9789147123933 by Smakprov Media AB

Daniel West Boken är avsedd för kursen samhällskunskap 1b, men kan även användas för kurs 1a1 och 1a2. Ämnesplanernas betoning på ett kritiskt och samhällsvetenskapligt arbetssätt får en framskjuten plats, liksom frågor som rör makt, demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet. Utöver det innehåller boken ämnets traditionella områden – sociala relationer, kommunikation och massmedier, rättssamhälle, arbetsmarknad, politik och ekonomi. Frågor som syftar till reﬂektion och ställningstagande ligger i anslutning till den löpande texten. Varje kapitel avslutas med både fakta- och analysfrågor.

LIBERS SAMHÄLLSKUNSKAP 1B

LIBERS SAMHÄLLSKUNSKAP 1B Daniel West

Best.nr 47-12393-3 Tryck.nr 47-12393-3

978-91-47-12393-3_samhall_1B_omslag.indd Alla sidor

2017-03-28 13:45

ISBN: 978-91-47-12393-3 © 2017 Daniel West och Liber AB Redaktör: Thomas Johansson Formgivning och omslag: Cristina Jäderberg Bildredaktör: Margareta Söderberg Produktion: Adam Dahl Första upplagan 1 Repro: Repro 8 AB, Stockholm Tryck: People printing, Kina 2017

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

978-91-47-12393-3_Samhall_1B_inlaga.indd 2

2017-03-29 14:44

INNEHÅLL KUNSKAP OCH VETENSKAP 6

Samhälle i förändring 72

Om att påverka och att påverkas 8

Allt är i rörelse 73 Allt fast förﬂyktigas 78

Ringar på vattnet 9 Demokrati kräver kunskap 10 Genomgående teman 12

Revor i samhällsväven 84

DEMOKRATI, POLITIK OCH STATSSKICK 86 Kunskap och okunskap 14 Att tro eller veta 15 Vem ska man tro på? 20 Vetenskaplig kunskap 23 Källkritiska grundprinciper 25 ”Den bristfälliga människan” 31

Samhällsvetenskapliga arbetsmetoder 33 Insamling av information 34 Metodiska förhållningssätt 36 Tekniker för insamling av information 37 Bearbetning 41 Presentation 44 Några svenska forskningskällor 50

INDIVIDEN OCH SAMHÄLLET 52 Individen, samhället och kulturen 54 Samhället och sammanhanget 55 Formandet av en personlig identitet 55 Uppfostran och normer 56 Grupper, tillhörighet och social kontroll 57 Demokrati, diskriminering och fördomar 61 Social skiktning och status 65 Jämställdhet och könsmaktsordning 68

Demokrati och diktatur 88 Demokrati 89 Respekt för mänskliga rättigheter 97 Pluralism och engagemang 101 Den liberala demokratins kritiker 102 Diktaturer 106 Diktaturens för- och nackdelar 108 Politiska partier och ideologier 114 Höger och vänster i politiken 115 De politiska ideologiernas historia 118 De politiska ideologierna 120 Feminism och ekologism 137 De politiska ”blocken” 139 Inkomst, klassmedvetande och partisympatier 146

Statsskickets grunder 148 Den svenska författningen 149 Fyra grundlagar 150 Den svenska demokratins institutioner 155 Val i Sverige 156 Riksdag och regering 162 Riksdagen 163 Riksdagens kontrollmakt 167 Regeringen 176 Statsförvaltningen 179 Kompetens eller lojalitet? 186

978-91-47-12393-3_Samhall_1B_inlaga.indd 3

2017-03-30 14:27

Kommuner, landsting och regioner 188 Förtroendevalda fritidspolitiker 189 Primärkommunernas ansvar 189 Kommunernas ﬁnansiering 191 Fullmäktige och kommunstyrelse 193 Kommunala nämnder 194 Kommunal förvaltning 195 Olika kommuner har olika förutsättningar 196 Landsting och regioner 197 Statsvetenskaplig kommunforskning 200

Andra demokratiska statsskick 203 Gemensamma samhällsorgan 204 Valsystem 209 Federationer och enhetsstater 211 Att göra samhällsvetenskapliga analyser med hjälp av teoretiska modeller 213

EU – den europeiska unionen 216 Bakgrund 217 EU-förespråkare och EU-skeptiker 220 EU:s institutioner 222 EU:s befogenheter 228 Beslutsprocessen 229 Svensk och europeisk lagstiftning 231 EU-domstolen 232 EU:s budget 232 Framtiden för EU-samarbetet 233 Internationellt beslutsfattande 238 Förhandlingar mellan suveräna stater 239 FN – Förenta Nationerna 242 Icke-statliga aktörer 248

978-91-47-12393-3_Samhall_1B_inlaga.indd 4

KOMMUNIKATION OCH MEDIER 252 Massmedier – den tredje statsmakten 254 Massmedier har en demokratisk funktion 255 Medier och kommunikation 256 Information tolkas på olika sätt 257 Åsikter och opinionsbildning 259 Medierna och dagordningen 261 Vad blir en nyhet? 262 Vem har makten över informationen? 267 Nyheter som underhållning 268 Mediepolitik 269 Tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen 272 Den goda journalistiken 275 Allmänintresset och individens rätt 275 Public Service 277 Från monopol till alternativ 278 Mediekonsumtionen 278 Är informationen fri på internet? 280 Media, kultur och samhälle 282

ARBETSLIV, FÖRSÖRJNING OCH VÄLFÄRD 286 Näringsliv och arbetsmarknad 288 Strukturomvandlingar 289 Från jordbrukssamhälle till industriland 289 Industrisamhället blir ett tjänstesamhälle 295 Strukturomvandlingar är smärtsamma 298 Svenskt näringsliv idag 299 Offentlig sektor 302

2017-03-29 14:44

Arbetskraften 303 Arbetslöshet 308 Arbetsmarknadspolitiken 309 Den svenska modellen 311 Kollektivavtal 312 Avtalsrörelser 314 Lagarna på arbetsmarknaden 315 EU och den svenska arbetsmarknaden 320 Arbete, sparande och konsumtion 324 Att börja arbeta 325 Den första egna bostaden 327 Sparande 331 Att ta lån 336 Kronofogdemyndigheten 341 Livet som konsument 342

Löner och priser 391 Nationalekonomi – en bredare vetenskap än många tror! 396

Tillväxt och konjunkturer 398 Tillväxt och bruttonationalprodukt 399 Resurserna och tillväxten 401 Konjunktursvängningar 403 Konsekvenser av ekonomiska kriser 409 Ekonomisk politik 412 Mål och medel 413 Finanspolitik 415 Penningpolitik 417 Valutapolitik 421 Andra ekonomisk-politiska medel 423

