Fokus Vård och omsorg 170131

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

FOKUS VÅRD OCH OMSORG INNOVATIV OCH EFFEKTIV SJUKVÅRD

JANUARI 2017

Sverige kan bli världsledande inom e-hälsa.

Sidan 10

Tryggad livssituation för cancerpatienter.

Sidan 20

ANNONS

Joakim Jardenberg: Vad har du gjort för välfärden idag?

Krönikan, sidan 22

Digitaliseringen bidrar till jämlikhet Sidan 4

Nya karriärvägar inom vården Sidan 18

Profilen

GABRIEL WIKSTRÖM ”Hälsoklyftorna måste minska”

REAL PEOPLE. REAL STORIES. REAL IMPACT.

Flowbox är en plattform för företag som vill öka varumärkeskännedomen, engagemanget och resultatet. Med Flowbox konverteras UGC från användarnas sociala medier till en modern och kraftfull marknadsföring.

GETFLOWBOX.COM

Kontakta oss för en demo på hello@getflowbox.com

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

2 Ledaren Sofia Rydgren Stale

ANNONS

FOKUSVÅRDOCHOMSORG.SE

Läs mer om...

Sjukvårdens kompetensutveckling – ett nationellt ansvarstagande

V

i har nyligen lämnat ett år bakom oss. Tanken på att vi har ett helt nytt år framför oss med nya möjligheter och erfarenheter känns spännande.

För mig vars hjärta klappar lite extra för utbildning och forskning inom läkarkåren kommer året att bjuda på flera spännande arbeten. I maj ska regeringens utredare Jens Schollin presentera sitt förslag om hur läkares grundutbildning och vidare specialisering kan länkas ihop. Detta är ett arbete Läkarförbundet är djupt engagerade i och som vi kommer att följa nära och med stort intresse.

Vi har länge arbetat för en modernisering av läkares grundutbildning och det har länge funnits ett stort behov av att våga tänka nytt och skapa ett utbildningssystem som går i takt med tiden. Syftet har varit att reformera läkarutbildningen för att möta de utmaningar hälso- och sjukvården står inför. Stora delar av Europa har moderniserat sina utbildningssystem och Sverige behöver göra detsamma för att inte hamna i bakvattnet.

För att kedjan från en legitimationsgrundande grundutbildning utan AT till specialistbevis ska bli komplett behöver vi en introduktionstjänst som ligger mellan legitimation och ST. En introduktion öppen för alla, oavsett utbildningsland, som ger en trygg och strukturerad väg in i yrkeslivet. Idag är det mer än hälften av de legitimationer som Socialstyrelsen utfärdar som går till utlandsutbildade läkare. De utgör ett på alla sätt välkommet tillskott i vården och förtjänar samma introduktion som läkare utbildade i Sverige.

Så till nästa glädjeämne – forskning.

När forskningspropositionen ”Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft” presenterades förra året fanns flera av de frågor Läkarförbundet kämpat för med; som ökade basanslag och förbättrade villkor och karriärvägar för unga forskare.

Forskarutbildade läkare utgör en viktig och naturlig brygga mellan forskning, undervisning och dagligt sjukvårdsarbete, och bidrar till att nya medicinska rön kan omsättas i praktiken. Forskning är tyvärr ett

otryggt karriärval, och läkare är idag en yrkesgrupp som förlorar i livslön på att disputera. Det är därför viktigt att skapa förutsättningar för långsiktiga satsningar och säkra rekryteringen av framtidens forskare. För att detta ska bli verklighet behövs fler kombinationsanställningar och en utvidgning av vilka som har möjlighet att få tillgång till dessa tjänster. Att kunna kombinera forskning och klinisk verksamhet under trygga anställningsformer skulle stärka svensk forskning.

Det vore synnerligen olyckligt för samhället – och för den enskilde individen – om undermåliga villkor och karriärvägar tvingar dagens och framtidens kliniska forskare att välja bort forskning.

Och till sist smolket i glädjebägaren – läkarnas fortbildning. Från redan låga nivåer fortsätter läkarnas tid för fortbildning att minska kraftigt.

Det är beklämmande i en verksamhet som är så kunskapsintensiv som hälso- och sjukvård är. Att tillgången till fortbildning varierar kraftigt över landet gör dessutom att vi står allt längre ifrån en jämlik vård. Vi behö-

Text Alexandra Ekström Madrid , Annika Wihlborg, Lotta Svedberg Omslagsbild Kristian Pohl/Regeringskansliet Grafisk formgivning Smart Media Publishing AB

14

04 Aktuellt Digitalisering 05 Forskning Life science 06 Utmaning Så ska vården rustas 10 Aktuellt E-hälsa 12 Profilen Gabriel Wikström 14 Aktuellt Läkemedelsbranschen 18 Fokus Karriär 20 Aktuellt Sjukvård 22 Krönikan Joakim Jardenberg

Trevlig läsning!

Therese Näve Projektledare

Sofia Rydgren Stale, ordförande i Sveriges läkarförbunds utbildnings- och forskningsdelegation

DETTA ÄR SMART MEDIA

FOKUS VÅRD OCH OMSORG Projektledare Therese Näve therese.nave@smartmediaagency.se Vd Marcus Carloni Redaktionschef Louise Harvig Olsmar

ver se ett tydligare nationellt ansvarstagande för hälso- och sjukvårdens kompetensutveckling i form av en föreskrift. Läkares fortbildning är en angelägenhet för hela samhället. ■

06

Layout och repro Johan Umenius Distribution Dagens Industri, januari 2017 Tryck Bold Printing, Stockholm; Bold Printing, Malmö; Bold Printing, Borås; Daily Print, Umeå Webb www.fokusvårdochomsorg.se

Smart Media är en ledande aktör inom content marketing och native advertising.

Våra kampanjer distribueras både i ledande dagspress och digitalt. Starkt ämnesfokus är vår grundidé. Genom kreativa medialösningar hjälper vi dig att stärka ditt varumärke och skapa mervärde för din målgrupp – genom ett högkvalitativt och engagerande innehåll som manar läsarna, dina kunder, att agera.

Smart Media Publishing Sverige AB Riddargatan 17, 114 57 Stockholm Tel 08-122 03 221 Email redaktion@smartmediaagency.se Webb www.smartmediapublishing.com

DETTA ÄR EN ANNONS FRÅN SOCIALSTYRELSEN

Det viktiga är att patienterna får rätt diagnos och behandling, och i rätt tid och av rätt person Charlotta George

Charlotta George, sakkunnig i patientsäkerhet och chief nurse officer på Socialstyrelsen

Satsning för ökad patientsäkerhet Cirka 100 000 patienter skadas inom vården i Sverige varje år. Men på uppdrag av regeringen leder och samordnar Socialstyrelsen ett intensivt arbete för att utarbeta och tillgängliggöra ett samlat stöd till hälso- och sjukvården. Det handlar om hur vi tillsammans ska kunna hjälpas åt för att minska på vårdskadorna.

TEXT LOTTA SVEDBERG

När man tidigare har talat om patientsäkerhet har det i huvudsak handlat om sjukhusvård, och speciellt akutsjukvård, operation och intensivvård. Men arbetet med patientsäkerhet håller på att breddas och berör nu även hemsjukvården, psykiatrin och primärvården. Det är dock lätt att känna sig lite osäker på uttrycket patientsäkerhet, men i patientsäkerhetslagen finns en tydlig definition; hur vi skyddar oss mot vårdskador.

– Om en patient skadas i sin kontakt med hälso- och sjukvården på grund av brist på adekvata åtgärder klassificeras det som en vårdskada, den kan vara allt från ringa till allvarlig, förklarar Charlotta George, sakkunnig i patientsäkerhet och chief nurse officer på Socialstyrelsen.

– Målet är förstås att ingen patient ska behöva skadas under sin kontakt med hälso- och sjukvården, men vi får inte glömma att det är en riskfylld verksamhet, och många patienter är väldigt sjuka, äldre och sköra. I varje enskilt fall blir ansvariga vårdgivare tvungna att väga nyttan mot riskerna innan man tar beslut om svåra behandlingar.

Socialstyrelsen fick för drygt ett år sedan i uppdrag av regeringen att utveckla och tillgängliggöra ett brett samlat stöd om patientsäkerhet, som riktar sig till chefer, ledare och medarbetare inom vården. Det kommer i första steget att resultera i en webbplats, som lanseras nu i maj, och ska innehålla information om patientsäkerhet, relevanta metoder och verktyg, filmer och egen podcast. Framför allt ska stödet rikta in sig på hur man kan förebygga att patienter drabbas, ledarskapets och säkerhetskulturens betydelse, riskområden och hur patienter som drabbas ska tas omhand.

– Cirka 100 000 patienter skadas inom vården i Sverige varje år, och i drygt en tredjedel av fallen rör det sig om vårdrelaterade infektioner, och sedan följer kirurgiska skador, läkemedelsskador, fallskador och trycksår, fortsätter Charlotta George. Det vore svårt att ha en uttalad nollvision, patienter kommer tyvärr alltid att utsättas för risker, men vi behöver ha ett mer tillåtande och lärande arbetsklimat, där vi kan dela med oss av både misstag och kunskap till varandra.

Världsunik granskning Mellan januari 2013 och juni 2016 har SKL med stöd av Socialstyrelsen och i samverkan med landstingen låtit granska nära 60 000 sjukhusjournaler, för att hitta patienter som har drabbats av skador och vårdskador. Omfattningen av journalgranskningen är världsunik och arbetet har utförts med hjälp av specialutbildade team på cirka 60 av landets sjukhus, och därefter har resultaten analyserats på en nationell och regional nivå. År 2016 påbörjades även arbetet med att granska journaler inom hemsjukvården och under 2017 ska motsvarande arbete utföras på olika psykiatriska kliniker, både inom öppen och sluten vård.

– Under året som har gått har vi arbetat intensivt för att ta reda på vad som ska ingå i det här samlade stödet, hur vi tillsammans ska kunna hjälpas åt för att bredda kunskapen och minska på vårdskadorna. Vi har bland annat bjudit in till workshops med representanter från primärvården, hemsjukvården, ambulanssjukvården, psykiatrin, tandvården, sjukhusvården och

studenter, samt till hearings med patienter och deras närstående.

Socialstyrelsens och SKL:s återkommande vårdskademätningar visar att cirka 100 000 patienter skadas inom sjukhusvården varje år, en siffra som har sett likadan ut sedan den första mätningen gjordes 2007, men däremot har antalet patienter med vårdrelaterade infektioner, blåsöverfyllnad och svikt i vitala funktioner minskat betydligt, likaså patienter med bestående men och antalet avlidna patienter.

Samtidigt har dock andelen utlokaliserade sjukhuspatienter ökat till nästan 5 procent första halvåret 2016, vilket gör att risken för vårdskador fördubblas.

– Det är en brist på vårdplatser och vårdpersonal med rätt kompetens, en äldre och multisjuk patient som har en hjärtsjukdom kan till exempel läggas in på ortopeden i stället för på medicinkliniken, fortsätter Charlotta George. Då kanske du inte har tillgång till personal med rätt kompetens på din avdelning, och det är naturligtvis ett stort problem.

Insatser på många nivåer behövs För att öka patientsäkerheten behövs insatser på många olika nivåer, nationell, regional och lokal. Det handlar om allt från att ha IT-system som kommunicerar med varandra och en gemensam läkemedelslista till att satsa på kompetensutveckling, tillräcklig bemanning och ett gott arbetsklimat för personalen.

Många av utmaningarna i vården är gemensamma, bland annat att vårdtiderna på sjukhusen blir allt kortare och att äldre och multisjuka patienter vårdas i hemmet i allt större utsträckning. Det ställer nya och högre krav på samordning av

insatser och rätt kompetens, eftersom det ofta är en avancerad och teknikkrävande vård som ska ges till patienter med ett stort vårdbehov.

– Det är också en utmaning att vi har brist på sjuksköterskor, framför allt på sjuksköterskor med specialistutbildning. Många har på grund av bristande arbetsmiljö eller få möjligheter till utveckling valt att lämna sjukvården och börjat arbeta inom helt andra sektorer.

Här behövs det kraftfulla insatser för att vända trenden.

Sammanfattningsvis handlar det om att vi ska skapa en god sjukvård, det vill säga att den är kunskapsbaserad, individuellt anpassad, säker, tillgänglig och jämlik. Det är när det brister i dessa led som risken för en vårdskada uppstår. Vi ska som patienter alltid kunna känna oss trygga när vi blir omhändertagna av sjukvården.

