9789127435360

– med fokus på relationen mellan skönlitteratur och samhällsutveckling och litteraturvetenskaplig analys För kurserna Svenska 2 och Svenska 3 enligt Gy 2011 Serien Fixa svenskan presenterar en arbetsmodell för hela svenskämnet.

Modellen utgår från mönster i språket och litteraturen och består av en tydlig och återkommande struktur: efter faktakunskaper och övningar finns examinerande uppgifter och bedömningsstöd.

Fixa litteraturen 2 presenterar sex teman som visar på relationen mellan skönlitteratur och samhällsutveckling. Varje tema innehåller mönstertexter som används för litteraturvetenskaplig analys.

2

FIXA LIT TERATUREN 2

FIXA LITTERATUREN 2

Pär Sahlin, Ann-Sofie Lindholm, Helga Stensson

Fixa svenskan behandlar hela det centrala innehållet i Svenska 1–3 enligt Gy 2011 och består av flera komponenter.

Kursen Svenska 1: Fixa litteraturen 1 Fixa språket 1 Kursen Svenska 2: Fixa grammatiken Kurserna Svenska 2–3: Fixa litteraturen 2 Fixa språket 2 Kurserna Svenska 1–3: Fixa genren Samtliga komponenter finns både som tryckt och digital bok.

Läs mer på www.nok.se/fixasvenskan

ISBN 978-91-27-43536-0

9 789127 435360

Fixa litteraturen 2 cover.indd All Pages

2015-05-11 15.48

Fixa litteraturen 2_text.indd 1

2015-05-11 15.48

Litteraturen, samhället och läsaren Författare har i alla tider varit intresserade av att beskriva den tid de har levt i. Idéer och tankar som funnits i samhället har på så vis speglat sig i litteraturen. På samma sätt har läsarna påverkats av författarnas förmåga att gestalta nya idéer och tankar eller peka på orättvisor. Man kan säga att litteraturen och samhällsutvecklingen har gått, och fortfarande går, hand i hand.

Genom litteraturhistorien har sättet att skriva och ämnena som behandlats skiftat. Vi som läser kan i efterhand se likheter och skillnader, skönja trender och trendbrott. Att dela in litteraturhistorien i epoker hjälper oss inte bara att se dåtidens litteratur i ett klarare ljus utan också att få syn på det typiska för vår egen tids berättelser.

Fixa litteraturen 2 behandlar det centrala innehållet som rör skönlitteratur i kurserna Svenska 2 och Svenska 3. Boken består av sex kapitel: Alltings början, Himmel och helvete, Förnuft och känsla, Verkligt och overkligt, Mänskligt och omänskligt och Borta eller hemma.

Här finns texter från olika epoker, från olika delar av världen, skrivna av olika författare. Efter texterna följer övningar där du arbetar med att förstå, förklara och diskutera. I Workshop finns undersökande och kreativa uppgifter där du får vidga perspektiven ytterligare. Kapitlen avslutas med examinerande uppgifter med fokus på såväl relationen mellan skönlitteratur och samhällsutveckling som litterär analys. Till dem finns bedömningsmatriser som stöd för dig och din lärare. I Uppslaget på s. 240–269 finner du bland annat en epoköversikt och en guide för litterär analys.

Lycka till!

Pär Sahlin, Ann-Sofie Lindholm, Helga Stensson

Fixa litteraturen 2_text.indd 3

2015-05-11 15.48

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

HISTORIEN OM LITTERATUREN

6

ETT ALLTINGS BÖRJAN

8

TRE FÖRNUFT OCH KÄNSLA

88

Förnuft och känsla – varför då?

90

Robinson Crusoe

90

Arbeta med Robinson Crusoe

98

Den unge Werthers lidanden

100

Alltings början – varför då?

10

Gästabudet

11

Arbeta med gästabudet

18

Iliaden

20

Arbeta med Den unge Werthers lidanden

106

Arbeta med Iliaden

26

Jane Eyre

108

Fragment 1 och 31

28

Arbeta med Jane Eyre

112

Arbeta med Sapfos fragment

32

Om förnuft och känsla

114

Antigone

34

Workshop

124

Arbeta med Antigone

38

Skriv och tala om Förnuft och känsla 126

Om Alltings början

40

Workshop

48

Skriv och tala om Alltings början

50

TVÅ

FYRA VERKLIGT OCH OVERKLIGT

128

Verkligt och overkligt – varför då?

130

Skådespelerskan

131

Arbeta med Skådespelerskan

136

HIMMEL OCH HELVETE

52

Himmel och helvete – varför då?

54

Mrs Dalloway

138

Uppenbarelser

55

Arbeta med Mrs Dalloway

144

Arbeta med Uppenbarelser

60

Kronoper och famer

146

Den gudomliga komedin

62

Arbeta med Kronoper och famer

150

Arbeta med Den gudomliga komedin

Om Verkligt och overkligt

152

66

Workshop

160

Färden till västern

68

Arbeta med Färden till västern

72

Skriv och tala om Verkligt och overkligt

164

Om Himmel och helvete

74

Workshop

84

Skriv och tala om Himmel och helvete

86

Fixa litteraturen 2_text.indd 4

2015-05-11 15.48

SEX

MÄNSKLIGT OCH OMÄNSKLIGT 166

BORTA ELLER HEMMA

202

Mänskligt och omänskligt – varför då?

Borta eller hemma – varför då?

204

168

Utvandrarna

205

Är detta en människa?

168

Arbeta med Utvandrarna

210

Arbeta med Är detta en människa? 172

Rotlös

212

Förvandlingen

174

Arbeta med Rotlös

218

Arbeta med Förvandlingen

178

Älskade

180

”BARNDOM” och ”SEMESTERMINNEN”

220

Arbeta med Älskade

184

Om Mänskligt och omänskligt

186

Arbeta med ”BARNDOM” och ”SEMESTERMINNEN”

224

Workshop

198

Om Borta eller hemma

226

Workshop

236

Skriv och tala om Borta eller hemma

238

Skriv och tala om Mänskligt och omänskligt

200

UPPSLAGET

Fixa litteraturen 2_text.indd 5

Litterära epoker

240

Att analysera skönlitteratur

254

Genrer

261

Litteraturvetenskapliga begrepp

264

BEDÖMNINGSSTÖD

270

KÄLLFÖRTECKNING

280

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

FEM

2015-05-11 15.48

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

Fixa litteraturen 2_text.indd 6

HISTORIEN OM LITTERATUREN Ordet litteratur betyder ”någonting skrivet” och kommer från latinets ord för bokstav. Men långt innan människan började skriva fanns litteraturen i form av berättelser som framfördes muntligt.

