9789144167763

ANDERS

WIKING

Musik i praktik

– i förskolan

Kopieringsförbud

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Användning av detta verk för text- och datautvinningsändamål medges ej.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 46275

ISBN 978-91-44-16776-3 Upplaga 1:1

©Författaren och Studentlitteratur 2024 studentlitteratur.se

Studentlitteratur AB, Lund

Ombrytning inlaga: Helena Jansson Formgivning Formgivning omslag: Jens Martin Omslagsbild: balabolka/Shutterstock Författarfoto: Johan Eckman

Printed by Pozkal/BESTingraphics, Poland 2024

INNEHÅLL

1 MUSIKEN SKAPAR MINNEN 9

MUSIK HAR BETYDELSE 11

VILJAN FINNS 12

MÅSTE MAN VARA BRA DÅ? 12

PUNKPERSPEKTIVET 12

HUNDRA PROCENT FOKUS PÅ KUL 13

MAN BLIR SOM MAN UMGÅS 13

MEN OM DET INTE FUNGERAR? 14

2 LITE FÖRKUNSKAP KAN VARA BRA 15

ÖVA OCH LEK 17

Material 18

PULS – ATT KÄNNA MUSIKEN 18

Övning 1: Internalisera 18

Övning 2: Förkroppsliga 18

Övning 3: Lek 18

TEMPO – SNABBT OCH LÅNGSAMT 19

Övning 1: Internalisera 19

Övning 2: Förkroppsliga 19

Övning 3: Lek 19

DYNAMIK – HÖG OCH LÅG VOLYM 19

Övning 1: Internalisera 19

Övning 2: Förkroppsliga 20

Övning 3: Lek 20

RYTM – TRUMMISENS BÄSTA VÄN 20

Övning 1: Internalisera 20

Övning 2: Förkroppsliga 20

Övning 3: Lek 20

TAKTART – VALS ELLER MARSCH 20

Övning 1: Internalisera 21

Övning 2: Förkroppsliga 21

Övning 3: Lek 21

MUSIKENS GRUNDELEMENT I VARDAGEN 21

HITTA DITT ELEMENT 21

ÅTERKOMMANDE TEMA 22

PLANERING: RYTMKODA 23

EXPERIMENTERA 23

3 ATT SKAPA LEKTIONER 25

MISSLYCKAS DIG BÄTTRE 27

TYDLIG STRUKTUR 28

SÅNGSTUNDER 29

Introduktion 29

Mitten 29

Avslut 29

NYA LÅTAR 29

VARIERA SÅNGER 30

FRÅN SÅNGSTUND TILL MUSIKSTUND 31

KREATIVT LEKTIONSPLANERANDE 31

SPONTANA MUSIK- OCH SÅNGSTUNDER 32

VÄRM UPP 32

PLANERING: UPPVÄRMNINGSÄVENTYR 33

AVSLUTA UNDERVISNINGEN 35

PLANERING: AVSLAPPNINGSÖVNING 35

MUSIK I SÅNGSTUNDEN 35

PLANERING: PIRATPARTY 36

BARA ATT SÄTTA I GÅNG 37

4

MUSIK I OLIKA ÄMNEN 39

SPRÅK 41

”Ordkester” 42

Högtidslek 42

Planering: Önskelistan 42

Hör efter 43

Planering: Aktivt lyssnande 43

NATURKUNSKAP 44

Musiklek med insekter 45

Planering: Insektssång 45

MUSIK OCH MATEMATIK I SYMBIOS 45

Tärningsspel 45

Planering: Tärningsspelet – ljud och rörelse 46

Planering: Tärningsspelet – discodans 47

Mattelådan 47

SKAPANDE TILL – OCH MED – MUSIK 47

PLANERING: MUSIKVERKSTAD 48

PLANERING: ROCKBANDET 48

MUSIKANDE FÖRHÅLLNINGSSÄTT 49

5 MUSIKPROJEKT OCH MUSIKALISKA TEMAN 51

PROJEKT ELLER TEMA 53

PROJEKT ”KNACKA PÅ” 54

PLANERING: KNACKA PÅ 54

Tema i ”Knacka på” 55

MEDVETET UTFORSKANDE 55

Medvetet utforskande i natur och musik 56

OVÄNTAT TEMA 56

Tid är relativ 56

Ålder på musik 57

RESA MED GOOGLE MAPS 57

PLANERING: RESEMASKINEN 58

ETT HÅLLBART RYMDÄVENTYR 58

PLANERING: SKRÄP I RYMDEN 58

MER RYMDRESANDE 59

PLANERING: PLANETRESAN 59

NATURENS LJUD 60

TA MED INOMHUS UT 60

GÖR DET LÄTT OCH KUL 61

6 I SAGANS VÄRLD 63

BERÄTTA OCH FÖRTROLLA 65

SKRIV EN LÅT 66

Recept på egen låt 66

SAGAN BLIR EN UPPLEVELSE 68

Musikalisk sagostund 68