Den svenska välfärden 348

Sverige och omvärlden 426

Sverige är en välfärdsstat 349 De svenska välfärdstjänsterna 350 Socialförsäkringar 352 Skatteﬁnansierad trygghet 357 Offentlig service – från vaggan till graven 359 Bortom skyddsnätet 363 Invandring och välfärd 367

Sverige är rikt och välmående 427 Öppenhet mot omvärlden 428 Globala utmaningar 431 Andras problem är också våra problem 439 En hållbar utveckling 441

SAMHÄLLSEKONOMI OCH FRAMTIDA UTMANINGAR 376

Samhällsekonomi 378 Samhällsekonomiska grundfrågor 379 Det ekonomiska kretsloppet 384 Hushållen och samhällsekonomin 388 Politik och ”plånboksfrågor” 390

978-91-47-12393-3_Samhall_1B_inlaga.indd 5

2017-03-29 14:44

BLOCK

KUNSKAP OCH VETENSKAP INNEHÅLL 1. Om att påverka och att påverkas

2. Kunskap och okunskap

3. Samhällsvetenskapliga arbetsmetoder

978-91-47-12393-3_Samhall_1B_inlaga.indd 6

2017-03-29 14:44

Denna bok inleds med ett avsnitt om samhällsvetenskapliga förhållningssätt och perspektiv som är viktig i samhällskunskapsämnet. De två inledande kapitlen behandlar frågan om vad kunskap, och speciﬁkt samhällskunskap, egentligen består i. Och varför det är viktigt att ha ett kritiskt perspektiv till alla de påståenden i samhällsfrågor vi alla möter varje dag. Det tredje kapitlet redogör för hur man kan arbeta med samhällsfrågor på ett vetenskapligt sätt. Avsnittet anknyter på så sätt till följande del av kursens centrala innehåll: Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i samband med undersökningar av samhällsfrågor och samhällsförhållanden. Exempel på metoder för att samla in information är intervju, enkät och observation. Exempel på metoder för att bearbeta information är statistiska metoder, samhällsvetenskaplig textanalys, argumentationsanalys och källkritik. Presentation i olika former och med olika tekniker med betoning på det skriftliga och muntliga, till exempel debatter, debattartiklar och rapporter.

978-91-47-12393-3_Samhall_1B_inlaga.indd 7

2017-03-29 14:44

OM ATT PÅVERKA OCH ATT PÅVERKAS

När den afroamerikanska sömmerskan Rosa Parks dog, 92 år gammal i oktober år 2005, hyllades hon världen över som en av den amerikanska nationens hjältar. Hennes livsöde visar att enskilda människors civilkurage kan vara startskottet för stora förändringar.

1. OM ATT PÅVERKA OCH ATT PÅVERKAS

978-91-47-12393-3_Samhall_1B_inlaga.indd 8

2017-03-29 14:44

Påverkar andra dig? Många verkar tro att det man gör inte betyder något för andra. Men om du funderar en stund inser du säkert att det inte stämmer. Det är många människor som varit inblandade i att just du studerar på gymnasiet och läser den här texten: föräldrar, lärare, politiker, arkitekter, byggnadsarbetare, datatekniker, författare, formgivare, tryckeriarbetare, transportarbetare, med flera. Hur beroende vi är av andra människor kan faktiskt vara lättare att förstå än hur mycket vi själva kan påverka andra. Det kan väcka viss eftertanke att ett bidrag på bara 150 kronor till organisationen Läkare utan gränser kan rädda 15 människor från att dö i kolera, en sjukdom som är dödlig i många fattiga länder. PÅVERKAR DU ANDRA?

När det kan vara så lätt att göra en skillnad för andra människor, är det då rimligt att kräva att människor också gör det? Vilken moralisk skyldighet tycker du vi har att hjälpa andra?

Ringar på vattnet Faktum är att små handlingar kan sätta igång en kedjereaktion av händelser som kan få stora konsekvenser – ibland över hela världen. Den 1 december 1955 vägrade till exempel den då 42 år gamla afroamerikanska kvinnan Rosa Parks att följa lagen och ge upp sin sittplats på bussen till en vit passagerare. När hon åtalades för detta inleddes en serie händelser som slutade med att det blev olagligt att diskriminera svarta i den amerikanska södern. Ett annat, mer närliggande, exempel är när Sarah Wägnert i oktober 1997, då 23 år gammal, uttalade sig i SVT:s nyhetsprogram Rapport om att gamla vanvårdades på hennes arbetsplats, Polhemsgården i Solna. Detta fick så stor uppmärksamhet att det till slut instiftades en lag om att alla som arbetar inom vård och omsorg har en skyldighet att göra som Sarah gjorde. Det vill säga, anmäla övergrepp, vanvård eller andra missförhållanden. Lagparagrafen, Socialtjänstlagen 14 kap. 2§, kallas sedan dess Lex Sarah. Vad vi gör kan, som du ser, betyda mycket för andra – och även ganska vardagliga saker kan skapa ringar på vattnet.

Det lilla och det stora Samhällskunskap handlar om just detta. Hur du eller jag påverkas av vad alla andra gör och tvärtom. Samhällskunskap handlar om kopplingen mellan det lilla och det stora, mellan våra personliga erfarenheter eller upplevelser och det som sker i världen runt omkring oss. Hur just ditt liv blir beror därför på så mycket annat än bara dina egna

978-91-47-12393-3_Samhall_1B_inlaga.indd 9

2017-03-29 14:44

OM ATT PÅVERKA OCH ATT PÅVERKAS

Andra människor skapar inte bara gränser för vad vi kan göra i livet – de skapar också möjligheter! Fundera över vilka möjligheter du i slutändan har andra att tacka för. Vilka exempel kan du komma på?

val eller beslut. Vare sig vi vill det eller inte sätter andra människors åsikter och uppfattningar, handlingar och beslut gränser för vad som är möjligt att uppnå i livet. Att läsa samhällskunskap och lära sig mer om hur samspelet mellan den enskilda individen och det omgivande samhället fungerar, kan därför bidra till att det blir lättare att fatta bra beslut. Beslut som inte bara gör det egna livet bättre utan också andras.

Demokrati kräver kunskap Eftersom Sverige är en demokrati har alla både rätt och möjlighet att vara med och påverka samhällsutvecklingen. För att kunna delta på lika villkor är det därför viktigt att få möjlighet att utveckla de kunskaper, förmågor och redskap som behövs för att följa och delta i samhällsdebatten. Men också för att vi ska kunna ta ställning i olika samhällsfrågor. Det kräver att vi har kännedom om hur gemensamma beslut fattas och hur vi kan påverka dem, och i slutändan hur det politiska systemet fungerar. För att kunna utveckla dessa kunskaper och färdigheter är det också viktigt att utveckla den språkliga förmågan. Det är svårt att sätta sig in i alla frågor och beslut som påverkar oss i vår vardag, utan grundläggande kunskaper om det språk som politiker, ekonomer, jurister och andra experter använder sig av i samhällsdebatten. Har man ingen uppfattning om vad olika teoretiska begrepp betyder är det också svårare att vara kritisk och ifrågasättande. En ytterligare anledning till att arbeta med den språkliga förmågan i ämnet samhällskunskap är att det är viktigt att själv kunna göra sig förstådd för att aktivt kunna delta i samhällslivet.

