9789152364888

annika löthagen holm

carl-johan markstedt

cecilia peña

L ÄRARHANDLEDNING

annika löthagen holm carl-johan markstedt cecilia peña

L ÄRARHANDLEDNING

sanoma utbildning

Sanoma Utbildning

Postadress: Box 38013, 100 64 Stockholm

Besöksadress: Rosenlundsgatan 54, Stockholm

Hemsida: www.sanomautbildning.se

E-post: info@sanomautbildning.se

Order/Läromedelsinformation

Telefon 08-587 642 10

Projektledare och redaktör: Sandra Fetouni

Grafisk form: Jonas Veronesi/VERONESI AB

Illustrationer: Feri Fazeli/Fazeli form och illustration

Svenska impulser 9 lärarhandledning

ISBN 978-91-523-6488-8

© 2024 Annika Löthagen Holm, Carl-Johan Markstedt, Cecilia Peña och Sanoma Utbildning AB, Stockholm

Första upplagan

Kopieringsförbud

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Undantag: Sidor märkta ”kopiering tillåten” får kopieras.

Innehåll

Introduktion 5

Svenska som andraspråk, allmän del 12

KAPITEL 1

Att läsa och analysera skönlitteratur 16

KAPITEL 2

Att skriva skönlitterärt 42

KAPITEL 3

Serieromanen 62

KAPITEL 4

Litteraturen genom tiderna – upplysningen, romantiken och realismen 83

KAPITEL 5

Att läsa och granska sakprosa 107

KAPITEL 6

Att skriva krönikor 127

KAPITEL 7

Att tala inför andra 153

KAPITEL 8

Dialekter, sociolekter och de nordiska språken 182

Inför nationella provet 203

Metoddel 215

Lösningsförslag till Svenska impulser 9 antologi 220

Introduktion

Svenska impulser – ett heltäckande läromedelspaket

Svenska impulser är ett heltäckande läromedelspaket för svenska/ svenska som andraspråk på högstadiet. Följande komponenter ingår:

• Svenska impulser 9 grundbok – Åtta kapitel som stöttar elevernas utveckling i muntlig och skriftlig framställning samt stärker deras kunskaper i litteratur och språk.

• Svenska impulser 9 antologi – Fem teman med skönlitteratur och sakprosatexter som berör och engagerar ungdomar.

• Svenska impulser 9 Övningsmästaren – Inläsningar av grundbokens och antologins texter samt elevövningar på språk och innehåll i grundbokens kapitel.

• Svenska impulser 9 lärarhandledning – Stöd och inspiration som hjälper dig att navigera mellan de olika komponenterna i Svenska impulser

Svenska impulser 9 grundbok

Svenska impulser 9 grundbok innehåller åtta kapitel om muntlig och skriftlig framställning, litteratur, läsning och granskning av sakprosa, dialekter, sociolekter och de nordiska språken. Varje kapitel i boken är skrivet för att kunna användas var för sig men kan också kopplas ihop med andra kapitel. I slutet av varje kapitel finns en slutuppgift. Den är tänkt att fungera som en bedömningsuppgift där eleverna visar vad de lärt sig under arbetet med kapitlet. Alla slutuppgifter har en tydlig arbetsgång som hjälper eleverna att strukturera arbetet med uppgiften.

Allra sist i varje kapitel finns en fördjupning, där eleverna får fördjupa sig i något som har med kapitlets tema att göra. Fördjupningarna kan ses som ett extramaterial där du som lärare har fler valmöjligheter att göra arbetet med grundboken än mer flexibelt. Så här kan du till exempel använda fördjupningarna:

• som en uppgift för hela klassen för att fördjupa sig i eller som en extra förberedelse inför slutuppgiften.

• som en uppgift för enstaka elever som snabbt blir klara med en uppgift.

• som en uppgift för att kunna möta elevers olika behov. Om du till exempel har flera elever som läser svenska som andraspråk och som behöver fokusera på språkliga uppgifter i Övningsmästaren (se Svenska impulser 9 Övningsmästaren nedan) kan de övriga i klassen arbeta med fördjupningen.

Längst bak i grundboken finns ett avsnitt som förbereder eleverna inför det nationella provet för att ge eleverna extra träningstillfällen i förväg. Avsnittet innehåller flera övningar som liknar nationella provets uppgifter.

