Page 1

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

FOKUS GRUVINDUSTRIN METALLER OCH MINERALER 

DECEMBER 2015

LOGISTIK SJÖTRANSPORT sidan 14

UTRUSTNING AUTOMATISERING sidan 16

ANNONS

KRÖNIKAN: LENNART GUSTAVSSON sidan 18

Tillväxt

– kräver mer än geologiska förutsättningar Svensk gruvnäring, sidan 4

Hög takt en förutsättning för en stark position Prospektering, sidan 5

Miljöarbete i alla faser en nödvändighet Gruvdrift, sidan 8

Profilintervju

PETER BURMAN

”Automatiseringen handlar inte om att ta bort folk” Läs intervjun i mobilen! 

FOKUSGRUVINDUSTRIN.SE

Alimak_Hek_252x40mm_Alimak_Hek_DI_252x40mm.qxd 2015-04-22 09:41 Sida 1

..... minskar underhållskostnaden för din anläggning!

En hiss ...........

När du har till uppgift att kontrollera viktiga processer och funktioner, underhålla, reparera och förhindra kostsamma driftsstopp, eller transportera material som snabbt och säkert måste komma på plats, har hissen en viktig roll. Våra hissar löser vertikala transportproblem över hela världen. Det har de gjort i 65 år.

www.alimakhek.se


ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A 

2 Ledare Per Ahl

ANNONS

FOKUSGRUVINDUSTRIN.SE

En gruvnäring i världsklass H

ur Sverige har blivit en av världens modernaste gruvnationer är ingen framgångssaga. Tvärtom. Det är en berättelse om motgång. Tusen år av utmaningar under och ovan jord har gjort oss till dem vi är idag – en gruvnäring i världsklass. Allt vi har omkring oss är sådant som växer eller kommer från jordskorpan. Det låter som en självklarhet, men det tål att tänka på. För kan vi inte odla fram det vi behöver måste vi med andra ord bryta det. Vi kommer dock i närtid att se förändrade konsumtionsmönster, andra sätt att äga saker och produkter som i betydligt högre grad är designade för återanvändning och återvinning. Allt för att åstadkomma så resurssnåla och klimatsmarta lösningar som möjligt när vi rör oss mot en mer och mer cirkulär ekonomi. Den rika världen behöver driva på i de här frågorna. Den svenska gruv- och mineralbranschen är en viktig del av den här utvecklingen och kommer även fortsättningsvis att vara forskningsoch innovationsstark för att ta fram de bästa produktionsprocesserna där ny teknik möjliggör effektivare utnyttjande av fyndigheter med allt mer miljösmarta metoder. En ökande del av metallförsörjningen

kommer att komma från recirkulerat material. Men hur vi än räknar så komme­r det att behövas primära resurser under många generationer framöver. Inte minst för att tillgodose behovet hos de miljoner människor som står i begrepp att resa sig ur fattigdom. Varför skulle inte de vilja ha tillgång till en tvättmaskin, en smartphone eller en bil? Det krävs helt enkelt att vi tillför resurser in i det cirkulära systemet. Sverige är Europas största gruvnatio­n, med 43 procent av EU:s metallmalmsutvinning (2013). Det samlade exportvärdet är 2,2 procent av BNP. Samtidigt står landet för en stor del av världens export av maskiner och utrustningar inom branschen. Svenska Sandvik och Atlas Copco har tillsammans 60 procent av världsmarknaden på underjordsutrustning. En stor del av deras utvecklingsarbete sker här i Sverige. För att även fortsättningsvis ligga långt framme med forskning och innovation är det viktigt för Sverige att ha en långsiktig internationell samverkan. Det är också helt avgörande för framtiden för vårt erfarna gruvkluster med prospekterare, mineralproducenter, maskintillverkare och serviceföretag. Att

Läs mer om...

10

04 Nuläge Den svenska gruvnäringen

vara i världsklass kräver välutbildade människor men inställningen i branschen att ständigt utmana sig själv skapar också kreativa individer.

Hur vi än räknar så kommer det att behövas primära resurser under många generationer framöver. En viktig förutsättning för en hållbar gruvnäring är att lagar, regler och skatter är ändamålsenliga och att myndighetsutövning sker på ett långsiktigt och effektivt sätt. Tillståndsprocesser måste vara rättssäkra och robusta samt att beslut ska kunna tas inom en rimlig tidsrymd. Där finns förbättringspotential. Den svenska gruv- och mineralnäringen är ansvarsfull och verksamheter ska naturligtvis även i framtiden bedrivas med respekt för den omgivning och det samhälle som den verkar i. Det speciella med näringen är att fyndigheterna ligger där de ligger, lokaliseringen av mi-

neralen kan inte ändras, det måste vi kunna förhålla oss till. Det kräver därför särskilt socialt hänsynstagande till det lokala samhället och till miljön. En annan konsekvens är att gruvoch mineralnäringen av det skälet ofta arbetstillfällen på landsbygd. Det är vi stolta över – att bygga Sverige. En berättelse om tusen år av utmaningar har gjort vår gemensamma kamp för global välfärd till en framgång. Sverige har en gruvnäring i världsklass. n

05 Prospektering Ekonomi 08 Miljö och klimat Gruvdrift 10 Profilen Peter Burman 12 Aktuellt Riskanalys 14 Logistik Sjötransport 16 Utrustning Automatisering 18 Krönikan Lennart Gustavsson

Trevlig läsning! Niklas Jangtorp Projektledare

Per Ahl, vd SveMin

Läs ledaren i mobilen! FOKUSGRUVINDUSTRIN.SE

DETTA ÄR SMART MEDIA

FOKUS GRUVINDUSTRIN Projektledare Niklas Jangtorp niklas.jangtorp@smartmediaagency.se Vd Marcus Carloni Redaktionschef Cindy Ahrnewald

12

Text Cindy Ahrnewald, Waldemar Ingdahl, Emilia Radow Ingvarson Omslagsbild Tomas Westermark Grafisk formgivning Smart Media Publishing AB

Layout och repro Johan Umenius Distribution Dagens Industri, december 2015 Tryck Bold Printing, Stockholm; Bold Printing, Malmö; Bold Printing, Borås; Daily Print, Umeå Webb www.fokusgruvindustrin.se

Smart Media är en ledande aktör inom content marketing och native advertising. Våra kampanjer distribueras både i ledande dagspress och digitalt. Starkt ämnesfokus är vår grundidé. Genom kreativa medialösningar hjälper vi dig att stärka ditt varumärke och skapa mervärde för din målgrupp – genom ett högkvalitativt och engagerande innehåll som manar läsarna, dina kunder, att agera.

Smart Media Publishing Sverige AB Riddargatan 17, 114 57 Stockholm Tel 08-122 03 221 Email redaktion@smartmediaagency.se Webb www.smartmediapublishing.com

ANNONS

LULEÅ HAMN EXPANDERAR FÖR FRAMTIDEN I och med projektet Malmporten kommer Luleå hamn få en betydande kapacitetsökning både vintertid och sommartid. Den kraftigt uppgraderade hamnen öppnar även möjligheter att attrahera ytterligare verksamheter till regionen.

Hanteringen av åtta miljoner gods årligen gör Luleå till en av Sveriges fem största hamnar och Sveriges största hamn för torrt bulkgods. Trots isbeläggning från januari till maj så är hamnen öppen och i full drift året om tack vare isbrytare och lokala isbrytande bogserbåtar. Hamnens moderna anläggningar gör det möjligt att hantera alla sorters bulkgods och styckegods. Luleå Hamn anlöps varje år av omkring 600 fartyg varav en betydande del har en lastförmåga, dödvikt, om mer än 70 000 ton.

Luleå hamn ligger strategiskt i Östersjön och är sammankopplad med Malmbanan. Den är inte bara ett viktigt komplement till Narvik som utlastningshamn för järnmalm utan är sedan länge även viktig för regionen när det gäller andra produkter och varor. Nu finns långt framskrida planer på att utöka hamnens kapacitet genom att möjliggöra för större fartyg att angöra hamnen. Bakom detta står bland annat EU, Luleå stad, Svenska staten och LKAB. – Fördjupningen innebär att lastvikten för fartygen kan ökas upp till 200 000 d.w.t. sommartid respektive 80 000 d.w.t

vintertid, vilket ger minskningar i transportkostnader på uppemot 35 procent, säger Henrik Vuorinen, VD, för Luleå Hamn AB. Bakgrunden är bland annat den ökande malmproduktionen genom öppnandet av flera nya gruvor. Då räcker inte kapaciteten på Malmbanan mot Narvik till. – Vi ser även en stor potential i att kunna blir en större regional hub och bredda verksamheten med ökad transport av nya godsslag och på sikt få andra företag att etablera sig i regionen. Om allt faller väl ut kan muddringsarbetet börja 2017 och driftstart för den uppgraderade hamnen år 2020.

Luleå Hamn | Strömörvägen 9, 974 37 Luleå | www.portlulea.com


ALLT FRÅN ETT STÄLLE!

DIN KOMPLETTA INDUSTRILEVERANTÖR Med marknadens bästa totalerbjudande och med en logistik i världsklass får du allt inom verktyg, maskiner, förnödenheter, personligt skydd, rör & rördelar, teknisk armatur, pumpar och industri el levererat till dig. Enkelt, rationellt och lönsamt.

VÄLKOMMEN TILL FRAMTIDENS INDUSTRILEVERANTÖR, REDAN IDAG! www.ahlsell.se

!""#"$%&'%()(*+,,%'"-.$/01%+)232451"--666+

(2+)7237+2666+28+2

a powerful partnership Sheer power. That’s Volvo Penta. Robust, fuel efficient industrial diesel engines that keep running even in the toughest conditions. Easy to install, operate and maintain. A powerful partnership you can trust all the way from the drawing board throughout the operational life of your application. Quick access to off-the-shelf parts wherever you are. Easy contacts for service and support across the world – powering your business. www.volvopenta.com/industrial

105-565 kW


ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A 

4 Nuläge Den svenska gruvnäringen

ANNONS

FOKUSGRUVINDUSTRIN.SE

FOTO SHUTTERSTOCK

Tillväxt kräver mer än goda geologiska förutsättningar Idag råder stor efterfrågan på metaller och mineraler. Metaller är genuina kretslopps­ material och används i hela samhället. Även mineralmarknaden växer kraftigt. Sverige ligger i framkant när det kommer till att geologiskt kunna möta efterfrågan på metaller och mineraler och tillsammans med sitt goda investeringsklimat finns utomordentliga för­ utsättningar att bli en global, framgångsrik gruvnation. Men för att kunna möta den volym som efterfrågas krävs en effektiv industri med förutsättningar för en expansiv tillväxt. TEXT CINDY AHRNEWALD, EMILIA RADOW INGVARSON

Sveriges tre starka gruvregioner, norra Norrland, Bergslagen och Gotland, spelar en betydande roll för EU:s råvaruförsörjning och Sverige är en viktig producent av i synnerhet av järn, koppar, bly, silver och zink. Den stora tillgången på järnmalm, höga tekniknivån, väl utbyggda infrastrukturen och de professionellt verksamma individerna, gör Sverige till en konkurrenskraftig gruvnation. Det svenska investerings­ klimatet med politisk stabilitet, ett väl fungerande skattesystem och etablerade juridiska processer, är ytterligare faktorer som bidrar till en positiv svensk gruvnäring. Men för att gruvbranschen ska kunna bli en framtidsbransch krävs mer.

