Grunderna i vår tids psykologi är: Människokunskap blir vetenskap Biologisk psykologi Motivation och emotion Kognitionspsykologi Utvecklingspsykologi Personlighetspsykologi Socialpsykologi Boken riktar sig främst till psykologistuderande, men kan läsas på alla utbildningar där grundkunskaper i ämnet ingår. Den ger också en utmärkt introduktion till den som är nyfiken på vår tids psykologi. Redaktörer är PHILIP HWANG, professor i tillämpad psykologi, och INGVAR LUNDBERG, professor emeritus i psykologi, båda vid Göteborgs universitet, samt ANNCHARLOTTE SMEDLER, professor i psykologi, Stockholms universitet.
GRUNDERNA I VÅR TIDS PSYKOLOGI PHILIP HWANG INGVAR LUNDBERG ANNCHARLOTTE SMEDLER RED.
Denna bok ger en gedigen grund till den moderna psykologin. Några av Sveriges främsta forskare har här samlat den mest aktuella psykologiska vetenskapen utifrån ledande svensk och internationell forskning. Tack vare författarnas omfattande undervisningserfarenhet blir framställningen begriplig, levande och nyanserad. Resultatet är en heltäckande skildring av de byggstenar som behövs för att gå vidare inom psykologins olika tillämpningsfält.
GRUNDERNA I VÅR TIDS PSYKOLOGI Philip Hwang Ingvar Lundberg Ann-Charlotte Smedler (red.)
ISBN 978-91-27-13167-5
9 789127 131675
IOH[RBEDQGBRPVODJB LQGG
*UXQGHUQD L 973 25, LQGG
Innehåll 0HGYHUNDQGH I|UIDWWDUH
..............................................................
12
)|URUG ...................................................................................................
13
.DSLWHO Människokunskap blir vetenskap .........................................................
15
INGVAR LUNDBERG
En varelse med stor hjärna ................................................................ Vad har vi som inte aporna har? .................................................................
Människors olikheter ..........................................................................
16 16
Ett exempel: Frenologin ...........................................................................
18 19
Prövbara teorier ...................................................................................
20
Några drag i den vetenskapliga psykologins historia ...................
21 21 23 24 24 27 29 29
Etableringen: Gustav Fechner och Wilhelm Wundt ...................................... Fler pionjärer ........................................................................................... Gestaltpsykologin .................................................................................... Behaviorismen ......................................................................................... Den kognitiva revolutionen ....................................................................... Jean Piaget – och barnets utvecklingsstadier ................................................ Sigmund Freud och psykoanalysen .............................................................
Den akademiska psykologins framväxt i Sverige
........................
En kvinnlig pionjär ................................................................................... Internationell slagkraft ..............................................................................
Psykologins forskningsmetoder
......................................................
Experimentell metodik ............................................................................. Icke-experimentella metoder ..................................................................... Testmetoder ............................................................................................ Kvantitativa eller kvalitativa metoder ..........................................................
Kritik av den dominerande forskningen
36 37 38 40 41
Genuspsykologi .......................................................................................
42 43
Avslutning .............................................................................................
45
*UXQGHUQD L 973 25, LQGG
.......................................
32 35 35
.DSLWHO Biologisk psykologi ..................................................................................
47
STEFAN HANSEN OCH JARL RISBERG
Hjärnors arbetssätt – i princip
.........................................................
Jennifer Aniston-neuron ........................................................................... Lättförförda hjärnor .................................................................................
Hjärnors arbetssätt – i verkligheten ................................................ Storhjärnans grundläggande anatomi .........................................................
Hjärnbarkens organisation: från sensation till kognition ......... Sekventiella och parallella bearbetningshierarkier .........................................
Hjärnor förändras Hjärnor i arbete
48 48 48 51 52 53 53
...............................................................................
55
...................................................................................
57
Kognitionspsykologi
..........................................................................
Uppslukad .............................................................................................. Hjärnans inkastare ................................................................................... Visuospatial kognition .............................................................................. Tallinjer .................................................................................................. Vilse i London .........................................................................................
Minnespsykologi ................................................................................. Lagerhållning: nav och hypertextekrar ........................................................ Morgondagen ......................................................................................... Striatala vardagligheter .............................................................................
Språkpsykologi ..................................................................................... Grundbultar ............................................................................................ Att sakna ord ...........................................................................................
Den mänskliga hjärnans evolution
59 59 60 61 61 62 63 63 64 64 65 65 66
................................................. . FAKTARUTA 2: Quo vadis? – om spegelneuron av Stefan Hansen ........................
67 69 71
Utvecklingspsykologi .........................................................................
72 72 74 74 76
FAKTARUTA 1: von Economo-neuronen ger oss sociala förmågor av Jarl Risberg
Hjärnans utveckling: den första tiden ......................................................... Hjärnans utveckling: fortsättningen ........................................................... Smart eller genomsnittlig, lobb eller smash ................................................. ASPM/FOXP2-koden ..............................................................................
Personlighetspsykologi
Emotionell instabilitet och gyrus cinguli ..................................................... Andlighetsreceptorer ................................................................................
77 77 78
Emotion .................................................................................................
79
*UXQGHUQD L 973 25, LQGG
......................................................................
Socialpsykologi .................................................................................... Klinisk neuropsykologi ...................................................................... Avslutning .............................................................................................
80 81 83
.DSLWHO Motivation och emotion
........................................................................
85
MATS FREDRIKSON OCH TOMAS FURMARK
Våra grundläggande fysiologiska behov ........................................ Törst ...................................................................................................... Hunger ................................................................................................... FAKTARUTA 1: Ätstörningar och fetma av Ata Ghaderi ...................................... Temperaturreglering ................................................................................. Sömn ..................................................................................................... Sexuellt beteende .....................................................................................
Några centrala motivationsteorier
..................................................
86 87 87 89
92 92 96 97
Instinkter ................................................................................................ 97 Tidiga teorier om drivkrafter ..................................................................... 97 Operant betingning och klassisk betingning ................................................ 98 Aktiveringsgrad ....................................................................................... 100 Högre motiv: Abraham Maslows behovshierarki ......................................... 101 Neurobiologiska perspektiv ....................................................................... 102
Motivation är besläktad med emotion
.......................................... 103 103 104 105 107 109 112 113 114 114 115 116 118 118 119 120 121 122
Emotionens beståndsdelar ........................................................................ Emotioners funktion ................................................................................ FAKTARUTA 2: Emotion och patologi av Mats Fredrikson ................................. Indelning av emotioner ............................................................................ Emotionella uttryck .................................................................................. Medveten och omedveten värdering av emotioner ....................................... Aktivering och känslointensitet .................................................................. Emotioner, beslut och kroppsmarkörer ....................................................... Hur emotioner styrs från det centrala nervsystemet ...................................... Studier av lateralitet .................................................................................. Perception av rädsla och äckel .................................................................... Arv och miljö ........................................................................................... Emotion och inlärning ............................................................................. Neuroendokrina aspekter .......................................................................... Emotionens intensitet .............................................................................. FAKTARUTA 3: Emotioner och åldrande av Håkan Fischer ................................. Praktisk emotionspsykologi .......................................................................
Avslutning .............................................................................................
*UXQGHUQD L 973 25, LQGG
123
.DSLWHO Kognitionspsykologi ................................................................................