Svenska impulser 9 antologi

Svenska impulser 9 antologi innehåller både skönlitteratur och sakprosa och är indelad i fem teman:

1. Kalla kårar

2. Lika olika

3. Var går gränsen?

4. Dialekter, sociolekter och de nordiska språken

5. Betydelsefulla författare från Sverige, Norden och övriga världen

Varje tema består av sju texter. Till varje text finns det läsförståelsefrågor, diskussionsuppgifter och andra mer kreativa uppgifter. På sidan 220 i lärarhandledningen finns lösningsförslag till alla Samtala om texten­frågor. Alla texter till antologin är inlästa och finns i Övningsmästaren.

Svenska impulser 9 Övningsmästaren

Till Svenska impulser ingår ett digitalt komplement. Det finns på ovningsmastaren.se. I Svenska impulser 9 Övningsmästaren har vi delat in kapitlen i moment, där ett moment omfattar 2–9 sidor ur grundboken. För eleverna beräknas det ta 1–3 lektioner att arbeta igenom övningarna till varje moment.

Till varje kapitel finns det:

• övningar kopplade till innehållet och till de ord och uttryck som förekommer i momentet.

• korta avstämningstest i slutet av momentet (Testa dig själv).

• självrättande övningar på ord och begrepp (Ordlista).

• en diagnos med flervalsfrågor som visar om eleverna har förstått och tagit till sig det mest grundläggande i kapitlet (Kapiteldiagnos).

I Övningsmästaren finns dessutom alla texter i grundboken och antologin inlästa.

Övningsmästaren är en digital portal för ljudfiler, ordträning, hörövningar och begreppsträning. Portalen kan användas fritt av eleverna utan att de behöver någon inloggning. Alla övningar i Övningsmästaren är kopplade till Sanoma Utbildnings läromedel. Eleverna kan träna med Övningsmästaren både i skolan och hemma. Övningsmästaren är responsiv och fungerar lika bra på mobil som på surfplatta eller dator. Applikationen testas mot den senaste versionen av operativsystem samt i de senaste versionerna av de vanligaste webbläsarna.

Svenska impulser 9 lärarhandledning

Lärarhandledningen har samma upplägg som Svenska impulser 9 grundbok. Det innebär att varje kapitel i grundboken har ett motsvarande kapitel i lärarhandledningen, med förslag på hur arbetet kan introduceras, genomföras och följas upp. Dessutom finns det stöd till alla grundbokens slutuppgifter och fördjupningar. En viktig utgångspunkt för lärarhandledningen är att den ska fungera som en brygga mellan Svenska impulser 9 grundbok och Svenska impulser 9 Övningsmästaren. I lärarhandledningen är exempelvis arbetsgången för grundbokens olika kapitel indelade i samma moment som i Övningsmästaren, vilket gör att det är enkelt att arbeta med grundboken och Övningsmästaren parallellt.

Lärarhandledningens upplägg

Alla kapitel i lärarhandledningen har genomgående följande struktur:

• Syfte med kapitlet: Syfte och förslag på mål med kapitlet.

• Koppling till kursplanen: Kapitlets koppling till Lgr 22 och det centrala innehållet i både svenska och svenska som andraspråk tydliggörs.

• Introducera kapitlet: Förslag på hur arbetet med kapitlet kan introduceras.

• Arbeta med kapitlet: Förslag på arbetsgång genom kapitlet. Först presenteras arbetsgången i sin helhet med alla moment och därefter följer en mer detaljerad genomgång av varje moment. De delar av arbetsgången som är specifika för elever som läser svenska som andraspråk är särskilt markerade med:

• Avstämning och utvärdering av kapitlet: Förslag på hur arbetet med kapitlet kan avslutas och utvärderas.

SVA

• SVA-undervisning: Övergripande tips och råd för SVAundervisning kopplat till kapitlets innehåll och ämne.

Sist i lärarhandledningen finns en metoddel. Där finns det bland annat tips på hur du kan organisera undervisningen så att alla kommer till tals. Hänvisningar till uppgifter i Övningsmästaren är i lärarhandledningen markerade med följande symbol:

Introduktionsuppgifterna

Till varje kapitel finns förslag på hur arbetet kan introduceras. Tanken med dessa uppgifter är att arbetet med kapitlet ska ta avstamp i en gemensam aktivitet. Till varje kapitel finns en uppgift som utgår från kapitlets introduktionsuppslag och en uppgift av mer kreativ karaktär. Dessa kan självklart genomföras efter varandra.

Ord och uttryck

Till de flesta texterna i grundboken finns det ordförklaringar. Samtidigt kan det finnas fler ord och uttryck i grundboken som kan vara svåra för vissa elever att förstå på egen hand. Det gäller till exempel för elever som läser svenska som andraspråk, eller elever som av andra anledningar behöver mycket språklig träning. Vi har valt att lägga ord och uttryck som kan vara utmanande för eleverna i listor sist i varje moment. Beroende på behoven i din elevgrupp kan du välja vilka av orden du vill ta upp betydelsen av och på vilket sätt. Ibland kan det vara bra med en genomgång i förväg av vissa av orden, till exempel inför läsningen av en text, ibland kan det passa bättre att låta eleverna använda orden som repetition. Du kan också låta eleverna träna på att skriva egna meningar med en del av orden.