Det goda samtalet Många elever tycker att samhällskunskap är kul eftersom det ofta handlar om sådant som händer just här eller just nu och därför både berör, engagerar och upprör. Samtidigt är det just det som också kan göra ämnet svårt. Det finns inte alltid bara ett sätt att tänka eller tycka, eller bara ett svar eller perspektiv. Kanske finns det inte heller bara ett rätt eller fel. Flera av de frågor eller ämnen som tas upp i den här boken är därför både komplicerade och besvärliga och kan ha lika mycket med värderingar, känslor och attityder att göra, som med kunskap eller

978-91-47-12393-3_Samhall_1B_inlaga.indd 10

2017-03-29 14:44

En dansk polis tar sig tid att göra en liten flicka på flykt från Syrien glad. Flyktingkatastrofen som följt på inbördeskriget i Syrien har satt press på många länder som känt sig pressade av det stora antalet människor på flykt. Samtidigt har tusentals människor engagerat sig för att hjälpa till. Som polisen på bilden visar kan också små saker betyda mycket för den som har det svårt.

vetande. När man ägnar sig åt samhällskunskap är det viktigt att tänka på detta och inte ta sina egna uppfattningar eller åsikter för givna. Vad du eller jag tycker och tänker beror alltid i viss mån på vilka vi är, vilket sammanhang som format oss och i vilken livssituation vi befinner oss. Vårt eget perspektiv är begränsat och vi är också beroende av andras upplevelser, tolkningar och synsätt om vi vill förstå samhället runt omkring oss. Det gör mötet eller samtalet människor emellan livsviktigt.

Finns det någon samhällsfråga som gör dig upprörd eller som du tycker är extra viktig? Vad är det som gör frågan viktig för dig?

978-91-47-12393-3_Samhall_1B_inlaga.indd 11

2017-03-29 14:44

OM ATT PÅVERKA OCH ATT PÅVERKAS

Genomgående teman Uppfattningen att du och jag som individer ingår i olika sorters sammanhang som formar och påverkar oss är ett centralt tema i den här boken. Ett annat tema är vikten av kunskap. Idag lever vi i ett informationssamhälle och aldrig tidigare i historien har en sådan mängd information varit enkelt tillgänglig för vem som helst. Vi får ständigt ny information om händelser från världens alla hörn via tidningar, tv, radio, internet och från reklamskyltar och flygblad, av kamrater, kollegor, lärare och andra människor runt omkring oss. Den stora mängden information är emellertid inte bara bra. Det ställer stora krav på vår förmåga att filtrera, tolka, värdera, sortera, kategorisera och analysera all denna information. Dels för att göra den begriplig och överblickbar, men också för att kunna avgöra vad som är viktigt, vad som är sant och hur vi ska förhålla oss till den information vi väljer att ta till oss. Bokens inledande block handlar därför om kritiskt tänkande och frågor om information, kunskap, värderingar, vetenskaplighet och hur man arbetar med och tar ställning i samhällsfrågor.

978-91-47-12393-3_Samhall_1B_inlaga.indd 12

2017-03-29 14:44

TESTA DIG SJÄLV – VAD KOMMER DU IHÅG? 1. På vilka olika sätt är vi alla beroende av andra människor? 2. Vad vanliga människor gör kan ibland få stora konsekvenser.

Hur går det till? Ge exempel! 3. Vad handlar samhällskunskap om, och varför är det ett ämne som

alla läser på gymnasiet? 4. Varför är det viktigt att lära sig samhällsvetenskapliga ord och

begrepp? 5. Den här läroboken kan sägas ha två genomgående teman, vilka då?

UPPGIFTER A. Vilka samhällsfrågor eller samhällsproblem tycker du är allra

viktigast att veta något om? Diskutera med 2–3 klasskamrater och försök enas om tre saker! Var beredda att motivera era val! B. Hur gör man störst skillnad för andra människor? Vad kan du eller

dina klasskamrater göra för att göra världen till en bättre plats? Diskutera med 2–3 klasskamrater och skriv en kort gemensam debattartikel där ni argumenterar för något ni tycker alla i klassen borde göra! C. Med jämna mellanrum skrivs det i tidningarna om ”vardagshjältar”.

Människor som engagerar sig för andra. Leta upp några sådana artiklar. På vilka sätt har dessa vardagshjältar bidragit till att göra livet bättre för andra? På vilka sätt tror du att deras goda gärningar också kan skapa ”ringar på vattnet”? Diskutera!

Relevanta kunskapskrav Eleven kan analysera samhällsfrågor och identiﬁera någon/några/ﬂera orsaker och konsekvenser. Eleven diskuterar översiktligt/utförligt/utförligt och nyanserat orsaker och konsekvenser i samband med samhällsfrågor. Eleven diskuterar översiktligt/utförligt/utförligt och nyanserat möjliga lösningar på samhällsfrågorna. Eleven kan ge enkla/ välgrundade/välgrundade och nyanserade argument för sina ståndpunkter. Eleven värderar med enkla/nyanserade omdömen andras ståndpunkter.

978-91-47-12393-3_Samhall_1B_inlaga.indd 13

2017-03-29 14:44

KUNSKAP OCH OKUNSKAP

Att hoppa fallskärm kräver inte bara mod, utan att man faktiskt vet vad man gör.

2. KUNSKAP OCH OKUNSKAP

978-91-47-12393-3_Samhall_1B_inlaga.indd 14

2017-03-29 14:44

FUNDERAR MAN ÖVER SAKEN så inser man snart att allt vi tycker, tänker och gör på sätt och vis beror på tre saker: ¡ vad vi vet om det förflutna, ¡ vilken information vi har i nuet, och ¡ vilka slutsatser vi tror oss kunna dra om framtiden.

Det är också viktigt att informationen vi använder oss av faktiskt stämmer – annars riskerar vi att tycka, tänka eller göra fel saker. Saker vi kanske inte hade gjort om vi vetat bättre. Ibland verkar det livsviktigt att vi har uppfattningar om verkligheten som bygger på både korrekt och fullständig information. Tänk dig att du ska hoppa fallskärm och mitt i hoppet upptäcker att du fått felaktiga anvisningar för hur man utlöser skärmen, eller att du misstar vit flugsvamp för champinjoner – ett förhållandevis vanligt och ibland dödligt misstag. Som samhällsmedborgare är det viktigt att kunna göra förnuftiga och informerade val. Idag förväntas vi välja allt från vilken skola barnen ska gå i eller vilken fondförvaltare för våra pensionspengar som är bäst, till vilka politiker vi anser lämpligast att företräda våra åsikter när gemensamma beslut skall fattas. I det här kapitlet ska vi därför titta närmare på vad det innebär att veta någonting, hur det rent praktiskt går till när man är källkritisk, varför det alltid är viktigt att ha ett kritiskt förhållningssätt samt vad som utmärker vetenskaplig kunskap.