125
PETER JUSLIN OCH LARS NYBERG
Historiskt perspektiv .......................................................................... FAKTARUTA 1: Konnektionism 1 av Peter Juslin
Kognitionspsykologiska funktioner
126 ............................................... 127 ............................................... 129 130 130 131 132 133
Varseblivning – att lära känna världen ......................................................... En intuitiv statistiker ............................................................................. Kognitiv konstruktivism ........................................................................... Ekologisk perceptionsteori ........................................................................ Direktperception eller slutledningar? .......................................................... FAKTARUTA 2: Direktperception – perceptuell kompetens av Sverker Runeson ..................................................................................
Uppmärksamhet: Att sülla agnarna frün vetet Minne: Totaliteten av mitt vetande FAKTARUTA 3: Neurokognition av Lars Nyberg
133
............................. 137
................................................ 139 ............................................... 144
Faktorer som pĂĽverkar minnet .........................................................
145
Sprük: Hur vi blir människor ...........................................................
147
Att känna igen ord ................................................................................... 149 Att fÜrstü hela meningar ............................................................................ 149
Tänkande: Att kunna se in i framtiden ...................................... Abstrakta eller konkreta tankeprocesser ....................................................... ProblemlÜsning ....................................................................................... Resonemang ........................................................................................... BedÜmningar och beslutsfattande ..............................................................
150 152 154 155 158
Kognitionspsykologi i vardagen: Samverkan mellan processer .............................................................
160
.DSLWHO Utvecklingspsykologi
.............................................................................. 163
PHILIP HWANG OCH ANN FRISÉN
Vad är utveckling?
............................................................................... 163 ................... 165
FAKTARUTA 1: Tvillingstudier av arv och miljĂś av Ingvar Lundberg
Spädbarnstiden
.................................................................................... 168
Det kompetenta spädbarnet ...................................................................... 169 Temperament .......................................................................................... 171
*UXQGHUQD L 973 25, LQGG
Tidig kognitiv utveckling – Jean Piaget ....................................................... Från läte till ord ....................................................................................... Kommunikation ...................................................................................... Tidig socio-emotionell utveckling – Erik H. Erikson .................................... Anknytningen – John Bowlbys fyra grundläggande stadier ............................ Individuella olikheter och brister i anknytningen ......................................... Utvecklingen av självet – Daniel Stern ........................................................
Förskoleåren
173 175 176 178 179 183 184
......................................................................................... 188 189 191 191 193
Förskoleårens språkexplosion .................................................................... Språk och tanke ....................................................................................... »Theory of Mind« – uppfattningen om hur andra tänker ............................... Socio-emotionell utveckling ......................................................................
De tidiga skolåren
............................................................................... 194 194 197 198 198 198
Den kulturhistoriska skolan – Lev Vygotskij ................................................ Språkutvecklingen under de tidiga skolåren ................................................. Två- och flerspråkighet ............................................................................. Socio-emotionell utveckling ...................................................................... Mobbning ...............................................................................................
Ungdomsåren ....................................................................................... Socio-emotionell utveckling ...................................................................... Utforskande och ställningstagande ............................................................. Relationer till jämnåriga ............................................................................ Vilken betydelse har egentligen kamrater? ...................................................
Vuxenåren
201 203 204 205 207
............................................................................................. 208
Vuxenblivandet ........................................................................................ 208 De tidigare vuxenåren ............................................................................... 210 De senare vuxenåren ................................................................................. 214
Avslutning .............................................................................................
218
.DSLWHO Personlighetspsykologi ............................................................................
221
LARS - GUNNAR LUNDH OCH ANN - CHARLOTTE SMEDLER
Kapitlets två huvudavsnitt .................................................................
222
Människor är olika ................................................................................... 224
Skillnader i grundläggande personlighetsdrag
............................ 224
Psykologiska test: Mätning av individuella skillnader .................................... 225
Personlighetsfaktorer ..........................................................................
229
Neuroticism och extraversion/introversion .................................................. 230 Biologisk sårbarhet och antisocialt beteende ................................................ 231 Femfaktormodellen – »The Big Five« .......................................................... 233
*UXQGHUQD L 973 25, LQGG
Alternativa sätt att mäta personlighet
............................................ 234 235 236 237 241 242 244
Projektiva metoder ................................................................................... Kombination av kvalitativa och kvantitativa ansatser ..................................... Skillnader i motivation ............................................................................. Medvetna och omedvetna motiv ................................................................ FAKTARUTA 1: Forskning om det omedvetna av Staffan Sohlberg ...................... Personliga strävanden, livsuppgifter, personliga projekt ................................
Skillnader i emotionellt fungerande ...............................................
245
Positiv och negativ affekt ........................................................................... 247 Medvetna och omedvetna känslor .............................................................. 247 Självkänsla ............................................................................................... 249
Skillnader i kognition ......................................................................... Föreställningar, uppfattningar, attityder ...................................................... Medvetna och omedvetna kognitiva processer ............................................. Färdigheter och kompetenser .................................................................... Social intelligens ......................................................................................
249 249 251 252 254
Personen som helhet .................................................................................. 255 A. Interaktion mellan individ och omgivning .............................................. B. Interaktion mellan olika typer av motivation ............................................ C. Interaktion mellan kognition och emotion .............................................. D. Självbild och självkänsla som organiserande principer ...............................
256 260 263 267
Delperspektiv på helheten .................................................................
272
.DSLWHO Socialpsykologi
........................................................................................ 273
BO EKEHAMMAR
Självet
..................................................................................................... 274
Reflexiv medvetenhet ............................................................................... 274 Den mellanmänskliga aspekten .................................................................. 276 Den exekutiva funktionen ......................................................................... 278
Social kognition ................................................................................... Sociala scheman och kategorier .................................................................. FAKTARUTA 1: Omedveten påverkan .............................................................. Det första intrycket .................................................................................. Felkällor i vår uppfattning av andra ............................................................ Kausal attribution – sociala fenomen ges en orsak ........................................
Attityder ................................................................................................. Vad är en attityd? ..................................................................................... Vad består en attityd av? ............................................................................ Vilken funktion har attityder? .................................................................... Hur uppstår attityder? ..............................................................................
*UXQGHUQD L 973 25, LQGG
278 278 280 281 282 283 286 286 286 287 287
Implicita och explicita attityder .................................................................. 288 Kan attityder förutsäga beteende? ............................................................... 289 Kan man förändra människors attityder? ..................................................... 290
Fördomar och gruppmotsättningar
............................................... 292 292 293 293 294 296 298 299 301
Stereotyper, fördomar, diskriminering ........................................................ Social identitet och grupptillhörighet ......................................................... Kategorier av fördomar och stereotyper ...................................................... Explicita fördomar och implicita fördomar .................................................. FAKTARUTA 2: Fördomsfullhet – Patricia Devines klassiska studie ...................... Vad händer i hjärnan hos fördomsfulla personer? ......................................... Varför är människor fördomsfulla? ............................................................. Hur kan man minska fördomar? ................................................................
Social påverkan
.................................................................................... 302 302 302 303 304 306
Vad innefattar begreppet social påverkan? ................................................... Sociala normer ......................................................................................... Konformitet ............................................................................................ Samtycke och lydnad ................................................................................ FAKTARUTA 3: Att lyda auktoriteter: Ett klassiskt experiment ............................
Attraktion, relation och kärlek ......................................................... Initial och fysisk attraktion ........................................................................ Fortsatt attraktion och relation .................................................................. Självavslöjande ......................................................................................... Nära relationer ........................................................................................ Att knyta an till och fästa sig vid andra ........................................................ Vad är då kärlek? ......................................................................................
Gruppbeteende .................................................................................... Vad är en grupp? ...................................................................................... Grupputveckling och gruppsocialisering ..................................................... Gruppsammanhållning ............................................................................. Presterar gruppen bättre än dess medlemmar? ............................................. Beslutsfattande i grupp ............................................................................. Ledarskap i grupp ....................................................................................
