jag första gången jobbade på SAMS upplevde jag pionjärfasen och övergången till den rationella fasen. När jag återvände till SAMS i min nuvarande roll sommaren 2019 mötte jag en organisation som var i den tredje, integrerade fasen. Det är fasen som tar vara på det bästa av de tidigare: man har utvecklats från familj och maskin till en organism som leds både med hjärta och hjärna. Vi är en samordnare, vars ledtråd är att visa på bredden inom funktionshinderområdet och ha starkt juridiskt kunnande inom den gemensamma intressebevakningen, men kontakten till gräsrotsnivån och den praktiska kunskapen kommer via våra medlemsförbund.

Som en liten och relativt ung organisation kan SAMS vara flexibel, leva med sin tid och reagera på de behov som finns just i dag. Det som finns på bordet denna höst är en gemensam strategi för SAMS påverkansarbete, som görs tillsammans med medlemsförbunden. Genom dialog bestämmer vi tyngdpunktsområden för den gemensamma intressebevakningen för de kommande åren.

I ett bakgrundsdokument som skrevs till SAMS grundande möte hösten 2010 uppges organisationens mål vara att verka tillsammans i gemensamma och övergripande frågor och uppnå ett samhälle för alla. SAMS grundades av våra medlemsförbund för att effektivera den gemensamma intressebevakningen och förhindra alla former av utanförskap och isolering. Behovet att verka tillsammans har inte försvunnit, men formerna följer tiden. •

Funktionsrätt i samarbete • 4/2020• 5

lars kastilan

ilona salonen

Christina Gestrin ny folktingssekreterare

Språkrättigheternas beskyddare När veteranpolitikern Christina Gestrin valdes till ny folktingssekreterare i september fick hon direkt kavla upp ärmarna och ta sig an den lagstiftningsdjungel som stavas social- och hälsovårdsreformen. Det gör hon gärna: Gestrin brinner för allas rätt till vård på eget språk. Just nu ser utvecklingen lovande ut. I den framtida modellen har också grupper med särskilda behov goda förutsättningar till jämlik service. text och bilder: mikaela remes

6 • Funktionsrätt i samarbete • 4/2020

Funktionsrätt i samarbete • 4/2020• 7

Som politiker försöker man komma på lösningar på problem mellan himmel och jord, här kan jag begränsa mig till de språkliga frågorna.

Precis som många andra som i höst börjat ett nytt jobb har också nybakade folktingssekreteraren Christina Gestrin introducerats till nya kollegor via en datorskärm till följd av coronapandemin. En oktobereftermiddag på Folktingets kansli i Kronohagen i Helsingfors finns bara några enstaka medarbetare på plats, och dagarna präglas av virtuella möten.

Kansliet var bekant för Gestrin redan före hon sökte tjänsten som folktingssekreterare, eftersom hon under åren 2011–2015 hade uppdraget som ordförande för Folktinget. Också i tidigare sammanhang har hon varit i kontakt med Svenskfinlands inflytelserika samarbetsorgan, inte minst under sin tid som riksdagsledamot.

Christina Gestrin var 25 år gammal då hon blev politiker, och sitter än i denna dag i Esbo stadsfullmäktige. Svenskspråkig intressebevakning har spelat en central roll i den politiska karriären. Riks- och kommunalpolitiken har gett perspektiv på finlandssvenskarnas språkliga utmaningar – särskilt påtagliga är de i Gestrins hemtrakter i huvudstadsregionen, där de språkliga rättigheterna hela tiden måste bevakas.

Med de här erfarenheterna i bagaget kändes Folktinget som ett naturligt val.

– Jag känner bra till språklagstiftningen och hur förvaltningen fungerar på statlig, regional och lokal nivå. Det ger en bra grund för att leda verksamheten här, konstaterar Gestrin.

Som folktingssekreterare är Christina Gestrins roll att leda Folktingets operativa verksamhet – i praktiken handlar det om att förverkliga den agenda som årligen bestäms av Folktingets styrelse och dess ledamöter.

Folktinget bedriver finlandssvensk intressebevakning på bred front: i den ingår allt från lagutlåtanden för att trygga tillgången till svensk service till påverkansarbete och evenemang med syftet att göra svenskan mer känd bland hela landets befolkning, bland annat i form av Svenska veckan.

8 • Funktionsrätt i samarbete • 4/2020

Folktinget

Folktinget är en intressebevakare för den svenskspråkiga befolkningen. Det lagstadgade samarbetsorganet jobbar för medborgarnas rätt till service på eget språk, bland annat genom att ge utlåtanden om lagar och följa aktivt med hur den svenskspråkiga servicen fungerar i praktiken. Organisationen vill synliggöra svenskan i Finland, också bland finskspråkiga, bland annat i form av Svenska veckan som firas i november.

– Det handlar om att sy ihop det hela; jag koordinerar all verksamhet och ser till att processerna fungerar.

Bakgrunden som politiker kommer till nytta när man ska hålla i trådarna och ha många bollar i luften. Också det breda nätverk som Gestrin skapat under sin tid i riksdagen gynnar påverkansarbetet bland politiker och tjänstemän.

Trots att intressebevakning nu står i fokus skiljer sig folktingssekreterarens vardag inte så mycket från en politikers, har Gestrin konstaterat. Nu finns emellertid bättre möjligheter att koncentrera sig på en sak i sänder.

– Som politiker följer man väldigt aktivt med vad som är på gång och försöker komma på lösningar på olika problem mellan himmel och jord. Här kan jag begränsa mig till att bevaka de språkliga frågorna.

Frågan om funktionshinderservice en viktig del av vårdreformen Det är inte bara korridorerna som är bekanta för den nya folktingssekreteraren; Gestrin har också tidigare erfarenhet av de stora frågorna som just nu ligger på intressebevakarens bord.

För närvarande är prio nummer ett hur den svenskspråkiga befolkningen ska ha tillgång till vård och service på jämlika villkor i framtiden – det vill säga social- och hälsovårdsreformen. Den har Christina Gestrin ägnat sig åt redan under sina tidigare uppdrag vid Nylands förbund och Kommunförbundet.

lugnt. På Folktingets kontor i Helsingfors har det varit lugnt i höst, mycket sker på distans.

Också Svenska dagen firades virtuellt i år.

I oktober lade Sanna Marins regering fram sitt senaste förslag om vårdreform, som får godkänt av Folktinget. Lagförslaget, som korrigerats i flera omgångar, innehöll ett flertal välkomna förändringar: som att nationalspråksnämnden ges större möjligheter att påverka beslutsfattandet i välfärdsområdena (det som tidigare kallades landskap), vilket ökar sannolikheten för att den svenska servicen faktiskt följs upp och utvecklas.

Det nya vårdreformsförslaget klargjorde också att vissa välfärdsområden kommer att få koordineringsuppdrag som gäller svenskan: Egentliga Finland får uppdraget att samordna samarbetsavtalet mellan de tvåspråkiga välfärdsområdena och Västra Nyland får ett nationellt uppdrag att stöda utvecklingen av social- och hälsovården på svenska.

social- och hälsovårds­reformen Vårdreformen går ut på att ansvaret för att ordna social- och hälsovården och räddningsväsendet överförs från kommunerna till 21 välfärdsområden och Helsingfors. Åtta välfärdsområden blir tvåspråkiga.

Avsikten är att förbättra befolkningens tillgång till grundläggande service. Samtidigt ser man möjligheter att spara kostnader genom samarbete. Regeringen strävar efter att genomföra vårdreformen i början av år 2023.

I uppdragen ingår också koordinering och utveckling av service för personer med särskilda behov. Folktinget har en lång historia av engagemang för att personer med funktionsnedsättningar ska ha rätt till service på sitt modersmål.

En viktig del av organisationens arbete kring vårdreformen har varit att förbättra och utveckla servicen genom konkreta idéer för exempelvis lagparagrafer.

– Jag skulle säga att vi spelat en stor roll i att utforma den paragraf där de här frågorna nu finns i det aktuella lagförslaget. Där försöker man hitta en modell för att de tvåspråkiga välfärdsområdena ska kunna samarbeta för att få ett tillräckligt stort befolkningsunderlag. På det sättet kan man garantera service för exempelvis personer med funktionsnedsättning, säger Christina Gestrin.

Finansieringsmodellen problematisk Visserligen kvarstår en hel del arbete, då vårdreformen tillsvidare bara är en ram för hur tjänsterna ska organiseras. Men det som hittills presenterats verkar lovande. Enligt Gestrin kan man se att de förslag som lagts fram av svenskspråkiga aktörer - exempelvis de som Folktinget formulerat i samarbete med olika intresseorganisationer - tagits i beaktande.

Funktionsrätt i samarbete • 4/2020• 9

erfarenhet. Förutom språkfrågor är har Christina Gestrin lång erfarenhet av att jobba för miljön. Hon har bland annat suttit i riksdagens miljöutskott och varit anställd på Miljöministeriet och vid Forststyrelsen.

Nästa steg är att luska ut hur skrivningarna omsätts i praktiken, till exempel vad samarbetsavtalen mellan svenskspråkiga välfärdsområden egentligen innebär, och hur man kan se till att den svenska servicen genast kör igång när reformen träder i kraft. Det kräver både beslutsamhet och tålamod.

– Det här är en jättestor reform. Att få igång välfärdsområdenas verksamhet och få beslutsapparaten att fungera är ett mångårigt projekt. Det kommer att ta länge innan allting faller på plats.

Det ser ändå ut som att det finns goda förutsättningar för att den svenskspråkiga servicen ska fungera. När det gäller funktionshinderservice kan lagen till och med vara bättre formulerad än tidigare, eftersom den kan läsas så att den berör alla olika målgrupper, menar Gestrin.

För Svenskfinlands del finns emellertid en del orosmoln, särskilt när det gäller finansieringsmodellen som kan drabba de tvåspråkiga kommunerna hårt.

10 • Funktionsrätt i samarbete • 4/2020

– Modellen borde ändras. Så som den nu är formulerad kommer i synnerhet stora städer och kommuner att ha problem med att få finansieringen att räcka till för all den service som ett välfärdsområde väntas ordna.

Alltså vore det viktigaste nu att förse välfärdsområdena med tillräckliga resurser. Dessutom borde man försäkra sig om att det finns anställda som ansvarar för den svenska servicen inom varje område.

Det måste också finnas förståelse för att alla välfärdsområde Välfärdsområdena ska producera social- och hälsovårdstjänster, som kompletteras med tjänster av privata aktörer. Områdena kommer bland annat att ha ansvaret för basservice för personer med funktionsnedsättningar.

För varje välfärdsområde väljs ett fullmäktige och en styrelse, som bestämmer om verksamheten. De väljs i samband med som hålls år 2022.

Christina Gestrin

• Född 1967, bosatt i Esbo.

• Utbildad agronomie- och forstmagister, och Executive MBA. • Folktingssekreterare sedan september 2020, ordförande för Folktinget åren 2011–2015.

• Esbo kommunfullmäktige (2000-), tidigare riksdagsledamot för Svenska Folkpartiet (2000–2015) och partiets före detta vice ordförande.

• Har suttit i Nordiska rådet och varit ordförande för dess miljö- och naturresursutskott samt för den Parlamentariska Östersjökonferensen.

lösningar på finskt håll inte direkt kan tillämpas i Svenskfinland, på grund av små klientmängder och ännu färre svenskspråkiga experter. Att uppnå samma servicenivå på båda språken kan kräva alternativa lösningar.

– Ibland måste man ta en annan väg för att nå till målet.

Miljön engagerar fortfarande När Christina Gestrin inte är sysselsatt med att ta hand om landets svenskspråkiga befolkning, vänder hon blicken mot globala utmaningar.

Intresset för miljön har varit det andra spåret i Gestrins karriär och lever parallellt med engagemanget kring språkfrågorna.

Hon har jobbat med teman som Östersjön och kustregionen, suttit i riksdagens miljöutskott och varit anställd på Miljöministeriet och vid Forststyrelsen. Gestrin medverkar fortfarande i olika miljörelaterade projekt i mån av möjlighet.

Jag vill ha FN:s hållbarhetsagenda som grund för allt jag gör, oberoende arbetsplats.

För henne är FN:s hållbarhetsagenda ett rättesnöre. Centralt för den är tanken om att en hållbar framtid förutsätter att stora frågor som klimatförändring och naturens mångfald måste knytas ihop med satsningar på mänskliga aspekter som hälsovård, ekonomi och jämlikhet.

– De går alla hand i hand. Jag vill ha agendan som grund för allt jag gör, oberoende arbetsplats.

Den borde alla organisationer känna till och följa på sitt eget sätt. Även om språkfrågorna traditionellt dominerat Folktingets agenda, är det inte omöjligt att organisationens projekt i något skede också skulle tangera miljön. Det om något vore att ta hand om framtidens svenskspråkiga befolkning.

– Liksom alla andra kommer finlandssvenskarna i framtiden att beröras av den globala uppvärmningen. Också i Svenskfinland kan man göra mycket för att försöka motarbeta klimatförändringen, konstaterar folktingssekreteraren. •

Funktionsrätt i samarbete • 4/2020• 11

shutterstock

AKTUELLT

Fler ska vilja studera på högskola Har du finländskt ursprung, högutbildade föräldrar och ingen funktionsnedsättning? Då är det mera troligt att du överväger högskolestudier än om du svarade nej på någon av dessa frågor.

Finlands regering jobbar nu för att ändra på saken.

– Högskoleutbildning är ett mångfacetterat och utmanande fält, och det är intressant att fundera på vad som påverkar individens studieval. Hur kan man uppmuntra en ung människa att ta det här steget?

Det frågar sig professor Laura Kolbe, som är ordförande för den styrgrupp som undervisnings- och kulturministeriet har tillsatt för att göra högskolestudier mera tillgängliga för en bredare grupp. Det är en relevant fråga att ställa sig, då kön, föräldrarnas inkomst och utbildning verkar styra vad unga väljer att utbilda sig till i dagens Finland. Dessutom är bland annat studerande med invandrarbakgrund eller funktionsnedsättning underrepresenterade i högskolor, uppger ministeriet.

– Det handlar mycket om att bryta tysta strukturer, och diskutera den finländska klassresan.

Det räcker inte med att reformera själva skolsystemet, säger Kolbe, som har skrivit flera böcker om utbildningen och klassamhället.

Regeringen ser förstås utbildningen som viktig också ur ett ekonomiskt perspektiv. Arbets- och näringslivet behöver fler högutbildade i framtiden, och kompetensen ska tas tillvara. Men minst lika viktigt är att utbildningsmöjligheterna är jämlika. Att de som har potential känner att det är möjligt att söka sig till en utbildning som ingen har uppmuntrat dem till. Tanken är att högutbildade inte ska bestå av en smal grupp människor med samma perspektiv, bakgrund och erfarenheter.

Också SAMS verksamhetsledare Ilona Salonen sitter i styrgruppen.

– Jag tycker att det är jättebra att det här arbetet görs, och att vi som svenskspråkig intresseorganisation fick möjligheten att vara

12 • Funktionsrätt i samarbete • 4/2020

med, säger hon. Än länge är det för tidigt att diskutera vilka eventuella åtgärder som styrgruppen kommer att rekommendera. En vetenskapspanel kommer att presentera forskning inom området, och en utredare ska beskriva nuläget och så småningom utarbeta riktlinjer som högskolor och andra berörda ska kunna använda sig av.