De fick svara på livets stora frågor, förklara världen och roa och oroa. Berättelserna blev viktiga för vår förståelse av livet.

Berättelser fyller samma funktioner än i dag, oavsett om vi läser äldre texter eller nyskrivna. Skönlitteraturen kan hjälpa oss att förstå svåra saker som sorg och död. Den kan sätta ord på känslor som vi har svårt att själva formulera. Vi kan identifiera oss med dem vi läser om eller tvärtom bli lättade över att det vi läser inte handlar om oss. Skönlitteraturen har också möjlighet att måla upp andra världar och andra sanningar. Den kan vändas bort från livet och istället bli en tillfällig flykt. Och inte minst kan den användas som vapen för att påverka samhället.

Texterna i historien Genom litteraturhistorien har modet varierat för både vad man vill berätta och hur man berättar. Ibland har det varit självklart att beskriva verkligheten exakt som den ser ut, eller gärna lite värre, för att på sätt påverka samhället. Författarens uppgift har då varit att låta texterna spegla samhället för att få läsaren att vakna upp.

Ibland har texterna istället fått spegla en subjektiv bild av författarens inre. Kanske har det berott på att verkligheten varit så grym eller ointressant att det funnits all anledning att fly från den genom att läsa och skriva om inre känslostormar eller spännande äventyr.

ANTIKEN

MEDELTIDEN

0

500

1000

RENÄSSANSEN

1500

1600

6 2015-05-11 15.49

Vem läser?

Också läsandet har utvecklats genom tiderna. Den muntliga berättelsen tillhörde alla, men när texterna började nedtecknas uppstod en skillnad mellan läskunniga och de som inte kunde läsa.

Med boktryckarkonsten ökade tillgången till text, men böcker var dyra och det var dessutom endast de rika som hade råd att utbilda sig och lära sig att läsa och skriva. Bland de lägre klasserna i samhället var religiösa texter viktiga. De lästes högt och tillsammans, om och om igen, och ofta kunde man texterna utantill.

I slutet av 1700-talet blev tillgången till böcker och tidningar större. Läs- och skrivkunnigheten ökade sakta. Det blev vanligare att man satt för sig själv och läste men ofta högläste man ändå.

Först under 1800-talet blev den vanligaste formen av läsning att man satt tyst för sig själv med sin bok. Allt fler barn fick nu också möjlighet att gå i skola.

I dag kan vem som helst gå in på ett bibliotek och låna en bok eller ladda ner en e-bok. I Sverige finns i princip ingen analfabetism och läskunnigheten är hög även på många andra håll i världen.

Informationsteknologin gör att vi har extremt stor tillgång till text och vi läser generellt sett mer text och i snabbare takt än tidigare generationer. Ändå ringer starka varningsklockor som säger att barn och ungdomar läser allt mindre och att det får förödande konsekvenser.

Kanske finns lösningen i att hitta tillbaka den där ursprungliga känslan där berättelserna kittlar, ger svar på viktiga frågor och vidgar perspektiven.

UPPLYSNINGEN

REALISMEN

ROMANTIKEN

1700

1800

SAMTIDEN

MODERNISMEN

1900

2000

7 Fixa litteraturen 2_text.indd 7

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

När vi läser och undersöker texter från den långa litteraturhistorien kan vi tänka oss en pendel som svänger mellan att beskriva verkligheten som den såg ut eller vara ett uttryck för författarens subjektiva uppfattning.

2015-05-11 15.50

Fixa litteraturen 2_text.indd 88

2015-05-11 17.09

FÖRNUFT OCH KÄNSLA Ska vi lyda vårt förnuft eller följa vår känsla? Ska vi låta rationella, kloka tankar bestämma eller ska vi låta känslostormarna avgöra valen i våra liv? Förnuftet och känslan har i olika tider spelat olika stor roll i samhället, vilket har speglats i litteraturen.

I detta kapitel kommer du att möta tre texter från de tre epokerna upplysningen, romantiken och realismen där förnuftet och känslan på olika sätt står i fokus. Textutdragen är hämtade från de klassiska romanerna Robinson Crusoe av Daniel Defoe, Den unge Werthers lidanden av Johann Wolfgang von Goethe och Jane Eyre av Charlotte Brontë.

Fixa litteraturen 2_text.indd 89

2015-05-11 16.00

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

Fixa litteraturen 2_text.indd 90

TRE | FÖRNUFT OCH KÄNSLA

Förnuft och känsla – varför då?

Människan har i alla tider använt både sitt förnuft och sin känsla för att skapa mening och sammanhang i tillvaron. Förnuftet låter oss förklara en situation eller en företeelse medan känslorna hjälper oss att skapa mening åt samma situation eller företeelse.

Tänk dig en student som står inför valet till gymnasiet. Studentens högsta dröm är att få skapa musik och bli artist. Känslomässigt vore ett musikestetiskt program helt rätt val där studenten kan få utlopp för sin kreativitet och sitt musicerande. Men förnuftsmässigt vore en bredare utbildning på det naturvetenskapliga programmet bättre, eftersom det ger en säkerhet ifall musikdrömmarna skulle gå i stöpet.

Studenten behöver helt enkelt resonera sig fram och besluta sig för om förnuftet eller känslan ska få avgöra.

Förnuftet och känslan har varit i konflikt under hela människans historia. I vissa tider har man tyckt att förnuftstänkandet varit det ideala medan det i andra tider varit känslorna som har förespråkats.

I litteraturen kan vi följa dessa pendlingar mellan förnuft och känsla och se hur författarna tagit intryck av de strömningar som rörde sig i samhället när de skapade sina verk.

Robinson Crusoe Daniel Defoe, 1719 Robinson Crusoe är den bok som näst efter Bibeln är översatt till flest språk. Den kom ut 1719 och har sedan dess varit populär, inte minst bland ungdomar. Handlingen är välkänd. På väg hem till England från Brasilien lider plantageägaren Robinson Crusoe skeppsbrott och driver ensam iland på en exotisk öde ö. Från skeppsvraket lyckas han bärga en del verktyg, vapen och annat materiel och med hjälp av detta bygger han sig ett enmanssamhälle.

Robinson lyckas överleva på ön och skapa sig ett någorlunda drägligt liv enbart med hjälp av sin uppfinningsrikedom, sin tro på Gud och sitt sunda förnuft.

Men Robinson längtar hela tiden efter andra människor och hoppas på att bli räddad. När 25 år har gått sedan skeppsbrottet upptäcker Robinson att kanoter med män från ursprungsbefolkningen ibland lägger till vid ön för att offra människor. När du kommer in i texten på nästa sida iakttar Robinson männen i kikare från sin borg, en byggnad han konstruerat som skydd. Han har tidigare planerat för hur han ska kunna anfalla och göra några av männen till slavar. Nu kommer han för första gången att möta Fredag, som blir hans tjänare och följeslagare i ensamheten.