Viktiga fokusområden för Sverige För att Sverige ska kunna behålla sin position som en av Europas viktigaste gruvnationer, krävs en fortsatt god tillgång på arbetskraft, en god infrastruktur för hantering av gods, väl fungerande tillståndshantering och en konkurrenskraftig energiförsörjning. För en ökad tillväxt måste kapaciteten såväl som effektiviteten inom dessa områden förbättras avsevärt. I Svemins Tillväxtvision för den svenska gruvbranschen menar man att för att kunna tillgodose arbetskraftsbehovet måste framförallt befolkningen i Kiruna, Pajala och Gällivare – orter som ligger nära befintliga gruvor och nya projekt, öka kraftigt. Befolkningstillväxt-

takten motsvarar idag -1,1 procent per år, medan det framtida behovet identifieras till +3,5 procent. Särskilt utmanande ses rekryteringen av ingenjörer och andra högutbildade till gruvindustrin. Vad gäller infrastrukturen så står gruvnäringen idag för en stor del av Sveriges godstransporter. Infrastrukturutmaningarna som identifieras i Tillväxtvisionen skiljer sig beroende på region. Men i norra Norrland – där gruvexpansionen också väntas vara störst sett till produktionsvolym, täcker dagens järnvägssträckor med planerad kapacitetsökning endast en tredjedel av det framtida transportbehovet. I de fall där järnväg inte är tillgänglig sker gods­transport med hjälp av lastbil på allmän väg, vilket är ett avsevärt sämre alternativ ur miljö-, säkerhets- och kostnadsperspektiv. Beträffande tillståndshanteringen så är variationen i handläggningstid stor och förutsägbarheten låg, vilket får indirekta konsekvenser för investeringsklimatet. Samarbetet i handläggningsprocessen mellan gruvbolag, administrativa enheter, mark- och sakägare och domstol bör också förbättras för att processen ska kunna bli mer effektiv, utan att äventyra rättsäkerheten. Gruvindustrin är en energiintensiv industri. Energi står för cirka 10-20 procent av bolagens kostnader och med de senaste decenniernas energipriser – som stigit snabb­ are i Sverige än i konkurrerande gruvländer, samt osäkerheten kring

För att Sverige ska kunna behålla sin position som en av Europas viktigaste gruvnationer, krävs en fortsatt god tillgång på arbetskraft, en god infrastruktur för hantering av gods, väl fungerande tillståndshantering och en konkurrenskraftig energiförsörjning. Ur Swemins Tillväxtvision

framtida energikällor, väntas kostnaderna öka ytterligare. Tillgång till inhemska, konkurrenskraftiga energikällor identifieras därmed som viktig faktor för att möjliggöra de goda mineraltillgångar som Sverige har.

Gemensamma nämnare för framgång Andra länder har visat att gruvbranschen kan växa snabbt. Genom att titta på deras utmaningar och lära sig av deras arbete, samt identifiera vad som gör dem mer framgångsrika än andra regioner, kan svensk gruvnäring öka sin globala andel på marknaden. Alla de framgångsrika gruvregionerna har av naturliga skäl olika utgångspunkter och förutsättningar men gemensamt för samtliga är att de med ett långsiktigt förändringsfokus bedriver ett arbete baserat på innovativt tänkande och ett starkt samarbete mellan berörda beslutsfattare. Australien är ett exempel på en framgångsrik region som aktivt satsat på gruvnäringen. Med ett fokuserat arbete har de uppnått en fem gånger högre produktionstakt procentuellt sett än den svenska gruvnäringen och lyckats vända en negativ trend; antalet sysselsatta har ökat med 200 procent sedan år 2003. Sverige har inte tagit tillvara på den kraftiga ökningen i efterfrågan på metaller. Men med våra specifika

förutsättningar och begränsningar kan vi parallellt med en kunskap om hur andra nationer skapat framgång inom gruvnäringen, möta våra utmaningar och skräddarsy lösningar för gruvbranschen i samarbete med nationella och regionala myndigheter, berörda kommuner och närliggande branscher. Därmed skulle vi kunna lyckas skapa den tillväxt som marknadsefterfrågan möjliggjort. Källor: Svemin.se – Tillväxtvision för den svenska gruvbranschen, Miljonytta.se – Gruvindustrin – en tillväxtmotor för Sverige

Smart fakta Svemins Tillväxtvision för den svenska gruvbranschen menar att Sverige med sitt goda investeringsklimat och sin mineralrika berggrund har utomordentliga förutsättningar att trefaldiga sin gruvproduktion innan år 2025, vilket skulle skapa mer än 50 000 nya arbetstillfällen. Källa: Svemin.se

volvo - en arbetshäst i gruvan Volvo FH och Volvo FH16 med hytt anpassad för transporter under jord. Hytthöjden är låg samtidigt som du behåller komforten och motorstyrkan från Volvo FH. Specialanpassat luftintag och hyttaksskydd ingår. För bästa körbarhet och bränsleförbrukning kan du köra med vår uppskattade växellåda I-Shift. Banbrytande Volvo Dynamic Steering (VDS) kan nu även kombineras med dubbla framaxlar och minskar drastiskt de krafter som krävs för att styra lastbilen. Utmanande körning blir enklare och säkrare samtidigt som påfrestningarna på nacke och axlar minskar. Läs mer på volvotrucks.se

DI gruvindustrin.indd 1

2015-11-20 15:45:43


ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A 

FOKUSGRUVINDUSTRIN.SE



ANNONS

Ekonomi Prospektering 5 Aktuellt

Efterfrågan på mineraler och metaller i tillväxtländerna ligger fortfarande på en betydligt högre nivå idag jämfört med för tio år sedan. Linda Wårell

Agerar dragspel när gruvindustrin utvecklas

Inom gruvindustrin har utvecklingen de senaste åren varit gynnsam för maskinentreprenörer. I nuläget med sjunkan­ de mineralpriser har entreprenören fått dra i handbromsen för att möta en vikande efterfrågan. Framtidstron finns kvar, det gäller att övervintra till det vänder. TEXT REDAKTIONEN

Trenden att lägga ut arbeten på entreprenad har under ett antal år gjort det möjligt för maskinentreprenörer att utveckla sina verksamheter. Med sin flexibilitet, sina innovativa lösningar och sin specialistkompetens agerar företagen dragspel när gruvindustrin gasar eller bromsar. För entreprenören är det livsviktigt att vara steget före och anpassa sin storlek efter svängningarna i branschen. En utmaning för företagen som ofta lärt sig den hårda vägen. Maskin­ entreprenören är värd all respekt för sin kompetens och förmåga att ställa om i stort och smått.

Linda Wårell, biträdande professor i nationalekonomi, LTU

Hållbarhet och nya tekniker är mallen Under de senaste två åren har den globala gruvprospekteringen fallit med nära 50 procent. I Sverige har nedgången varit mer begränsad. Vad beror detta på? Hur konkurrerar Sverige med den övriga världen och vad kan vi förvänta oss framöver? Smart Media ringde upp Linda Wårell, biträdande professor i national­ ekonomi vid Luleå Universitet, LTU. TEXT EMILIA RADOW INGVARSON

– Att nedgången i prospekteringen inte har varit lika stor i Sverige som i jämförelse med många andra gruvnationer, beror främst på att en stor del av prospekteringen har skett av de stora etablerade företagen LKAB och Boliden. De hade troligen detta i planerna redan år 2014 och att de fortsätter prospekteringen bygger på att båda bolagen har visioner att öka

brytningen. De har också haft flera goda år bakom sig och har pengar att satsa. – Framöver tror jag dock inte att prospekteringen i Sverige kommer att skilja sig nämnvärt från andra länders prospektering. Vi kan nog förvänta oss att den svenska prospekteringen minskar. – Sverige är visserligen en ledande malmproducent i Europa

COPPERSTONEPROJEKTET

– ETT AV SKANDINAVIENS STÖRSTA OBEROENDE KOPPARPROJEKT

• Bedöms omfatta 60 – 100 Mton vid 1-1,25 % kopparekvivalenter • Bygger på en omfattande databas: bland annat 245 borrhål, 33 610 meter borrkärnor • Inledande resultat från pågående borrkampanj stödjer bedömningen: tydlig och ytnära mineralisering • Omfattar två bearbetningskoncessioner, Svartliden och Eva (ansökt) samt undersökningstillstånd i Arvidsjaurs kommun, ny koncessionsansökan under 2016 • Jämförelse mellan olika projekt, se tabellen

och anses av många tillhöra ett av världens mest lovande områden för nya fynd av malm, men på global nivå är vi fortfarande väldigt små. Malmfyndigheter i Australien och Sydamerika är betydligt större än vad motsvarande är i Europa, säger Linda Wårell. Fortsättning på nästa sida …

Jämförelse

ME-företagens målsättning Maskinentreprenörerna, ME, är arbetsgivar- och branschorganisationen för entreprenadmaskinföretag i gruvsektorn. Medlemsföretagen i ME omfattas av kollektivavtal med IF Metall, Gruventreprenadavtalet. Antalet ME-företag verksamma inom gruvindustrin har på 17 år ökat från 13 företag med totalt 100 anställda till cirka 90 företag med totalt 2 000 anställda. Företagen växer och blir större – ME:s största medlemsföretag finns inom gruvnäringen och är centrala aktörer i branschen.

Mineraltillgång, klassning

Som arbetsgivarpart tecknar ME branschanpassade kollektivavtal med de fackliga organisationerna. I kommande avtalsförhandlingar 2016 har parterna ett gemensamt ansvar för att fortsatt utveckla gruvnäringen som en attraktiv arbetsgivare med framgångsrika företag. Gruventreprenadavtalet är branschens nyaste och modernaste kollektivavtal, framförhandlat av ME – IF Metall 2012. I kommande avtalsrörelse är villkoren för förläggning av arbetstiden alltid en fråga som är av stor betydelse. Bra regler på detta område är väsentligt för alla parter; för att möta beställarens krav på produktionstakt, kvalitet och kostnadsnivå, likväl som företagens effektiva nyttjande av maskinresurser. För medarbetaren innebär det god arbetsmiljö, ekonomi och balanserade skiftschema anpassade till livssituationen. ME-företagens utveckling fortsätter med målsättningen att vara leverantörer av kompetens och flexibilitet inom gruvnäringen. Maskinförare är ett framtidsyrke och ME satsar stort på branschens framtida kompetensförsörjning genom kompetenshöjande kurser och egna skolor.

kton

Cuekv (%)*

Aitik (DB, Boliden)**

Känd Indikerad Antagen

222 000 1 421 000 226 000

0,23 0,23 0,21

Kylylathi (UJ Boliden)**

Känd Indikerad Antagen

1 200 2 800 500

1,08 0,98 2,38

Pyhäsalmi (UJ First Quantum)

Känd

8 036

0,79

Nussir (UJ Nussir)

Totalt

66 000

1,15

Viscaria (UJ Avalon)***

Totalt

54 860

1,05

COPPERSTONE

Exploration target

60 000 – 100 000

1,0 – 1,2

DB = Dagbrott, UJ = underjorsbrytning * Kopparekvivalenterna (värdemetaller i förekomsten omräknade till koppar) är beräknade utan hänsyn till utbyten och smältkostnader med samma förutsättningar som för Copperstone 2014** Mineraltillgångar ex mineralreserver; *** Ex Discovery zone; Källor: www.boliden.com, www.firstquantum.com; www.nussir.no, www.avalonminerals.com.au Svärdvägen 21 182 33 Danderyd www.copperstone.se

Copperstone Resources AB är noterat på NasdaqOMX First North. För mer information, se www.copperstone.se


ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A 

ANNONS

6 Prospektering Ekonomi Hallå där …

… Jaana Tengman, projektledare på Euro Mine Expo TEXT EMILIA RADOW INGVARSON

Den 14-16 juni 2016 arrangeras Euro Mine Expo, en internationell mötesplats för gruvnäringen.