Ur en funktionshinderpolitisk synpunkt vill Ilona Salonen förstås att den fysiska tillgängligheten beaktas, även om det borde vara en självklarhet att utrymmen och teknik i högskolorna är anpassade för olika funktionsnedsättningar.

Precis som Laura Kolbe, ser hon den största frågan vara hur den enskilda personen ska få hjälp och stöd i rätt skede.

– Det viktigaste vore att fundera på hur man bemöter personer med olika funktionsnedsättningar redan tidigt i utbildningen. När man ska börja söka in till en högskola kan det vara för sent.

Salonen menar att studerande med funktionsnedsättningar, eller exempelvis invandrare som inte kan språket flytande, i många fall inte ens uppmuntras till att söka sig till gymnasiet.

– Vi behöver hitta olika brytningsskeden när de som har en funktionsnedsättning faller utanför systemet. Vi vet ju att personer med funktionsnedsättningar ofta uppmanas att söka sig till en yrkesutbildning. Istället borde man i ett tidigare skede börja jobba för att det ska finnas valmöjligheter för alla.

Arbetet med planen för att göra högskolestudier mera tillgängliga startade i augusti i år, och kommer att pågå fram till juli 2021. • text: pia backman-nord

JURISTEN HAR ORDET

skribenten jobbar som juridiskt ombud vid SAMS – Samarbetsförbundet kring funktionshinder

Samhällsförändringar skapas genom positiva dominoeffekter Den som har ska få i överflöd, men den som inte har ska förlora det lilla han har, heter det. Det här kallas kumulativ effekt – ett nyckelbegrepp för alla som vill förstå sig på samhället och åstadkomma förändring.

Kärt barn har många namn: ränta på ränta, snöbollseffekten, dominoeffekten, åttonde undret i världen. Förståelse för olika insatsers sammanlagda verkan är viktigt om vi vill skapa bestående förändring här i världen. Det vi kallar polarisering i samhället, kunde - med vissa förbehåll - lika gärna beskrivas som en kumulering av välmående, respektive illamående.

Kumulerad välmående är lättare att observera. Ju mera man läser och utbildar sig, desto mera vet man. Om du tar vara på en chans, lär du få flera. Om du söker ett jobb då du redan har en arbetsplats, är du sannolikt ofta mera attraktiv för arbetsgivaren än en person utanför arbetslivet.

Illamående kumuleras på samma sätt. Problem från ett livsområde kan leda till störningar i andra, fram tills att allting verkar hopa på sig.

I Simo Vehmas bok Vammaisuus - johdatus historiaan, teoriaan ja etiikkaan (Funktionsnedsättning - En introduktion till historia, teoria och etik) kallas personer med funktionsnedsättningar de fattigaste av de fattiga, de mest utstötta av de mest utstötta. Även om perspektivet i boken är delvis historiskt, så finns saker som fortfarande stämmer. Personer med funktionsnedsättningar är fortsättningsvis underrepresenterade i arbetslivet – och således överrepresenterade bland låginkomsttagarna i vårt samhälle.

Simo Vehmas noterade även att ingen annan folkgrupp är så beroende av myndighetsbeslut som personer med funktionedsättningar. Det behövs beslut för personlig assistans, färdtjänst, rehabilitering, i vissa fall även om pension och utkomstöd. Ofta är osäkerheten stor om den nödvändiga tjänsten eller hjälpen överhuvudtaget ges.

Om ett negativt beslut kommer så kan det inskränka livet på många olika plan. Processerna för rättelseyrkanden och besvär kan lätt bli långa och tunga. Trots att en funktionsnedsättning är permanent kan vissa återkommande behov kräva nya ansökningar och nya läkarutlåtanden år in och år ut. Med tanke på all osäkerhet och pappersarbete så är jag inte alls överraskad att krutet inte alltid längre räcker till för arbetslivet.

Men för många börjar den kumulativa effekten tidigare än så. Redan då de flesta gör sin prao (praktisk arbetslivsorientering) i högstadiet kan det finnas barn som inte ges möjligheten att delta.

Det här kan vara den första erfarenheten av många; att man inte duger, att man inte räcker till.

Det vi kan göra är att bryta de onda cirklarna och ersätta dem med goda. Det här kan kräva en lång rad insatser av samhället, organisationer och individer. Det är möjligt att dessa insatser ensamt är otillräckliga, men tillsammans kan de kumulativt göra den skillnad vi önskar att se.

Vi måste röja så många hinder på vägen att krutet räcker till för att komma igång; därefter kan det ju gå av bara farten. Det här kan vara frustrerande, då resultaten kräver engagemang och inte genast är påtagbara.

När vi känner förtvivlan kan vi komma ihåg att det här är naturens vanliga gång; vattnet börjar inte heller koka trots att vi värmer upp det med några grader. Men plötsligt vid hundra grader börjar det hända. • Funktionsrätt i samarbete • 4/2020• 13

sofia jernström

elias vartio

SAMHÄLLE

Vastaamoläckan rubbade grundtryggheten Dataintrånget vid psykoterapicentret Vastaamo ledde till att tusentals finländare blev brottsoffer, då deras personuppgifter och patientberättelser läckte ut. De här människorna är berövade sin trygghet, och måste nu hitta sätt att gå vidare. Utmaningen för aktörerna som erbjuder terapitjänster blir i sin tur att få tillbaka förtroendet. text: jenni von frenckell

I skrivande stund pågår polisutredningen våra journaler. För magra journaler kan påverka kring brottet som avslöjades i oktober, då både vården om kommunikationen försämras eller psykoterapicentret Vastaamo och tusentals en- informationen blir bristfällig. Utmaningen blir skilda klienter utsattes för utpressningsförsök. att skriva så lite som möjligt med ändå säga så Utpressaren försökte med hjälp av e-postmed- mycket som möjligt, funderar Sola. delanden få klienter att betala hundratals euro Lindriga fall överrepresenterade – annars hotade förövaren läcka ut känsliga Dataintrånget fick många privatpersoner att patientuppgifter och -berättelser.

Händelsen är i sin omfattning unik i Finland, öppet dela med sig av sina erfarenheter och teraoch har skapat en aldrig tidigare skådad debatt piupplevelser i media. I bästa fall leder stöttande om datasäkerhet inom vården. Psykosociala some-kampanjer och öppenhet kring terapi till förbundets verksamhetsledare Bodil Viitanen att minska stigmat kring psykisk ohälsa.

– Jag tror att kollektivt stöd till de som kallar läckan ett skräckexempel för hur det kan drabbats kan ha en bra effekt, kanske kan det gå när den aspekten försummas.

– Jag är tyvärr inte så förvånad, utan har varit skänka ens lite tröst. Det kan också vara bra att rädd för att något liknande skulle kunna hända. allmänheten påminns om att de flesta som går Läckan visar hur viktig cybersäkerheten är. Jag är i terapi är alldeles vanliga människor, menar Bodil Viitanen. arg och frustrerad över att just den här gruppen Att människor talat ut drabbades, säger hon. om sina erfarenheter har På längre sikt kommer skapat sprickor i den ensihändelsen att leda till att Det är viktigt att diga glansbildsyta som lätt företag som erbjuder likminnas att bara uppstår på sociala medier. nande tjänster satsar stort Ida-Maria Sola hoppas att på att ytterligare förbättra en liten del av klienterna det här kan öppna ögonen sina datasystem, tror Vii- syns i offentligheten. för personer som funderar tanen. på att söka hjälp.

– Förhoppningsvis kan Hon påminner ändå om att det som lyfts också staten bidra med mera resurser för överfram i media och på sociala medier inte är hela vakning av datasäkerheten.

Ida-Maria Sola, som jobbar som psykolog sanningen. Det finns många som inte kommer till tals i samband med tragedin. inom Åbo stads psykologenhet, tror att händel– Det blir ju skillnad mellan problem och sen har konkreta följder också för personalen problem: en del problem är det mer accepterat inom hälsovården.

– Vi kommer till exempel att noga tänka över att prata om än andra. De lindrigare fallen blir vad vi skriver, hur vi skriver samt var vi förvarar därför lätt överrepresenterade i media.

14 • Funktionsrätt i samarbete • 4/2020

shutterstock

En grupp människor som inte heller syns i debatten är alla de som kämpar för att få vård just nu.

– Det är på sätt och vis ganska privilegierat att kunna stiga fram och prata om problem som redan är lösta. Därför är viktigt att minnas att det sist och slutligen är bara en liten andel klienter som syns i offentligheten, säger Sola.

Fakta kan lindra oro I mitten av november hade redan 25 000 brottsanmälningar gjorts av människor som fått sina uppgifter läckta. Vad kan den som personligen berörts av dataintrånget vid Vastaamo göra för att gå vidare?

Upplevelsen av hur svårt man drabbas av läckan och brottet är alltid individuell, men experterna tror att det kan hjälpa att prata om sin ångest, rädsla eller oro. Det kan också löna sig att medvetet försöka skilja åt det som går att påverka och det som inte gör det, menar Sola.

– Dela upp upplevelser av rädsla, smärta och förlorad trygghet. Vad skrämmer mig? Varför känns det svårt? Det handlar om att förstå vad som smärtar. Det som hände på Vastaamo går inte att få ogjort. Därför måste man hitta sätt att acceptera för att kunna gå vidare, säger Sola.

Ett konkret tips är att ta reda på fakta. Den som exempelvis använder sig av terapitjänster och är orolig för vilken slags information som sparats har rätt att se anteckningarna om sig själv.

– Man har rätt att fråga hur företaget eller instansen har ordnat med säkerheten, och hur de hanterar personuppgifter och patientberättelser, säger Bodil Viitanen.

Psykolog Sola påpekar att i flesta fall är det bara de väsentliga uppgifterna som antecknas.

– Människor har ibland en lite felaktig bild av hur omfattande journalerna är. Det går enkelt att kolla sina uppgifter i Kanta, och klienten kan också själv påverka vad som skrivs i journalen, poängterar hon.

Utöver Vastaamo är det många liknande aktörer på fältet som indirekt får känna av dataintrånget. Tilliten till hälsovården har fått sig en törn och det kommer att krävas en insats för att klienterna ska få tillbaka förtroendet, tror Bodil Viitanen.

– Företagen måste nu bevisa att de vidtagit sådana åtgärder att klienternas uppgifter är trygga. Människor måste våga söka hjälp och känna att det är bra att ta hand om sin psykiska hälsa, säger Viitanen. • Funktionsrätt i samarbete • 4/2020• 15

anni koponen

formgivare. Efter att ha återvänt från New York har Joonas Kyöstilä jobbat i Helsingfors som företagare.

Prisbelönta formgivaren Joonas Kyöstilä efterlyser valmöjligheter och estetik i hjälpmedlen

“Alla människor har ett behov av att uttrycka sig” Också rullstolsburna och andra hjälpmedelsanvändare ska ha rätt att göra val utgående från stil och smak, anser Joonas Kyöstilä.

Formgivaren får de traditionella designkretsarna att hicka till genom att ifrågasätta tidlösa björkstolar, och drömmer om att tillgänglig design i framtiden ska läras ut på universitetsnivå i Finland. text: mikaela remes

Som ung formgivarstuderande hade Joonas Kyöstilä en vision om att jobba med produkter som är betydelsefulla och vars existens inte kan ifrågasättas. I samband med studierna talades det mycket om socialt ansvar, ekologi och hållbarhet, men över tid började Kyöstilä notera

16 • Funktionsrätt i samarbete • 4/2020

att de här värdena inte syntes i praktiken - varken på skolan eller i det omgivande samhället.

– Går du till vilken finländsk designutställning som helst ser du likadana björkstolar. Jag har svårt att förstå hur deras tillverkning kan betraktas som ekologisk gärning i dagens värld.

Joonas Kyöstilä • • • •

Född 1993 Bor i Helsingfors Formgivare Studerat vid Aalto-universitet och Parsons School of Design i New York • Kyöstiläs verk finns utställda bland annat i Philadelphia Museum of the Arts, Henry Ford Museums och Chicago Atheneums samlingar.

Det är inget fel på att vilja skapa produkter som håller från en generation till följande, men vi omges av ett överutbud av möbler – då är det omöjligt att kalla sådant ekologisk design, säger Kyöstilä.

Alltså fick Kyöstilä konstatera att den traditionella formgivarbanan inte riktigt var hans grej.

Han äntrade sedan världen av hjälpmedeldesign delvis av en slump. Efter studierna flyttade Kyöstilä till New York år 2017, där han sprang in i modedesigner Lucy Jones, som jobbade med att bygga upp lifestyle- och modebrandet FFORA. Jones målgrupp var rullstolsburna personer, och hennes vision var att skapa fungerande hjälpmedel som också såg tilltalande ut.

Kyöstilä blev FFORA:s första anställda och tillsammans med Jones utvecklade de varumärket och produktutbudet. Bland annat jobbade de fram mugghållare och väskor som var specialdesignade att fästas vid en rullstol.

– Jag insåg att jag aldrig sett en väska avsedd för rullstolsanvändare. Då tänkte jag att vad fan, året är 2017. Världen är full med prylar och samtidigt finns en hel grupp av människor som saknar välfungerande, snygga produkter.

Rullstolar med terrängcykelestetik När Kyöstilä berättade om sitt nya jobb inom designkretsarna möttes han av tystnad – ingen hade riktigt något att säga, minns han. Men när FFORA lanserades officiellt väcktes intresset.

– Folk insåg att de här produkterna är snygga och roliga. För många var det svårt att ens föreställa sig hur produkterna kunde se ut, eftersom designtänk så länge saknats inom hjälpmedelstillverkningen.

Kyöstilä trivdes i New York i några år, och har nu återvänt till Finland för att fortsätta med arbetet kring hjälpmedel på hemmaplan.

I september tilldelades han Finlands formgivares förbunds ansedda Ornamopris. Välformade

Världen är full med prylar och samtidigt finns en hel grupp av människor som saknar välfungerande, snygga produkter.

produkter riktade till underbetjänade kundgrupper var ett koncept som gick hem hos juryn, och förbundet hoppas att valet motiverar andra designers till innovationsarbete till förmån av minoritetsgrupper.

Nu ser Kyöstilä fram emot att fortsätta bredda produkturvalet och utöka valfriheten bland hjälpmedel. På frågan om hur ett snyggt hjälpmedel borde se ut, kontrar han: – Jag tycker frågan som egentligen borde ställas är om ett hjälpmedel alltid måste se ut som ett hjälpmedel? Många av dem har ett väldigt tekniskt utseende, de är uppenbart anordningar designade av manliga ingenjörer i medelåldern, suckar han.

Han använder rullstolar som exempel på att små saker som färgval påverkar det allmänna intrycket. Fortfarande kännetecknas rullstolarna av 90-talets terrängcykelestetik med typiska färger som neongrönt och laserblå.

– Finns det någon som på allvar gillar dessa färger? De ger ett överdrivet sportigt intryck, men annars följer formgivningen inte sport­ trenderna, kritiserar han.

Snyggt är dyrt?

Frågan om hjälpmedlens estetik är utmanande, eftersom utseende förknippas med fåfänga och extra kostnader. Men det är ingen godtagbar orsak att förbise diskussionen, säger Kyöstilä.

Att estetik skulle medföra kostnader är dessutom en myt, menar han.

– Om det är så, handlar det om dålig design.

Det är inte alls dyrare att utforma produkter som ser lite trevligare ut. Att göra hjälpmedel mer humana, sirligare och enklare kostar ingenting.

