9789144112183

Page 1

Svalan Språkträning 1 Lärarhandledning (Bok + digital produkt)


Svalan Språkträning 1 Lärarhandledning (Bok + digital produkt) Svalan Språkträning 1 Lärarhandledning består av två delar. ELEVBOK Varje uppslag i lärarhandledningen motsvarar ett uppslag i elevboken. Lärarhandledningens uppslag innehåller dels en förminskad version av elevbokens uppslag med ifyllda svar på uppgifterna och dels information och tips till läraren. Uppslaget är gjort för att läraren snabbt ska kunna få en överblick av vad eleven arbetar med och tips på hur man kan stötta och utveckla detta arbete. DIGITAL DEL Den digitala delen ger tillgång till den digitala elevboken samt de interaktiva övningarna för träning av ord och begrepp. Där finns även facit och diktamensövningar till elevboken samt skrivmallar till de olika texttyperna.

Här kan du provläsa lärarhandledningens samtliga delar


Svalan SPRÅKTRÄNING 1 LÄRARHANDLEDNING

Petra Andersson

Anette Jelvemark Nordqvist


Studentlitteratur AB Box 141 221 00  Lund Besöksadress: Åkergränden 1 Tfn 046-31 20 00 studentlitteratur.se Produktionsstöd har erhållits från Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Det är ett engångsmaterial och får därför, vid tillämpning av Bonus Copyright Access skolkopieringsavtal, överhuvudtaget inte kopieras för undervisningsändamål. Inte ens enstaka sida får kopieras, dock får enstaka fråga/övning kopieras för prov/skrivning. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bok­utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Redaktion Jill McCabe Formgivning Louise Nordborg, Louise Grafisk Form Art.nr 39225 ISBN 978-91-44-11218-3 © Författarna och Studentlitteratur AB 2016 Upplaga 1:1 Printed by Holmbergs i Malmö AB, Sweden 2016


Innehållsförteckning 1. Titta! Ett alfabet!

Svenska

beskrivande text

4

2. Siffror och tal

Matematik

beskrivande text

6

3. Min familj

Svenska

berättande text

8

4. I klassrummet

Svenska

berättande text

10

5. På rasten

Svenska

berättande text

12

6. Skolans ämnen

Svenska

berättande/beskrivande text

14

7. Sara köper en ny jacka

Svenska

berättande text med dialog

16

8. De nordiska ländernas flaggor Geografi

beskrivande text

18

9. En vecka i skolan

Svenska

berättande text

20

10. Yoga på schemat

Idrott och hälsa

instruerande text

22

11. Hur är vädret?

Svenska

berättande text

24

12. Ett brev

Svenska

berättande text

26

13. Att mäta tid

Matematik

instruerande text

28

14. Dags för idrott

Idrott och hälsa

berättande text

30

15. Fyra sms

Svenska

berättande text

32

16. Älgen – skogens konung

Biologi

beskrivande text

34

17. Måla, rita eller skissa

Bild

berättande text

36

18. Spela gitarr

Musik

beskrivande text

38

19. På besök i matsalen

Svenska

berättande text

40

20. Sverige

Geografi

beskrivande text

42

21. Tvåflodslandet och de första jordbrukarna

Historia

återgivande text

44

22. Barn i Sverige rör sig för lite!

Svenska/Biologi

argumenterande text

46


SVENSKA – beskrivande text

Titta! Ett alfabet! ATT SAMTALA OM • Titta på alfabetet tillsammans och öva på det. Läs och uttala bokstäverna högt i par eller i grupp. • Jämför det svenska alfabetet med det alfabet som eleven använder i sitt modersmål. • Bokstavera era namn i gruppen.

TEXTEN SVENSKA – beskrivande text

ÄMNE: svenska TEXTTYP: beskrivande

Aa Bb Cc Dd Ee Ff Gg Hh Pp Qq Rr Ss

Tt Uu Vv Ww

Arbeta med beskrivande text:

• Låt eleverna fråga varandra om ­deras modersmålsalfabet. Hjälp dem igång genom att skriva exempel­ frågor på tavlan;

Vad heter ditt alfabet?

Hur många bokstäver/tecken har ditt alfabet?

Har ditt alfabet små och stora ­bokstäver?

LYSSNA PÅ TEXTEN

Titta! Ett alfabet! Det svenska alfabetet har 29 bokstäver. Alfabetet har vokaler och konsonanter. Vokalerna är a, o, u, å, e, i, y, ä, och ö. De andra bokstäverna är konsonanter. Alfabetet börjar med a. Alfabetet slutar med ö.

ÖVA PÅ ORDEN

Det finns stora och små bokstäver. Ett namn börjar med stor bokstav.

ha har hade haft • äga

Du bygger ord med bokstäverna. Med orden bygger du meningar. Meningarna bygger ditt språk.

en bokstav- bokstäver • a är första bokstaven i alfabetet

___________________________

___________________________ vara är var varit • jag är

– Hej! Vad heter du?

Har ditt alfabet vokaler och ­konsonanter?

