Issuu on Google+

annons

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

forskning i framkant innovationer för tillväxt

JUNI 2013

Nordisk forskning

– samverkan ger resultat

Life science

– pricksäker medicin

Tobias Krantz

– stärk forskningsklimatet

Peter Wallenberg Jr

– Sverige måste koncentrera satsningarna

Materialforskning biokeramer – förbättrade egenskaper

Framtidens produktion –skogsbaserade drivmedel

www.pwc.se/pharma-life-sciences

From vision to decision Our advisors help you evaluate your strategic business options, improve management and control and help identify cost saving initiatives.


a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

2

ledare läs mer om...

Med fokus på värdestyrd sjukvård Värdebaserad sjukvård är en möjlighet för svensk sjukvård att bli världsledande till nytta för patienterna, den kliniska forskningen, industri och samhälle.

Sverige har bra förutsättningar att utveckla sjukvård, medicinsk forskning och industri. Frågan är – utnyttjar vi våra möjligheter? Utvecklingen är global och många länder gör betydande insatser. Danmark har fler anställda inom medicinsk verksamhet än Sverige i förhållande till befolkning, och antalet ökar. Storbritannien gör betydande satsningar inom life science och utvecklingsländer som Kina, Indien och Brasilien satsar stort för att nå toppen. Det finns ingen anledning till att Sverige inte skulle vara bland de främsta nationerna. inom medicinsk verksamhet måste utgå från patienten. Det kan låta som en självklarhet, men så är det inte i dag. Jag har under flera år engagerat mig i hur vi bäst utvecklar vår sjukvård. Två saker är fundamentala. I all behandling av en patient, från de första symptomen till att han eller hon blir frisk, måste kvaliteten mätas. Det ska ske i form av patientens upplevda förbättrade hälsa men också kostnad för behandlingen. Allt som görs

att öppet jämföra den ena klinikens resultat med den andra. I Sverige har vi inom flera sjukdomar register som just gör sådana successiva registreringar, så kallade kvalitetsregister. De utgör en utomordentlig källa för utveckling av sjukvården, den kliniska forskning och för innovationer ihop med den

Det andra är

Carl Bennet Styrelseordförande Getinge AB

medicinska industrin. Om vi systematiskt använder den kunskap som finns samlad i register, utvecklar registrens kvalitet och skapar fler register ges stora möjligheter att styra sjukvården efter det vårdresultat som uppnås relaterat till kostnad så kallad värdebaserad sjukvård. Den ensidiga kostnadsstyrningen, som ofta är blind för medicinska resultat, kan överges.

» Den ensidiga

kostnadsstyrningen, som ofta är blind för medicinska resultat, kan överges.

Studier som gjorts av slutenvården i Sverige visar att ett värdebaserat system byggt på kvalitetsregister skulle såväl öka vårdkvalitet som sänka kostnader. Samma resultat har uppnåtts hos ett antal framgångsrika vårdorganisationer i exempelvis Tyskland och USA. Med ett system som sätter patienten i fokus och där klinikernas vårdresultat blir offentligt kända kommer patienternas krav på vården att öka. Efterfrågan av klinisk relevant

forskning och skräddarsydda innovationer inom medicin och teknik kommer därmed också att öka. I ett sådant system blir sjukvården och den kliniska forskningen inriktade mot samma mål. land i världen finns så många kvalitetsregister som i Sverige. Det ger oss ett försprång i förhållande till andra länder som vi har chansen att behålla. Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har träffat en överenskommelse om stöd till utveckling av kvalitetsregister. Det är bra, men den satsningen måste fortsätta i många år ännu innan vi har ett fullt utvecklat system. Digniteten av den här utmaningen är så stor att den skulle förtjäna en nationell samordning, så att hela möjligheten för vår sjukvård, vårt forskningssystem och vår medicinska industri tas till vara. Det är bara regeringen som kan ta ett sådant initiativ.

04

06

08

12

Inte i något

Låt mig till sist reflektera över två fakta: Antalet kliniska prövningar i Sverige har sedan 2004 minskat med 48 procent och antalet deltagande kliniker har halverats. År 2030 kommer det att finnas 600 000 fler personer i Sverige över 65 år och d­e kommer också att leva länge. De kommer att vara framtidens patienter. Har vi råd att inte låta frågan om värdestyrd sjukvård bli en nationell angelägenhet?

04 Forskning och näringsliv – samverkan viktig 06 Materialforskning – keramer stort område 08 Profilintervju – Peter Wallenberg Jr 10 Life science – anpassade läkemedel 12 Biodrivmedel – skogen viktig källa 14 Krönika

Forskning i framkant

Detta är Smart Media

Projektledare: John Wiklund, john.wiklund@smartmediapublishing.com Produktionsledare: Daniel Sivertsson, daniel.sivertsson@smartmediapublishing.com Affärsutvecklare: Marcus Carloni, marcus.carloni@smartmediapublishing.com Text: Waldemar Ingdahl, Fredrik Dhejne Omslagsbild: Ivar Bigestans Grafisk formgivning: Smart Media Publishing AB Layout och repro: Ivar Bigestans Distribution: Dagens industri, juni 2013 Tryck: BOLD/DNEX Tryckeri, Akalla, V-TAB, Landvetter, Daily Print, Umeå Smart Media Publishing Sverige AB, Riddargatan 17, 114 57 Stockholm Tel 08-660 84 39 · Email redaktion@smartmediapublishing.com · www.smartmediapublishing.com

Smart Media utvecklar, producerar och finansierar temabilagor som distribueras via välrenommerade dagstidningar. Varje temabilaga skapas av väl samman­satta redaktionsteam. Och den grafiska produktionen görs av kreativa formgivare med känsla för modern tidskriftsproduktion. Starkt ämnesfokus är vår grund­ läggande idé. Genom exponering i våra temabilagor når våra kunder den bärande ­tidningens hela spridningsområde och selekterar automatiskt ut den målgrupp som är i marknad för före­ tagets produkter och tjänster.

Följ oss:

ANNONS

IRW – en nordisk fullserviceorganisation med gedigen kompetens inom läkemedelsutveckling IRW är en nordisk fullservice Clinical Research Organization (CRO) med fjorton års erfarenhet av att agera samarbetspartner och bollplank åt såväl biotechföretag som stora globala läkemedelsbolag. IRW erbjuder en tjänsteportfölj som bygger på gedigen kunskap och erfarenhet av läkemedelsutveckling i olika faser. Ingela Wiking

www.irwcro.com info@irwcro.com 08 - 791 66 40

Ola Jeppsson

– Vi har växt till ett 60-tal medarbetare sedan företaget startades 1999, samtliga med bred erfarenhet från industri, sjukvård och akademi. Vi har bland annat spetskompetens inom projektledning, data management och pharmacovigilance, säger IRW:s grundare och vd Ingela Wiking. IRW finns i dag i alla nordiska länder med lokal personal. Detta innebär att vi har god kännedom om respektive lands regelverk. I länder utanför Norden arbetar vi i nätverk med andra väletablerade CRO-bolag. Vi är erkänt duktiga på att i nära samarbete med

våra kunder arbeta i projektteam och använder oss av de senaste tekniska lösningarna. Ett sådant exempel är den elektroniska patientdagbok (ePRO) som vi utvecklat i samarbete med en kund. Denna teknik gör det möjligt att samla in data direkt från patienten som svarar på frågor online, säger Ingela Wiking. Nätverk som kommer kunderna till gagn

IRW har en gedigen kompetens kring läkemedelsutveckling i olika faser. Med hjälp av sitt stora nätverk och sitt riskminimeran-

de arbetssätt rekryterar IRW framgångsrikt patienter till kliniska studier. Nätverk kommer också till nytta när IRW anlitas för personalrekryteringsuppdrag som är en växande del av verksamheten. – Vi bedriver långsiktiga och nära samarbeten med våra kunder genom att bidra med kompetens och agera stöd i olika faser. Vår dokumenterade erfarenhet av olika typer av läkemedelsprojekt gör att vi kan lotsa kunden mot en effektivare studieprocess. Ett exempel på detta är adaptiva studiedesigner, säger Ola Jeppsson, vice president Sweden & Finland.


