9789188099716 by Smakprov Media AB

Pappa! Du kan få berätta en riktigt bra saga om en krokodil som har snabel och vassa tänder. Beppe, 3 år

Författare är Marie Köhler, barnläkare, Antonia Reuter, psykolog och Johanna Tell, BHV-sjuksköterska. Med sina tre olika professioner inom barnhälsovården bidrar de med gedigen kunskap från sina områden.

Det går inte att beskriva hur det är att ha barn, en familj. Det är något helt annat … Man tänker på barnen, man tänker på hur andra barn har det. Fouad, 48 år

ISBN 978-91-8809-971-6

789188 099716

LE V A M E D B A R N

tt leva med barn är roligt och svårt. Ett äventyr som ger nya perspektiv och innebär både glädje och utmaningar. Hur kan det vara? Hur är det att vara barn? Hur gör man som förälder? Föräldraskapet är ett livslångt åtagande som förändras i takt med att barnen växer. Leva med barn är tänkt som ett stöd i denna resa, något att slå i när du har en specifik fråga eller läsas från pärm till pärm. Med boken som inspiration hoppas vi att du kan hämta kunskap, tips och råd, få stöd och känna tillförsikt! Intervjuer med familjer och citat från barn gör att du kan känna igen dig i olika sammanhang och funderingar.

barn LE V A M E D

Marie Kรถhler, Antonia Reuter, Johanna Tell

© 2016 Författarna och Gothia Fortbildning AB ISBN 978-91-8809-971-6 Kopieringsförbud! Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia Fortbildning AB, Stockholm. Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande. Redaktör: Susanne Bardell Carlbring Omslag och grafisk form: Anna Hild

Tack till Anna Eklund och Maria Gauffin på Rum för barn, Kulturhuset i Stockholm för värdefulla tips på bra barnböcker. Stort tack till barnteckningarna av Beatrice, Jonatan, Måns och William. Stort tack till familjerna som ställde upp för intervjuer: Oskar & Erik; Linda & Patrik; Carollina; Paiman & Fouad; Ingrid & Kalle. Stort tack till alla barn som ställde upp för intervjuer: Adam, Alva, Beppe, Charly, Ludvig, Sude, Thea.

Trettonde upplagan, första tryckningen Den första upplagan kom 1983. Tryck GPS group/Ednas Print, Slovenien 2016 Gothia Fortbildning Box 22543, 104 22 Stockholm Kundservice 08-462 26 70 info@gothiafortbildning.se www.gothiafortbildning.se

Förord KÄRA LÄSARE! Första gången Leva med barn kom ut var 1983. Lars H Gustafsson, barnläkare och författare, stod bakom den då. Ett av syftena med boken var att vara ett icke-kommersiellt kunskapsunderlag för föräldrar. Åren har gått, boken har omarbetats och nya stycken har tillkommit allteftersom kunskapen om barn har ökat. Genom alla upplagor har barns rättigheter löpt som en röd tråd. Barnkonventionen som Sverige skrivit under har förenklat beskrivningen om barnets rättigheter, men fortfarande är det mycket som är svårt att leva upp till när det gäller praktiken. Vi som har skrivit den nya upplagan Leva med barn har alla tre professionella rötter i barnhälsovården och har i många år arbetat som utvecklare, med fortbildning för personalen på barnavårdscentralen, BVC, och med frågor som rör barns hälsa. Vi har haft många givande möten med barn och föräldrar. Som ett plus har vi olika perspektiv som barnläkare, psykolog och distriktssköterska/barnhälsovårdssjuksköterska (BHV-sjuksköterska). Dessutom har vi själva, inte minst, erfarenhet av att leva med barn och vet att det är fantastiskt roligt, lärorikt och faktiskt också svårt. Boken som vi arbetat fram liknar den ursprungliga Leva med barn på många sätt. Vi har i mångt och mycket samma grundfilosofi som Lars och delar av texter finns med från tidigare upplagor. Samhället har förstås förändrats under de gångna tre decennierna och vi har velat anpassa utformning av och innehåll i den nya upplagan till dagens situation för föräldrar och barn. Många hämtar information via internet, men vi tror inte att boken som form är helt ”ute”. Vi vet att många av dagens föräldrar är aktiva och söker kunskap och råd på många olika sätt. Det är bra. Vi tror att samtal mellan föräldrar, både med varandra och med andra föräldrar man möter på förskolan, i bostadsområdet eller föräldragruppen på BVC är bra för föräldraskapet. Och därmed för barnen.

