FÖR HÖGSTADIET
Slöjd
HELENA BÄCKSTRÖM MARCUS VILDIR
Förord
Välkommen till Slöjd för högstadiet! Det här läromedlet guidar dig genom slöjdens värld där tanke, hand och hjärta förenas. Genom att förstå slöjdens betydelse förr, nu och i framtiden öppnas möjligheter för dig att utvecklas. Här lär du dig hur man skapar klädesplagg med hjälp av mönster och beskrivningar, konstruerar fågelholkar eller gjuter vackra smycken. Dina idéer kan bli till verklighet.
Uppgifterna i läromedlet är utformade för att inspirera och utmana, så att du kan finna din kreativitet och personliga stil. En viktig del är arbetsprocessen som är tydligt strukturerad och beskriven som en resa. Längs vägen får du pröva och ompröva och lära dig av dina erfarenheter på ett inspirerande sätt. Följ kartan för slöjdresan – den visar dig vägen!
Lycka till!
Helena Bäckström & Marcus Vildir
Innehåll
2 Slöjdens arbetsprocess
3
4
ursprung och miljöpåverkan
7
Slöjdtraditioner
Behov och material hör ihop
Skidan – lösningen på djup snö
Öknens perfekta plagg
Dela med sig av kunskap 101
Vikingarnas många slöjdtraditioner
Tolka en pålle
Mjölbatik
Tre rätters
8 Design och mode
Från catwalk till vardagslunk
Svenska modeikoner
Inte bara IKEA
Teckna som Tippan
Skapa en möbelminiatyr
Framtidens klassrum
9 Hemslöjd
Vad är en hantverksklassiker?
Lapptäcke – en historia om och av tyglappar
Visp – luffarna skapade en klassiker
Smörkniv – från lyx till vardag
Grytlappar – sydda för att skydda 130
Svepaskar – en tradition med rötter 131
Väggbonader med personliga uttryck 132
Modernisera en hantverksklassiker 134
Luffarslöjd: Gör en visp 136
Skapa en klassisk leksak 138
10 Samisk slöjd
sameslöjd
– konstigt hantverk
Därför slöjd!
Ordet slöjd kommer från fornsvenska slöghþ, eller slögher, som betyder slug, skicklig, händig, konstfärdig. Att slöjda betyder alltså att klura och lösa problem, hitta på nytt och göra �int. Sådana mänskliga förmågor är kanske det som mest skiljer oss från andra djur. I slöjden i skolan övar vi just på att lösa problem, upp�inna och vidareutveckla med hjälp av olika tekniker och material.
Den allra första slöjdaren
En av de första människoarterna som använde stenverktyg och redskap var Homo habilis, vilket betyder just ”den händiga människan”. Forskare har hittat stenverktyg som är över tre miljoner år gamla i Tanzania i södra Afrika. Verktygen tillverkades genom att slå flisor av vissa sorters bergarter. På så sätt fick urmänniskorna fram skärvor med riktigt vassa eggar. Dessa användes som knivar och skrapor. Ända sedan dess har vi alltså slöjdat.
Vi människor utvecklades på den afrikanska savannen bland farliga djur. Vi överlevde tack vare vår förmåga att samarbeta och lösa problem. Medan våra nära släktingar, människoaporna, kom på att de kunde fiska termiter med hjälp av pinnar så nöjde vi oss inte med det, utan vi utvecklade pinnen vidare. Kanske kom vi på att vi borde göra den spetsigare längst fram och mer greppvänlig längst bak, kanske satte vi dit en spets av sten.
Vi blev dessutom bra på att diskutera, lära oss av varandra och utveckla våra idéer. Vi kan tillsammans minnas hur människor gjorde förr i tiden, lära oss av det och utveckla deras och vårt kunnande vidare. Det kan nog inga andra djur. Illustrationen visar hur man tänker sig att Homo habilis kan ha levt.