FAKTA Socialstyrelsens arbete för ökad patientsäkerhet sker i samarbete med många olika aktörer, bland annat Folkhälso­ myndigheten, Läkemedelsver­ ket, IVO, e­hälsomyndigheten, SKL, Svenska läkarsällskapet, Svensk Sjuksköterskeförening, Patientnämnden, LÖF, Vårdföre­ tagarna och SLL, som represen­ tant för landstingen.

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

4 Aktuellt Digitalisering

ANNONS

FOKUSVÅRDOCHOMSORG.SE

Stora vinster på att digitalisera vården

Andreas Winqvist, vd MedHelp

Om vården ska klara sitt framtida uppdrag krävs en allt högre digitaliserings­ takt. Sjukvårdens med­ arbetare behöver också kompetensutvecklas kontinuerligt.

TEXT ANNIKA WIHLBORG

Digitaliseringen kan medföra många fördelar för hela hälso- och sjukvården, inte minst i form av ökad effektivitet, förbättrad tillgänglighet för patienten samt att resurserna hos sjukvårdens medarbetare kan tillvaratas på bästa möjliga sätt.

–Digitaliseringen bidrar till en mer jämlik vård eftersom det inte längre spelar någon roll var i Sverige patienten befinner sig. Digitaliseringsutvecklingen möjliggör också en ökad tillgänglighet för patienten, som enkelt kan boka ett digitalt vårdmöte

via videolänk istället för att vänta på att få en tid för ett fysiskt besök, säger Andreas Winqvist, vd på MedHelp.

Det är viktigt att ge patienten möjlighet att ta kontakt med hälsooch sjukvården på sina egna villkor, när de verkligen behöver hjälp. I dagsläget är sjukvården i mångt och mycket kalenderstyrd och inte behovsstyrd, vilket inte är optimalt utifrån ett patientperspektiv.

Ökad tillgänglighet med digitalt stöd I samarbete med bland annat Karolinska universitetssjukhuset, Telia, Riksförbundet HjärtLung samt ett antal sjukhus runtom i landet deltar MedHelp i ett nationellt projekt där man testar e-hälsolösningar på lungsjuka patienter med KOL. Projektet gör sjukvården tillgänglig i stort sett dygnet runt för de patienter som ingår i studien. Det innebär att KOLpatienterna vid behov snabbt kan få

Digitaliseringsutvecklingen bidrar till en mer jämlik vård eftersom det inte längre spelar någon roll var i Sverige patienten befinner sig en läkarkonsultation via videolänk, vilket i sin tur innebär att de slipper lämna hemmet. De får dessutom rådgivning, svar på sina frågor och hjälp med de eventuella läkemedel som skrivits ut. Det blir lättare för patienten som får bättre hjälp utifrån sina behov och för sjukvården innebär det stora resursbesparingar.

Han betonar främst två stora utmaningar för hälso-och sjukvårdens digitaliseringsutveckling: de juridiska barriärerna i form av lagar som inte är uppdaterade utifrån digitaliseringens verklighet samt organisatoriska barriärer i form av sjukvårdspolitiker med tjänstemän som inte alltid vågar anamma och

implementera de nya arbetssätt som implementeringen kräver.

En konsekvens av de juridiska utmaningarna är exempelvis överföring av information mellan vårdgivare och att man ännu inte anpassat lagen för den nya tekniken.

Äldre patienter är för digitaliseringen Lagstiftningen är ofta komplicerad och inte alltid i fas med den snabba digitaliseringsutvecklingen. Den behöver anpassas till framtidens villkor.

– För att Sverige ska nå sin vision om att vara ledande i världen på att tillvarata digitaliseringens möjlighe-

ter senast 2025 krävs att arbetet med regelanpassningar påskyndas, säger Andreas Winqvist.

Han menar att för många landstingspolitiker och tjänstemän är av uppfattningen att många sjuka och/ eller äldre patienter inte är intresserade av att ta till sig ny teknik.

Andreas Winqvists erfarenhet är snarare tvärtom, han anser att intresset för att ta till sig och använda ny teknik i vården generellt sett är stort, även bland äldre patienter.

Det stärks också av det arbete som många patientföreningar bedriver för att förbättra för sina medlemmar, där digitaliseringsutvecklingen av hälsooch sjukvården är en viktig del.

Vi effektiviserar den digitala utvecklingen i vården.

Nyfiken på hur vi får människor friskare? www.medhelp.se

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

FOTO INGELA VÅGSUND

Forskning Life science 5 FOTO RICKARD L. ERIKSSON

FOTO ADOBE STOCK

FOKUSVÅRDOCHOMSORG.SE

ANNONS

Kristina Willgård, vd, AdLlife

Klementina Österberg, vd, GU Ventures

Björn Sjöstrand, vd, Scandinavian Biopharma

Regeringen behöver satsa mer på life science Life science i Sverige har historiskt varit starkt. Nu måste mer pengar skjutas till – allt för att hjälpa fler människor till rätt vård.

Smart fakta

TEXT ALEXANDRA EKSTRÖM MADRID

Life Science-branschen, som består av de företag som utvecklar nya medicinska innovationer och tjänster, har historiskt sett varit stark i Sverige.

Varje år listar Boston Consulting Group världens 50 mest innovativa företag och 2016 var tyvärr inte ett enda svenskt bolag representerat.

Apple låg i toppen men i listan följde sedan flertalet internationella Life Science-bolag. Sverige har dock fortfarande potential att utveckla fler innovationer men det krävs resurser.

– Vi utvecklar just nu ett vaccin och förhoppningen är att vaccinet ska kunna förhindra att flera hundratusen barn dör i diarrésjukdomar varje år, säger Björn Sjöstrand, vd på Scandinavian Biopharma.

Partners utomlands Utvecklingen av det nya vaccinet, som också kommer att fungera som ett vaccin för turister och andra resenärer, är finansierat av Bill and Melinda Gates foundation vilket har varit en förutsättning.

Björn Sjöstrand menar att svenska riskkapital-bolag är mer intresserade av att investera i teknik än i Life Science. Dessutom kan inte till exempel Vinnova bidra med tillräckligt med kapital för att säkerställa ett helt utvecklingsprojekt av den här storleken. Små bolag söker därför ofta partners utomlands och utvecklingen av nya svenska idéer hamnar därför inte i Sverige.

– Fler statliga aktörer måste ge stöd åt läkemedelsutveckling. Dels för att Sverige satsar redan mycket

pengar på forskning inom området, vilket på ett sätt vore bortkastat om vi inte gjorde något med forskningsresultaten, och dels för att det saknas riskkapital i tidig fas, säger Klementina Österberg, vd på GU Ventures.

– När staten fungerar som ankarinvesterare kommer detta motivera andra aktörer att ta risk och investera i Life Science. På det sättet kan man hålla innovation och jobbtillfällen i Sverige för att sedan exportera en färdig produkt, säger Björn Sjöstrand.

Dessutom behöver sjukvården i Sverige utvecklas. Vi ligger efter när det gäller digitaliseringen inom vården samt användandet av nya innovativa lösningar, vilket kanske i största utsträckning beror på komplicerad byråkrati. Kristina Willgård, vd på AddLife, menar att eftersom vården är uppdelad på så många olika beslutsorgan är det svårt att få igenom breda gemensamma beslut.

– Forskare är bra på att använda de senaste tekniska lösningarna eftersom de krävs för att driva forskningen framåt. Sjukvården är däremot lite mer långsam när det gäller att anamma nya tjänster och innovationer, säger hon.

Klementina Österberg håller med och menar att det redan finns startups med viktiga innovationer.

Det är nya produkter och tjänster som leder till kortare vårdköer, effektivare vård och möjligheter till att bättre säkerställda processer men de har svårt att nå sjukvården.

– Det måste också bli bättre förutsättningar för vården att göra

innovationsupphandlingar. Små företag med bra innovationer har svårt att klara kraven för offentlig upphandling som de ser ut idag, säger hon.

Gör vården proaktiv!

7 av 10 medicinska beslut i sjukvården grundar sig på användningen av diagnostik. Genom att satsa mer pengar på att förbättra diagnostiken kan man göra vården mer proaktiv istället för reaktiv. Kan man testa för fler sjukdomar direkt på vårdcentralerna genom moderna digitala lösningar skulle man i större utsträckning kunna ställa rätt diagnos direkt och till exempel förskriva rätt antibiotika från början. Det minskar också risken för ytterligare spridning av multiresistenta bakterier som är ett stort problem idag.

– Det är viktigt med stora och bra sjukhus med spetskompetens, men att utveckla primärvården kan förhindra att många hamnar på akuten eller i ett senare skede blir inlagda på sjukhus, förtydligar Kristina Willgård.

För att kunna digitalisera vården och använda produkter och tjänster, så som mer avancerad diagnostik, behövs ett helikopterperspektiv och gemensamma beslut över hela landet. En bra och välfungerande vård bidrar inte bara till att fler patienter överlever och har en god livskvalitet. Det bidrar också i sin tur till ytterligare utveckling av nya metoder och innovationer som kan gagna hela världen.

Scandinavian Biopharma Ett forskande svenskt biotechföretag som distribuerar, marknadsför och säljer vacciner, immunglobuliner och dentalprodukter på den nordiska marknaden. Tillsammans med den amerikanska organisationen PATH Vaccine Solutions och Göteborgs Universitet utvecklar de ett nytt turistdiarrévaccin.

AddLife AddLife är en börsnoterad koncern som består av ett 30-tal bolag verksamma framförallt på den nordiska Life Sciencemarknaden. Bolaget fokuserar primärt på utvalda nischer inom marknadsområdena diagnostik, medicinteknik och biomedicinsk forskning och laboratorieanalys. AddLife har organiserat sin verksamhet i två affärsområden; Labtech och Medtech.

GU Ventures GU Ventures är helägt av svenska staten och förvaltas av Göteborgs universitet. Bolaget bedriver en inkubator och en såddinvesteringsverksamhet som har topprankats av UBI Global Index.137 startups har fått stöd och 100 bedriver verksamhet idag. Externa finansiärer är bland andra Västra Götalandsregionen, VINNOVA, Tillväxtverket och EU.

HJÄLP SYRIEN!

Swisha valfri gåva till 123 000 46 48 eller sms:a AKUT SYRIEN till 72 900 och skänk 100 kr.

Genom att sms:a eller swisha godkänner du att bli kontaktad av Röda Korset. Dina personuppgifter hanteras enligt PUL.

Aktuellt FOTO RICKARD L. ERIKSSON

ANNONS

Digital utveckling av vården – redskap för ökad jämlikhet Den tekniska utvecklingen i samhället går i en rasande fart samtidigt som vårdens arbetssätt utvecklas långsamt och gamla rutiner och teknik lever kvar. Den digitala arbetsmiljön ligger långt efter samhället i stort. Regeringens och SKL:s gemensamma e-hälsovision; att Sverige 2025 ska vara världsbäst på att utnyttja digitaliseringens möjligheter inom hälsa, vård och omsorg, ställer höga krav på utveckling.

Kostnadseffektiva investeringar Med ny teknik kommer ofta löftet om effektivitet tätt följt av löftet om besparingar. Flera konsultrapporter har de senaste åren visat hur mycket pengar som kan sparas i sjukvården med hjälp av digitalisering. Men besparingar är inte den bästa motorn i förändringsarbetet, speciellt inte i ett skede när stora investeringar i teknik och verksamhetsutveckling krävs för att komma framåt.

Distansteknik ökar delaktighet Runt om i landet ser vi exempel på framgångsrika användningsområden för ny teknik som också utvecklar arbetssätten i vården. I Västerbotten innebär nyttjandet av distansteknik för hjärtultraljud att flera specialister samtidigt är med i rummet med patienten och att mer initierade beslut kan fattas på kortare tid med större patientdelaktighet.

Förändringar kan ske snabbt om drivkraften finns. Ett exempel är Hematologmottagningen på Norrlands Universitetssjukhus där ett nytt arbetssätt kunde implementerades på bara några veckor. Mottagningen gick från traditionella besök till ett arbetssätt med delvis digitala distansbesök.

Patienterna sparade både tid och kraft och med färre resor minskade också kostnaderna avsevärt. Som framgångsfaktor listades ”peppad personal” engagemang för patienterna och möjligheten att vara del i utvecklingen var nyckeln.