Jaana Tengman, nu är det dags för femte omgången, vilka nyheter planeras? – Bland annat en ny scen i Iron Hall som kommer användas för konferens och seminarier. Själva utställningen koncentrera­s till två hallar, vilket vi tror ger bäst upplevelse för besökare såväl som delegater och utställare. Antale­t utställare planeras till cirka 200 stycken. Vi har även lite ny teknik, som ska göra det möjligt att bättre exponera utställarna via webben och underlätta planeringen för besökarna. Hur ser intresset ut?
 – Trots konjunkturläget så investerar många företag för framtiden. Det satsas på marknadsföring och nätverkande då det blir allt viktigare att hitta nya kunder och partners, samt att hålla sig uppdaterad om vad som sker i om­världen. Euro Mine Expo är ett sätt att skapa ett bredare nätverk och nå tusentals personer. Många ser den möjligheten varför mer än halva utställningsytan redan är bokad. Vad ser ni fram emot? – Förutom en rejäl vinter, att fortsätta bygga en viktig mötesplats för gruvnäringen.

FOKUSGRUVINDUSTRIN.SE

… fortsättning från föregående sida

Det borde rimligen gå bra att både satsa på gruvproduktion samtidigt som landet satsar forskningsmedel på att bli världs­ ledande inom metallåtervinning … Linda Wårell

Att prospekteringen skulle försvinna för en tid, det tror emellertid inte Linda Wårell. – Efterfrågan på mineraler och metaller i tillväxtländerna ligger fortfarande på en betydligt högre nivå idag jämfört med för tio år sedan. Även om prospekteringen troligtvis inte kommer att motsvara de 2011 och 2012:s nivåer, kommer de sannolikt inte heller att falla till de låga nivåer som figurerade i början av 2000-talet.

Ändliga metaller fortsätter att öka Intresset för att utvinna metal�ler från rivna byggnader, omodern teknisk utrustning, soptippar och infrastruktursystem växer. Många forskare menar att återvinning av förbrukade metaller blir allt viktigare för att säkra framtidens resursförsörjning och föreslår därför att Sverige borde satsa på att gå från att vara ett gruvproduktionsvänligt land till att bli världsledande inom metallåtervinning. – Jag tycker inte att det finns en motsättning mellan dessa. Det vill säga, det borde rimligen gå bra att både satsa på gruvproduktion samtidigt som landet satsar forskningsmedel på att bli världsledande inom metallåtervinning, fortsätter Linda Wårell.

En nationell satsning på en arbetsintensiv verksamhet som metal­l­ återvinning skulle potentiellt kunna skapa arbetstillfällen över hela landet. Dock så anser Linda Wårell att metallåtervinning enbart är ett komplement till den nuvarande industrin. – Återvinning av metaller kommer sannolikt att bli allt viktigare i framtiden parallellt med att tekniken för att utvinna metaller utvecklas. Jag har dock svårt att tro att denna utveckling helt kommer att ersätta exempelvis malmen i stålframställning, säger Linda Wårell och fortsätter: – Det finns en fortsatt hög efterfrågan på stål i världen i och med att fler länder i världen utvecklas, som exempelvis Indien och flertalet afrikanska länder. Detta innebär att det även fortsättningsvis kommer att krävas malm för ståltillverkning. – I de mer utvecklade länderna minskar dock malmbehovet dels på grund av att det finns mer stål att återvinna, men även i och med att utvecklingen i dessa länder drivs av en ökad tjänstesektor.

Nya tekniker Studier visar på att modern prospektering i hög takt är en förutsättning för att Sverige ska kunna behålla sin starka position på den fortsatt väx-

ande globala mineralmarknaden. Detta har Luleå Tekniska Universitet tagit fasta på och driver ett forskningsprojekt som studerat hur berggrunden en gång i tiden skapades. Förhoppningen är att kunna få en mer exakt bild av hur malmfyndigheten under Gällivare/ Malmberget faktiskt ser ut. I projektet rekonstrueras den geologiska historien med speciellt fokus på den strukturella utvecklingen av regionen, för att försöka förstå den geologiska utvecklingen av malmfyndigheterna. Från hur de bildats till hur de sedan deformerats till sin nuvarande form och position. 3D-modellering och 4D-modellering, den fjärde dimensionen som fokuserar på tid, kompletterar nu mätningarna som fås fram via traditionella provborrningar. Med ny teknik och ett kreativt tänkande skapar man en process som kan definiera omfånget på en malmkropp djupt under jord. Metoden används även för att hitta nya fynd. Genom att titta på den historiska utvecklingen kan man få en rätt bra upplysning om var man kan hitta större malmkroppar, det vill säga om man förstår hur malmer bildas är det lättare att hitta nya. n

Hosko

3

Potential i guld

Pampalo

2 4

Endomines startade gruvdrift 2011 och har utvecklats till ett gruvbolag med fokuserad och väl fungerande gruvproduktion. Centrum för verksamheten är Pampalo underjordsgruva med anrikningsverk, väl positionerat längs den 40 km långa Karelska Guldlinjen i östra Finland. Bolaget har från start av gruvdrift producerat sammanlagt 3,5 ton guld motsvarande i storleksordningen 60 kg guld per månad. Detta motsvarar således över 700 kg guld i årstakt. Endomines har under 2015 genomfört framgångsrik prospektering i Pampalo underjordsgruva på nivån 500-700 meter. Detta kommer att vara fortsatt fokus för prospektering under det kommande året. Bolaget kommer under det kommande året att fokusera på selektiv gruvdrift med fokus på att bryta och anrika cirka 125 000 ton malm med hög ingående guldhalt, både inom tidigare kända områden i Pampalo och

inom områden bekräftade i prospektering under 2015. Målsättningen är att optimera Bolagets guldproduktion med hänsyn till rådande nivå för guldpriset och att öka produktionen med stigande guldpris. Endomines planerar att genomföra en företrädesemission av aktier på högst 70,8 MSEK för att, förutom att generellt förstärka bolagets likvida medel och finansiella bas, disponeras för selektiv gruvdrift med samtidig prospektering i Pampalo med närliggande fyndigheter med sikte på framtida utökad guldproduktion. Prospekt planeras offentliggöras i slutet av december 2015.

Kuivisto

Rämepuro

5 1

Muurinsuo Ellinsuo Korvilansuo Kuittila

3

Pampalo South New mineralized zone discovered T-930: 2m@3.9g/t Au

1

T-936: 3m@3.8g/t Au 4

2

T-1011: 4m@11.5g/t Au T-1023: 6m@13.6g/t Au, incl. 1.0m@50.9g/t Au T-986: 1m@18.1g/t Au T-985: 6.1m@9.6g/t Au T-988: 1m@11.5g/t Au T-862: 6m@3.5g/t Au T-965: 2m@54.8g/t Au, incl. 1m@108g/t Au T-977: 4m@6.8g/t Au T-976: 5m@3.0g/t Au T-997: 3m@14.5g/t Au T-981: 5m@5.0g/t Au incl. 1.0m@15.1g/t Au

T-960: incl. T-932: T-972: T-934: and incl. T-942: T-968: incl. T-943: T-954: T-917: T-916:

12m@3.8g/t Au, 1m@21.8g/t 3m@6.5g/t Au 4m@6.0g/t Au 1m@63.2g/t Au, 9m@4.4g/t Au, 1m@21.9g/t Au 6m@10.6g/t Au 4m@11.2g/t Au, 1m@31.2g/t 10m@3.5g/t Au 7m@5.1g/t Au 17m@3.2g/t Au 7m@12.2g/t Au

5

T-993: 2m@11.9g/t Au T-994: 3m@8.0g/t Au T-1004: 7m@3.4g/t Au T-1006: 10m@18.2g/t Au, incl. 5m@33.7g/t Au S3: 2.6m@4.3g/t Au T-982: 2m@15.8g/t Au, incl. 1m@29.6g/t Au T-921: 4m@4.5g/t Au and 1.1m@9.0g/t Au T-1003: 10m@3.6g/t Au, incl. 1.0m@25.9g/t Au T-1007: 8m@7.2g/t Au T-989: 3.0m@6.7g/t Au, incl. 1.0m@14.8g/t Au T-922: 4m@6.7g/t Au and 9m@5.6g/t Au T-910: 6m@5.3g/t Au

Porkkonen Kivimaa

Kälviä Karelian Gold Line


Gruvlinor Voith Turbo Safeset Ökad säkerhet och maximal prestanda

Hydraulik

Momentdragare

Våra friktionsbaserade momentbegränsare, processförbättrare och fasta förband används i anläggningar för utvinning av naturresurser världen över. Genom att skydda värdefull utrustning och skapa bättre flyt i produktions­ processen bidrar våra produkter även till ökad säkerhet. Krossanläggningar, tunnelborrmaskiner och annan utrustning som används i

• Erfarenhet sedan 1880

gruvindustrin är långsiktiga investeringar. Precis så är det med våra kopplingar också. De går att lita på. De håller vad de lovar. År efter år. Vår egenutvecklade friktionslösning ger unik precision över tid.

• Personlig service • Agentur för bl.a. Bridon och Plarad

Med 35 års erfarenhet av momentbegränsning vet vi vad vi talar om.