Slöjdande finns överallt
Se dig runt i rummet eller på platsen där du läser det här. Hur har sakerna runt dig kommit dit? Är de tillverkade av människor? Vilka material är det gjorda av? Hur tror du att man gör för att tillverka dem? Ser du något som du tror att du själv skulle kunna slöjda? Eller något som du skulle vilja lära dig hur man slöjdar? Utan slöjd och hantverk skulle du inte ha kläder på kroppen, tak över huvudet eller en mobil i fickan.
Generationer av människor före dig har slöjdat, klurat och utvecklat sakerna runtomkring dig. Du och din generation kommer att fortsätta göra det. Oavsett om du bara listar ut hur du ska få upp den nya vägghyllan hemma eller om du utvecklar styrsystem för framtidens satelliter, så tillhör det slöjdens traditioner.
Ett mångsidigt skolämne
I slöjden kommer du att använda både traditionellt och modernt hantverk för att träna upp förmågor och bli bättre på att skapa, konstruera, tänka självständigt och lösa problem. Det är viktigt att förstå hur föremål är gjorda, vad som är bra kvalitet och vad de uttrycker. Du ska få med dig verktyg för att kunna bestämma vad du vill göra i livet, kunna tillräckligt för att ingen ska vilseleda dig och kunna lägga upp planer för att nå dina mål.
Hantverkstekniker
Det �inns en mängd olika tekniker som man kan arbeta med i slöjden. Ibland har läraren bestämt vilken teknik du ska använda och ibland är det din uppgi�t att välja en lämplig teknik för ditt projekt.
Här presenteras några av de vanligaste teknikerna inom slöjden. Du kan även lära dig om teknikernas grunder. Vill du sedan utveckla någon av teknikerna så öppnas det oändliga möjligheter!
Val av teknik
I planeringsfasen bestämmer du vilka tekniker som du ska arbeta med under framställningen av ditt slöjdföremål. Val av teknik beror på vad du väljer att framställa. Inom textil finns flera tekniker att välja mellan – från handsömnad till screentryck. Metaller har olika egenskaper och kan bearbetas på varierande sätt. Trä kan formas och sätts samman beroende på vad slöjdföremålet kräver. Gemensamt för teknikerna är att de erbjuder möjligheter för olika kreativa lösningar.
Handsömnad
Man skulle kunna tro att handsömnad, alltså att sy för hand, inte behövs när det finns symaskiner men fullt så enkelt är det inte. Det finns tillfällen då du behöver sy för hand. Det kan vara att du behöver sy på ställen som är svåra att nå med en symaskin eller när du vill att stygnen knappt ska synas, som när du fållar, viker upp nederkanten, på ett par byxor. Det kan även vara att sy ihop hål eller sätta fast knappar där det är svårare att använda en maskin.
Handsömnad är också bra när du ska sy i vissa känsliga tyger, som silke, då du behöver vara försiktig för att inte skada tyget. Kunskapen om att sy saker för hand är också praktisk eftersom du kan ha med dig lite nål och tråd nästan överallt, men du kan inte släpa runt på en symaskin.
När du syr för hand använder du en synål. Den är oftast tunn och har ett litet nålsöga, dels för att inte göra stora hål i tyget, dels för att tråden inte ska åka ur nålsögat. Nålen är spetsig för att kunna stickas in i tyger.
Stygn för handsömnad och broderi
Förstygn
Efterstygn
Kaststygn Smygstygn
Langettstygn
Trä en sytråd, eller ett broderigarn, genom nålsögat på nålen. Fäst tråden, till exempel med en knut, så den inte lossnar från nålsögat. Stick sedan nålen ner och upp i tyget, som bilderna visar för de olika stygnen. På så vis följer tråden med synålen och det skapas olika sömmar.
Stygn för broderi
Stjälkstygn
Kedjestygn
Franska knutar
Plattsöm
Korsstygn
Trä ett broderigarn genom nålsögat på broderinålen. Fäst tråden, till exempel med en knut, så den inte lossnar från nålsögat. Stick sedan nålen ner och upp i tyget, som bilderna visar för de olika stygnen. På så vis följer garnet med nålen och det skapas olika broderisömmar.