90 2015-05-11 16.00

Tidigt en morgon fick jag till min förvåning se att inte mindre än fem kanoter låg vid stranden på min sida av ön. Alla vildarna hade gått i land men syntes inte till. Att de var så många kullkastade mina planer, ty jag visste att det brukade vara fyra eller sex och ibland ännu fler i varje kanot och jag hade ingen aning om hur jag skulle bära mig åt för att ensam gå till anfall mot tjugo eller trettio man. Rådvill och nedstämd stannade jag inne i min borg. Jag gjorde emellertid alla de förberedelser för anfall som jag tidigare hade planerat så att jag skulle vara redo om något tillfälle yppade sig. När jag hade väntat en bra stund och lyssnat efter ljud från dem blev jag till slut så otålig att jag ställde mina bössor vid foten av stegen och klättrade upp till toppen av klippan, som vanligt en avsats i taget. Jag placerade mig emellertid så att mitt huvud inte skulle synas ovanför krönet; jag ville till varje pris undvika att de fick syn på mig. Här såg jag med hjälp av kikaren att de inte var mindre än trettio till antalet, att de hade gjort upp eld och att de hade tillrett en måltid. Hur de hade lagat den visste jag inte, inte heller vad den bestod av. Men de dansade alla runt elden med de mest barbariska gester och rörelser.

Medan jag sålunda iakttog dem i kikaren fick jag se att två stackars olyckliga varelser släpades upp ur båtarna där man tydligen hade haft dem liggande tills de nu skulle fram för att slaktas. Jag såg hur en av dem stupade, förmodligen slagen till

91 Fixa litteraturen 2_text.indd 91

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

TRE | FÖRNUFT OCH KÄNSLA

2015-05-11 16.00

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

Fixa litteraturen 2_text.indd 96

TRE | FÖRNUFT OCH KÄNSLA

förut. Vid det laget hade jag hämtat mig en smula och jag sade: ”Gud kommer slutligen att straffa honom hårt. Men Gud sparar domen till den yttersta dagen. Då kastas djävulen ner i en bottenlös avgrund, till den eviga elden.”

Fredag var inte nöjd med detta svar utan vände sig på nytt till mig och upprepade mina ord: ”Sparar, slutligen, jag förstår inte. Varför inte dödar djävulen nu, eller länge länge sedan?” ”Du kan lika gärna fråga mig”, sade jag, ”varför Gud inte dödar dig och mig när vi begår syndiga gärningar här som bryter mot hans bud. Men han bevarar oss för att vi skall kunna ångra våra synder och få hans förlåtelse.”

Fredag funderade en stund över detta. ”Ja, ja!” utbrast han sedan känslofullt, ”det är bra! Du, jag, djävulen, alla syndare, alla bevaras, alla ångrar sig, Gud förlåter alla.”

Nu stod jag återigen fullkomligt svarslös inför Fredag. Översättning av Birgit Edlund.

Ur Robinson Crusoe, Bokförlaget Bra Böcker, 1994. © Birgit Edlund – förmedlat genom ALIS.

*de orättfärdiga de som handlar omoraliskt och orättvist *omintetgöra försynens goda avsikter ungefär motarbeta Gud *kasuistisk som hör till en morallära med särskilda handlingsregler

96 2015-05-11 16.01

Daniel Defoe (1660–1731) Daniel Defoe var en brittisk inflytelserik skribent med en lättläst, klar stil. Som journalist skrev han om politik och religion och fick sitta i fängelse för att han allt för frispråkigt kritiserade makten i landet. Som skönlitterär författare var han mycket produktiv och gav sin publik precis det den önskade: spännande romaner om sjörövare, äventyrare och pirater.

Samtiden ansåg inte att Defoe var någon kvalitetsförfattare och han blev aldrig respekterad i den tidens litterära värld.

Av den enorma mängd text han producerade är det främst romanen om Robinson Crusoe som har blivit läst och älskad av eftervärlden.

Defoe fick idén till sin roman från ett verkligt fall där en sjöman tvingades överleva en tid ensam på en öde ö, men han skapade en helt egen skönlitterär berättelse som har mycket lite med det verkliga fallet att göra. Defoe ville dock att läsaren skulle uppleva att berättelsen var något som hade hänt i verkligheten och han arbetade mycket med att få det att verka som om Robinson var en verklig person. På många sätt var Defoe nyskapande i sitt sätt att skapa en illusion om att berättelsen var verklighet.

97 Fixa litteraturen 2_text.indd 97

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

TRE | FÖRNUFT OCH KÄNSLA

2015-05-11 16.01

Arbeta med Robinson Crusoe Du ska nu studera romanutdraget Robinson Crusoe lite närmare.

Förstå 1 2 3

4

Robinson använder hela tiden sitt förnuft. Ge exempel ur texten där Robinson låter förnuftet styra över känslan.

Hur ser Robinson på Fredag och de andra männen ur ursprungsbefolkningen?

Vad menar Fredag med att lägga sig på marken framför Robinson? Varför gör han så, tror ni? Hur reagerar Robinson på detta?

Robinson ser som sin uppgift att undervisa Fredag.

Vilka kunskaper får Fredag med sig i det här textutdraget?

Vad lär sig Robinson av Fredag?

Förklara Förklara de kursiverade orden och uttrycken i meningarna här nedanför. Fundera också på vilka ord eller uttryck du själv skulle använda.

1

”… gripen av en ingivelse att försöka rädda livet gav han sig plötsligt i väg …”

2

”… han gjorde en mängd underliga åtbörder för att på alla upptänkliga sätt visa sin ödmjuka tacksamhet.”

3

”Rådvill och nedstämd stannade jag inne i min borg.”

4

”Jag visade då stor förtrytelse och uttryckte min avsky …”

5

”Och en gång ställde Fredag en helt naturlig och oskyldig fråga till mig som gjorde mig så förbryllad …”

98 Fixa litteraturen 2_text.indd 98

2015-05-11 16.01

Diskutera 1

Varför beskrivs Fredags utseende så ingående? Vad avslöjar beskrivningen om hur Robinson ser på honom?

2

Robinson kallar männen ur ursprungsbefolkningen vildar, infödingar och varelser. Vilken syn på andra kulturer visar hans ordval?

3

Skildringen av ursprungsbefolkningen är inte särskilt trovärdig. Ge exempel på sådant som inte verkar sannolikt.

4

Vem tycker ni är mest förnuftig – Fredag eller Robinson?