Ska vi bli världsbäst 2025 krävs det ett modigt ledarskap på alla nivåer som kombinerar verksamhetsutveckling och delaktighet.

Emma Spak Ordförande i Läkarförbundets råd för läkemedel, IT och Medicinteknik

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ă„ R E N A N N O N S F R Ă… N S M A R T M E D I A

6 Utmaning Hälso- och sjukvürd

ANNONS

FOKUSVĂ…RDOCHOMSORG.SE

Vürdens framtida utmaningar är här Nya arbetssätt, upp­ muntrat innovationstänk hos medarbetarna och ständig utvärdering av verksamheten – sü ska vürden rustas fÜr framtiden.

Mobil signering av läkemedel Ükar kvaliteten i den kommunala vürden FOTO STEFAN SANDSTRÖM

Alfa e-Läkemedel är lÜsningen fÜr digital signering av HSL- och SOLinsatser fÜr kommunal omsorg sü som hemtjänst och särskilda boenden. Som sjukskÜterska für du tillgüng till aktuella ordinationer genom SITHS-kort och kan sen fÜlja verksamhetens läkemedelsÜverlämningar i realtid. Personalen für tydliga signeringslistor i mobilen som enkelt signeras när ett läkemedel har Üverlämnats. Larm püminner när en insats inte har utfÜrts inom avsatt tid. Det gür även bra att signera insatser som rehab, näringsdrycker, süromläggning med mera. Arbetssättet leder till att de flesta avvikelser kopplade till läkemedelshantering fÜrsvinner helt.

Alfa e-Läkemedel har infÜrts pü münga av landets kommuner som snabbt ser stora kvalitetsfÜrbättringar.

Vill du veta mer?

Rickard Svensson Alfa Kommun & Landsting AB Hornsgatan 15 118 46 Stockholm +46 (0) 703-79 06 12 rickard.svensson@alfakl.se www.alfakl.se

TEXT ANNIKA WIHLBORG

FÜr Stockholms läns landsting, som tillsammans med kommuner och privata vürdgivare ger vürd till cirka 2,5 miljoner invünare, tog det ungefär ett ür att planera och genomfÜra omläggningen av läkemedelsfÜrsÜrjningen. Fü utomstüende fÜrstod hur komplicerat och omfattande detta projekt var.

Omfattande fÜrändringsarbete Nyckeln till att klara fÜrändringarna pü ett säkert sätt var att gÜra en successiv omläggning, involvera medarbetare frün verksamheten i projektet och hela tiden lära av processen.

Omläggningen innebar bland annat att Stockholms läns landsting har fÜrstärkt sin sjukhusapoteksfunktion och etablerat en egen plattform fÜr e-handel. Dessutom räknar man med att minska läkemedelshanteringskostnaderna med cirka 50 miljoner kronor, pengar som frigÜrs till bättre ändamül inom vürden. – Den här typen av omläggningar, upphandlingar av kringtjänster som inte hÜr till sjukvürdens kärnverksamhet, är nÜdvändiga fÜr att hälso- och sjukvürden i Stockholms län ska klara av sitt framtida uppdrag med ett Ükande antal invünare.

Dü är det viktigt att stärka effektiviteten i hela verksamheten. Det är samtidigt viktigt att ständigt värna om en hÜg patientsäkerhet, säger Lars Gundhe, vd pü konsultbolaget Grandezza, som svarade fÜr programledningen av utvecklings- och fÜrändringsprojekten som bedrevs

lokalt och i landstingets gemensamma projektorganisation i samband med att Stockholms läns landsting genomfÜrde en omfattande omläggning av sin läkemedelsfÜrsÜrjning.

Fokus pü kärnverksamheten Lars betraktar den här typen av upphandlingar och omläggningar som en naturlig konsekvens av att sjukvürden i framtiden behÜver fokusera allt mer pü sin kärnverksamhet, vilket innebär att funktioner som logistik, tvätt, matfÜrsÜrjning och läkemedelsfÜrsÜrjning i Ükad utsträckning behÜver läggas ut pü externa leverantÜrer. I det här sammanhanget har hälso- och sjukvürden stor nytta av att kontinuerligt kunna analysera sin verksamhet och sina behov, gärna med hjälp av leaninspirerad metodik. – Tydliga kravställningar i form av ett gediget kravställningsarbete innan upphandlingen sätter igüng är viktigt fÜr att kvaliteten och patientsäkerheten ska kunna bibehüllas, oavsett vilken leverantÜr som vinner upphandlingen. Även om en tidigare leverantÜr für ett fÜrnyat fÜrtroende sü krävs ändü ofta en omläggning av tjänsterna eftersom omvärlden ständigt fÜrändras. Även om landstinget fortsätter att anlita samma leverantÜr har deras krav och behov ofta fÜrändrats, vilket innebär att kraven pü leverantÜren ocksü fÜrändras, säger Lars Gundhe.

Hüllbar arbetsmiljÜ En sund och bra arbetsmiljÜ är fÜrstüs en central del av framtidens hüllbara sjukvürd. FÜr de medarbetare som har stillasittande jobb är det viktigt att inte sitta still fÜr länge och att integrera olika typer av vardagsmotion, även pü arbetsplatsen.

Att ta en promenad pü lunchen eller att regelbundet lämna skrivbordet fÜr att gü och kopiera papper, hämta kaffe eller liknande gÜr skillnad fÜr

Lars Gundhe, vd, Grandezza

Även om en tidigare leverantÜr für ett fÜrnyat fÜrtroende sü krävs ändü en omläggning av tjänsterna eftersom omvärlden ständigt fÜrändras Anders Hallqvist

individens kort- och lüngsiktiga välbefinnande. – Ett sätt att fü in vardagsmotion pü arbetsplatsen är att installera promenadband som gÜr det mÜjligt fÜr medarbetare med skrivbordsjobb att promenera i lüngsam takt medan de arbetar. Genom att promenera uppemot en mil om dagen für medarbetaren tillgüng till lügintensiv träning som bland annat minskar risken fÜr hjärt- och kärlsjukdomar, fÜrbygger ryggproblem och gÜr dem piggare och friskare. Arbetsgivare som vill gÜra det enkelt fÜr sina medarbetare att integrera vardags-

motion i arbetsdagen kan även välja att placera ut motionscyklar eller balansplattor runtom pü arbetsplatsen, säger Stefan Wennergren, vd pü Walkplace.

Vüra kroppar är byggda fÜr rÜrelse, det är därfÜr optimalt om man kan undvika mer än fyra timmars stillasittande per dag. Det kan räcka att man reser sig upp och tar en liten bensträckare en güng i timmen. Den som vill bli pümind när det är dags att rÜra pü sig kan installera en app i sin mobiltelefon som püminner sü snart det är dags att ta en mikropaus.

halvsida DI.indd 1

2017-01-23 11:38:40

Förändra till det bättre Förändringstrycket på offentlig verksamhet är idag stort och det fortsätter att öka.Våra behov som invånare, tekniska möjligheter och omvärldsfaktorer är de viktigaste drivkrafterna. Att förändra till det bättre låter självklart, men alldeles för många initiativ misslyckas – siffrorna visar på cirka 80 %.

Så måste det inte vara. Både forskning och erfarenhet visar att genom att använda några sunda principer i praktiskt förändringsarbete tydliggör man riktningen, stärker sin förmåga och når påvisbara resultat.

Vi hjälper dig från start till mål. Med bred erfarenhet och kunskap om människor och organisationer i förändring skapar vi konkreta positiva resultat. Bland våra uppdragsgivare inom offentlig verksamhet finns Trafikverket, Stockholms läns landsting, Inera och Sveriges Kommuner och Landsting.

Nyfiken på hur man kan arbeta för att lyckas med förändringar som verkligen blir förbättringar?

LET’S RETHINK BUSINESS LAW

Välkommen att läsa mer på www.grandezza.se eller kontakta oss på kontakt@grandezza.se!

MORRISLAW.SE

kontakt@grandezza.se • 08-556 238 45 • www.grandezza.se

GU Ventures gratulerar

GU Ventures vision är att förbättra världen genom att kommersialisera nya banbrytande idéer. För att uppnå det behövs engagerade, duktiga och drivna individer, som med egen övertygelse gör exceptionella saker. Under 2016 har nedan personer utmärkt sig särskilt bland de flera hundratals som vi arbetar med. Därför lyfter GU Ventures fram dem som förebilder, tackar för deras insatser och gratulerar till ett exceptionellt resultat!

-

FAKTA GU Ventures har i 20 år kommersialiserat innovativa idéer med koppling till Göteborgs universitet. Bolaget bedriver en inkubator- och såddinvesteringsverksamhet, som har topprankats av UBI Global Index.

Resultat: - 137 start-ups har fått stöd - 100 bedriver verksamhet - 30 ingår i inkubatorn - 13 ingår i förinkubatorn - i ett 30-tal start-ups har GU Ventures sålt sina andelar med god avkastning - 10 är börsnoterade

Årets ledare Sara Malcus, VD för MetaboGen AB Sara Malcus har landat en stor och viktig affär för mikrobiomföretaget MetaboGen med ett globalt läkemedelsbolag, Ferring Pharmaceuticals. Affären gällde en ny indikation för MetaboGen, graviditetsklåda. Hon har även startat en klinisk studie tillsammans med sjukvården. Vid lyckat utfall av studien är målet att utveckla behandling mot graviditetsklåda. MetaboGen driver även program inom graviditetsdiabetes med målet att minska utveckling av diabetes hos mamma och barn baserat på tarmfloran. Sara har utfört allt detta på ett imponerande och professionellt sätt, som visar vilken skicklig ledare hon är. www.metabogen.com

Årets grundare Erik Gatenholm, Hector Martinez, Gusten Danielsson, Jockum Svanberg, grundare, samt styrelseordförande Göran Nordlund i Cellink AB

Årets medarbetare Lorna Fletcher, IP expert och affärsutvecklare vid GU Ventures AB

Grundarna av Cellink har startat sin verksamhet för ett år sedan. På den korta tiden har de tagit fram en 3D-bioskrivare och eget biobläck, vilka de har sålt och levererat till kunder i drygt 30 länder. De har även attraherat kapital i två rundor och noterat Cellinks B-aktie på Nasdaq First North, där aktiekursen har fyrdubblats sedan november. De har även vunnit en mängd utmärkelser för sin affärsidé och sitt entreprenörskap. De utgör ett mycket imponerade grundarteam!

Lorna Fletcher har etablerat en rutinerad process för verifieringsarbetet och utfört det i gott samarbete med Forsknings- & innovationskontoret och GU Ventures. Hon har därtill stöttat utveckling av bl. a. inkubatorbolaget Kromnigon inom flourescence mikroskopi och medverkat till en strategisk aktieaffär. Avyttringen har gett GU Ventures 4 ggr pengarna på 2 år. Allt detta har Lorna uppnått på deltid medan hon varit deltidsföräldraledig med en 1-åring under 2016. Hon har skapat ett gott samarbetsklimat med punktliga leveranser och hög servicenivå.

www.cellink.eu

www.guventures.com

GU Ventures är helägt av svenska staten och förvaltas av Göteborgs universitet.

Externa finansiärer är Västra Götalandsregionen, VINNOVA, Tillväxtverket, EU, m.fl. Är du intresserad av att jobba med oss och att saminvestera med oss för att stötta dessa start-ups, kontakta oss på: information@ventures.gu.se.

Läs mer på: www.guventures. com, samt följs oss på LinkedIn, Twitter och Facebook.

AroCell utvecklar tester som kan bidra till säkrare prognos, monitorering av behandling och uppföljning av cancerpatienter.

Flera kliniska studier pågår med patenterad teknologi, som ger värdefull information angående hastigheten på celldelning hos patienten. Ännu en studie har accepterats för presentation på en vetenskaplig kongress i USA senare under våren 2017.

Nyligen accepterades ytterligare ett abstract om AroCells produkt som kommer att presenteras på en vetenskaplig kongress i USA under våren. Kongressen (AARC – American Association for Cancer Research) har fokus på forskning inom cancer. Den aktuella studien visar att när AroCells produkt TK 210 ELISA kombineras med andra biomarkörer på prostatapatienter så förbättras noggranheten i testresultaten. Detta leder till att klinikerna får bättre information och kan fatta bättre beslut för hur patienterna kan behandlas, säger Jan Stålemark, VD på AroCell AB (publ). Vi har tidigare sett likande resultat i en studie som publicerades i Tumor Biology våren 2016 där TK 210 ELISA i kombination med en annan välkänd biomarkör inom bröstcancer, CA 15-3. Även den studien visar att kombinationen med TK 210 ELISA ökar känslighet och specifictet för att upptäcka patienter med tumörsjukdom.