Gå in på voith.com/safeset/mining eller scanna koden för att läsa mer.

www.carlstahl.se

med sprängning” • • • • • • •

Projektering Utredningar Riskanalys Byggledning Spräng- och bergteknisk rådgivning


ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A 

8 Miljö och klimat Gruvdrift

ANNONS

FOKUSGRUVINDUSTRIN.SE

FOTO SHUTTERSTOCK

Aktuellt

Erik Sollén marknadschef för slitstål, Olofsfors

Håkan Westberg, produktchef Voith Turbo Safeset

Kopplingar för ökad produktion

Miljöarbete i gruvans alla faser är en nödvändighet

Björn Öhlander, professor i tillämpad geologi, LTU

TEXT WALDEMAR INGDAHL

Gruvor har svåra arbetsförhållanden för maskiner. Driftstopp är ett stort problem för arbetsmiljön, produktiviteten, effektiviteten och lönsamheten. När kopplingar överför drivmoment måste det därför ske problemfritt. Momentbegränsande kopplingar och komponenter överför kraften genom friktion och högtryckshydraulik och löser ut och bryter förbindelsen mellan motor och växellåda vid överbelastning. – Gruvor har svårkontrollerade processer och dyra maskiner så det är extremt viktigt att beräkna konstruktionen rätt. 90 procent av våra kopplingar görs kundanpassade, säger Håkan Westberg produktchef på Voith Turbo Safeset som utvecklar och tillverkar momentbegränsande kopplingar och komponenter.

Skiljer sig åt i komplexitet Håkan Westberg ser en allt större efterfrågan på kopplingar som klarar att glida längre utan att koppla ifrån driften vilket minimerar produktionsstörningar vid temporära överlaster. – Där har vi redan en produkt som länge använts inom pappersindustrin och som vi nu anpassar för gruvindustrin.

En annan trend är anpassningen till ”sakernas internet” och högre automatisering. Fler sensorer med återkoppling till operatörerna efterfrågas för att övervaka kopplingarna och kunna anpassa driften. – Vi utvecklar en helt ny plattform för kopplingsövervakning där vi redan har lanserat en första enklare variant, en mer avancerad version lanseras under andra kvartalet 2016, avslutar Håkan Westberg.

Gruvdrift påverkar miljön i vatten, sediment, jord och biota, men de största miljöskadorna är direkt relaterade med historisk gruvdrift. Med ett systematiskt miljöarbete under såväl som efter gruvans livstid och modern driftteknik, kan emellertid gruvnäringens miljöpå­ verkan minska och miljön återställas efter gruvans livstid. TEXT CINDY AHRNEWALD, WALDEMAR INGDAHL

”Den som icke sett Stora Kopparberget, har icke sett Sverige”, är ett gammalt talesätt om Falu koppargruva, en gruva som väl illustrerar gruvindustrins för- och nackdelar. Falu Koppargruva var under sin storhetstid en av Sveriges främsta gruvor och gruvbrytningen pågick i mer än tusen år. Men även om gruvan visats upp som en av Sveriges främsta industriella framgångar, så ligger den bakom en omfattande miljöförstöring och har varit föremål för stora ras. Gruvhålet har fortsatt att påverka den omkringliggande miljön i modern tid. År 1992 – i samband med att gruvan stängdes – beslutade man om finansierade efterbehandlingsåtgärder. Åtgärder som fungerat väl, om än inte perfekt.

Strikt regelverk kring gruvdrift och miljö Modern gruvdrift utövar betydligt mindre påverkan på miljön än historisk gruvdrift och att lämna gruvor utan täckning som Falu Koppargruva, får inte längre förekomma i Sverige. Vid anläggningen av en ny gruva så måste hälso- och miljöeffekterna prövas av Mark- och miljööverdomstolen i Svea Hovrätt. Naturvårdsverket kallas in av domstolen för ett yttrande och för att bedöma planen för att minimera påverkan på skyddade områden och arter. En viktig faktor i prövningen är huruvida gruvföretaget avsatt tillräcklig ekonomisk säkerhet för att kunna återställa gruvmarken med omnejd när driften upphört, då bolaget är ansvarig hela gruvans hantering: Från uppstart, över drift, till nedläggning och eftersanering. I detta ingår att lämna det efterbehandlade området i sådant skick att det inte krävs fortsatt underhåll av marken. Efter att prövningen beviljats är det emellertid upp till bolagen att verka för en sådan miljövänlig brytning som möjligt under tillsyn av Länsstyrelserna. Gruvindustrins miljöpåverkan idag Även om stora förbättringar har skett under de senaste årtiondena, så påverkas fortfarande miljön. Främst

i form av damm, buller, ingrepp i landskapsbilden, men också i form av föroreningar av luften, jorden och sediment från fossila bränslen, samt läckor av kväve från odetonerade sprängämnen och cyanid från guldbrytning. I Sverige beräknas avfallet till nästan 100 miljoner ton årligen och globalt mellan 15 000 till 20 000 ton per år. Gruvindustrin står dessutom för

Det är speciellt sulfidmalmerna, med brytvärda mängder av metaller som zink, bly, koppar, guld och silver, som är viktiga för metallförsörjningen. Brytning i sulfidsmalms­ gruvor kan dock medföra försurning vilket är ett stort miljöproblem. nära två procent av Sveriges elenergianvändning och då gruvorna ofta ligger en bit från tätorterna, så påverkas miljön ytterligare av transporter av människor och malm till och från gruvorna. Den svenska gruvnäringen har dock potential att bli ett föregångsland vad gäller hanteringen av miljöoch klimatfrågor och det finns flera aktörer i alla faser av gruvans utveckling som arbetar extensivt för en hållbar utveckling. Att motverka

slitage under gruvans drifttid genom att sätta slitstål som skyddar skoporna hos hjullastare och grävmaskiner i gruvorna, är ett sätt. – Stålets kvalitet påverkar miljön. Framförallt under framställningen. Dessutom, ju hårdare stål desto längre livslängd, vilket medför en minskad miljöpåverkan då produktionen minskar, säger Erik Sollén marknadschef för slitstål på Olofsfors. – Det är en fråga om livslängd kontra pris. Slitstål med hårdhet 500 brinell håller längre, men har ett högre pris. Men om man jämför livslängd och pris så lönar det sig att köpa högre kvalitet säger Erik Sollén.

Sufidmalmerna – viktiga för samhället Även om gruvnäringen påverkar miljön så är det en teknisk näring i framkant som genererar resurser tillbaka till samhället. Till exempel i form av arbetstillfällen nära orter med begränsade arbetsmöjligheter. Men kanske framförallt i form av de metaller som krävs för att samhället kunna upprätthålla nuvarande levnadsstandard. Det är speciellt sulfidmalmerna, med brytvärda mängder av metalle­r som zink, bly, koppar, guld och silver, som är viktiga för metallförsörjningen. Brytning i sulfidsmalmsgruvor kan dock medföra försurning vilket är ett stort miljöproblem. Potentiellt störst miljöpåverkan har sura metallhaltiga lakvatten i gruvavfall som innehåller järnsulfider. Försurningen är både kostsam att behandla och svår att kontrollera och kan i avfallsupplag (områden som är avgränsade för tillfällig eller permanent deponering av avfall) förekomma i hundratals år eller längre. För att förhindra att sulfider oxiderar täcks därför ofta avfalle­t i efterbehandlingen, alltså efter gruva­n tagits ur drift. – Ett exempel som brukar lyftas fram är Stekenjokk i Västerbottens län. Där fungerar efterbehandlingen, som bygger på vattentäckning, bra, men en svag punkt är dammstabiliteten som kräver underhåll, säger Björn Öhlander, professor i tillämpad

geologi vid Luleås Tekniska Universitet, LTU.

Efterbehandling – gruvbolagets ansvar Störst miljöpåverkan har de historiska avfallsupplagen som tidigare lämnats utan täckning. Men att gräva upp och forsla bort stora gruvavfall skulle bli väldigt dyrt och är ofta miljömässigt olämpligt. Därför täcks även gamla avfallsupplag. En vanlig efterbehandlingsmetod är jordtäckning – avfallet täcks med en jord som är tillräckligt tät för att förhindra att syre och vatten når avfallet. – Kristinebergsgruvan är ett exempel på att situationen blivit mycket bättre med jordtäckning, dock utan att fungera perfekt, säger Björn Öhlander. – Ytterligare metoder för att neutralisera gruvavfallet på plats behöver dock utarbetas. På LTU studerar vi just nu hur avfall från andra industrier skulle kunna användas vid efterbehandling, hur man kan dra nytta av till exempel rötslam, aska, slagg och pappersavfall, avslutar Björn Öhlander. Läs mer om gruvindustrins utmaningar och ansvar i Lennart Gustavssons krönika, sidan 18.

Smart Fakta Sedan Falu Koppargruva öppnades för allmänheten år 1970, så har nära två miljoner besökare tagit hissen ner i gruvan. År 1992 upphörde brytningen och gruvans storhetstid fick ett definitivt slut. Sedan 2001 är Falu Koppargruva ett Unesco världsarv tillsammans med Falun och Kopparbergslagen. I och med utnämningen, kan det historiska gruvavfallet inte åtgärdas genom täckning eller bortschaktning. Istället har åtgärder vidtagits för att minska grundvattenflödet genom gruvavfallet och för att samla upp lakvatten i sett system av dräneringsledningar.


ANNONS ▼

▼  ANNONS

Bränna glykolen? Nu kan du återvinna den! Ny svensk teknik gör det möjligt att återvinna använd glykol till en helt återställd produkt. Med Jönköpingsföretaget Recyctecs reningsprocess spar man på världens ändliga resurser och räddar miljön från skadliga tungmetaller. Text Nanna Brickman GLYKOL – EN AV industrins mest populära

ingredienser. Den används i värme- och kylsystem i fastigheter/industri/fordon och för att isa av flygplan. I kylarvätska och glass, i polyester och i PET-flaskor. – Glykol är alltid en bristvara. Och jag kan inte svära på att det är sant, men en av våra kunder säger att bristen blir särskilt akut just kring sommar-OS, eftersom det säljs så många Coca-Cola-flaskor då, säger Göran Ahlquist, vd på företaget Recyctec Holding AB (publ). Eftersom glykol utvinns ur råolja är det en ändlig resurs, och företaget Recyctecs affärsidé bygger på just det. Stora aktörer lämnar in sina glykolrester till dem och efter att de har renat glykolen, via en process som är ”hemlig men baserad på konventionella filtreringstekniker”, går den att använda på nytt. Glykolen säljs då vidare till kemiföretag som tar den tillbaka till marknaden. – Vi har tagit fram en teknik som i stort sett gör den här ändliga resursen helt återvinningsbar. Det finns inte många liknande tekniker runtom i världen, särskilt med ett så rent slutresultat som vi får fram.