ANNONS

Befolkningsstudier underlättar innovation för nya läkemedel Att bedriva forskning för att utveckla nya läkemedel är en långvarig och kostsam process, men denna kan underlättas väsentligt genom data från befolkningsstudier. Genom att hälsoundersöka stora grupper från den allmänna befolkningen med individuella uppgifter om livsstil, sjukdomshistoria och familjehistoria för viktiga folksjukdomar, samt genom provtagning för en biobank, skapas en grund. Om individerna sedan kan följas upp i nationella register för sjukdom och död så kan ett pussel läggas för hur vissa riskfaktorer mätta i blodet (biomarkörer) har samband med framtida sjukdom. På så sätt skapas en epidemiologisk bild av länkar i en sjukdomskedja. Det nya är att man dessutom via genetiska analyser kan få en uppfattning om dessa länkar är sant associerade med sjukdomsyttringen i fråga, med s.k. mendelsk randomisering. Slutresultatet kan bli att ny kunskap tas fram om äkta (sanna) biologiska samband i utvecklingen av en viss sjukdom, t.ex. hjärtinfarkt, stroke, typ 2 diabetes, eller demens. Först då kan man undersöka olika farmakologiska vägar att påverka denna

utveckling genom att t.ex. blockera eller förstärka cellreceptorer som medierar effekten av nämnda biomarkörer. I Malmö bedrivs sedan flera decennier omfattande befolkningsstudier där vi har data samt biobanksprover på nära 60.000 unika individer som alla deltagit på basen av ett informerat samtycke och med gällande etiktillstånd för olika uppföljningar via register. Detta är mycket användbart för att få en bild av äkta biologiska samband i en sjukdomsutveckling – i sig även mål för en kommande läkemedelutveckling. Nu har även Malmö Offspring Study (Malmö Familjestudie) startat 2013 för att skapa en bättre bild av varför vissa kroniska folksjukdomar ansamlas i vissa familjer. Satsningarna stöds av det strategiska forskningsområdet Epidemiologi för Hälsa (EpiHealth) vid Lund och Uppsala universitet i samverkan.

Peter M Nilsson, professor, överläkare koordinator för EpiHealth Peter.Nilsson@med.lu.se, 040-33 24 15 www.med.lu.se/mos

TICKET

ER IN G R EG IS TR LA R ER IN G NT TK A V P A TE P A TE N ER IN G R EG IS TR

RISKA

T I C KUMEÄTRKEN

1

T I C K& IPE T

T, V A R P A TE N ER DOMÄN SKYDD R S M Ö N TE

R E G IS

T R E R IN

N A LY S

G

S R Ä TT A R B ET Ä TT & IP R A V TA LS EN C E IG D U E D IL

MOD

G IVNIN RÅDG ER T TVIS

Vi är på väg RESPEKT

PARKERING

2

IP står för Intellectual Property, på svenska immaterialrätt. Genom IP skyddas ditt varumärke, patent och design. Dina affärer stärks genom rätt rådgivning i tvistelösning, avtal och riskanalyser.

LÄRANDE

IPQ har påbörjat en resa. Resans mål är att stärka våra klienters affärer via bättre rådgivning inom IP. Vi tar oss dit genom att utmana våra begränsningar. Det gör vi i form av aktiviteter och samarbeten som vidgar våra vyer. Vi gör det också genom att ställa högre krav på oss själva. Krav som innebär ständig förbättring och vidareutveckling av våra rådgivares kompetens. För oss är IP vårt viktigaste fokusområde, för våra klienter ett konkurrensmedel bland flera. Därför är respekten för andra discipliner viktig. Våra rådgivare är specialister inom IP. Samtliga besitter också kunskap från andra områden som t.ex. teknik, organisation och marknadsföring. Genom att förstå vår klients affär kan vi leverera rätt mix av IP vid rätt tillfälle.

3 WWW.IPQ.SE • Kontakt: info@ipq.se • 08-321390 • IPQ IP Specialists AB • Vasagatan 11 • Stockholm


a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

4

aktuellt

samverkan

Forskningssamverkan vidgar vyerna Samverkan är viktigt för forskning och näringsliv i Norden såväl som i Sverige. Hur ser samarbetet ut för dem som haft möjlighet att se båda sidorna? text Waldemar Ingdahl

Sverige är ett av de länder som satsar mest offentliga resurser på forskning, sett till befolkningen. Den offentligt ­finansierade forskningen uppgick 2012 till drygt 37 miljarder kronor, vilket motsvarar 1,04 procent av BNP. De offentliga anslagen knyts till högskolorna och universiteten, som även har uppdraget att utbilda studenter. Det är bara i Finland och Israel som staten och näringslivet satsar mer resurser på forskning. EU:s forskningssamarbete där kommissionens förslag på ramprogram mellan 2014 till 2020, har en budget på 80 miljarder euro. Sverige deltar även i Nordiska ministerrådet. Under rådet för forskningsoch utbildningsministrarna finns även gemensamma forskningsråd. NordForsk samordnar forskning. NordPlus är ett forskarutbyte. Nordiskt innovationscenter samordnar projekt. Sverige deltar i

fakulteten vid Malmö Högskola blir 2014 värd för The Nordic Young Scientist Conference in Dentistry, där unga tandvårdsforskare från nordiska och baltiska länder träffas och delar med sig av sin kunskap och erfarenheter. – ’The Nordic concept’ har en stark klang internationellt, svarar Odontologiska fakultetens dekan Björn Klinge på hur nordisk forskningssamverkan ser ut. Odontologiska

nordiska förhållningssättet med forskning som återkopplar till kliniskt verksamma tandläkare, hög grad av patientmedDet gemensamt

verkan och fokus på tobaksprevention ger grund för samarbete. forskningssamverkan möts ibland av kritik att Norden är för litet, särskilt för yngre forskare. Dessutom är nordiska forskare konkurrenter inom vissa nischer snarare än samarbetspartners. Det har funnits vassa armbågar historiskt, konstaterar Klinge, men nu har man kommit till insikt om nödvändigheten i att samverka av ekonomiska skäl. Klinge pekar på att nationella studier tidigare varit för små och saknat tillräckliga specialistkunskaper. I takt med att specialiseringen och den dyrare utrustningen koncentreras till några lärosäten är det tydligt att det finns fördelar med ett nordiskt samarbete. Nordisk

» Saab kunde

lära sig mer om auto­mation och ­uni­versitetet mer om ­komposit.

Jan-Erik Lindbäck

Ett sådant exempel är ett samarbete med Finland som studerar munhälsans kopplingar till andra sjukdomar på befolkningsnivå. De svenska forskarna står för materialet, de finska för analysen. Forskarna har sett samband mellan muninfektioner

samt diabetes och hjärt-/kärlsjukdomar, och undersöker nu orsakerna bakom sambandet. Forskning bedrivs också på om salivprover kan ersätta blodprover för att bekräfta inflammationer. I många länder går de offentliga anslagen till specialiserade forskningsinstitut, som inte har något utbildningsuppdrag. De instituten vidareutvecklar kunskap från forskningen så mycket att företagen kan bedöma om det går att få ut produkter och tjänster från resultaten. I Sverige utför de stora företagen själva forskning och är främst intresserade att högskolorna ger tillgång till studenter och forskare.

» Forsknings­

samverkan är ett viktigt tillfälle att publicera sig på svenska. Helene Lidestam

Tillgång till information

Helene Lidestam är lektor i produktionsekonomi vid Linköpings universitet. Nobina är ett bussbolag som driver lokaltrafik på entreprenad. Samverkan med Nobina gav henne tillgång till data om avstånd och passagerarantal som annars inte gått att få fram. Från det gjordes en konkret modell med flera jämförande scenarier. Lidestam granskade underlag för upphandlingar och kom fram till att strikta krav från beställarna gör att lokaltrafiken på landsbygden ofta trafikeras av onödigt stora bussar. Om storleken anpassas till passagerarunderlaget kan utsläppen av koldioxid sänkas. – Forskningssamverkan är ett viktigt tillfälle att publicera sig på svenska. Samverkan ger också ett gott tillfälle att kunna få skriva populärvetenskapligt, säger Lidestam.

Vi knuffar kuvertet lite längre.

Vill du vidga dina vyer? Då kan du söka bidrag från Stiftelsen för Strategisk Forskning, SSF. För att uppmuntra rörligheten mellan akademi och näringsliv har SSF ett program kallat Strategisk mobilitet. Nu utlyser vi bidrag som täcker lönen under 4–12 månader för tjänstgöring i näringslivet för universitetsforskare eller inom högskolan för den som är verksam inom industrin. Det går bra att dela upp tjänstgöringen i olika perioder och man får även arbeta deltid under vistelsen. Bidragsmottagaren ska bedriva forskning eller teknisk utveckling inom stiftelsens ansvarsområde som är naturvetenskap, teknik och medicin. Läs mer på vår hemsida, www.stratresearch.se eller kontakta Joakim Amorim, SSF, tel 08-505 816 65.

“Pushing the envelope” är ett vedertaget begrepp för att tänja på gränserna och ligga i framkant av utvecklingen. Vi på PEAK har sedan 2007 knuffat kuvertet i vår bransch genom att erbjuda smarta och kostnadseffektiva bemanningslösningar inom IT, Ekonomi och Administration – snabbt, smidigt och enkelt. Kontakta oss när du vill knuffa kuvertet i din bransch. PEAK – Better is always possible

Sista ansökningstid är måndag den 9 september kl 14:00.