En enkel beskrivning av företagets produkt är att med hjälp av antikroppar fånga ett specifikt protein, TK 1, i ett vanligt blodprov från patienten.

AroCell:s produkt TK 210 ELISA mäter hur mycket TK 1 protein som finns i blodet på patienten. Med hjälp av denna biomarkör identifieras patienter med hög cellomsättning. Resultaten så här långt i genomförda studier bekräftar ytterligare vår övertygelse

om att vi kommer att fortsätta se liknande resultat i de studier som pågår och framtida studier där vår biomarkör TK 210 ELISA används. Jan Stålemark berättar att trenden är att det blir allt vanligare att kombinera olika biomarkörer för att få bättre precision i de kliniska besluten.

Han nämner också ytterligare en studie inom prostatacancer som pågår på Södersjukhuset i Stockholm. Den är en del i den kliniska utvecklingsplan som AroCell genomför i syfte att skaffa mer information och fler kliniska bevis för hur produkten TK 210 ELISA fungerar kliniskt och hur resultaten kan användas på bästa sätt för att förbättra

patientvården. AroCell genomför också en nationell studie på tumörformen sarkom i Finland. Studien följer patienterna från diagnos till avslutad behandling. Vi undersöker i studierna hur TK 210 ELISA kan bidra till bättre uppföljning av patienterna.

Jan Stålemark konstaterar att det är ett mycket tidskrävande arbete att kliniskt validera produkter i vetenskapliga studier inom LifeScience men att det är viktigt ur ett patientsäkerhets perspektiv. Samtidigt säger han sig vara övertygad om att framgångar inom LifeScience blir mest lyckade när de är baserade på vetenskapligt beprövade produkter och metoder.

”AroCell följer den faställda kliniska utvecklingsplanen, och det är tillfredställande varje gång nya resultat kan presenteras” Jan Stålemark

DE PERFEKTA FÖRHÅLLANDENA FÖR MORGONDAGENS HÄLSOVÅRD Norrland. Här är vägarna längre och medelåldern högre än någon annanstans.

En del kallar det avfolkningsområde, där man inte kan bo. Vi kallar det perfekta förhållanden att skapa morgondagens sjuk- och hälsovård. Här utvecklar vi virtuella vårdrum som

krymper avståndet mellan patient och läkare. Vi tror nämligen på att du ska kunna bo där

du vill, ett digitalt stenkast från hälsocentral och sjukhus. Se filmen om hur vi gör Sverige och världen en bättre plats att leva på. www.nhiab.com/virtuellvard

Partners: Ericsson | Microsoft | Calejo | Sigma | Cambio / www.nhiab.com

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

10 Aktuellt E-hälsa

ANNONS

FOKUSVÅRDOCHOMSORG.SE

Sverige kan bli föregångare inom e-hälsa Sverige har potential att bli världsledande inom e-hälsa.

En accelererad digitaliseringstakt och smart teknik gör att Sverige sticker ut.

TEXT ANNIKA WIHLBORG

Med virtuella hälsorum som flyttar vården närmare befolkningen tar Sverige plats på världskartan. I glesbygd, men även i storstäder, med stora avstånd är det en stor fördel för de boende att kunna ha virtuella vårdkontakter med läkare och sjuksköterskor via videolänk istället för att behöva åka uppemot tjugo mil till sjukhus eller vårdcentral.

– Vi har valt att utforma och testa våra virtuella hälsorum i Norrland, där kraven på patientvänlig och effektiv vård till vårdtagare på distans är som störst, säger Jonas Berggren, vd på Nordic Health Innovation, som utvecklat virtuella hälsorum som möjliggör effektiv vård på distans på exempelvis ålderdomshem och skolor.

Han betraktar vårdens digitalisering som en viktig demokratifråga, digitaliseringen av hälso-och sjukvården är avgörande för att i framtiden kunna erbjuda Sveriges alla invånare den vård de har rätt till.

Digitala verktyg kan också underlätta för de som är relativt friska att själva ta hand om och värna om sin hälsa, vilket i sin tur innebär att de inte behöver söka vård lika ofta. För de allra mest sjuka och vårdkrävande individerna, bland annat

multisjuka äldre, kan vårdkedjan organiseras på ett mer effektivt sätt med hjälp av smarta digitala verktyg.

– Sverige har goda möjligheter att ta en internationell tätposition vad gäller e-hälsa, men en förutsättning för att vi verkligen ska bli en världsledande aktör är en nära samverkan mellan kommun, landsting och andra vårdgivare samt de företag som utvecklar tekniken som möjliggör digitaliseringsutvecklingen, säger Jonas Berggren.

Det offentliga ska driva utvecklingen En av de största utmaningarna med

Sverige har goda förutsättningar att ta en internationell tätposition vad gäller e-hälsa Jonas Berggren

hälso-och sjukvårdens digitalisering är att landsting och andra offentliga organisationer behöver ta tätposition och verkligen vilja driva utvecklingen framåt. Hälsooch sjukvårdssektorn är, liksom fortfarande många andra branscher, relativt omogen vad gäller digitalisering jämfört med exempelvis finansbranschen eller industrin.

Därför krävs tydliga incitament för såväl huvudmännen som vårdens medarbetare för att verkligen vilja och se fördelarna i att driva utvecklingen framåt.

– Den digitala informationshanteringen har effektiviserats

Jonas Berggren, vd, Nordic Health Innovation

Fredrik Sundström, vd, Addsystems

Eftersom hälso- och sjukvårdens krav på informationshantering är relativt komplexa är säkerheten förstås en viktig aspekt

sedan Socialstyrelsen formulerade krav på hur hälso- och sjukvårdens ledningssystem ska utformas.

Allt fler medarbetare ställer krav på att kunna hantera och lägga in information i mobila system, gärna via sin smartphone eller en läsplatta på plats hos patienten. Kraven på enkelhet, design och snygga gränssnitt har ökat. Många föredrar att använda sin egen smartphone snarare än en specifik mobiltelefon som arbetsgivaren förser dem med, säger Fredrik Sundström, vd på Addsystems.

Patientsäkerheten i fokus Han menar att smarta digitala system som vägleder användaren,

Fredrik Sundström

levererar beslutsunderlag och har en förmåga att sålla bort oväsentlig information kommer starkt i många delar av hälso- och sjukvården.

– Eftersom hälso- och sjukvårdens krav på informationshantering är relativt komplexa är säkerheten förstås en viktig aspekt. Genom att legitimera sig med mobilt Bank-ID eller e-legitimation får användaren regelbundet vidimera sin identitet.

Ett verktyg som innehåller checklistor för patientbesök, formulär, enkäter och kontrollrutiner kopplas med fördel samman med ett större IT-system. Det är mer effektivt än att använda många separata appar för olika syften, säger Fredrik Sundström.

Smarta lösningar inom eHälsa.

MedHelp effektiviserar den digitala utvecklingen inom eHälsa som avlastar och underlättar för samhället. Vi är vårdoperatören som kombinerar medicinsk kompetens med IT-lösningar.

Dygnet runt hjälper legitimerade sjuksköterskor patienter och medarbetare att snabbare bli friska.

Från operationssalar till administration – bildskärmar för hela sjukhusets behov med lång livslängd och generös garanti.

För mer information, se www.eizo.se

EIZOs bildskärmar för diagnostik.

EIZOs bildskärmar för operationssalar.

EIZOs bildskärmar för fotografer.

EIZOs bildskärmar för kontor och adminstration.

Besök oss på Dustin Expo i Ericsson Globe 23–25 mars 2017

DETTA ÄR EN ANNONS FRÅN ADDLIFE

AddLife driver småskalighet i stor skala Med en unik affärsmodell som driver decentraliserade bolag enligt en gemensam strategi kombinerar AddLife det lilla företagets fördelar med det stora bolagets möjligheter.

God börsutveckling – Vi älskar att jobba med entreprenörsbolag, berättar Kristina Willgård som är VD för AddLife.

Gemensamt för våra bolag är att de kan verka med flexibilitet på marknaden men drivs alla enligt en gemensam affärsmodell och koncernövergripande strategi. Vi verkar alla efter samma vision, ” Att förbättra människors liv genom att vara en ledande och värdeskapande aktör inom Life Science”.

Den decentraliserade affärsmodellen kombinerad med ett aktivt ägande av dotterbolagen och förvärv av nya bolag har medfört en god utveckling av aktien sedan notering.

– Vi är unika som kan bygga en framgångsrik noterad koncern inom Life Science med bolag som drivs av entreprenörsanda. Vi låter enskilda individer ta väldigt

mycket ansvar. Då får man med sig människor som vågar ta för sig och det skapas många idéer och möjligheter för alla medarbetare.

Jobbar med själen Den största drivkraften i AddLife är det gemensamma engagemanget, gemensamma värderingar och den stora viljan att utmana både sig själva och marknaden. Som ett led i detta är den egna kompetensutvecklingen viktigt internt.

– Vi driver en egen affärsskola där vi utbildar alla, förklarar Kristina. Det är otroligt givande.

Det gör det också möjligt att utnyttja kraften i de här fantastiska bolagen. Våra högt kvalificerade medarbetare kan också dra nytta av att vara en del av ett stort bolag, trots att man egentligen till vardags arbetar i ett mindre entreprenörsbolag.

OM ADDLIFE AddLife består av ett 30-tal Life Science-bolag verksamma i huvudsak på den nordiska marknaden. AddLife noterades på Stockholmsbörsens Mid Cap-lista i mars 2016.

Verksamheten är organiserad i affärsområdena Labtech (diagnostik, biomedicinsk forskning och laboratorieutrustning) och Medtech (medicinteknik). Kunderna består till stor del av hälso- och sjukvårdssektorn samt den akademiska forskningsvärlden och industrin.

Kristina Willgård, VD AddLife

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

12 Profilen Gabriel Wikström

ANNONS

FOKUSVÅRDOCHOMSORG.SE

”Mer digitaliserad vård skulle leda till besparingar” När Gabriel Wikström utsågs till minister för sjukvård, folkhälsa och idrott i Stefan Löfvens nya regering var han bara 29 år och klev rakt in från posten som SSU-ordförande. Nu arbetar han på i ett rasande tempo och är ständigt på resande fot, en av hans stora hjärtefrågor är att minska de ökade hälsoklyftorna i Sverige.

Målet är att använda resurserna mer effekt­ivt och att alla ska få en jämlik cancervård

TEXT LOTTA SVEDBERG FOTO KRISTIAN POHL/REGERINGSKANSLIET

Det går en skröna om att Gabriel Wikström följde med sin mamma till vallokalen första gången som treåring och att han bestämt sa åt henne att ”rösta på Ingvar”. Han var redan då präglad av sin uppväxt i ett arbetarhem i Riddarhyttan i Bergslagen, en liten bruksort som bara har drygt 400 invånare i dag.

Som 13-åring blev han medlem i SSU, gick på samhällsvetenskaplig linje på gymnasiet i Västerås, pluggade franska och spanska utomlands, blev ordförande för SSU Västmanland 2006, började läsa statskunskap och nationalekonomi vid Uppsala Universitet 2007 och var åren 2007–2011 ledamot i SSU:s förbundsstyrelse och avancerade sedan till förbundsordförande mellan 2011–2014.

Gedigen politisk bakgrund För att sammanfatta, han har trots sin relativa ungdom en ovanligt gedigen politisk bakgrund. I skrivande stund är han bland mycket annat engagerad i en kampanj för att lägga EU:s läkemedelsverk EMA i Sverige och fortsätter arbetet mot antibiotikaresistens och med att införa

standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården.

– Det har varit extremt mycket resor för Gabriel de senaste två åren, och nu har han hämtat hem full pott på besökta världsdelar, berättar Morgan Eklund, politiskt sakkunnig, medan vi sitter i ett besöksrum på socialdepartementet och väntar på att folkhälso-, sjukvårds- och idrottsministern ska komma till den inbokade intervjun.

– Under 2016 deltog han bland annat i tre FN-möten i New York, om narkotika, hiv/aids och antibiotikaresistens. Men han hinner inte se så mycket annat än konferensrum och sjukhus, allt från distriktsjukhus i Zambia till hightech-sjukhus i Seoul.