___________________________ börja börjar började börjat • starta ___________________________

– Jag heter Anna.

sluta slutar slutade slutat • inte börja ___________________________ stor • inte liten ___________________________ bygga bygger byggde byggt • att bygga ett hus ___________________________ ett ord = • det finns många ord i en bok ___________________________ ett språk = • svenska ___________________________ heta heter hette hetat • mitt namn är Anna ___________________________

4

91-44-11213-8_book_facit.indd 4-5

4


INNEHÅLLET

SPRÅKET

• Diskutera betydelsen av att kunna alfabetet och att kunna bokstavera ord med eleverna. Varför måste man kunna alfabetet? När är det viktigt att kunna bokstavera?

ORDKUNSKAP

Ge exempel på när man måste uppge sitt namn och/eller adress; till exempel när man ska sjukanmäla sig till skolan eller när man ska ringa till vårdcentralen/folktandvården.

• Träna på uttalet av vokaler och konsonanter. Använd gärna små fickspeglar så eleverna kan se hur de formar munnen vid de olika bokstäverna och ljuden. • Låt eleverna klippa ut bokstäver och bilder till bokstäverna ur tidningar. Kanske kan eleverna flera ord som börjar på bokstaven t.ex. boll, banan och bil. Bygg ordförrådet från dag ett! • Öva bokstavsordning. Vilken bokstav kommer före/efter …?

SVENSKA – uppgifter

Ii

Jj

GRAMMATIK

Kk Ll Mm Nn Oo

• Arbeta med singular, plural; en, ett, flera, till exempel en bokstav, flera bokstäver.

Xx Yy Zz Åå Ää Öö LÄS OCH FÖRSTÅ 1 Hur många bokstäver har det svenska alfabetet? Det _________________________________________ svenska alfabetet har 29 bokstäver. 2 Skriv alla konsonanterna i alfabetet. _____________________________________________________ b, c, d, f, g, h, j, k, l, m, n, p, q, r, s, t, v, w, x, z _____________________________________________________________________________________ 3 Vilken bokstav slutar alfabetet med? ____________________________________________________ Alfabetet slutar med ö. 4 Skriv två små bokstäver. _______________________________________________________________ Exempel: a, ö. 5 Vilken bokstav börjar ditt namn med? ____________________________________________________ Exempel: Anette börjar med A.

FÖRSTÅ MER 6 Vilken är den första vokalen i alfabetet? _________________________________________________ A är den första vokalen i alfabetet. 7 Vilken är den sista konsonanten i alfabetet? _____________________________________________ Z är den sista konsonanten i alfabetet. 8 Ringa in vokalerna.

p

e

i

b

f

y

l

å

r

ä

9 Titta på texten. Hur börjar en mening?

En mening börjar med stor bokstav. _____________________________________________________________________________________ 10 Skriv bokstäverna b, ö, d, r, t, a, p, s i bokstavsordning, det vill säga samma ordning som i alfabetet.

a, b, d, p, r, s, t, ö. _____________________________________________________________________________________

UTVECKLA DIN SVENSKA UTVECKLA DIN SVENSKA xx 11 Skriv det alfabet man använder i ditt modersmål. Hur många bokstäver har ditt alfabet? xx 12 Jämför det svenska alfabetet med det alfabet som du använder i ditt modersmål.

5

2016-10-24 17:11

5


SVENSKA – berättande text

I klassrummet ATT SAMTALA OM • Hur ser det ut i klassrummet där eleverna befinner sig? Finns det fler saker där som eleverna behöver ord för redan nu t.ex. ett piano, en smartboard eller en dator? • Hur kan det se ut i klassrum på andra ställen i världen? Jämför gärna med länderna eleverna kommer ifrån. • Prata om hälsningsfraser. Ordet hejdå används i texten. Introducera även hej. Vad kan man mer säga?

TEXTEN SVENSKA – berättande text

ÄMNE: svenska

lärare

fönster

TEXTTYP: berättande

dörr elev

Arbeta med berättande text:

bok

• Arbeta med texten och gör sedan diktamen. I texten finns många skolord som eleverna ­behöver ­kunna. Steg ett kan vara att bara läsa upp ord som eleverna ska s­ kriva. Steg två läs upp hela ­meningar och steg tre läs upp hela texten.

penna

bänk

tavla

stol

LYSSNA PÅ TEXTEN

ÖVA PÅ ORDEN

I klassrummet

en elev -er _________________

Sanel är en elev. Han är i klassrummet. Det finns en stol och en bänk i klassrummet. Sanel sitter på stolen. Bänken står framför honom. På bänken ligger hans bok och en penna. Sanel tittar på tavlan. Läraren skriver några ord på tavlan.

___________________________

– Skriv av orden, säger läraren.

sitta sitter satt suttit stå står stod stått ___________________________ ligga ligger låg legat ___________________________ en penna pennor ____________

Sanel tar pennan och skriver av orden i sin bok.

titta tittar tittade tittat

– Orden är läxa till i morgon, säger läraren.