BRÄNDA RESURSER

Det finns många utmaningar kopplade till

”Det här är en klockren symbios mellan det kommersiella och det miljövänliga.” dagens hantering av glykolavfall. Glykol som har använts i förbränningsmotorer innehåller tungmetaller, och i det glykolavfall som samlas upp efter avisningen av flygplan hittar man vanligen kadmium. – Flera kommuners avloppsreningsverk har slutat att ta emot glykol från flygplatser eftersom det är kontaminerat med kadmium, vilket gör att man inte kan återföra verkets rötslam till jordbruket utan att miljön tar skada. På Recyctec kan vi filtrera bort kadmiumet. På sikt kanske vi till och med kan förädla det också. Glykolhaltigt avfall som tas om hand tas vanligtvis till förbränning. Det är enligt

Göran Ahlquist en otillräcklig återvinningsmetod eftersom glykol – särskilt sorter med högt vattenvärde – har ett lågt energivärde. Förbränningen är alltså mer destruktion av farligt avfall än det är energiåtervinning, och nyttan vi får ut av glykolen tar slut vid förbränningen. – Genom att återvinna glykolen i stället för att bränna den gör vi miljön en väldig tjänst, dessutom är det otroligt bra för industrierna som är i konstant brist av glykol. Både ekologiskt och ekonomiskt är detta ett stort framsteg. 50 MILJONER LITER I AVLOPPET

Även insamlingen av glykolavfall är haltande. Man beräknar att enbart en tredjedel av EU:s använda glykol faktiskt tas till förbränning. Resten, hela 50 miljoner liter per år, går rakt ut i naturen. – Glykol har i sig låg giftighet och är lätt nedbrytbar i naturen. Men det går åt mycket syre vid nedbrytningen och ämnena kan därför orsaka syrebrist i vattendrag och grundvatten, säger Göran Ahlquist. I dagsläget arbetar Recyctec på att arbeta fram sätt för att öka det totala omhändertagandet av glykolavfall samt att befästa sin plats på den svenska och nordiska marknaden. Det senare har enligt Göran Ahlquist varit överraskande lätt. – Recyctec jobbar mycket nära med avfallsbranschen och det här är en klockren symbios mellan det kommersiella och det miljövänliga. Det märker folk av, och det gör vårt jobb väldigt mycket lättare.

Göran Ahlquist TITEL: VD på Recyctec Holding AB. UTBILDNING: Marinofficer, BSc och MBA. INTRESSEN: sport, miljö och resor.


ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A 

10 Profilen Peter Burman

ANNONS

FOKUSGRUVINDUSTRIN.SE

Peter Burman – kopplar upp gruvindustrin Peter Burman är projektledare för Gruvautomationsprogrammet vid Boliden och aktuell med pilotprojektet för utveckling av 5G-tekniken i gruvor, Pilot for Industrial Mobile Communication in Mining, PIMM. För Smart Media berättar han att det är möjligt att läsa mejl 1 000 meter under jord, om gruvans framtida robotar och svarta låda, samt hur intresset för gruvan och gruvteknik föddes. TEXT WALDEMAR INGDAHL

– Jag föddes i en gruvstad. Det är ibland lätt att glömma att Skellefteå är en sådan, men gruvor sätter sin prägel. Min far arbetade på Rönnskärsverken och min farbror arbetade länge på Boliden, och de talade om sina jobb. Det gav mig en fascination för stora maskiner och ett tidigt datorintresse. – Datatekniklinjen vid Luleå Tekniska Universitet, LTU, var ett bra val. Jag gick en inriktning som handlade om tung industri och data. Den gavs bara under ett eller två års tid och vi läste om drivsystem och hållfasthetslära i kombination med datautbildningen. Sett i efterhand på industrins utveckling så var utbildningen mycket användbar. – Efter studierna arbetade jag med processtyrning av anrikning hos Boliden. Efter det så blev det telekombranschen i 17 år hos Ericsson,

Erisoft och Ascom. Sedan år 2012 är jag tillbaka på Boliden. Det kändes verkligen som att komma hem.

Var det då som trådlösa nätverk började slå igenom? – Det var vid samma tidpunkt som Boliden startade sitt Wifi-projekt. Det möjliggjorde utvecklingen av ett positioneringssystem som Mobilaris tagit fram. Systemet gör gruvor säkrare och kan bestämma position för varje fordon, person och utrustning i en gruva. Det görs genom telefoner eller särskilda taggar som kan följas. Det är ett jätteskojigt projekt att följa där Boliden och LKAB hjälper med sitt kunnande, med att köpa den första kommersiella versionen och att sätta systemet i drift i Kristineberg och Kirunavaraa. – Det finns integritetsfrågor kring att spåra personer och fack-

föreningarna kom med flera riktigt goda idéer. De föreslog att systemet skulle öppnas upp så alla kan se vad de andra i gruvan gör, både arbetare, förmän och gruvledning. En annan klok idé från facket var att ingen data får lagras, det är bara realtidsdata som används. Undantaget är en krypterad ”svarta lådan” om vad skett vid en olycka som kan spelas upp i efterhand med fackets godkännande. Det stärker tilliten genom att bygga upp gemensamma normer för säkerheten.

Gruvan blir en alltmer uppkopplad miljö med en ny standard för trådlösa nätverk och man pratar om framtidens produktiva och säkra gruva. Men fungerar trådlösa nät i gruvor i praktiken? – Radiotrafik fungerar bra i gruvor. Det finns liten interferens av vågorna i tunnlarna, ingen störande väderlek och stabil temperatur. Det handlar mer om att tillämpa trådlösa nät än komma med helt nya lösningar. Det är samma nät som används vid skrivbordet på kontoret som i gruvan. – Det finns en kul bild på mig, som fotades i smyg, där jag står och jobbar på och läser mejl på min laptop nere i gruvan. Vi talar fortfarande om kontrollrummet som en plats, när det snarare är en funktion som i princip kan läggas upp på en gruvarbetares padda. Det kommer att förändra hur arbetet organiseras och ge fler möjligheter åt gruvarbetarna själva att planera. Vi befinner oss precis vid en tröskel för tekniken som anställda och företagsledning har ett bra tillfälle att diskutera.

Automatiseringen handlar inte om att ta bort folk, utan om att ta bort dem från pro­ duktionsområdet. Det är en väldig skillnad.

Vad innebär 5G och PIMM? – Boliden är unika i sin satsning på trådlösa nätverk i gruvorna. 5G är världens modernaste nät, vilket behövs när våra fyra underjordsgruvor i Sverige tillsammans har 2 000 accesspunkter. För automatiseringen och fjärrstyrningen är 5G viktig för att kunna minska latensen i datakommunikationen. Det gäller också att minska energiförbrukningen i

batterierna hos sensorer, som till exempel mäter temperatur eller bergspänning. – 5G handlar om högre hastighet och om skivade nätverk, där flera olika användare kan köpa in sig. En tillverkare kan köpa nät för att underhålla uppkopplade föremål och även fjärrstyra dem för felsökning. Räddningstjänsten skulle kunna använda sin egen trådlösa kommu-

Vi hittar guld vad ni än bryter Vi identifierar och förvandlar era resurser till ekonomiska och miljömässiga vinster genom att: • Tillvarata synergierna mellan energi, vatten, restprodukter och underhåll • Optimera era försörjningssystem efter rådande produktionsförhållanden Veolia är världsledande på att omvandla resurser till konkurrenskraft. Vi är väletablerade i Sveriges malmregioner och verksamma i många gruvområden globalt. Vår ambition är att stärka Sveriges gruvnäring och minska dess påverkan på miljön.

www.veolia.se


ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A 

FOKUSGRUVINDUSTRIN.SE

ANNONS



Peter Burman Profilen 11 Aktuellt

mot framtiden

Hardface styrelse med Leif Gustafsson längst till vänster och Mats Björkegren längst till höger.

Läs intervjun i mobilen! FOKUSGRUVINDUSTRIN.SE

Vi befinner oss precis vid en tröskel för tekniken som anställ­ da och företagsledning har ett bra tillfälle att diskutera.

Människor versus robotar, kommer robotarna ta över jobben? – Automatiseringen handlar inte om att ta bort folk, utan om att ta bort dem från produktionsområdet. Det är en väldig skillnad. I huvudgångarna behövs människor för att arbeta med service och underhåll. Det är i den sista farliga biten in mot brytningen av malmen som robotar gör nytta. Då behöver man inte förstärka berget lika mycket. Robotar kan användas för att hämta in skadade robotar. I framtiden kommer svenska gruvor genom automatiseringen kunna producera mer och dra nytta av skalfördelar, då man kan gräva på större djup och även i sämre berg utan att behöva riskera att människor skadas. – Vi att arbeta mer med utbildning genom teknik för förstärkt verklighet. Arbet­aren är kopplad till en expert och guidas med instruktioner i synfältet genom hjälmen. Tekniken finns redan tillämpad och kan ge mer kunskap och överblick till arbetaren. De kommer kunna lära sig av experterna och utföra mer komplicerade arbetsuppgifter på egen hand.

Läs mer om automatisering och PIMM på sidan 16.

FOTO TOMAS WESTERMARK/BOLIDEN

nikation, vilket inte går under jord idag. 5G kan koppla dem sömlöst. – PIMM är en testbädd för att prova tekniken. Går det att lösa kommersiellt hur flera aktörer och underleverantörer kan dela på samma privata industriella nät och skydda infrastrukturens säkerhet? Osäkerhet kring integriteten för produktionsdata har gjort att molntjänster inte slagit igenom lika mycket inom industrin.

Smart fakta Namn: Peter Burman Ålder: 51 år Född: Skellefteå Utbildning: Datatekniklinje­n med inriktning industriell elektronik vid Luleå Tekniska Universitet Bor: Skellefteå Familj: gift och fyra barn Intressen: ”Typisk norrlänning, att vara ute i skogen och jobba. Vara i min sommarstuga och köra snöskoter och fyrhjuling.”

Minskat mekaniskt slitage TEXT WALDEMAR INGDAHL

Inom alla industrier påverkar mekaniskt slitage och korrosion utrustningens underhållskostnader, tillgänglighet och livslängd, och därmed företagets ekonomi. Att motverka slitage handlar ofta om att hitta rätt material. Men för gruvindustrin ser marknaden annorlunda ut. – Efterfrågan har förändrats. Tidigare var materialen viktigast. Nu är det underhållet – efterfrågan handlar om funktion, säger Mats Björkgren, styrelseordförande för Hardface. Leif Gustafsson, vd, instämmer i att slitageförebyggande är en kunskapsfråga. – Starka slitskydd och material som keramer, kromkarbidplåt, olika sorters svetsmaterial och volframkarbid är viktiga. Men en slitagekarta skapar en förståelse för var i processen mekaniskt slitage finns och därifrån kan man göra en estimerad kalkyl.

Stor ekonomisk betydelse En slitagekarta ger kunskap om vilka metoder som bäst lämpar sig för att exempelvis fästa och reparera slitskydd, speciell limningsteknik och olika termiska sprutmetoder. Initialkostnaden styr ofta valet, men det gäller att bedöma vad som ger lägsta totalkostnad. – Vår kunskap och våra leverantörers lyhördhet ger oss möjlighet till benchmarking för att förebygga och hålla rätt underhållsintervall, liksom utbilda och konsulta företagen, säger Leif Gustafsson.