Broderi
Broderi är en form av hantverk där du skapar mönster eller dekorationer med hjälp av broderigarner och broderinål. Garnerna kan ha olika tjocklek och färger och du kan brodera på olika typer av textilier. Du kan brodera på tyger, på stickade eller virkade saker, eller på ett klädesplagg. Nålens storlek, nålögats storlek och hur vass eller trubbig nålen ska vara beror på materialet som du använder. Det finns så kallade fria broderier. De innebär att du kombinerar olika typer av stygn för att skapa ett motiv som någon annan har skapat eller där du får möjlighet att visa ditt personliga uttryck.
Fritt broderi med blommor.
Ett särskilt broderi är korsstygn där du följer ett tydligt mönster och syr likadana stygn hela tiden, systematiskt rad för rad. Korsstygn sys för det mesta på ett särskilt tyg som kallas aidaväv. Aidaväven har redan små hål vilket innebär att det är bäst att använda en trubbig nål. Nålens storlek anpassas efter broderigarnets tjocklek.
Korsstygn på aidaväv.
Maskinsömnad
Människor har sedan urminnes tider sytt för hand. Under industrialiseringen på 1800-talet ville man utveckla tekniken och göra den snabbare med hjälp av maskiner. När de första försöken att tillverka symaskiner gjordes kände sig sömmerskorna hotade och såg till att förstöra dem.
Nya försök gjordes och de första symaskinerna drevs genom att vrida ett hjul med ett handtag. Senare kom maskiner man kunde driva med fötterna genom att trampa på en pedal och på 1920-talet kom symaskiner med elmotor. En modern elektrisk symaskin kan sy mer än tusen stygn per minut, den kan också programmeras för att sy olika sorters söm.
Vanliga sömmar (vid maskinsömnad)
• Raksöm
• Sicksack
• Overlocksöm
• Dekorsöm
• Specialsöm
• Knapphål
Symaskinens sömmar skapas genom att två trådar, en övertråd och en undertråd, möts och länkas ihop med varandra och på så sätt också binder ihop tygerna som du syr på. De vanligaste
sömmarna är raksöm för att sy ihop, sicksack för att till exempel binda fast tygets traskanter
samt overlocksöm som används när man syr i stretchiga tyger.
Moderna maskiner har ofta fler sömmar än de som visas på bilden. På vissa symaskiner kan man även programmera egna kombinationer av stygn.
Symaskinens delar
Nål leder tråden upp och ner genom tyget
Pressarfot håller tyget på plats med du syr
Trådrulle den övre tråden som träs längs en särskild bana genom symaskinen ner till nålen
Stygnplatta metallplattan som pressarfoten vilar på och som har ett hål som nålen går upp och ner igenom. Den har även skåror, som visar olika mått, som du kan låta tyget glida längs med
Spole På spolen finns den undre tråden som placeras i en spolkapsel, går att fylla på och återbrukas
Pedal med hjälp av den reglerar du hastigheten på sömnaden
Ge liv åt gamla saker
Det finns alltid föremål eller textilier som inte används på grund av att de är trasiga. Vad kan du göra för att ge något föremål mer tid för användning? I den här uppgiften behöver du ett föremål eller ett plagg, som behöver lagas eller förnyas, antingen hemifrån eller från skolan. Det kan vara en trasig T-shirt, en skadad stol eller en sliten väska.
Idé och planering
Diskutera i gruppen vad det finns för möjligheter att laga eller förändra föremålet. Ta ett foto av ditt plagg eller föremål innan du börjar förändra det. Gör en skiss som visar vad du planerar att förändra.
Framställning
Använd dig av basmaterial som finns i slöjdsalen för att reparera eller förnya plagget eller föremålet. Du kan till exempel lappa ett hål, måla om, lägga till nya detaljer eller förändra designen helt. Kom ihåg att pröva och ompröva dina ursprungliga val av material och tekniker under arbetets gång.