Diskussionen handlar dessutom inte bara om snygga prylar, utan om valmöjligheter och normalisering av funktionsnedsättningar.

– När man ser på vilken hög nivå av design som finns är exempelvis inom konsument­ Funktionsrätt i samarbete • 4/2020• 17

ffora

praktiskt. I FFORA:s produktsortiment ingår bland annat mugghållaren i design av Joonas Kyöstilä.

18 • Funktionsrätt i samarbete • 4/2020

ffora

Ornamopriset Finlands formgivares förbund Ornamo delar årligen ut sitt ansedda pris till en formgivare som utmärkt sig inom aktuell konstindustriell design. Vinnaren utses av en utomstående expert, vald av Ornamos styrelse. I år var experten författaren och bildkonstnären Rosa Liksom.

fästa. Magnetlåset i design av Joonas Kyöstilä är till för att fästa saker och accessoarer i en rullstol.

inkluderande design Tillgänglig eller inkluderande design drivs av förståelsen för mångfalden hos användarna.

Genom att ta i beaktande varierande förmågor och behov görs tjänster, produkter och omgivningar tillgängliga för så många som möjligt.

Närbesläktat med konceptet “Design för alla”, där alla ska få möjlighet att ta del av information, oavsett funktionsförmåga.

elektronik, finns ingen som helst orsak för att hjälpmedel måste se konstiga ut. Det hjälper inte normaliseringen av funktionsvariationer; det kan rentav öka de fördomar som människor utsätts för.

När FFORA utformade sina produkter var strategin att träffa så många rullstolsburna personer som möjligt för att bilda sig en uppfattning om de verkliga behoven.

– Bland våra testanvändare fanns allt från collegestuderande till paraolympiker och lärare.

Olika åldrar, olika kön, olika livsstilar.

Formgivaren har noterat att den gemensamma nämnaren för alla är viljan att uttrycka sig.

– Det visuella uttrycket är inte bara en grej som ungdomar är intresserade av. Alla människor har något slags behov av att uttrycka sig.

Därför tog FFORA-duon från start som uppgift att skapa produkter som användarna gillade på riktigt, och som i en större samhällelig kontext normaliserar allas rätt till självuttryck.

Men samhällsuppdraget kan inte ligga hos ett enda företag, och för Kyöstilä känns avsaknaden av konkurrens rentav frustrerande.

– Just nu är marknadsläget sådant att inte ens den som är redo att lägga ner pengar på att köpa sig något snyggt kan göra det. Utbudet är helt enkelt så snävt, suckar han.

Drömmer om utbildning i inkluderande design Medan delaktighetstänket slått igenom stort i designkretsarna i USA under de senaste åren, har Kyöstilä sina föraningar om att trenden inte når Finland i första taget.

– Den finländska designen har fastnat i det förflutna. Vi har våra stora brand, och när man går till deras affärer är produkterna lika som

för 50 år sedan. Svårt att se att det skulle finnas utrymme för underbetjänade kundgrupper där i första taget. Vi måste först kollektivt komma över Alvar Aalto-eran.

Visst har Finland en fin designhistoria, menar Kyöstilä, men det är framtidsvisionen han efterlyser; hur finländsk design ska se ut på 2000-talet.

– Jag vill inte förbjuda björkstolar. Men man borde fundera vad som är aktuellt och viktigt.

Det går rätt bra för Finland – vi lever i överflöd, majoriteten har tillgång till lyxartiklar som smarttelefoner. Samtidigt finns det grupper i det här landet som fortfarande saknar valmöjligheter.

Inklusion må kännas igen i den finländska designvärlden som term, men ordets innebörd har urvattnats – lite som det gått med allas favoritord hållbarhet, anser han. Men ute i världen är allt inte bara tomma ord: Kyöstilä har på senare tid noterat flera unga formgivare och nya firmor i USA och söderut i Europa som börjat tillverka produkter för personer med funktionsnedsättningar.

– En ny generation av formgivare håller på att bildas. Det är unga som vill påverka genom sitt arbete, säger Kyöstilä.

För att råda bot på situationen i Finland borde man börja med utbildningen. Joonas Kyöstilä ser framför sig ett utbildningsprogram i inkluderande design vid Aalto-universitetet, med fokus på formgivning för underbetjänade grupper.

Om det var han som fick bestämma, skulle personalen bestå av nya förmågor, som inte bara tänker i design-tekniska banor, utan fokus skulle ligga på målgruppen och de sociala aspekterna.

Det vore en bra början, tycker han. I väntan på det. • Funktionsrätt i samarbete • 4/2020• 19

REPORTAGE

Enkät visar på brister

På Åland måste man vara tuff om man har en funktionsnedsättning Mycket av samhällets stöd fungerar bra, men en del får man kämpa för.

Det visar en enkät som genomförts på Åland, och det återspeglar verkligheten för reumasjuka Mona Eriksson och Katarina Böling, som lider av Ehler-Danlos syndrom. Man blir också olika behandlad beroende på var på Åland man bor, säger de. text och foto: helena forsgård

Mona Eriksson, 57, har haft reuma sedan hon var 6 år. Hon arbetar som ekonomiansvarig för sin familjs företag i transport- och grusbranschen. För att klara sig i vardagen med påklädning, bad och köksarbete behöver hon många olika hjälpmedel och på jobbet vissa speciallösningar.

20 • Funktionsrätt i samarbete • 4/2020

– Jag behöver också levande hjälp och har en rad assistenter som kan ställa upp vid behov, säger hon.

Ehlers-Danlos syndrom är en ärftlig sjukdom som påverkar leder, hud, blodkärl och inre organ och som kan ge många olika symptom. Katrina Böling, 56 år, har en lång rad operationer bakom

Ålänsk enkät • Ålands handikappförbund har låtit göra en enkätundersökning om hur personer med funktionsnedsättning upplever att deras rättigheter uppnås – det vill säga om Åland uppfyller de rättigheter som stipuleras i en FN-konvention från 2016.

• Frågorna följer i stort det formulär som tagits fram för övriga Finland, men har till en viss del anpassats för Åland. Två nya områden togs med; frågor om psykisk ohälsa och om ens situation med anledning av coronapandemin.

• Drygt 200 personer svarade på enkäten på nätet.

← stöder varandra.

Mona Eriksson och Katrina Böling (till höger) behöver hjälp och stöd av olika slag i vardagen.

En del har de fått utan problem, en del har de stridit för. Jag försöker låta bli att klaga alltför mycket, dåliga dagar drar jag mig undan istället, säger Katrina.

→ kartläggning. Det är bra att ha en egen kartläggning över läget på Åland, eftersom vi till en viss del har egen lagstiftning och en annan servicestruktur, säger Susanne Broman, verksamhetsledare på Ålands handikappförbund.

sig och en nära förestående framför sig. Hon har arbetat 30 år som bokförare vid ett rederi, men är numera sjukpensionär. Hennes man är närståendevårdare.

Har stridit Varken Mona eller Katrina vill klaga högljutt över sin situation.

– Vi har fått hjälpmedel och övrigt stöd, och vi har släkt och vänner som ställer upp för oss. Det är betydligt värre för dem som varken har familj eller jobb, säger Mona. Men sedan tillägger hon: – Visst måste man vara tuff om man har en funktionsnedsättning. Jag har tidvis tvingats strida som tusan, och i mitt fall har motgångarna härdat mig. Jag bryr mig inte om jag uppfattas som bråkig, men en del blir helt knäckta och kan drabbas av psykisk ohälsa.

Mona har inte heller dragit sig för att överklaga avslag som hon fått. Senast gällde det ett

besked på hennes ansökan om stöd för anpassning av en ny bil. Hon behöver bland annat ett förarsäte som kan manövreras med el.

– Det ärendet har nu legat något år i förvaltningsdomstolen. Det tar tid innan man får svar därifrån och ens situation kan förändras under den tiden. Jag har delvis bekostat anpassningen själv, säger hon.

Katrina Böling behöver också en specialanpassad förarmiljö i sin bil. Ratten kan hon inte alls använda på grund av stelopererade axlar.

Därför styr hon med en joystick som är placerad på en platta som hon kan vila armen på. Det finns inte heller någon växelspak, utan i stället knappar att trycka på.

– Det var en mycket kostsam anpassning som gjordes i Hedemora i Sverige och min kommun betalade utan att knota, säger hon.

Får rehab Har du fått den rehabilitering du behöver? Så löd en fråga i enkäten och 40 procent svarade nej.

Mona och Katrina däremot svarar ja.

– Jag har varit nöjd hittills med fysioterapi två gånger i veckan och två veckolånga vistelser per år på Orton. Nu görs en översyn av behovet för att se om man kan spara pengar, men jag tror och hoppas att jag får fortsätta med det jag haft, säger Mona.

Katrina får också vistelser på Orton och även bland annat regelbunden radiofrekvensbedövning var fjärde månad som tillfälligt lindrar hennes svåra nervsmärtor.

– Ålands hälso- och sjukvård sköter sig bra och är bra på att remittera vid behov. Jag behövde operera en höft och det ordnades i ett huj, säger Mona.

Ojämna gatstenar en plåga Tillgängligheten i samhället är det si och så med. Gågatan i Mariehamn, klädd med ojämna gatstenar, är en plåga.

Funktionsrätt i samarbete • 4/2020• 21

specialanpassad. Utan en specialanpassad bil skulle Katrina Böling inte kunna ta sig ut på egen hand. Ratten finns kvar men den använder hon inte. Istället styr hon med joysticken. Det fungerar bra men tog en tid att lära sig, säger hon.

– Svår att gå på, och åker man över den med rullstol har man ont länge efteråt i hela kroppen.

Många butiker är omöjliga att komma in i på grund av höga trappor och besvärliga dörrar.

Kulturhuset mitt i stan är inte heller optimalt, trots att det är relativt nytt.

– Man borde kunna köra bil ända fram till en hiss, säger Mona.

Listan på svårigheter i den allmänna miljön kan göras mycket längre.

– Ta en enkel sak som att hänga upp ett ytterplagg. Det finns inte krokar i bra höjd för mig som inte kan lyfta armarna tillräckligt högt för en ”normal” klädstång, säger Katrina.

Tack vare tillgång till assistenter kan Mona delta i olika aktiviteter och åka på resor.

– Men för att det ska fungera måste jag planera i god tid. Spontanaktiviteter kan vara svårare att få till. Det blir mycket som jag måste avstå från, men man anpassar sig, säger hon.

Underlättar påverkansarbetet Susanne Broman, verksamhetsledare vid Ålands handikappförbund, säger att rapporten ger ett bättre underlag för förbundet att sköta sin uppgift – sprida information och påverka lagstiftare och myndigheter för att få till stånd förbättringar för personer med funktionsnedsättning.

– Trots att vi har en handikappservicelag som är tydlig, följs den inte alltid i praktiken. Det verkar tyvärr som att det finns socialarbetare som satt i system att ge snabba avslag. Processen att överklaga beslut blir övermäktig för många klienter, säger hon.

22 • Funktionsrätt i samarbete • 4/2020

Rapporten visar bland annat att närmare 37 procent anser att de inte fått de stödtjänster de behöver för att kunna leva självständigt. En lika stor andel anser att de inte fått personlig assistens som anpassats just för en själv. Andelen som anser att de ofta, ibland eller ständigt, har problem med tillgängligheten i allmänna utrymmen ligger också på 37 procent.

Alla områden är viktiga men förbundet ska lägga specialfokus på ett par där extra stora brister framkommer – attityder och bemötande, rätten till arbete och sysselsättning, våld, utnyttjande och kränkning samt fattigdom. Nästan 40 procent av kvinnorna mot 16 procent av männen svarade att de upplevt fattigdom under de fyra senaste åren och det i sin tur kan få betydande negativa konsekvenser bland annat för hälsosam kost och meningsfulla fritidsaktiviteter.

Drygt 30 procent av de svarande uppgav att de lidit av psykisk ohälsa i sådan grad att de behövt stöd.

– Rapporten i stort visar att det finns en grundtrygghet i vårt samhälle, men att mycket kan förbättras. Att 14 av de svarande uppger att deras rätt att leva har ifrågasatts, direkt eller indirekt, är definitivt inte okej. Den siffran ska vara noll, säger Susanne Broman.

Att man behandlas olika i olika kommuner är känt och en orsak till att Kommunernas socialtjänst, KST, nu sjösatts där alla sociala ärenden utom barn- och äldreomsorg behandlas centralt för hela Åland.

– Vi hoppas och tror att det ska leda till en mer jämlik behandling, säger Susanne Broman.•

LASSES HÖRNA

lars hedman

Skribenten är ordförande för Finlands svenska taltidningsförening och sitter i Hörselförbundets och SAMS styrelse.

Hjärnstyrda synproteser och robotarmar – ny teknik har potential att hjälpa många

lars hedman

Börjar den här gången med ett litet experiment. Ska hjärnans signaler för att tolka en person som annars inte är försöka skriva hela kolumnen med hjälp av en ”tal till text” kapabel att kommunicera? Får vi synproteser som ger mera än enbart ledsyn? app på min telefon.

Den nästa mässan, i mars nästa år, kommer att vara enNu börjar vi: bart virtuell. Det betyder att inga nya hjäpmedel kommer att Skriv till telefonen lovar att det fungerar nästintill felfritt men inte säkert vara i laboratoriet förhållanden Hur är det när visas upp, men presentationen av den senaste forskningen kommer att genomföras. man har gjort i bakgrunden har pratat eller söker efter ort…

Förhoppningsvis får vi då veta mera om bland annat: Nähä, det gick inte. Måste ge upp och använda tangent– Nya synproteser. Hur långt har man kommit med bland bordet. Tekniken är inte riktigt färdig ännu, även om det annat Orionprojektet som ska koppla en videokamera till finns hopp om att telefonen i framtiden kan skrivtolka åt mig. Och kanske samtidigt också översätta från franska eller elektroder som opererats ovanpå hjärnans syncentrum?

– Utvecklingen av cochleaimplantaten. Blir de mindre, tyska när jag reser genom Europa. Har däremot inte några får de bättre ljudupptagning och har man hittat en lösning större förhoppningar då det gäller danska. på varför de fungerar så ojämnt?

Tal till text är bara ett exempel på att den snabba tekniska – Nervstyrda proteser. Hur bra har EU:s De Top-projekt och digitala utvecklingen också kommer att ge oss nya och bättre hjälpmedel. Forskningen kring maskininlärning, lyckats med att skapa en inopererad handprotes som styrs röststyrning och aktiv brusreducering ska i första hand ge med armens nerver?

– Robotarmar som styrs med tankekraft. Har de en framoss mera mångsidiga och lättanvända telefoner, surfplattor och hörlurar. Men samtidigt kommer jag att uppleva tid utanför laboratorierna?

Mycket av det som presenteras kommer att få en begränatt min telefon får bättre skrivtolk och mina hörapparater sad spridning eller stanna kvar lär sig bättre välja vilka ljud är i laboratorierna. Den nuvaranviktiga för mig. På samma sätt de kommersiella synprotesen, kommer utvecklingen av röstArgus 2 med en bild på 6 gångstyrning, platsinformation och er 10 pixlar, fungerar enbart kameraigenkänning att ge synför dem som förlorat synen på skadade telefonanvändare en grund av retinitis pigmentosa. bättre elektronisk ledsagare.