I boken behandlar vi frågor som vi vet att föräldrar ofta tar upp på BVC och som bland annat handlar om mat, sömn och barns hälsa och utveckling. Boken innehåller texter om barn, familj och miljö och kan vara en utgångspunkt för eftertanke och självreflektion. Som inspiration till eftertanke och samtal både hemma och på föräldraträffar, har vi i anslutning till texterna formulerat några frågor. Leva med barn är i första hand skriven för föräldrar, men kan med fördel läsas av till exempel mor- och farföräldrar och av andra vuxna som finns för barnet. Vi har försökt att skriva en bok utifrån barnets perspektiv och fokus ligger på de yngsta barnen. Behoven hos små barn är lika oavsett kön. Vi har valt att använda hen när vi skriver om barnet och förälder när vi menar barnets omsorgsgivare. Vi hoppas att du som läsare får glädje av att läsa och leva med barn! Författarna, mars 2016

Marie Köhler

Antonia Reuter

Barnläkare Psykolog

Johanna Tell Distriktssköterska/ BVC-sjuksköterska

ALLA BARN ÄR ALLAS BARN

Den första tiden tillsammans

AT T B L I F Ö R Ä L D E R

AT T B L I F A M I L J

NYFÖDD 20 AT T K N Y TA A N

SKRIK 26

Vad behöver det lilla barnet?

Ä TA 3 4 S OVA 6 8 FÖRÄLDRAINTERVJU 74 S K Ö TA S O M

Barnets utveckling och hälsa 103 BARN ÄR OLIKA

106

PERSONLIGHET OCH TEMPERAMENT

107

FÖRÄLDRAINTERVJU 108 VEM ÄR JAG?

112

RÖRA SIG

115

P R ATA O C H B E R Ä T TA

117

TÄNKA OCH KÄNNA

121

LEKA OCH UPPTÄCKA VÄRLDEN

121

FLICKOR OCH POJKAR

126

T I L LV Ä X T 1 2 9 L E K F U L L A R Ö R E L S E VA N O R

130

SJUK OCH LEDSEN

132

BARNHÄLSOVÅRDEN 142 FÖRÄLDRAINTERVJU 144

Barns miljö

155

VÅRA BARNS JORD

156

LEKA UTE

160

BARN OCH SOL

162

BARN OCH KYLA

163

BARN OCH TOBAK

163

BARN OCH ALKOHOL

167

BARN OCH LÄKEMEDEL

168

BARN OCH DROGER

168

BARN OCH TRAFIK

168

BARNSÄKERHET 170 BARN OCH MEDIA

Leva med barn VA R A T I L L S A M M A N S

177

185 186

SYSKON 188 FÖRÄLDRAINTERVJU 190 V E M S K A S TA N N A H E M M A ?

195

VA D Ä R B Ä S T F Ö R B A R N E N ?

196

FÖRÄLDRAINTERVJU 200 VILJA 203 S A M VA R O 2 0 4 B L I A R G A P Å VA R A N D R A

206

ALDRIG VÅLD!

208

G Å I F R Å N VA R A N D R A

209

KÄMPA FÖR BARNS RÄTT

213

Mer att läsa, se och höra!

215

Litteraturtips 215 Filmtips 219 App- och speltips

219

Länktips 220 Register 221 Författare och medarbetare

223

Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. I alla beslut som rör barn ska barnets bästa komma i första rummet. Varje barn har rätt att leva och utvecklas. Varje barn har rätt att uttrycka sin åsikt och att bli lyssnad på. Huvudprinciperna i FN:s konvention om barnets rättigheter.

1 9 8 9 a n t o g f n : s g e n e r a l f ö r s a m l i n g konventionen om barnets rättigheter. Den innebär ett stort steg framåt i kampen för att tydliggöra barns människovärde och rätt till skydd och inflytande. I Sverige har barnkonventionen fört med sig bland annat att en rad lagar förändrats så att barnets bästa sätts tydligare i centrum. I konventionen understryker FN att det är föräldrarna, eller ibland andra vårdnadshavare, som har huvudansvaret för barnets uppfostran och utveckling, och samhället har skyldighet att stötta barn och föräldrar. Som förälder kan man använda konventionen för att bevaka sitt och andra barns rättigheter, exempelvis när det gäller förskola, skola och hälso- och sjukvård. Det kan också gälla ekonomiska förutsättningar, boende och miljö. Båda föräldrarna har gemensamt ansvar för barnets uppfostran och utveckling. Detta ansvar kvarstår tills barnet är vuxet, oberoende av hur familjens situation i övrigt förändras. Ett föräldraskap är ett livstids kontrakt med särskilda regler för de första arton åren. Barnet har alltid rätt till sina föräldrar, även efter en separation. Livslångt föräldraskap och garantier om barnets bästa – det är ett stort åtagande. Men konventionens formuleringar är samtidigt ett stöd för föräldrar. De ger förhållandet mellan förälder och barn en unik styrka. De ger inspiration att mötas i glädje och ömsesidig respekt. Barnen hör inte bara framtiden till. De lever här och nu. Därför är det både bra och naturligt att vi i dag talar alltmer om barnets rättigheter. Information om FN:s konvention om barnets rättigheter finns både på Barnombudsmannens och Rädda Barnens webbplatser – se länktips på s. 220.