5

Robinson Crusoe skrevs under den tid då västerlandet koloniserade stora delar av världen. På vilket sätt kan man säga att episoden med Robinson och Fredag visar den tidens läsare att det var förnuftsmässigt försvarbart att kolonisera?

99 Fixa litteraturen 2_text.indd 99

2015-05-11 16.01

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

Fixa litteraturen 2_text.indd 100

TRE | FÖRNUFT OCH KÄNSLA

Den unge Werthers lidanden Johann Wolfgang von Goethe, 1774 I Tyskland under det sena 1700-talet uppstod en ungdomsrörelse som kallas Sturm und Drang – ”storm och trängtan”. Rörelsen protesterade starkt mot upplysningstidens förnuftsideal och hyllade istället känsla och fantasi.

Den första versionen av Den unge Werthers lidanden publicerades 1774. Författaren Johann Wolfgang von Goethe var då 24 år och var en del av Storm und Drang-rörelsen. Romanen är som ett häftigt utbrott av länge tänkta tankar och återhållna känslor.

Romanen börjar med att huvudpersonen Werther reser till den lilla orten Wahlheim för att tillbringa en tid där. Den känslige unge mannen hoppas att det idylliska landskapet med ett enklare naturnära liv ska dämpa hans ångestkänslor och livsleda. Under sin vistelse skriver han brev till sin vän Wilhelm och de breven är romanens stomme. I början av berättelsen verkar Werther glad och i de tidiga breven beskriver han uttrycksfullt hur han njuter av sina upplevelser i naturen.

10 maj

En underbar glättighet har smugit sig in i hela min varelse, lik en av de ljuva vårmorgnar jag njuter av allt i mitt hjärta.

Jag är ensam och gläder mig över vistelsen i trakten som tycks skapad för sådana själar som min. Jag är så lycklig, käre vän, så helt försjunken i känslan av rofyllt vara att min konst lider av det. Jag skulle inte kunna teckna nu, inte ett streck, och ändå har jag aldrig varit en större konstnär än just i dessa ögonblick.

När den kära dalen ångar omkring mig och den höga solen vilar ovanför min skogs ogenomträngliga dunkel och endast enstaka strålar stjäl sig ned i helgedomens inre, och jag sedan ligger utsträckt i gräset vid den porlande bäcken och tusen sällsamma örter nere på marken fångar min blick; när jag ser de små världarnas vimmel bland stråna, otaliga små maskars och myggors outgrundliga skepnader, och känner dem närmare mitt hjärta och känner närvaron av den allsmäktige som skapade oss till sin avbild – fläkten av hans allkärlek som håller oss svävande i evig lycka – min vän, om det då skymmer för min blick och världen omkring mig och himlen vilar i min själ lik gestalten av en älskad kvinna – så griper mig ofta en längtan och jag tänker: Åh, kunde du återge allt detta, förmådde du bara ingjuta i pappret den ande som så helt och varmt lever

100 2015-05-11 16.01

i dig – att det blev en spegel för din själ, såsom din själ är en spegel för Guds oändlighet! – Min vän – Men jag förgås av det, förintas av mäktigheten i dess höga syner.

Så träffar Werther Lotte och blir omedelbart förälskad.

16 juli

Åh, det löper som en eld genom mina ådror, om min hand av en händelse snuddar vid hennes, om våra fötter vidrör varandra under bordet! Jag ryggar tillbaka som om jag svett mig på eld och en hemlig kraft drar mig åter mot henne – jag blir så yr av det. – Och åh, hennes oskuldsfulla sinne, hennes oberörda själ känner inte hur mycket dessa små förtroligheter pinar mig. Och när hon någon gång i samtalets iver lägger sin hand på min, flyttar sig närmare mig och hennes muns himmelska andedräkt är inom räckhåll för mina läppar – då tror jag mig sjunka samman som träffad av en ljungeld. […]

Problemet är att Lotte redan är upptagen. Hon är förlovad med Albert, en förnuftig man, och de starka känslorna som Werther känner är inte besvarade.

30 augusti

Olycklige! Är du inte en dåre? Bedrar du inte dig själv? Vartill denna rasande, ändlösa passion? Jag kan inte längre be, utom till henne, min fantasi ser inte andra bilder än hennes och allt som omger mig i denna värld ser jag endast i relation till henne. Och detta bereder mig så många lyckliga ögonblick – tills jag åter måste slita mig från henne! Åh Wilhelm! Vad driver inte mitt hjärta mig till! – När jag suttit hos henne två eller tre timmar och glatt mig åt hennes gestalt, hennes rörelser, åt den himmelska klangen i hennes röst när så småningom alla mina sinnen spänns och det skymmer för min blick och jag knappt uppfattar något mer och det griper mig om strupen som en lönnmördares hand och mitt hjärta bultar vilt för att skaffa mina sinnen andrum och detta enbart ökar deras förvirring – Wilhelm, jag vet inte om jag är på jorden! Och om vemodet någon gång inte tar överhand och Lotte bjuder mig den ömkliga trösten att över hennes hand gråta ut mitt hjärtas beklämning – då måste jag bort, måste ut?

Så irrar jag omkring i markerna; att klättra upp för en klippbrant är då min högsta lust, att bana mig väg genom den tätaste

101 Fixa litteraturen 2_text.indd 101

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

TRE | FÖRNUFT OCH KÄNSLA

2015-05-11 16.01

Arbeta med Den unge Werthers lidanden Du ska nu studera romanutdraget Den unge Werthers lidanden lite närmare.

Förstå 1

Werther skriver i brevet den 10 maj att han inte kan ägna sig åt sin konst. Varför kan han inte det?

2

Den 12 december skriver Werther igen till sin vän. Hur mår Werther? Vilka ord använder han för att beskriva sina känslor?

3

Lotte säger till Werther att han inte längre tål sina älsklingsrätter. Vad menar hon med det?

Förklara Förklara vad citaten här nedanför betyder: 1

”…då tror jag mig sjunka samman som träffad av en ljungeld…”

2

”Skall inte den i bojor smidde en gång få beskäras denna lycka?”

3

”… den ensliga cellboningen, tagelskjortan och spikgördeln vore en vederkvickelse som min själ törstar efter.”

106 Fixa litteraturen 2_text.indd 106

2015-05-11 16.02

Diskutera 1

I den romantiska litteraturen samspelar ofta människors känslor med naturen. Ge exempel på hur Werther ser på och beskriver sina omgivningar beroende på hur han mår.

2

Goethe låter Werther använda sig flitigt av utropstecken i sina brev. Men vilka andra språkliga stilmedel använder författaren för att gestalta hur Werther känner sig?