Stockholm | Göteborg | Malmö www.peak-bemanning.se

www.stratresearch.se PEAK Kuvert.indd 1

2013-06-10 11:28


a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

5

samverkan

» Det är

avgörande att veta vad som är aktuellt i industrin. Sören Kahl

Stefan Jonsson är professor i mekanisk metallografi vid Kungliga Tekniska högskolan, KTH, och pekar ut samverkan som nödvändigt för att överleva som forskare. Hos Scania arbetar han med förbättringar i slipningarna av kamaxlar. Problemet är att steget mellan akademin och industri inte är välkommet från akademins sida. Forskare publicerar mindre i tidskrifter och får mindre tid för studenterna, men den tiden förloras främst för att institutionerna kräver in höga overheadkostnader från forskarnas anslag. Många forskare tar då in doktorander från länder som Kina, som får sina kostnader betalade med stipendier hemifrån. De är duktiga akademiker, anser Jonsson, men de stannar sällan i Sverige med sin kunskap. – Forskningsanslagen är för styrda av det tillfälliga modet, och alla springer då åt samma håll. Forskningssamverkan

Fokuseringen på samverkan mellan universitet och näringsliv inom forskningen har ökat, särskilt efter Sveriges medlemskap i EU. Näringslivet finansierar, jämfört med andra länder, lite av forskningen vid universitet och högskola. Forskningssamverkan sker oftare genom att företagen ställer upp med kunskap, lärande, personal, problemställningar och praktiska prövningar. Det finns ren uppdragsforskning, där beställaren bestämmer vad som ska forskas på och rätten till resultaten regleras i avtal. Forskningssamverkan sker också på initiativ från bland andra innovationsmyndigheten Vinnova.

– Det var en win-win situation, Saab tillverkar kompositkomponenter men har svårt för att automatisera tillverkningen. Linköpings universitet är duktiga på automation. Saab kunde lära sig mer om automation och universitetet mer om komposit. akademin som mer hierarkisk än den platta strukturen hos företaget. Mottag­ andet var bra och gav honom en god ­erfarenhet av hur industrins ­problemlösning kan blandas med ­universitetets djupare studier i ett ämne. Tiden på universitetet ledde till vetenskapliga artiklar till en konferens, och populärvetenskapliga skrifter. Tiden efter universitetsvistelsen har följts upp av att två studenter i ämnena skriver sina examensarbeten hos Saab. Ett företag som Saab har en stor produktbredd. För det behövs mycket olika slags kunskap och företaget uppfattar betydelsen av att samverka och bygga nätverk mellan sig och akademin.

Lindbäck uppfattade

gästforskat vid Linköpings universitet om de mekaniska egenskaperna hos aluminiumlegeringar. Hans arbetsgivare Sapa är världens största producent av aluminium­ profiler. – Forskningen i Linköping är nära tillämpningen, så det är avgörande att veta vad som är aktuellt i industrin. Samverkan ger fördelen att få lära känna universitetets djupare utvärderingar och noggrannare mätningar. Sören Kahl har

av den kompetensen som blivit universitetets viktigaste innovationsbidrag, snarare än att själv göra uppfinningar – en expertis som företag behöver ta till sig i en allt hastigare innovationstakt. Det är spridandet

skrev en ansökan om att byta från Saab Aerostructures i näringslivet till forskningen vid Linköpings universitet under ett års tid. Jan-Erik Lindbäck

a k t uellt

Skydda din idé Att nyttiggöra sina forskningsresultat så att de bidrar till förändring i samhället är ett mål som driver många. För att ens idé ska komma så långt krävs ett samarbete med många aktörer, och viktigt är att skydda sin idé på bästa sätt. Patentskydd gäller normalt i 20 år och kan sökas för nya produkter, processer och metoder, även för nya användningsområden. En patentansökan blir offentlig 18 månader efter ansökningsdagen eller när patentet beviljas, om det sker tidigare. Att offentliggöra uppfinningen är sökandens motprestation för den ensamrätt som patentskyddet innebär. Licensiering innebär att du gör dina immaterialrättsligt skyddade resultat, som till exempel ett patent, tillgängligt för personer eller företag som då kan använda din uppfinning på förutbestämda villkor. Du säljer alltså rätten att tjäna pengar på idén. Oavsett om du vill skydda din produkt eller ej bör du alltid göra en så kallad freedom to operate-studie som underlag för en bedömning om risken för intrång i befintliga patenträttigheter, innan du börjar sälja din produkt. Risken är annars att man drabbas av höga skadeståndskrav. En produkt som går utmärkt att sälja i Sverige kan vara otil�låten på en annan marknad på grund av myndighetskrav, patentfrågor med mera.

Ett mycket litet budskap. Så länge vi människor har funnits har vi påverkat jorden för att tillgodose våra egna behov. Vi har byggt, karvat, kokat, smitt och sytt med de material som naturen har kunnat erbjuda. Metoderna och tekniken har utvecklats. Idag står vi inför en ny teknisk brytpunkt. Vi har möjlighet att skapa material med precis de funktioner vi vill ha. Styrka? Ja. Elektrisk ledningsförmåga? Absolut. Energilagrande? Inga problem. Bakteriedödande? Självklart, om det är det du behöver just nu. Att förstå och kontrollera material i storleks­ ordningen en miljondels millimeter – det som kallas nanoteknik – kan både trigga och skrämma.

Samtidigt som vi ser möjligheterna ska vi lära oss att hantera materialen på ett säkert sätt. Det fina i kråksången är att vi har verktygen även för det. Nanoteknik handlar om vår framtid. Vi kommer att få betala för utvecklingen var den än sker och frågan är bara vilken roll Sverige vill ta. Vi kan ta plats i förarsätet och verka för säkrare och bättre produkter där nanotekniken ger företag, exportintäkter och jobb på hemmaplan. Eller så kan vi stå kvar på perrongen och se på när tåget går. Vi vet vad vi tycker. Vad tycker du?

www.swednanotech.com


a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

6

möjligheter

materialforskning

Materialforskningen i ny form Forskarna pusslar ihop ­material med nya egen­ skaper atom för atom. ­Keramer är ett viktigt område där material­ vetenskapen stöps om. text waldemar Ingdahl

Hur är ett material uppbyggt och vad går det att använda till? Materialvetenskapen studerar fysik och kemi för att undersöka hur ett materials underliggande struktur och egenskaper är kopplade till vad materialet kan göra, dess funktion, och hur egenskaper och funktion kan förändras genom att processas. Tidigare var man tvungen att prova sig fram och det var svårt att veta exakt hur miljöfaktorer, som uppvärmning och nedkylning, skulle påverka materialet. I dag vet forskarna hur material sitter ihop på atomoch molekylnivå, vilka egenskaper de har och från den kunskapen förstås vilka de skulle kunna få. Experiment görs fortfarande, men viktigare är att kunna bygga matematiska modeller. Modellerna täcker olika aspekter hos ett material på alla längdskalor, från nanometernivån över mikrometernivån, till komponentnivån i en färdig produkt. Egenskaperna hos materialet som hårdhet, formbarhet, lednings­ förmåga, magnetism, genomskinlighet eller motståndskraft mot korrosion påverkar råvarans kvalitet för att bearbetas, och användas för tillverkning inom industrin som byggnadsmaterial i byggnader eller för mikroelektronik, mediciner och bränsleceller. Mycket forskning ägnas åt att ta fram nya gröna material som är förnybara och biologiskt nedbrytbara.

Snabbväxande område

Sven Karlsson är forskningsingenjör på Swerea IVF och Föreningen för Industriell Keramforskning. Han berättar att keramer har används mycket länge, ända sedan människan lärde sig att bränna krukor av lera. De senaste 20-30 åren har ny kunskap och processteknik gjort keramer till ett av de mest intressanta och snabbväxande områdena inom materialforskningen. oorganiska och ickemetalliska material som framställs genom att blandningar av pulver eller små kristaller utsätts för temperaturer på över 600 grader Celsius. Pulvret, eller kristallerna, smälter samman till en kompakt massa som kan formas. Nya keramer har utvecklats med förbättrade egenskaper när det gäller hårdhet, styvhet, hållfasthet eller reaktion på temperatur, elström, kemikalier och nötning. Nackdelen är att många keramer är spröda material och därför har polymerer och metaller hittills använts mer. Keramer är

– En viktig utveckling är biokeramerna, keramer som kan användas i kroppen som implantat, tandbryggor och knäleder, säger Karlsson.