Vinteräpplen

Magnus Carlbring

Alla barn är vinteräpplen, tidiga i frosten En blomma först som sjunger med de andra på grenen, så rör sig tiden genom bladen: skalhus, stjälkar Ett träd som spritter upp ur ingenting I varje litet äpple växer drömmen om ett träd som sträcker sig mot himlen På varje gren ett äpple, i varje äpple är ett barn, en liten kärna som värmer sig i jorden 10

Alla barn är allas barn ”Alla barn är allas barn”, säger man ibland. Att i handling visa barnen att vi menar allvar med det kan vara en ovanligt meningsfull föräldrauppgift. i d e n g a m l a b y n kunde detta vara självklart, liksom det i dag

är i vissa kulturer. Det fanns många gånger ett gemensamt ansvar för byns barn. Barnet kunde vända sig till någon annan vuxen än föräldern för att få hjälp när det behövdes. I dag är det inte så självklart längre. Man kan uppleva det som att varje familj ska sköta sig själv, hålla rätt på sina barn och inte bry sig så mycket om andras. Det är synd. En sådan inställning lämnar både barn och föräldrar i sticket. Därför är det viktigt att vi samarbetar både med andra föräldrar och med andra vuxna i vår omgivning, för allas våra barn. När barnen blir äldre och börjar röra sig utanför hemmets och förskolans väggar blir föräldrar mer beroende av att också andra vuxna ser barnen, behandlar dem med vänlighet och respekt men också griper in och vägleder när så behövs. Barn växer upp under helt olika betingelser. Överallt finns barn som behöver vänskap, stöd och motstånd grundat på respekt. Vi som vuxna har ett gemensamt ansvar för de barn vi har omkring oss på vår jord, våra egna och våra grannars barn, våra flyktingbarn och barn i andra länder. Skillnaden mellan ”våra barn och andras ungar” får aldrig bli för stor.

AT T F U N D E R A P Å • Vad innebär ”barnets bästa” för dig? • Vad betyder det att lyssna på sitt barn? • Hur pratar vi med barn om de olika villkor barn växer upp med i Sverige och i världen? • Hur pratar vi med andra vuxna om hur barn har det? • Vilka viktiga vuxna fanns för dig när du var liten?

Den fรถrsta tiden tillsammans

Att bli förälder a t t b l i f ö r ä l d e r tillhör livets stora händelser. En ny människa

har kommit till världen och man har fått en ny viktig uppgift i livet. Ibland är det svårt att hinna med. Allt har gått så snabbt, och allt är förändrat. När blir man förälder egentligen? När barnet är fött eller långt innan? Man brukar räkna barnets födelse som det ögonblick då det händer. Men processen att bli förälder startar tidigare. Redan det positiva graviditetstestet utmanar – kan det vara sant? Barnets första rörelser i magen gör det än mer påtagligt. Kanske får man också höra barnets hjärtslag hos barnmorskan. Vem finns därinne? Ett ”vi” börjar sakta ta form. Förlossningen blir ofta en stark upplevelse. Anspänningen är stor, och man kan känna sig helt slut efteråt. Samtidigt får man äntligen se sitt barn. Efter förlossningen lär barn och förälder känna varandra närmare för att så småningom hitta rytmen med mat, sömn och kontakt. Man ställer om till barnets tempo och får en annan vardagsrytm. Det kan upplevas som en stor press på hur man ska vara som nybliven förälder. Vi har att möta egna och andras förväntningar, som ofta förstärks i reklam och media. Vi blir föräldrar på olika sätt. Några som ovan, andra genom att adoptera ett barn eller att bli familjehemsförälder. Då handlar det om en annan förberedelse än graviditet och förlossning innan mötet med barnet. Den stora omställningen, livssituationen rent allmänt, och inte minst de höga kraven på att vara en ”perfekt” förälder, kan effektivt motarbeta ”lyckoruset” och få en att känna sig osäker, ensam och ibland ledsen. Så kan man känna sig, och det gör många. Vi behöver tid att i lugn och ro finna egna sätt att vara med barnet och en ny, spännande och annorlunda gemenskap. Det är något som inte alltid kommer av sig självt – det kräver sin tid och en del arbete. Innan man får barn kan det vara svårt att riktigt föreställa sig hur det ska bli. Vissa har redan i förväg en dagordning och tydliga mål för föräldraskapet. Andra väntar och ser. Samtidigt som man tycks börja på första sidan i en oskriven bok, så har man redan en historia med egna erfarenheter från familjen man vuxit upp med. Det gäller traditioner, vanor och förhållningssätt. Hur man haft det med sina föräldrar, syskon 15