3

Lotte vacklar mellan förnuft och känsla. Hur resonerar hon? Ge exempel från texten.

4

Vad i Werthers situation kan en ung människa känna igen sig i i dag? Vilka av hans problem är typiska för den tid då Goethe skrev boken?

107 Fixa litteraturen 2_text.indd 107

2015-05-11 16.02

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

Fixa litteraturen 2_text.indd 108

TRE | FÖRNUFT OCH KÄNSLA

Jane Eyre Charlotte Brontë, 1847 Huvudperson i romanen Jane Eyre, skriven av den brittiska författaren Charlotte Brontë, är den föräldralösa flickan Jane Eyre. Efter att ha tillbringat åtta år av umbäranden på en internatskola hamnar Jane som guvernant på godset Thornfield Hall. Godset ägs av en mr Rochester. Snart upptäcker Jane att hon har känslor för honom och att kärleken är besvarad. Trots att de är från olika samhällsklasser friar mr Rochester till Jane.

Men det finns ett hinder på vägen till lyckan för det förälskade paret. På bröllopsdagen avslöjas det att mr Rochester redan är gift.

Jane blir förtvivlad och inser att hon inte längre kan vara kvar på Thornfield Hall. Mr Rochester menar att de inte behöver gifta sig, de älskar ju varandra och kan fly utomlands. Men Jane vill inte vara hans älskarinna, hon vill ha honom helt och hållet. I ett försök att blidka Jane återger mr Rochester deras kärlekshistoria från det att de först möttes fram till bröllopsdagen. Det är efter detta övertalningsförsök som scenen här nedanför tar vid.

Detta var sant, och medan han talade förvandlades mitt eget samvete och förnuft till förrädare som anklagade mig för att göra orätt då jag avvisade honom. De talade nästan lika högröstat som känslan, och den ropade vilt: ”Ge vika! Tänk på hur olycklig han blir, tänk på faran han löper – se hur det blir för honom om han lämnas ensam. Kom ihåg hans oförsiktiga läggning, betänk vilken desperation som kan följa av förtvivlan. Trösta honom, rädda honom, älska honom. Säg att du älskar honom och vill bli hans. Vem i hela världen bryr sig om dig, vem kan ta skada av vad du gör?”

Men svaret kom alltjämt okuvligt. Jag bryr mig om mig själv. Ju ensammare jag är, ju mer vänlös och utan andras stöd, desto mer skall jag respektera mig själv. Jag skall hålla den lag som är given av Gud och som människor har stadfäst. Jag skall hålla fast vid de regler som jag lärde mig att omfatta när jag var vid mina sinnens bruk och inte förryckt, som jag är nu. Lagar och regler är inte till för de tider då inga frestelser finns, de är till för sådana stunder som denna, då kropp och själ uppreser mot deras stränghet. De är klara och tydliga, de skall inte kränkas. Om jag kunde bryta mot dem efter eget godtycke, vad skulle de då ha för värde? De har ett värde – det har jag alltid trott, och om jag inte kan tro det nu beror det på att

108 2015-05-11 16.02

jag är galen – fullständigt galen. Blodet rinner som eld i mina ådror och hjärtat bultar så snabbt att jag inte kan räkna slagen.

Invanda övertygelser, tidigare fattade beslut, det är det enda jag i denna stund har att hålla mig till. Där fattar jag posto.

Jag gjorde så. Mr Rochester läste det i mitt ansikte. Hans vrede stegrades ytterligare, han måste för ett ögonblick ge efter för den vad som än hände. Han gick tvärsöver golvet, tog tag i min arm och grep mig om livet. Det var som om han slukade mig med sin brinnande blick. Kroppsligen kände jag mig i det ögonblicket maktlös som halmstråt inför ugnens dånande eld – men jag rådde alltjämt över min själ och visste därför att jag ytterst var trygg. Själen talar lyckligtvis genom ögonen – ofta sker det omedvetet men ändå sanningsenligt. Jag lyfte blicken mot honom, och när jag såg in i hans vilda ansikte undslapp mig ett kvidande. Hans grepp om mig gjorde ont, och mina hårt prövade krafter var nästan slut. − Aldrig, sa han mellan sammanbitna tänder, aldrig har det funnits någonting så skört och samtidigt så okuvligt. Som ett strå känns hon i mina händer! (Han skakade om mig utan att lossa sitt grepp.) Jag skulle kunna knäcka henne mellan tummen och pekfingret. Och vad skulle det tjäna till att knäcka henne, slita sönder henne, krossa henne? Betrakta de där ögonen! Betrakta det viljestarka, vilda, fria väsen som ser ut genom dem och trotsar mig, inte bara med mod utan med kärv segervisshet! Vad jag än gör med dess bur kommer jag inte åt den själv, den vilda, vackra varelsen! Om jag river och bryter sönder detta lilla fängelse kommer mitt våldsdåd bara att göra fången fri. Huset kan jag erövra, men den som bor där skulle ha flytt till himlen innan jag bemäktigat mig dess stofthydda. Och det är din själ jag vill ha, med dess vilja och kraft, dess godhet och renhet – inte bara den bräckliga kroppen. Du skulle kunna komma flygande till mig av dig själv och trycka dig till mitt bröst om du ville, men om jag fångar dig mot din vilja glider du ur greppet som en doft – du skulle vara borta innan jag hann inandas den. Å, kom, Jane, kom!

Då han sade detta släppte han mig och bara såg på mig.

Hans blick var mycket svårare att motstå än det vilda greppet, men det skulle ha varit dåraktigt att ge efter nu. Jag hade trotsat och övervunnit hans vrede, nu måste jag undkomma hans sorg. Jag drog mig mot dörren. − Går du, Jane? − Ja, sir, jag går. − Du lämnar mig? − Ja. − Du vill inte komma till mig? Du vill inte bli min tröst och

109 Fixa litteraturen 2_text.indd 109

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

TRE | FÖRNUFT OCH KÄNSLA

2015-05-11 16.02

Arbeta med Jane Eyre Du ska nu studera romanutdraget Jane Eyre lite närmare.

Förstå 1

I början av textutdraget kämpar Jane med både sitt samvete, sitt förnuft och sin känsla. Vad är det ”känslan” vill att Jane ska göra?

2

Hur svarar Janes samvete och förnuft på ”känslans” önskemål?

3

Jane anser sig själv vara ”fullständigt galen”. Vad i sitt beteende är det hon syftar på?

4

Vad är det som gör mr Rochester så arg att han tar tag i Jane och säger att han skulle kunna ”knäcka henne mellan tummen och pekfingret”?

5

Vad menar mr Rochester när han säger: ”Huset kan jag erövra, men den som bor där skulle ha flytt till himlen innan jag bemäktigat mig dess stofthydda.”