Reflektion
Ta ett nytt foto när du är klar. Jämför ditt första med ditt andra foto. Beskriv förändringen genom att besvara frågorna:
1 Vad blev bra och vad blev mindre bra?
2 Vad skulle du göra annorlunda om du fick göra om det?
3 Vad lärde du dig under processen?
4 Hur bidrar ditt arbete till hållbarhet?
Materialens ursprung och miljöpåverkan
Det här är en teoretisk uppgift där du – enskilt eller i grupp – undersöker och reflekterar över var olika material kommer ifrån och hur de påverkar miljön.
Välj och undersök
Välj ett material av trä, metall eller textil som du vill undersöka.
Ta reda på följande om materialet:
1 Vad har materialet för ursprung?
Hur och var är materialet producerat?
2 Hur har materialet bearbetats? Vilka processer måste användas från det att materialet är en råvara till att det kan användas i en slöjdsal?
3 Vad är de olika användningsområdena?
Vad används materialet till?
4 Vad har materialet för miljöpåverkan och hur ser dess kretslopp ut? Hur mycket vatten, energiförbrukning, koldioxidutsläpp, avfall och så vidare har materialet orsakat?
Kan materialet återvinnas? På vilket sätt kan det återvinnas?
Reflektera och sammanfatta
Studera informationen som du har fått fram och reflektera över vad du tycker är viktigt att förmedla till andra. Sammanfatta vad materialet har för miljömässiga för- och nackdelar.
Välj information från varje punkt ovanför.
Presentera och diskutera
Presentera ditt resultat genom att visa det material du har analyserat. Lyssna till andras presentationer. Diskutera därefter tillsammans vilka material som är bra och vilka som är dåliga för miljön.
Läs om slöjdens material i kapitel 12.
Slöjd bidrar till biologisk mångfald
Det finns många arter, olika sorters djur och växter i naturen, som påverkas negativt av miljöförstöring. En del arter riskerar att dö ut. Hållbarhet omfattar att bevara en biologisk mångfald, en stor variation av arter. Allt från små organismer i vatten till stora djur på land är viktiga för en fungerande miljö.
Nedskräpning av plast är ett av de största hoten mot biologisk mångfald i havet eftersom det tar flera hundra år för plasten att brytas ner. Det mesta av skräpet i haven kommer från land. Det har kommit till havet via regnvatten, vindar och floder. En stor del av detta avfall är engångsplast som påsar och förpackningar. I havet bryts plasten ned till mikroplaster, pyttesmå bitar av plast. Varje år dör över en miljon fåglar och hundra tusen däggdjur efter att ha fastnat eller ätit av plasten som finns i haven.
Sy eller snickra för naturen
Många arbetar intensivt för minskad användning av plast i världen och det finns mycket som vi konsumenter kan hjälpa till med. Till exempel kan vi välja andra alternativ till plast. I en jämförelse mellan plastkasse, papperskasse och tygkasse så är tygkassen bäst att använda. Särskilt om du syr kassen själv på ett hållbart sätt av återvunnet material och om du använder den många gånger.
När människor avverkar träd i skogarna minskar boplatser för fåglar. Även bin, humlor och insekter har brist på bra boenden och hotas på grund av skogsavverkning. Snickrade fågelholkar kan vara en räddning för många fåglar. De erbjuder en säker plats för fåglarna att bygga bo och föda upp ungar. På liknande sätt kan ett insektshotell bli ett skydd och en övervintringsplats för många insektsarter.
Sy en tygkasse
TIPS! Trä in kassen på symaskinens “arm”så att du INTE syr ihop öppningen!
1 Du behöver två stora tygbitar och två remsor tyg. Använd återbrukat eller miljövänligt tyg. De angivna måtten är ett förslag, du kan välja andra mått.