I Övningsmästaren finns det dessutom självrättande övningar till varje kapitel på dessa ord och uttryck.

Avstämningar och utvärderingar

I lärarhandledningen finns förslag på hur arbetet med de enskilda momenten såväl som kapitlet som helhet kan avslutas. Dessa hittar du under följande rubriker:

• ”Avstämning” – Förslag på hur arbetet med enskilda moment kan avslutas. Tanken är att eleverna ska få repetera det viktigaste innehållet och reflektera över vad de lärt sig. Avstämningen ger dig samtidigt en möjlighet att kontrollera att eleverna tagit till sig innehållet i momentet.

• ”Avstämning och utvärdering av kapitlet” – Förslag på hur arbetet med hela kapitlet kan avslutas.

De flesta avstämningarna består av frågor och/eller påståenden på det som gåtts igenom i momentet. Dessa finns också som quiz i Övningsmästaren under namnet Testa dig själv. Quizet passar bra att använda som en exit ticket efter avslutat moment eller lektion.

Serieromanen

Syfte med kapitlet

Syftet med kapitlet är att utveckla elevernas förmåga att läsa serieromaner, det vill säga längre tecknade serier i bokform. Eftersom serieromanen kombinerar ord och bild får eleverna även träna upp sin förmåga att tolka bilder, samt kunskap om hur bilder och texter kan samspela med varandra. I kapitlet får eleverna läsa och analysera utdrag ur flera olika serieromaner. Arbetet med kapitlet avslutas med att eleverna får skapa en egen serie.

Mål för kapitlet

• Att få kunskap om serieromanens grundläggande delar.

• Att förstå vad som kännetecknar en serieroman gällande innehåll, konstnärliga uttryck och samspelet mellan ord och bild.

• Att få kunskap om hur en serieroman kan analyseras.

• Att kunna skapa en egen serie med hänsyn till uppbyggnad, språkliga drag och konstnärliga uttryck.

Koppling till kursplanen i svenska och svenska som

andraspråk, Lgr 22

Skillnaderna mellan svenska och svenska som andraspråk har markerats med kursiv text.

SV centralt innehåll

Läsa och skriva: Gemensam och enskild läsning. Strategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syfte, avsändare och sammanhang. Att urskilja innehåll som kan vara direkt uttalat eller indirekt i texten.

Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.

Bearbetning av egna och gemensamma texter till innehåll och form. Att ge och ta emot respons på texter.

Texter: Språkliga drag, uppbyggnad och berättarperspektiv i berättande och poetiska texter. Bildspråk, gestaltningar, parallellhandling, miljö- och personbeskrivningar samt dialoger.

Några skönlitterära genrer och hur de stilistiskt och innehållsligt skiljer sig ifrån varandra.

Texter i digitala miljöer samt andra texter som kombinerar ord, bild och ljud. Språkliga och dramaturgiska komponenter samt hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i filmiskt berättande, teaterföreställningar och webbtexter.

SVA centralt innehåll

Läsa och skriva: Gemensam och enskild läsning. Läsrelaterade aktiviteter och strategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syfte, avsändare och sammanhang. Att urskilja innehåll som kan vara direkt uttalat eller indirekt i texten.

Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.

Bearbetning av egna och gemensamma texter till innehåll och form. Att ge och ta emot respons på texter.

Texter: Språkliga drag, uppbyggnad och berättarperspektiv i berättande och poetiska texter.

Bildspråk, gestaltningar, parallellhandling, miljö- och personbeskrivningar samt dialoger.

Några skönlitterära genrer och hur de stilistiskt och innehållsligt skiljer sig ifrån varandra.

Texter i digitala miljöer samt andra texter som kombinerar ord, bild och ljud. Språkliga och dramaturgiska komponenter samt hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i filmiskt berättande, teaterföreställningar och webbtexter.

Språkbruk: Fasta fraser och idiomatiska uttryck i jämförelse med andra språk eleven kan.