Det blir också den första fråga som Gabriel Wikström får när han kliver in i rummet några minuter försenad: På frågan hur han prioriterar för att hinna med svarar han: – Mina tre ansvarsområden är så pass integrerade med varandra, att det känns helt naturligt att arbeta på det här sättet, säger han.

Samtidigt som han sjunker ner i en av fåtöljerna mittemot oss.

Hjärtefrågor Som ett exempel visar prognoserna att om ingenting görs kommer antalet cancerfall i Sverige att fördubblas fram till år 2040 och likaså kostnaderna för samhället.

– Det här är en stor utmaning inte bara för sjukvården utan även för folkhälsosektorn och idrotten, en tredjedel av alla cancerfall skulle gå att förebygga genom ändrade levnadsvanor.

Han nämner stigande ålder hos befolkningen, livsstil och sociala faktorer som tre viktiga orsaker till att cancer har blivit ett hot mot folkhälsan. Undersökningar har till exempel visat att klassbakgrund har stor betydelse för medellivslängden.

Nyligen publicerade kommissionen för jämlik hälsa statistik om att svenskar som har en eftergymnasial utbildning beräknas bli i genomsnitt sex år äldre än de som endast har grundskoleutbildning.

– En helt oacceptabel situation, ett halvt decennium av liv, av möjligheter till lycka och hälsa, som Gabriel Wikström uttryckte sig i en intervju i Läkartidningen för drygt ett år sedan.

Det här är en av hans hjärtefrågor, att minska de ökade hälsoklyftorna, och en annan är att reformera hälsooch sjukvården, som har blivit för fragmentariserad i förhållande till patienternas ökade komplexa behov.

Mer omsorg till multisjuka Cirka 80–85 procent av alla sjukvårdsresurser går till patienter som har minst en kronisk sjukdom i botten och samtidigt söker för något annat mer akut, men systemet är inte anpassat efter en sådan situation.

– Medan flygbolagen ger lojala passagerare VIP-behandling tvingar vi multisjuka patienter med stort vårdbehov att sitta och vänta på akuten i många timmar. Vi behöver satsa på primärvården och hemsjukvården, och se till att det finns team med läkare och sjuksköterskor som arbetar koordinerat för just den här patientgruppen.

specialist Vi på Symbioteq arbetar med konsultation, rådgivning, utbildningar och bemanning till Medicintekniska verksamheter. Vårt kärnvärde är Patientsäkerhet, samtidigt som vi värnar våra kunders och medarbetares trygghet och säkerhet. Efter över 20 år i den medicintekniska branschen har vi sett hur de europeiska regelverken tagit form och förändrats för att möta allt komplexare och krävande frågeställningar.

Sjukvården tar stormkliv in i den digitala världen och för oss står samma ledstjärna kvar, nämligen patientsäkerheten. Vi på Symbioteq vill fortsätta vara den medicintekniska branschens självklara partner.

− Vi kan kraven, vi identifierar behoven, vi hjälper er! www.symbioteq.com

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

FOKUSVÅRDOCHOMSORG.SE

ANNONS

Gabriel Wikström Profilen 13 Aktuellt

Vi måste införa journalsystem som kommunicerar med varandra, och låta faxen gå i pension för gott inom sjukvården Caroline Ygge, advokat och partner, Morris Law

En annan patientgrupp som behöver mycket omsorg är cancerdrabbade.

Men fortfarande är det stora regionala skillnader vad gäller tidsåtgången från välgrundad misstanke om cancer över utredning och fram till behandling. Det har lett till att regeringen infört ett system med standardiserade vårdförlopp, som har uppsatta ledtider mellan varje moment i förloppet, specifika för olika cancerdiagnoser och gemensamma för hela landet.

– Målet är att använda resurserna mer effekt­

ivt och att alla ska få en jämlik cancervård, oavsett vem man är eller var någonstans man bor. Det ska inte finnas någon cancer­patient som behöver vänta längre helt i onödan.

Sex regionala cancercentrum Standardiserade vårdförlopp utgör grunden i regeringens stora cancersatsning, som kostar två miljarder kronor och pågår mellan 2015-2018. År 2015 var det fem olika cancerdiagnoser som togs in i projektet, år 2016 blir det ytterligare 13 och år 2017 ytterligare tio. Men även införandet av sex regionala cancercentrum, som samlar cancervården från landets alla 20 olika landsting, har gjort att patientens behov har lyfts fram på ett annat sätt än tidigare.

Det är bland annat fler patienter som har fått en kontaktsjuksköterska eller har bedömts under multidisciplinära konferenser.

– Förr i tiden hade man en mer klinisk syn på cancer, det var vitt eller svart, beroende på om sjukdomen gick att bota eller inte. Men i dag är det många som lever i åratal med kronisk cancer, eftersom det finns så bra läkemedelsbehandlingar, och desto viktigare känns det att lägga ett större fokus på eftervården.

Bäst på e-hälsa Regeringens mål är också att Sverige ska bli bäst i världen på e-hälsa 2025, man ska till exempel kunna ersätta vissa patientbesök med videosamtal och det bör enligt ett nytt lagförslag finnas en nationell läkemedelslista så att en förskrivande läkare kan se vilka mediciner en patient har sedan tidigare.

– Det finns inom sjukvården de mest häpnadsväckande tekniska framsteg, med gammaknivar, operationsrobotar och visualiseringsbord, avslutar Gabriel Wikström.

Men samtidigt har vi inte något så grundläggande som ett integrerat journalsystem.

– Patientuppgifter får tack vare sekretess inte mailas, vilket innebär att journaler ofta behöver skrivas ut, faxas över och scannas in när patienter byter vårdgivare. Det är helt otidsenligt och kräver onödiga resurser. Vi måste införa journalsystem som kommunicerar med varandra, och låta faxen gå i pension för gott inom sjukvården.

Förra våren kom en ny rapport från konsultbolaget McKinsey som visade att det finns stora vinster med att digitalisera vården. De årliga besparingarna skulle från år 2025 kunna ligga på upp mot 180 miljarder kronor. ■

Smart fakta Gabriel Wikström Gör: Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister. Ålder: 31.

Familj: En åttaårig dotter.

Bor: Hyresrätt i Västerås.

Så lyckas du med din e-produkt

Caroline Ygge, advokat och partner på Morris Law, svarar på frågor om hur du lyckas med din e-produkt i vårdbranschen.

 Vilka utmaningar står vårdbranschen inför idag?

Digitaliseringen av vårdbranschen innebär fokus på e-hälsa, hälsoappar och andra digitala verktyg.

Det öppnar naturligtvis enorma möjligheter. Men digitaliseringen innebär också risker kopplade till den information som samlas in och samkörs. När personuppgifter samlas in eller behandlas på något sätt behöver man förhålla sig till dataskyddsreglerna. Samtidigt blir samarbeten mellan privata aktörer och den offentliga vården vanligare, vilket i sig innebär utmaningar i och med de regelverk som finns.  Vad är viktigt att tänka på när man tar sig an utmaningarna?

De juridiska, etiska och regulatoriska förutsättningarna är helt avgörande för att göra rätt vägval. Som exempel kan nämnas att både appar och andra webblösningar kan utgöra medicintekniska produkter, vilka kräver CE-märkning och betydligt större säkerhetskrav.  Hur kan man förbereda sig inför framtiden?

Följ med i utvecklingen och var tidigt ute och gör rätt både tekniskt och legalt redan från början! Inte minst innebär det också att man kan visa kunder, användare och patienter, samarbetspartners och eventuella investerare att man är en seriös aktör, vilket är avgörande för att klara sig i en vårdbransch som blir alltmer konkurrensutsatt.

PATIENTSÄKER OCH RESURSEFFEKTIV HEMSJUKVÅRD BASAL, KOMMUNAL & AVANCERAD HEMSJUKVÅRD

– VÅRA KUNDER GÖR MER ÄN 6 MILJONER HEMBESÖK VARJE ÅR. MOBIL KLINIK HANTERAR NÄR, TILL VEM OCH MED VILKA RESURSER SOM VÅRDEN SKALL GES. VÅRDPLANERING, BESÖKSHANTERING, ARBETSFÖRDELNING, KOMMUNIKATION OCH UPPFÖLJNING. LÄS MER PÅ MOBILKLINIK.SE

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ă„ R E N A N N O N S F R Ă… N S M A R T M E D I A

14 Aktuellt Läkemedelsbranschen

ANNONS

FOKUSVĂ…RDOCHOMSORG.SE

FOTO ADOBE STOCK

Säljkür i fÜrändring

Läkemedelsbranschen i Sverige püverkas av glo­ baliseringen. Det finns ett behov av säljare som kan skapa resultat – samtidigt som küren müste utbildas.

TEXT ANNIKA WIHLBORG

PharmaRelations arbetar med att rekrytera till läkemedelsbranschen och märker att det utÜver den medicinska delen framfÜr allt är inom sälj det finns ett behov av konsulter. Säljküren inom läkemedelsbranschen i Sverige bestür till stÜrsta delen av äldre erfarna säljare som fick licens att sälja läkemedel fÜre millennieskiftet. Den utbildningen är nu borttagen och det är farmaceuter, receptarier och sjukskÜterskor som har licens att sälja läkemedel, trots

att de inte har nügon säljutbildning.

Fredrik Anjou, vd pü PharmaRelations berättar om utvecklingen. – FÜretagen vill helst anställa erfarna säljare som snabbt ger resultat. Cyklerna i branschen har Ükat takten när ett läkemedel väl har nütt marknaden, berättar Fredrik.

Ny kompetens pü säljomrüdet Det gÜr det svürt fÜr ny kompetens att ta sig in pü säljomrüdet.

FÜretagen omorganiserar ofta vilket leder till att anställningar avslutas och ibland projektanställs hela sälj­ avdelningar under längre perioder fÜr att sedan läggas ned. De äldre och erfarna säljarna är vana men det har blivit ännu tuffare klimat än tidigare och det passar inte alla. – Hos oss är man heltidsanställd men hyrs ut pü konsultuppdrag.

MĂĽnga kĂśps sedan Ăśver om man

trivs med varandra, med det kan vara en trygghet att arbeta som konsult, säger Fredrik Anjou.

Nu rüder hÜgkonjunktur och därmed är det brist pü bra kompetens. FÜretagen vügar dock inte satsa pü de unga farmaceuterna eftersom de inte jobbat upp det nätverk av läkare som behÜvs fÜr att ge goda säljresultat. Om ingen tar sig an dem kommer bristen vara ännu stÜrre om nügra ür dü de erfarna hunnit gü i pension. Fredrik Anjou menar att branschen müste ändra arbetssätt och ser en trend i att allt fler bolag satsar mer pü innesälj genom digitala hjälpmedel fÜr att fortsätta driva en lÜnsam fÜrsäljning. – Branschen müste kunna ha tülamod att utbilda den nya generationen samtidigt som arbetet skulle kunna effektiviseras med fler innesäljare. De har dessutom en mer

vetenskaplig bakgrund än tidigare vilket är gynnsamt inom fÜrsäljningen, fÜrklarar han.

Samspel mellan vürd och fÜretagen Eftersom vürden och läkarna är pressade tidsmässigt är det svürt att hitta tid till säljmÜten. Läkarna hinner dü inte heller tillskansa sig de senaste metoderna och informationen kring läkemedlen vilket är ett samhällsproblem. – Mer medicinsk kompetens inom fÜrsäljningen är positivt samtidigt som digitala mÜten sparar tid. Det är viktigt att samspelet mellan vürden och läkemedelsbolagen fungerar bra. Genom att satsa mer pü de unga som vill arbeta med läkemedelsfÜrsäljning kan vi utveckla ett nytt modernt arbetsätt, säger Fredrik Anjou.

Fredrik Anjou, vd, PharmaRelations

�Ett svenskt diarrÊvaccin som räddar liv�

Tillsammans med PATH och GĂśteborgs Universitet utvecklar ett svenskt biotech-fĂśretag ett banbrytande diarrĂŠvaccin.

SOLNA | SVERIGE

Scandinavian Biopharma är ett undantag i den svenska biotech-industrin.

De är nügot sü sällsynt som ett svenskt forskningsbaserat fÜretag som ocksü är ledande distributÜr av vacciner och immunglobuliner till den nordiska marknaden.