3 Vik remsorna dubbelt och sy ihop ena kortsidan och längs långsidan. Stryk isär sömsmånen, vänd rätsidan ut och stryk igen.
2 Sy sicksack runt alla sidor på de två stora tygbitarna. Fundera på om du ska dekorera påsen nu eller när den är ihopsydd.
avigsidan
4 Lägg handtagen på kortsidan av vardera tygbit, som på bilden. Sy fast med dubbla sömmar.
5 Lägg de två tygbitarna på varandra med handtagen mellan. Tvärnåla ihop sidor och botten. Sy ihop med raksöm, 1 cm sömsmån. Stryk isär sömsmånerna.
6 Vik ner 5 cm upptill mot avigsidan. Stryk och tvärnåla. Sy fast med raksöm. Låt tyget följa 4 cm markeringen på stygnplåten. Sy hela varvet runt.
Bygg en fågelholk
Måtten på den här holken är anpassade för göktytan. Andra fågelarter gillar holkar i andra storlekar. Många fåglar gillar trä som är obehandlat och ohyvlat, det vill säga att det är stickigt och grovt.
1 För att det ska bli enkelt att bygga är det bra att hitta en bräda som har exakt rätt bredd, men lite bredare gör inget. Brädan ska vara mellan 15–25 mm tjock. Mät noga och såga ut bitarna. Borra också ingångshålet i framdelen.
2 Börja med att limma och spika ihop fram-, bak- och sidodelarna.
3 Mät sedan ut storleken på bottenbiten och såga ut den. Fäst den med lim och spik.
4 Sist gör du taket. Limma och spika fast det. Fundera på hur du ska hänga upp den färdiga holken.
Slöjda för hållbarhet
I den här uppgiften ska du skapa ett slöjdföremål som bidrar till biologisk mångfald och hållbarhet i naturen. Slöjdföremålet ska skapas av återbrukat eller miljövänligt material. Du väljer mellan att sy en tygkasse med ett personligt budskap och att bygga ett insektshotell eller en fågelholk av återbrukat trä. Budskapet på kassen ska relatera till hållbarhet och vara tryckt eller broderat. Du kan också kombinera trä, textil och metall om du ser att det är möjligt.
A Idé och planering
Utveckla din idé och planera ditt arbete.
• Gör tre olika skisser. Använd dig av former och färger. Kom ihåg att förmedla ett personligt uttryck.
• Bestäm därefter vilken skiss du går vidare med.
• Fundera över vilka material som är bäst lämpade utifrån slöjdföremålets användning och utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Välj material och tekniker som är lämpliga för slöjdföremålet du ska framställa.
• Planera i vilken ordning du ska genomföra slöjdarbetet.
Läs mer om slöjdens material i kapitel 12.
• Motivera varför du väljer dessa material, former och färger. Berätta hur dessa har koppling till miljöarbete och hållbar utveckling.
B Framställning
Det är dags att genomföra det praktiska arbetet.
• Följ din planering. Arbeta noggrant och metodiskt.
• Följ en lämplig arbetsbeskrivning beroende på vilket slöjdföremål du ska framställa och vilken teknik du har valt. Arbetsbeskrivning för fågelholk finns på sidan 93 och för tygkasse på sidan 92.
• Pröva och ompröva dina ursprungliga val av material och tekniker under arbetets gång.
C Reflektion
Att reflektera efter ett färdigt projekt är en viktig del av slöjden.
1 Hur har du gjort för att skapa ett slöjdföremål som är hållbart och också bidrar till hållbarhet när det används?
2 Blev slöjdföremålet som du hade tänkt dig? Motivera hur.
3 Vilken detalj är du mest nöjd med? Berätta!
4 Hur skulle du vilja förändra eller utveckla arbetet till nästa gång?
Slöjdens material
När du ska skapa något behöver du, förutom redskap, ett eller �lera material. Materialen har en rad egenskaper som passar för olika slöjdarbeten. Materialen kan komma från naturen, från djuren eller vara tillverkade på konstgjord väg. Brukar du fundera på var materialen i slöjdsalen kommer ifrån? Genom att känna till materialens ursprung och egenskaper kan du fatta lämpliga beslut när du ska välja material till ditt slöjdföremål.