PLANERING: TRUMSAGAN BOCKARNA BRUSE 69

IMPROVISERAD TEATER TILL MUSIK 69

Lekstation 70

ETT HELT ÄVENTYR 71

MUSIKSAGAN TRE SMÅ GRISAR 72

PLANERING: TRE SMÅ GRISAR 73

DEN FULA FLÖJTEN 74

RÖDLUVAN SOM MUSIKSAGA 74

GESTALTA LJUDEFFEKTER 75

GÖR ER EGEN MUSIKSAGA 75

Improvisera 76

Dra ut på det 76

FORTSÄTT FANTISERA 76

7 MUSIKMILJÖ 77

VAD BEHÖVS I EN MUSIKMILJÖ? 79

Musikhörnan 79

Närvarande musik 79

Musiken som utforskande och upplevelse 80

TILLGÄNGLIG MUSIK GENOM TYDLIGHET 83

PLANERING: SKAPA EN JUKEBOXGITARR 83

Spela i ett band 83

In med grundelementen 83

Bandets låtar 84

FÄRGKODAT INSTRUMENT 84

PLANERING: FÄRGKODAD TRUMÖVNING 84

FÄRGKODAD DANS 85

Skapa en koreografi 85

Res i tiden och i genre 86

Planering: Bildstödsdans 87

SJÄLVSTÄNDIGT INSTRUMENTSPEL 87

Lär tillsammans 88

Måla alla toner i en bild 89

TÄNK PÅ KLIMATET 89

8 MUSIK OCH DIGITALT

MENINGSSKAPANDE 91

FÖRSTÄRKA UPPLEVELSER 93

MEDVETET UTFORSKA VATTEN 93

DIGITALT I NATUREN 94

PLANERING: LJUDGISSA 94

PLANERING: LJUDMEMORY 94

HÖGTALARENS MÅNGA MÖJLIGHETER 95

PLANERING: DANSBANDSLUNCHEN 96

Lite ljus räcker en lång väg 96

KREATIVT PRODUCERANDE 96

GarageBand 96

Beat sequencer 97

Rappa böcker 97

Live loops 98

Planering: Livemixa fredagsdiscot 99

APPAR OCH ANALOGA VERKTYG 99

Blue-Bot 99

Noisli 99

Makey Makey 100

Cosmo 100

DIGITALT SOM MÅL ELLER MEDEL

ELLER MISÄR 100

9 LEKA MED MUSIK OCH MUSIK

I LEKAR 101

UNDER HÖKENS VINGAR MED MUSIK? 103

LEK MED DYNAMIK OCH LÄGESORD 103

PLANERING: FÅGEL, FISK ELLER

MITTEMELLAN 104

LEK MED RÖRELSE, DRAMA OCH

INSTRUMENTSPEL 104

PLANERING: SMYG- & HOPPRÅTTOR 104

ALLA DESSA DANSSTOPP 105

Teambuilding 105

Planering: Kompis-stopp 105

Dansstoppsäventyr 106

Planering: Bergakungens sal 106

Planering: Pomperipossa 107

Ännu fler dansstoppsidéer 108

Planering: Kims dansstopp 108

Planering: Omvänd dansstopp 108

Planering: Omvänd dansstopp med instrument 108

Planering: Matematikstopp 109

TESTA TESTA TESTA! 109

10 AVSLUTNING 111

SÄRSKILDA TACK 114

BILAGOR – FÄRGKODADE NOTER 115

FÄRGKODSMALL TILL PIANO 117

LILLA SNIGEL 118

LILLE KATT 119

BJÖRNEN SOVER 120

BLINKA LILLA STJÄRNA 121

LÅTREGISTER 123

SAKREGISTER 125

3 ATT SKAPA LEKTIONER

Klockan är 10.34 på småbarnsavdelningen och den vanliga rutinen att städa undan leksaker, byta blöjor, ta fram madrasser till vilan och börja förbereda för lunchen har startat. För att underhålla barnen under tiden bestämmer sig en pedagog för att ha en sångstund i ett angränsande rum. Med en grönglittrig sånglåda i högsta hugg sätter sig pedagogen på golvet och börjar kalla på barnen. Några kommer och försöker öppna lådan, men de flesta fortsätter som om de inte hört något. En krokodil plockas fram och sången Krokodilen i bilen ömsom sjungs och ömsom avbryts av tillsägningar om att sitta ner, komma till mattan eller släppa leksaker. I ett desperat försök att ta kontroll över situationen väljer pedagogen att gå och hämta två av tre barn som är på andra sidan rummet. Samtidigt plundrar de andra barnen sånglådan eller går helt enkelt i väg och gör något annat.