Maskinentreprenörerna – det självklara valet för entreprenörer i gruv- och anläggningsmaskinbranschen

arbetsgivarinformation • branschkunskap • entreprenadjuridik • branschanpassade utbildningar • medlemsrabatter

Mathias Fors, förhandlingschef mathias.fors@me.se

www.me.se

Per-Erik Markström, bitr förhandlingschef per-erik.markstrom@me.se

Maskinentreprenörerna


ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A 

12 Aktuellt Riskanalys

ANNONS

FOKUSGRUVINDUSTRIN.SE

Aktuellt

FOTO GRINDEX

FOTO OSMAN ÇINAR

Säkerhet – ett kulturarbete Peter Karlsson, försäljningsansvarig industrimotorer Europa Volvo Penta

Lyhördhet ger smart service TEXT LARS CARLÉN

‒ Det låter inte komplicerat, men eftersom det inte har gjorts tidigare i branschen är det kanske inte så enkelt i praktiken, säger Peter Karlsson som är försäljningsansvarig för industrimotorer i Europa på Volvo Penta.

Vikten av att arbeta förebyggande Det är viktigt att arbeta förebyggande, så att service görs innan komponenter blivit helt utslitna och maskinen blir stående och orsakar driftsstopp. Att använda komponenter med hög hållbarhet har stor betydelse. Mycket service görs i intervaller, till exempel oljebyten. ‒ Den skickliga servicepersonalen brukar kunna upptäcka det som håller på att bli problem innan det blir problem och vet utifrån erfarenhet ungefär vilken livslängd olika komponenter har, avslutar Peter Karlsson.

När en detalj som ett handtag konstrueras för användning i en gruva utformas det så att det ska gå att lyfta maskinen flera gånger dess egen vikt utan att handtaget lossnar. Peter Uvemo

På sextiotalet var det mycket vanligare med allvarliga olyckor i svenska gruvor jämfört med idag. Numera är allvarligare olyckor i gruvor sällsynta och säkerheten fortsätter att förbättras. Mycket tack vare smarta innovationer och att företagsledningarna idag har det yttersta ansvaret för säkerheten. TEXT LARS CARLÉN

Peter Uvemo är sälj- och marknadschef på Grindex som tillverkar dränkbara elektriska pumpar. Under många år i branschen har han på nära håll följt hur de svenska gruvorna och deras underleverantörer blivit allt bättre på säkerhet. ‒ Jag har också besökt många gruvor utomlands, till exempel i Sydafrika och Ghana och har blivit imponerad av det höga säkerhetstänkandet, säger Peter Uvemo.

Peter Uvemo, sälj- och marknadschef, Grindex

Kommunikation är A och O Säkerhet i gruvorna handlar först och främst om att det ska vara säkert att vistas i gruvorna. Det strukturerade arbete som moderna gruvor gör för att säkerställa att alla som åker ner i gruvorna har tagit till sig kunskap för att inte äventyra säkerheten, är viktigt. Innan en person tillåts åka ner i en gruva behöver han eller hon genomgå en säkerhetsutbildning. Utbildningen kan bestå av en informativ film och därefter ställs frågor som säkerställer att personen

har tagit till sig informationen om kravet att ha på sig hjälm och vad som gäller för de gruvområden man får röra sig inom. Då arbetskraften i en gruva ofta utgörs av människor från flera länder med olika modersmål, är det vanligt att säkerhetsutbildningen genomförs på flera språk. – Det är också viktigt att skyltar och instruktionsböcker är utformade så att alla som vistas i gruvan förstår informationen, konstaterar Peter Esko, som arbetar med gruvsäkerhet på Inspecta, som bland annat certifierar gruvor i Norden. Peter Esko poängterar vikten av att

En trycktank är uppbyggd på sam­ ma sätt idag som för 50 år sedan. Om den är i gott skick är den inte farlig för att den är gammal. Peter Esko

vara uppmärksam på faror som kan uppstå på grund av att människor har skilda erfarenheter och språk men konstaterar också att det har skett stora förbättringar de senaste 15 åren, framförallt vid anlitandet av konsulter från andra länder. ‒ Numera är konsulter från till exempel Polen, Estland och Lettland

väldigt medvetna om lokala lagar och regler när de åker till ett annat land och arbetar i gruvnäringen. Dessutom har många konsulter som FOTO LULEÅFOTOGRAFERNA

Den skickliga servicepersona­ len brukar kunna upptäcka det som håller på att bli problem innan det blir problem

I pumpar kan man installera elektronisk kommunikations­ utrustning som automatiskt signalerar till en sambands­central när pumpen stannar.

FOTO GRINDEX

Motorerna i dagens gruvnäring innehåller många komponenter och är tekniskt avancerade. Gruvmiljön innebär stora påfrestningar för motorerna. Det finns gruvor som ligger allt från två kilometer under markytan till tre kilometer över. I gruvorna förekommer extrem hetta, kyla, damm och korrosion. Motorutvecklingen går fort och för att kunna underhålla och reparera motorerna krävs aktuell kunskap för att undvika dyra stopp när motorerna blir stående. Volvo Penta har tillsammans med Boliden tagit fram ett serviceupplägg för detta där Volvo Penta utbildar Bolidens personal så att de kan klara av den mesta servicen av motorerna själva istället för att behöva ringa efter personal från Volvo Pentas serviceverkstäder.

Peter Esko, försäljningschef, Inspecta

kommer hit ytterligare erfarenhet från länder som Holland, Frankrike eller Tyskland och har därmed ofta kunskap om säkerhetsrutinerna från flera länder, säger Peter Esko.

Gammal kunskap rostar sällan Det fortlöpande arbete som arbetsgivarna utför tillsammans med skyddsombuden är viktigt för att se potentiella risker i en gruva. Genom incidentrapportering går det att förebygga allt fler risker. Även den utrustning och de maskiner som används i en gruva utformas utifrån ett högt ställt säkerhetstänk. Peter Esko säger att mycket av kunskapen om vad som krävs för att utrustningen i en gruva ska vara säker går långt tillbaka. ‒ En trycktank är uppbyggd på samma sätt idag som för 50 år sedan. Om den är i gott skick är den

inte farlig för att den är gammal. På liknande sätt är det även med utrustning som hissar. ‒ När en detalj som ett handtag konstrueras för användning i en gruva utformas det så att det ska gå att lyfta maskinen flera gånger dess egen vikt utan att handtaget lossnar, säger Peter Uvemo och fortsätter att förklara att detta för att om en maskin i gruvan täcks av sten eller fastnar i lera så blir maskinen så tung att ett normalt handtag skulle ge vika.

Avancerad elektronik och teknik En starkt bidragande orsak till det lägre olycksantalet är dagens maskiner som allt oftare styrs med en mer avancerad elektronik och en utvecklad teknik som medger fjärrstyrning och därmed minskar antalet människor som behöver vistas i området när brytning sker. Sensorer som varnar om mängden gas, damm eller vattennivån bli för hög, har också haft stor betydelse för det minskade antalet olyckor. Men all ny utrustning innebär nya utmaningar. Innan ny utrustning börjar användas utförs en riskanalys med målet att eliminera riskerna. Modern utrustning som exempelvis en robot behöver ett avgränsat område där den arbetar och information att sluta arbeta om en människa kommer till området, så att inte människan skadas. På samma sätt måste maskinerna vara programmerade att följa säkerhetskraven. Till exempel får de inte slå ut varandra eller påverka säkerhetssystem som exempelvis gasvarnare, så att de slutar fungera.


e en erad fi ti r 1 Ce 090EN 1

l

Världsledande och naturlig samarbetspartner

Kundanpassad doseringsutrustning för gruvindustrin Tomals noggranna och tillförlitliga multiskruvdoserare säkerställer funktionen på reagensanläggningen och reningsprocessen för flera olika kemikalier såsom PAX, IBUX, Dextrin, Natriumdikromat, Koppar-, Zink-, Järnsulfat, Nasfroth, Kalk och Polymer. I våra leveranser ingår även storsäckstömmare, lagringsbehållare, blandningstankar, pumpstativ, pneumatiska transporter, automatikskåp med PLCstyrning för att ge dig kompletta skräddarsydda leveranser.

WATER TECHNOLOGIES

VA-Ingenjörerna, en del av Veolia Water Technologies. Samma Företag – Fler Teknologier. Med gruvprojekt och referenser runt om i världen och mer än 150 års erfarenhet av hantering och rening av gruvvatten, havsvatten, processvatten, avloppsvatten samt dricksvattenproduktion har vi kompetensen att samarbeta med ert företag för att möta de ökande kraven.

Tomals utrustning till gruvan i Garpenberg: anrikning av zink, koppar, bly, guld och silver. ISO 9001:2008 Quality Certificate

TOMAL AB, BOL 110 S-311 65 VESSIGEBRO www.tomal.se

Tel. 0346-71 31 00 Fax. 0346-71 31 39 info@tomal.se

www.vaing.se www.veoliawatertechnologies.se Tel. 046-18 21 50, info@vaing.se

Vi hjälper gruvindustrin att växa smart och hållbart! Vi erbjuder lösningar som bidrar till ökad lönsamhet och maximal säkerhet – från systemdesign och modernisering till energi- och hållbarhetstjänster. Öka säkerheten Öka produktionssäkerheten och säkerställ era resurser.

Effektivisera driften Säkra arbetsmiljön för dina medarbetare, optimera resurseffektiviteten och öka produktiviteten.

Optimera värdekedjan Optimera alla steg, från gruva till hamn, och förbättra det övergripande affärsresultatet.

schneider-electric.com/se


ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A 

14 Logistik Sjötransport Hallå där …

ANNONS

FOKUSGRUVINDUSTRIN.SE

Transportkedjans delar blir allt mer integrerade

TEXT EMILIA RADOW INGVARSON

Skärpt miljöreglering och ökade krav på resursåtervinning gör traditionell gruvvattenrening ohållbar på lång sikt. Veolia Water Technologies Sverige forskar och utvecklar olika lösningar för vattenbehandling och resursåtervinning genom hela gruvans livscykel.

Vad händer inom ert område? – Vi fortsätter att arbeta med vår egen forskning och produkt- och processutveckling inom filtrering, samt biologisk reduktion av kväve. I de egna laboratorierna bedriver vi också försöksverksamhet för vatten. – En ny lansering vi tror mycket på är MetClean – en unik process för reduktion av tungmetaller utan produktion av slam. Det som bildas är istället granuler med en torrhalt på uppemot 90 procent och som dessutom är inerta. Metoden gör att tungmetaller, lösta i vattnet, såsom exempelvis arsenik, zink och nickel reduceras med upp­emot 99 procent från olika typ­ er av gruvvatten, men även övrigt industriellt avloppsvatten. Hur ser ni på framtiden? – Vi fortsätter att satsa globalt och utveckla våra tekniker. Efterfrågan på gruvvattenreningstjänster tror vi kommer att öka i takt med att gruvindustrins sociala ansvar ökar, så framtiden tror vi starkt på!

I gruvindustrin råder tuff global konkurrens och det ställs högre och högre krav på logistiken. Kunderna förväntar sig allt miljövänligare och säkrare transporter och vill gärna i realtid kunna spåra var frakten finns. TEXT LARS CARLÉN FOTO MARIA ÅSEN

För att logistikföretagen ska kunna uppfylla gruvindustrins höga krav spelar IT en central roll. Allt fler sensorer installeras både i gruvorna och i transportledet och sensorerna kopplas samman med analysverktyg. Tack vare moderna IT-lösningar får företagen i gruvindustrin varningssignaler som gör att problem som skulle ha orsakat dyra driftstopp och förseningar numera ofta kan åtgärdas innan de uppstår. Moderna IT-lösningar gör det också möjligt att arbeta långsiktigt med att analysera och planera transporterna så att dessa blir kostnadseffektiva och smidiga.