112 Fixa litteraturen 2_text.indd 112

2015-05-11 16.03

Förklara Förklara de kursiverade orden i meningarna här nedanför: 1

”Jag skall hålla den lag som är given av Gud och som människor har stadfäst.”

2

”Jag skall hålla fast vid de regler som jag lärde mig att omfatta när jag var vid mina sinnens bruk och inte förryckt, som jag är nu.”

3

Om jag kunde bryta mot dem efter eget godtycke, vad skulle de då ha för värde?

Diskutera 1

”Lagar och regler är inte till för de tider då inga frestelser finns, de är till för sådana stunder som denna, då kropp och själ uppreser mot deras stränghet”, säger Jane. Håller ni med Jane om att det är viktigt att följa de ”lagar” som hon syftar på?

2

Samtalet mellan Jane Eyre och mr Rochester handlar om både förnuft och känsla. Hur yttrar sig de förnuftiga och känslosamma resonemangen och handlingarna i textutdraget? Ge exempel från samtalet då de låter antingen förnuftet eller känslorna styra.

3

Vad menar Jane när hon säger: ”Jag hade trotsat och övervunnit hans vrede, nu måste jag undkomma hans sorg”?

113 Fixa litteraturen 2_text.indd 113

2015-05-11 16.03

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

UPPSLAGET S. 246–247

Fixa litteraturen 2_text.indd 114

TRE | FÖRNUFT OCH KÄNSLA

Om förnuft och känsla Under slutet av 1600-talet och början av 1700-talet började vetenskapsmän och filosofer debattera och argumentera mot den makt som kyrka och stat under lång tid haft över folket. De förespråkade att människorna inte skulle lita blint på makten, utan använda sitt sunda förnuft för att ifrågasätta den. Tiden utmärktes av en stark optimism. Man trodde att man genom vetenskap, tänkande och förnuft kunde lösa världens problem. Nya världsdelar upptäcktes och koloniserades, med det underliggande antagandet att den västerländska kulturen skulle vara förnuftigare och mer utvecklad än andra kulturer. Vetenskapsmännen, filosoferna och författarna talade bland annat om att de ville upplysa människorna, och epoken har således fått namnet upplysningen. Allra starkast var upplysningsidéerna i England och Frankrike. Under den franska revolutionen 1789 gick man från ord till handling och störtade samhället över ända.

114 2015-05-11 16.03

Men upplysningstidens optimism förbyttes snart i förfäran när den franska revolutionen slutade i ett blodigt skräckvälde.

Revolutionens dröm om frihet, jämlikhet och broderskap gick i kras. Det blev ett hårt bakslag att inse att det inte var så lätt som man trodde att förändra världen.

Detta kom också att synas i litteraturen. Författarna vände sig nu bort från samhällskritiken och ägnade sig åt andra ämnen som naturen, exotism och det egna själslivet. Ur denna inåtvända och känslomässiga reaktion föddes romantiken.

Men ytterligare samhällsförändringar ledde till att det snart började utvecklas nya strömningar inom litteraturen. Under 1800-talet industrialiserades samhället mer och mer. I takt med industrialiseringen utvecklades de politiska ideologierna liberalism, socialism och konservatism, som hade skilda idéer om hur de nya industrialiserade samhällena skulle formas. De tankar och idéer om mänskliga rättigheter och friheter som fötts under upplysningstiden fick förnyad kraft. Många författare hade svårt att blunda för de förhållanden som den nya arbetarklassen levde under. Under denna period, då man gärna talade om mänskliga rättigheter samtidigt som arbetarna levde hårda liv i städerna, vände författarna återigen blicken ut mot samhället. Nu ville de beskriva den verklighet som många människor levde i. Denna epok har fått namnet realismen.

Om texterna i historien De tre texterna i det här kapitlet, från Defoes Robinson Crusoe, över Goethes Den unge Werthers lidanden till Brontës Jane Eyre behandlar förnuft och känsla på olika sätt utifrån den tid och kultur de skrevs i.

Den förnuftige Robinson Robinson Crusoe förkroppsligar på många sätt upplysningstidens ideal. Han är förnuftig, praktisk och optimistisk. Hans förhållningssätt innebär att han löser sina problem genom att iaktta, experimentera, lära sig av sina misstag och resonera förnuftigt. På många sätt kan man se honom som en representant för det vetenskapliga tänkande som idealiserades under upplysningstiden. Robinson experimenterar, iakttar och drar slutsatser som en vetenskapsman.

När han ställs inför belägenheten att vara ensam på en öde ö utan större hopp om räddning sveps han inte iväg av desperata känslor utan gör en lång, förnuftig uppställning om vad som kan sägas vara ont respektive gott i den situation han nu hamnat i:

115 Fixa litteraturen 2_text.indd 115

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

TRE | FÖRNUFT OCH KÄNSLA

UPPSLAGET S. 248–251

2015-05-11 16.03

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

Fixa litteraturen 2_text.indd 116

TRE | FÖRNUFT OCH KÄNSLA

ONT

GOTT

Jag har blivit uppkastad på en

Men jag är vid liv och har

fruktansvärd öde ö, berövad

inte drunknat som alla

allt hopp om räddning.

mina skeppskamrater.

[…]

[…]

Jag är avskild från hela mänsk-

Men jag förgås inte av svält i

ligheten, en ensling, bannlyst

en ödemark som inte ger mig

från all mänsklig samvaro.

möjlighet att uppehålla livet.

Jag har inga kläder att skyla

Men jag lever i ett varmt klimat,

mig med.

och hade jag kläder skulle jag knappast kunna bära dem.

När Robinson står inför praktiska problem som han måste lösa, löser han dem genom att iaktta, experimentera och hitta finurliga lösningar med det material som står honom till buds. Romanen är full med beskrivningar av hur han går tillväga med sina noggrant genomtänkta konstruktioner. Exempelvis skapar han en av de första dagarna en almanacka för att inte tappa uppfattningen om tidens gång: För att undvika detta gjorde jag ett stort träkors som jag slog ner i marken på det ställe vid stranden där jag först hade landat och på detta ristade jag med kniven in följande ord, med stora bokstäver: HÄR LANDSTEG JAG DEN 30 SEPTEMBER 1659. På sidorna av den fyrkantiga trästocken skar jag varje dag en skåra med kniven, och var sjunde skåra var dubbelt så lång som de andra. Första dagen i varje månad gjorde jag en skåra som var dubbelt så lång som skåran för söndagar. På så sätt fick jag en almanacka med veckor, månader och år.