Vi har alla befunnit oss i denna situation där vi gör vårt bästa, men där inget fungerar som man tänkt. Barnen lyssnar inte, sånglådan engagerar ingen, man sjunger falskt, glömmer texten till Bä, bä, vita lamm och till slut står man där med svettlökar stora som tefat under armhålorna, tårarna rinnande och tvivlar på sin kompetens och sitt yrkesval.

Misslyckas dig bättre

För att bli riktigt bra på att fånga en barngrupp, både planerat och spontant, måste man öva på att engagera. Ingen vill uppleva stunder som den ovan, det känns fruktansvärt och man ser inte fram emot nästa försök. Under alla år som planerad musikundervisning var mitt huvuduppdrag har jag haft varenda förnedrande upplevelse du kan tänka dig. Vid ett tillfälle hade jag en idé om att barnen skulle spela upp scener ur Jack och bönstjälken som vi skulle filma, snabbt klippa ihop och sedan titta på i slutet av lektionen. En liten pjäs med ljudeffekter av instrument där barnen hade huvudrollen – kul! Detta skulle genomföras med 24 barn på cirka 45 minuter och blev, i mitt huvud, en rungande succé. Barnen förstod över huvud taget inte vad jag menade med ”spela in scen 1, 2, 3 och 4”, de hade inte hört Jack och bönstjälken och ville mest titta på Ipaden som användes som filmkamera. Det tog nog inte mer än tio minuter innan 20 av 24 barn antingen satt och väntade på bättre tider eller bad om att få gå tillbaka till sin avdelning. Men jag gav mig inte. Med svett i pannan, ett påklistrat leende och en tår rinnandes nerför kinden peppade jag alla barn att försöka sig på i alla fall en scen. Några gick motvilligt med på det, men utan någon större motivation. Till råga på allt kom vår pedagogiska samordnare förbi och tittade, det var dags för verksamhetsobservationer inför medarbetarsamtal och lönesättning. Om jag inte minns fel blev bedömningen ”kreativt men helt obegripligt”.

Så nu stod jag där, i samma situation som pedagogen med sånglådan, kallsvettig med tårarna rinnande, övertygad om att jag säkert skulle kunna bli en ganska bra parkeringsvakt nu när denna karriär var över. Vi fick slutligen ihop en liten film, men barnen tyckte att den var ganska dålig och förstod fortfarande inte sagan eller hur något av det jag försökte göra hängde ihop. En typiskt dålig dag på jobbet.

Trots all förnedring lärde jag mig några värdefulla läxor av denna misslyckade undervisning. För det första är barn aldrig sena på att förlåta en riktigt dålig musikstund, för det andra är för höga ambitioner på för kort tid en dålig idé och för det tredje är struktur och tydlighet det viktigaste om man vill engagera och få barnen delaktiga.

Om jag nu får göra om Jack och bönstjälken-lektionen, hur hade jag gjort då? Jo, jag hade gjort ungefär så här. Först och främst hade barnen fått höra sagan så att de hade haft en aning om vad berättelsen handlade om. Det bästa hade varit att läsa och prata om den flera gånger. I stället för fyra scener hade jag gjort två där varje roll som skulle spelas hade haft något slags tydliggörande kopplat till sig. Om barnen exempelvis skulle klättra upp för bönstjälken så skulle jag lägga ut hopprep som de kunde krypa längs och sedan luta kameran så att det såg ut som om de klättrade uppåt. Det är ett beprövat filmtrick.

Jag hade även tänkt på att planera rollerna bättre och delat upp barngruppen i mindre grupper som fick försöka var för sig. Nu i efterhand finns många sådana saker som är lätta att komma på, men man måste ju försöka för att veta.

Tydlig struktur

När det är dags för en planerad undervisning i musik, eller egentligen i vilket ämne som helst, är det bra att ha ett upplägg som alltid återkommer. Personligen gillar jag att hålla det i tre enkla steg för att få en lätt överblick, både på papper och i minnet. I dessa tre delar ska de didaktiska frågorna vad, hur, varför och hur länge bli besvarade för att det ska bli så konkret som möjligt.

Introduktion: Börja med en hej-sång, förklara aktiviteten och berätta om och visa instrument/material. Sätt upp regler för leken/undervisningen. När introduktionen är klar ska barnen veta vad som gäller i själva undervisningsaktiviteten så att detta inte behöver förklaras flera gånger, mer än möjligtvis genom korta repetitioner för att påminna.

Utförande: Själva aktiviteten i den planerade undervisningen händer här. Den ska vara överskådlig och ha en tydlig början och ett tydligt slut.