Socialpsykologin i dag och i morgon ............................................. Kontrollerade och automatiska processer .................................................... Social och kulturell neurovetenskap ............................................................ Social beteendegenetik och evolutionspsykologi .......................................... Tvärkulturell socialpsykologi .....................................................................
Referenser .............................................................................................. Register .................................................................................................. Bildkällor ...............................................................................................
*UXQGHUQD L 973 25, LQGG
308 308 309 309 310 311 311 313 313 313 315 315 317 319 321 321 321 322 322 325 335 349
medverkande författare
bo ekehammar Professor i psykologi Psykologiska institutionen Stockholms universitet
peter juslin Professor i kognitionspsykologi Institutionen för psykologi Uppsala universitet
håkan fischer Professor i biologisk psykologi Psykologiska institutionen Stockholms universitet
ingvar lundberg Professor emeritus i psykologi Psykologiska institutionen Göteborgs universitet
mats fredriksson Professor i klinisk psykologi Institutionen för psykologi Uppsala universitet
lars-gunnar lundh Professor i klinisk psykologi Institutionen för psykologi Lunds universitet
ann frisén Professor i psykologi Psykologiska institutionen Göteborgs universitet
lars nyberg Professor i psykologi UFBI (www.umeabrainimaging.com) Umeå universitet
tomas furmark Professor i psykologi Institutionen för psykologi Uppsala universitet
jarl risberg Professor i psykologi Institutionen för psykologi Lunds universitet
ata ghaderi Docent i klinisk psykologi Institutionen för psykologi Uppsala universitet
sverker runeson Docent i psykologi Institutionen för psykologi Uppsala universitet
stefan hansen Professor i biologisk psykologi Psykologiska institutionen Göteborgs universitet
ann-charlotte smedler Professor i psykologi Psykologiska institutionen Stockholms universitet
philip hwang Professor i tillämpad psykologi Psykologiska institutionen Göteborgs universitet
staffan sohlberg Professor i psykologi Institutionen för psykologi Uppsala universitet
12
*UXQGHUQD L 973 25, LQGG
förord
Vår tids psykologi kom ut för sju år sedan. Det låter som en ganska kort tid, men utvecklingen inom psykologin liksom de flesta forskningsfält går oerhört snabbt. Halveringstiden för nya kunskaper är i själva verket oroväckande kort. Enstaka fynd från enstaka undersökningar, ofta ackompanjerade av medial uppmärksamhet, brukar dock inte stå sig länge. I det oerhörda nyhetsbruset blir det också allt svårare att skilja fakta av bestående värde från pseudofakta. Endast utifrån en bas av en genomarbetad begreppsbildning får man möjlighet att se hur saker hänger ihop, hur till synes orelaterade fenomen är kopplade till varandra. Vår tids psykologi var ett verk med ambitionen att skapa ett giltigt sammanhang av meningsfulla och långsiktiga kunskaper. I den nya boken har vi koncentrerat oss på psykologins vetenskapliga byggstenar, grunderna för psykologin. På de flesta samhällsområden spelar tillämpningen av psykologin en allt större roll – det kan gälla arbetslivet, sjukvården, skolan, rättsväsendet, ekonomin, samhällsplaneringen. Vi har funnit att de tillämpningsinriktade avsnitten i Vår tids psykologi har kommit att utnyttjas ganska selektivt. Blivande sjuksköterskor har till exempel valt kapitel om psykoterapi, hälsopsykologi, missbruk, funktionshinder samt åldrande och minne. Socialarbetare har dessutom koncentrerat sig på rättspsykologi och arbetspsykologi, medan studerande med ekonomisk inriktning har valt arbetspsykologi, teknisk psykologi, ekonomisk psykologi samt psykologi och samhällsplanering. Även blivande och färdigutbildade psykologer har varit påfallande selektiva. Och det är ganska naturligt. Psykologin är ju ett högst vittförgrenat träd som ger utrymme för individuella intresseprofiler. Men oavsett intresseinriktning har psykologin ett gemensamt vetenskapligt fundament som alla olika tillämpningar vilar på. I denna nya utgåva har vi sålunda begränsat oss till psykologins vetenskapliga grunder och räknar med att speciella tillämpningsområden kommer att finnas som särskilda skrifter av mindre omfattning där urval kan ske efter intresse och behov. Boken är i första hand utformad för psykologistuderande. På närmare trettio lärosäten i landet ges olika grundkurser i psykologi. Behovet av en vederhäftig och modern grundbok i psykologi är alltså uppenbart. Men även studerande på andra utbildningar har ett dokumenterat behov av grundkunskaper om psykologi. Det kan gälla lärarstuderande, studerande på vårdutbildningar, studerande med inriktning mot socialarbete, ekonomistuderande et cetera. Sedan förra utgåvan har ämnet genomgått förändringar som avspeglar sig i den nya boken. Den tekniska utvecklingen har skapat förutsättningar för att delar av psykologin har blivit mer integrerade i neurovetenskaperna än tidigare. Detta visas särskilt klart i kapitel 2 om biologisk psykologi,
c
*UXQGHUQD L 973 25, LQGG
kapitel 3 om emotioner och kapitel 4 om kognition. På alla grundområden av psykologin har nya insikter vuxit fram genom de fruktbara relationerna till neurovetenskaperna. Liksom i den tidigare boken har vi haft ambitionen att ge en balanserad bild av psykologin som empirisk vetenskap såsom den framträder i de tyngst vägande internationella tidskrifterna. Men det är ofrånkomligt att det blir med viss svensk profil. Alla bidragande författare är framstående företrädare för svensk psykologi, en psykologi som hävdar sig väl internationellt. Omfattande internationella utvärderingar av svenska psykologiinstitutioner har gett forskningen de högsta tänkbara betygen. Detta betyder inte nödvändigtvis att vi har en speciell svensk psykologisk vetenskap att redovisa. Vetenskap är ofrånkomligen obunden av nationsgränser. Det speciella med denna bok är inte någon utpräglad svensk profil på innehållet. Det är framför allt att författarna skriver på svenska och att studerande får läsa om vetenskaplig psykologi på svenska. Vi menar att det finns ett egenvärde i att vi kan kommunicera om psykologi på vårt eget språk, att vi kan resonera, argumentera, reda ut och göra kritiska bedömningar på det egna språket. Vi tror att det är svårt att medverka i en bok om den psykologiska forskningens grunder utan att själv vara aktiv forskare. En aktiv forskare måste hela tiden hålla sig à jour med de senaste rönen inom fältet. Man måste kunna bedöma om nya rön äger giltighet, om de kommer att stå sig, om fakta har potens i den meningen att de ger nyckeln till att förstå sammanhang, att öppna för nya insikter om hur till synes orelaterade fakta kan hänga ihop. Hela denna vanskliga urvals- och bedömningsprocess förutsätter att man har en aktiv hållning till området, följer med och bidrar till kunskapsområdets utveckling och dagligen ägnar sig åt kritisk granskning. Författarna till de olika avsnitten i boken har dessutom omfattande erfarenheter av att undervisa och av att utarbeta läsvärda läromedel för studenter på grundnivå. I kapitlen ges korta fördjupningar eller faktaboxar med särskild typografisk markering. Här tar vi upp speciella frågor som delvis kan ligga lite utanför den löpande framställningen men som ändå bidrar till kunskapsbildningen och kan inspirera läsaren att vilja gå vidare, att ge föraningar om psykologiforskningens fascinerande möjligheter. Som redaktörer för denna nya bok vill vi önska er läsglädje och nya och användbara kunskaper om ett särdeles viktigt vetenskapsområde i vår tid. Philip Hwang
Ingvar Lundberg
Ann-Charlotte Smedler
14
*UXQGHUQD L 973 25, LQGG
kapitel 1
Människokunskap blir vetenskap INGVAR LUNDBERG
Psykologin som självständig vetenskap har bara drygt ett hundra år på nacken, men psykologiska frågor har naturligtvis alltid sysselsatt människor. I detta inledande kapitel presenteras glimtar från den psykologi som fanns före vår tid. Kapitlet tar också upp några av de arbetsmetoder som används i psykologin för att erövra ny kunskap och bättre förstå människan, samt berör även den kritik som brukar riktas mot den dominerande formen av psykologisk forskning. SÅ LÄNGE HOMO sapiens har funnits har sannolikt också undran över människans väsen funnits. Människor är sociala varelser som lever i samverkan med andra, därför har också en praktisk människokunskap varit en tvingande nödvändighet för överlevnad och fortplantning. Den mesta människokunskapen har förmodligen varit implicit, det vill säga outsagd, tyst kunskap som väglett bedömningarna av andra, deras egenskaper, pålitlighet, uthållighet, känslor och talanger. Men också inför naturens mysterier, årstidernas växlingar och stjärnhimlens föränderlighet har människan gripits av förundran och andakt. Gudar har anropats för det livsviktiga regnet. Man spekulerade om tillvaron efter döden och ville tro att de döda hade kraft att inverka på de levandes öden. Man undrade över drömmar och föreställde sig kanske att det fanns en själ som kunde existera oberoende av kroppen. Så formades föreställningar om människans väsen, om ödet och om livets mening. Man hade, precis som nutidsmänniskan, svårt att tro på en blind slump. Varje oväntad och viktig händelse var följden av makters ingripande, makter som kunde bevekas med tillbedjan eller offer.
