ANNONS
HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA
ANNONS
16
FÖRDJUPN I NG
CERTIFIERINGAR HALLÅ DÄR...
» Många ser också
certifiering som en kvalitetssäkring, man litar inte alltid på egenkontrollen och vill ha en oberoende kvalitetskontroll. Catarina Warfvinge
Här är Skanskas projekt Dansbanan för HSB som ska miljöcertifieras enligt Miljöbyggnad Silver.
Certifiering – för miljöriktigt byggande Intresset för att certifiera byggnader ökar och certifiering är ett bra verktyg för att bygga bättre och mer miljöriktigt. Det säger Catarina Warfvinge, teknisk chef vid Sweden Green Building Council. TEXT FREDRIK DHEJNE FOTO SGBC, SKANSKA
– Certifiering av byggnader ökar snabbt. Det finns en koppling mellan certifieringar och våra nationella miljömål vilket var en viktig tanke när systemet Miljöbyggnad skapades. Det är också viktigt att certifieringarna sker av tredje part för att få en oberoende kontroll på att den som utformat och byggt huset gjort rätt, säger Catarina Warfvinge. Medlemmarna i Sweden Green Building Council, SGBC har valt fyra certifieringar som organisationen ska arbeta med, de är: Miljöbyggnad, EU GreenBuilding, BREEAM-SE och LEED. att byggföretag som NCC och Peab vill ha en grön profil och bostäder som byggs i egen regi certifieras enligt Miljöbyggnad. Skanska använder också Svanen och LEED. De stora byggföretagen har utarbetade system för hur de bygger. I en intervju med Smart Media i denna bilaga säger SGBC:s vd Bengt Wånggren att det är bra att de anpassat sina tekniska system till certifieringarna och därmed kan bygga gröna hus utan att behöva göra speciella anpassningar. – Däremot får de problem om de ska bygga i en kommun som ställer egna krav. Därför är det bra med gemensamma nationella regler, som HON SÄGER VIDARE
kan vara högre än Boverkets regler och kommunala särkrav, betonar han och fortsätter: – Har man kommunala särkrav tycker byggarna att det blir dyrt eftersom kraven varierar och byggnaderna då måste anpassas efter varje kommuns krav. Vi inom SGBC tycker att kommunerna ska ställa krav när de bygger själva och då kan de kräva att byggnaderna ska certifieras. Då minskar risken för att man prutar bort goda egenskaper. Certifiering med till exempel Miljöbyggnad innebär att kraven är lika över hela landet. Dessutom finns certifieringen i olika nivåer: brons, silver och guld. Det här kan de stora byggföretagen leverera överallt i landet och då borde kommunerna få ställa krav på det, säger Bengt Wånggren. CATARINA WARFVINGE SÄGER att i dag tar en certifiering minst ett år på grund av generösa tider för granskning och komplettering. – Vi ska försöka ta ner tiden till tre månader. Behandlingstiden beror bland annat på hur väl förberedd ansökan är. Den som har gått igenom och förberett ansökan för certifiering av en byggnad har en fördel. Vid nyproduktion kontrolleras byggnaden efter två års drift för att se att verkligheten stämmer överens med certifieringens krav. Uppfylls inte kraven kan betyget sänkas. – Certifieringar gäller i tio år och vi är naturligtvis rädda för att det ska hända något negativt med de hus som är certifierade. Det vore förödande för certifieringarnas trovärdighet.
det i dag finns en stor vilja att bygga miljöriktigt. Samtidigt är det svårt att genomföra. Byggnader är komplexa och det är många faktorer att ta hänsyn till. Ett problem är att veta vilka
HON KONSTATERAR ATT
miljöåtgärder som är stora eller små. Certifieringen underlättar det valet. – Många ser också certifiering som en kvalitetssäkring, man litar inte alltid på egenkontrollen och vill ha en oberoende kvalitetskontroll. Certifieringar gynnar även samarbetet mellan olika aktörer som deltar i projekteringen. Projekterande arkitekter och ingenjörer måste jobba tillsammans och med entreprenörer för att hitta rätt utformning, teknikoch materialval. Även förvaltarna får en press att leva upp till kraven på grund av kontrollen av till exempel energianvändning, inneklimat och materialhantering efter två års drift. CERTIFIERING ÄR OCKSÅ bra vid ombyggnader. – Genom att certifiera i samband med ombyggnad får man ett bra verktyg och vägledning för att få med sig alla frågor. Det är lätt att en energirenovering drar med sig nya problem, energiåtgärder kan ge problem med fukt, buller, radon, sämre dagsljus eller oprövade material. I certifieringssystem hanteras frågor kring energi, inomhusklimat och material samtidigt och styr mot högre kvalitet.