Avslut: Ett avslut kan se olika ut. Det kan vara ett mer organiserat avslut som att städa undan och samlas för att reflektera, ett mindre strukturerat avslut där själva aktiviteten avbryts och barnen sömlöst övergår till fri lek eller helt ostrukturerat där aktiviteten får pågå tills barnen tröttnar och väljer att göra något annat. Vad man väljer beror helt på vad aktiviteten är, så länge det är ett medvetet avslut och inte blir så på grund av dålig struktur. Detta upplägg kapslar in hela undervisningen i en tydlig start, utförande och avslut, där start och avslut ser så lika ut som det går varje gång. I denna bok har jag dock skrivit ut det lite annorlunda för att göra det tydligare för läsaren. I de planeringar som jag själv gör skriver jag exempelvis inte ut material, tips eller utmaningar – dessa har jag i huvudet och kommer på medan jag undervisar beroende på hur barngruppen är. Det absolut viktigaste att tänka på i en planering är de didaktiska frågorna vad, hur, varför och hur länge. Utan dessa kommer det inte att bli begripligt för barnen vilket skapar en orolig stämning och försvårar undervisningen betydligt.

Lärmiljön är en viktig del för att förstärka undervisningen och upplevelsen, nästan lika viktig som pedagogens förmåga att förklara och tydliggöra. Personligen gillar jag att jobba med ljussättning, projektor och bilder, och att placera ut de material som ska användas på olika vis, allt för att skapa en inbjudande och engagerande känsla i rummet. Dock är det ibland svårt, lokaler har olika förutsättningar och förskolor har olika tillgång till material. Därför är det bra att försöka tänka minimalistiskt och sedan bygga på. Kanske har du inga ljuskällor att jobba med men en projektor som går att flytta? Då kan du testa att rikta den mot ett oväntat område i rummet, till exempel en bokhylla, och se hur det ser ut. Att hänga tyger över fönster kan ge ett intressant ljus och spännpapper på väggen med en

spännande målning hjälper fantasin på traven. Det är egentligen bara fantasin, och ibland förberedelsetiden, som sätter gränser för lärmiljön, men så länge den är genomtänkt och medveten så är det en ”tredje pedagog” att räkna med. I lärmiljön ingår såklart materialet som är kärnan i undervisningen. Finns det en sånglåda så är det den centrala punkten. Gör den gärna så spännande och inbjudande som möjligt. Allt runt omkring, såsom lampor och projektorer, ska bara höja, inte dra fokus från, själva undervisningsmaterialet. Tänk att det ska vara som en strålkastare på vad som är i fokus och det som ni ska samlas kring. Detta gäller både i fritt medvetet utforskande och i planerade undervisningssituationer.

Sångstunder

Alla har vi gjort det. Samlat barnen runt mattan, halat fram lådan eller påsen med djur i och sedan låtit alla barn få välja ett som följs av en sång. En klassisk sångstund, och det är inget fel med det. De flesta barn, framför allt de allra yngsta, älskar dessa stunder och lär sig en hel del av dem såsom att våga välja, relatera objekt till sång, namn på djur och ord i sånger och melodier. Men även sångstunder behöver lite utveckling och variation ibland, särskilt när barnen och pedagogerna använt samma gamla sånglåda i några år. Hur lägger man upp en sångstund som utvecklas då? Rent krasst så handlar det om att blanda välkända inslag med nya saker och det påminner väldigt mycket om ”introduktion, genomförande, avslut” som nämndes ovan men här benämns de som introduktion, mitten och avslut. Rubriken genomförande har ersatts med mitten då vi redan är inne i ett genomförande av en sångstund.

Introduktion

Starta med något bekant, exempelvis en hej-sång. Den kan följas av en eller två kända låtar som Lille katt, Krokodilen i bilen eller något ni tycker om att sjunga.

Mitten

Här kommer en eller två nya låtar in. Introducera låten med att antingen förklara vad den handlar om, berätta texten eller sjunga den för barnen. Sjung den sedan tillsammans och gå vidare.

Avslut

Som avslut kan ni gå lite olika vägar. Antingen avslutar man på topp med något ösigt, till exempel en snabb version av Huvud, axlar, knä och tå eller Drakens dans från Bolibompa, med en hej då-sång eller med något lugnt och avslappnande, såsom en avslappningsövning.

Nya låtar

Sångvalen och uppläggen är olika för alla, men vi kan nog vara överens om att ungefär samma låtar sjungs på nästan samtliga förskolor i landet. Just därför är introduktionen av nya sånger en bra och viktig sak att försöka sig på. Något som jag ser som problematiskt när det kommer till nya låtar, och kanske anledningen till att ”låtskatten” aldrig riktigt förändras, är att när en bok med nya sånger kommer så visas den med noter och ackord.