Tillsammans med den amerikanska ideella hälsoorganisationen PATH, som är en viktig partner till Bill & Melinda Gates Foundation, och forskare vid GÜteborgs Universitet utvecklar Scan-

dinavian Biopharma ett nytt drickbart diarrÊvaccin mot ETEC. – Det handlar om ett vaccin som kan rädda livet pü hundratusentals barn i tredje världen, men ocksü rädda semestern fÜr miljontals resenärer, säger BjÜrn SjÜstrand, vd pü Scandinavian Biopharma.

ETEC orsakar varje ür omkring 400 miljoner diarrÊfall och hundratusentals dÜdsfall i världens lüg- och medelinkomstländer. Särskilt utsatta är barn

under fem ür. ETEC-bakterier är ocksü orsaken till att nästan varannan resenär i dessa omrüden drabbas av diarrÊ.

Münga av dessa für även lüngvariga mag- och tarmproblem efter hemkomst.

diarrÊvaccin mot ETEC fÜr att mÜta dessa behov. Det ska vi ändra pü, lovar BjÜrn SjÜstrand.

FĂśr mer information om ETEC, utvecklingen av vaccinet och distributionsverksamheten, besĂśk www.sbdistribution.se.

BjĂśrn SjĂśstrand, vd pĂĽ Scandinavian Biopharma.

DETTA ÄR EN ANNONS FRÅN GHP KIRURGKLINIKEN

Tappa kilon med ballong i magen En silikonballong i magsäcken är ett okomplicerat ingrepp som gör att du tappar kilon.

Dessutom undviker du ett kirurgiskt ingrepp.

TEXT ANNIKA WIHLBORG

Övervikt är ett vanligt problem och anses av WHO som en av de fem främsta riskfaktorerna i världen för förlorade friska levnadsår. Många som lider av kraftig övervikt har kämpat i många år med att gå ner i vikt. Traditionell överviktskirurgi, som innebär att magsäcken förminskas, är ett relativt stort ingrepp som dessutom är permanent. Liknande viktminskningsresultat kan istället uppnås med hjälp av en silikonballong i magsäcken, i kombination med en omlagd livsstil.

– Genom att placera en silikonballong i magsäcken, fylld med en koksaltlösning, fylls delar av magsäcken ut, vilket ger en snabbare mättnadskänsla. Att placera ballongen i magsäcken är ett relativt okomplicerat ingrepp som är helt

reversibel och inte kräver någon kirurgi, säger Max Hjalmarsson, på GHP Kirurgkliniken Stockholm, som sedan januari i år erbjuder ballongmetoden.

–Som kirurg möter jag dagligen människor som kämpar med övervikt och att nu kunna erbjuda ett alternativ där magtarmkanalen hålls intakt är oerhört glädjande, säger Peter Loogna, kirurg vid GHP Kirurgkliniken i Stockholm.

Internationellt beprövad metod Ballongmetoden är ny i Sverige, men har i drygt tjugo års tid använts med framgång i andra länder.

Metoden har utvärderats i flera kliniska studier, som bland annat visar att ballongbehandlingen i kombination med livsstilsrådgivning ofta bidrar till effektiv viktminskning.

Det var också signifikant fler som stannade kvar inom viktminskningsprogrammet med ballongmetoden jämfört med de som enbart fick kost- och träningsråd.

Ballongmetoden är ett ickekirurgiskt ingrepp som är reversibelt och kan vara ett alternativ för dem som överväger operation. Det är även en intressant metod för

överviktiga som av olika skäl väljer bort traditionell överviktskirurgi.

–De patienter som behandlas med ballongmetoden hos oss kombinerar införandet av ballongen med deltagande i vårt livsstilsprogram, som sträcker sig över tolv månader. För att få tillgång till ballongbehandlingen ska man ha ett BMI (Body Mass Index) på mer än 27 och ha försökt med andra viktminskningsprogram utan framgång, säger Max Hjalmarsson.

Fakta: GHP Kirurgkliniken Stockholm är en specialistmottagning på Sophiahemmet med inriktning på allmänkirurgi och överviktskirurgi. Under 2016 genomfördes här över 13 000 mottagningsbesök och drygt 1100 operationer, varav 230 överviktsoperationer. Vi erbjuder hjälp med såväl mindre kirurgiska ingrepp som mer omfattande operationer. Vi har en lång erfarenhet av överviktskirurgi och erbjuder de tre vanligaste metoderna, Gastric bypass, Sleeve gastrectomy och nu även Gastric Ballong. Teamet på överviktsenheten har mer än tio års erfarenheter av bariatrisk kirurgi på Sophiahemmet.

Genom att placera en silikonballong i magsäcken, fylld med en koksaltslösning, fylls delar av magsäcken ut, vilket ger en snabbare mättnadskänsla.

kirurgkliniken.se

Visste du att celiaki är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn i Sverige?

Hjälp oss att lösa gåtan om celiaki.

Stöd svensk celiakiforskning.

Swish 123 900 2460 BG 900-2460

Har du svårare att höra alla toner på sista raden?

Du är inte ensam, ungefär 1,4 miljoner svenskar uppskattas ha en hörselnedsättning som påverkar dem i det dagliga livet.

Nedsatt hörsel kan på sikt leda till ökad stress och utanförskap.

Men det finns hjälp och stöd att få. Hos oss på Bra Hörsel finner du hörapparater med den senaste tekniken. Vi erbjuder alltid kostnadsfritt hörselprov och upp till 2 månaders fri provtid på alla våra hörapparater.

Gör en kostnadsfri hörselundersökning hos oss!

Danderyd 073-964 39 12 Södermalm 070-796 97 76 Göteborg 073-595 29 89 | www.brahorsel.se

Åderbråck – så enkelt att bli av med.

J

ag brukade börja dagen med en avkopplande simtur. Mina åderbråck förändrade det.

När jag slutade gå barbent tänkte jag att: Det är väl så det är? Man kan inte få allt.

Vissa saker får man helt enkelt leva med.

Boka tid för undersökning: STOCKHOLM 08-587 101 33 GÖTEBORG 031-81 09 08

Det var dumt tänkt. Att slippa mina åderbråck var så enkelt. Och resultatet har blivit precis vad jag hoppades på.

MALMÖ 040-20 80 92

– Maria, 47 år

Venous Centre är Sveriges främsta specialister på åderbråck med kliniker i Stockholm, Göteborg och Malmö. Varje år hjälper vi 5 000 svenskar att bli av med sina åderbråck – snabbt, enkelt och skonsamt. www.scandinavianvc.se

ANNONS

Xbrane lanserar sina ledande läkemedel på tillväxtmarknad i år År 2017 lanserar Xbrane två läkemedel. Med patenterad teknik tillverkar de svårproducerad medicin – med upp till 85 procent lägre produktionskostnad än för originalläkemedel.

Läkemedelsbolaget Xbrane Biopharma, som är sprunget ur forskning vid Stockholms universitet, lanserar snart två läkemedel – prostatacancer-generikan Spherotide och biosimilaren Xlucane, ett biologiskt läkemedel för behandling av åldersförändring i den gula fläcken.

Originalläkemedlen till dessa två omsätter årligen 500 miljoner dollar respektive 3,6 miljarder dollar. För originalläkemedlet till Spherotide gick patentet ut redan år 2010. Men eftersom läkemedlet är komplicerat och behöver kapslas in i en biologisk nedbrytbar polymer har ingen g jort en generika på substansen – förrän nu.

– Vår avancerade plattform kan tillverka långtidsverkande generikaprodukter som få eller inga andra klarar av. Och vår unika plattform för biologiska läkemedel har åtta gånger högre produktivitet till en 85 procent lägre kostnad än standardsystem. Kombinerat med tidig lansering i tillväxtländer gör plattformarna att vår möjlighet till lönsamhet är hög, säger Martin Åmark, vd för Xbrane.

Patenten på originalläkemedlet för Xlucane går ut år 2020 i USA och år 2022 i Europa, men lanseras redan i år tillsammans med Spherotide i Iran.

– Iran är en intressant marknad för generika med 80 miljoner invånare och en offentligt finansierad vård som nästan alltid väljer den billigaste produkten.

Efter lanseringen i Iran initierar Xbrane de kliniska studier som krävs för att läkemedlen ska kunna säljas inom EU och i USA, med siktet inställt på att lansera Spherotide i Europa år 2019.

För Spherotide kommer bolaget att genomföra en jämförande klinisk fas 3-studie med cirka 150 prostatacancerpatienter. Även Xlucane kommer troligen kunna gå rakt in i en fas 3-studie, vilket innebär en minimal kostnad och risk jämfört med att utveckla nya läkemedel.

Martin Åmark, vd Xrbrane Biopharma

www.xbrane.com

Det smarta smittskyddet!

Tangentbord speciellt tillverkade för att användas i miljöer där det ställs stora krav på hygien. Våra tangentbord kan rengöras och desinficeras på 10 sekunder mellan varje patient. Föredrar ni trådlöst, släta med touch, mjuka knappar, avtorkbart glas eller slät yta i silikon – prata med oss så ordnar vi det som passar er.

Box 37, 911 21 Vännäs, Tel. 0935-131 11, info@tsdental.se

www.hygieniskatangentbord.se

Säkerhetsledning ◦ Säkerhetskultur ◦ Patientsäkerhet Vi är specialister på att förebygga olyckor i säkerhetskritiska verksamheter. Vi förbättrar säkerhet, kvalitet, arbetsmiljö och effektivitet genom att fokusera på samspelet mellan människa, teknik

och organisation (MTO).

Områden vi arbetar med: Olycks- och händelseutredning

Ledningssystem

Riskanalys

Säkerhetskultur

Patientsäkerhet

Utformning av arbetsmiljö

Utbildning

Forskning

Brinner du för MTO? Vi behöver förstärkning!

Vi söker nya medarbetare inom ett flertal olika specialistområden. Vi erbjuder ett intressant och utmanande arbete tillsammans med våra kunder och i projekt inom flera olika verksamhetsområden.

Välkommen in med en ansökan till: info@mto.se

www.mto.se Vi skapar säkerhet

YOU EARNED IT. NOW SHOW IT.

Flowbox är en plattform för företag som vill öka varumärkeskännedomen, engagemanget och resultatet. Med Flowbox konverteras UGC från användarnas sociala medier till en modern och kraftfull marknadsföring.

GETFLOWBOX.COM THE VISUAL CONTENT AND MARKETING PLATFORM

Kontakta oss för en demo på hello@getflowbox.com

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

ANNONS

18 Fokus Karriär

Nya karriärvägar inom vården Hälso- och sjukvården är en stor sektor med många alternativa karriärmöjlighe­ ter. En ökande trend är att helt eller delvis arbeta på konsultbasis.

TEXT LOTTA SVEDBERG

Sverige har för närvarande 21 olika hälso- och sjukvårdsyrken för vilka Socialstyrelsen beslutar om och utfärdar legitimationer. Det är allt från läkare och sjuksköterskor till audionomer, receptarier och sjukhusfysiker, och för att kunna satsa på något av dessa yrken krävs 3-6,5 års utbildning på högskolenivå.

Bristyrken inom vården Specialistläkarna är de som tjänar absolut bäst inom landstingen, enligt statistik från SCB, med medellöner på över 70 000 kronor. Många yrken inom hälso- och sjukvården är bristyrken, framför allt sjuksköterskor med specialistutbildning.

För att lösa detta problem tecknar Vårdförbundet kollektivavtal med

arbetsgivarna om att införa AST, det vill säga att sjuksköterskor ges möjlighet att med full lön vidareutbilda sig till specialister under sin anställning. Läkare råder det också stor brist på, exempelvis allmänspecialister till vårdcentralerna, specialister i internmedicin och inom psykiatrin. Det är även en ökande trend att många läkare helt eller delvis väljer att börja arbeta för ett bemanningsföretag. Förr kallade man dem för stafettläkare, men i dag är det vanligare att säga hyrläkare eller bemanningsläkare.

– Som bemanningsläkare får de en helt annan frihet och omväxling, och utrymme för att fokusera på patienterna, förklarar Allan Hadrous, VD på bemanningsföretaget FlexCare Sweden.

Flexibla jobblösningar Det finns alla möjliga kombinationer. Man kan till exempel ha kvar sin anställning inom landstinget 75 procent och arbeta som bemanningsläkare 25 procent, och på det sättet få ut det bästa av två världar.

– Flexibla arbetsgivare är överlag

Som bemanningsläkare får de en helt annan frihet och omväxling, och utrymme för att fokusera på patienterna Allan Hadrous

mycket mer attraktiva för läkarna, och ett av läkarnas mest återkommande önskemål är en schemaläggning som fungerar med privatlivet, men det är inte alltid möjligt att få med en heltidsanställning inom landstinget.