Kompetensbehoven förändras Luleå hamn är en betydelsefull hubb i transporterna för basindustrin för norra Sverige och Finland. Hamnchefen Henrik Vuorinen har de senaste femton åren följt de omfattande förändringar som har skett i logistiken för basindustrin. Det är en utveckling som fortsätter och fler förändringar sker parallellt. För Luleå hamn påverkar det täta samarbetet med LKAB införandet av ny teknik. LKAB är idag ett mycket

För många aktörer är sjö­ transporter ett oskrivet kort. Många tror att det krävs otroliga volymer och är oflexibelt, men det stämmer inte. Henrik Vuorinen

högteknologiskt företag. Trots att gruvnäringen är en framtida tillväxtbransch räknar Luleå hamn inte med att det kommer att bli fler anställda i hamnen åren framöver utan det kommer ungefär vara lika många anställda som idag. Däremot förändras arbetsuppgifterna löpande på grund av IT:s ökande betydelse vilket påverkar personalbehovet. Exempelvis blir det för elektrikerna allt viktigare med kunskap om styr-

och reglerteknik jämfört med att som tidigare i större utsträckning ha hanterat mer traditionella arbetsuppgifter som att dra elkablar. På en hamn krävs en långsiktig syn på investeringar. Det går inte att stressa fram teknikinvesteringarna. ‒ När Luleå hamn investerar i teknik måste det vara den allra senaste tekniken, för vi kanske använder den i 30 år, säger Henrik Vuorinen. Även om Luleå hamn skyndar ganska långsamt med att installera ny teknik har mycket hänt. Exempelvis är kranarna som används här semiautomatiska, vilket innebär att skopan styrs manuellt för att hämta lasten, medan den övriga hanteringen när skopan lyfts upp och töms sker automatiskt. Henrik Vuorinen tror att det i framtiden kan bli så att en förare att manövrerar flera kranar från ett kontrollrum. I stora delar av världen är vägarna och järnvägarna hårt belastade. Därför kommer antagligen en allt större del av transporterna så småningom att gå sjövägen. ‒ För många aktörer är sjötransporter ett oskrivet kort. Många tror att det krävs otroliga volymer och är oflexibelt, men det stämmer inte, säger Henrik Vuorinen.

Klimatsmarta innovationer De olika delarna i transportkedjan för gruvindustrin blir allt mer integrerade. Det som sker är att

Tillsammans får vi ditt företag att växa!

Henrik Vuorinen, hamnchef Luleå Hamn

FOTO LULEÅ HAMN

… Magnus Nilsson, KAM Mining & Minerals Veolia Water Technologies AB, VA-ingenjörerna

olika aktörerna i allt högre utsträckning kan följa på vilken plats godset är vilket gör att logistiken blir effektivare. Henrik Vuorinen menar att spårbarheten har störst betydelse för de riktigt långa transporterna, till exempel när gods ska från Kina till Sverige. Vuorinen tror att det inom en snar framtid även kommer att vara möjligt att spåra bulktransporter på stora fartyg. Parallellt med integrationen fortsätter miljökraven på transporterna att öka. Miljöarbetet inom transportsektorn innefattar aspekter. En sådan är att i planeringen av en djuphamnsdel i Luleå hamn satsar hamnen på att installera den modernaste reningstekniken som finns. De ökade miljökraven kan även medföra att naturgas blir ett vanligt drivmedel inom en snar framtid. ‒ På forskningssidan händer mycket kring drivmedel och även solenergi och batterier kan ganska fort komma att få en stor betydelse, för att ersätta dagens båtbränsle, säger Henrik Vuorinen.

Oavsett om du är stor, liten, nystartad eller väletablerad har vi bra tjänster som passar för dig och dina kunder.


NEW BUSINESS OPPORTUNITIES

AT THE HEART OF EUROPE’S MINING INDUSTRY GOLD SPONSORS:

PARTNER:

ORGANIZER:

INTERNATIONAL TRADE FAIR & CONFERENCE SKELLEFTEÅ, SWEDEN JUNE 14-16, 2016 www.euromineepxo.com

Förlängd drifttid och färre stopp med hållbara lösningar för mekaniskt slitage

Hardface verkar för ökad lönsamhet i svensk industri Det gör vi med moderna slitmaterial och hållbara lösningar för minskat mekaniskt slitage främst inom gruvindustri, värmeverk, massa- och processindustri. Vi erbjuder konsulttjänster, utbildning, lösningar och en bred portfölj av slitmaterial som minskar slitage, effektiviserar underhållsarbetet och i slutänden förlänger drifttider och minskar oönskade produktionsstopp. Det är en god grund för ökad lönsamhet.

Mer än kalk, ansvar för en hållbar samhällsutveckling! Kalk är en miljöprodukt som renar vårt dricksvatten, neutraliserar försurade sjöar och vattendrag, förbättrar lantbrukets skördar och ger oss starka, friska djur. Kalk förbättrar miljön inom industrin genom att rena rökgaser och avlägsna svavel eller andra skadliga komponenter. Kalk ingår i många produkter i ett modernt samhälle. Vill du vara med och göra skillnad för miljön och för ett hållbart samhälle? Kontakta oss för mer information!

Nordkalk är norra Europas ledande tillverkare av kalkstensbaserade produkter för bl a miljövård, pappers-, stål- och byggmaterialindustrin samt lantbruk.

För ett hållbart nyttjande av naturresurser Sverige har stora tillgångar på framtidens metaller och mineral. För en hållbar utvinning krävs kunskap om naturen, om de geologiska förhållandena och om gröna utvinningsmetoder. Följ utvecklingen på www.sgu.se

Box 133, 691 23 Karlskoga info@hardface.se | www.hardface.se annons_di.indd 1

2015-11-13 15:54


ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A 

ANNONS

16 Utrustning Automatisering

FOTO SIMON PAULIN

Automatisering länkar samman gruvan FOTO BOLIDEN

Hallå där …

FOKUSGRUVINDUSTRIN.SE

Oskar Lundhede, produktchef, Atlas Copco

… Helge Reginiussen, statsgeolog och projektledare för SGU:s borrkärneskanningsprojekt

Oskar Lundhede

TEXT EMILIA RADOW INGVARSON

Sveriges geologiska undersökning, SGU, startade under 2014 ett tvåårigt projekt för att skanna 230 000 meter av de totalt tre miljoner meter borrkärna som finns lagrade i SGU: s borrkärnearkiv i Malå.

Helge Reginiussen, berätta om borrkärneskanningsprojektet? – Borrkärnorna skannas direkt i sina lådor med infraröd teknik. Man mäter alltså hur ljus i olika våglängdsområden reflekteras från borrkärnans yta. Målet är att skapa en databas med optiska och infraröda reflektansdata från olika bergartstyper, mineraliseringar och malmtyper. Vad kan man använda det till? – Man kan skapa en objektiv avbildning av företeelser som inte är synliga för ögat. En jämförelse med infraröda reflektansspektra kan göra det möjligt att identifiera borrkärnans mineralogiska sammansättning. SGU kommer att publicera data som både kan användas direkt samt data som kräver vidare bearbetning och kalibrering mot kända spektra för mineralidentifikation. Prospekterings- och gruvbolag, forskare med flera kommer därmed att få tillgång till ny data som kan ge ökad förståelse för berggrunden och malmer i Sverige. Med bättre kunskap om geologiska och malmbildande processer kan man möjliggöra ett mer effektivt nyttjande av landets mineralresurser.

Det samlas in mer data idag än vad vi kan hantera, viktig data som utgör under­lag vid optime­ ring.

Prospekteringsinsatser och teknikutveckling har möjliggjort expansionen av Bolidens gruva Garpenberg, som idag räknas till en av världens mest kostnadseffektiva gruvor.

Genom att öka produktiviteten och förbättra säkerheten för personalen med automatisering stärks konkurrenskraften. Fler maskiner kopplas mot varandra i ett ”sakernas internet”. TEXT WALDEMAR INGDAHL

Automatisering ökar produktiviteten och förbättrar säkerheten när färre människor behöver vistas under jord och kan medföra en mångdubbel ökning av kapaciteten, om en operatör sköter och övervakar flera maskiner samtidigt. Graden av automatisering i gruvbranschen är internationellt sett inte så hög – kostnaderna för arbetskraft understiger med råge kostnaden för maskiner. Svenska gruvor har dock arbetat med automatisering i årtionden då gruvorna generellt har en lång livslängd parallellt med en relativt dyr arbetskraft. I Kirunagruvan räknar man till exempel med att bryta malm i flera hundra år.

Effektivisering kvalitetssäkrar Styrsystem som övervakar hela produktionsprocessen – från stenkross till blästring, och ger kontrollrummet i gruvan en realtidsvisualisering av gruvan som helhet, är ett sätt att öka automatiseringen i en gruva.

Genom att bedöma varje steg i processen kan arbetet planeras över tid och man undviker flaskhalsar. Ett exempel på detta är Bolidens Garpenbergsgruvan där ett styrsystem kopplar samman gruvans vattenhantering, malmkrossar, transportband, gruvspel för människor och anriknings- och pump­stationer. Systemet styr även fläktarna och ventilationen i gruvan, och optimerar fläktarnas hastighet vilket sparar energi.

Utmaningar med en ökad digitalisering På tekniksidan syns allt fler självständiga sensorer, kameror och fjärrstyrda maskiner, som spelar en stor roll inom automatiseringsprocessen. Men i takt med ett minskat behovet av människor under jord, en ökad automation och fjärrstyrning samt förebyggande av underhåll genom fjärrdiagnos, ökar kravet på en fungerande IT och mobil infrastruktur.

Eilert Johansson, research- och projektchef, SICS Swedish ICT

Teknologin idag förbättrar säkerheten och ger större kontroll … Tanken med 5G är att man ska slippa prognostisera. Eilert Johansson

– Det samlas in mer data idag än vad vi kan hantera, viktig data som utgör underlag vid optimering av till exempel tiden som gruvan står still efter sprängning och tiden det tar att lasta maskinerna med exakt rätt mängd malm för att hålla nere slitaget och minska underhållet. De svenska gruvorna ligger dock i framkant, under den senaste sju åren har underjordsnätverk med Wifi-uppkoppling blivit standard, säger Oscar Lundhede, produktchef på Atlas Copco. – Teknologin idag förbättrar sä-

kerheten och ger större kontroll. Svårigheten ligger i att koppla de olika systemen med varandra, instämmer Eilert Johansson, research- och projektchef på SICS Swedish ICT, som arbetar med projektet PIMM – Pilot for Industrial Mobile Communication in Mining, där man använder nästa generations mobilnätsteknik, 5G, för att koppla upp och fjärrstyra maskiner och fordon i gruvan. – Tanken med 5G är att man ska slippa prognostisera. Genom att samla all data från maskiner och tekniska hjälpmedel sätter man en gemensam standard. Det första provet sker sommaren 2016, avslutar Eilert Johansson.