» Vi måste spara

energi genom att komponenterna blir mer effektiva. Olle Kordina

Det är keramernas biokompabilitet, att de inte stöts bort av kroppen som metallimplantat, som väckt forskningens intresse. Kiselkarbid förekommer som huvudmaterial i flera typer av keramer. Det är en kemisk förening av kisel och kol som kondenseras fram, atomlager för atomlager, i en lufttät kammare. Hittills har det använts att slipa

med som eller sättmaterial i ugnar. Institutionen för fysik, kemi och biologi vid Linköpings universitet forskar på kiselkarbid som halvledare inom elektronik. Materialet lockar elektronik- och kraftindustrin. Materialforskaren Olle Kordina förklarar betydelsen det kan få för världens energiförsörjning: – Det går inte att bygga ifatt den ökade elförbrukningen, vi måste spara energi genom att komponenterna blir mer effektiva. spänning tio gånger bättre än kisel, har bra ledningsförmåga för värme och tål höga temperaturer. Det är egenskaper som är viktiga för att tillverka komponenter till LED-lysdioder, solpaneler och elbilar. Nackdelen är att det uppstår defekter i materialet vilket sliter på de mer krävande kraftkomponenterna. Kiselkarbid tål

Linköpings universitet riktar in sig på kiselkarbid som ska ha färre fel utan att bli för dyr. Isotopen kiselkarbid framställer materialet av en enda sorts kiselisotop och en sorts enda kolisotop. Det gör det lättare att undersöka materialet på atomnivån. Isotopen kiselkarbid kan öka ledningsförmågan i komponenter med 30 procent och användas för isolering av kärnbränsle. Sverige är tillsammans med Japan det land som investerar mest i forskningen. Forskningen vid

Smart fakta Isotoper kallas atomer av samma grundämne, som har lika många protoner men med olikt antal neutroner. Många isotoper är instabila och faller därför samman efter en tid.

Material under utveckling Metallers egenskaper och struktur kan i dag omvandlas med stor exakthet på atomnivå. Koppar kan formas till trådar som är tusentals gånger tunnare än ett hårstrå. Halvledare är ett material som inte kan leda ström lika bra som ett ledande material, men det isolerar inte heller. Den mest välkända är silikon, som används i mikrochip och elektronik. Polymerer är material som består av mindre molekyler som länkas ihop till en lång kedja av molekyler. Det finns naturliga polymerer och konstgjorda. Exempel är bärnsten, cellulosa och proteiner. De vanligaste konstgjorda polymererna är olika sorters plast som blandas med tillsatser för att få fram egenskaper. Kompositer är konstgjort sammansatta material, som papier-maché, armerad betong och ultralätta kolfibermaterial. Materialen har för sig olika egenskaper men tillsammans bildar ett material med helt nya egenskaper. Nanorör är extremt små rör gjorda av kol. Nanorör är starkare än diamant och har en bättre värmeisolerande förmåga. Aerogeler är lätta och porösa material där bara 1 till 15 procent av volymen består av ett fast material medan resten är fylld av luft. Aerogeler kan bära stora laster men ändå mycket sköra.

• infor mationsteknologi • innovationsvetenskap • hälsa och livsstil •

forskning för innovation i samproduktion med

Högskolan i Halmstad • www.hh.se/forskning


Industriell produktframtagning i samverkan. Forskningen vid Tekniska Högskolan i Jönköping är under stark utveckling. Högskolan har rätt att utfärda licentiat- och doktorsexamen inom examensområdet Industriell produktframtagning. Detta innefattar till stor del en applikationsnära forskning i samverkan med företag. Det handlar om uppgifter och aktiviteter som är nödvändiga för att utveckla lösningar till ett kundbehov samt att realisera dessa. Utbildningsprogrammen på grundläggande och avancerad nivå stödjs av forskningen och ges inom avdelningarna Byggnadsteknik och Belysningsvetenskap, Data- och Elektroteknik, Industriell organisation och Produktion samt Maskinteknik. Läs gärna mer om oss på www.jth.se.

Vironova

E� ���� ����� ���...

Sverigebaserade Vironova är en världsledande aktör inom elektronmikroskopi och bildanalystjänster med syfte att karaktärisera nanopartiklar: lipidbaserade partiklar (liposomer, miceller och nanoemulsioner) virus- och virusliknande partiklar (VLPs) organiska och oorganiska polymerpartiklar i nano- och mikrostorlek Direkt visualisering med elektronmikroskopi är med säkerhet den mest informativa karaktäriseringsmetoden för att erhålla kritisk och objektiv data avseende era nanopartiklar. Vironova har till dags dato hjälpt klienter över hela världen verksamma inom läkemedelstillverkning, vaccin, drug delivery, materialteknik, bioteknik och CMO/CROs. Välj även du att använda Vironovas kompetens och erfarenhet inom elektronmikroskopi och bildanalys för att säkerställa dina partiklars kvalitet och reproducerbarhet. Vironova AB (publ) ▪ info@vironova.com ▪ +46 (0)8-702 67 90 ▪ Gävlegatan 22 ▪ SE-113 30 Stockholm ▪ Sweden


a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

8

P ROFILINTERV JU

”Det är excellens vi främst vill stödja” Familjen Wallenbergs stiftelser, med Knut och Alice Wallenbergs stiftelse i spetsen, delar varje år ut totalt 1,7 miljarder kronor till svensk forskning. Ledordet i policyn är ”excellens”. Det är de främsta forskarna som ska få pengarna. text Fredrik Dhejne Foto Ivar Bigestans

Vi träffar Peter Wallenberg junior på hans kontor på Arsenalsgatan. Härifrån styr familjen drygt ett 20-tal olika stiftelser. Den viktigaste och tyngsta är Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, KAW, där han är vice ordförande. – Jag tror att det viktigaste för KAW är att se till att de bidrag vi ger hamnar på rätt ställe och i rätt typ av frågor. Tidigare har väldigt mycket gått till grupper av forskare. Vi har ändrat lite på det och säger att ’excellens’ ska vara ledordet. Ska Sverige utvecklas och fortsätta att vara en ledande forskningsnation så måste vi ta hand om de bästa forskarna. Det är därför de skapat Wallenberg Scolars. – Där ger vi de bästa forskarna möjlighet att forska i egentligen vad som helst. De får möjlighet att i fem år forska utanför lådan, så att säga.

Vilken forskning stöder ni? – Vi är väldigt breda i ämnena, bland annat teknik, naturvetenskap och life science. Nu hjälper vi också Forskarsverige med infrastruktur, till exempel med bidrag till Science for Life-laboratoriet i Stockholm/Uppsala och Max IV i Lund. Peter Wallenberg junior betonar att Sverige måste koncentrera sina forskningssatsningar. Därför är det

bra om universiteten fokuserar sig så att alla inte gör samma sak.

Kan företag i Wallenbergsfären få bidrag av er? – Nej, det här är begränsat till universitet och högskolor. Däremot tycker vi att samarbeten mellan näringslivet och universiteten borde vara närmare. Så var det förr i tiden. På 60- och 70-talen började man tala om beställningsforskning vilket sedan blev tabu. Men man får inte glömma bort att det var den typen av forskning som utvecklade Ericsson, Pharmacia med flera, och som gjorde att vi var så duktiga på forskning. Successivt håller detta på att komma tillbaka och det kan bli ännu bättre än i dag. Relationen mellan akademien och näringslivet är viktig för Sveriges framtid. Hur ser du på forskningsläget i Sverige? – Jämför vi oss internationellt så har Sverige tappat under de senaste åren. Min uppfattning är att vi lade för lite pengar på för många områden, vi kan inte vara bra på allting. Samtidigt är vi en duktig forskningsnation och får fram väldigt mycket. Sedan är vi inte lika bra på att ta det från forskning till kommersialisering. Där kan vi lära oss av länder som Israel.

Vad ska vi satsa på? – Det kan jag inte säga, det ska forskarna svara på. Men life science och teknik ligger nära.

» Vi behöver få hem

svenska forskare och då krävs bra villkor.

AstraZeneca har ju lagt ner forskningen i Södertälje, vad betyder det? – Infrastrukturen finns ju kvar och det kommer flera småbolag som kommer att verka där. Även inom forskarvärlden behövs underleverantörer och jag är inte så orolig för den delen. Jag tror inte att vi tappar så mycket kompetens, den flyttar runt i andra strukturer. Vi är kreativa och jag tror att verksamheten i Södertälje blir bra. Hur ser du på svensk forskningspolitik? – Jag tycker att den är på rätt väg. Egentligen har vi inte brist på pengar i svensk forskning. Det handlar om att använda dem på rätt sätt och satsa på rätt saker. Det är ju det som är det

Peter Wallenberg Jr säger att det var det nära samarbetet mellan akademien vi behöver komma tillbaka till detta.