Den har i dag bara 350 använDen stora årliga CSUN dare i hela världen. Andra kan hjälpmedelsmässan i södra däremot sakta men säkert bli Kalifornien blev ett fiasko i etablerade hjälpmedel. Men våras på grund av coronan. det kan ta tid – det tog 20 år Största delen av utställarna för cochleaimplantatet att etadrog sig ur och besökarna csun för några år sedan före coronan. Meesa blera sig. lyste med sin frånvaro. ”I går Maeng på Brainport presenterar en synprotes som Snabbast tycks utvecklinghade vi en besökare, idag var inte kräver implantat. Glasögonen ger signaler till tungan som hjälper svårt synskadade att tolka sin en gå för den apparat som det litet saktare” skrev en av de omgivning. många av oss bär på stora delar finlandssvenska utställarna på av dagen, mobiltelefonen. Den Facebook. blir hela tiden bättre på att se, CSUN brukar presentera den nyaste forskningen inom området. Mycket av forskning- höra, förstå och styra. Huvudsyftet har inte varit att hjälpa en fördjupar sig i - det som åtminstone för mig är svårgrep- oss med funktionsnedsättning, utan att sälja fler telefoner. pat - sambandet mellan teknologi och människokroppen. De får de gärna göra, huvudsaken att jag får en bättre skrivHur kan hjärnan styra en protes? Kommer vi att kunna läsa tolk i fickan. • Funktionsrätt i samarbete • 4/2020• 23

AKTUELLT

10 år av samarbete

Dagen på hotellrummet då funktionshinderförbunden blev SAMS År 2010 belönades årtionden av strävanden för samordning på funktionshinderfältet när fyra finlandssvenska förbund tillsammans stiftade en organisation för att verka för gemensamma frågor. Under tio år av SAMS – Samarbetsförbundet kring funktionshinder har medlemmarna lärt sig om varandra och hittat styrka i samarbetet. text: mikaela remes • bilder: sams

Startskottet för samarbetet kom ursprungligen från Svenska kulturfonden: fonden efterlyste ett samarbetsorgan som kunde ta över ansvaret för understöden till den svenskspråkiga socialsektorn, och intresseförbunden ansågs ha den bästa expertisen för att utvärdera mottagarna. Ännu för tio år sedan var finlandssvenska funktionshinderfältet uppdelat i olika riksomfattande förbund, föreningar och nätverk. Det fanns svenskspråkiga föreningar inom finskspråkiga funktionshinderorganisationer, en del företräddes av Finlands Svenska Handikappförbund rf och andra verkade självständigt.

Hösten 2009 fick funktionshinderförbunden slutligen en direkt uppmaning av Svenska kulturfonden om att sluta sig samman så snabbt som möjligt för att ta över bidragsutdelningen.

Det var Förbundet De Utvecklingsstördas Väl rf (FDUV), Förbundet Finlands Svenska Synskadade rf, Svenska hörselförbundet rf och Psykosociala förbundet rf som svarade på kallet.

– Jag minns så väl dagen vi samlades en tidig morgon på mitt hotellrum och tog beslutet om att ett nytt förbund ska grundas. Det var inget lätt beslut, men det krävdes en nystart för samarbetet på det finlandssvenska funktionshinderfältet, säger Birgitta Kronberg, som på den tiden var ordförande för Svenska hörselförbundet.

Att förena olika intressen Det blev dåvarande FDUV-ordförande Nils Torvalds som fick leda förhandlingarna. Det blev många träffar, och den till synes enkla uppgiften hade sina utmaningar.

24 • Funktionsrätt i samarbete • 4/2020

– Föreningarna var väldigt olika sinsemellan olika storlek, olika resurser, olika medlemskårer, olika intressen, säger Torvalds.

När de som varit tvungna att försvara sin del av finansieringskakan plötsligt skulle fördela den tillsammans fanns en viss misstänksamhet parterna emellan. Det viktiga var således att skapa balans mellan de medverkande och bygga förutsättningar för ett förtroendefullt samarbete.

– När vi satt oss vid samma bord insåg vi nog att vi har ett stort gemensamt intresse. Jag tror att alla förstod att i hårda tider kan det bli ganska bistert för Även om vi har olika små finlandssvenska behov måste vi kunna stå organisationer, konpå barrikaderna tillsammans. staterar Torvalds.

En paraplyorganisation för svenskspråkiga riksomfattande förbund som verkar för personer med funktionsnedsättning stiftades sedan den 14 september 2010. I namndiskussionerna figurerade många förslag: Ciceronen, Funkis, Samsas, Tectus.. Slutligen döptes den nybildade organisationen till SAMS –- Samarbetsförbundet kring funktionshinder rf.

Några månader senare höll det nya förbundet sitt första höstmöte, där en ordinarie styrelse valdes. Psykosociala förbundets ordförande Gustav Skuthälla blev SAMS första ordförande.

När formaliteterna var avklarade tog man itu med den stora uppgiften: att dela ut bidragen till sociala sektorn. Nils Torvalds kallar det för en nyttig skrivbordsövning – att man i ett tidigt

15 ÅR AV FÖRÄNDRING PÅ FUNKTIONSHINDERFÄLTET 2006 Slutliga versionen av FN:s funktionshinderskonvention godkänns av FN i New York.

2007 Finland undertecknar FN:s funktionshinderskonvention. Före ratificieringen vill Finland justera sin nationella lagstiftning för att uppfylla konventionens krav.

ordförande nr 1.

Första ordförande Gustav Skuthälla på SAMS seminarium i Tammerfors år 2012.

skede måste klara av fördelningen och bestämma hur medlen skulle fördelas rättvist skapade förutsättningar för att grundmura samarbetet.

– Sällan går precis alla utdelningar alltid på procenten och pennin, men i det stora hela tror jag att SAMS har klarat den här uppgiften jättebra, säger Torvalds.

– Att sitta vid samma bord och fördela pengarna gav en viss sammanhållande effekt, instämmer Gustav Skuthälla.

Lärde sig om varandra Det tog sin tid att fastställa samarbetsförbundets arbetsordningar och formulera instruktioner och regelverk, berättar Tor Wernér, dåvarande styrelsemedlem vid Svenska hörselförbundet, som ledde SAMS under åren 2014–2016.

– Jag skulle säga att när fem år hade gått, då kunde man konstatera att nu har vi ett förbund. Då började det fungera mellan de olika medlemsförbunden, säger Wernér. Över tid förstod förbunden varandra hela tiden bättre, och det blev lättare att komma till gemensamma ståndpunkter, vilket gjorde påverkansarbetet effektivare.

– Vi såg genast ett mervärde i att vi själva fick kännedom och kunskap om varandras olikheter, problem, behov och möjligheter, konstaterar Birgitta Kronberg. År 2016 blev också Handikappförbundet (i dag FMA - Funktionsrätt med ansvar) medlem i SAMS. Enligt Gunilla Löfman, som också varit med från start och som då var ordförande för Finlands Svenska Synskadade, är det väldigt viktigt att alla de centrala aktörerna valt att samarbeta under SAMS. – Även om vi har olika behov på grund av olika funktionsnedsättningar så måste vi kunna stå på barrikaderna tillsammans, säger Löfman.

Nils Torvalds är inne på samma bana – samarbetet ger möjlighet att bilda en enad front.

– Att en organisation talar för hela det

2009 Personlig assistans blir en subjektiv rättighet i handikappservicelagen. Samtidigt införs det s.k. resurskravet.

2010 Lag om tolktjänster för personer med funktionsnedsättning.

2015 Diskrimineringslagens delreform; lagen förutsätter likabehandling av personer med funktionsnedsättning.

Regeringen Sipilä börjar bereda sin vård­ reform.

2016 Finland ratificerar FN:s funktionshinders­ konvention.

2018 Medborgarinitiativet Ingen marknadsvara (Ei myytävänä) tas upp till behandling i riksdagen. Initiativet, som ville förbjuda upphandling av boende- och livslånga tjänster för personer med funktionsnedsättning, fick över 72 000 underskrifter.

Ny lagstiftning som reglerar taxiverksamhet: prissättningen frigörs, FPA och kommuner gör nya upphandlingar, tillgången till lämpliga taxibilar försämras.

2019 Riksdagen nobbar medborgarinitiativet Ingen marknadsvara, men tillsätter en arbetsgrupp för förbättrad delaktighet inom funktionshindersservicen.

Sipiläs regering avgår och vårdreformen faller. Samtidigt uteblir förnyelsen av nya funktionshinderslagen.

Senare under året återupptas beredningen av vårdreformen under regeringen Marin.

Lagen om tillhandahållande av digitala tjänster som förutsätter att myndigheterna gör sina webbsidor tillgängliga.

2020 Beredningen av nya funktionshinderlagstiftningen fortsätter Ramarna för vårdreformen slås fast.

Funktionsrätt i samarbete • 4/2020• 25

SAMARBETETS FRÖ SÅDDES ÅR 1998 19 9 8

styrelse. Under höstmötet 2012 valdes Gunilla Löfman till ordförande, bakom sitter verksamhetsledare Nina af Hällström och sittande ordförande Gustav Skuthälla.

finlandssvenska fältet för människor med funktionsnedsättning, till exempel när man förhandlar med ministerier, är oerhört viktigt.

Annars går var och en skilt för sig och förklarar vad de behöver, och sådant kan bli besvärligt.

Därför landade SAMS rätt.

“Det gick bättre än väntat” Nils Torvalds, som redan i flera år följt med fältet på avstånd från Bryssel, är alltid lika nöjd när han får sätta sig vid ett europeiskt förhandlingsbord och berätta om det finländska medborgarsamhället.

– Vi har ett organisationsnätverk som har en hel del att säga till om i förhållande till statliga organisationer. I många fall framstår de nordiska länderna fortfarande som modellexempel på hur man borde sköta det här. Vi är inte perfekta, men vi är mindre dåliga än de delar i Europa, där konkurrensen lätt blommar upp och man drar krokben för varandra, säger Torvalds.

Under åren har SAMS fortsatt med sin bidragsutdelning. Därtill omfattar verksamheten i dagsläget bland annat juridisk rådgivning till personer med funktionsnedsättning, förmedling av frivilligvänner, utlåtanden och representanter i ett flertal expertgrupper. Det är en utveckling som ursprungsmedlemmarna följt med glädje.

– Nu då man ser på det så här i perspektiv skulle jag nog säga att det gick bättre än väntat, säger Gustav Skuthälla.

26 • Funktionsrätt i samarbete • 4/2020

– Jag tror att SAMS i dag är vad vi som satt för tio år sedan runt det där bordet drömde om, konstaterar Gunilla Löfman.

Grundarna önskar SAMS fortsatt framgång.

Också i framtiden gäller det att ta i beaktande den mångsidiga kunskap som finns inom medlemsförbunden, jobba för rättigheten att få service på svenska och fortsätta arbetet för ett samhälle för alla.

– Kom ihåg – vi människor har en funktionsnedsättning, vi är inte funktionshindrade. Hindren, de finns i samhället, poängterar Birgitta Kronberg. •

SAMS - Samarbets­ förbundet kring funktionshinder rf

Intresseorganisation som arbetar för de finlandssvenska riksomfattande funktionshinderorganisationerna.

Syftet är att främja och förverkliga jämlikhet och full delaktighet för personer med funktionsnedsättning och deras närstående bland den svenskspråkiga befolkningen i Finland, bland annat genom bidrag, juridisk rådgivning, informationsförmedling och vänverksamhet.

Ett försök till närmare samarbete mellan finlandssvenska funktionshinderorganisationer inleddes då förbunden samlades i riksdagshuset.

Efter mötet skulle det göras utredningar om samarbete och ett gemensamt verksamhetshus, men detta ledde inte till något konkret.

2009 Folktinget bjuder in alla riksomfattande finlandssvenska funktionshinderförbund till en gemensam konferens. Svenska kulturfonden var en mycket stark pådrivare och ville ha en takorganisation för förbunden.

2010 SAMS - Samarbetsförbundet kring funktionshinder rf stiftas 14 september 2010. Medlemmar var FDUV, Finlands Svenska Synskadade, Svenska hörselförbundet och Psykosociala förbundet.

2016 Finlands Svenska Handikappförbund (nu: Funktionsrätt med ansvar) blir medlem i SAMS. 2020 SAMS firar sitt 10-årsjubileum.

KOLUMN

Skribenten jobbar som administrativ assistent vid SAMS

En arbetsplats gav självkänsla och framtidstro, trots att corona satt käppar i hjulet Det kändes som en lottovinst då jag kontaktades om jag skulle vara intresserad av att jobba på SAMS via projektet Platsen är ledig. Detta var i början av mars och jag var lyckligt ovetande om vad pandemin skulle medföra gällande arbetslivet.

Jag hann jobba på kontoret i precis två veckor när distansarbetet körde igång.

Det kändes som om en matta skulle ha dragits undan mina fötter och jag föll i ovisshet. Mycket blev på hälft, men vi hann gå igenom en del av mina kommande arbetsuppgifter.

Stressen över att klara av uppgifterna ensam och isolerad kändes skrämmande. Trots att jag har fantastiskt bra stöd och hjälp av arbetskamraterna är det utmanande med distansarbete genast från början.

STEA:s understödsprogram för att sysselJag jobbar på sätta ungdomar och personer med partiell SA M S v i a P l a tarbetsförmåga. sen är ledig, ett Personerna erbjuds anställning inom socialSTEA-finansierat och hälsovårds­organisationer. projekt för persoMålet är att främja arbetslivsfärdigheter gener med nedsatt nom jobb och handledning, och sedan hjälpa arbetsförmåga. personerna att komma vidare i arbetslivet.

Syftet är att komÅr 2021 satsar STEA 5 miljoner på sysselsättma ut i arbetslivet, ningsprojektet. efter att projektet tagit slut.

Som läget är nu, känns det mycket osäkert som en person med en funktionsnedsättning att få ett jobb efter pandemin. Men något lär det hoppeligen dyka upp, och så länge det finns hopp finns det liv i mig.

Ju längre tiden gått, desto säkrare har jag blivit i det egna arbetet. Jag har varit tvungen att ta saker i egna händer, själv hitta lösningar på problem.

Känner mig stolt och nöjd med mig själv.

Projektet Platsen är ledig •

• •

•

Att vara tillbaka på kontoret efter sommaren känns bra. Kollegernas stöd och perspektiv är lärorikt, framtiden känns inte mera så hopplös.

Jag har mångsidiga kunskaper och färdigheter som kommer väl till pass då det är dags att söka nytt jobb.

Vi som har en funktionsnedsättning har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Jag har därför en känsla att personer med funktionsnedsättning hör till de mest tacksamma arbetstagarna. Trots hög utbildningsnivå är det ingen självklarhet att vi får ett jobb, men ifall vi lyckas göra det, är vi motiverade och känner oss delaktiga i samhället.

Arbetsmarknadens attityder är fortfarande mycket gammaldags. För att samhället ska kunna förstå oss bättre och ta våra färdigheter och kunskaper till vara, så borde alla uppleva hur det känns att inte bli uppskattad som arbetstagare.

Som exempel vill jag lyfta fram arbete på en skyddad verkstad där man arbetar utan en rimlig lön. Det är fruktansvärt. Vi är likvärda medborgare och vi vill också betala skatt som alla andra.