c
*UXQGHUQD L 973 25, LQGG
Grunderna i vår tids psykologi
En varelse med stor hjärna Till skillnad från andra djur är människan i grunden en meningssökande och meningsskapande varelse, som tolkar sig själv samt sin situation i världen, väl medveten om sin egen förestående död. Avgörande för en sådan position har varit språket som gett verktyget eller hävstången för att ta sig ut ur den omedelbara situationens trånga fängelse och överskrida gränserna för här och nu. Genom språket kan vi människor bygga en historia baserad på minnen från det förgångna, vi kan planera för framtiden och reflektera över vilka vi är och varför vi är här. För cirka sex miljoner år sedan skildes våra vägar från primaterna, de stora aporna. Arten Homo förgrenade sig ytterligare, och utvecklades så småningom till neandertalare och andra varianter av Homo erectus – den upprättgående. De allra tidigaste Homo-förelöparna höll sannolikt till i träd och täta djungelskogar men klimatförändringar skapade mer glesa savanner och tvingade ned varelserna på marken. Solhettan mitt på dagen kanske gjorde att de försökte minimera bestrålningen på den utsatta kroppen genom att resa sig. Tillvaron på savannen kunde vara farlig. Förfärliga rovdjur som den sabeltandade tigern eller hyenan utgjorde ständiga hot. Och den människoliknande varelsen var värnlös i sin ensamhet. Samverkan blev lösningen. Denna samverkan innefattade också jakt på bytesdjur, en jakt som krävde planmässighet och effektiv kommunikation. Så utvecklas gradvis ett allt effektivare socialt liv med mer subtila och raffinerade kommunikationsmedel. Men det är språket som ger människan försteg framför alla andra. Vad är det då som utmärker vår exceptionella språkförmåga? VAD HAR VI SOM INTE APORNA HAR?
Gröna markattor har ett ganska rikt och uttrycksfullt språk. De har olika läten för skilda syften. De har ett läte, ett ord, för att varna för farliga örnar, ett annat för leoparder, ett tredje för ormar et cetera. Man har uppskattat att markattornas vokabulär omfattar cirka 40 olika »ord«. Varje ord är ett helhetsbetonat läte eller tjatter. Och apor har dåligt akustiskt minne. De kan inte hålla reda på så många fler. Människan däremot kan redan i 15–16-årsåldern uppfatta och förstå mer än 50 000 ord och använda komplicerade regler för hur orden kan böjas och kombineras (Bloom 2000). Det rör sig alltså om mer än 3 000 ord om året eller 10 nya ord om dagen eller ett nytt ord var 90:e minut. En formlig naturkraft är i gång. Våra ord är inte heller några helhetsbetonade läten utan de är uppbyggda av ett antal byggstenar – i svenskan inte mer än 30 olika segment. Så har vi regler för hur byggstenarna får kombineras i ett givet språk och kan på så sätt åstadkomma språkets ofattbara rikedom av ord och yttranden. Men som en vis man från Huskvarna, Alf Henrikson, skrev: »Alfabetets användning anar aldrig aporna.« 16
*UXQGHUQD L 973 25, LQGG
Kapitel 1 Människokunskap blir vetenskap
Den stora evolutionära fördelen med ett språk är att man med språkets hjälp kan gå bortom tid och rum och samtala om det förgångna, begrunda episodiska minnen, använda erfarenheterna för gemensam planering av framtiden, föreställa sig hypotetiska tillstånd, utfall av möjliga handlingar, och skeenden som pågår bortom det omedelbara synfältet, samt formulera förklaringar till observerade fenomen. Denna förmåga till situationsoavhängig »off-line«-kommunikation, i kombination med förmågan att förstå andras avsikter, har naturligtvis varit grunden för den kulturella evolution som bara på ett antal årtusenden så drastiskt och genomgripande förändrat människans villkor. Men innan vi nådde så långt i vår språkförmåga måste viktiga steg tas. När vi klättrade ned från träden och blev alltmer sociala i vår kamp för överlevnad växte våra hjärnor kolossalt. De blev så stora att kvinnorna under stor vånda måste föda ungarna alldeles för tidigt. Den upprätta gången på två ben hade begränsat bäckenets utveckling. Dessa små och totalt hjälplösa varelser måste få omvårdnad och trygghet i större omfattning och under längre tid än något annat djur. I den nära och varma kontakten mellan barn och vuxen utvecklades tillit, social förmåga och kommunikationsförmåga. Barnet är inte bara en passiv mottagare av vuxnas välvilliga omsorger, inte en blank tavla som erfarenheten ska rista sina intryck på, inte ett sprattlande protoplasmabylte som man kan knåda och forma som man vill. Nej, barnet är redan från början en aktiv, konstruktiv varelse, som påverkar den vuxna och styr henne att handla i linje med barnets läggning och behov. När denna tvåbenta, upprättgående varelse med stor hjärna och listigt uppträdande fick sin språkförmåga vet man inte säkert. Var det fråga om en
Förhistorisk grottmålning från Font de Gaume i södra Frankrike (från cirka 14 000 f.Kr.). Notera den uttrycksfulla gesten när rentjuren ömt och kärleksfullt böjer sig fram mot den liggande kon. Otvivelaktigt var den förhistoriska människan i stånd att gestalta djupa och allmängiltiga känslor.