Antalet legitimerade personer som är yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården fortsätter enligt Socialstyrelsen att öka i förhål-

FOTO IDA RENSTRÖM

FOTO ADOBE STOCK

FOKUSVÅRDOCHOMSORG.SE

Maria Swartling, leg apotekare och universitetsadjunkt, Uppsala universitet

lande till befolkningen. Mellan åren 2010–2014 har till exempel antalet apotekare, kiropraktorer, logopeder och naprapater ökat med 20 procent per 100 000 invånare, men under samma tidsperiod har samtidigt antalet barnmorskor, biomedicinska analytiker och receptarier minskat i förhållande till befolkningen.

Farmaceuterna efterfrågade En skillnad mellan apotekare och receptarier är för övrigt att förstnämnda har studerat i fem år på högskolenivå och sistnämnda i tre år, båda yrkesgrupperna går under samlingsnamnet farmaceut.

– Farmaceuterna har en bred och växande arbetsmarknad, berättar Maria Swartling, leg apotekare och universitetsadjunkt, vid Institutionen för farmaceutisk biovetenskap på Uppsala universitet. Det handlar ytterst om patientsäkerhet, att lösa komplexa problem och frågeställningar inom läkemedelsanvändning.

– Sjukhusanställda farmaceuter står exempelvis för en avlastning och kompetenshöjning ute på avdelningarna, och kan föreslå skräddar-

HJÄLP BARNEN SOM FLYR! Just nu har vi akuta insatser i bland annat Syrien, Grekland, Italien, Serbien och här hemma i Sverige. Men det räcker inte. Vi behöver din hjälp.

Vi behöver bli fler. Bli Barnrättskämpe på räddabarnen.se Vår verksamhet kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll. Vårt 90-konto garanterar att dina pengar används så effektivt och ansvarsfullt som möjligt.

sydda läkemedelsbehandlingar till patienterna och minimera risken för feldoseringar.

Fortfarande råder dock en stor brist på män inom vissa legitimationsyrken. Hundra procent av alla barnmorskor är kvinnor, antalet män är så få att de inte ens kommer med i statistiken, och 90 procent av alla övriga sjuksköterskor är kvinnor. Men å andra sidan är läkare helt jämställda när det gäller könsfördelning, 50 procent är kvinnor och 50 procent är män.

Smart fakta Legitimationsyrken: Apotekare, arbetsterapeut, audionom, barnmorska, biomedicinsk analytiker, dietist, sjukgymnast, kiropraktor, läkare, logoped, naprapat, optiker, ortopedingenjör, psykolog, psykoterapeut, röntgensköterska, receptarie, sjukhusfysiker, sjuksköterska, tandhygienist och tandläkare.

Källa: Socialstyrelsen

Rätt läkarbemanning sänker kostnaderna om ni får helheten att fungera effektivt vilket kräver att ni anlitar experter som levererar kompetenta och effektiva läkare som vet vad som krävs och förväntas av erfarna läkarkonsulter och som kompletterar ert team Läkarkonsulterna trivs med mycket patientkontakt och omväxling där våra kunder anser att de förtjänar högre lön för de fina insatserna.

Det är den ultimata bemanningen

Himlen, var god dröj.

Enligt statistik från Folkhälsomyndigheten drabbas årligen hundratusentals svenskar av cancer, diabetes 2 och hjärtkärlsjukdomar. Sjukdomar som går att upptäcka och behandla om åtgärder sätts in i tidigt skede.

Läkarmottagningen Vegatus utför omfattande hälsoundersökningar med bland annat magnetkamera i syfte att förebygga sjukdom, förlänga liv och främja sunda levnadsvanor.

www.flexcare.se | Baltzarsgatan 18 – Malmö | 040-685 84 88

Hos oss kan du alltid räkna med ett gott omhändertagande av specialistläkare och erfarna sjuksköterskor. Skjut inte upp till morgondagen det du kan göra idag.

Ring 08-122 000 20 eller läs mer på vegatus.se.

Norrlands universitetssjukhus bäst i landet!

Sveriges bästa universitetssjukhus ligger i Umeå! Än en gång hamnar Norrlands universitetssjukhus på förstaplatsen när Dagens Medicin rankar landets sjukhus.

Det är vår medicinska kvalitet som väger tyngst.

Vi konstaterar stolt att vi är bäst på cancer- och hjärtsjukvård och att vi har landets mest nöjda patienter!

Med tre sjukhus i nära samverkan och fler distanslösningar än någon annanstans fortsätter vi utveckla en hållbar sjukvård i en stor, glest befolkad region.

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

ANNONS

20 Aktuellt Sjukvård

FOKUSVÅRDOCHOMSORG.SE

FOTO ADOBE STOCK

Så ska cancerpatienter få en trygg livssituation

Nya läkemedel gör det möjligt att leva mycket längre med cancer än tidigare. För att bättra på livskvaliteten behövs professionellt stöd till både patienter och anhöriga.

TEXT LOTTA SVEDBERG

Var tionde minut får en person cancer här i Sverige, totalt rör det sig om drygt 60 000 människor per år. De glada nyheterna är att efter tio år lever 65 procent av alla cancerpatienter fortfarande, vilket är ett resultat av tidig diagnostik och förbättrade läkemedel och behandlingsmetoder. Men det här har också gjort att det finns många fler som lever med kronisk cancer i dag.

– En god rehabilitering börjar redan vid första besöket i primärvården, när din läkare misstänker att det är cancer och skriver remiss till sjukhuset, förklarar Katarina Johansson, ordförande i Nätverket mot

cancer. Det är då som oron över din eventuella cancersjukdom, och hur den ska kunna behandlas, uppstår för första gången.

Nätverket mot cancer En av Nätverket mot cancers hjärtefrågor har länge varit att införa diagnostiska centers, dit allmänläkarna vid sådana här tillfällen kan skicka sina patienter för en snabb och professionell utredning. I dag finns det hittills fyra stycken i landet, i Kristianstad, Helsingborg, Malmö och Södertälje.

– Det var något som vi bland annat krävde i ett upprop i Almedalen 2011, och det första centret öppnade vid medicinkliniken på Centralsjukhuset i Kristianstad i oktober året efter. Målet är förstås att cancer i ett första skede ska behandlas som vilken annan akutsjukdom som helst och därför kunna upptäckas tidigt.

– Läkarna brukar kunna ställa en diagnos och börja behandla direkt när det gäller exempelvis blodcancer, men sedan finns det andra cancersjukdomar som är mer förrädiska,

bland annat cancer i äggstockar och bukspottkörtel, symtomen är mycket diffusa och först när förloppet är framskridet har man upptäckt sjukdomen.

Dessutom borde det enligt Nätverket mot cancer införas cancer­ certifierade vårdcentraler. Där ska det finnas specialistutbildad personal som dygnet runt kan vara beredd att ta hand om patienter som redan har fått sin diagnos och lever med en kronisk cancersjukdom.

– De nya uppehållande läkemedlen gör att du kan leva länge med din sjukdom, men samtidigt ger de ibland biverkningar som du behöver hjälp att hantera. Du har ofta även ett nedsatt immunförsvar som kan ge infektioner. Då är det inte så bra att hamna på en vanlig akutmottagning, med hög smittorisk och läkare utan nödvändig specialistkunskap.

Sammanlänkad vård Överhuvudtaget är det förstås önskvärt att koppla ihop närsjukvård, högspecialiserad vård och kommunens insatser, i stället för att

Katarina Johansson, ordförande i Nätverket mot cancer

patienten som i dag slussas ut och in mellan olika instanser.

– Hela kedjan måste fungera, det är olika öar som behöver kopplas ihop, fortsätter Katarina Johansson.

När du väl har kommit rätt inom sjukvården fungerar det ofta perfekt och vårdpersonalen är i regel helt underbar, men det är vägen dit som behöver bli mycket kortare.

Hur du ska klara av att bibehålla en hög livskvalitet under denna cancerresa skiljer sig åt oss människor emellan. För de flesta i arbetsför ålder handlar det framför allt om att kunna fortsätta arbeta.

– En del behandlingar får du exempelvis var tredje vecka, och då kanske du klarar av att gå till arbetet under de övriga två veckorna. Det gäller att hitta ett sätt som fungerar för just dig, därför vill vi också att flexsjukskrivning införs. Men i ett fullgott liv med kronisk cancer ingår också så mycket annat, som att orka umgås med barnen, träna på gymmet eller ta hundpromenader.

Det finns nationella vårdprogram, som Nätverket mot cancer har

Apotekare och receptarier – eſterfrågade yrkesgrupper

varit med om att utarbeta, problemet är bara att de inte är tvingande.

Det finns även riktlinjer för att korta väntetiden vid välgrundad misstanke om cancer, utredning och behandlingsstart och för att minska de regionala skillnaderna i cancervården.

Men samtidigt får vi aldrig glömma hur viktigt det är att även patienter med kronisk cancer ska kunna känna sig trygga, när man tvingas leva med sjukdomen år efter år. Det är en situation som är svår att sätta sig in i, och där de anhöriga behöver lika stor hjälp som den cancerdrabbade.

Smart fakta På Nätverket mot cancers hemsida går det att läsa två användbara böcker online, ”Den ofrivilliga resenären” och ”Närståendeboken”. Förstnämnda går också att beställa i tryckt version, för 100 kronor.

ANNONS

UTBILDNINGAR Utbildningar för dig som är intresserad av att arbeta som apotekare eller receptarie: Apotekarprogrammet, 5 år (300 hp) Receptarieprogrammet, 3 år (180 hp) Maria Swartling, apotekare och lärare i klinisk farmaci vid Uppsala universitet

Apotekare och receptarier är två yrkesgrupper som fyller en strategiskt viktig funktion i framtidens hälso- och sjukvård, och behovet av kvalificerade läkemedelsexperter i vården är större än någonsin tidigare.

TEXT ANNIKA WIHLBORG

– Läkemedlen blir allt mer avancerade och komplexa, expertis krävs för att bedöma hur och vilka läkemedel som ska användas i vården. Apotekare arbetar med läkemedelsgenomgångar för patienter, de undersöker om dosen är korrekt, vilka läkemedel som är relevanta, vilka som kan kombineras och vilka läkemedel som passar bäst utifrån patientens individuella behov, säger Maria Swartling, apotekare och lärare i klinisk farmaci vid Uppsala universitet.

Både receptarier och apotekare behövs Båda yrkesgrupperna bidrar med den värdefulla läkemedelsexpertis som krävs för att hälso- och sjukvården ska kunna bedrivas på ett patientsäkert och effektivt sätt.

Receptarier arbetar vanligen med praktiska frågor kring läkemedelshantering ute på vårdavdelningar, apotekare optimerar och tar ett helhetsgrepp om patientens läkemedelsanvändning och löser

komplexa frågeställningar.

– Patienter uppskattar ofta att möta någon som tar ett helhetsgrepp om deras läkemedelsanvändning.

Efterfrågan på apotekare och receptarier som gått en magisterutbildning i klinisk farmaci är hög och kommer troligtvis att öka i framtiden. Den som utbildar sig inom dessa områden har även goda möjligheter att specialisera sig som yrkesverksam inom exempelvis psykiatri eller pediatrik, säger Maria Swartling.

Masterprogrammet i läkemedelsanvändning, 2 år (120 hp) Magisterprogrammet i klinisk farmaci, 1 år (60 hp) Läs mer på uu.se/utbildning

DETTA ÄR EN ANNONS FRÅN JATC OMSORG

Bättre möjlighet att möta individuella vårdbehov De offentliga vårdalternativen passar inte alla individer. Privata alternativ som ser till individens förutsättningar och psykosociala miljö blir allt viktigare.

TEXT LOTTA SVEDBERG

Liselotte Malmqvist driver JATC Omsorg som erbjuder boenden för personer med diagnoser inom autismspektrat sedan 20 år. Hon startade företaget för att kunna erbjuda ett alternativ ur ett arbetsterapeutiskt holistiskt arbetssätt.

– Hos oss bor personer som ofta lider av psykosociala problem. De har antagligen blivit missförstådda och utsatta under uppväxten på grund av att de är annorlunda och behöver stöd. Vi erbjuder det stödet genom att fokusera på allas möjligheter och drömmar, säger Liselotte Malmqvist.