Vad ser du framåt? – Intresset ökar hela tiden för certifiering och med det ett stort intresse för utbildningar i gott byggande. Vad är samhällsnyttan med certifieringar? – De lyfter miljöfrågorna och bidrar till att vi bygger bättre från början och minskar behovet av ombyggnader. De hjälper oss också att minska hälsorisker i våra byggnader, det gäller bland annat radon, ventilation, tillgång till dagsljus med mera. Vi ska också bidra till att minska förvaltnings- och driftkostnader, säger Catarina Warfvinge.
CERTIFIERINGAR SOM ANVÄNDS I SVERIGE Sweden Green Building Council har valt ut fyra certifieringssystem som passar olika typer av byggnader och fastighetsägare. De är samtidigt de mest använda systemen i Sverige:
• Miljöbyggnad Miljöbyggnad är utvecklat för svenska förhållanden. Det är enkelt och kostnadseffektivt och man får en relevant miljöbedömning av sin byggnad. Systemet kan användas för både nya och befintliga byggnader oavsett storlek. Certifieringen grundas på 16 olika indikatorer inom energi, innemiljö och byggnadsmaterial. • EU GreenBuilding GreenBuilding fokuserar på energianvändning. Kravet är att byggnaden använder 25 procent mindre energi än tidigare eller jämfört med nybyggnadskraven i Boverkets regler, BBR. • BREEAM-SE BREEAM (BRE Environmental Assessment Method) kommer från Storbritannien. SGBC har utvecklat BREEAM-SE för den svenska marknaden. • LEED LEED har utvecklats U.S. Green Building Council. SGBC arbetar med att anpassa LEED till svenska förhållanden och ger också utbildningar i LEED. är väldigt lika varandra och är betydligt mer omfattande än Miljöbyggnad. Vid certifieringen kan man välja bland 70 respektive 50 indikatorer mot Miljöbyggnads 16 obligatoriska.
BREEAM-SE OCH LEED
Få en gratis lista med kommande byggprojekt!
Gå in på www.sverigebygger.se och klicka bara på hörnet på bilden så kan du beställa en gratis lista med kommande projekt från Byggsveriges absolut största projektdatabas och klart mest omfattande projektbevakning. r
Vi ä
BYGGSVERIGES AFFÄRSKÄLLA Tel: 0650-40 28 00
sales@sverigebygger.se
www.sverigebygger.se
...Kurt Andersson, kvalitets-, miljö- och arbetsmiljöchef på maskinuthyrningsföretaget Ramirent.
■ Vad är Tryggare byggare? – Det är vårt projekt för att visa byggnadsarbetare och byggföretag hur vi med smarta lösningar kan minska skador och olycksfall på byggarbetsplatser, säger Kurt Andersson. – Jag insåg att vi var bättre på att informera om nya maskiners tekniska prestanda än om vad de betydde för säkerhet och arbetsmiljö. Vi startade då projektet Tryggare byggare 2011.
■ Hur påbörjades arbetet? – Vi åkte runt med en trailer där vi visade en film som skulle ge en tankeställare när det gäller arbetsmiljö och säkerhet på jobbet. I trailern fanns även fem pekskärmar där man kunde testa sig själv om sin kunskap inom områden som buller, arbete på höga höjder, tunga arbetsmoment, el och energi, damm och säkra lyft.
■ Var turnén framgångsrik? – Turnén nådde 9 000 besökare runt om i landet och gav en väldigt bra input att gå vidare. Vi funderade hur vi skulle kunna hjälpa våra kunder att hitta de rätta produkterna med hänsyn till arbetsmiljö och säkerhet. Vi vet att de flesta i dag har tillgång till en smart telefon. Vi tog då fram en app där man lätt hittar vår guide för arbetsmiljö- och säkerhetsfrågor.
■ Hur fungerar appen? – Går man in i guiden kan man söka olika utrustningar för att välja rätt med hänsyn till aktuell arbetssituation. Till exempel vibrationsdata för olika maskiner, prestanda på luftrenare och fallskydd, säger Kurt Andersson.