Det är ju bra, men nästan bara om man har någon form av musikalisk utbildning och lärt sig läsa dessa. Mitt tips är att om du hittar en eller två låtar som du vill introducera, men inte kan, och du inte har tillgång till någon som kan läsa noter och spela instrument, så jobba med texten, läs den för barnen, och spela sedan helt enkelt upp låten från valfri streamingtjänst eller liknande. Sjung med till texten så gott ni kan. Efter ett tag kommer ju text och melodi att sitta och då kan ni skippa den inspelade låten och bara sjunga den ihop. Skulle det låta falskt eller ha lite alternativa toner och melodier än originalet är det helt okej. Det viktiga är att ni har övat, gör det tillsammans och har kul! Några nya låtar som är kul är till exempel Fula flugan och Falafel med gruppen Rimstad Rockerz. Båda finns på olika musiktjänster.

Variera sånger

För att liva upp sångstunden är den dramaturgiska kurvan viktig att ha i bakhuvudet. Inom musik kan man tänka sig den som en dynamisk kurva där intensiteten i sångstunden går upp och ner. Man vill inte gärna gå ut för intensivt, men man vill inte heller ha det så slött att barnen tappar både intresse och energi. Ett lätt sätt att råda bot på detta är att både jobba med tempo och dynamik i låtarna och att göra rörelser med antingen händerna eller hela kroppen. Detta håller barnen både alerta, intresserade och fokuserade längre stunder. Som exempel kan sången Imse vimse spindel sjungas hela fyra gånger på rad utan att barnen blir trötta på den. Börja med den vanliga spindeln med de vanliga rörelserna, och gå vidare till minispindeln där ni sjunger med pipig röst och gör pyttesmå rörelser. Fortsätt till bamsespindeln där ni gör samma sak men med djup basröst och jättestora rörelser.

Avsluta med Buse, buse spindel. I den sjunger man halva sången som vanligt och andra halvan jättesnabbt, ungefär så här:

Buse buse spindel

*konstpaus för spänning*

Klättrauppförtrån

Ner faller regnet

*konstpaus*

Spolaspindelnbort

Upp stiger solen

*konstpaus*

Torkabortalltregn

Buse buse spindel

*längsta konstpausen*

Klättraruppigen

Och glöm inte att även göra rörelserna till denna.

En annan variation är att sjunga i olika volym. Låt oss ta Krokodilen i bilen som exempel. Vi börjar med att sjunga den som vanligt, med rörelser och allt. I nästa runda viskar vi så lågt vi kan och i rundan efter det sjunger vi den så starkt vi kan. Detta kan såklart kombineras med tempo och även med tonhöjd genom att sjunga med hög och pipig röst eller djup basröst. På detta vis kan låtar varieras i oändlighet och det gäller förstås för rörelselåtar också. Gör Huvud, axlar, knä och tå viskande, skrikande, pipande, snabbt och jättelångsamt. Det är hur kul som helst.

Från sångstund till musikstund

Sångstunden är nog, jag säger nog för att detta är en bok som berättar om erfarenhet och upplevelser, den vanligaste formen av musikundervisning på förskolor. Hur kan man då börja förflytta sångstunden mot musikstund? Ett sätt är att jobba från det man redan kan och är van vid. Om vi utgår från sånglådan är ett första steg att lägga till en musiklek, i stället för sång, i den. Lägg helt enkelt ner en bjällra i lådan och när ett barn får tag på den så gör ni musikleken kopplat till själva instrumentet. Detta går givetvis bra med vilket instrument som helst som passar i lådan. Instrumenten kan även vara kopplade till sångerna ni redan kan, vilket gör det möjligt att använda rytmspel, tempo, dynamik eller andra musikaliska grundelement i sång- och musikstunden.

Förutom instrumentspel kan även dans införas i sångstunden. Där finns redan danselement i de klassiska sångerna genom hand- och armrörelser i Imse vimse spindel och Krokodilen i bilen och även helkroppsrörelser i Huvud, axlar, knä och tå. För att få in dans och rörelse inför man objekt eller bilder som representerar en dans. Dansen är en bestämd låt med bestämda rörelser. Detta kan du skapa själv genom att bestämma rörelser som du lär ut eller genom att helt enkelt använda dig av en låt som redan har rörelserna i texten. En låt som är väldigt populär och redan har rörelser i texten är Händerna upp med Duran & Mollan. Skriv ut en liten bild på Duran & Mollan och lägg i lådan. När ett barn väljer bilden spelar du upp låten. Ni dansar dansen, samlas igen och sedan låter du ett nytt barn välja från lådan.