Material med olika egenskaper
I skolans slöjdsalar har du tillgång till många material som du kan välja bland när du ska skapa. Materialen kan till exempel vara grova eller tunna, hårda eller mjuka, breda eller smala. Alla dessa egenskaper påverkar ditt val av material. Om du ska skapa något av trä så finns flera träslag att välja mellan beroende på om du ska tälja, såga eller karva i det. Om du ska sy ett plagg av tyg så finns det tyger i olika färger, tjocklek och kvaliteter.
Du behöver fundera över vad ditt slöjdföremål ska ha för form och vilken funktion det ska ha. Med hänsyn till var materialen i slöjdsalen kommer ifrån, hur de har påverkat miljön där de vuxit, levat eller tillverkats och hur de kommer att hålla i framtiden påverkar också bruksvärdet för det slöjdföremål som du ska tillverka.
Från naturen använder vi till exempel trä, metaller och bomull. Från djurriket använder vi ull, silke, skinn och horn. Plast och polyester är varianter på material som är tillverkade i fabrik av olja. Viskostyg är ett material där trämassa med hjälp av särskilda kemikalier har formats till ett textilt material.
Val av material
Varje beslut du fattar angående ditt slöjdande eller
slöjdföremål påverkar det slutliga resultatet. Genom att förstå vilka alternativ som finns gällande material kan du vara mer kreativ och forma unika verk. Att arbeta med slöjd handlar ofta om val mellan klassiska motsatspar: Grov och tunn. Grova material som jeanstyg skiljer sig mycket från tunna tyger som silke och chiffong. Välj grova tyger för hållbarhet och tunna tyger för eleganta detaljer. Hårt och mjukt. Om du vill ha en metall som är lätt att forma kan koppar vara lämpligt medan mässing är hårdare och starkare.
Brett och smalt. Breda material, till exempel ett stort tyg eller en bred träplanka, är bra när du vill skapa stora projekt. Medan en bit av ett smalt fruktträd, ett smalt band eller trådar av textil eller metall kan användas för mindre detaljer eller dekoration. Dessa motsatser kan hjälpa dig när du funderar över olika valmöjligheter som finns inom slöjden.
Ditt materialval i slöjden ska alltid grunda sig i vad du faktiskt ska skapa och vad slöjdföremålet ska användas till. Om du ska sy ett förkläde som ska skydda dina kläder när du lagar mat är det mest praktiskt att välja ett tjockt vävt tyg av till exempel bomull. Tjockleken beror på att bomullstrådarna i tyget är tjocka och tätheten i ett vävt tyg gör att det inte släpper igenom smuts till dina kläder. Bomullen tål att tvättas i höga temperaturer så att fläckar lättare försvinner.
Å andra sidan kanske du inte alls tycker att förklädet behöver vara funktionellt och tåla varm tvätt. Du kanske vill att det ska se elegant och lyxigt ut och väljer istället ett tunt glansigt material som ser vackert ut i dina ögon.
Du behöver alltid ha hållbarhet i åtanke vid val av material i slöjden. Ställ frågor: Vilken miljöpåverkan har materialet haft? Vad har det för bruksvärde, alltså hur länge kommer det att hålla och kan det återbrukas, när du har använt det färdigt?
Att använda återbrukade material kan förmedla ett budskap om miljömedvetenhet och kreativitet. Samtidigt kan det ge slöjdföremålet eller ditt arbete med det en unik historia och karaktär.
Det kan också finnas fördelar med att kombinera olika material. Genom att veta hur flera material kan kombineras kan du skapa verk genom att blanda trä med tyg eller metall med plast vilket kan ge spännande resultat.
I slöjden går det att välja material både utifrån praktiska, estetiska och miljömedvetna anledningar.