___________________________

Lektionen är slut. – Vi ses i morgon! säger läraren.

en lärare = _________________ slut • man går när lektionen är slut, inget kvar ___________________________

– Hejdå! säger Sanel. Han stänger dörren.

stänga stänger stängde stängt

Läraren öppnar fönstret. Snart kommer det nya elever.

___________________________ öppna öppnar öppnade öppnat ___________________________

10

91-44-11213-8_book_facit.indd 10-11

10


INNEHÅLLET

SPRÅKET

• Titta på film eller tv och se vad folk säger till varandra när de ses och när de skiljs åt. Spela gärna ”teater” och träna på hur man gör.

ORDKUNSKAP

• Hur hälsar man på varandra i olika länder? Vad gör man mer än säger hej – kramas, ­pussar på kinden eller tar i hand? Jämför de olika ­ländernas sätt att hälsa. Prata om olika ­situationer; kamratliga men också mer formella. • Titta på elevernas schema och på de olika ­lokalerna de är i på skolan. Hur ser det ut där de har andra ämnen t.ex. i NO-salen, musik­ salen eller i idrottshallen? Finns det t.ex. bänkar eller stolar överallt?

SVENSKA – uppgifter

• Sätt upp lappar med orden stol, bord, dator osv. på respektive föremål i klassrummet tillsammans med eleverna. • Gör frågelekar i klassrummet där eleverna får träna på orden från texten. Var är pennan? Var är ­boken? Börja med lätta ­varianter där svaret är: Pennan är på ­bänken/på stolen/osv. Eventuellt kan man fortsätta med frågor där svaren kräver orden under, bakom och framför.

GRAMMATIK

• I texten introduceras flera verb. Lär gärna ut ordet verb och eventuellt också substantiv för att skilja dem åt. Prata om verb och ge exempel på fler verb. Om eleverna frågar kan man nämna olika tempus (titta, tittar, tittade, har tittat, hade tittat, ska titta), men använd i så fall de regelbundna verben (titta, öppna) som exempel.

LÄS OCH FÖRSTÅ 1 Var är Sanel? ______________________________________________________________________________________ Sanel/Han är i klassrummet. 2 Vad ligger på bänken?

På bänken ligger Sanels/hans bok och en penna. ______________________________________________________________________________________ 3 Vad skriver läraren på tavlan?

Läraren skriver några ord på tavlan. ______________________________________________________________________________________ 4 Vad får Sanel i läxa?

Sanel får orden på tavlan i läxa. ______________________________________________________________________________________

FÖRSTÅ MER 5 Skriv rätt verb i meningarna.

• Hitta på fler meningar, som i övning 5, där man ska ­använda rätt verb. Se till att eleverna ­använder hela meningar i sina svar t.ex. Jag sitter på stolen.

sitter står ligger skriver tittar öppnar stänger

sitter a Eleven _____________________________ på stolen. skriver b Jag _____________________________ på tavlan. c Eva _____________________________ fönstret. stänger

öppnar d Sanel _____________________________ dörren. Lektionen är slut. står e Läraren _____________________________ framför tavlan. ligger f Pennan _____________________________ på bänken.

UTVECKLA DIN SVENSKA 6 Använd substantiven stol, bord, elev, lärare, penna och bok och skriv en text om ditt klassrum. 7 Använd verben sitter, står, ligger, skriver, tittar, öppnar och stänger. Skriv en text om det du gör i klassrummet.

11

2016-10-24 17:13

11


IDROTT OCH HÄLSA – instruerande text

Yoga på schemat ATT SAMTALA OM • Känner eleverna till yoga? Har någon elev provat yoga? Kan någon elev någon annan yogaposition än dem i boken? • Prata om olika sätt att koncentrera sig och fokusera i skolan. Samla elevernas tips. • Uppmärksamma eleverna på fraserna: en gång om dagen, en gång i veckan, en gång i månaden och en gång om året. Öva mycket på dem genom att ställa frågor till eleverna t.ex. Hur ofta duschar du? Hur ofta städar du? Hur ofta går du på bio? Hur ofta har du sommarlov?

TEXTEN IDROTT OCH HÄLSA – instruerande text

ÄMNE: idrott och hälsa

LYSSNA PÅ TEXTEN

KURSPLAN: 4-6, 7-9

Yoga på schemat

CENTRALT INNEHÅLL: Kroppsliga, mentala effekter av träning. Före­ byggande av skador. Rörlighetsträning.

Klass 5 c har yoga på schemat en gång i veckan. Yogan hjälper eleverna att koncentrera sig på lektionerna och gör deras kroppar smidigare. När man tränar yoga får man bra balans och kan fokusera bättre på skolarbetet. När yogan börjar står alla eleverna i en ring i klassrummet. Läraren sätter igång lugn musik och släcker lampan i taket. Idag ska de träna på positionen som heter ”Trädet”. Alla eleverna lyssnar noga på lärarens instruktion.

TEXTTYP: instruerande

Trädet 1. Stå rak i ryggen.