På detta vis kan du få in hur mycket nytt som helst i dina sångsamlingar och utveckla vad musik är i en samling. Många lekar är präglade av musik, precis som att låtar är präglade av lek, men vad ska du då ha för lekar i lådan? Det kan egentligen vara vad du än kommer på där musik eller ett instrument är en betydande del av leken, så här sätter bara fantasin gränser. I kapitel 9, ”Leka med musik och musik i lekar”, finns mer inspiration och idéer.

Kreativt lektionsplanerande

När det är dags att planera innehållet i en lektion finns det en hel del olika tillvägagångssätt. Man kan utgå från avdelningens gemensamma tema, barnens intresse, ämnen och experiment inom dessa samt många andra väl beprövade metoder. Själv brukar jag jobba med flera ämnen samtidigt, transdisciplinärt, fast med musik som både medel och mål. Detta vill jag få in genom så mycket lek och äventyr som möjligt. Jag ska nu försöka visa hur en tankeprocess kan gå till när jag vill undervisa om de musikaliska grundelementen dynamik och tempo blandat med matematik, motorik och drama

För det första tänker jag på hur jag själv hade blivit engagerad, vilken miljö och stämning hade jag velat möta? Om jag då vill utgå från drama, kanske lite sagoinriktning, börjar jag fundera på vad detta innebär. I mitt huvud har skog och saga en väldigt stark koppling så med det i åtanke kan jag ju utgå från en sagoskog. Men vad händer i den?

I en sagoskog finns sagolika saker, kanske en gruffalo? Just denna gruffalo avskyr starka och snabba ljud, så vi måste skrämma i väg den ur skogen genom att spela snabbt och starkt vid dess grotta. Men för att komma till grottan behöver vi ta oss igenom den där nedrans skogen och vårt enda vapen mot den snokande gruffalon är våra shaker-ägg.

Med dessa shaker-ägg smyger vi oss igenom den påhittade skogen där vi både tassar tyst, klättrar över och under stock och sten och springer från och gömmer oss för gruffalon.

Till slut är vi framme vid grottan där flera trummor står. Här är det viktigt att spela rätt så vi börjar spela svagt för att sedan öka både styrka och hastighet och till sist minska igen. Detta upprepas tills barnen känner att gruffalon är borta. Efter lyckat uppdrag tar vi oss tillbaka genom sagoskogen och samlas på platsen där vi började.

Så kan det se ut som planering både i tanke och i praktiken. Det mesta är, och uppfattas förhoppningsvis som, lek.

Utgå gärna från egna erfarenheter – vad är din idé av ett äventyr? På så vis blir det lättare att få en inre bild av hur det kan se ut i praktiken. Fyll sedan på med saker som känns roliga, som en sagoskog, eller spännande, som gruffalon och att smyga runt. I detta läggs de element du vill förmedla in – i detta fall tempo och dynamik – genom både rörelse och kroppsspråk, gestaltning och fantasi, rumsuppfattning samt motorik och kroppsuppfattning. Mycket av detta kommer av sig själv i lek och det är lätt att dra fördel av det i undervisning.

Spontana musik- och sångstunder

När musikinstrument är blandade i andra delar av miljön så uppstår gärna sång och musik spontant. På en förskola lekte jag och ett barn i deras naturhörna. Den var inte mycket för världen, bara en grön matta, några få plastdjur, en pinne och en liten trumma. När vi lekte så plockade barnet upp ett av djuren och började sjunga En elefant balanserade samtidigt som han balanserade djuret på pinnen. Jag började sjunga med och samtidigt spela lite på trumman. Detta resulterade i att vi sjöng om alla djuren, räknade hur många de var, pratade lite om hur många ben de har och vad de äter. En hel del spännande saker uppstod ur en spontan sångstund tack vare närvaron av instrument och musik. Spontana musik- och sångstunder kan uppstå lite varstans under dagen. Det kan vara sånger under blöjbytet, låtar när man tar på sig ytterkläderna, städlåtar och egentligen vad som helst. En tråkig uppgift blir nästan alltid roligare om man kan sjunga sig igenom den. Det behöver inte ens vara en särskild låt, om du inte redan har en på lager, utan sjung bara precis det ni gör för tillfället och om melodin inte infinner sig är det bara att stjäla en välkänd. Här kommer ett exempel på en sång om att klä på sig ytterkläder till tonerna av Lille katt.

Stövel på, stövel på, vi ska ut och le e ka

Jackan på, jackan på, nu så ska vi le e ka

Mössan på, vantar på, du ska inte fry y sa

Du kan gå, du kan gå gå ut och le e ka

Är det världens bästa låttext? Fick den dig att se livet ur en annan vinkel och inspirerade den till att jogga den där milen? Nej, det var inte ens nära. Men det blev möjligtvis lite roligare för barnet att klä på stövlar, jacka, mössa och vantar, och det är alltid något.