`
*UXQGHUQD L 973 25, LQGG
Grunderna i vĂĽr tids psykologi
lüngsam, gradvis evolution eller nügot som hände ganska plÜtsligt? Münga forskare vill hävda den senare uppfattningen. Man kan anta att fÜrmänniskor, till exempel neandertalare, süsom sociala varelser kunde kommunicera ganska effektivt med varandra. De kunde uttrycka känslor, samordna sig under jakt, varna fÜr faror och fÜrsüt med hÜgst varierande och uttrycksfulla läten och gester. Ändü är det knappast troligt att de var i närheten av människans sprük. OrdfÜrrüdet var hÜgst begränsat i jämfÜrelse med människans ofattbart rika sprük. Ingenting tyder heller pü att deras kommunikationsfÜrmüga inrymde nügon syntaktisk komplexitet. Sprükfärdigheten müste ha varit ett veritabelt sprüng i utvecklingen, en plÜtslig fÜrbindelse etablerades mellan kritiska centra i den stora hjärnan. Välutvecklad andning och ett effektivt struphuvud erbjÜd de instrumentella mÜjligheterna. Med en liten uppsättning icke meningsbärande byggstenar (konsonanter och vokaler), och regler fÜr hur dessa kan kombineras, für vi sprükets oändliga rikedom och müngfald. Nu kan vi lära oss av vüra misstag, utnyttja vüra erfarenheter och bygga tradition och historia. Grottmülningar och primitiva verktyg, 40 000 ür gamla, visar en planeringsfÜrmüga som müste vara sprükligt grundad. Pü kort tid kom ocksü komplexa civilisationer att utvecklas. När hÜgkulturer uppstür, som till exempel i antikens Grekland, ger det relativa välstündet fÜr de privilegierade ännu mer utrymme fÜr medvetna reflektioner om människans väsen. Vedertagna fÜreställningar om människan togs upp till kritisk granskning. Skrivkonsten ger ocksü ett yttre medium fÜr reflektioner där tanken füngats i flykten, kan hüllas fast och inspekteras, begrundas och värderas. Skriften blir nu ett yttre minne, med oerhÜrd lagringskapacitet, ett kognitivt instrument fÜr tankelivets frigÜrelse. Nya sprüng i civilisationernas utveckling kan tas. I Platons, Aristoteles och Hippokrates skrifter (300–400 f.Kr.) ser vi ocksü begynnelsen av en mer systematisk psykologi.
Människors olikheter Nügot av det mest slüende fÜr en betraktare büde i dag och under antiken är att människor sinsemellan är sü olika. FÜr att bringa ordning och Üversküdlighet Üver den stora müngfalden, och fÜr att fü enkla, praktiska vägledningar i människokunskap, fÜrsÜkte man kategorisera människor i ett mindre antal typer. Man hade ocksü teorier om grundorsakerna till variationen. Hippokrates och senare Galenos (129–cirka 199 e.Kr.) hävdade att det handlade om balansen mellan de fyra basala kroppsvätskorna blod, slem, gul galla och svart galla. Obalans eller pütagligt Üverskott av en av dessa substanser gav upphov till ett visst temperament. Sü kunde man gruppera människor i fÜljande typer: sangviniker, flegmatiker, koleriker och melankoliker. En oÜversküdlig müngfald kunde bringas till ordning i ett fütal basala dimensioner. 18
*UXQGHUQD L 973 25, LQGG
Kapitel 1 Människokunskap blir vetenskap
Idén om ett rakt samband mellan det kroppsliga och det psykiska går sedan som en röd tråd genom människans kulturhistoria. I Shakespeares drama om Julius Caesar talas om feta, godmodiga människor med slätkammat hår som sover gott om natten, medan magra individer med hungrig uppsyn är farliga. Kopplingen mellan kroppsbyggnad och karaktär återfinns i typläror långt in på 1900-talet. Den tyske psykiatern Ernst Kretschmer (1888–1964) talar om den rundlagde pyknikern med ett godmodigt, utåtriktat temperament och den magerlagde leptosomen med sina inåtvända grubblerier. ETT EXEMPEL: FRENOLOGIN
En annan variant representeras av frenologin – läran om att människors egenskaper kan fastställas genom att man känner efter på utbuktningar på skallbenet. Om en psykisk egenskap är särskilt framträdande manifesteras detta genom en knöl ovanför det hjärnområde i vilket egenskapen är lokaliserad. Denna teori, som erbjöd en fantastiskt behändig metodik för personlighetsdiagnos, framkastades av den österrikiske läkaren Franz Joseph Gall (1758–1828) i början av 1800-talet. Den blev omåttligt populär och spreds som en löpeld över Europa och Nordamerika. Så sent som på 1930-talet uppträdde frenologer i vårt land.
Formen och utbuktningarna på en människas huvud kunde enligt frenologerna avslöja dennes karaktär och temperament. Illustration från år 1851.
`
*UXQGHUQD L 973 25, LQGG
Grunderna i vår tids psykologi
Egentligen är det fråga om ett ganska avancerat teoribygge. För det första antog man att sätet för högre mentala funktioner kunde lokaliseras till storhjärnans bark, vilket ingalunda var självklart på den tiden. För det andra delade man in människans psykiska funktioner i 37 grundegenskaper (till exempel envishet, förvärvslystnad). En sådan strukturering påminner mycket om ambitionerna i sentida personlighetspsykologi, där man med hjälp av avancerad statistik (faktoranalys) försöker finna basala dimensioner i människans personlighet. Ett problem med detta har emellertid varit att hur en människa är, det vill säga vilka egenskaper hon visar upp, i hög grad beror på den situation hon befinner sig i, vilka andra människor som finns i närheten, och vilka krav hon ställs inför. Egenskaper är således inga absoluta och konstanta enheter. En mer interaktionistisk syn på personligheten har därför många förespråkare i modern psykologi. I Sverige har det främst varit David Magnusson (se s. 33) som framfört en sådan syn. Det tredje inslaget i Galls teori är också intressant. De olika psykiska funktionerna antogs vara lokaliserade till bestämda områden i storhjärnans bark. Frågan om avgränsad lokalisering eller diffus utspridning är fortfarande delvis en öppen fråga i forskningen. Modern teori om neurala nätverk lutar mer mot utspridning av funktionerna, medan vissa teoretiker, med utgångspunkt från avgränsade hjärnskador och lokala retningar av hjärnbarken under operationer, förespråkar en striktare lokalisering av vissa mentala funktioner. Modern forskning om hjärnans struktur och funktion kan nu utnyttja avancerade metoder, som PET, MRI och MEG (se kapitel 2, Biologisk psykologi), för att utforska de grundfrågor som Gall ställde med sin teori. Det fjärde momentet i teorin var att en välutvecklad egenskap tog större plats och att detta ledde till en volymökning av hjärnområdet, vilket resulterade i en upphöjning efter vilken skallbenet anpassades. Därmed fanns förutsättningen för en enkel diagnos. I dag vet man att knölarna på skallbenet inte har något med de underliggande hjärnområdena att göra. En skämtsam engelsman sa att knölarna på en mans huvud säger mer om hustruns karaktär.