116 2015-05-11 16.03

Robinsons popularitet kan delvis förklaras av att han symboliserar människans förmåga att överleva mot alla odds. Hans uppfinningsrikedom, optimistiska livshållning och arbetsamhet var något som den växande borgarklassen kunde identifiera sig med. Samtidigt är Robinson en typisk kolonisatör. Det är han som lär Fredag vilken gud som är den rätta. Det är Robinson som ger Fredag ett namn. Att Fredag redan skulle ha ett namn eller en religion värd att respektera är ingenting Robinson ens reflekterar över. I hans världsordning är Fredag född till slav och han själv till herre. Att ursprungsbefolkningens kultur skildras som rå och barbarisk visar en syn på koloniseringen som rimlig och en seger för civilisationen.

Vad driver inte mitt hjärta mig till!

Om Robinson är den typiske upplysningsmannen, så är Werther romantikens förgrundsgestalt. Men inte bara på grund av sin starka kärlek till Lotte och sin dyrkan av naturen. I Sturm und Drang-rörelsen sprids en känsla av meningslöshet och livsleda som man ger uttryck för i den romantiska litteraturen. I England använder man begreppet spleen för denna känsla och i Tyskland ordet Weltschmerz – världssmärta. Spleen betyder mjälte och syftar på att man under antiken trodde att mjälten innehöll ”den svarta gallan”. Det var den kroppsvätska som man ansåg orsakade nedstämdhet. I svenska språket finns ordet mjältsjuka, som betyder just melankoli eller depression.

Werther personifierar smärtan, melankolin och livsledan. Han blir frustrerad och ångestfylld när livet inte ger honom det han längtar efter. … vi längtar att få ge oss hän med hela vårt väsen, att förnimma en enda stor och härlig känslas hela sällhet – men åh, när vi skyndar oss att gripa den, när det som är fjärran blir nära, då är allt som förut och vi står där med vårt armod, vår begränsning, och vår själ smäktar efter den vederkvickelse som undflytt oss.

Werther gör olika försök att råda bot på tomheten. Den besjälade naturen är en viktig hjälp:

117 Fixa litteraturen 2_text.indd 117

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

TRE | FÖRNUFT OCH KÄNSLA

2015-05-11 16.03

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

Fixa litteraturen 2_text.indd 122

TRE | FÖRNUFT OCH KÄNSLA

Texter talar till texter Också i litteratur som skrivs på 2010-talet finns förnuft och känsla närvarande som tema eller grundläggande drivkraft hos huvudpersoner. I kärleksromanen Egenmäktigt förfarande (2013) av Lena Andersson kämpar huvudpersonen Ester Nilsson med sina starka och mestadels obesvarade känslor för konstnären Hugo Rask. Hon är en förnuftsmänniska som drivs iväg av en stormande känslosamhet som hon inte lyckas återfå kontrollen över, trots förnuftets outtröttliga kamp mot känslorna. Egen­ mäktigt förfarande är en berättelse om hur långt en människa är beredd att gå för att vinna kärlek och hur svagt förnuftet kan vara i förhållande till starka känslor. Med humor, träffsäkerhet och psykologisk realism får läsaren följa med i nojan över obesvarade sms, funderingarna över om det är att gå för kort eller för långt att söka upp en person igen, och i den obändiga längtan efter ett svar på frågan: Varför vill du inte ha mig?

Samtidigt i Sverige Tänk dig ett vackert möblerat men ganska mörkt vardagsrum, med tunga gardiner framför fönstren och levande ljus som skapar stämning och skuggor. I sofforna sitter några kulturpersonligheter och samtalar med varandra. Strax reser sig en välklädd man, harklar sig och samtalen tystnar. När det är helt tyst börjar han inlevelsefullt läsa från sitt papper. Det är i Stockholm i mitten av 1700-talet, under upplysningstiden, och vi är på en litterär salong hemma hos Hedvig Charlotta Nordenflycht.

Här samlades man för att samtala länge om viktiga frågor om konst och kultur. Hit kom också författare och högläste ur sina verk. Med sina litterära salonger blev Nordenflycht, som själv var poet och debattör, en central person i Stockholms kulturliv.

Nordenflycht var uppvuxen i en rik familj och fick möjlighet till utbildning trots att hon var kvinna. Hon blev tidigt intresserad av kvinnors rättigheter och inte minst upprördes hon av att kvinnliga författare ansågs mindre seriösa än manliga. I sin text Fruentimbers plikt at upöfwa deras wett (1741) skriver hon, på vers, att eftersom nu kvinnorna en gång för alla är svagare än männen rent fysiskt måste de se till att utveckla förnuftet. Hon

122 2015-05-11 16.04

Hedvig Charlotta Nordenflycht skrev nyskapande poesi och lade viktiga samhällsfrågor på bordet.

ansåg att jämställdhet mellan man och kvinna var viktigt, såväl inom äktenskapet som i samhället i övrigt.

Hennes poesi var starkt känslomässig och blev något nyskapande och banbrytande i den svenska lyriken. Precis som romantikerna senare skulle göra, skrev Nordenflycht subjektivt om sig själv, använde ordet jag och utstrålade självsäkerhet i texterna. Så här diktar hon i Den sörgande turtur­dufwan (1743): Ty må jag för mig själv utgjuta mina tårar, Och repa ynkligt upp den smärta, som mig sårar: Det är så sorgens art, att finna ro och lust Uti sitt egit djup, i klagan, gråt och pust.

Här skall jag brista ut, var äro ord att finna?

Hur kan dock tungans ljud mitt hjärtas mening hinna?

Så häftigt sorgesvall, så plågsamt tanke lopp Kan ej av tomma ord få lugn, och rensas opp.

Känslan och subjektiviteten blev något helt nytt jämfört med upplysningstidens tyngd på förnuft och objektivitet.

Nordenflycht fick själv känna av att kvinnliga konstnärer nedvärderades och i litteraturhistorien har hon ofta beskrivits nedlåtande eller översiktligt, som om hon inte var viktig. I själva verket var det tvärtom så att hon med sin poesi bröt ny mark och drev viktiga politiska frågor framåt.

123 Fixa litteraturen 2_text.indd 123

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

TRE | FÖRNUFT OCH KÄNSLA

2015-05-11 16.04

Workshop Här nedanför finns undersökande, diskuterande och kreativa uppgifter till kapitlet Förnuft och känsla.

Samtala om Robinson, Werther och Jane Eyre 1

I klassiker finns ofta tankar och ideal som känns förlegade och inaktuella i dag. Men vi skulle inte fortfarande läsa dem om de inte samtidigt behandlar tankegångar som fortfarande känns aktuella. Ge exempel på tankar som ni tycker känns förlegade respektive moderna ur de tre texterna.