Dessa tillfällen finns precis överallt om man bara håller ögonen öppna. Och vem vet, du kanske spontant skriver nästa klassiska barnlåt på kuppen!

Värm upp

Här följer ett litet äventyr jag hittade på för att engagera barngruppen i både röst- och kroppsuppvärmning innan själva lektionen startade. Det gäller att fånga barnen och att den som leder har inlevelse i själva aktiviteten och berättandet. Att börja med en uppvärmning där både röst, kropp och fantasi får komma i gång gör det lättare att gå in i

andra lekar och övningar. Det blir en liten isbrytare och kan gärna upprepas i början av varje planerad musikundervisning eller musiklek. Dra ut på delarna hur långt eller kort du vill och kom ihåg att detta är en lek.

Planering: Uppvärmningsäventyr

Utrustning: Fantasi.

Utförande: Ställ er i en cirkel så att alla kan se varandra. Är ni bara två eller tre personer så stå så att alla kan se varandra.

Värma upp kroppen

Sträck fram höger arm, vifta lite på fingrarna och skaka sedan hela armen allt vad ni kan.

Sträck fram vänster arm, vifta lite med fingrarna och skaka sedan hela armen allt vad ni kan.

Sträck fram höger ben, vifta lite med tårna och skaka sedan hela benet allt vad ni kan.

Sträck fram vänster ben, vifta lite med tårna och skaka sedan hela benet allt vad ni kan.

Sträck upp armarna ovanför huvudet och börja sedan klappa lätt uppe på huvudet, gå vidare ner till kinderna, klappa lite lätt på ansiktet, lite över munnen, ner på bröstet, börja klappa på vänster axel och fortsätt ut på vänster arm fram till handen där ni vänder på armen och ger er själva några high five innan ni vänder och klappar tillbaka till axeln. Gör samma procedur från höger axel.

Fortsätt sedan med att klappa på magen, ner på benen med en hand per ben, och vidare ner till fötterna. Väl vid fötterna så säger ni ”hej hej fötterna”, klappar lite och säger sedan ”hej då fötterna”. Klappa sedan hela serien baklänges, och efter att ha klappat ovansidan av huvudet sträcker ni upp armarna och skakar hela kroppen allt vad ni kan.

Värma upp röst och diafragma Pedagogen säger:

– Nu ska vi hoppa in i våra bilar och köra i väg.

Här kan barnen få berätta om sina bilar, om färg, modell, hur snabba bilarna är och vad de nu kommer på.

Vi sätter in nyckeln i låset och vrider om så att bilarna startar.

Här gör alla brummande billjud med munnen. Ju snabbare bilen går, desto högre och ljusare är brummandena och ju långsammare, desto lägre och mörkare är de. Kör gärna runt i rummet snabbt och långsamt när de olika ljuden görs. När ni känner er klara med bilkörandet så samlas alla igen och hoppar ut ur bilarna.

Nu är ni på en äng, på ängen är det högt gräs, och vi vet ju alla vad som kan ringla runt i högt gräs. Ormar!

Ta i armen och håll upp den som en orm-handdocka. Även barnen kan gärna ha varsin orm, och berätta sedan följande.

– Här kommer en ringlande orm, vet ni hur ormar låter?

– Sssssssssss.

– Ja, precis, men den här ormen låter tre gånger, så här: ssss ssss ssss (detta repeteras tillsammans med barnen 4–5 ggr).

– Vet ni en annan sak? Den här ormen är väääldigt kissnödig. Men den kissar jättefort så man hör inte hela kisset, man hör bara K. Det gör ormen också tre gånger, så här: K K K (repetera med barnen 4–5 ggr).

– Ni vet när man kissar, då kan det hända att man fiser. Det händer den här ormen också. Men ormen fiser bara lite tre gånger, så här: F F F (repetera 4–5 ggr).

– Sist men inte minst så lägger ormen en riktigt stor BAJS (alla gör sina bästa bajsljud).

Berätta: Om ni tittar runt här ute på fältet så kan ni se korna långt där borta. (Peka åt något håll och låtsas att där står kor.) Vi måste få hit korna, det kan man om man ropar på dem. Men vi måste göra så här att jag ropar först och ni härmar. Så först jag, sedan ni. Okej?

– Hej hej heeeej.

– Hej hej heeeej.

– Ho ho hooooo.

– Ho ho hooooo.

– Hi hi hiiiii.

– Hi hi hiiiii.

– Ooooooooooo.

– Ooooooooooo.

– Mu mu muuuu.

– Mu mu muuuuu.

– Titta där! En ko gick förbi och lade en jättestor kobajs! Vet ni vilka som älskar bajs? Flugor! Här kommer ju en.

Här sträcker du ut handen och låtsas fånga en fluga mellan tummen och pekfingret.