Prövbara teorier Det intressanta med frenologin och andra liknande teorier som gör anspråk på att ge en kungsväg till människokunskap har att göra med prövningen av teorin. Detta är det verkligt kritiska momentet. Och här hamnade frenologin i problem. Observationsmetodiken var inte tillförlitlig. För det första var avkänningen av utbuktningarna på skallen vansklig och svårtolkad. Mättekniken var således alltför diffus och utrymmet för subjektivitet var betydande. Människan har en stark tendens att se och höra det hon vill se och höra. Hon väljer ut det som stämmer med förväntningar och förhoppningar. Detta gäller också på känselsinnets område. 20
*UXQGHUQD L 973 25, LQGG
Kapitel 1 Människokunskap blir vetenskap
Bedömningarna av de mänskliga egenskaperna, personlighetsdragen, var ännu vanskligare, både på grund av det komplicerade samspelet mellan egenskaper och situationskrav, men också, och kanske framför allt, genom subjektiviteten i bedömningarna. Här finns således betydande utrymme för selektiv varseblivning och självuppfyllande profetior. Frenologen kan påverka individen så att hon beter sig på ett sätt som stämmer med frenologins förväntningar. På så sätt blev teorin motståndskraftig. Frenologen tyckte sig ständigt få bekräftelse på sina teser. Det grundläggande problemet med frenologin var egentligen inte teorin som sådan. Teorier kan vara djärva, fantasifulla och radikala. Bara de inte är motsägelsefulla. Det avgörande är emellertid att det måste gå att pröva dem mot verkligheten. Det ska vara möjligt att falsifiera dem. Frenologin motstod seklers påfrestningar därför att läran inte prövades med vettiga metoder. En troende frenolog kunde bedriva sin verksamhet övertygad om lärans sanning och användbarhet. Hela tiden fick han bekräftelse genom sin praktik. Den vetenskapligt grundade psykologin kunde emellertid inte acceptera en sådan hållning. Någonstans mellan 1860 och 1880 börjar grunden läggas för en psykologi som byggde på vetenskapliga metoder där man försökte bygga in garantier mot bristfällig tillförlitlighet. Man ville ha en empiriskt grundad vetenskap och inte skrivbordsspekulationer och vardagsiakttagelser om människans väsen.
Några drag i den vetenskapliga psykologins historia ETABLERINGEN: GUSTAV FECHNER OCH WILHELM WUNDT
År 1860 brukar räknas som ett märkesår för den vetenskapliga psykologin. Då utkom en bok av den tyske fysikern Gustav Theodor Fechner (1801– 1887) om psykofysik, det vill säga hur fysiska påverkningar på sinnesorganen ger upphov till psykiska upplevelser och hur det fysiska och det psykiska var relaterade rent kvantitativt. Boken behandlade olika slags trösklar: när en svag retning blir nätt och jämnt märkbar, eller hur stor en skillnad mellan två retningar måste vara för att man ska uppfatta en skillnad. Metoder för att undersöka sådana frågor togs också upp. Fechner ställde upp en matematisk funktion för sambandet mellan den fysiska intensiteten av en retning på sinnesorganen och intensiteten på den subjektiva reaktionen, det vill säga upplevelsen av retningen. Det märkliga med Fechners verk var kanske inte att han belyste viktiga frågor om människans personlighet (här hade han egentligen ingenting att säga), utan att han visade hur man kan gå till väga när man vetenskapligt undersöker vissa psykologiska frågor. Problemet om sambandet mellan det fysiska och det psykiska är en fråga som filosofer undrat över och spekulerat
a
*UXQGHUQD L 973 25, LQGG
Wilhelm Wundts stora insats för psykologin var att han definierade psykologin som en experimentell och empirisk vetenskap. Bild från Wundts laboratorium i Leipzig. (Wundt är den tredje personen från vänster.)
om i alla tider. Men det är först med Fechner som frågan får belysning med empiriska metoder. Hundra år efter Fechner dominerades den psykologiska forskningen vid Stockholms universitet av psykofysik, och fortfarande är mätningar av upplevelseintensiteter högst aktuella inom psykologin. Det första egentliga laboratoriet för psykologiska undersökningar etablerades i Leipzig år 1879 av psykologen Wilhelm Wundt (1832–1920). Många vill räkna detta som den moderna vetenskapliga psykologins födelse. Wundts främsta intresse var att studera medvetandets innehåll. Strategin var att försöka komma åt de grundläggande beståndsdelarna i medvetandet, hur vår upplevelse var strukturerad i enkla sinnesintryck och associationer mellan dem. I noggranna och kontrollerade experimentsituationer skulle sinnesintrycken kartläggas, klassificeras och bedömas i fråga om modalitet (sinnesområde), kvalitet och intensitet. Försökspersonerna var omsorgsfullt skolade i själviakttagandets konst och hade till uppgift att rapportera så objektivt och analytiskt som möjligt vilken psykologisk upplevelse olika stimuli gav upphov till. Ambitionen var alltså att beskriva medvetandets innehåll, hur de olika grundelementen var associerade till varandra och hur de tillsammans skapade upplevelsen. Så växer de första ansatserna till en vetenskaplig psykologi fram efter en korsbefruktning mellan associationistisk, empiristisk filosofi och sinnesfysiologi. Wundts viktigaste insats för psykologins fortsatta utveckling var kanske inte hans teoretiska bidrag till vår förståelse av människans väsen och 22
*UXQGHUQD L 973 25, LQGG
Kapitel 1 Människokunskap blir vetenskap
funktioner. Snarare går han till historien som den som tydligast och tidigast definierade psykologin som en experimentell och empirisk vetenskap där kontroll och objektivitet skulle prägla verksamheten. Man mätte reaktionstider, rapporterade associationer, sinnesintryck och känslor i laboratoriemiljöer med apparater och instrument som liknade de som fanns i fysiologins laboratorier. Wundt samlade också till sig många doktorander och gästforskare, som senare återvände till sina hemuniversitet och grundade egna psykologiska laboratorier. På så sätt spreds intresset för den nya experimentella psykologin som en kedjereaktion. FLER PIONJÄRER
Några andra pionjärer i den begynnande vetenskapliga psykologin i slutet av 1800-talet och början på 1900-talet ska också nämnas. Psykologen Hermann Ebbinghaus (1850–1909) i Berlin visade att även högre kognitiva funktioner kunde studeras experimentellt. Han gav ut en bok om minnet år 1885 (Über das Gedächtnis) där han redovisade sitt omfattande experimenterande med meningslösa stavelser. Genom att räkna hur många sådana stavelser som man kom ihåg efter olika tidsintervall tänkte sig Ebbinghaus att han fått fram en möjlighet att kvantifiera det mänskliga minnet. Han kunde rita glömskekurvor och formulera lagar om minnet och inlärningen som i vissa avseenden tycks vara allmängiltiga. Som kapitlet om kognitionspsykologi (se s. 125) kommer att visa inrymmer emellertid människans minne en sådan ofattbar komplexitet att man inte kan komma särskilt långt med meningslösa stavelser. Men det skulle ännu dröja länge innan den kognitiva revolutionen kom till psykologin. I Frankrike hade emellertid Alfred Binet (1857–1911) börjat närma sig frågor om tänkande och högre kognitiva funktioner. Han skapade det första användbara intelligenstestet (1905). Binet ställde sina försökspersoner (skolbarn) inför uppgifter som krävde eftertanke och problemlösning.