Projektet Platsen är ledig ger fina förutsättningar att återgå till arbetslivet, men det borde satsas mera på hållbara lösningar. Man behöver även fundera på vems uppgift det är att lyfta fram de här frågorna. Jo, vi själva skall synas och våga vara ute i samhället, men vi behöver stöd och hjälp.

Jag anser att funktionshinderförbunden kunde koncentrera sig på de här frågorna, för att vi med funktionsnedsättningar ska kunna ha en givande och bra framtid framför oss.

Det är viktigt att jobba tillsammans för att åstadkomma en förändring! • Funktionsrätt i samarbete • 4/2020• 27

sofia jernström

ulla jensen

SAMHÄLLE

Så här jobbar partierna för att nå fler kandidater med funktionsnedsättning.

Alla talar om mångfald bland kommunalvalskandidater, men vem prioriterar tillgänglighet?

I april 2021 går Finland till kommunalval och redan nu stiger valfebern ute på fältet. Partierna jagar hugade kandidater till sina vallistor, och personer som driver funktionshinderfrågor vill alla ha. Hurdana satsningar är partierna då beredda att göra för att alla verkligen kan vara med? text och illustration: sebastian dahlström

28 • Funktionsrätt i samarbete • 4/2020

Vill du ställa upp i kommunalvalet?

• I FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning understryks rätten att leva självständigt och ingå i samhället, vilket också omfattar deltagande i det politiska och offentliga livet.

• Den som vill ställa upp i kommunalvalet ska anmäla intresse senast den 9 mars 2021. På många håll kan kandidatlistorna fyllas före det, så det gäller att vara ute i god tid.

• För att ställa upp ska du ta kontakt med det parti som intresserar dig. Kontaktuppgifter finns på partiernas webbplatser.

• Kommunalvalet ordnas den 18 april 2021.

tillgänglighet betyder att bland annat miljöer, produkter, tjänster och informationsförmedling ska fungera för alla, oberoende av personers egenskaper.

Samhället ska jobba för att minska hinder genom att ta olika behov i beaktande.

personer med funktionsnedsättning som vill ställa upp i val ska ha rätt att göra det på lika villkor som alla andra. Det innebär att nödvändiga hjälpmedel, tillgängliga utrymmen och personlig assistans vid behov ska finnas till hands.

Om det exempelvis inte går att ta sig fram med rullstol till ett kampanjmöte, och om personer med syn- eller hörselnedsättning inte kan ta del av diskussioner där, innebär det att alla inte kommer till tals. Då blir demokratin lidande, påminner Invalidförbundet både partier och kandidater inför kommunalvalet.

På partikanslierna i kommunerna runtom i landet ringer det i telefonerna och plingar i e-postens inkorg. Kandidatrekryteringen är i full gång. SFP säger sig aktivt sträva efter att mångfald på sina kandidatlistor.

– Personer med funktionsvariationer är viktiga, eftersom det är viktigt att politiken har en bredd. Hör man inte olika grupper, så är de lätt att deras intressen blir bortglömda i beslutsfattandet, säger Fredrik Guseff, partisekreterare vid Svenska folkpartiet.

Anette Karlsson, ordförande för Finlands Svenska Socialdemokrater är inne på samma linje.

– Det är viktigt att få en bred representation på vår kandidatlista, och i kommunfullmäktige.

En av de viktigaste målsättningarna i kandidatrekryteringen är att nå människor med olika kunskaper och erfarenheter. Redan nu har vi personer med funktionsvariationer på våra listor, säger Karlsson.

Olika vägar till mångfald För att se hur partierna tanker kring mångfald skickade tidningens redaktion ut en enkät till alla riksdagspartier. Samtliga partier svarade på frågor om hur de arbetar för representation i politiken och bland sina kandidater, och hur man ser till att partimöten och valtillställningar är tillgängliga för alla.

– Inom partiet pratar vi mycket mera om de här frågorna nu jämfört med när jag kom med för 10 år sedan, konstaterar socialdemokraten Anette Karlsson.

Alla partier lyfter fram att de välkomnar personer med funktionsnedsättning bland sina kandidater. Precis som SDP och SFP, arbetar De gröna aktivt för att rekrytera kandidater med olika bakgrund, för att mångfalden ska synas i det kommunala beslutsfattandet. Också Sannfinländarna vill ha en mångfald i sina kandidatlistor i varje kommun.

Vänsterförbundet säger sig aktivt uppmuntra partimedlemmar med funktionsnedsättning att ställa upp, och partiet har i år grundat en politisk arbetsgrupp med fokus på funktionshinderfrågor.

Samlingspartiet säger att de ser alla män­ niskor som individer, och lika värdefulla. Redan nu finns många med funktionsnedsättning med bland partiets kommunalvalskandidater runt om i landet. Kristdemokraterna understryker för sin del att de också värdesätter anhöriga till personer med funktionsnedsättning och anser dem vara viktiga i politiken.

Centern säger sig ha satsat extra mycket på mångfalden i kandidatlistorna. Bland annat har partiet gett lokalavdelningarna tips på föreningar och organisationer man borde kontakta för att hitta kandidater med funktionsnedsättning.

Enligt Fredrik Guseff vid SFP är kontaktnätverken ute i kommunerna avgörande.

– Hur bra vi når ut till personer med funktionsvariation hänger mycket på hur bra kontakter de som sköter kandidatrekryteringen lokalt har. Vi har lyckats relativt väl, men alltid kan man bli bättre. Viljan finns absolut!

Viktiga frågor om tillgänglighet avgörs kommunalt På frågan om varför personer med funktionsnedsättning skulle vilja påverka via socialdemokraterna svarar Anette Karlsson så här.

Funktionsrätt i samarbete • 4/2020• 29

representation. Det är viktigt att få en bred representation på SDP:s kandidatlista, säger Anette Karlsson, ordförande för Finlands Svenska Socialdemokrater.

anette karlsson

svenska folkpartiet

– Socialdemokraterna är partiet som vill bygga ett jämlikt och rättvist samhälle, där man ser att alla människor är värdefulla oberoende av bakgrund.

Det är på kommunal nivå som viktiga beslut fattas gällande tillgänglighet, tillgång till tjänster och arbete och möjlighet att delta i samhället, understryker SDP. Centern framhåller att beslutsfattandet mår bra av personer med olika bakgrund. Hjälp ska erbjudas så att alla kan sköta sina ärenden, och att olika tjänster görs tillgängliga är viktigt både för personer med funktionsnedsättningar och äldre.

Samlingspartiet vill också arbeta för ökad tillgänglighet i samhället, både fysiskt och digitalt. Även De gröna lyfter fram att partiet aktivt arbetat i stadsplaneringen för ökad tillgänglighet i kommunala byggprojekt.

Planläggningsfrågor är något som även Sannfinländarna tar upp. Partiet anser att mera resurser borde riktas till finländarnas grundtrygghet, på bekostnad av klimat- och invandringspolitiken.

Kristdemokraterna vill satsa mera på utbildning och karriär för personer med funktionsnedsättning, och dessutom utöka egenvårdarnas antal samt ge dem mera resurser. Partiet understryker att alla ska ha rätt till hälsa, ett gott liv och att delta i samhället.

Går det att få partimötet tolkat till teckenspråk?

Enligt Finlands Svenska Socialdemokraters ordförande Anette Karlsson strävar SDP efter att kampanjevenemangen skall vara tillgängliga för alla, och ordnas så att de kan nås av rullstolsburna.

– Det här är något partiet har fokuserat väldigt mycket på under den senaste tiden. Det handlar om konkreta frågor som hurudana trösklar, hissar och toaletter det finns på de ställen där vi

30 • Funktionsrätt i samarbete • 4/2020

ordnar evenemang. Ibland sker det missar, men viljan att hitta tillgängliga utrymmen är stark.

Karlsson säger också att partiet satsar på textning av videor, men när det kommer till teckenspråk skulle det behövas förstärkning.

– Jag hoppas vi kunde få flera partimedlemmar som kan teckenspråk.

De gröna säger sig ha omfattande direktiv för hur tillställningar ska ordnas på ett tillgängligt sätt. Också Centern och Kristdemokraterna uppger att de ordnar tillgängliga evenemang.

Vänsterförbundet och Sannfinländarna påpekar att de ofta arrangerar tillställningar utomhus. Enligt Sannfinländarna är tillgängligheten oftast nuförtiden redan tillgodosedd, och man kan kontakta arrangören på förhand i fall man behöver hjälp.

Fredrik Guseff vid Svenska folkpartiet gläds över att många kommuner numera tar tillgängligheten på allvar.

– Tidigare var det vanligt att kommunala utrymmen inte var anpassade efter rullstolsburna, men här har det skett en stor utveckling under de senaste åren. Vi har försökt se till att det finns låga trösklar eller en ramp så man kan ta sig fram med rullstol. Sedan brukar vi ha valprogram i punktskrift, och för människor med nedsatt hörsel har vi ordnat tolkning.

Kristdemokraterna publicerar sitt valprogram både i punktskrift och på teckenspråk, och också Centern uppger sig ha valmaterial i punktskrift. Både KD och Centern har dessutom valprogrammet på lätt finska.

Många partier poängterar att tillgängligheten i själva verket kan öka under den här kommunalvalskampanjen på grund av coronaviruset, som lett till att många evenemang ordnas digitalt.

Det som återstår att se är om det överhuvudtaget blir möjligt att ordna valtillställningar och partimöten på traditionellt sätt, eller om pandemin gör att allting flyttas över till nätet. •

mångsidiga. Enligt Fredrik Guseff vid SFP är kontaktnätverken ute i kommunerna avgörande när det gäller att hitta mångsidiga kandidater.

KOLUMN

är ansvarig för internationell verksamhet och intressebevakning vid Svenska hörselförbundet rf

Munskydd skapar utmaningar i coronavardagen för dem som läser på läpparna I dessa extrema tider har vi snabbt tagit till oss nya vanor som vi för ett år sedan inte kunnat drömma om. Vem hade trott att vi i Finland skulle gå omkring med munskydd när vi åker metro? Samtidigt som det är bra att vi vidtar åtgärder för att minska spridningen av covid-19 innebär de kommunikationssvårigheter för en del av befolkningen: personer som läser på läpparna på den som talar.

Forskning visar att läppläsning är ett viktigt verktyg också för personer utan hörselskador, framförallt om det finns bakgrundsljud när någon pratar. För en person med hörselnedsättning är läppläsningen synnerligen viktig.

Uppskattningsvis 15 procent av Finlands befolkning har någon form av hörselskada.

Vid 80 års ålder har närmare 50 procent det, då åldersrelaterad hörselnedsättning är vanligt.

Hjärnan är skapad att använda sig av synliga ledtrådar, som avläsa läppar och andra ansiktsuttryck, för att lättare förstå vad som sägs. Att bära munskydd tar bort denna viktiga visuella informationskälla.

Att bära munskydd dämpar också talet. Och att hålla avståndet, det vi kallar social distansering, gör det också svårare att höra och förstå tal, då ljudnivån minskar. Forskning visar att ökad distans gör det svårare för en person med en hörselskada att fokusera sin uppmärksamhet på och att förstå tal.

Det är alltså många som får det svårare med kommunikationen på grund av munskydd. Men det finns enkla och effektiva strategier för att underlätta situationen. När man bär munskydd är det viktigt att vända sig mot den man talar med, och se till att man fångat dennes uppmärksamhet, innan man börjar. Om man håller

ögonkontakt med den man talar med, förbättrar man den sociala kontakten och håller uppmärksamheten fokuserad på kommunikationen. Att tala långsamt gör det lättare att lyssna.

Tänk på att tala tydligt och att uttala väl. Om du inte är säker på att informationen gått fram, kan du be den andra upprepa vad du sagt, eller säga samma sak på nytt med andra ord.

Produktutvecklingen går också framåt, och det börjar nu finnas genomskinliga munskydd på marknaden, som underlättar läppavläsning.

Alternativa kommunikationsformer, som att skriva på papper eller skriva i realtid via exempelvis en applikation, kan vara till stort stöd.

Särskilt för vårdpersonal är det extra viktigt att försäkra sig om att informationen inte bara hörts, utan också förståtts. Att ha viktig information tillgänglig i skrift, som kan delas ut, är ett bra komplement för att försäkra sig om att informationen går fram.

Social distansering och munskydd gör det svårare för hörselskadade personer att få rätt information, med en växande känsla av isolering som följd. Det är viktigt att följa de allmänna riktlinjerna för att minska smittspridningen, men det är också viktigt att upplysa allmänheten om de kommunikationssvårigheter som berör många. • Funktionsrätt i samarbete • 4/2020• 31

Svenska hörselförbundet rf

maija nilsson

32 • Funktionsrätt i samarbete • 4/2020

Samspelets mästare

Det första Sigfrid Törnqvist-priset går till Nalle Öhman, mannen som på ett banbrytande sätt utvecklat samspelet med personer med stora stöd­behov och kommunikationssvårigheter. Nalle Öhman verkade som omsorgspräst under åren 1990–2012. text: matilda hemnell • Foto: jan-christian stenroos

– Åhå, man blir alldeles stum. Vilken ära!

Det är en mållös Nalle Öhman vi lyckas överraska i hans hem i Pargas. Vi har stämt träff för att göra en intervju om etik inom omsorgen, men dessutom är vi här för att överräcka det första Sigfrid Törnqvist-priset.

Det är främst via sitt värv som omsorgspräst som Nalle arbetat med personer med intellektuell funktionsnedsättning, men hans engagemang väcktes redan i slutet av 70-talet, då han gjorde sin själavårdspraktik inom Kårkulla. Som så många andra blev han djupt berörd av sitt möte med dessa unika individer, som ofta saknade ett talat språk.

Redan före Nalles tid som omsorgspräst hade det ordnats Alla har ett egenvärde, oberoende av prestation. skriftskolor för målgruppen, men med Nalle vid rodret fick de en ny karaktär.

– Jag började i andra ändan. Jag fokuserade på dem med störst stödbehov. De som kallades ”icke-bildbara”.

Att det här var människor som inte tidigare uppmärksammats syntes i anhörigas tacksamhet över att någon tog sig an dem, utan att de behövt kräva det. prisbelönt. Nalle Öhman belönades med FDUV:s Sigfrid Törnqvist pris för sitt långvariga arbete för personer med kommunikationssvårigheter.

Samspel som bygger på det möjliga De nya metoderna för samspel var resultatet av ett målmedvetet arbete.

– När jag träffade de här människorna ville jag hitta ett sätt att kommunicera med dem.

Nalle började aktivt stärka sin kompetens i att

bemöta personer som saknar ett talat språk. Han utvecklade andakter som byggde på det som var möjligt: Sånger som man kan känna igen, mindre prat, mera stödtecken och beröring. Här ingick rituella element som att hålla varandra i handen och tända ljus. De ”icke-bildbara” lärde sig snabbt hur andakten skulle gå till och resultatet var ett harmoniskt lugn.

Om Sigfrid Törnqvist-priset Sigfrid Törnqvist-priset är i instiftat av FDUV och ska gå till en person eller aktör som genom sitt bemötande eller på annat sätt gjort en betydande insats för svenskspråkiga personer med intellektuell funktionsnedsättning i Finland. Priset delas ut vart tredje år i samband med förbundets kongress och har fått sitt namn efter Sigfrid Törnqvist, initiativtagare till Samariterstiftelsen som senare blev FDUV. Allmänheten har fått nominera kandidater till priset. Sammanlagt inkom 33 förslag. En jury bestående av diskrimineringsombudsman Kristina Stenman, FDUV:s ordförande Mikaela Björklund och Steg för Stegs ordförande Jonne Tallberg har sedan valt en vinnare bland alla inkomna förslag.