Kan du komma på ﬂer exempel på när det kan vara livsviktigt med korrekt information?

Att tro eller veta För att underlätta och undvika vanliga missförstånd börjar vi med att deﬁniera några viktiga begrepp. Att definiera ett begrepp betyder att försöka bestämma vad det betyder. Det naturliga stället att börja är att undersöka vad vi egentligen menar med begrepp som kunskap och sanning. Den dominerande uppfattningen om vad kunskap är har alltsedan den grekiska filosofen Platon (427–347 f.Kr.) varit att det krävs tre saker för att man ska kunna säga att man vet någonting: 1. Att man har en uppfattning, eller en föreställning om någonting. 2. Att uppfattningen är sann; och 3. Att man har goda skäl att tro att uppfattningen är sann.

978-91-47-12393-3_Samhall_1B_inlaga.indd 15

2017-03-29 14:44

KUNSKAP OCH OKUNSKAP Om du tänker efter lite håller du säkert med om att det är ganska självklart. Man kan naturligtvis inte veta att taket läcker om man inte först har en uppfattning om att det gör det, för att ta ett vardagligt exempel. Men bara det att man tror att taket läcker verkar ju inte heller kunna räknas som kunskap. Därför är det rimligt att kräva att det dessutom är sant att det läcker, eller hur? Men hur vet vi att en uppfattning är sann? Enligt Platon måste man ha goda skäl för sin uppfattning. Rena gissningar räcker inte. Frågan är då vad som räknas som goda skäl? Platons definition tycks leda vidare till ännu fler frågor.

DEFINITIONER Med en definition menar man en bestämd förklaring av vad ett ord eller begrepp betyder. Den definition meteorologer använder sig av för att avgöra om det blivit ”sommar” eller inte är till exempel ”när dygnsmedeltemperaturen överstiger 10 grader i minst fem dygn i följd.” Den här definitionen ställer alltså upp krav för vad som ska räknas som ”sommar”. Just denna definition kanske inte känns livsviktig, men i många andra sammanhang är definitioner väldigt viktiga – inte minst när det gäller sådant som brott och straff. Straffet för ”mord” är mycket högre än straffet för ”dråp” eller ”vållande till annans död”. Var gränsen går mellan de olika brotten beror på hur man definierar begreppen mord, dråp och vållande till annans död.

Hur avgör vi vad som är sant eller inte? Gör gärna ett snabbt experiment. Be två av dina vänner som varit hemma hos dig var för sig beskriva hur de minns ditt rum. Beskriver de rummet på samma sätt och med samma ord? Vilka likheter och skillnader ﬁnns det i deras minnesbilder?

Med sanning brukar man mena att ett påstående är sant om det stämmer överens med verkligheten. Men är det verkligen så enkelt? Hur avgör vi om ett påstående ”stämmer överens” med verkligheten eller inte? När man talar om ”verkligheten” menar man vanligen den objektiva verkligheten. Det vill säga verkligheten som den faktiskt är, oavsett vad någon råkar tro om den. Problemet är att den enskilda individens bild av verkligheten är subjektiv. Med det menar man att människor uppfattar verkligheten olika. Anledningen är att alla har olika bakgrund, erfarenheter, perspektiv, värderingar och intressen. För att kunna avgöra om en uppfattning stämmer överens med verkligheten måste man därför ta hänsyn till hur våra uppfattningar präglas av vårt personliga perspektiv.

978-91-47-12393-3_Samhall_1B_inlaga.indd 16

2017-03-29 14:44

Hur vi bildar oss subjektiva uppfattningar Oavsett om vi ser en tavla, lyssnar på ett radioprogram, diskuterar med en kamrat eller läser en text så tolkar och bearbetar vi information. Vi tar till exempel inte till oss allt i varje given situation, vi filtrerar mer eller mindre omedvetet bort stora mängder information. Detta kallas för selektiv perception. Anledningen är att all information vi tar emot måste tolkas och sättas i ett sammanhang för att den ska bli meningsfull. Den information som hjärnan uppfattar som oanvändbar i denna process sorteras helt enkelt bort. Något förenklat försöker hjärnan anpassa informationen till våra egna erfarenheter för att göra den begriplig. Hur vi upplever någonting kan påverkas av många saker, även tillfälligheter. Ett och samma påstående kan till exempel ha väldigt olika effekt beroende på om man är stressad, eller avslappnad och lugn. Selektiv perception kan också fungera så att vi övertolkar information när den färgas av våra personliga erfarenheter.

En anledning till att man sätter upp vägskyltar med varning för älg är för att påminna förarna om att snabba rörelser i utkanten av synfältet kan vara djur som är på väg upp på vägen. Studier har visat att förarnas reaktionstid och bromssträcka blir mycket kortare när de just passerat en varningsskylt än när de inte gjort det. Skylten påverkar således vår selektiva perception.

ngar & Attityde r

och behov Känslor

eri Värd

Erfarenheter

Fördomar

Intressen

INBILLNINGSEFFEKTER I vissa situationer kan vi till och med påverkas att tro att vi upplever eller minns något vi egentligen inte alls varit med om. Ett exempel är hur det går att skapa inbillningseffekter. I ett vetenskapligt experiment utfört vid Victoria University på Nya Zeeland lyckades man visa att studenter som trodde att de druckit alkohol upplevde att de blev berusade trots att de i själva verket bara serverats tonic med lime. Dessutom uppvisade de sämre korttidsminne än kontrollgruppen som visste att de bara ﬁck tonic.

978-91-47-12393-3_Samhall_1B_inlaga.indd 17

2017-03-29 14:44

KUNSKAP OCH OKUNSKAP

Under 1900-talets början ägnade man mycket tid åt att försöka koppla skallens form till egenskaper som intelligens eller moral – något som senare forskning visat vara helt irrelevant.

Är objektivitet möjlig? Om det nu är så att all information vi tar till oss beror på sådant som vilka vi är och i vilken livssituation vi befinner oss – hur ska vi då kunna avgöra vad som är sant eller inte? Vad vi kan göra är att så långt det är möjligt sträva efter objektivitet och utveckla metoder för att kompensera för begränsingar i vårt eget perspektiv. Det vill säga, ta fram så goda skäl som möjligt för att våra uppfattningar är sanna. Strävar vi efter objektivitet innebär det att vi gör vårt bästa för att vara sakliga och opartiska. Är man saklig håller man sig till information som är så trovärdig som möjligt. Man bör också hålla sig till information som är relevant för det man undersöker eller diskuterar. Att den är relevant innebär att den har med det man undersöker eller diskuterar att göra. Vilken färg på ögonen eller form på huvudet någon har är till exempel inte relevant för vilket betyg de förtjänar i svenska.