Arbeta med instruerande text:

• Texten Yoga på schemat innehåller en instruktion. Kan eleverna ge fler exempel på instruktioner? • Samla kännetecken på en instruktion på tavlan: punktform, korta meningar, bilder som visar, verb i imperativ t.ex. lyft, spänn och håll och ordningsord; först, sen, sist, till slut. • I lärarhandledningens digitala del hittar du kopieringsunderlag med enkla instruktioner. Klipp isär instruktionerna och låt eleverna ­försöka sätta meningarna i rätt ­ordning.

2. Andas lugnt. 3. Lyft upp en fot och placera den på det andra benets lår. 4. Spänn dina ben och din mage för att hålla balansen. 5. Sätt dina händer mot varandra. 6. Håll händerna framför bröstet. 7. Sträck armarna rakt upp över ditt huvud. 8. Slappna av i dina axlar. 9. Stäng dina ögon så tränar du din balans ännu mer.

___________________________ smidigare • rörligare ___________________________ träna tränar tränade tränat • praktisera ___________________________ en balans -er • ett fokus, ha balans, inte ramla ___________________________ fokusera fokuserar fokuserade fokuserat • koncentrera ___________________________ sätta igång sätter satte satt • starta ___________________________ lugn • inte stressad ___________________________ en position -er • en kropps­ hållning ___________________________ noga • koncentrerat ___________________________ en instruktion -er • berättar hur man ska göra ___________________________

22

• Skriv en instruktion tillsammans. 91-44-11213-8_book_facit.indd 22-23

22

ÖVA PÅ ORDEN koncentrera sig koncentrerar, koncentrerade koncentrerat • fokusera


INNEHÅLLET

SPRÅKET

• Öva på yogapositionen Trädet tillsammans. Leta upp några andra yogapositioner på ­internet och prova dem. Prata om vilka kroppsdelar som är involverade i positionerna.

ORDKUNSKAP

• Sjung och gör rörelserna till sången Huvud, axlar, knä och tår.

• Öva kroppsorden genom att låta eleverna rita en bild på en fantasi­ figur efter dina ­instruktioner. Ta med många kroppsdelar i instruktionen och passa på att repetera färgerna genom att ­också tala om vilka färger ­ögonen, näsan, munnen, benen och armarna ska ha. • Låt eleverna rita en egen fantasifigur, ett monster eller en seriefigur och sedan beskriva bilden i en kort text där de måste ­använda kroppsorden.

IDROTT OCH HÄLSA – uppgifter

GRAMMATIK LÄS OCH FÖRSTÅ

• Arbeta med imperativ av verb dvs. befallnings- eller instruktionsformen av verb som bildas av verbets stam. Imperativ kan sluta på vokalen –a t.ex. hoppa, på annan vokal t.ex. stå eller på konsonant t.ex. lyft eller ställ.

1 Skriv nya meningar med orden. a andas

________________________________________________________________________ Exempel: Jag andas lugnt.

b lyft upp

________________________________________________________________________ Exempel: Lyft upp stolen och sätt den på bänken.

c spänn

________________________________________________________________________ Exempel: Spänn magen när du lyfter något tungt.

d sätt

________________________________________________________________________ Exempel: Sätt ner foten på golvet.

e håll

________________________________________________________________________ Exempel: Håll i min hand när vi går.

f sträck

________________________________________________________________________ Exempel: Sträck upp armarna mot taket.

g slappna av

________________________________________________________________________ Exempel: Slappna av i hela kroppen.

h stäng

________________________________________________________________________ Exempel: Stäng fönstret är du snäll.

FÖRSTÅ MER 2 Dra streck.

arm

hand

fot

huvud

ben

bröst

knä

mage

axel

ögon

Berätta för eleverna att imperativ inte är speciellt artigt utan mest används i skriftliga i­nstruktioner. Diskutera hur man istället kan säga om man vill att någon ska göra något; t.ex. – Kan du vara snäll och öppna fönstret!, – Snälla, vill du öppna fönstret! eller – Öppna fönstret är du snäll!

• Repetera singular och ­plural. Titta speciellt på fot-fötter, hand-händer, ben-ben, axel-axlar, öra-öron och öga-ögon.

UTVECKLA DIN SVENSKA 3 Titta på yogabilden. Vilka andra kroppsdelar kan du på svenska? Skriv dem. Slå upp de ord du inte kan och skriv dem också. 4 Använd dessa verb: spänn, sträck, håll, lyft och sätt. Du får använda verben i vilken ordning du vill. Kombinera verben med kroppsdelarna i uppgift 2 och 3 och hitta på en egen yogaposition. Skriv din text och läs upp den för en kompis som kan prova positionen.

23

2016-10-24 17:18

23


BIOLOGI – beskrivande text

Älgen – skogens konung ATT SAMTALA OM • Har någon elev sett en älg, i det vilda eller kanske i en djurpark? • Känner eleverna till fler vilda svenska djur? • Kan de ge exempel på fler djur som idisslar? • Prata om olika sorters träd; barrträd och lövträd.