ANNONS

Linköpings universitet utvecklar framtidens elektroniska material

Doktorand Pontus Stenberg konstruerar ett gasblandningssystem till en MOCVD-reaktor för isotopren SiC.

För mer information: Fredrik Karlsson tel: 013-282533 | e-post: freka@ifm.liu.se Erik Janzén tel: 013-281797 | e-post: erija@ifm.liu.se

En forskningsavdelning vid Linköpings universitet utvecklar halvledarmaterial för morgondagens elektroniska komponenter med nya funktioner utom räckhåll för vanligt kisel. Avdelningen som leds av professor Erik Janzén studerar bland annat kristaller av kiselkarbid (SiC). SiC tål mycket höga spänningar, frekvenser och temperaturer, som därmed gör elektroniken mindre och med väsentligt lägre energiförluster än kiselbaserad elektronik. Tillämpningarna finns inom kraftelektronik för hybridbilar och eldistribution. En annan klass av material som intresserar linköpingsgruppen är nitrider med exceptionellt goda egenskaper för hög frekvens och ljusemission. Genom att

kombinera aluminium, gallium och kväve kan man skapa en transistor som klarar att hantera hög effekt vid höga frekvenser, för nästa generations system för trådlös dataöverföring. Linköpingsgruppen är även internationellt uppmärksammad för sin forskning på grafen, ett material som visat sig användbart vid extremt höga frekvenser. Transistorer och processorer baserade på grafen spås fungera vid terahertzfrekvenser, betydligt snabbare än vad dagens teknik tillåter. Ett av de större forskningsprojekten som bedrivs vid avdelningen för Halvledarmaterial är finansierat av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och det går ut på att framställa och karak-

terisera isotopren SiC. Kisel har tre stabila isotoper, som skiljer sig endast i antalet neutroner i atomkärnan, medan kol har två. Genom att göra SiC kristaller med enbart en kiselisotop och en kolisotop så erhåller materialet intressanta egenskaper. Det får t.ex. en signifikant högre termisk ledningsförmåga vilket har avgörande betydelse för en mängd olika tillämpningar inom kraftelektronik.


a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

9

pro filint ervju

» Vi har egentligen det roligaste jobbet man

kan ha. Vi ska tjäna så mycket pengar som det går för att ge bort dem. Integrering effektiviserar

svåra. Jag tycker att forskningspropositionen ser bra ut och universiteten är välfinansierade.

Efterlyser du några åtgärder från politikernas sida avseende forskning och utveckling, FoU? – Det där är komplext, jag tycker att den svenska utbildningen ska skärpas till. Vi deltar ju i ett annat projekt tillsammans med Kungliga Vetenskapsakademin där vi satsar på matematiken, vi har ju tappat där. Behöver vi ett svenskt ”Apolloprojekt” där till exempel statsministern lanserar en forskningsvision som Kennedy gjorde? – Jag vet inte hur stor effekt ett sådant uttalande skulle ha i dag. Jag kan heller inte direkt komma på vad detta skulle inriktas på. Återigen svensk forskning är långt framme, ta till exempel forskningen kring vår främsta exportvara trä. Här sker flera intressanta framsteg. Och en stor fråga är ju vad vi ska göra med svensk träråvara. Högskolorna KTH, Chalmers, Lund, Umeå och Luleå jobbar ju med de här frågorna. Det är otroligt spännande och intressant, men vad som kommer ut av detta är för tidigt att säga. junior säger att forskning ska vara långsiktig och att man måste våga satsa trots att man inte i förväg kan veta vad resultatet ska bli. Peter Wallenberg

och näringslivet som utvecklade stora företag som Ericsson, Pharmacia, och

Får ni många ansökningar om miljörelaterade frågor? – Det varierar även om mycket har en relation till klimatfrågorna. Jag tycker inte att man med automatik

söker pengar för att forska kring klimatfrågorna. Däremot kan vi se att när vi träffar Wallenberg Fellows, som är unga forskare, handlar det mycket om miljö. Han säger att det är en tradition i familjen att stödja forskning. – Nu är vi femte generationen och vi ser ju vad detta har betytt för svensk forskning och näringsliv. Vi tycker att det är en naturlig sak att vara med och utveckla detta så att det finns för framtida generationer. Vi är tre familjemedlemmar; jag, min bror Jacob och min kusin Marcus, som är väldigt aktiva i stiftelsearbetet. Vi har egentligen det roligaste jobbet man kan ha. Vi ska tjäna så mycket pengar som det går för att ge bort dem.

Har vi en risk för braindrain av forskare? – Oja, det får vi inte sticka under stol med, svenska forskare är attraktiva utomlands. Det är viktigt att politikerna förstår det. Vi behöver få hem svenska forskare och då krävs bra villkor.

Smart fakta Peter Wallenberg Jr är född 1959. Han har tidigare varit verkställande direktör för Grand Hôtel i Stockholm och är numera bland annat styrelseordförande för The Grand Group, vice ordförande i KAW och ordförande i förvaltningsbolaget FAM, Foundation Asset Management. Han har också tävlat som racerförare.

Joachim Lindborg, teknisk chef på företaget Sustainable Innovation, Sust, driver ett projekt som demonstrerar tekniska lösningar inom energieffektivisering. Genom stöd från Vinnova och i samarbete med värmepumpsleverantörer, larmföretag, energibolag och tjänsteleverantörer utvecklas en gemensam kommunikationsstandard för alla olika system runt säkerhet och energi för bostäder och fastigheter. – Det gäller att få alla system att tala med varandra, som rökdetektorn med ventilationssystemet vid en brand, oavsett vem som äger dem, förklarar Lindborg. Ett exempel är då ”det smarta nätet” gör att värmepumpen via sensorer kan förstå att ingen är hemma och kan reglera ned energin med elnätet. Det måste vara lätt, ”set and forget”, sedan sköter systemet sig självt. Den öppna plattformens data ska vara fri att användas för att skapa nya tjänster med. Fältförsök görs till hösten. En annan bransch som digitaliseras och öppnas upp är transporter. Fordonen kopplas upp till nätet och kan samla in data. Det fysiska godset kopplas via streckkoder och radiotaggar till en databas för att hanteras effektivare. Fordonen kan också börja kommunicera och sända information till infrastrukturen och resten av trafikanterna.

IRW is a Nordic full-service Clinical Research Organization (CRO) with more than 13 years experience located in Sweden, Denmark, Finland and Norway.

We offer solid know-how and experience of clinical research, data management, biostatistics & pharmacovigilance for global pharma, biotech and the medical devices industry. IRW covers the full range of CRO services for studies of all sizes and through all phases acting either as a full-responsibility partner or provider of in-sourced expertise.

SERVICES Clinical Trial Management • Pharmacovigilance • Data Management ePRO/Patient Diaries • Insourcing • Medical Writing • Biostatistics Quality assurance • Innovative Late Phase and Non-interventional Studies

Contact us at : +46 (0) 87916640

info@irwcro.com

www.irwcro.com


a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

10

fokus

life science

» Att

nanomedicin fungerar i labbmiljö betyder inte att det fungerar i kroppen. Björn Högberg

Björn Högberg, forskare vid Swedish Medical Nanoscience Center, forskar på nanopartiklar som kan leverera rätt dos av ett läkemedel på rätt plats, vilket även minskar biverkningar.

Life science, från hantverk till industri Forskningen försöker att bättre förstå de biologiska faktorerna bakom sjuk­ domar för att utveckla mer exakta och anpassade behandlingsformer. text Waldemar Ingdahl

Life science, livsvetenskaperna, är ett samlingsnamn som täcker biologi, kemi, medicin, matematik, fysik och teknik. Utvecklingen har gått från läkeörter och blodiglar till lokalbedövning och titthålskirurgi, men det är först de senaste 50 åren som medicinen har kunnat vara exakt samt bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet för att utformas efter den enskilde patientens behov. Life science är ännu bara i början av sin potential. De senaste tjugo åren har den växande kunskapen om molekylärbiologin gjort det möjligt att utforma läkemedel med allt mer exakt verkan på vad det ska bota. Infektionssjukdomar har gått från att vara ett dödligt hot till ett irriterande avbrott i vardagen, tack vare antibiotikan. Magsår har gått från att behandlas med operation till en tablettkur, högt blodtryck och kolesterol kan övervakas för att förebygga stroke och hjärtinfarkter, chansen att överleva bröstcancer har stigit från 63 procent på 1960-talet till 90 procent i dag. HIV har gått från att vara en dödsdom till en kronisk sjukdom som går att leva med. Medicinsk informationssökning med helkroppskanning hittar och kartlägger sjukdomar och förändringar i kroppen i god tid, samt övervakar hur patienten svarar på behandling.