Smart fakta Uppkopplade industriella processer och fordon är två av de snabbast växande segmenten av ”sakernas internet” (Internet of Things). Enligt Connected Things rapporten 2015, beräknas det år 2018 att finnas cirka 35 miljoner uppkopplade saker i Sverige. Digitaliseringen av industrin i Sverige beräknas kunna bidra med 30 miljarder kronor per år i ökade intäkter fram till år 2020, enligt Telia och Arthur D. Littles rapport om Digital Transformation. Deltagare i PIMM är ABB, Boliden, Ericsson, Luleå Tekniska Universitet, SICS Swedish ICT, Volvo CE, Wolfit AB samt Telia.

For the whole story, please visit our YouTube channel.

Outotec provides leading technologies and services for the sustainable use of Earth’s natural resources. As the global leader in minerals and metals processing technology, we have developed many breakthrough technologies over the decades for our customers in metals and mining industry. We also provide innovative solutions for industrial water treatment, the utilization of alternative energy sources and the chemical industry. www.outotec.com

Källa: Telia.se


VI HAR  ÖVER  25  ÅRS  ERFARENHET     AV  BULKHANTERING Vi  levererar  alla  typer  av  transportörer     för  bulkgodshantering  som  t.ex.: •  Skruvtransportörer •  Bandtransportörer •  Skraptransportörer •  Cellmatare •  Spjäll NOXOR  AB,  Box  279,  701  45  ÖREBRO •  Askkrossar Tel:  019-­21  90  60  Fax:  019-­10  42  17 •  Pneumatisksändare     www.noxor.se  info@noxor.se •  Silos  mm.

Emission pågår. Teckningstid 19 nov - 9 dec. Delta Minerals AB är ett svenskt, globalt miljöföretag, kommersiellt lönsamt som bidrar till en förbättrad miljö. Vi gör nu en emission för att vidareutveckla verksamheten. Vi hoppas att du också vill investera i en lönsam verksamhet, till gagn för miljön och lokalbefolkningen på Filippinerna. Välkommen att delta!

Ett miljöprojekt i det mineralrika Filippinerna DI Fokus Gruvindustri Dec 2015.indd 1

www.deltaminerals.se 2015-11-23 10:30

www.normet.com

FOR TOUGH JOBS UNDERGROUND

Du, jag, hon, han, vi, ni, de … Sotkamo Silver är det första gruvbolag i Finland som har startat upp en miljöarbetsgrupp tillsammans med lokala intressenter.

SOTK A MO SILVER Normet Scandinavia AB Svetsarevägen 2 771 42 Ludvika Sverige T. +46 240 59 18 00

NORMET_141105_imageAd_Natural Resources_w123xh177

Normet Norway AS Silovegen 20 2100 Skarnes Norway T. +47 476 66 476

Kajanalands ELY-central – Sotkamo kommun – Tipasoja fiskeriförening – Tipasoja byförening Sapsoperä byförening – Sotkamo naturskyddsförening – Kajanalands social- och hälsomyndighet – Forststyrelsen (Hiidenportti nationalpark) – UPM

www.silver.fi


ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A 

18 Krönikan Lennart Gustavsson

ANNONS

FOTO PER A ADSTEN

FOKUSGRUVINDUSTRIN.SE

Branschmöjligheter och utmaningar V

ilka bilder finns av gruv­ näringen?

• Är det en kraftigt miljöstörande ålderdomlig näring eller en viktig verksamhet i teknisk framkant där vår del av världen har stora möjligheter till utveckling? • Kränker gruvnäringen ursprungsbefolkningen eller är det en näring som strävar efter konstruktiva lösningar? • Tar gruvnäringen lätt på miljö­ utmaningarna eller har man ambitioner att ligga i framkant vad gäller miljöarbete? • Skapar näringen bara kort­ variga arbetstillfällen eller är det en uthållig bransch som skapar arbetstillfällen inom både kunskaps-­och tjänstesektorn? • Stjäl gruvnäringen naturrikedomar från oss eller genererar den resurser tillbaka till samhället? Först och främst måste vi alla kanske enas om att ett modernt samhälle behöver metaller. Det är svårt att tänka sig någon verksamhet där inte metaller på ett eller annat sätt är inblandade. Uttrycket ”If it´s not grown it has to be mined” stämmer väldigt väl. Vad som sedan är viktigt att notera är hur vi kan använda metal�ler på ett smart sätt. Ett klokt sätt är att vi använder metaller om och om igen. För det är ju på det viset att metaller inte försvinner utan kan användas gång på gång. I det sammanhanget kommer återvinning in. Vi måste utveckla system inom vilka vi ser till att metaller återvinns.

Vi kan till exempel bygga vidare på den höga kompetens vi har inom återvinningen av elektronik där exempelvis Rönnskärsverken utanför Skellefteå är världsledande. Det behövs också nyproduktion. I ett modernt samhälle är det självklart att vi vill ha datorer, smarta telefoner, vindkraftverk, järnvägar, fordon med mera, samtidigt som övriga världen också vill ta del av en utveckling mot bättre livsvillkor. Förhoppningsvis kan man undvika en del av de misstag som vi i västvärlden gjort i vårt samhällsbygge, men likväl finns det ett behov av nyproduktion av metaller. Vi kan förhoppningsvis förmedla en del av de erfarenheter, såväl positiva som negativa, till de som nu bygger framtida samhällen. Sverige har enligt min mening stor potential att vara ett föregångsland vad gäller tillämpning av ny miljöteknik, efterbehandlingsmetoder, personalpolitik och hantering av motstående intressen, inom gruvnäringen. Detta ger möjlighet att de tre förutsättningarna för en hållbar utveckling (ekonomisk, social och ekologisk) samverkar. Det skapar konkurrenskraft och arbetstillfällen, samtidigt som värdefulla naturvärden och turism, rennärings- och friluftsintressen kan samverka, bevaras och utvecklas. Kort sagt – tre bollar i luften samtidigt. Det handlar om att utveckla kunskap om olika intressens verklighet. Det handlar också om att kunna föra diskussioner och samråd med

Läs krönikan i mobilen! FOKUSGRUVINDUSTRIN.SE

Lennart Gustavsson, ordförande Georange

en viss ödmjukhet. Låt mig kort kommentera de olika bilder som jag inledningsvis beskrev: • Branschen måste bli bättre på att visa att man är en modern näring i framkant med en mängd intressanta och utvecklande jobb. En bransch som siktar framåt. • Branschen måste ödmjukt hantera olika motstående intressen. Detsamma gäller alla andra verksamheter. Ett bra sätt är att öka kunskapen om varandras verklighet och verkligen prata med varandra och inte om varandra. • Branschen står för stora mängder av den totala mängd avfall som företag och hushåll genererar. Samtidigt finns minst 250 nedlagda verksamheter med koppling till gruvverksamhet. Att hantera miljöfrågor på ett klokt och framåtsyftande sätt är en stor

utmaning för branschen. I sig kan det utgöra en stor framtida konkurrensfördel. Miljökraven kommer inte att bli lägre. • Branschen kan visa vägar på hur man bygger långsiktig hållbarhet. Ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet måste gå hand i hand. De kunskaps- och tjänsteföretag som finns knutna till branschen måste synliggöras och tydligare få en lokal och regional närvaro. I detta sammanhang är det naturligtvis avgörande att branschen kan, vill och tydligt törs arbeta med jämställdhetsfrågorna. Här är det också av stor betydelse att de fackliga organisationerna aktivt och konkret medverkar. • Branschen måste ta en diskussion med det omgivande samhället om det ömsesidiga ansvaret att bidra till utveckling. Naturligtvis krävs ett lokalt/regionalt accep-

Råvaror bygger Europa – byggnorrbotniabanan.nu

terande för att bedriva gruvverksamhet. Dialogen med samhället måste utvecklas även om man tycker att man nått långt. Det kan komma att krävas ett nytt sätt att arbeta med; det som ibland kallas CSR, Corporate Social Responsibility. En av gruvnäringens stora utmaningar är att kunna visa på den betydels­e man har för olika former av utveckling. Det handlar inte enbart om gruvproduktion även om den utgör navet. Det handlar om att kunna synliggöra dels det moderna samhällets behov av metaller, dels att visa på den världsledande kunskapsoch tjänsteindustri som på ett eller annat sätt tillhör branschen. Vi behöver fler mötesplatser där olika intressen möts. Dialogen och förmågan att prata med varandra och inte om varandra är en avgör­ ande faktor för framgång. n

• Gruvorna i Sverige producerar för cirka 20 miljarder per år.

EU:s råvaruförsörjning behöver säkras. Barentsregionen är Europas skafferi. Här finns råvarorna!

• Detta förädlas för cirka 500

miljarder i landet och ytterligare 500 miljarder i Europa.

• Av Europas järnmalm

produceras 88 procent i norra Sverige.

• Handeln med råvarurika

nordvästra Ryssland har enorm utvecklingspotential.

• Norrbotniabanan möjliggör

transporter till och från Kina.


HARD WORK HAS A NAME KÖR BRUXITE G. SOM EN HÅRDIN JORT. G ET BB JO OCH FÅ

SHARQ P300 HD Hållbart 16 mm, perfekt vid grushyvling

www.olofsfors.se Tel: 0930-311 40 E-mail: order@olofsfors.se

Make your own way

Vi lyfter allt... YEARS

GRINDEX 1 9 4 0

-

2 0 1 5

En bra investering märks i det långa loppet. Det är det våra pumpar är gjorda för. En bra investering avgörs inte av priset, utan av driftkostnaden. Därför tillverkar vi pumpar för det som verkligen räknas: Lång drifttid, mindre behov av övervakning och minimerade kostnader för underhåll och reservdelar. För att kvalitet lönar sig i det långa loppet.

Manitou i Sverige Scantruck är officiel importör av

www.scantruck.se

Lasse +46 722 403 106 Anker +46 722 403 101

www.grindex.se • marketing@grindex.com


Den extra kraften, en motor i projektet. Som ökar farten, hittar lösningarna och får fler att jobba bättre tillsammans. Som bidrar med kompetens och en vision om hur saker och ting kan förbättras. Vi växer snabbt och är en av Nordens stora teknikkonsulter med 2 000 medarbetare som arbetar med energi, bygg och fastighet, infrastruktur och industri. Våra konsulter erbjuder tekniska lösningar och system för att effektivisera, automatisera och utveckla processer och produkter. Hos oss möter du specialiserade ingenjörer med bredd, spets och inte minst energi som skapar resultat! Vi kallar det Energized Engineering – det finns hos Rejlers. rejlers.se

Rejlers har lång erfarenhet av uppdrag mot gruvindustrin. Vi erbjuder en risk- och sårbarhetsanalys på din anläggning. Läs mer på rejlers.se

Fokus Gruvindustrin 151202  
Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you