TEXTEN BIOLOGI – beskrivande text

ÄMNE: biologi

KURSPLAN: 4-6 CENTRALT INNEHÅLL: Djurs, växters och andra organismers liv. TEXTTYP: beskrivande LYSSNA PÅ TEXTEN

Arbeta med beskrivande text:

Älgen – skogens konung

• En beskrivande faktatext ska ­förmedla information och ge ­kunskaper. Texten ska vara objektiv och ge allmänna upplysningar. Om texten är lång kan den delas in med underrubriker. Verben vara och ha förekommer ofta. I en beskrivande text om ett djur kan man tex lära sig om utseende, hemvist, föda. Titta på texten om älgen till­sammans med eleverna och se om de kan hitta exempel som visar att detta är en faktatext.

Älgen kallas skogens konung eftersom den är Sveriges största däggdjur. Älgtjuren, pappa älg, kan bli två meter hög och väga 500 kg. Älgtjuren kan få stora horn. Hornen växer ut på våren och sommaren men på vintern tappar älgtjuren hornen. Älgkon, mamma älg, har inga horn men hon är nästan lika stor som älgtjuren. Älgarnas ungar, älgkalvarna, föds i maj eller juni. De diar, det vill säga dricker mjölk från älgkon, i fyra månader. En älgkalv väger bara 15 kg när den föds men den växer snabbt. Efter fyra månader börjar kalven äta gräs, blad, skott och kvistar precis som de vuxna älgarna. Älgen finns i hela Sverige utom på Gotland. Den trivs i både barrskog och lövskog. Älgen lever inte i flock. Den tycker om att vara ensam. Älgen rör sig mest när det börjar bli ljust, i gryningen, eller när det börjar bli mörkt, i skymningen. Då är det lättast för oss människor att se en älg. På natten och dagen ligger den mest still på en plats i skogen och idisslar. När älgen idisslar tuggar den maten flera gånger.

ÖVA PÅ ORDEN en skog -ar • ett område med många träd ___________________________ en konung -ar • en kung ___________________________ ett däggdjur = • djur som dricker mjölk från mamman ___________________________ bara • endast ___________________________ ett blad • ett löv ___________________________ ett skott • ett nytt blad på träd och buskar ___________________________ en kvist • en liten gren på träd och buskar ___________________________ utom • men inte

FAKTARUTA ÄLGEN

___________________________

Art: däggdjur

Storlek: 2 m hög, 200-500 kg

Livsmiljö: skog

Antal ungar: 1-2 kalvar/år

trivas trivs trivdes trivts • tycker om, gillar

Levnadssätt: ensam

Livslängd: 12 -15 år

___________________________

Föda: gräs, blad, skott, kvistar

en flock -ar • en grupp av djur ___________________________

34

91-44-11213-8_book_facit.indd 34-35

34


INNEHÅLLET

SPRÅKET

• Titta på en naturfilm om svenska djur.

ORDKUNSKAP

• Titta på Skansens/Kolmårdens hemsida och läs om fler svenska vilda djur.

• Arbeta med ordgrupper om djurfamiljer som i texten; älgtjur, älgko, älgkalv

• Låt eleverna berätta om vilda djur i deras hemländer. Stötta dem i språket genom att fråga dem om djuren med ord och fraser från texten; hur stor kan den/det bli, vad äter den/det, när föds ungarna, var lever den/det etc. • Prata om husdjur för att beskriva skillnaden på vilda och tama djur.

T.ex. hanhund, tik, valp, hankatt, honkatt, kattunge, hingst, sto, föl, galt, sugga, kulting …

Hur många familjer kan ni få ihop?

GRAMMATIK

• I texten om älgen finns adjektiv i de olika k ­ omparationsformerna; största, stor, ljust, mörkt, ­lättast. Samla fler adjektiv, t.ex. från elevernas texter om andra svenska djur. Arbeta sedan med komparation av adjektiv. Träna på de olika formerna positiv (stor), komparativ (större) och superlativ (störst). Visa eleverna att det finns regelbunden komparation (glad, gladare, gladast), oregelbunden komparation (stor, större, störst; dålig, sämre, sämst) och komparation med orden mer och mest; (fantastisk, mer fantastisk, mest fantastisk).

BIOLOGI – uppgifter

LÄS OCH FÖRSTÅ 1 Rätt (R) eller fel (F)? a Älgen kallas skogens konung eftersom den är det största däggdjuret i Sverige. __________ R

F b Älgkon är större än älgtjuren. __________ c Nyfödda älgkalvar äter gräs, blad, skott och kvistar. __________ F d Älgen finns inte på Gotland. __________ R e Älgar trivs i stora grupper. __________ F f Älgar rör sig mycket på natten. __________ F

FÖRSTÅ MER Svara på frågorna. 2 Hur stor kan en vuxen älg bli? ___________________________________________________________________________________ En vuxen älg kan bli två meter hög och väga 500 kg. 3 Vad äter älgkalvar?___________________________________________________________________ Älgkalvar diar, dricker mjölk från älgkon, när de är små. ___________________________________________________________________________________ De äter gräs, blad, skott och kvistar när de blivit lite större. 4 Var trivs älgar? ___________________________________________________________________________________ Älgar trivs i både barrskog och lövskog. 5 När är det lättast att se en älg? ___________________________________________________________________________________ Det är lättast att se en älg i gryningen eller skymningen. 6 Vad gör älgen på natten och dagen? ___________________________________________________________________________________ På natten och dagen ligger älgen mest stilla och idisslar.