978-91-47-12393-3_Samhall_1B_inlaga.indd 18

2017-03-29 14:44

Strävar man efter objektivitet är det också nödvändigt att vara opartisk när man bedömer olika uppfattningar – det faktum att man personligen gillar en uppfattning bättre än någon annan är inte ett skäl att tro på den. Ens egna känslor, attityder eller värderingar är subjektiva och därför inte relevanta. Av denna anledning måste man kunna skilja på vad som är ett påstående om fakta och vad som är en värdering i till exempel en text eller ett uttalande. Det är inte alltid lätt.

OBJEKTIVITET

sanning

saklighet

opartiskhet

relevans

balans

neutral

Fakta, tyckande och värderingar Det finns en grundläggande skillnad mellan påståenden om fakta och påståenden som uttrycker en värdering. Ett faktapåstående är ett uttalande om den objektiva verkligheten och är därför antingen sant eller falskt. Fakta är ”sann information”. Att tycka någonting om fakta är därför meningslöst. När man tycker någonting ger man nämligen uttryck för en värdering. Med en värdering menar man en uppfattning om vad som är viktigt eller värdefullt, rätt eller fel, vackert, fult, gott eller äckligt. För sådana uppfattningar finns det inget facit och människor kan därför vara oense utan att någon behöver ha fel. När man ger uttryck för en värdering säger man alltså någonting om sig själv, snarare än om den objektiva verkligheten. Följande uppfattningar är exempel på renodlade värderingar: ”Vaniljglass är godare än chokladglass”, ”Barn är det bästa med livet”, ”Sniglar är avskyvärda”. Följande är istället exempel på renodlade faktapåståenden: ”Dörren är låst”, ”Det var en ovanligt kall vinter i år”, ”Kvinnor begår färre brott än män”. I många fall är det tyvärr inte lika enkelt att se skillnaden som i dessa exempel. Det beror på att ord kan vara både beskrivande och värderande på samma gång.

Kan man säga att det är sant att en låt är bra? Kan musik vara objektivt bra eller dålig? Håller du med om att det inte ﬁnns något facit i dessa frågor? Varför/varför inte?

Kan du komma på några egna exempel på ord som är både beskrivande och värderande?

978-91-47-12393-3_Samhall_1B_inlaga.indd 19

2017-03-29 14:44

KUNSKAP OCH OKUNSKAP

Granska några tidningsartiklar och var uppmärksam på hur de beskriver olika saker. Gör en lista på ord som du tycker verkar bära på en värdering. Bedöm också texten som helhet – ﬁnns det någon värdering som är underförstådd i texten?

Ta till exempel orden ”utveckla” och ”förändra”. Politiker säger hellre att de vill utveckla samhället än att de vill förändra det. Anledningen är att ingen upplever ”utveckling” som någonting dåligt. Man säger då att ordet har en positiv värdeladdning. ”Förändring” däremot är värdeneutralt – människor kan uppleva förändring både som någonting bra eller, tvärtom, som någonting dåligt. De som är negativt inställda till en förändring kommer istället att vilja beskriva förändringen som ett steg tillbaka, att man ”tar bort”, ”raserar”, ”avvecklar” eller ”monterar ner” något som redan fungerar – ord med en negativ värdeladdning. Är man opartisk ska man alltid försöka använda ett så neutralt språkbruk som möjligt. Ett problem är att det ofta är svårt att vara fullt ut medveten om sin egen partiskhet, eller hur värderingar smyger sig in i vårt språk och påverkar vårt sätt att tänka. Därför är det viktigt att sträva efter balans – att olika uppfattningar och argument, bevis eller belägg måste vägas mot varandra – och neutralitet, att bedöma alla uppfattningar efter samma måttstock.

Vem ska man tro på? Det här med objektivitet verkar inte helt lätt. Det finns goda skäl att tro att vi inte kan göra mer än att bara sträva efter objektivitet, men då tycks vi alltid behöva fundera över om vi har tillräckligt goda skäl för att tro på någonting. Det leder vidare till frågan om hur vi ska kunna bedöma det. Ett bra sätt att börja kan vara att titta på några vanliga sätt att resonera kring vad som är rimligt att tro på.

Traditionell kunskap – ”vad alla vet” Det finns uppfattningar eller påståenden som upprepas så ofta och i så många sammanhang att de till slut aldrig ifrågasätts. Dessa uppfattningar blir på sätt och vis en levande del av den bakgrundskunskap som utgör ett samhälles gemensamma kultur och sätt att se på världen. Ibland kan det handla om religiösa myter eller trosföreställningar som det är mer eller mindre tabubelagt, eller förbjudet, att ifrågasätta. Andra gånger kan det vara enkla uppfattningar om samhället som blivit så vanliga att de flesta tror på dem, mest för att det är bekvämt eller bekräftar en allmänt spridd bild av hur samhället fungerar.

978-91-47-12393-3_Samhall_1B_inlaga.indd 20

2017-03-29 14:44

Ett exempel kan vara uppfattningen att livstids fängelse i Sverige egentligen motsvarar ett tolvårigt fängelsestraff. Påståendet förs ofta fram i vardagliga diskussioner om synen på brott och straff som ett exempel på hur det ”daltas” med grovt kriminella i Sverige. Problemet är att påståendet är felaktigt. Det blir naturligtvis inte mer sant bara för att många tror på det, eller för att det upprepats många gånger under lång tid – även om det kan vara lockande att tänka så.

MYTEN OM DET KORTA LIVSTIDSSTRAFFET Poängen med ett livstidsstraff är att längden på straffet inte är tidsbegränsad. Teoretiskt sett kan den livstidsdömde därför avtjäna en mycket lång tid i fängelse. Den dömde kan ansöka om att få straffet omvandlat till ett tidsbegränsat straff efter att ha avtjänat minst 10 år. Strafftiden kan då begränsas till att vara som minst 18 år. Det är det längsta tidsbegränsade straffet i Sverige. När någon fått straffet omvandlat kan man i bästa fall bli villkorligt frigiven när man avtjänat 2/3 av strafftiden – vilket är efter tolv år. Nu är det förstås inte så att alla automatiskt sitter i fängelse den kortaste möjliga tiden. Under perioden 1 januari 2009 – 1 januari 2014 ﬁck till exempel 84 av 138 fångar som ansökt om omvandling till tidsbegränsat straff avslag och ytterligare 26 ansökningar avskrevs eller avvisades. Bara 28 beviljades. Åren 2005–2013 var den genomsnittliga faktiska strafftiden för en livstidsdömd 24,9 år. Har du några egna exempel på liknande moderna myter? Saker som upprepas ofta och nästan aldrig ifrågasätts trots att de inte är sanna?