Alfred Binet
a
*UXQGHUQD L 973 25, LQGG
Grunderna i vår tids psykologi
Genom att jämföra antal korrekta lösningar bland barn i en viss åldersgrupp fick han underlag för mätning av intelligensen. Om ett barn löste det antal uppgifter som var genomsnittet för åldersgruppen var intelligensålder och levnadsålder lika. Om man löste fler uppgifter än genomsnittet för åldern var intelligensnivån högre än åldersnivån. Så småningom uttryckte man det mer precist i intelligenskvoten definierad som intelligensåldern /levnadsålder · 100 (se även kapitel 5, Utvecklingspsykologi). GESTALTPSYKOLOGIN
Efter hand blev det allt klarare att människans upplevelser av omvärlden inte enkelt kunde reduceras till en samling elementära sinnesintryck. Uppenbarligen finns det någonting därutöver. En melodi är till exempel inte bara en sekvens av enskilda toner. Om melodin transponeras till en annan tonart blir ju varje enskild ton utbytt mot en annan ton. Likväl bevaras melodin. Helheten är någonting mer än summan av de enskilda delarna. Ett ansikte framträder som en helhet där den leende munnen, ögonen, ögonbrynen och rynkorna tillsammans ger en helhetlig upplevelse av glädje och sympati. Det är ingen enskild kroppsdel som skapar detta uttryck utan en komplex samverkan mellan ansiktets olika delar. »Neutrala« ögon kommer till exempel att tolkas som glada eller ledsna beroende på hur munnen är vinklad. Sådana helhetliga och »emergenta« kvaliteter i upplevelsen kom att uppmärksammas av en grupp psykologer i Tyskland på 1910-talet som utvecklade en inflytelserik skolbildning i psykologin kallad gestaltpsykologin (Max Wertheimer, Kurt Koffka, Wolfgang Köhler). De formulerade principer för hur upplevelserna av omvärlden strukturerades i gestalter och betonade betydelsen av medfödda tendenser till att organisera varseblivningen. Men man var också intresserad av tänkandets och problemlösandets psykologi och vände sig mot den dominerande föreställningen att inlärning var en fråga om enkla associationer och betingade reflexer. När man lär sig något handlar det i stället om att omstrukturera uppfattningar om världen till nya gestalter. De betonade betydelsen av insikt när man förstår något nytt eller när man löser ett problem. I studier av schimpanser kunde de se tydliga exempel på insikt eller så kallad aha-upplevelse: till exempel när en schimpans plötsligt kom på att den genom att dra till sig en längre käpp, placerad utanför buren, skulle kunna nå en eftertraktad druvklase. BEHAVIORISMEN
Ungefär vid samma tid som gestaltpsykologerna träder fram i Tyskland får vi en helt annan attack på medvetandepsykologin i USA. John B. Watson (1878–1958) proklamerade i ett tal inför amerikanska psykologförbundet att en vetenskaplig psykologi inte kan komma åt medvetandets innehåll på det sätt som Wundt och hans efterföljare försökt. Begrepp som upplevelser, medvetande och tänkande hör inte hemma i en vetenskaplig psykologi. 24
*UXQGHUQD L 973 25, LQGG
Kapitel 1 Människokunskap blir vetenskap
Endast genom studier av beteende kan vi få en objektiv, kontrollerbar metodik som gör det möjligt att nalkas människan på ett vetenskapligt sätt, med objektiva observationer och experiment på samma vis som naturvetenskaperna studerar naturens fenomen. Därmed skulle också förutsättningar ges för att kunna använda psykologisk kunskap i samhället. Watson ville visa att även så komplexa fenomen som känslor, som till exempel fruktan eller rädsla, kan förstås och beskrivas utifrån behavioristiska principer. Klassisk är hans demonstration av hur Albert, 11 månader, lär sig att bli rädd för vita möss (Watson 1920): Tidigare hade han inte visat rädsla för de vita mössen. Men så framkallade Watson ett starkt, häftigt och oväntat ljud bakom ryggen på Albert. Nu visade han en naturlig och reflexmässig rädsla och kröp gråtande undan. Sedan visades en vit mus för Albert samtidigt som det häftiga ljudet kom. Efter ett antal sådana hopkopplingar av ljud och mus visade det sig att Albert blev rädd bara han såg musen utan att ljudet framkallades. Denna inlärda rädsla generaliserades sedan till vita kaniner, tomteskägg och annat vitulligt. Alberts rädsla var således enligt Watson exempel på betingning, en grundprincip för all inlärning. Den ryske fysiologen Ivan Petrovich Pavlov (1849–1936) hade tidigare demonstrerat betingning hos hundar som fick salivavsöndring vid blotta åsynen av mat. Denna form av betingning har kallats klassisk beting-
Ivan P. Pavlov
b
*UXQGHUQD L 973 25, LQGG
Grunderna i vår tids psykologi
ning. Genom att ett neutralt stimulus kombinerades med ett stimulus som reflexmässigt utlöste en viss reaktion kom, efter ett antal kombinationer, den typen av reaktion också att utlösas av den tidigare neutrala stimulationen. Denna betingning kom att betraktas som själva grundelementet i all inlärning. Inlärningsexperiment på djur blev omåttligt populära i de amerikanska psykologiska laboratorierna under 1900-talets första hälft. Förutom betingning studerade man hur råttor lär sig att hitta i labyrinter och hur de lär sig välja mellan alternativa dörrar markerade på olika sätt. Genom att använda djurmodeller menade man sig kunna komma åt de grundläggande mekanismerna för inlärning och anpassning, utan de stö-
B.F. Skinner
26
*UXQGHUQD L 973 25, LQGG
Kapitel 1 Människokunskap blir vetenskap
rande pålagringar som reflekterande människor kunde föra in i de välkontrollerade experimenten. Den mest framgångsrika och kanske mest extrema av Watsons behavioristiska efterföljare blev Burrhus Frederic (B.F.) Skinner (1904–1990) som verkade fram till 1970-talet. Han studerade råttors inlärning i speciella burar där råttorna fick en belöning, till exempel en matbit, om de tryckte på en spak. Matbiten var en förstärkning av beteendet att trycka ned spaken. Skinner visade i en rad experiment hur han kunde kontrollera råttornas beteende med förstärkningar, och hur frekvensen spaknedtryckningar varierade som en följd av hur ofta eller med vilka intervall förstärkningar gavs. Skinner studerade också hur duvor kunde fås att picka på fönster av olika ljushetsgrad (se kapitel 4, Kognitionspsykologi, s. 141). Med utgångspunkt från dessa studier av hur beteendet kan kontrolleras av förstärkningar och andra stimuli formulerade Skinner principer om hur och varför människor beter sig som de gör, principer som han menade var tillämpliga på undervisning, på psykoterapi, i arbetslivet et cetera. Dessa principer för beteendekontroll inrymde inga antaganden om inre tankeprocesser eller andra psykologiska mekanismer. Inte ens antagande om hjärnfunktioner eller andra fysiologiska processer var nödvändiga. Allt kunde formuleras som relationer mellan yttre stimuli och individens reaktioner på dessa stimuli. Till och med människans språk kunde betraktas som ett beteende styrt av förstärkningar från omgivningen. Skinners syn på språk och språkinlärning mötte emellertid förödande kritik från en ung amerikansk lingvist, Noam Chomsky (f. 1928), som framträdde i mitten på 1950-talet. Han kunde övertygande visa att människans språk inrymmer en sådan kreativitet och komplexitet att det på inget sätt går att reducera till beteendesekvenser av Skinners typ. Chomskys kritik var en del av den kognitiva revolution som drabbade psykologin vid mitten av 1900-talet. DEN KOGNITIVA REVOLUTIONEN
Under andra världskriget ställdes krigsmakterna inför en rad problem som hade att göra med samspelet mellan människan och komplicerade tekniska system, till exempel radar. Nu såg man tydligt var de mänskliga begränsningarna låg i fråga om informationshantering, uppmärk-