UTVECKLA DIN SVENSKA 7 Gör en faktaruta om ett annat svenskt djur. Använd samma rubriker som i faktarutan om älgen. 8 Skriv en egen faktatext om djuret. Ta hjälp från texten om älgen.

35

2016-10-24 17:21

35


MUSIK – beskrivande text

Spela gitarr ATT SAMTALA OM • Gå till musiksalen eller visa bilder på de olika instrumenten. Lyssna gärna på hur de låter också. Ett trumset innehåller flera olika trummor. En elbas fungerar som en elgitarr och kräver sladd och förstärkare. Den spelar de lägre eller mörkare tonerna. Jämför med uttrycket bas om en mörk mansröst. • Fråga eleverna: Vem spelar något instrument? Hur länge har du spelat? Var lärde du dig spela? Vem lärde dig spela? Vill du lära dig spela något instrument?

TEXTEN ÄMNE: musik

KURSPLAN: 7-9 CENTRALT INNEHÅLL: Sång, melodispel och ackompanjemang i ensembleform med genretypiska musikaliska uttryck. Ackord- och melodiinstrument, bas och slagverk för spel i olika ton- och taktarter.

MUSIK – beskrivande text

LYSSNA PÅ TEXTEN

Spela gitarr kropp

hals

TEXTTYP: beskrivande

stämskruvar

strängar

Arbeta med beskrivande text:

• I en beskrivande text får man inte föra fram några åsikter. Titta på texten med eleverna och se att det varken finns värderingar eller åsikter. Allt som står beskriver bara hur det är. • När man skriver beskrivande text är det viktigt att sortera upp sin fakta. Hjälp eleverna att se hur man sorterat här genom att hitta på mellanrubriker till de olika styckena. • Skriv gärna en text tillsammans om ett annat musikinstrument. Använd då texten här som modell. Därefter kan eleverna skriva en egen text om ytterligare ett instrument.

ÖVA PÅ ORDEN en förstärkare = • apparat som gör ljud starkare eller gör att ljud hörs

Det här är en gitarr. Det är ett musikinstrument. Det finns två olika typer av gitarrer; elgitarrer och akustiska. En elgitarr är platt och behöver en förstärkare för att det ska bli ljud. Elgitarrer används när man ska spela rockmusik. En akustisk gitarr är lite tjockare än en elgitarr. När man spelar på strängarna förstärks ljudet inuti gitarren i stället. När man spelar på en gitarr sätter man flera fingrar samtidigt på strängarna. Sedan drar man över strängarna med den andra handen. Då tar man ett ackord. Ett ackord betyder att man spelar flera toner samtidigt. När man sjunger så sjunger man bara en ton i taget. De toner man sjunger i en låt kalllas melodi. När någon spelar gitarr ihop med en som sjunger, säger man att gitarrspelaren kompar. På musiklektionerna lär sig eleverna att spela några ackord på en akustisk gitarr. Det är svårt att byta från ett ackord till ett annat. Det måste man träna på. När man kan byta ackord brukar man få prova att spela elbas också. Sedan får man lära sig andra instrument som piano och trummor.

___________________________ förstärka förstärker förstärkte förstärkt • göra något starkare ___________________________ inuti • på insidan t.ex. inuti en väska eller låda ___________________________ ett ackord = • flera toner samtidigt ___________________________ en ton -er • ett ljud som kommer från sång eller instrument ___________________________ sjunga sjunger sjöng sjungit • använda rösten till musik ___________________________ en låt låtar • en sång ___________________________ en melodi -er • tonerna i en sång ___________________________ kompa kompar kompade kompat • spela till någon som sjunger ___________________________ byta byter bytte bytt • ändra ___________________________

38

91-44-11213-8_book_facit.indd 38-39

38

huvud


INNEHÅLLET

SPRÅKET

• Samarbeta gärna med en musiklärare och låt eleverna prova olika instrument och testa att spela några enkla ackord på gitarr. Om någon eller några elever redan kan spela kan de k ­ anske lära sig spela en svensk låt som alla sedan kan sjunga tillsammans.

ORDKUNSKAP

• Lyssna på några svenska artister med o ­ lika ­musikstilar. Gillar eleverna deras musik? ­Diskutera musik och olika genrer.

• Samla ord som har med musik att göra, t.ex. sång, sjunga, spela, piano, ackord, trumma, snabbt, lugnt ... Dela sedan in orden i de stora ordklasserna substantiv, adjektiv och verb. Visa också hur ett ord ändras när det byter ordklass t.ex. en sång (substantiv), sjunga (verb) eller kompa (verb) och komp (substantiv).

GRAMMATIK

• I en beskrivande text ställs man ofta inför ord som man och någon. Dessa mycket vanliga ord ingår i gruppen indefinita (obestämda) pronomen. Prata med eleverna om denna sorts pronomen och hjälps åt att hitta fler varianter och böjningar som alla, några, ingen osv.