978-91-47-12393-3_Samhall_1B_inlaga.indd 21

2017-03-29 14:44

KUNSKAP OCH OKUNSKAP

Sunt förnuft

Se om du kan komma på tio egna exempel på sådant det är ”sunt förnuft” att tro på. Jämför ditt ”sunda förnuft” med dina klasskamraters!

Till det sunda förnuftet kan man räkna all den vardagskunskap människor har. Sådant som vi vet eller kan men kanske inte kan förklara med ord. Det är sunt förnuft att låsa cykeln när man går in i affären för att handla, att inte låta tonårsbarnen stanna hemma och ha fest utan övervakning när man själv är bortrest, eller att man ska vara välklädd när man går på anställningsintervju. Med sunt förnuft kommer man ganska långt – men det är inte en lämplig form av kunskap när man försöker dra slutsatser i övergripande samhällsfrågor, eller kring kontroversiella frågor där människor tycker olika och starka känslor kan vara inblandade. Det är vanligt att man lägger för stor vikt vid sådant man själv har varit med om. Ett exempel är att många drar tvärsäkra slutsatser av en kortare tids medierapportering. Ibland kan det se ut som att en viss typ av brott har ökat väldigt mycket, när det i själva verket beror på tillfälligheter. En möjlighet kan vara att man själv blivit medveten om en händelse som fått mycket publicitet i medierna och därför är mer uppmärksam på dessa nyheter under en period. Ofta brukar det inte gå att se några belägg, eller bevis, för den här typen av upplevda brottsepidemier i den offentliga statistiken. Den offentliga statistiken är de sammanställningar av fakta som olika myndigheter samlar in och som antagligen är mer pålitliga i sådana här fall. Det sunda förnuftet är av naturliga skäl påverkat av våra subjektiva erfarenheter, värderingar och antaganden och de fungerar därför inte nödvändigtvis som allmänna sanningar.

Auktoritetstro En annan vanlig källa till kunskap är auktoritetstro. En hel del av vad man får lära sig i skolan är av denna form. Elever förväntas mer eller mindre okritiskt ta till sig vad en auktoritet, till exempel en lärare eller läroboksförfattare, förmedlar. Faktum är att vi matas med information och råd från experter i alla möjliga sammanhang hela tiden. Det kan vara råd om vad som är nyttigt eller onyttigt att äta, vilken typ av tv-apparat som ger bäst värde för pengarna, eller vilka filmer som är sevärda just den här veckan. I nyhetsmedierna framträder experter som uttalar sig om politiska händelser och den ekonomiska utvecklingen. I många fall är auktoritetstro motiverad. Det är till exempel en god idé att lyssna till sin läkare eller att utgå ifrån att personalen på

978-91-47-12393-3_Samhall_1B_inlaga.indd 22

2017-03-29 14:44

apoteket vet hur medicinen du fått utskriven ska doseras. Samtidigt finns det tillfällen där man bör vara försiktig med att acceptera expertutlåtanden alltför okritiskt. Ibland är oenigheten stor även bland experter. Det är viktigt att tänka på vad en expert egentligen uttalar sig om. Dagsfärska händelser är mycket svårare att uttala sig säkert om än saker som experten forskat om i åratal, eller sådant som räknas som väl etablerade sanningar inom det område han eller hon är verksam. Man bör också vara uppmärksam på om personen ifråga uttalar sig i egenskap av expert eller som privatperson, om vad han eller hon tycker – det är en viktig skillnad!

När är det rimligt att lita på auktoriteter – och när kan det vara mindre lämpligt? Kan du ge några vardagliga exempel på när det kan vara bra eller dåligt?

Vetenskaplig kunskap De kunskapskällor vi granskat så här långt är osäkra på många sätt. Det kan du säkert hålla med om. Faktum är att all kunskap är osäker – det finns alltid en risk att någonting vi trodde oss veta säkert kan motbevisas av nya rön i framtiden. Inom vetenskapen är det därför vanligt att man talar om teorier eller modeller av verkligheten snarare än verkligheten som sådan.

Bilden visar Spanien sett genom glasögonen på en satellit under en period med extremt varmt väder i juli 2004. Hur världen ”ser ut” beror ofta på hur vi väljer att observera den. Här har man valt instrument som gör det lättare för oss att se temperaturskillnader.

978-91-47-12393-3_Samhall_1B_inlaga.indd 23

2017-03-29 14:44

KUNSKAP OCH OKUNSKAP En teori eller modell av verkligheten är alltid preliminär. Det är en bild av hur verkligheten ser ut eller fungerar som kan behöva ändras om den visar sig vara felaktig eller har brister på något sätt. Modellen använder man sedan för att försöka dra slutsatser om framtiden eller för att förklara något i det förflutna. Vetenskapliga teorier eller modeller behöver därför inte vara sanna i den bemärkelsen att de stämmer överens med hur verkligheten faktiskt ser ut. En vetenskaplig teori kan bara ha olika mycket som talar för eller emot den och vara mer eller mindre användbar. Vad som skiljer vetenskapen som kunskapskälla från de andra vi tagit upp är att det ställs krav på att man har genomtänkta metoder som minskar risken att ta fel eller dra felaktiga slutsatser.

Kan du komma på några exempel på gånger när du själv eller andra runt omkring dig missförstått eller feltolkat en situation eller händelse?

Empiriska belägg Kravet på empiriska belägg innebär att alla påståenden eller uppfattningar måste styrkas med någon form av bevis. En vanlig form av bevis är observationer. Med observationer menar man allt vi kan se, höra, känna, smaka eller lukta oss till. I vardagen spelar observationer en viktig roll och brukar också betraktas som tillräckliga bevis. Om någon ber dig se efter om dörren är låst och du går och rycker i handtaget och konstaterar att den är det, så skulle de flesta nöja sig med det. Våra egna observationer är å andra sidan inte helt säkra. Vi kan råka se eller höra fel, missförstå eller feltolka vad vi ser eller hör. Ett sätt att råda bot på denna osäkerhet är att komplettera med oberoende vittnesmål. Med vittnesmål menar man andras upplevelser eller observationer. Att ett vittnesmål är oberoende betyder att det inte är påverkat av vad andra personer sett eller hört. Är inte vittnesmålen eller källorna oberoende av varandra kan en felaktighet komma att spridas och upprepas av flera av källorna. De källor man använder som bevis ska alltid dokumenteras. Det betyder att de ska skrivas ner och sparas så att det går att styrka att bevisen inte är påhittade eller att man misstagit sig om dem. Genom att redovisa källorna så kan andra också kontrollera att de använts på ett acceptabelt sätt.