och andra viktiga personer påverkar föräldraskapet, relationen och samspelet med det egna barnet. Som förälder kan man ha många undringar och frågor. Utvecklas mitt barn normalt? Hur mycket sover barn? Vad är bra mat för mitt barn? Kan vi lämna barnet till någon annan och resa bort över helgen? Är det verkligen bara en lindrig förkylning? Behöver små barn kompisar? Hur ska jag räcka till för mitt barn? Det här är frågor och upplevelser som man med fördel kan dela med andra föräldrar. Att vara förälder kan innebära stunder av innerlig lycka och glädje, men också stunder av osäkerhet och känsla av otillräcklighet. Under de första åren med barnet går utvecklingen snabbt och är därför fulla av överraskningar. Från att vara liten och helt beroende så kan barnet vid två års ålder ta sig fram och utforska världen med nyfikenhet på egen hand. Vi har inte längre någon liten och följsam bebis som somnar i famnen, utan en aktiv, envis unge som uttrycker sina känslor med ännu större tydlighet. Att bli förälder innebär att vi alltid bär våra barn med oss där vi går, att vi har dem med som en väsentlig del av livet och är ett vi med dem. Ett vi som aldrig upphör att vara.

AT T F U N D E R A P Å • Hur känns det att bli förälder? • Vad är den största skillnaden jämfört med tidigare? • Hur ser du på dig själv som förälder? • Vad innebär det för dig att vara en ”tillräckligt bra” förälder?

Att bli familj h u r k a n e n familj se ut? Många har vuxit upp i en traditionell mamma-

pappa-barnfamilj, medan andra bär på andra erfarenheter. Man har kanske haft föräldrar som separerat, varit ensamstående eller så har man kanske levt med samkönade föräldrar, i fosterfamilj, styvfamilj eller adopterats. Några av oss har ingen förebild då vi bildar familj, utan får forma relationer och familjeliv som utgår från barnets och egna behov. Ur barnets perspektiv är föräldraskapets innehåll viktigare än hur familjen ser ut. Familjens form är inte avgörande för barnets utveckling och hälsa. Det betydelsefulla är förälderns förmåga att ge omsorg, skapa trygghet och bidra till en god uppväxt. Att det finns några som verkligen vill vara mina föräldrar och som inte kommer att svika. Upplevelser i barndomen får stor betydelse när man bildar familj. De kan vara motsägelsefulla. De är mönsterbildande – på gott och ont. Något som kan bli viktigt att ta upp och få hjälp med genom att till exempel prata med sin BHV-sjuksköterska som kan förmedla vidare kontakt. Det finns ofta anledning att gå tillbaka till sin egen barndom för att se hur mönstren därifrån färgar den situation man har i dag. Men barndomen är inte allt. Det finns starka krafter också i samhället, krafter som drar åt olika håll och inte alltid gör det lättare att finna hållbara samlevnadsformer och positiva lösningar för barn och föräldrar. Vi har det generellt sett bra i Sverige. Den materiella standarden är hög för de allra flesta, och det finns ett socialt skyddsnät. Vi har kommit en bra bit på väg mot ökad jämställdhet. Det är lättare för föräldrar att både jobba och att vara med sina barn. Reformer i föräldraförsäkringen och ökad möjlighet till kortare arbetstid för småbarnsföräldrar underlättar. En bra förskola har betytt mycket för många barn och familjer. Samhället har i andra avseenden utvecklats på ett sätt som inte gjort tillvaron enklare för barn och föräldrar. Barngrupperna i förskolan har blivit större. Småbarnsföräldrar heltidsarbetar i högre grad. Stressen inom arbetslivet har ökat. Arbetslöshet, knapp ekonomi och bostadsbrist påverkar barnfamiljers liv i grunden. Klyftorna mellan familjer ökar och barnens möjligheter ser därmed olika ut. Det kan helt enkelt vara svårt att få livet att gå ihop.

AT T F U N D E R A P Å • Vilka erfarenheter från barndomen påverkar din syn på familjen? • Vad är viktigt för din egen familj nu? • Hur har samhället ändrats jämfört med när du var barn? • Vad uppskattar du hos dina egna föräldrar och vad vill du göra annorlunda? • Vad önskar du att ditt barn ska bära med sig för erfarenheter av sin familj?