MUSIK – uppgifter

LÄS OCH FÖRSTÅ 1 Vad heter gitarrens delar? Skriv rätt svar på raderna.

kropp _______________________

hals _______________________

huvud _______________________

• Visa eleverna hur dessa ­pronomen, precis som possessiva pronomen böjs efter s­ ubstantiven; en, ett, flera.

stämskruvar ____________________________ strängar _______________________

FÖRSTÅ MER

Det finns inte någon penna på bordet. en penna – någon

Jag har inte något papper. ett papper – något

Det finns inte några tomater i kylskåpet. flera tomater – några

2 Hur många strängar är det på en gitarr? __________________________________________________ Det är sex strängar på en gitarr. 3 Varför heter gitarrens delar kropp, hals och huvud, tror du? ______________________________________________________________________________________ Exempel: Gitarren ser ut som en människokropp med kropp, smal hals och ett ______________________________________________________________________________________ litet huvud 4 Para ihop rätt ord med rätt beskrivning. Dra streck.

ackord

används när man ska spela rockmusik

melodi

gör ljudet starkare

förstärkare

flera toner som låter samtidigt

elgitarr

toner man sjunger i en låt

UTVECKLA DIN SVENSKA 5 Ta reda på fakta om ett annat instrument. Rita en bild av instrumentet och skriv vad delarna heter. Skriv också hur man spelar på instrumentet. 6 Brukar du lyssna på musik? Vilken musik gillar du? Gillar du någon särskild artist eller stil? Skriv en text som heter Min musik.

39

2016-10-24 17:40

39


HISTORIA – återgivande text

Tvåflodslandet och de första jordbrukarna ATT SAMTALA OM • Prata om upptäckter och uppfinningar. Känner eleverna till några svenska ­uppfinningar? Hur skulle det vara utan uppfinningar som hjulet, elektriciteten, ­penicillinet? Finns det saker man borde uppfinna som ännu inte finns? • Fråga eleverna om jordbruk i deras hemländer.

TEXTEN ÄMNE: historia

KURSPLAN: 7-9 CENTRALT INNEHÅLL: Jämförelser mellan några högkulturers framväxt och utveckling fram till 1700-talet, till exempel i Afrika, Amerika och Asien. (samt ur syftestexten: en kronologisk överblick över hur kvinnor och män genom tiderna har skapat och förändrat samhällen och kulturer.) TEXTTYP: återgivande

HISTORIA – återgivande text

LYSSNA PÅ TEXTEN

Tvåflodslandet och de första jordbrukarna De första människorna var jägare och samlare. De flyttade mellan olika platser där de hittade mat. På nätterna sov de i grottor. Men för 10.000 år sedan ändrades det. I Mellanöstern finns två stora floder som heter Eufrat och Tigris. Det var i området mellan floderna som människorna för första gången började odla mat och hålla djur. Med vatten från floderna kunde de vattna sina åkrar och ge sina djur att dricka. De kunde få mat ifrån åkrarna och djuren året om på samma plats. Människorna behövde därför inte längre flytta mellan olika platser. De slutade att vara jägare och samlare och blev bofasta jordbrukare.

___________________________ en jägare = • person som jagar och dödar djur som ska bli mat

TURKIET

___________________________ en grotta grottor • hål eller rum in i ett berg

SYRIEN EU

FR

IRAN

AT

ändra ändrar ändrade ändrat • först ville jag men nu ändrar jag mig så jag vill inte ___________________________

JORDANIEN

IRAK KUWAIT

SAUDIARABIEN

vattna vattnar vattnade vattnat • ge vatten till djur eller hälla vatten på odlingar ___________________________ en åker åkrar • fält där man odlar ___________________________

Ibland var det torrt och lite vatten i floderna och ibland var det så mycket vatten att floderna svämmade över. Människorna kom på att de kunde spara vatten från floderna i stora dammar. När det var torrt kunde de ta vatten ifrån dammarna. Landet mellan floderna kallas för tvåflodslandet. Idag ligger landet Irak här. Folket som levde här kallas sumerer. Sumererna gjorde viktiga upptäckter som vi fortfarande använder. De uppfann hjulet, som man brukar kalla världens viktigaste uppfinning. De upptäckte plogen som man har för att arbeta jorden. De upptäckte också koppar och tenn som de till exempel gjorde grytor av. Grytorna använde de för att laga mat.

44

91-44-11213-8_book_facit.indd 44-45

44

RIS

• Titta på texten Tvåflodslandet och de första jordbrukarna tillsammans och hitta de karakteristiska dragen som en återgivande text har.

___________________________

TIG

Arbeta med återgivande text:

• Återgivande text är en vanlig texttyp i SO-böcker när man vill ­återge (återberätta) händelser ur t.ex. ­historien. Texterna börjar ofta med att ge en orientering om ­bakgrunden till ­händelsen. De skrivs i dåtid med ­kronologisk ordningsföljd och innehåller ofta förklaringar.