PET-flaskor har blivit krukor.
Metall
Alla metaller har egenskaper och är lämpliga till olika saker. I slöjden är stål, koppar, mässing, aluminium och tenn vanligast. Alla dessa kan formas och sättas samman, men på lite olika sätt.
Stål består till största delen av järn med lite kol i sig och ibland andra ämnen som ger stålet speciella egenskaper. Stål är den hårdaste och starkaste metallen av slöjdens vanliga metaller. Stål lämpar sig till smide. Då hettar man upp stålet så att det blir mjukare. Det kan sedan formas med hjälp av smideshammare och städ. Stål används överallt i samhället: i många verktyg, i spik och skruv, i bestick och maskindelar.
Koppar är en metall som till en början har en tydlig orangeröd färg. Koppar är ganska mjuk och lätt att forma. Om koppar får ärga, alltså reagera med syre, blir den grönaktig. En del äldre hus har koppartak, just för den gröna färgens skull. Koppar leder värme och ström väldigt bra och därför finns den i elsladdar och ledningar.
Ärgat koppartak.
Mässing är en legering, en blandning av metallerna koppar och zink. Mässing kallas för fattigmansguld på grund av färgen. Mässing används när man vill ha en metall som är lätt att bearbeta, men ändå är hårdare och starkare än koppar. Mässing används gärna till blåsinstrument.
Aluminium är ännu mjukare än koppar, men silvergrå. Metallen kan lätt formas och gjutas, även om det kräver högre temperaturer än exempelvis till tenn. Aluminium är lätt att återvinna och använda om och om igen, därför är det viktigt att panta läskburkar, som nästan alltid är gjorda av aluminium.
Tenn är en väldigt mjuk metall och väldigt lätt att forma. Till skillnad från de andra vanliga slöjdmetallerna har den en smältpunkt på strax under 300°C, vilket gör den lätt att smälta och gjuta med. Tenn är lätt att polera så att den blir alldeles silverblank. Förr i tiden gjordes bägare och sejdlar av tenn. I sameslöjd används ofta tenntråd i smycken.
HELENA BÄCKSTRÖM MARCUS VILDIR
Slöjd
FÖR HÖGSTADIET
Slöjd för högstadiet är ett nytt läromedel för årskurs 7–9 som förenar tanke, hand och hjärta! Läromedlet följer kursplanen med fokus på metall, textil och trä och med möjligheten att kombinera dessa material.
I läromedlet får eleverna bland annat lära sig om slöjdens arbetsprocess, olika hantverkstekniker, hur man skapar och använder mallar och ritningar, samt vilka material som kan vara lämpliga till olika slöjdprojekt.
Till varje kapitel finns inspirerande texter som skapar sammanhang och förståelse för slöjdens roll i samhället och till slöjduppgifterna i läromedlet. Personligt uttryck, hållbart slöjdande, samisk slöjd, slöjd i världen, hemslöjd, mode och design, och konsthantverk är ämnen som tas upp.
Det finns en stor bredd på slöjduppgifter: uppgifter som kan göras under en kortare eller längre tid, uppgifter som är mer styrda till fria och kreativa, och sådana som passar att göras enskilt eller i grupp. Dessa följer också tydligt slöjdens arbetsprocess med idéutveckling och planering, framställning och reflektion.
Till läromedlet följer en Lärarhandledning med tips till undervisningen och fler förslag på konkreta arbetsbeskrivningar.
I Slöjd för högstadiet hittar du:
• Korta texter som introducerar viktiga teman inom slöjdämnet.
• Kapitel som mer utförligt beskriver arbetsprocess, hantverkstekniker, mallar och ritningar, och slöjdens material.
• Många och varierande slöjduppgifter.
Läromedlet består av elevbok och en digital Lärarhandledning. Boken finns även som heldigitalt läromedel, Digilär Slöjd 7–9
Slöjd för högstadiet tillhör Natur & Kulturs
PREST-serie för de praktisk-estetiska ämnena.