ett samhälle med akuta sjukdomar till välfärdssjukdomar och en åldrande befolknings kroniska sjukdomar. Förebyggande och individualiserad medicin blir allt viktigare. Avancerad diagnostik gör det möjligt att tidigt identifiera vad som har gått Vi går från

snett, vilket vidgar patientgrupperna, och fler patienter har själva tillgång till diagnosverktyg som tidigare var förbehållna läkarna. Samtidigt som life science har sett dessa goda utvecklingar har branschen också fått problem. Det har blivit svårare att få nya läkemedel godkända genom en allt längre, mer riskabel och dyrare utvecklingsprocess och myndighetsprövning. Affärsomkostnaderna och svårigheten att innovera ledde till att läkemedelsföretagen slog ihop sig till ett fåtal allt större bolag. 20 procent av alla läkemedel att ta sig fram till godkännande, i dag kommer 30 procent inte igenom granskningen. Fast att ett läkemedel blir godkänt betyder inte att det drar in vinst, omkring hälften av de läkemedel som registreras drar in vinster som täcker in utvecklingskostnaderna. De storsäljande läkemedlen, blockbusters, som årligen säljer för mer än 30 milÅr 1990 misslyckades

jarder dollar ska tjäna in kostnaderna för alla preparat företaget utvecklat. De faller nu ifrån när viktiga patent upphör. åren har 300 000 arbetstillfällen försvunnit, vilket motsvarar personalen hos de tre största läkemedelsföretagen, Pfizer, Merck och GSK. Från att tidigare ha varit fredade så varslas nu även forskare vid nedskärningar i företagen. Innovation blir viktigare men flyttas över till mindre forskningsföretag som köps upp av de stora bolagen när de utvecklat en lovande läkemedelskandidat. När betalningsutrymmet minskar i ekonomin kan life science i framtiden få betalt efter prestation och först efter att ha bevisat för vårdbeställare att produkterna erbjuder mycket värde för priset. Då utvecklar branschen mer riktad terapi. De senaste tio

Kan minska biverkningar

En nanometer är en miljarddels

» Metallerna bildar ett

galvaniskt element som kan sticka hål på bakteriernas hinnor vilket minskar bakterietillväxten på ytan med 73 procent. Christian Kinch

meter. Material i den storleken används inom nanomedicinen, ett tvärvetenskapligt ämne som med sin grundkunskap öppnar för flera olika användningar. forskare vid Swedish Medical Nanoscience Center vid Karolinska Institutet. Hans forskning handlar om att skapa nanopartiklar som kan leverera rätt dos av ett läkemedel på rätt plats, som i en cancertumör eller en bakterie. Så kan biverkningar minskas jämfört med kemiska läkemedel, säger Högberg, där molekylerna även påverkar friska celler. Andra användningar av nanomedicin är att transportera kontrastvätskor till rätt ställe i kroppen för att förbättra kvaliteten på medicinsk bilddiagnostik. Forskning görs om nanopartiklar kan återskapa skadad vävnad, som hud eller näthinnor, genom att stimulera cellerna att växa igen. Inom bioelektroniken skräddarsys material som efterliknar kroppens celler så mycket att de kan växa Björn Högberg är

samman, och styra hormoner och signalsubstanser på elektronisk väg. – Att nanomedicin fungerar i labbmiljö betyder inte att det fungerar i kroppen, det tar lång tid att få nanopartiklarna igenom djurförsök och kliniska tester, påpekar Högberg. materialen på nanoskalan används. Antibiotika är en av vetenskapens största triumfer, men framgången har lett till att antibiotika används mer och alltfler bakterier överlever de antibiotika som finns. Antibiotikaresistenta bakterier gör sjukvården återigen maktlös inför infektionssjukdomar samtidigt som inga nya antibiotikasorter har forskats fram. Bakterier fastnar på ytan av katetrar och slangar och sprider infektioner i sår. Vårdrelaterade infektioner på sjukhusen leder till att mer antibiotika används. För att hindra spridningen har företaget Bactiguard utvecklat en beläggning av palladium, guld och silver på nanonivå som hindrar bakterierna från att få fäste. – Metallerna bildar ett galvaniskt element som kan sticka hål på bakteriernas hinnor vilket minskar bakterietillväxten på ytan med 73 procent, säger Christian Kinch, vd på Bactiguard. Kunskapen om

Innovationer behövs, men även större säkerhet om att nya behandlingar fungerar. Life science behöver ta sista steget från hantverk till industri. Blockbusters ersätts av terapier med patienten i centrum, för då finns det mer data att samla in, mer exakta behandlingar och med det större chanser att övertyga köparna om nyttan.

Smart fakta I allmänhet tar det omkring tio år och kostar en miljard kronor eller mer att utveckla en lovande kemisk substans till ett färdigt läkemedel.


Copyright © 2012 Quintiles

THE BRIGHT SIDE OF LIFE Partner söks för lysande exportsatsning BioThema är ett högteknologiskt företag inom Life Science. Vår teknik bygger på det enzym, som får eldflugan att lysa. Detta används för mätning av bakterier och andra celler, enzymer och metaboliter, genuttryck samt hygien.

wants to rethink the old business model.

Vi har många internationella samarbeten och deltar även i det mycket ambitiösa Vinnovaprojektet ”Innovation Mot Infektion”. Där levererar vi analysteknik för att på minuter i stället för dagar upptäcka bakterier på patientnära ytor eller i vätskeprover. Vårdrelaterade infektioner som sjukhussjukan utgör ett gigantiskt och växande problem i hela världen. Våra produkter används också av livsmedelsindustrin, bioteknik- och läkemedelsindustrin samt inom diagnostik och forskning. Exporten utgör ca 85 % men vi utnyttjar bara en liten andel av våra potentiella möjligheter. Vi söker därför en partner, som kan vidareutveckla den internationella försäljningen.

What exactly is the new business model? And how do you get there from here? Ask us. We draw on our unique experience in the biopharmaceutical industry bringing people and knowledge together for a healthier world delivering evidence driven insights that reduce complexity and accelerate outcomes. We work closely with our customers, offering innovative product development and integrated healthcare solutions, high quality teams and the flexibility that is required in today’s marketplace. For further information please contact us at + 46 18 431 10 00 For Commercial solutions, feel free to contact Henrik Lüning on Henrik.Luning@quintiles.com And for Product Development solutions contact Peter Asplund on Peter.Asplund@quintiles.com

BioThema AB, Handens stationsväg 17, 136 40 Handen 08-7770020 www.biothema.com info@biothema.com

ANNONS

Innovativ läkemedelsutveckling med minskade risker och kortare utvecklingstider Orexo är ett växande specialistläkemedelsbolag som utvecklar nya och förbättrade läkemedel baserade på egen formuleringsteknologi, så kallad drug delivery-technology. Orexos unika kunnande inom läkemedelsformulering och höga kompetens inom kommersialisering av läkemedel bidrar till att avsevärt öka potentialen hos befintliga läkemedelsubstanser i form av nya och bättre formuleringar och användningsområden.

Traditionell kemisk läkemedelsutveckling fokuserar i huvudsak på att identifiera nya kemiska substanser för att lösa problem i existerande behandling. Orexo utgår i stället från patientens problem och möjligheten att lösa dessa genom att förbättra de läkemedel som redan finns på marknaden. Med hjälp av sin expertkompetens inom sublinguala formuleringar, har Orexo byggt upp en framgångsrik läkemedelsportfölj i såväl USA som Europa. – Många befintliga läkemedel har en betydande utvecklingspotential. Somliga substanser har en smak som inte tilltalar patienten, medan andra tar för lång tid mellan dosering och innan effekt nås, eller genererar många biverkningar. Vi tar oss an de läkemedel som vi anser ha störst medicinsk och kommersiell potential och förbättrar dem med exempelvis bättre smak eller snabbare tillslagstid, säger Orexos vd Nikolaj Sørensen. Kort tid från utveckling till lansering Orexo utvecklar förbättrade specialistläkemedel och läkemedel för nya användningsområden. Genom att kombinera kända substanser med egenutvecklade pa-

tenterade ”drug-delivery teknologier”, kan Orexo utveckla förbättrade varianter av befintliga läkemedel till en lägre kostnad, på kortare tid och med en signifikant lägre risknivå än vid traditionell läkemedelsutveckling. – Vår läkemedelsutveckling börjar med en analys av patienternas behov, för att därefter utveckla nya patientanpassade läkemedelsformer eller nya formuleringar av existerande substanser som öppnar upp för nya användningsområden och levererar medicinsk nytta – faktorer som kan motivera patienten att fullfölja sin behandling, säger Nikolaj Sørensen. Potential i läkemedel för opiatberoende Behovet av en ökad kostnadseffektivitet och produktivitet är stort i svensk läkemedelsforskning. Ett bra exempel på värdet av den sublingual tablett-teknik och kompetens inom Orexo, är OX-51 som är vidareutvecklad från ett injektionsläkemedel inom smärtområdet till en tablett som tas under tungan, vilket ger många fördelar för patienten och helt nya användningsområden. Utvecklingen av OX51 befinner sig för närvarande i en klinisk fas II. Högst förväntningar sätter företaget dock till sin produkt mot opiatberoende, som kommer verka i en kraftig växande marknad med många miljoner patienter som i dag inte får adekvat behandling. – Just nu fokuserar vi mycket på vår produkt för behandling av opiatberoende som förväntas att lanseras i USA i höst, 3 år efter att utvecklingsarbetet påbörjats. Marknaden för opiatberoende omsätter över 10 miljarder kronor och växer kraftigt. Vi kommer därför att fokusera mycket på detta område och vi ser en stor potential att vidareutveckla läkemedel som minskar risken för överdosering, felanvändning och motiverar patienten att vara konsekvent i sin behandling av opiatberoende, säger Nikolaj Sørensen.