ÖVA PÅ ORDEN en jordbrukare = • bonde, den som brukar jorden, odlar och har djur

bofast • person som bor på en och samma plats ___________________________ torrt • det har inte regnat på länge så det är torrt ___________________________ svämma över svämmar svämmade svämmat • för mycket vatten, rinna över ___________________________ en damm -ar • vattensamling, liten sjö ___________________________


INNEHÅLLET

SPRÅKET

• Det är vanligt att man läser om tvåflodslandet och sumererna i SO i årskurs 6/7 som en bas till annan historieundervisning. Från denna plats och tid börjar den utveckling som lett fram till hur vi lever idag. Vi har valt att skriva en text på lätt svenska om detta ämne för att eleverna ska känna att de klarar att läsa ”riktiga” skol­ ämnestexter. Titta gärna på kursplanen i historia tillsammans med eleverna och visa kursböcker som används på er skola.

ORDKUNSKAP

• Inventera elevernas kunskaper i historia. Låt dem berätta vad de vet och vad de har lärt sig i skolan i ämnet historia.

GRAMMATIK

HISTORIA – uppgifter

LÄS OCH FÖRSTÅ 1 Vad heter de två floderna i tvåflodslandet?

• Titta på jordbruksbilder som visar t.ex. åker, plog och olika grödor. Prata om torka och ­bevattning och visa bilder på detta också. Gör ordgrupper med de nya orden; redskap, mark, grödor, klimat osv.

• I texten finns substantiv med suffixet –are. Prata om att man använder det om en person och att det ofta hör ihop med ett verb t.ex. samla – samlare, jaga – jägare, måla – målare, arbeta – arbetare. Samla fler ­sådana ordpar. • Titta på verbet vattna och visa på att det finns fler verb av det här slaget, t.ex. kallna, svalna, ­somna.

______________________________________________________________________________________ Floderna heter Eufrat och Tigris. 2 Vilka upptäckter gjorde sumererna?

Sumererna upptäckte hjulet, plogen och koppar och tenn. ______________________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________________ 3 Då hette det Tvåflodslandet. Vad heter landet som ligger på den här platsen idag?

Landet heter Irak. ______________________________________________________________________________________ 4 Hur klarade sig sumererna när det var torra perioder? ______________________________________________________________________________________ De/Sumererna kom på att de kunde spara vatten från floderna i stora ______________________________________________________________________________________ dammar. När det var torrt kunde de använda det sparade vattnet.

FÖRSTÅ MER 5 Rätt (R) eller fel (F)? a Jägare och samlare flyttade till platser där det fanns mat. ___________ R b Tvåflodslandet uppstod för 20.000 år sedan. ____________ F c Eufrat är ett land i Mellanöstern ___________ . F d Sumererna upptäckte brons och byggde vapen. ___________ F

R e Floderna gav vatten som man kunde ge till djuren och vattna åkrarna med. ___________ f Sumererna upptäckte hjulet. ___________ R

UTVECKLA DIN SVENSKA 6 Ta reda på mer om sumererna. Gjorde de några andra upptäckter? Vad hände när de började resa till andra platser? Skriv en fortsättning på den här texten. 7 Varför är hjulet världens viktigaste uppfinning, tror du? Skriv ner din idé och diskutera sedan med några klasskamrater.

45

2016-10-24 17:41

45


Svalan SPRÅKTRÄNING

1 Svalan är ett läromedel för nyanlända som från första början ­integrerar de olika skolämnenas ord och begrepp i språkträningen. Det ger eleverna möjlighet att snabbare tillägna sig skolspråket och underlättar ­övergången till ordinarie undervisning. Varje uppslag i lärarhandledningen motsvarar ett uppslag i elevboken. Lärarhandledningens uppslag innehåller dels en förminskad version av elevbokens uppslag med ifyllda svar på ­uppgifterna och dels information och tips till läraren. Uppslaget är gjort för att läraren snabbt ska kunna få en överblick av vad eleven arbetar med och tips på hur man kan stötta och utveckla detta arbete. Innehållet som vänder sig till läraren är uppdelat i fyra olika delar: Att samtala om – tips på vad man kan samtala om med eleverna i samband med arbetet med kapitlet Texten – information om texten, skolämne, centralt innehåll/årskurs och texttyp/genre, samt hur man kan arbeta med texten utifrån ett genreperspektiv Innehållet

– idéer om hur man kan arbeta vidare med eleverna utifrån textens innehåll

Språket – information om vilka språkliga moment inom ordkunskap och grammatik som kan kopplas till kapiteltexten och tips på hur dessa kan tränas Till varje lärarhandledning medföljer en digital del som nås med hjälp av koden på omslagets insida. I denna har läraren tillgång till den digitala elevboken med inläsningen av alla t­exter och uppgifter samt de interaktiva övningarna för träning av ord och begrepp. Där finns även facit och diktamensövningar till elevboken samt skrivmallar för de olika texttyperna. Den digitala delen fungerar på dator, surfplatta och mobiltelefon.

Art.nr 39225

studentlitteratur.se


Digital del Prova paketets digitala del genom att klicka på bilden.

Alla texter inlästa

Övningar med tydlig koppling till kunskapskraven Övningarna ger eleven direkt återkoppling


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.