Introducera kapitlet

Här är två förslag på hur du kan inleda arbetet med kapitlet:

Arbeta med introduktionsuppslaget

1. Låt eleverna diskutera illustrationen på sidan 70 enligt EPAmetoden (se lärarhandledningen, s. 217). Här är förslag på frågor:

a. Vad föreställer bilden? Vilka detaljer fastnar du för?

b. Finns det några detaljer i bilden som kan tolkas som symboler? Vilka och vad symboliserar de i så fall?

c. Vilken känsla får du när du tittar på bilden?

d. Vilken rubrik eller bildtext tycker du passar till bilden? Varför tycker du det?

e. På vilket sätt kan du koppla ihop bilden med kapitlets rubrik?

2. Läs ingressen på sidan 71 högt för klassen.

3. Låt eleverna göra Diskuterauppgiften i par. Sammanfatta vad eleverna kommit fram till på tavlan eller digitalt i ett ordmoln (se länktips på s. 219).

Fånga en karaktär i ord och bild

I en serieroman gäller det att fånga karaktärerna i både text och bild på ett sätt som engagerar läsaren. Låt eleverna träna på att fånga några kända karaktärer snabbt genom att i par rita eller beskriva två speciella kännetecken för karaktären och sedan skriva ner en typisk replik på högst sju ord. Ett exempel: Sveriges kung = en kungakrona (bild) och ”För Sverige i tiden” (ord).

Låt eleverna välja bland dessa karaktärer eller komma på en egen:

• Pippi Långstrump

• Batman

• Snövit

• Katniss Everdeen

• Robinson Crusoe

• Hamlet

• Odysseus

• Hermione Granger

• Sherlock Holmes

• Ronja Rövardotter

• Dracula

Låt paren presentera sin bild (eller beskrivning av en bild) och den typiska repliken för ett annat par, utan att avslöja karaktären. Kan de andra eleverna gissa vem det är?

Arbeta med kapitlet

På de kommande sidorna beskrivs en arbetsgång genom kapitlet. Arbetsgången är indelad i ett antal moment som följer kapitlets upplägg. För att du ska få överblick över alla moment kommer här först en sammanfattning av hela arbetsgången.

1. Vad är en serieroman? (s. 72–73)

Eleverna får kunskap om vad som är typiskt för en serieroman och hur den skiljer sig från serietidningar och bilderböcker.

2. Seriens grundläggande delar (s. 74–82)

I det här avsnittet beskrivs serieromanens grundläggande delar, vanliga konstnärliga uttryck som serieskapare använder sig av samt hur karaktärer och miljöer kan gestaltas med hjälp av bilder. Eleverna får också kunskap om i vilken ordning man läser bildrutorna i en serie.

3. Läsa mellan raderna (s. 83–86)

Eleverna får kännedom om begreppet slutning, det vill säga när läsaren tolkar och fyller i det som sker mellan bildrutorna.

4. Analysera ett utdrag (s. 87–92)

Eleverna får läsa och analysera ett utdrag ur serieromanen Macbeth.

5. Slutuppgift – Berätta med ord och bild i samspel (s. 94–95)

I slutuppgiften ska eleverna skapa en egen serie med utgångspunkt i en novell. Serien ska endast ha tre bildrutor.

6. Fördjupning – Maus av Art Spiegelman (s. 96–97)

Eleverna får fördjupa sina kunskaper om den klassiska serieromanen Maus av Art Spiegelman. Maus är den enda serieroman som har tilldelats Pulitzerpriset, det mest framstående priset inom journalistik och litteratur i USA.

1. Vad är en serieroman? (s. 72–73)

I det här momentet får eleverna kunskap om vad som kännetecknar en serieroman och vad som skiljer den från andra typer av berättelser. De får också kännedom om kända serieromaner från Sverige, USA och Japan.

Vad är en serieroman?

Låt eleverna berätta om sina erfarenheter av serier. Vad är typiskt för serier? Hur skiljer sig serier från andra skönlitterära texter? Finns det elever som ofta läser serier? Finns det elever som sällan eller aldrig gör det? Är det någon som har tips på en bra serie? Visa gärna upp och berätta om några kända serieromaner (kan lånas in från skolbiblioteket eller annat bibliotek).

Högläs brödtexten på sidan 72. Låt sedan eleverna läsa texten ”Friends forever?” nedan i par och tänka sig in att den ska göras om till en seriestripp. Låt eleverna fundera på vad av följande som kan skildras med hjälpa av bilder: miljön, karaktärernas utseende, huvudkaraktärens tankar (inre monolog), karaktärernas beteenden, huvudkaraktärens känslor, relationen mellan karaktärerna, dialogen.

Friends forever?

På eftermiddagen ser jag en välbekant figur i sjukhusporten på långt håll. Glädjen fladdrar till i bröstet. Sara har kommit hit för att träffa mig. Jag skyndar på stegen, och vet precis vad hon kommer att säga.