Funktionsrätt i samarbete • 4/2020• 33

När jag träffade de här människorna ville jag hitta ett sätt att kommunicera med dem.

FDUV:s verksamhetsledare Lisbeth Hemgård, som sett Nalle i arbete, säger att hon fascinerades just av lugnet. Många av dem som deltog kunde vara mycket oroliga, rentav rädda.

– Lugnet kommer automatiskt när man följer ett visst schema, säger Nalle anspråkslöst.

Ett viktigt element var det kontemplativa sättet att sjunga. I det ingår att endast sjunga enstaka bokstäver.

– De olika bokstäverna resonerar på olika ställen i kroppen, berättar Nalle och förevisar det hela genom att be oss sätta ena handen på huvudet och andra handen på hjärtat och sedan turvis ”sjunga” bokstäverna a och m.

– Också de med grava funktionsnedsättningar började sjunga med under andakterna.

Fascinationen för samspelet med målgruppen ledde till doktorsavhandlingen Kropp,

→ överraskning.

Pristagaren Nalle Öhman överraskades i sitt hem i Pargas, här på fika med FDUV:s verksamhetsledare Lisbeth Hemgård.

handling och ritual: hur förstå religion och personer med grava funktionshinder? Nalle doktorerade i religionsetik 2008.

För att förstå hur banbrytande Nalles insatser var måste man betänka att utvecklingen faktiskt gått mycket framåt sedan dess, bland annat tack vare hans arbete.

Informerat samtycke De senaste åren har det diskuterats mycket om sexuella trakasserier i samhället, och en metod där det ingår beröring av till synes försvarslösa individer kan upplevas kontroversiell. Problematiken är ändå inte ny för Nalle. Han har haft många etiska funderingar kring detta.

– Får man röra vid någon utan tillstånd?

Han betonar att mötet med de här människorna hela tiden handlar om ett samspel,

Juryns motivering Nalle Öhman har gjort en banbrytande insats för personer med intellektuell funktionsnedsättning genom att utveckla samspelet med personer som har stora stödbehov. Han har inte bara visat målgruppen största möjliga erkänsla och respekt, utan också förstått dess andliga behov.

Han har lyft fram människor som sällan får uppmärksamhet på grund av sina kommunikationssvårigheter.

I sitt värv som omsorgspräst blev Nalle Öhman mycket populär i hela Svenskfinland, både bland personer med intellektuell funktionsnedsättning och bland deras anhöriga. Han lyckades skapa ett språk som också personer med grava funktionsnedsättningar kunde ta del av, bland annat genom beröring och sång.

Musiken har alltid varit en viktig del av Nalle Öhmans liv och musiken har också spelat en central roll i hans arbete bland personer med intellektuell funktionsnedsättning. Via sång har han skapat gemensamma upplevelser och gett personer med intellektuell funktionsnedsättning möjlighet att stå i rampljuset.

Som ordförande för FDUV:s etiska råd lyfte Nalle Öhman konsekvent fram människorättsperspektivet. Han engagerade sig personligen i flera människors liv, tog tag i missförhållanden och lyckades också förändra mångas situation till det bättre.

Han ser människan som helhet och människan bakom funktionsnedsättningen. Därför är det också lätt för personer med funktionsnedsättning att närma sig honom.

34 • Funktionsrätt i samarbete • 4/2020

att tyda de små signalerna för att avläsa var gränsen går.

Han märkte att många kunde ha svårt med beröringen i början. De var ovana med beröring som saknade ett syfte, men hade däremot mycket erfarenhet av det motsatta från bland annat påklädning, tvättning och medicinska ingrepp.

En kvinna var väldigt noga med att man inte skulle röra henne i ansiktet. Nalle gissar att man hållit hårt i henne hos tandläkaren.

Men slutligen lät kvinnan honom även vidröra hennes kinder. Det var en terapeutisk process.

Etik är praktik Etiska frågeställningar ur ett människorättsperspektiv är kärnan i Nalle Öhmans väsen. Lisbeth säger att hon fascinerats av hur Nalle alltid haft fokus på hur man får etiken och de mänskliga rättigheterna att fungera i praktiken.

– Det är det centrala, hur det fungerar i praktiken. Allt annat är ovidkommande, säger Nalle.

Men lätt är det inte. Det har han fått erfara inte minst under sin tid som ordförande för FDUV:s etiska råd.

– Det jag minns är hur fantastiskt svåra frågor som kom upp där. Trots att det var helt vardagliga frågor så var de oerhört svåra.

När det väl gällde var det ofta individens

självbestämmande som glömdes bort. Andras intressen, rädslor och åsikter körde över.

– Det finns inga enkla eller rätta svar, men förhoppningsvis kan man genom en process komma vidare. Man kan inte bestämma för någon annan och man ska inte ta något för givet.

På något sätt måste man säkra att samtalet är i gång, för att hitta en fungerande lösning.

Det här gäller i enskilda fall, men även i samhället i stort. I en tid av tillspetsad samhällsdebatt med låsta positioner känns Nalles reflektioner uppfriskande omoderna.

I dag är Nalle pensionär och sysselsätter sig med sin och frun Outis trädgård, Tallbacka. Men att Nalles hjärta alltjämt klappar för den här målgruppen är uppenbart. Han hänvisar till filosofen Jean Vanier som menar att personer med intellektuell funktionsnedsättning är nödvändiga för samhället. För att samhället ska utvecklas måste vi känna till våra svagheter.

Kruxet är att vi vill fly undan dem.

– Men de här människorna visar våra svagheter. Observera våra svagheter, inte deras.

Nalle är teolog och hänvisar ofta till det kristna budskapet. Hans arbetssätt återspeglar en sann humanistisk människosyn.

– Alla har ett egenvärde, oberoende av prestation.• Funktionsrätt i samarbete • 4/2020• 35

PÅ JOBBET

vi snackar med personer som jobbar med intressanta uppdrag

Delaktighetsexpert Amu Urhonen:

”Ingen har frågat folk med funktionsnedsättning hur man borde tackla coronakrisen”

eqroy / shutterstock.com

193 nationella lokalföreningar världen över med frågor kring funktionshinder, en person som besvarar dem. Så ser vardagen ut för Amu Urhonen, som jobbar som delaktighetsexpert vid Internationella Rödakors- och rödahalvmånefederationen (IFRC).

internationell.

Rödakors- och rödahalvmånefederationen är en organisation inom internationella Röda Korset. Federationen samordnar hjälpinsatser i naturkatastrofer och bistånd i fredstid.

Den sex månader långa anställningen som Disability Inclusion Officer, som posten officiellt heter på engelska, har fokus på att göra Internationella Röda Korsets arbete kring coronapandemin mer inkluderande för personer med funktionsnedsättningar.

Amu Urhonen handleder federationens alla medlemsföreningar i frågor som har med funktionsnedsättningar att göra. I praktiken fylls dagarna med webbinarier, rådgivning och koordinering av samarbetet mellan federationens nationella avdelningar och funktionshinderföreningar.

36 • Funktionsrätt i samarbete • 4/2020

Hon berättar om fyra viktiga perspektiv i sitt arbete:

”

Internationella insikter Hur engagerade Röda Korsets nationella föreningar är kring funktionshinderfrågor beror på landet. Situationen är olika i olika länder.

I jobbet ser jag konkreta exempel på hur vitt skilda världar människor med funktionsnedsättningar lever i.

En person från Röda Korset i Italien kan vara oroad för att människor stängs in på anstalt utan kontakt till omvärlden under pandemin.

Amu Urhonen

privat

• • • •

Född 1980, bosatt i Tammerfors.

Aktivist och politiker för De Gröna.

Utbildad teologie magister.

Ordförande för De grönas funktionshindergrupp Vihreät Vaivaiset och har varit engagerad i Tröskeln rf som jobbar för mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättningar. Har även jobbat som Tammerfors handikappombudsman.

I Etiopien har däremot många med funktionsnedsättningar blivit hemlösa då de inte längre kan livnära sig på att sälja produkter på gatan.

I vilken grad människor med särskilda behov behöver oroa sig för corona beror också långt på hälsovårdssystemet i landet. I Uganda är hälsovården överlag mycket svag, och den i USA som inte har pengar att sätta på privat vård kan bli helt utan hjälp.

Men också i Finland har vi haft serviceboenden där man gjort listor på vilka personer med funktionsnedsättning som inte ska ges intensivvård, ifall de drabbas av corona. Det är helt oacceptabelt.

”

Ökad delaktighet med praktiska råd Under coronakrisen har den största frågan ur ett funktionshinderperspektiv varit delaktighet.

Människor med funktionsnedsättningar tenderar att bli vårdobjekt. De tas inte med i planeringen av hur den här krisen ska hanteras.

Existerande åtgärder når inte alltid ut till dessa personer.

Ett konkret exempel är att i tider av krav på noggrann hygien är många handtvättställ otillgängliga.

Ett av mina uppdrag Internationella Röda Korset består av har varit att skriva samordnande överorganisationer och tekniska anvisningar lokala föreningar som bistår bland annat för hur handtvätt på vid kriser och konflikter, samt ordnar offentliga platser ska hälsovårdstjänster och frivilligverksamgöras tillgängligt. het.

Men det finns saRöda Korsets grunduppgift är att skydda ker som är svårare att liv och hälsa, och förhindra lidande. åtgärda. Diskussioner Den religiöst och politiskt obundna om kostnader för att rörelsens grundprinciper är humanitet, rädda liv har lett till opartiskhet, neutralitet, självständighet, att mänskliga rättigfrivillighet, enhet och universalitet. heter ifrågasätts. Det Nationella Röda kors- eller Röda har i sin tur framkallat halvmåneföreningar finns i nästan alla direkt fientliga attityländer i världen.

Internationella Röda Korset •

• •

•

der mot personer med funktionsnedsättning.

Sådant är skrämmande och oroväckande.

Att vara pioniär på fältet Humanitärt bistånd är ett helt nytt fält för mig, och funktionshinderfrågor är nytt inom biståndsarbetet. Det är uppenbart att funktionshinderperspektivet behövs också på det här fältet.

Det är ett ämne som nu börjat diskuteras, men som inte ännu syns inte i det dagliga arbetet, på gräsrotsnivå.

Jag tror och hoppas att dylika arbetsuppgifter introduceras till fler organisationer i framtiden. Åtminstone har FN:s humanitära aktörer lagt till delaktighet i sina strategier.

Det finns emellertid frågetecken kring vad organisationer menar då de talar om inklusion.

Den utveckling vi vill se är att personer med funktionsnedsättningar själva deltar och uttrycker önskemål; att de jobbar inom organisationer och inte bara är föremål för hjälpåtgärder. För en del aktörer betyder inklusion fortfarande bara att man erbjuder hjälp till personer med funktionsnedsättningar.

”

Ingen brist på arbete Röda Korset skiljer sig från mina tidigare arbetsgivare: organisationen är enorm och förändringar sker långsamt.

Vi hittar hela tiden saker att åtgärda i framtiden, som vi inte hinner ta itu med nu. Nationella föreningar är inte vana vid att föra statistik över hur bra de når ut till människor med funktionsnedsättningar, exempelvis genom evenemang.

Att lära sig datainsamling tar tid, och om ingen finns där för att påminna om funktionshinderperspektivet glöms det lätt bort.

Jag är lyckligt lottad som får jobba med det här. Allt jag får ta del av är mycket intressant. Jag har en bakgrund som aktivist och politiker, och nu jobbar jag i en tjänstemannaroll, det är väldigt annorlunda. Före det här sysslade jag med ett historieprojekt. Det är snuttjobbarens liv. • Funktionsrätt i samarbete • 4/2020• 37

noterat Svenska Yle får FSS tillgänglighetspris

FDUV/Sofia Jernström

Svenska Yle får det tredje tillgänglighetspriset som FSS delar ut. Utmärkelsen tilldelas instanser som gjort goda gärningar för synskadade personer.

Motiveringen lyder att Svenska Yle arbetat strategiskt och målmedvetet för att förbättra tillgängligheten för synskadade. Tillgänglighetssatsningar har gjorts bland annat i form av syntolkning av bilder som förekommer i samband med texter på Svenska Yles sidor, utveckling av röststyrda appar och Yle Arenans syntolkade tv-serier.

– När vi tänker på synsinnet finns det i Finland ungefär 50 000 personer med synskada och runt 170 000 personer med synsvaghet. Det är många som har nytta av tillgängliga tjänster och produkter, säger FSS styrelseordförande Gunilla Löfman.

Tidigare har tillgänglighetspriset utdelats till Wasa Teater och Ekenäs idrottsförening rf. Det är första gången priset delas ut till en riksomfattande instans, och Gunilla Löfman understryker hur värdefullt samarbetet mellan olika grupper är för att slutresultatet ska tjäna alla parter så bra som möjligt.

– Svenska Yle når en stor publik i hela Finland och det gläder oss att de tar sitt uppdrag på allvar och jobbar för ett mångsidigt och omfattande utbud för alla på lika villkor. Trots att vi är en synskadeorganisation uppskattar vi att Svenska Yle beaktar hela spektret av funktionsnedsättningar i sitt tillgänglighetstänkande,

38 • Funktionsrätt i samarbete • 4/2020

säger Löfman.

Mårten Seiplax, som jobbar med att utveckla webbplatsen Svenska.yle.fi, ser tillgänglighetstänket som en naturlig och självklar del av arbetet. Han menar att då tillgänglighet ingår i vardagen innebär det inte en belastning och gör innehållet bättre på sätt man kanske inte ens tänker på.

– Semantik är grundplåten för bra tillgänglighet. På den byggs dessutom massor med annan funktionalitet, så som hittbarhet via sökmotorer eller grunddata för rösthögtalare, konstaterar Seiplax.

– Röststyrda användargränssnitt är väldigt spännande då det är lika för alla – den som lagar mat i köket, den som har nedsatt syn eller den som har svårt att styra med mus eller tangentbord, säger han.

Svenska Yle tar tillgängligheten i beaktande redan i utvecklingsskedet av tjänster. Bland annat genom automatiska test, råd från experter, kunskap inom utvecklingsgrupper och test med användare formas produkter så användarvänliga som möjligt. Mattias Erkkilä, plattformsstrateg vid Svenska Yle, har hand om ett pågående projekt där användargrupper involverats.

– Som bäst utvecklar vi vår röststyrda Prata med Svenska Yle-tjänst, som finns på Google Assistant.

Användartesterna gjordes i samarbete med Finlands Svenska Synskadade och Svenska Pensionärsförbundet, berättar Erkkilä. •

Mikaela Björklund fortsätter som FDUV:s ordförande Pedagogie doktor, Närpes stadsdirektör Mikaela Björklund omvaldes som FDUV:s ordförande i samband med FDUV:s förbundskongress. Hon har varit förbundsordförande sedan 2018, och fortsätter nu i tre år till.

– Det har varit en förmån att få vara ordförande för FDUV under de tre senaste åren. Därför är det med glädje och tacksamhet jag tar emot det fortsatta förtroendet.

– Jag ser fram emot att få fortsätta arbeta för ett samhälle som bejakar och beaktar mångfald tillsammans med alla engagerade förtroendevalda och anställda inom förbundet och dess föreningar, säger Mikaela Björklund.