2

Diskutera vilken av texterna som är lättast att identifiera sig med i dag.

3

Jämför de båda kvinnliga karaktärerna Lotte och Jane.

På vilka sätt är de lika och olika?

4

I Robinson Crusoe förekommer inga kvinnliga karaktärer.

Hur påverkar det berättelsen?

5

Hur skulle Werther agera i sin situation om han var upplysningsman? Hur skulle Robinson agera om han var romantiker?

6

Alla tre texterna är skrivna i jagform. Vilken effekt får det på texterna? Vad skulle bli annorlunda i texterna om de var skrivna i tredje person och med en allvetande berättare?

Första mötet Fredag beskrivs utförligt i textutdraget från Robinson Crusoe. Men hur tror du att Fredag uppfattar Robinson? Skriv en skildring av deras första möte ur Fredags perspektiv. Låt Fredag beskriva Robinsons utseende lika utförligt som Robinson beskriver Fredags i textutdraget.

124 Fixa litteraturen 2_text.indd 124

2015-05-11 16.04

Werther ber om råd 1

Werther behöver hjälp med sina kärleksbekymmer och bestämmer sig för att skriva till Jane Eyre. Brevet avslutas med: ”Ska jag jobba ännu hårdare för att få Lotte eller ska jag bara lägga ner?” Skriv Jane Eyres svar till Werther.

2

En förtvivlad ung Werther skriver till hjärtespalten i en nutida veckotidning om sina kärleksproblem och får svar av en psykolog. Skriv både fråga och svar.

Romantik nu Romantiken är en strömning i litteraturen som aldrig försvunnit.

Också i dag skrivs texter med tydligt romantiska drag. Välj en sångtext på svenska och se vilka romantiska drag du kan hitta i texten. Ta hjälp av det du lärt dig i kapitlet och av avsnittet om romantiken på s. 248–249.

Ta reda på 1

När Fredag ifrågasätter varför Gud inte besegrar djävulen tar han upp det så kallade teodicéproblemet som var mycket aktuellt under upplysningstiden. Ta reda på vad teodicéproblemet innebär och hur det har skildrats i litteraturen. Vad säger det om hur man såg på religionen under upplysningstiden?

2

Under romantiken idealiserades ofta författare (kanske mest av sig själva). Ta reda på mer om hur romantiken såg på konstnärer och författare. Ge gärna också några exempel på författare, levande eller döda, som du tycker representerar romantikens konstnärsideal.

125 Fixa litteraturen 2_text.indd 125

2015-05-11 16.04

Skriv och tala om Förnuft och känsla Här nedanför finns examinerande uppgifter till kapitlet.

Natur, makt och relationer I kapitlets texter är natur, makt och relationer viktiga ingredienser.

Hur skildras dessa ämnen i texterna? På vilket sätt speglas idéströmningar i samhället i författarnas sätt att behandla ämnena? Välj två texter från kapitlet och gör en komparativ analys där du jämför hur ämnena skildras. Beskriv, jämför och diskutera skillnader och likheter mellan de två texterna. Ge konkreta exempel ur texterna och belys dina iakttagelser med citat. Ta hjälp av kapitlet och av Uppslaget.

Idéströmningar i litteraturen I litterära texter kan man ofta spåra de idéströmningar som var aktuella i samhället då texterna skrevs. Du har fått i uppdrag att skriva en essä om detta fenomen i en litterär tidskrift.

Välj en av texterna i kapitlet. Läs in dig på epoken som den hör till.

Undersök hur samhällets idéströmningar visar sig i texten. Hittar du också exempel på idéströmningar från andra epoker i din valda text?

Glöm inte bort att vara konkret och att belysa dina iakttagelser med hjälp av tydliga citat.

126 Fixa litteraturen 2_text.indd 126

2015-05-11 16.04

Kampen mellan förnuft och känsla I Jane Eyre liksom i romanen Egenmäktigt förfarande som presenteras på s. 122 slits huvudpersonerna mellan förnuft och känsla. Slitningen blir till en grundläggande drivkraft och inre konflikt som får dem att växa och komma till insikt. Men på vilket sätt utvecklas de? Och vad är det de inser?

Läs en av romanerna och skriv en tematisk analys. Hitta tre intressanta partier i den roman du valt som beskriver hur huvudpersonen utvecklas. Ge konkreta exempel och citera ur texterna.

Resonera utifrån citaten om vad kampen mellan förnuft och känsla betyder för huvudpersonens utveckling.

Män och kvinnor i litteraturen Genom tiderna har skildringen av män och kvinnor i litteraturen skiftat. Hur ser det ut i Den unge Werthers lidanden, Robinson Crusoe och Jane Eyre? Din uppgift är att göra en genusanalys av texterna.

Du kan välja att basera din analys helt och hållet på de tre texterna och jämföra dem med varandra, eller så kan du välja en eller två texter och koppla din analys till de könsideal som finns i vår samtid. Du kan givetvis använda dig av andra delar av romanerna än de som finns representerade här.

Beskriv, jämför och diskutera vad skillnader och likheter beror på och vilken betydelse de har. Ge konkreta exempel och belys dina iakttagelser med citat. Ta hjälp av Uppslaget.

127 Fixa litteraturen 2_text.indd 127

2015-05-11 16.05

– med fokus på relationen mellan skönlitteratur och samhällsutveckling och litteraturvetenskaplig analys För kurserna Svenska 2 och Svenska 3 enligt Gy 2011 Serien Fixa svenskan presenterar en arbetsmodell för hela svenskämnet.

Modellen utgår från mönster i språket och litteraturen och består av en tydlig och återkommande struktur: efter faktakunskaper och övningar finns examinerande uppgifter och bedömningsstöd.

Fixa litteraturen 2 presenterar sex teman som visar på relationen mellan skönlitteratur och samhällsutveckling. Varje tema innehåller mönstertexter som används för litteraturvetenskaplig analys.

2

FIXA LIT TERATUREN 2

FIXA LITTERATUREN 2

Pär Sahlin, Ann-Sofie Lindholm, Helga Stensson

Fixa svenskan behandlar hela det centrala innehållet i Svenska 1–3 enligt Gy 2011 och består av flera komponenter.

Kursen Svenska 1: Fixa litteraturen 1 Fixa språket 1 Kursen Svenska 2: Fixa grammatiken Kurserna Svenska 2–3: Fixa litteraturen 2 Fixa språket 2 Kurserna Svenska 1–3: Fixa genren Samtliga komponenter finns både som tryckt och digital bok.

Läs mer på www.nok.se/fixasvenskan

ISBN 978-91-27-43536-0

9 789127 435360

Fixa litteraturen 2 cover.indd All Pages

2015-05-11 15.48