Först förklarar hon att hon tappat mobilen och därför inte svarat på messen, sedan att hon har nytt nummer nu. Naturligtvis säger hon att hon tänkt så mycket på mig hela tiden och att vi äntligen är tillsammans igen.

Men hon säger ingenting och frågar ingenting. Säkert skäms hon. Jag lutar mig fram och rör vid hennes axel.

– Kan vi fika? frågar jag.

Nu vill jag prata, och få känna den där kompisnärheten igen.

– Javisst.

Hon skakar lite på sig och handen glider ner från axeln.

– Jag bjuder, säger jag och hela jag är ett leende.

Sara har valt ett fönsterbord, och ser inte upp på mig när jag balanserar våra två lattekoppar på brickan. Hon tar tankfullt den ena koppen och låter skeden gå runt flera varv i mjölkskummet. Tystnaden är ovanlig för henne, hon som alltid är full av prat. Så skakar hon på huvudet och ser rakt på mig och säger:

– Jag måste berätta en sak.

Avstämning och utvärdering av kapitlet

När det är dags att utvärdera hela kapitlet kan du välja de frågor som passar bäst i din grupp. Syftet är att få eleverna att reflektera över sin utveckling, arbetsinsats samt hur de kan få användning av sina kunskaper i andra sammanhang.

1. Vad har du lärt dig inom det här arbetsområdet?

2. Vad har varit mest lärorikt?

3. Är det något som varit en extra utmaning?

4. Vad är du mest nöjd med i din analys av seriesekvenser?

5. Vad är du mest nöjd med i ditt skapande av en bildserie i slutuppgiften?

6. Vad skulle du kunna göra ännu bättre nästa gång du skapar en berättelse i ord och bild?

Kapiteldiagnos som testar eleven på det mest grundläggande i kapitlet.

SVA-undervisning – utmaningar och möjligheter

Många andraspråkselever upplever det som lättare att ta till sig handlingen i en serieroman än i en skönlitterär roman eller novell. I serieromanen har de både ord och bild till hjälp för att tolka vad som händer, vilket ofta bidrar till ökad förståelse. Tipsa dem därför om att det underlättar om de först tar del av serieromanen och sedan romanen. (Det gäller förstås i de fall romanen eller novellen finns i serieform.) Eleverna ska självklart inte hoppa över romanen, som de nu fått förförståelse inför, eftersom läsning av längre texter är det som på sikt ger den bästa språkutvecklingen.

I många serier finns dialog, vilket kan göra dem lätta att dramatisera. Att få träna muntligt på språk, prosodi och uttal är viktigt för andraspråkseleverna och kan med fördel göras utifrån serier med mycket dialog. Dessutom kan bildrutorna visa hur karaktärerna är (kroppsspråk, ansiktsuttryck med mera) och hur de talar (pratbubblorna ser olika ut, bokstäverna kan vara olika stora med mera). Låt därför eleverna öva på att dramatisera utdrag ur serier i par, antingen från grundboken eller någon eller några sidor ur en annan serieroman, och eventuellt spela upp för de andra.

Fasta fraser och idiomatiska uttryck i jämförelse med andra språk eleven kan

När eleverna skriver egna serier eller läser sådana har de, precis som när de läser och skriver andra texter, stor nytta av att kunna ett antal fasta fraser. Fasta fraser innebär två eller flera ord som brukar stå tillsammans och hör ihop. Två exempel är borsta tänderna och sparka boll. Orden i den fasta frasen kan inte bytas ut hur som helst. Det är därför viktigt att eleverna lär sig hela frasen som en helhet.

Många av dessa fraser är knutna till speciella verb som till exempel dra, gå, hålla och lägga

Förslag till arbetsgång:

Välj ut cirka fem av uttrycken nedan och låt eleverna sitta i par och fundera över vad de kan betyda. Lyft sedan deras svar i gruppen eller klassen och fråga dem hur de tänkte för att komma fram till betydelsen. När ni tillsammans rett ut innebörden av begreppen kan eleverna pröva att själva skriva egna meningar med dem.

• Dra: dra benen efter sig, dra ett streck över något, dra igång, dra ihop sig, dra på munnen, dra sig tillbaka, dra ut på något och dra öronen åt sig

• Gå: gå i stöpet, gå i taket, gå på en mina, gå under jorden och gå åt pipan

• Hålla: hålla låda, hålla masken, hålla sig i skinnet, hålla ögonen på något och hålla tummarna för något

• Lägga: lägga korten på bordet, lägga locket på, lägga något på minnet, lägga sig vinn om något och lägga rabarber på