Nikolaj Sørensen vd Orexo

www.orexo.com info@orexo.com


a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

12

överblick

biodrivmedel

» Förgasnings­

tekniken är ­välkänd för fossil råvara. ­Utmaningen är att tillämpa den på biomassa. Jonas Lindmark

För tyngre fordon är DME ett intressant bränsle som kan produceras genom förgasningsteknik av skogsråvara.

Skogen kan driva hela transportsektorn Sverige kan bli själv­ försörjande på drivmedel baserade på skogsråvara. Ska detta lyckas krävs fortsatt forskning, effektivare skogsproduktion och starka politiska styrmedel. text Fredrik Dhejne

Den svenska skogsvolymen är så stor att cellulosabaserade drivmedel kan ersätta fossila drivmedel, främst genom produktion av metanol och DME, dimetyleter. Ett stort problem är att andra användare konkurrerar om skogen. Men med ett effektivare skogsbruk kan skogsproduktionen ökas med 30 procent, vilket i princip täcker behovet. Det konstateras i en rapport från Kungliga Vetenskapsakademiens Energiutskott. – För framtidens produktion av skogsbaserade drivmedel finns i huvudsak två spår, antingen processer för etanol från cellulosa eller meta-

nol/DME/metan från förgasningsteknik. De här spåren har vi satsat mycket FoU-pengar på, säger Jonas Lindmark vid teknikavdelningen på Energimyndigheten. forskningsstöd inriktas på det som är energieffektivt och har bra klimatprestanda, säger Jonas Lindmark. – Hydrogenerad vegetabilisk olja, HVO, finns i dag hos alla dieselleverantörer. De har varierande klimategenskaper beroende på vilka oljor man använder. Vi tycker generellt att det är bra att använda biologiska restprodukter för framställning av drivmedel. HVO-produkter har dock en ganska begränsad råvarubas. Bränsletekniskt är de mycket intressanta eftersom de är mycket lika bensin och diesel. Energimyndighetens

bra livscykelvärden och är en intressant råvara. Nackdelen är begränsad tillgång. I Sverige produceras cirka 100 000 ton diesel av tallolja och det går att Tallolja har rätt

fördubbla volymen. Samtidigt konkurrerar andra användningsområden (kemikalier) om tallojan. Enligt Kungliga Vetenskapsakademiens rapport är drivmedel från skogsbiomassa den mest realistiska vägen framåt. Den förespråkar förgasning för produktion av metanol som anses vara den mest energieffektiva metoden. Detta kräver dock medvetna satsningar på FoU och starka intressenter för att bygga upp storskaliga anläggningar och infrastruktur för distributionen. har metanol från cellulosa flera fördelar. Det kan blandas in i fossila drivmedel eller omvandlas till DME och driva lastbilar. Ämnet kan även användas i bränsleceller. Metanol är också intressant för sjöfarten på grund av skärpta svavelregler för fartygsbränsle. En annan viktig aspekt är att DME kräver mindre kostsam avgasrening än kolvätebaserade fossila drivmedel. Metanol skulle också kunna produceras med överskottsel från vindEnligt rapporten

kraft och kraftvärmeanläggningar. – Förgasningstekniken är absolut intressant och här kommer nu en lovande satsning av Göteborgs Energi, Gobigas, som ska producera biogas ur skogsråvara. Bra är att anläggningen är så pass stor att man kan få mycket av den kunskap man behöver för att bygga de första kommersiella anläggningarna, som dock behöver vara ännu större, säger Jonas Lindmark. Gobigas initierades 2006 och är en demoanläggning. Investeringen går på cirka 1,4 miljarder kronor varav Energimyndigheten bidrar med 222 miljoner kronor.

Vilka är de stora forskningsmässiga knäckfrågorna för biodrivmedel? – Dels måste tillverkningsprocesserna bli effektivare, dels måste vi använda billigare råvaror. Vi behöver också bygga stora anläggningar vilket är dyrt. Förgasningstekniken är välkänd för fossil råvara. Utmaningen är att tillämpa den på biomassa. Här återstår en hel del att

Taurus Energy medverkar till en kostnadseffektiv och miljövänlig produktion av etanol från skogs- och jordbruksavfall

www.taurusenergy.eu

lösa, bland annat uppstår problem med korrosion vilket kräver FoU inom materialvetenskap med mera. Vi satsar därför mycket pengar både på bränsleforskning och på forskning om processer. Många olika discipliner är inblandade. – Det är viktigt att vi använder energieffektiva processer och att vi tar hänsyn till hela kedjan: bra råvara, effektiv process och bra bränslen, säger Jonas Lindmark.

Smart fakta DME: dimetyleter är ett gasformigt bränsle som kan produceras genom förgasningsteknik och som kan användas i modifierade dieselmotorer. Metanol: CH3OH är den enklaste av alla alkoholer och ett utmärkt bränsle. Metanol går bra att blanda in i andra bränslen och fungera som bas för framställning av DME.


KISTAMÄSSAN STOCKHOLM 11-12 SEPTEMBER 2013

Ta del av den nyaste tekniken och innovativa lösningar inom Vill du…hållbart byggande … ta ställning på en helt ny mässa för hållbart byggande? . . . finna lösningarna på dina dagliga utmaningar? med llellt Para… inspireras av ett seminarieprogram fyllt av högintressanta case? arrangeras n sa äs Ekobyggm … möta och utöka ditt kontaktnät? uilding en Green B även Swed… träffa företag som visar upp den senaste tekniken? ference

806 Simply the best! Bruks välkända flishuggspaket kommer nu i ny skepnad. Det första som syns är den nya ”Bruksblå-färgen”. Under ytan har vi laddat med massor av nyheter. Ny starkare & miljövänligare maskin med Scanias nya dieselmotor med AdBlue, mer action, mindre bränsle. Ännu aggressivare inmatning med det nya längre matarbordet och optimerad inmatning. Ett antal olika huggtrummor för olika behov, producera ”Micro Chips” eller längre bränsleflis!

Con 3.se www.sgbc1

då är Ekobygg mötesplatsen för dig!

Över 50 utställare är redan klara för mässan. Träffa bland annat Ramböll, Bioteria, Autodesk och Weber på plats.

Hämta din fribiljett på

www.ekobyggmassan.com och passa på att läsa mer om mässan!

För uppdaterad utställarförteckning: Konferensen: www.sgbc13.se Mässan: www.ekobyggmassan.com www.ekobyggmassan.com

Guldsponsorer:

Silversponsorer:

Arrangörer:

Vill dU VeTa meR? Välkommen att kontakta oss på tel 0278-64 26 43, eller besök www.bruks.com The BRUKS GRoUp: BRUKS AB • BRUKS Klöckner GmbH • BRUKS Rockwood Inc. BRUKS Celltec • BRUKS GVC • BRUKS Rotom

ANNONS

Nytt Kraftvärmeblock i Europas grönaste stad När Växjö kommun valde att investera 1,3 miljarder kronor i ett nytt kraftvärmeblock, Sandvik 3 förra året så var det ett hållbart samhälle som stod i fokus. När projektet är klart i december 2014 blir det Sveriges mest moderna anläggning och kommer att producera 40 procent av Växjö stads elbehov. Sandvik 3 blir anpassad för att kunna eldas med flis från de omgivande skogarna vilket i sin tur innebär att verket inte behöver använda sig av olja eller liknande för all framtid. Eftersom flisen finns inom en tio mils radie från staden minimeras även transporterna. Kraftvärmeanläggningen kommer att göra det möjligt för oss att möta en stad med bra tillväxt och garantera den försörjningen av fjärrvärme och fjärrkyla i 50 år framöver, förklarar Niklas Örnblom, marknadschef på Växjö Energi AB.