I en resolution från förbundskongressen betonar FDUV vikten av att tjänster för svenskspråkiga personer med intellektuell funktionsnedsättning tryggas efter vårdreformen. Förbundet anser att det nuvarande förslaget till vårdreform ger goda förutsättningar för moderna tjänster, även om det finns farhågor. •

LÄTTLÄST

Forskare vill veta mera om lätt finlandssvenska En grupp forskare har börjat undersöka hur lätt finlandssvenska fungerar.

Jonne Renvall

Det är Svenska Litteratursällskapet i Finland, som har gett en halv miljon euro för projektet som heter Lätt finlandssvenska – en språkform för minoriteter.

Meningen är att studera både skriven och talad lätt finlandssvenska, och också finlandssvenskt teckenspråk.

Man ska titta på hur lätt finlandssvenska skiljer från lätt finska och lätt svenska.

Man vill också ta reda på hur man kan bättre kommunicera med gruppen som använder sig av lätt finlandssvenska, till exempel inom vården.

Viktigt för demokratin Projektet vill göra det möjligt för människor som använder lätt språk att vara mer delaktiga, och kunna påverka i samhället.

Projektet leds av Camilla Lindholm, som är professor i nordiska språk vid Tammerfors universitet.

Hon säger att undersökningen är viktig för att alla ska få höras i samhället.

Man har räknat att det finns ungefär omkring 29 000 finländare som behöver lätt språk.

– Jag tror inte att alla vet hur många människor som har nytta av lättläst språk.

förskning. Professor Camilla Lindholm leder forskningen om lätt finlandssvenska.

Intresset för lätt språk har ökat i samhället särskilt efter ett krav om att man i Europa måste göra webbsidor tillgängliga, så att alla kan använda dem. • text: mikaela remes Funktionsrätt i samarbete • 4/2020• 39

sofia jernström

LÄTTLÄST

frank lundgren

Information på lätt språk är en rättighet I Finland finns det över en halv miljon människor som behöver lättläst information eller information på lätt språk.

Information på lätt språk borde vara en rättighet så att alla som vill kan få information på lätt svenska eller finska.

Idag finns det ändå ingen lag som säger att man måste ge information på lätt språk.

En del ställen ger information på lätt språk, men inte alla.

Många föreningar och organisationer har jobbat för att rätten till information på lätt språk ska garanteras i en lag.

Då skulle den allra viktigaste informationen i vårt samhälle också finnas på lättläst.

Kampanj om lättläst En av de föreningar som har jobbat för att rätten till lättläst information eller information på lätt språk ska skrivas in i lagen är föreningen Steg för Steg.

Inför riksdagsvalet år 2019 ordnade Steg för Steg en kampanj.

Kampanjen hade namnet ”Lättläst information är en rättighet”.

Steg för Stegs medlemmar i olika städer i Finland gick runt och samlade underskrifter av riksdagsvalets kandidater.

Sedan tog medlemmarna foton på kandidaterna och sig själva.

Så här kan man påverka och få politiker att ändra sina åsikter.

Det lönar sig att påverka Efter riksdagsvalet fick Finland en ny regering.

När det blir en ny regering skriver regeringen ett regeringsprogram.

Ett regeringsprogram berättar vad regeringen vill jobba med under de fyra år som regeringen styr landet.

40 • Funktionsrätt i samarbete • 4/2020

Frank Lundgren

kampanj. Steg för Stegs ordförande Jon Tallberg, dåvarande finansminister Petteri Orpo, och Steg för Stegs vice-ordförande Niclas Jansson under kampanjen ”Lättläst information är en rättighet”.

I regeringsprogrammet står det nu att man ska använda lätt språk mer än förut och att det ska finnas information även för de som inte kan använda dator.

Det är första gången det står något om lätt språk i ett regeringsprogram.

Det går också framåt på andra sätt.

Det har startats en grupp för lätt språk där föreningar, experter och andra intresserade är med.

Staten håller också på att göra en ny strategi som ska hjälpa myndigheter att bli mera öppna Lättläst och lätt språk och bättre på att använda lätt språk.

Lätt språk är enklare än allmänspråk Yle har börjat sända nyheter på lätt svenska både vad gäller ordförråd, uppbyggnad varje vardag kl. 11.10 på Radio Vega eller på och innehåll.

Arenan.

Målgruppen är personer Och Svenska litteratursällskapet har fått pengar som har svårt att läsa eller förstå för ett forskningsprojekt om lätt svenska i allmänspråk.

Finland.

Till dem hör personer med inlärningssvårigheter, intellektuell funktionsnedsättning, demens och ovana läsare.

Enligt uppskattning kan över en halv miljon finländare behöva lättläst.

Lättläst har en demokratisk funktion, genom att bidra till större delaktighet i samhället.

Lätt språk gör information, nyheter och kultur tillgängligt för fler.

Källa: LL-Center

Allt det här har hänt för att föreningar och organisationer, som Steg för Steg, LL-center och Selkokeskus, har påverkat politiker och de som bestämmer.

Det finns ännu inte någon lag om information på lätt språk men ifall vi fortsätter att påverka kan det bli en lag i framtiden.

Finland är på rätt väg.

Alla ska ha rätt till information på lätt språk. • Funktionsrätt i samarbete • 4/2020• 41

AKTUELLT

Tre tips för att ta sig igenom coronajulen Julen närmar sig med stormsteg, och om coronasituationen fortsätter som hittills rekommenderas inga stora släktkalas i år. För många kommer högtiden att kännas annorlunda då julevenemang ställs in och de sociala kontakterna begränsas. Svenska psykologen Katarina Blom hoppas ändå att tiden kunde kännas som en ljusglimt i den mörka vintern för så många som möjligt. Här är hennes tre tips för att få ut det mesta av coronajulen.

1.

text: mikaela remes

Julpynta för din egen skull Det gäller att fråga sig vad man själv gillar med julen, utöver den sociala aspekten. Drömmarnas jul kanske inte blir av i år, men små konkreta handlingar kan ta en närmare det önskade läget. Även om det inte vore möjligt att dela julen med nära och kära denna gång kan man göra saker för sin egen skull: gillar man att ha det fint hemma så lönar det sig att pynta julgranen, även om barnbarnen inte kommer på besök.

Många gör associationer utifrån sina sinnen, att det doftar eller smakar jul. Om man gillar pepparkakor ska man köpa pepparkakor. En annan kan få julstämning av julpyssel och av att stoppa in nejlikor i apelsiner.

– Vad har tidigare gett dig värme i bröstet under julen? Enkla upplevelser kan vara en liten källa till njutning och ge känslan av uppskattning, säger Blom.

42 • Funktionsrätt i samarbete • 4/2020

2.

Ta vara på det gemensamma i de exceptionella omständigheterna Varje år finns det ofrivilligt ensamma personer som julen är extra tuff för. I år är det fler som sitter i samma båt, och det kan ge lite tröst att finna det gemensamma mänskliga i situationen, poängterar Katarina Blom.

Om man inte kan fira med familj och vänner, kanske man känner någon annan som också sitter för sig själv och längtar efter samvaro. Och Psykolog inriktad på positiv även om det inte går att sitta en hel psykologi, organisationskonsult kväll tillsammans, kan man gå ut och författare. på en liten julpromenad eller hålla Föreläser om lycka, hållbart kontakt virtuellt. Att skicka julkort, arbetsliv och arbetsglädje i team. julpyssel eller paket per post är ockNominerad två gånger till Årets så ett sätt att få andra att känna sig Talare i Sverige. ihågkomna.

Hennes TEDx-föreläsning har setts – Vi människor mår bra av att göra av över 1,5 miljoner människor. goda handlingar för andra, speciellt sådana vi tycker om, säger Blom.

Katarina Blom

Shutterstock

3.

Digitalt är bättre än ingenting De som inte kan fira tillsammans kan fira via ett videosamtal. Ju mer kontakt vi har med varandra, desto mer ökar välmåendet, också om vi inte fysiskt befinner oss på samma ställe.

– Även om vi känner mest samhörighet när vi möts fysiskt, känner vi ändå mer samhörighet när vi träffas med video, än utan video. Och vi känner fortfarande mer samhörighet om vi hörs med någon per telefon, än om vi inte hörs alls, säger Blom.

Många av dem som saknar kontakter önskar sig sällskap, men vet inte hur man borde gå till väga. För den som känner att problemet är stort och överväldigande rekommenderar Blom att

bryta ner det och ta små steg, exempelvis genom att delta i digitala träffar som ordnas av föreningar. Även om man inte skulle känna någon där, kan man må bra av att vistas i ett socialt sammanhang.

Det gäller att inte underskatta småpratet.

Man ska inte ställa ribban för högt, utan testa att ta initiativ genom att berätta hur man har det, hur året varit, eller vad man ser fram emot med julen. Hellre småprata om vädret än inte prata alls, anser Katarina Blom.

– Undersökningar visar att vi mår jättebra av småprat. Vårt välmående hänger alltså inte bara på de innerliga långa samtalen – att växla några ord med grannen eller personer på ett digitalt event kan visa sig vara mycket betydelsefullt. •

Det osäkra coronaläget är som ett maraton där målsnöret hela tiden flyttas framåt I november gav nyheten om att forskarna tagit fram ett vaccin som testats med god framgång en glimt av hopp i den globala coronasituationen. Vaccinet uppskattas vara tillgängligt i början av nästa år, och nu finns förhoppningar om återgång till livet före pandemin. Men tills dess fortsätter det oändliga coronaloppet, och nu om någonsin behövs satsningar på det egna psykiska och fysiska välbefinnandet, säger psykolog Katarina Blom.

Trots att det nu finns lite ljus i ändan av tunneln har coronaläget både förbättrats och förvärrats under årets gång, och osäkerheten kring framtiden finns kvar. Ännu finns inga förutsättningar för att planera jätteevenemang eller boka in följande semesterresa.

Enligt Katarina Blom är det fullt förståeligt att man känner sig nedslagen i ljuset av det pågående läget. Osäkerhet skapar ångest och oro för många, och spänningen kan kännas konkret i kroppen.

– Det känns som att vi springer ett maraton: vi är på väg mot ett målsnöre, men när vi börjar närma oss flyttas målsnöret några kilometer framåt. Så fortsätter man springa, och målet kommer närmare, och då flyttas det på nytt.

Det är så jag tror många kan uppleva det.

En av faktorerna som bidrar till vårt välbefinnande är saker att se fram emot, också i undantagsläge. Eftersom framtiden är oviss kan det löna sig att krympa tidsfönstret en aning, menar Blom. Man kan pricka in roliga saker att göra under helgen - även om det

inte handlar om något mer ambitiöst än att gå på en promenad eller ringa en kompis.

– Det roliga kan vara lite närmare i tid och handla om mer vardagliga saker. Men det är desto viktigare att vi prioriterar dem.

“Håll en orosdejt” Blom uppmanar även att vara uppmärksam på sig själv och sitt mående, både fysiskt och psykiskt. Många blir oroliga om kvällen eller på morgonen när det omgivande sorlet tystnar.

– När volymen på den yttre världen sänks, så brukar volymen på vår inre värld öka. I osäkerhetstider är det naturligt att vår hjärna kan fyllas av ängsliga tankar, och då är det bra att veta att det finns strategier för att bryta oron.

Ett praktiskt tillvägagångssätt är att distrahera sig, exempelvis genom att somna med radion i örat. Det är sällan orostankarna bidrar med värdefull information, särskilt inte om nätterna, menar Blom. I stället för att agera kring lösningen brukar man främst trassla

in sig och åka fram och tillbaka i sina problem.

– Ibland är problemen som vi oroar oss för dessutom olösliga. Till exempel kan jag vara rädd för att få coronaviruset, och bli svårt sjuk. Det ända lösningsorienterade man kan göra är att hålla distans, tvätta händer, och följa riktlinjer. Mera än så kan vi inte göra, säger Blom.

För att reda upp i orostankarna är ett av Bloms knep att pricka in en regelbunden orosstund. En gång i veckan kan man fokusera på oron riktigt ordentligt i 20 minuter och reflektera över tankar som man samlat ihop, exempelvis genom att skriva ner dem i sin mobil.

– Skriv ner det under veckan och bestäm dig för att du får oroa dig först på din orosdejt, säg, på lördag. Sedan kan du fundera på vad går att lösa, och vad är sådant som du helt enkelt bara måste acceptera att finns. Jag skulle absolut säga att det kan vara värt att prova, om man känner sig besvärad av osäkerheten, tipsar hon. • mikaela remes Funktionsrätt i samarbete • 4/2020• 43

lina lohiluoto

KULTURSIDORNA

TEATERTIPS

Prinsessan som inte kunde tala En prinsessa som inte talar, två barn som ger sig ut på en lång resa, och Draken som sitter på en hemlighet. Det här är några av ingredienserna i Christina Anderssons berättelse Prinsessan som inte kunde tala.

Drottningen och kungen är förtvivlade och ber om hjälp av landets

befolkning: ge prinsessan ett språk!

Vännerna Algot och Vilgot vill hjälpa till och beger sig ut i världen på språkjakt. På vägen träffar de bland annat en talande sten och en hemlighetsfull drake. Till slut hittar de teckenspråket och när folket lär sig teckna, öppnas Prinsessans möjligheter i samhället.

Föreställningen är flerspråkig och spelas på talad svenska och finska, finlandssvenskt teckenspråk och lite finskt teckenspråk. Den turnerar i skolor och kultuhus och går att beställa via Unga Teatern. • ▸ www.ungateatern.fi

FILM

Nya krav om mångfald för filmer som vill vinna Oscarsstatyett Efter kritik om bristande mångfald i filmbranschen ställer Oscarsakademien nya krav för filmer som vill kamma hem statyetten för bästa film i framtiden.

För att kunna tituleras som bästa film måste filmmakarna se till att det finns representation kring kön, etnicitet, sexuell läggning och funktionsnedsättningar i filmteamen.

Framöver måste statyetten för bästa film, galans tyngsta kategori, uppfylla minst två av fyra kriterier kring mångfald:

44 • Funktionsrätt i samarbete • 4/2020

1. Representation bland skådespelarna och i handlingen 2. Mångfald inom produktionsteamet (t.ex. regissörer och kameramän) 3. Fler jobb för underrepresenterade grupper i filmteamet 4. Representation inom marknadsföring och distribution.

Det finns flera sätt att uppfylla kraven. Till exempel kan en av huvudrollerna eller de viktiga birollerna spelas av en skådespelare tillhörande en minoritet.

Alternativt kan minst 30 procent av de mindre rollerna spelas av personer

tillhörande underrepresented grupper.

Målet är att skapa mer mångfald i filmbranschen.

– Vi tror att de här standarderna kommer att vara en katalysator för en långvarig och viktig förändring i vår bransch, säger filmakademin i ett uttalande.

De nya kraven har tagits fram av en arbetsgrupp som i somras fick uppgiften att formulera kriterier för representation och inklusion.

De nya kraven kommer att gälla från och med Oscarsgalan år 2024. •

fontana media

BOKRECENSION

Vägen tillbaka till sig själv

Ett blodkärl som brast Författare: Christa Mickelsson Fontana Media, 173 sidor.

Kanske är det insikterna som drabbar mig. Både hennes, och mina egna.

Som gör att jag inte kan sluta läsa. Den här raka, genomärliga och känslofyllda boken drabbar mig. Och den följer mig i tankarna långt efter att jag läst de sista raderna.