Patienter med olika erfarenheter Eftersom diagnoser inom det autistiska spektrat varierar mycket och alla brukare har olika erfarenheter har de också olika förutsättningar. Genom att se på vad individen behöver för att leva ett meningsfullt och lyckligt liv är det

tydligt att alla är olika och behöver olika saker. Privata alternativ kan erbjuda en nisch inom vården som det offentliga inte har, det är viktigt för att möta alla brukares behov.

– Vi måste se till mångfalden och kunna möta alla utifrån deras egna förutsättningar. Vi fyller en funktion och den offentliga vården en annan, vi måste samverka för att kunna möta behoven i ett mångfacetterat samhälle, säger Liselotte Malmqvist.

Olika verktyg passar olika människor Olika pedagogiska verktyg passar olika individer. Hon menar att deras arbetsterapeutiska förhållningssätt passar de brukare som bor hos dem men inte alla, och det är inte heller meningen. Andra aktörer arbetar utifrån andra pedagogiska verktyg vilket passar deras brukare. En sådan positiv konkurrens är bra för innovation

och utveckling inom vården.

– Vi ska inte konkurrera ut varandra utan samarbeta för att hjälpa så många som möjligt att hitta rätt tjänst för dem. Ju fler människor vi klämmer in i samma fålla ju fler kommer känna att de inte passar in. Det är viktigt att alla kan välja vad just de behöver, säger Liselotte Malmqvist.

Genom att samverka inom kommunerna kan man underlätta för de brukare som söker boende att hitta rätt alternativ. Södertälje kommun har en samverkansgrupp som Liselott sitter i. Där kläcks nya idéer samtidigt som det är en plattform att inspirera och lära av varandra på.

– Alla privata alternativ är inte utsugare utan vi vill driva en bra en verksamhet för de som behöver våra tjänster. Fler kommuner borde erbjuda den här typen av plattform för att underlätta för utvecklingen inom vården, säger hon.

Liselotte Malmqvist

E-BUTIKEN FÖR LÄKARE OCH SJUKSKÖTERSKOR

www.medistore.se

MediStore AB, Stormbyvägen 2-4, 163 55 Spånga

www.medistore.se Kundtjänst: 08-406 06 60

E-post: info@medistore.se

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

22 Krönikan Joakim Jardenberg

ANNONS

FOKUSVÅRDOCHOMSORG.SE

En smartare välfärd – allas ansvar

Det är djupt mänskligt att se utmaningarna, och de saknas sannerligen inte. Lagstiftning lägger påtagliga hinder i vägen för utvecklingen, eller sänker åtminstone tempot till en nivå där insatser riskerar att vara föråldrade redan innan de lanseras.

Frånvaron av samordning även på det mest fundamentala planet skapar stora svårigheter. Medias vana att fokusera på anekdotiska skräckhistorier (om än naturligtvis både viktiga och allvarliga) skapar en strykrädd välfärdssektor. Listan kan göras längre, och alla de där frågorna är viktiga att arbeta med. Det sker också på ett förtjänstfullt sätt från områdets aktörer. Heja er.

Men jag menar ändå att man inte ska komma undan med att sitta och vänta. Lika mänskligt som det kan vara att fastna i problemen, lika befriande och nyttigt är det att flytta fokus till möjligheterna. När människorna i en verksamhet bestämmer sig för att lägga mer energi på det man kan göra något åt – snarare än att bära frustration över det som ligger i någon annans händer – då

blir det action. Och inte minst får man roligare på jobbet.

FOTO KRISTOFER SAMUELSSON

D

e flesta är överens om att digitaliseringen är den viktigaste hävstången för att fixa välfärden. Men vi är inte lika överens om hur det ska gå till. Det pekas mycket finger. Det pågår långa diskussioner om vem som ska göra vad, hur och varför. Men alldeles för få frågar sig vad kan jag och min organisation göra?

Jag har förmånen att arbeta med SKLprogrammet LEDA för smartare välfärd. Tillsammans med bland annat elva kommuner som inom Hälsa och omsorg varit bevisat skickliga när de vässat välfärden med digitaliseringens hjälp ska vi ”knäcka koden”. Jag blir så fylld av framtidshopp när jag hör Sollentuna berätta om sin utförarportal, får lära hur Västerås nått längre än de flesta genom att fokusera på integritet, delaktighet och aktivitet. Jag inspireras av hur Göteborg tar med ett mobilt arbetssätt till programmet och hur Helsingborg sätter digitalt mod och ledarskap i centrum. Det handlar om robotkatter, förarbete till upphandlingar och samordnat utvecklingsarbete. Och Vara kommun arbetar så klart samlat under begreppet ”Vara digital”.

Vi börjar hitta gemensamma nyckelfaktorer som gör att de kommuner som lyckats lyckats, och det är inte så enkelt som man ofta trott. Det handlar inte självklart om skillnader mellan stora och små resurser, storstad eller landsbygd, rött eller blått.

Det verkar inte ens handla om att ha de eldigaste eldsjälarna. Vi ska vara klara med vårt arbete efter sommaren, men allt vi gör ligger redan nu öppet tillgängligt. Titta in till oss, gå med i vår Facebookgrupp, engagera dig. Var inte en av de som sitter och väntar… ■

Joakim Jardenberg, förändringsledare SKL

Kvalitetssäkring i vården med enkel webblösning Om du väljer Add som plattform för ledningssystemet får du en komplett lösning för systematiskt kvalitetsarbete och informationssäkerhet, helt anpassat efter dina behov. På så vis kan verksamheten tryggt leva upp till de höga kraven som ställs. Statistik och rapporter kan tas fram utifrån data för att ge underlag till ett långsiktigt förbättringsarbete. Du kan med lätthet rapportera in, följa upp och gå igenom enklare checklistor direkt på plats med din mobil, vilket verkligen höjer effektiviteten. markant. All Information förvaras tryggt genom dagliga backuper.

www.addsystems.com

DETTA ÄR EN ANNONS FRÅN LÄKARHUSET HÖTORGET

Mina patienter brukar tycka att det är som ett trolleri, och känner nästan ingen smärta, det behövs inte ens någon lokalbedövning. Sedan kan de promenera eller cykla tillbaka till jobbet direkt efteråt

Ta bort åderbråck med skum Åderbråck kan uppstå redan i 20-års åldern och drabbar inte enbart ”tanter”. Leg läkaren och kärlspecialisten Brigitte Galland Perhard behandlar framgångsrikt med skuminjektioner och ultraljud.

TEXT LOTTA SVEDBERG

Det är vanligt att ha problem med åderbråck, en tredjedel av alla vuxna människor här i västvärlden drabbas, och kvinnor något oftare än män. Till stor del är det genetiskt, och besvären triggas ofta igång under den första graviditeten, för de kvinnor som redan har anlagen.

– Åderbråck uppstår för att venernas klaffar, som normalt hjälper blodet att transporteras tillbaka till hjärtat, inte längre håller tätt, förklarar Brigitte Galland Perhard, leg läkare och specialist på kärlsjukdomar. Det gör att trycket av blod ökar inne i venerna och de kan därför skadas, utvidga sig och bli synliga under huden.

Åderbråck kan drabba alla För att förebygga åderbråck gäller det att undvika att sitta eller stå stilla under långa perioder, ta mycket pauser och rör på dig emellanåt. Motionera regelbundet, sitt inte med benen i kors och lägg upp dem högt när du tittar på TV. Ha gärna stödstrumpor på dig om du redan är drabbad och blir gravid eller ska ut på långa bil- eller flygresor.

– Åderbråck kommer inte plötsligt, det tar bara lite tid innan de börjar synas. Jag har patienter i alla åldrar, kvinnor som är 30 och kommer hit efter graviditeten och lite äldre kvinnor runt 50-60 vars åderbråck har blivit större med

Brigitte Galland Perhard

åren. Men även många drabbade män vill ha hjälp, för att kunna visa benen när de spelar tennis och golf eller reser iväg på solsemester.

Internationellt erkänd metod Metoden som Brigitte Galland Perhard använder och var först med i Sverige kallas ekoskleros eller duplex-guide-skleros, och innebär att skum injiceras i åderbråcket samtidigt som ultraljud används för att kontrollerar att det sprider ut sig överallt på djupet. Det verksamma läkemedlet skadar venernas inre väggar så att de klibbar ihop och skrumpnar, åderbråcken försvinner för gott.

– Mina patienter brukar tycka att det är som ett trolleri, och känner nästan ingen smärta, det behövs inte ens någon lokalbedövning. Sedan kan de promenera eller cykla tillbaka till jobbet direkt efteråt, men måste undvika tunga lyft och mer intensiv träning under den första veckan.

Ibland krävs det inte mer än en behandling, och ibland några stycken, innan åderbråcken är helt borta. Men om åderbråcken visar sig vara omfattande remitterar Brigitte Galland Perhard i stället patienten vidare till en kirurg.

Hon utför behandlingar enbart om hon är säker på att resultatet blir 100-procentigt lyckat.

– Åderbråck räknas som ett kosmetiskt problem, även om ben och vrister kan kännas trötta och svullna, fortsätter Brigitte Galland Perhard. Men svårare åderbråck kan i sällsynta fall orsaka ytliga blodproppar eller eksem och till och med bensår.

När det har uppstått medicinska komplikationer har du rätt till kostnadsfri vård inom landstinget.

Annars är det mer än värt att vända sig till de privata aktörerna, Brigitte Galland Perhard tar från 500 kronor för en konsultation och en behandling med hennes unika metod kostar mellan 2 000 och 3 300 kronor.

Före

Efter

KONTAKT Behandling av åderbråck och ådernät utan operation.

Telefon: 08-55 80 80 00 Läkarhuset Hötorgscity Sveavägen 13, plan 3 111 57 Stockholm Läs mer på: www.åderbråck.nu

Enkelhet. Effektivitet. Lönsamhet.

Enkelhet. Effektivitet. Lönsamhet.

Cirrus - Ett webbaserat Schemaläggnings och Administrationssystem för Assistansbolag Cirrus - Ett webbaserat Schemaläggnings & Vårdsektorn.

Det finns som App till iPhone, och Administrationssystem för Assistansbolag Android och surfplattor & Vårdsektorn. Det finns som App till iPhone, Android och surfplattor

Time2view - Cirrus - Överallt -Time2view där Internet Time2view - Cirrus -finns Överallt - Cirrus

- därdär Internet finnsfinns Överallt Internet Cirrus är programmet som alla kan hantera!

Cirrus ärappar, programmet som alla hantera!

För mobila surfplattor, PC,kan Mac och Linux.

För mobila–appar, PC, Mac och Linux.

Time2view Cirrus.surfplattor, Mer än bara schemasystem.

Time2view –– Cirrus.

Mer än baradär schemasystem.

För mer information kontakta oss gärna via:finns.

Time2view Cirrus.

Vi finns internet För mer information kontakta oss gärna via: Time2viewTelefon: – Cirrus.

Vi finns internet finns.

076-42 10där 003 Telefon: 076-42 10 003

www.time2view.se www.time2view.se

info@time2view.se info@time2view.se

FRÅN FORSKNING TILL VERKLIGHET

Det handlar om dig och mig ” Vi drabbas alla på ett eller annat sätt av cancer.

Tillsammans förbättrar vi prognosen varje dag.”

MARC GAILHARDOU, NYTILLTRÄDD VD FÖR MSD SVERIGE

Vårt mål är att omvandla ny vetenskaplig kunskap och forskning till innovativa onkologiska läkemedel för att hjälpa människor med cancer världen över. Därför arbetar vi hårt för att alla ska få tillgång till våra cancerläkemedel.

Som en del i vårt fokus på cancer studerar vi potentialen inom immunonkologi, som hjälper immunsystemets naturliga förmåga att känna igen och söka upp cancerceller. Vi genomför ett expansivt forskningsprogram i hela världen som inkluderar mer än 360 kliniska studier inom mer än 30 olika tumörtyper. För att förbättra behandlingen av avancerade cancerdiagnoser fortsätter vi också att stärka vår portfölj inom immunonkologi bland annat genom strategiska samarbeten.

MSD är ett globalt hälso- och sjukvårdsföretag listat på New York Stock Exchange (MRK) med en global omsättning på 42 miljarder dollar. 25 procent av alla patienter i företagsledda kliniska studier i Sverige deltar i en MSD-studie (2015). Vi har 68 000 engagerade medarbetare i världen varav 170 arbetar i Sverige.

www.msd.se