978-91-47-12393-3_Samhall_1B_inlaga.indd 24

2017-03-29 14:44

Metodiska regler Enligt Nationalencyklopedin innebär vetenskap: ”[…] ett systematiskt och metodiskt inhämtande av kunskap inom ett visst område. Detta kan ske genom att man samlar in och klassificerar data, gör observationer och experiment eller tolkar och analyserar tillgängligt material (t.ex. dokument, föremål) för att sedan kunna dra generella slutsatser och formulera resultat.” Man kan alltså säga att vetenskapen har metodiska regler för allt från insamling av information, till bearbetning av informationen (tolkning, analys, slutledningar) och slutligen också hur resultaten ska redovisas. Syftet med dessa regler är att garantera forskningens kvalitet och trovärdighet. Reglerna ska göra det säkert att man har så goda skäl som möjligt att tro på vad man kommit fram till.

Se om du kan hitta några tidningsartiklar som tar upp kritik mot vetenskapliga rapporter eller utredningar. Vad går kritiken ut på? Varför menar kritikerna att rapporten inte är att lita på?

Upprepning och öppenhet Att kunna redogöra för hela forskningsprocessen är ett vetenskapligt huvudkrav. Det gäller såväl hur insamling och urval av information gick till, som hur man bearbetat informationen och sedan dragit sina slutsatser. Anledningen är att det ska vara möjligt att bedöma rimligheten i vad man kommit fram till. Andra forskare måste till exempel kunna testa om ett experiment ger samma resultat om det upprepas, eller om de observationer forskningen bygger på kan styrkas med fler observationer. De måste också kunna undersöka källmaterialet för att ha en möjlighet att avgöra om källorna och de slutsatser man dragit av dem är trovärdiga. Hur man presenterar eller redovisar sina resultat är därför en viktig del i vetenskapliga sammanhang.

Källkritiska grundprinciper Att en undersökning kallas för vetenskaplig är naturligtvis ingen garanti för att den också är det. Det produceras en enorm mängd material som gör anspråk på att vara vetenskaplig av allt ifrån universitet, högskolor och statliga institutioner till företag, intresseorganisationer, stiftelser och tankesmedjor. Det finns därför goda anledningar att förhålla sig skeptisk – framför allt till det som kan misstänkas vara propaganda eller marknadsföring. Det vill säga material som har som syfte att påverka våra åsikter, eller skapa uppmärksamhet kring ett varumärke eller en produkt,

978-91-47-12393-3_Samhall_1B_inlaga.indd 25

2017-03-29 14:44

KUNSKAP OCH OKUNSKAP snarare än att undersöka verkligheten. En annan typ av material man ska vara uppmärksam på är så kallad pseudovetenskap. Med det menar man uppfattningar och åsikter som ser ut som slutsatser vilka man kommit fram till genom vetenskaplig forskning.

INTELLIGENT DESIGN Ett exempel på en pseudovetenskaplig uppfattning som diskuterats mycket under senare år är den om intelligent design, (ID) som utformats för att utmana den etablerade vetenskapliga teorin om evolutionen som förklaring till människans uppkomst. Ta reda på varför teorin om intelligent design inte räknas som en vetenskaplig teori och varför evolutionsteorin har så starkt stöd i forskarsamhället! Bilda dig en egen uppfattning. Kan forskarna ha fel?

Slutsatsen är att det alltid finns anledningar att vara källkritisk och göra en självständig bedömning av trovärdigheten hos olika källor. När man gör sin bedömning brukar man utgå ifrån fyra grundprinciper eller källkritiska ”tumregler”. Äkthet

Det är viktigt att ta reda på tillräckligt om en källa för att kunna bli säker på att ett vittne talar sanning och att källan inte är förfalskad på något sätt. När det gäller experter är det viktigt att vara uppmärksam på vad det är som gör att den som uttalar sig ska räknas som expert i ämnet. Tid

Människors minne är inte alltid perfekt – ju längre tiden går desto fler saker kanske faller bort, eller kommer till. Det är inte ovanligt att vissa händelser upplevs skarpare med åren, men det innebär inte att det man minns är korrekt. I vissa fall kan det vara så att man omedvetet fyller i luckorna med egna antaganden. I historieämnet brukar man därför ställa ett samtidighetskrav. Det går exempelvis ut på att nedskrivna vittnesmål om andra världskriget rimligen är mer pålitliga om de kommer från tiden de handlar om än om de skrivits ner flera år senare. Samma sak gäller för övrigt vittnesmål i brottsutredningar.

978-91-47-12393-3_Samhall_1B_inlaga.indd 26

2017-03-29 14:44

När det gäller sådant som vetenskapliga undersökningar eller rapporter gäller istället det omvända – finns det två undersökningar i samma ämne kan man anta att den senare av dem är en mer tillförlitlig källa. En sak man kan begära av en seriös forskare är nämligen att han eller hon tar hänsyn till tidigare undersökningar i det ämne som studeras. Senare forskning ska lägga till nya fakta, infallsvinklar eller resonemang samtidigt som felaktigheter i äldre material rättas till. Beroende

Att källor kan vara beroende av varandra har tidigare tagits upp. Om en källa hänvisar vidare till en annan källa bör man alltid försöka följa hänvisningen och använda sig av ursprungskällan – om det går. Man brukar skilja mellan primär- och sekundärkällor. En primärkälla är varifrån informationen kommer från början, medan sekundärkällan, eller andrahandskällan, återanvänder den på något sätt. När informationen återanvänds är risken stor att ett fel smyger sin in. Primärkällor ska därför alltid väljas i första hand. Tendens

Källor som inte lever upp till kraven på objektivitet, och alltså inte är sakliga, neutrala eller balanserade bör undvikas. Man bör alltid fråga sig vem som ligger bakom informationen och vad som är syftet med den. Studerar du cannabis och dess skadeverkningar på människokroppen bör du undvika material från nätsidor som kallar sig för sådant som ”legalisera marijuana nu” då man kan misstänka att materialet vare sig är balanserat eller neutralt. Källan är med största sannolikhet tendentiös, det vill säga försöker påverka läsaren i en bestämd riktning. Om du ändå använder en sådan källa är det viktigt att förstå att det inte är balanserat att ge den lika stort utrymme som en artikel ur, till exempel, en vetenskaplig tidskrift.

Källkritik på nätet De källkritiska reglerna är alltså metodregler för att bedöma kvaliteten på de källor du kan tänkas använda i ditt arbete. En allt viktigare informationskälla är internet. Därför bör vi säga några ord om de speciella svårigheter som hänger samman med att använda material man hämtat på nätet.

Vad brukar du använda för källor? Kan du motivera källornas trovärdighet? Hur då?