Christa Mickelsson är 33 år när ett av hennes blodkärl i hjärnan brister.

Blodkärlet brister när hon sitter i bilen på en parkeringsplats. Med sina sista krafter lyckas hon få upp bildörren. Sen rasar hon ihop på asfalten.

Några dagar senare vaknar hon upp på sjukhuset och upptäcker att hon är förlamad på höger sida och alla ord är borta. Hon kan inte prata. Inte säga ett enda ord. Vi får möta förtvivlan, mörker, hopp och hopplöshet - scenerna

ur hennes inre tankevärld är många.

Långt senare kommer känslor­na att övergå i förundran och tack­samhet.

Och stunder av sorg. Som läsare får jag veta vad som försiggår i huvudet på en tvåbarnsmamma när tillvaron precis har rasat samman. När en massiv hjärnblödning sveper in och tar över och förändrar livet på så många plan.

Det händer mycket i mig när jag läser. Jag bjuds in i en situation som dels är klarsynt och konstaterande – och på samma gång så oerhört ångestfylld. Min ångest var som ett stort, mörkt, stormigt, djupt hav, utan ens en enda liten ö att klättra upp på för att hämta andan.

Livet kunde ha tagit slut där och då, den där söndagen i september, på en parkeringsplats utanför ett lekland

i södra Finland. Men det gör inte det.

Livet fortsätter, men blir annorlunda.

Rehabiliteringen går långsamt framåt, men det går framåt. Hjärntröttheten kommer och går. Så småningom får hon flytta från sjukhuset och hem.

I slutet av boken skriver Christa Mickelsson: Jag kan inte springa, men jag kan gå. Jag kan inte tala så bra, men jag kan tala så att ni förstår. /…/ Det är klart att jag funderar på hur det var förut, men det är ingen idé att dröja för länge vid de tankarna. Livet är skört, jag och du kan få en hjärnblödning när som helst eller bara annars dö. Men nu lever vi!

Tack Christa, för att du skrev den här boken.• pernilla nylund Funktionsrätt i samarbete • 4/2020• 45

noterat

Finska Kennelklubben delar årligen utmärkelser till Hjältehundar för livräddande insatser. Bland de 22 hundar som belönas i år finns golden retrievern Nisse, en ledarhund som fick matte att inse att hon drabbats av en sjukdomsattack.

Nisse hade följt sin ägare intensivt i ett helt dygn, och väckte matte mitt på natten. Ägaren beslöt sig för att ta taxi till sjukhuset, eftersom hon lidit av halsbränna och muskelvärk hela dagen. Väl framme konstaterades det att matte drabbats av en allvarlig hjärtinfarkt – en halv timmes fördröjning kunde ha kostat henne livet.

Genom sina ihärdiga försök att fånga ägarens uppmärksamhet lyckades alltså Nisse rädda ett liv. •

FSS lanserar påverkanspodd Institutet för hälsa och välfärd lyfter fram våld mot kvinnor med funktionsnedsättningar Under november månad driver Institutet för hälsa och välfärd tillsammans med landets skyddshem en informationskampanj om skyddshemmens service för personer i funktionsnedsättningar.

Kampanjen syns på sociala medier och i samband med den utbildas professionella i bemötandet av personer med särskilda behov och nya broschyrer om skyddshemsverksamheten publiceras, riktade till klienter i målgruppen.

Materialet har jobbats fram i tätt samarbete med finska funktionshinderorganisationernas kvinnonätverk.

Kvinnonätverket uppger sig vara nöjd över att problemet äntligen lyfts fram. Särskilt skyddshemmens tillgänglighet har länge varit föremål för diskussion.

Avsikten är att öka medvetenheten om våld som personer med funktionsnedsättningar utsätts för och understryka att det finns hjälp att få. •

46 • Funktionsrätt i samarbete • 4/2020

Finlands Svenska Synskadade hakar på trenden med podcast som informationskanal och lanserar den nya “Påverksanspodden”, som till att börja med utkommer fyra gånger i året. I det första avsnittet intervjuas juristen Ulrika Krook.

Coronapandemin har satt käppar i hjulet för många former av verksamhet. Även FSS socialpolitiska sakkunniga Oscar Ohlis fick ställa in en rad besök till distriktsföreningarna till följd av de nya rekommendationerna.

I stället för fysiska besök med temat påverkansarbete kom man fram till idén att producera en podcast som till en början kommer att sändas i samband med FSS taltidning, Medlemsbandet.

Vad är påverkanspodden i ett nötskal?

– Man kan säga att en podcast är en blogg i ljudformat. I vår ljudblogg fokuserar vi på olika frågor som tangerar intressebevakningen, berättar Ohlis.

I varje avsnitt av podden behandlas ett tema och en sakkunnig inom området intervjuas av Ohlis.

De olika frågeställningarna har tagits fram i samarbete med FSS distriktsföreningar, som fått önska vilka frågor som tas upp.

Först ut är temat social- och hälsovårdsreformen och funktionshinderlagen. I podden, som är cirka en halv timme lång, diskuterar Oscar Ohlis och juristen och universitetsläraren Ulrika Krook pågående reformer och allmänt om funktionshinderlagstiftning.

– Ulrika Krook har en lång erfarenhet som jurist inom funktionshindersektorn och kändes som en självklar person att intervjua i den här frågan, berättar Ohlis.

Oscar Ohlis önskar att podden ska hålla igång en dialog kring olika socialpolitiska frågor.

– Man får gärna skicka in idéer an efter, hör gärna av er till mig!

Första avsnittet av Påverkanspodden sändes i samband med Medlemsbandet nummer 18. •

sofia jernström

Ledarhunden Nisse får hjältestatus av Kennelförbundet

FÖRENINGSHJÄLTEN

Börje Brobergs syntolkningar gläder både sportfantaster och teaterälskare På den här spalten lyfter vi upp personer som gjort ett värdefullt jobb bland SAMS medlemsförbund. Vill du föreslå din egen föreningshjälte?

Kontakta redaktionen.

1. Hej Börje! Finlands Svenska Synskadade har utnämnt dig till numrets föreningshjäte. Vem är du och vad gör du?

Jag har verkat som sekreterare för Svenska Synskadade i Västnyland.

Jag är pensionär sedan många år tillbaka. Under min tid i arbetslivet jobbade jag som journalist och läste bland annat in tidningen Västra Nyland som taltidning. I samband med det gick jag en kurs i syntolkning, och det var vägen in i föreningslivet.

Jag övertalades att bli sekreterare för FSS i Västnyland, det har jag hållit på med i fem år. Nu är jag 74, och det är kanske dags att bli pensionär på heltid.

2. Vad är du mest känd för?

Jag har syntolkat en hel del. Det har varit mest bio i den lokala biografen i Ekenäs, så har det varit teater på många håll - bland annat Raseborgs sommarteater.

På sommarteatern har vem som helst som vill ha syntolkning fått tillgång till det. Det finns en hel del intresse, eftersom syntolkningen hjälper personer med olika nivåer av synnedsättning att uppleva också det som skådespelarna inte säger.

Sedan har det också blivit en hel del fotbollsreferat här under åren. Det har varit tacksamt nu i coronatider då fotbollen äntligen kommit igång igen, och jag har refererat matcher så gott som varannan vecka. Fotbollsfansen som följer med referaten må inte vara många, men de är desto mer hängivna.

3. Vad är det bästa med föreningsaktiviteten?

När det handlar om att syntolka en pjäs eller en film ska den ses minst en gång på förhand, helst två. Det har hjälpt mig att uppfatta mycket mer av innehållet än jag annars skulle, då jag är lite slö med att koncentrera mig. Det har tvingat mig att

uppmärksamma små detaljer, och hjälpt skapa helhetsintryck, vilket har varit givande.

Som sekreterare har jag fått fundera på vilka aktiviteter föreningen kan bjuda ut till sina medlemmar. Det har till exempel varit friluftsdagar med stöd av Folkhälsan, frågesporter och diskussionsklubbar.

Jag har fått träffa en massa människor som jag antagligen inte annars skulle ha träffat överhuvudtaget. Vi har haft det väldigt trevligt tillsammans. Det är fint att följa med de livliga diskussionerna och samhörigheten bland medlemmarna.

4. Har coronaepidemin påverkat föreningsverksamheten för din del?

Det har det nog gjort. Från mars framåt hände det knappt någonting. Efter våren har det varit lite aktiviteter, men under stränga säkerhetsåtgärder. Det är inte riktigt samma sak som då man fritt kan ordna vad som helst.

Vi har försökt hålla månadsmöten inom föreningen, men just nu funderar vi om det kan bli någon julfest överhuvudtaget.

5. Vad ser du mest fram emot den dagen föreningsverksamheten kan återgå till något slags normalläge?

Att man igen kan återuppta de gamla aktiviteterna, förstås.

Men vi har också en ny verksamhetskoordinator, som ska få förverkliga sina förslag och idéer.

I nuläget kan man hålla kontakten genom att följa föreningen på sociala medier. Det vi nu jobbar på är att utveckla ett system med frivilliga som kan ringa upp medlemmarna och prata en stund i telefon med dem, kanske gå ut på en promenad.

Det vore verkligen fint om vi lyckades med det. • text: mikaela remes, bild: patrick westerlund

BÖRJE BROBERG Ålder: 74.

Bor i: Tenala, Raseborg.

Verksam inom: Förbundet Finlands Svenska Synskadade rf:s lokalförening i Västnyland.

Känd för: syntolkning och som sekreterare för FSS i Västra Nyland.

syntolk. Börje Broberg är känd för många som syntolk för film, teater och sportmatcher.

Funktionsrätt i samarbete • 4/2020• 47

händelsekalendern 2020–2021

Händelsekalendern finns också på webben: ▸ samsnet.fi/handelsekalender

På grund av coronaläget kan det bli ändringar i evenemangen. Kontrollera detaljer med arrangörerna.

NOVEMBER

26.11 kl. 09.30–15.30 digitalt Funktionsrättswebbinarium Välkommen på SAMS juridiska ombuds årliga funktionsrättsseminarium! Seminariet ordnas i år som ett webbinarium på grund av den rådande coronasituationen. Bland annat medverkar Erlend Ellefsen Vinje från Norge. Anmälan: ▸ samsnet.fi/handelsekalender

25.11 kl. 14–15.30 Att tänka på när synen blir sämre: virtuell föreläsning för seniorer Vet du hur din syn förändras med åldern? Vad kan du ta i beaktande i din vardag för att hjälpa din syn? Förbundets rehabiliteringsrådgivare Stina Nygård, Ann-Catrin Tylli och Tina Hultgren föreläser.

Anmäl dig senast den 20.11.2020 via e-post till: anmalan@fss.fi.

26.11 kl. 17 i Helsingfors Höstmöte för Funktionsrätt med ansvar rf FMA – Funktionsrätt med ansvar rf har sitt höstmöte på TEAMS den 26.11, kl. 17. Skicka din fullmakt från din medlemsorganisation till kontakt@funktionshinder.fi före mötet, så skickar vi dig en länk. För delegater som önskar delta rent fysiskt har ett utrymme reserverats på Apollogatan 15 i Helsingfors.

23.11 & 14.12 kl. 18–19.30 digitalt Nätcafé för anhöriga Kom med och träffa andra föräldrar med barn med funktionsnedsättning och dela tankar kring vardagsbekymmer och glädjeämnen.

Mera information och anmälan: henrika.mercadante@fduv.fi, 040 127 17 12.

25.11 kl. 18–20 digitalt Julfest för SAMS vänverksamhet Välkommen och fira lillajul med SAMS vänverksamhet online! Reservera datumet i din kalender och informera din vän. Humorgruppen KAJ uppträder på festen. Vi har också planerat annat roligt program och kommer att skicka små paket hem till alla deltagare.

Anmäl dig och din vän senast söndagen 15.11.

Anmälan: ▸ samsnet.fi/handelsekalender 26.11 kl. 16–18 digitalt Webbinarium om tystnadsplikt Vad betyder tystnadsplikt och sekretess? Vad får personalen säga och vad får personalen inte säga gällande vuxna och minderåriga barn med intellektuell funktionsnedsättning?

Jurist Johanna Lindholm talar om tystnadsplikten ur ett juridiskt perspektiv.

Mera information och anmälan senast 23.11: annette.tallberg@fduv.fi ▸ fduv.fi/kalender

DECEMBER

2.12 kl. 18–19 digitalt Rätten till arbete – infokväll för anhöriga Du som är anhörig till en person med intellektuell funktionsnedsättning, kom med på vår infokväll med temat arbete! Under kvällen får du ta del av aktuella arbetsmarknadsfrågor, höra om projektet och dess verksamhet samt dela med dig av dina egna erfarenheter. Mera information och anmälan: erika.backman@fduv.fi ▸ fduv.fi/kalender 7.12 kl. 13–15 digitalt Luckans inspirationsdag: Tips om tillgänglighet Denna inspirationsdag om tillgänglighet har temat hörsel, syn och publikarbete. Bland annat medverkar Anna Caldén vid SAMS, Outi Salonlahti vid Kultur för alla och Svenska Teaterns publikarbetare Noona Leppinen.

Webbinariet skrivtolkas. Deltagandet är kostnadsfritt, men det finns ett begränsat antal platser. Anmälan kan göras fram till 30.11. Anmälan: ▸ samsnet.fi/handelsekalender

FEBRUARI

11.2 digitalt. Frukostsnack om funktionshinder: Vardagssäkerhet Välkommen att delta i en onlinediskussion om vardagsäkerhet för specialgrupper med Daniel Saarinen från SPEK. Den 11 februari firas den nationella nödnummerdagen, dvs.

112-dagen. Under 112-kampanjen ges bl.a. råd om säkerheten i vardagen och om samtal till nödnumret. Mera information och anmälan: ▸ samsnet.fi/handelsekalender 17–19.2.2021 i Vörå, Folkhälsans hus i Norrvalla Svenska hörselförbundets parkurs i samarbete med Folkhälsans förbund i Österbotten Målgrupp: Vuxna hörselskadade tillsammans med partner, syskon eller vän. Föreläsningar om hörsel, hörhjälpmedel och kommunikation.

Möjlighet till hörselrådgivning. Även vattengymnastik och lätt fysisk aktiviteter utlovas. Pris: 60€/ person, sista anmälningsdag 7.1.2021.

MARS

13.3 kl.10–15 i Pargas Redskap för glädje och ro i vardagen Familjer med barn med funktionsnedsättning eller särskilda behov i åldern 0–13 år – det här är dagen för just för er! FDUV, Folkhälsan och DUV i Västra Åboland välkomnar hela familjen till en dag av gemenskap, glädje, ro och utbyte av erfarenheter.

De första 10 anmälda familjerna ryms med. Mera information och anmälan: henrika.mercadante@fduv.fi, 040 127 17 12 ▸ fduv.fi/kalender 19–21.3.2021 Scandic Waskia Vasa Minne och hörsel Hur man som hörselskadad skall ta hand om sin hörsel. Vilka hjälpmedel som finns och hörselrådgivning. Föreläsningar om hörsel och minnet och kopplingen mellan dessa.

Sista anmälningsdagen 7.2.2021.

Deadline för Funktionsrätt i samarbete 01/2021 är måndagen den 1 februari.

Tidningen utkommer vecka 8.

Vill du lägga in material på händelsekalendern? Kontakta redaktionen.