Noam Chomsky
b
*UXQGHUQD L 973 25, LQGG
Grunderna i vĂĽr tids psykologi
samhet och minneskapacitet. Allt fler psykologer bÜrjade inse att det behavioristiska perspektivet var otillräckligt. Den begynnande datorteknologin gav ocksü inspiration till nya modeller, nya metaforer och ny begreppsbildning om människans funktioner. Begrepp som tidigare avvisats frün psykologin som ovetenskapliga fick nytt fäste. Cybernetik och informationsteori visade att komplexa system kan vara självreglerande. Ett begrepp som till exempel avsikt kunde mycket väl hanteras pü ett vetenskapligt plan. Människan kom att betraktas som ett informationshanterande system med vissa givna begränsningar men ocksü med fÜrmüga att utveckla strategier fÜr att Üvervinna begränsningarna. En av de mest inflytelserika psykologerna i den kognitiva revolutionen var amerikanen George A. Miller (f. 1920) som i mitten pü 1950-talet skrev en banbrytande artikel om the magical number seven – plus or minus two där de nya synsätten fick ett välartikulerat uttryck (Miller 1956). Miller visade att människan i huvudsak bara kan uppmärksamma cirka sju ting samtidigt eller hülla sju ting i korttidsminnet. Men poängen var att man aktivt kunde organisera eller koda om informationen i världen sü att varje enhet kunde inrymma mycket information. Pü sü sätt kunde sju enheter egentligen bli kolossalt mycket. Ta till exempel sifferräckan 1560163217181809191419391989. Ingen människa kan väl hülla 28 siffror i huvudet. Men den historiskt orienterade kan se att det handlar om sju välkända historiska ürtal. Dü blir det genast hanterligt. Vad den nya kognitionspsykologin süledes skulle handla om var hur människan kodar in, lagrar, hanterar och använder information. Mängden information kunde uttryckas kvantitativt som antal bits, precis som när det gäller datorer. Psykologin om sprüket kom ocksü att bli en viktig del av den nya psykologin. Den kognitiva revolutionen illustrerar bland annat tre intressanta villkor fÜr psykologins utveckling. FÜr det fÜrsta utgür de vetenskapliga framstegen inte bara frün den inomvetenskapliga utvecklingen. Den tekniska utvecklingen av avancerade system under världskriget fick starkt genomslag ocksü fÜr psykologin, pü sü sätt att nya frügor kunde tas upp som annars inte rymdes i det dominerande behavioristiska perspektivet. FÜr det andra kunde datorteknologin ge psykologin nya metaforer, nya modeller, fÜr människans funktioner. Telefoner och växelbord som metafor fÜr hjärnan tedde sig helt fÜrüldrat. Inte ens de elektromagnetiska fält som inspirerat gestaltpsykologerna räckte till. FÜr det tredje visar den kognitiva revolutionen att psykologins utveckling ocksü bestäms av utvecklingen inom andra discipliner. Bland de ledande gestalterna inom kognitionsforskningen i mitten pü 1950-talet fanns fÜrutom George A. Miller ocksü fÜreträdare fÜr lingvistik, filosofi, fysik, cybernetik och hjärnfysiologi. De amerikanska kognitionspsykologerna upptäckte ocksü att en europÊ, Jean Piaget, hade viktiga saker att säga om hur de kognitiva funktionerna utvecklades hos människan.
28
*UXQGHUQD L 973 25, LQGG
Kapitel 1 Människokunskap blir vetenskap
JEAN PIAGET – OCH BARNETS UTVECKLINGSSTADIER
Schweizaren Jean Piaget (1896–1980), som från början var biolog, hade redan på 1920-talet rapporterat om barns tänkande och språk. Egentligen var han främst intresserad av grundläggande filosofiska frågor om kunskapens natur. Han studerade utvecklingen av tänkande och begrepp hos sina egna barn, på ett sätt som helt avvek från behavioristernas stringenta krav på kontroll och med en teoribildning som var helt främmande för behavioristernas stimulus–reaktions-terminologi. Följaktligen ignorerades Piagets arbeten länge. Först med den kognitiva revolutionen började man inse vilka enastående bidrag till psykologin som Piaget hade att komma med. Enligt Piaget genomlöper barnets tankemässiga och begreppsliga utveckling vissa bestämda stadier. När barnet befinner sig i ett visst stadium av utvecklingen tar det in och bearbetar information tills det når en gräns då allt fler konflikter uppstår i förhållande till de tankestrukturer barnet hittills har utvecklat. Dessa konflikter innebär rubbningar av den bräckliga jämvikt som barnet uppnått på stadiet i fråga. Nu är det dags för en omorganisation av begreppen så att man kan förstå och hantera informationen på en högre nivå. Ett nytt och kvalitativt annorlunda skede i barnets begreppsliga utveckling har uppnåtts. En åttaåring kan mycket väl under lek hantera ett lutande plan på ett förnuftigt sätt och låta leksaksbilar rulla ned med olika fart beroende på lutningen. Men det är först i 13–14-årsåldern som det blir möjligt för barnet att formulera en mer generell princip för det lutande planet. Enligt Piaget är således barnet en aktiv och konstruktiv varelse som i samspel med omgivningen bygger upp sofistikerade kognitiva strukturer. Med Piaget är vi således långt ifrån behavioristernas vetenskapsideal. Men vi är också långt ifrån Wundts rena sinnesintryck och associationer. Även om Piaget fört oss in i barnets tankevärld har han inte mycket att säga oss om känslolivet och personligheten. Här kommer en annan av psykologins giganter in och berättar en helt annan historia om människan. SIGMUND FREUD OCH PSYKOANALYSEN
Ingen gestalt i psykologins historia har fått större genomslag i den allmänna debatten, i kulturlivet och i litteratur och konst än österrikaren Sigmund Freud (1856–1939). Paradoxalt nog har han inte haft lika stor betydelse för den psykologiska forskningen. Men de tankar han presenterade vid det förra sekelskiftet innebar en drastisk brytning med rådande föreställningar inom psykologin. För Wundt var psykologins primära uppgift att utforska medvetandet. Freud däremot gjorde gällande att det mest intressanta och det viktigaste utspelade sig på ett plan som inte var tillgängligt för vårt rationella medvetande. I det omedvetna fanns dolda konflikter, bortträngda minnen, laddade önskningar, dunkla drifter och farliga begär. Dessa krafter styrde oss mer än vi kunde ana, bestämde våra
c
*UXQGHUQD L 973 25, LQGG
Grunderna i vår tids psykologi är: Människokunskap blir vetenskap Biologisk psykologi Motivation och emotion Kognitionspsykologi Utvecklingspsykologi Personlighetspsykologi Socialpsykologi Boken riktar sig främst till psykologistuderande, men kan läsas på alla utbildningar där grundkunskaper i ämnet ingår. Den ger också en utmärkt introduktion till den som är nyfiken på vår tids psykologi. Redaktörer är PHILIP HWANG, professor i tillämpad psykologi, och INGVAR LUNDBERG, professor emeritus i psykologi, båda vid Göteborgs universitet, samt ANNCHARLOTTE SMEDLER, professor i psykologi, Stockholms universitet.
GRUNDERNA I VÅR TIDS PSYKOLOGI PHILIP HWANG INGVAR LUNDBERG ANNCHARLOTTE SMEDLER RED.
Denna bok ger en gedigen grund till den moderna psykologin. Några av Sveriges främsta forskare har här samlat den mest aktuella psykologiska vetenskapen utifrån ledande svensk och internationell forskning. Tack vare författarnas omfattande undervisningserfarenhet blir framställningen begriplig, levande och nyanserad. Resultatet är en heltäckande skildring av de byggstenar som behövs för att gå vidare inom psykologins olika tillämpningsfält.
GRUNDERNA I VÅR TIDS PSYKOLOGI Philip Hwang Ingvar Lundberg Ann-Charlotte Smedler (red.)
ISBN 978-91-27-13167-5
9 789127 131675
IOH[RBEDQGBRPVODJB LQGG