Be barnen att fånga varsin fluga och hålla den framför sig. Börja göra ett surrande flugljud och rör handen med flugan upp och ner. När handen går upp surrar ni ljusare och när handen går ner surrar ni mörkare.

Avsluta med att äta upp flugan, det är kul.

Nu är ni uppvärmda.

Förklaring: I denna uppvärmning gjordes följande övningar.

• Klappövningar för att värma upp och få i gång blodcirkulationen i kroppen.

• Bilbrummande för att värma upp läppar och ansikte samt rösten.

• Ormens S-, K- och F-ljud är diafragmauppvärmning. Sätt handen över magens nedre del och se hur det känns när du gör ljuden. Detta är även en munmotoriksövning.

• Ropa på korna är röstuppvärmning.

• Flugan är en glissandoövning, att glida mellan höga och låga toner.

Avsluta undervisningen

Efter en mer eller mindre intensiv musikundervisning eller helt enkelt innan vilan efter maten är en kortare avslappning bra. I just denna avslappning valde jag att ha en historia om hur vi blåser upp en ballong, bollar den upp mot taket, fångar den och sedan sätter oss upp för att släppa i väg den. Att lägga in lite rörelse även i vilan ger barnen något att fokusera på vilket i sin tur gör det lättare för dem att slappna av. Att göra något för att göra mindre kan låta underligt men det är precis så det är. Tänk dig själv att du lägger dig på soffan på kvällen och bara tittar i taket. Det är inte särskilt kul efter så där 25–30 sekunder. Då åker gärna mobilen fram, tv:n går i gång och skämsgodiset står på bordet. Samma sak gäller även för barn. Ska de ligga ner och vila behövs ofta något annat också. En saga, musik, en ljudbok, en väldigt pedagogisk film på projektorn eller en avslappningsövning med fantasi, rörelser och bakgrundsmusik.

Planering: Avslappningsövning

Utrustning: Högtalare eller annat sätt att spela upp en låt med.

Låtförslag: Stjärnorna med Humlan Djojj.

Sätt er på golvet så att ni har lite utrymme. Sätt i gång låten och säg till barnen, med viskande röst, att försöka höra låten som spelas. Sträck benen rakt framför kroppen, sträck ut armarna och håll dem framför er. Lägg er sedan på rygg med armarna uppsträckta i luften.

Ta tag i en låtsasballong och för den ner mot munnen. Säg att ni ska blåsa upp ballongen så mycket det bara går. Alla måste ta ett djupt andetag, så att magen blir som en boll, och sedan sakta blåsa upp ballongen. Repetera detta tre gånger. När ballongen är uppblåst låtsas ni knyta ihop ballongen, det är bara att låtsaspilla lite med fingrarna. När ballongen är knuten bollar ni upp den mot taket och låter den sakta sväva ner mot er igen, bolla upp igen och låt ballongen sakta falla ner. Repetera två till tre gånger.

Nu håller ni fast i ballongen med raka armar, sätter er rakt upp med armarna raka framför er och låtsas knyta upp ballongen. Räkna till tre och sedan släpper alla sin ballong samtidigt som ni gör era bästa ballongpruttljud.

Musik i sångstunden

Tidigare i kapitlet skrev jag om att flytta sångstunden mot musikstund genom att lägga till instrument med små lekar kopplade till dem. Sångstunden kan förstås ersättas helt med bara en musikstund och en enda musiklek, vilket jag varmt rekommenderar. Det är jättekul. I kapitel 9 ”Leka med musik och musik i lekar”, kommer många fler idéer kring detta, men här beskriver jag en kul lek med pirattema jag gjorde med ett gäng barn. För bäst effekt och mest kul kan ni gärna klä ut er alla till pirater innan, kanske har ni pirat- eller båttema? Om inte så gör om denna lek så att den passar det tema ni har. Det är bara att ersätta orden som används. Varför inte ett bondgårdstema med traktorparty eller djurtema med djungelparty?

Anders Wiking är förste förskollärare vid Förskoleförvaltningen i Malmö stad. Han är förskollärare med musikprofil och även utbildad musiker vid Los Angeles College of Music. År 2021 tilldelades han titeln särskilt yrkesskicklig förskollärare.

Musik i praktik – i förskolan

Du behöver verkligen inte kunna spela gitarr eller sjunga för att ha kul med musik och utvecklas tillsammans med barnen i förskolan. I den här boken hittar du konkreta musiklekar med steg för steg-instruktioner som alla kan genomföra samt metoder för att använda musik i förskolan. Inspiration och transparens utlovas!

Musik i praktik riktar sig till dig som inte är musiker, men som vill veta hur du kan få in musik i allt förskolan gör. Det är en bok om att ha kul, om att leka med musik och om att göra i stället för att prata.

studentlitteratur.se