Björn Wolgast

Växjö kommun är en stad med ett strategiskt miljöarbete och i detta ingår Växjö Energi AB. Med Växjö kommuns koncept, Europas grönaste stad blir arbetet fjärrvärme och fjärrkyla ett naturligt inslag. Det finns många miljömässiga fördelar med fjärrvärme och fjärrkyla. Dessutom är det tryggt, enkelt och bekvämt så klart, förklarar Björn Wolgast som är affärsområdeschef på Växjö Energi AB. Niklas Örnblom

Våra folkvalda politiker har lagt ansvaret på oss att förse staden med värme, kyla och elnät.

Fjärrvärme och fjärrkyla är ett bra och prisvärt alternativ till privata lösningar som luftpumpar och bergvärme, fortsätter Niklas Örnblom. Sedan åttiotalet har kommunpolitikerna varit eniga om att olja inte skulle vara ett av uppvärmningsalternativen i Växjö. Investeringar gjordes då i en bioeldad vattenpanna och staden blev i tidigt skede en förebild med hela försörjningskedjan gentemot skogen. Sandvik 2 byggdes 1996 vars baslastpanna eldades till 95 procent med biobränsle. Denna baslastpanna har med sitt biobränsle bidragit till att koldioxidhalten har minskat med runt 50 procent. Sandviksverket började även 2011 producera fjärrkyla. För att ytterligare minska miljöbelastningen har vi tagit fram ett plusenergihus. Huset innehåller fjärrvärme med solceller och solpaneler. Nyligen flyttade en familj in som hyr huset i utbyte mot att Veab får mäta deras konsumtion av värme och el under två års tid. Tanken är att huset ska producera en och en halv gång mer energi än det förbrukar, berättar Niklas Örnblom.


a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

14

krönika

Effektivare samverkan mellan akademi och näringsliv I den offentliga debatten odlas ofta självbilden att många mindre kvalificerade jobb visserligen har flyttat ut från Sverige men att vi fortfarande står starka i fråga om kunskapsintensiv verksamhet. text Tobias Krantz Chef för utbildning, forskning och innovation vid Svenskt Näringsliv

Detta är ingenting annat än en myt. Under de senaste åren har flera företag meddelat att de lägger ner eller kraftigt minskar sin forskning och utveckling i Sverige. En studie som Svenskt Näringsliv nyligen har presenterat tecknar en dyster bild för framtiden. I studien, som har genomförts av Demoskop på Svenskt Näringsliv uppdrag, intervjuas globala forskningschefer för 31 internationella storföretag. av de intervjuade forskningscheferna anser att Sverige är ett mycket konkurrenskraftigt land att bedriva forskning i. 94 procent av de företag som inte bedriver forskning i Sverige anger att Sverige under de senaste fem åren inte funnits med som ett seriöst alternativ vid beslut om nya forskningsinvesteringar. Endast sex procent

utsatt land i ett nytt globalt ekonomiskt landskap. Sju av de tio snabbast växande ekonomierna i världen ligger i Afrika. USA är fortfarande världens ledande Sverige är ett

»I en allt tuffare konkurrens duger det

inte att vila på gamla lagrar.

forskningsnation men utmanas av flera asiatiska länder. Om bara något decennium kan Indien och Kina stå för en femtedel av de resurser som satsas runt om i världen på forskning och utveckling. traditioner som kunskapsnation. Men i en allt tuffare konkurrens duger det inte att vila på gamla lagrar. Under senare år har flera viktiga reformer inom svensk forsknings- och innovationspolitik genomförts. Men reformerna måste fortsätta. Världen står inte stilla. Fler länder än vi har bestämt sig för att satsa på kvalificerade jobb och kunskapsintensiv produktion. Sverige har stolta

en av de viktigaste faktorerna för att stärka det svenska forsknings- och innovationsklimatet att vi får till stånd en effektivare samverkan mellan akademi och näringsliv. Vi vet från de undersökningar som bland annat Svenskt Näringsliv har genomfört att samverkan är uppskattat både bland forskare och företag. Men de rätta drivkrafterna saknas. Svenskt Näringsliv har lagt flera förslag, bland annat om en ”innovationspremie” till universitet och högskolor som är duktiga på att omvandla forskningsresultat till innovationer. För mig är

allt, optimist. Sverige har antagit tuffa globala utmaningar förr. Från att ha varit ett mycket fattigt land under första halvan av 1800-talet gick Sverige under ett sekel till att bli ett av världens rikaste länder. Jag är övertygad om att vi kan göra det igen. Om vi har mod, kraft – och om vi börjar nu.

Jag är, trots

Method and Tools for Virtual Product Realization Wingquist Laboratory is an internationally competitive competence center for multidisciplinary research within the field of efficient product realization. Within its defined research areas, we apply deep knowledge on new research challenges, based on industrial needs. By using our methods and tools throughout the whole process, from concept to full production, we contribute to new business opportunities in new and existing industries. Our research is based on four research groups:

• Systems Engineering & PLM • Geometry Assurance & Robust Design • Geometry and Motion Planning • Automation

We work in three cross-disciplinary themes:

• Platform-based Development • Smart Assembly • Perceived Quality

www.chalmers.se/ppd/wingquist-en Follow us on Twitter (WingquistLab) and www.facebook.com/WingquistLaboratory


Vågenergipark – världens största på väg att bli verklighet utanför Lysekil

Ett lyft för förnybar energi ...och ett smart val för ett hållbart samhälle Forskningen inom förnybara energikällor som vind-, våg- och marin strömkraft är exempel på världsledande forskning vid Uppsala universitet. Genom samarbeten med näringsliv och andra länder kan forskning och utveckling löpa parallellt. Det ger resultat.

Vertikalvindkraftverk vid Falkenberg

Gemensamt för våra satsningar är att omsätta forskningens resultat till reell nytta. Den teknik vi har utvecklat finns nu implementerad bland annat i strömkraftverk i Dalälven och vågkraftverk utanför Lysekil.

Vågkraftverk på väg att placeras ut på västkusten

Avdelning för elektricitetslära har 90 anställda varav 45 doktorander och 7 professorer. Våra fokusområden är vågkraft, vindkraft, marin strömkraft, vattenkraft, elektriska drivsystem, kraftelektronik, plasma, åskforskning och elenergilagring. Våra forskare undervisar några av de 3300 ingenjörsstudenterna på våra 13 ingenjörsprogram. Den nära kopplingen mellan forskning och undervisning ger studenterna kunskaper som håller länge, även i branscher som ständigt förändras.

En kedja är inte starkare än sin svagaste lins. I Täby finns världens största tillverkare av värmekameror. En teknisk superprodukt med historik ifrån tiden då AGA var ett världsledande innovationsföretag. Att Flir är världsledande inom området är ingen slump. Vi tillverkar nämligen alla kritiska komponenter i våra produkter själva. Från detektor till själva linsen. Linsen i sig är en knepig historia. De flesta linser görs av germanium och processen från ämne till färdig lins är lång. En komplicerad del i processen sker i vakuum där vi lägger på en antireflekterande ytbeläggning som är endast 2.5 µm. Det omsorgsfulla arbetet med att säkerställa alla länkar i kedjan gör att vi idag kan mäta temperaturvariationer på 15 mK. Något som var helt otänkbart när AGA utvecklade sina första värmekameror i början av 60-talet. Vill du veta mer om våra kameror och senaste innovationer så hittar du oss på www.flir.com

Intresserad av att utvecklas inom förnybar energi i en forskningsmiljö i världsklass? Gå in på vår webb.

www.el.angstrom.uu.se


Vi gör det osynliga synligt

DI_bilaga_2413.indd 1

MAX IV-laboratoriet

Ny Life Science Director

I mer än 25 år har MAX IV-laboratoriet i Lund varit framgångsrikt och just nu bygger vi MAX IV. Mer än 900 forskare från Sverige och resten av världen kommer årligen till MAX IV-laboratoriet för att använda röntgenstrålningen som produceras i vår elektronaccelerator. De forskar inom bland annat fysik, kemi, geologi, nanoteknologi, ingenjörs- och materialvetenskap, medicin och strukturbiologi. MAX IV, Sveriges största och mest ambitiösa satsning på forskningsinfrastruktur, blir världens ljusstarkaste synkrotronljusanläggning.

Verksamheten inom life science-området är avgörande för vår ambition att utnyttja MAX IV-laboratoriets världsledande potential och vi utlyser därför en helt ny tjänst. Om du är en internationell synkrotronljusexpert inom life science-området som med driv och visioner vill vara med och forma framtiden för MAX IV-laboratoriet vill vi gärna att du hör av dig. www.maxlab.lu.se

2013-06-05 14:07


Forskning i framkant