978-91-47-12393-3_Samhall_1B_inlaga.indd 27

2017-03-29 14:44

KUNSKAP OCH OKUNSKAP

Wikileaks har specialiserat sig på att sprida information andra vill hålla hemlig! Frågan är – i vilket syfte? Kan man lita på Wikileaks?

Det första är att allt som återfinns på nätet inte är att betrakta som internetkällor. En hel del forskningsrapporter, doktorsavhandlingar, offentliga utredningar, tidningsartiklar, digitaliserad litteratur, statistik och myndighetsinformation är till exempel tillgängliga på nätet. Dessa ska betraktas på samma sätt som om de vore tryckt material, åtminstone i den mån de lever upp till äkthetskravet. Risken kan vara större att de manipulerats, eller förvanskats, på något sätt om de är i digitalt format. I övrigt är det viktigt att förstå att internet i praktiken är en klotter vägg där vem som helst kan skriva vad som helst, utge sig för att vara vem som helst och där information dessutom kan ändras, manipuleras och spridas med blixtens hastighet. Personliga hemsidor, bloggar, företagssidor, användarforum och öppna uppslagsverk, så kallade ”wikis”, måste därför användas med stor försiktighet. Om de används måste det motiveras med utgångspunkt i de källkritiska principerna. Du måste då kunna svara på om källan är äkta, aktuell, en primär- eller sekundärkälla, vem som ligger bakom informationen, om personen eller organisationen är trovärdig och om informationen är tendentiös eller inte.

978-91-47-12393-3_Samhall_1B_inlaga.indd 28

2017-03-29 14:44

CENTRALA BEGREPP kunskap deﬁnition objektivitet subjektivitet selektiv perception saklighet opartiskhet relevans fakta

värdering värdeladdning balans neutralitet auktoritetstro vetenskap teori teoretisk modell observation

källa propaganda pseudovetenskap källkritik primärkälla sekundärkälla tendentiös

TESTA DIG SJÄLV – VAD KOMMER DU IHÅG? 1. Vad krävs för att man skall kunna kalla en uppfattning om något

för kunskap? 2. Varför kan det vara svårt att bestämma om en uppfattning Kunskapskrav

”stämmer överens” med verkligheten? Eleven kan ge enkla/ välgrundade/nyanserade 3. Vad innebär det att försöka vara objektiv och varför är detta inte argument för sina ståndalltid så lätt? punkter 4. Varför är det viktigt att kunnaEleven skilja värderar på påståenden om fakta och med omdöpåståenden som uttrycker förenkla/nyanserade tyckande eller värderingar? men andras ståndpunkter. 5. Hur kan språket man använder för att beskriva någonting på I arbetet med samhällssamma gång innehålla en värdering om det man beskriver? frågor kan eleven med Förklara! viss säkerhet/med säkerhet söka, granska och 6. Förklara varför man inte bör tro på någonting bara för att många tolka information från andra gör det! olika källor, redovisa sina källor samt göra enkla/ 7. Sunt förnuft är ingen säker grund för sann kunskap. Vaför inte? välgrundade/välgrundade nyanserade reﬂektio8. När är det rimligt att tro på såoch kallade auktoriteter – och när är det ner om deras relevans och inte det? trovärdighet utifrån syftet. 9. Varför talar man inom vetenskapen om med teorier modeller Eleven kan vissoch säker-

om verkligheten snarare än om verkligheten het/med säkerhetsom och sådan? på ett strukturerat sätt 10. Vilka tre krav ställer man på en uppfattning för att den skall kunna uttrycka sina kunskaper

betraktas som vetenskaplig? i samhällskunskap [...] samt formulera sig själv11. Varför är det viktigt att vara källkritisk även mot påståenden som ständigt i förhållande till

sägs ha vetenskaplig grund? källorna.

978-91-47-12393-3_Samhall_1B_inlaga.indd 29

2017-03-29 14:45

KUNSKAP OCH OKUNSKAP

12. Vad innebär det att vara källkritisk? Hur använder man de fyra

källkritiska principerna för att bli säker på att den information man tar till sig är så trovärdig som möjligt?

UPPGIFT Relevanta kunskapskrav

A. Granska några tidningsartiklar och var uppmärksam på hur de

beskriver olika saker. Gör en lista på ord som du tycker verkar uttrycka en värdering. Bedöm också texten som helhet – ﬁnns det någon värdering som är underförstådd i texten? Någon uppfattning om vad som är bra eller dåligt?

Eleven kan ge enkla/ välgrundade/nyanserade argument för sina ståndpunkter Eleven värderar med enkla/nyanserade omdömen andras ståndpunkter.

B. Inför det amerikanska presidentvalet år 2016 var debatten mellan

olika kandidater mycket häftig, och det var inte ovanligt att kandidaterna hade mycket olika uppfattningar. Inte bara om värderingar, utan också om grundläggande fakta. Därför blev det ett vanligt inslag att journalister gjorde ”faktagranskningar” av vad de kandidaterna påstod i debatter, reklaminslag eller intervjuer och man publicerade rankinglistor över vilka politiker som var mest, eller minst, hederliga och kunniga om de saker de uttalade sig om. Exempel kan man se på sidor som politifact.com eller factcheck.org men också i ﬂera av de större amerikanska tidningarna. Gör en egen faktakoll tillsammans med en kamrat där ni faktagranskar uttalanden av svenska politiker! Hur ofta håller de sig till sanningen? Välj några faktapåståenden gjorda av partiledarna för riksdagspartierna, och gå till botten med om de har fog för vad de säger. Var noga med att redovisa era källor, och vara källkritiska när ni försöker avgöra vilka som är trovärdiga eller inte!

I arbetet med samhällsfrågor kan eleven med viss säkerhet/med säkerhet söka, granska och tolka information från olika källor, redovisa sina källor samt göra enkla/ välgrundade/välgrundade och nyanserade reﬂektioner om deras relevans och trovärdighet utifrån syftet. Eleven kan med viss säkerhet/med säkerhet och på ett strukturerat sätt uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap [...] samt formulera sig självständigt i förhållande till källorna.

C. Den svenska tidningen Metro har länge haft en sorts faktagransk-

ning de kallar för ”viralkollen” där de undersöker artiklar många delar, ”gillar” eller kommenterar i svenska sociala medier. Leta upp viralkollen och se om det ﬁnns artiklar de granskat som du själv eller någon du känner delat utan att vara tillräckligt källkritisk! Diskutera sedan med dina klasskamrater hur man bäst undviker att bli lurad!

978-91-47-12393-3_Samhall_1B_inlaga.indd 30

2017-03-29 14:45

FÖRDJUPNING

”DEN BRISTFÄLLIGA MÄNNISKAN” En forskare som kanske mer än någon annan har satt fingret på varför vetenskapliga studier måste vara systematiska och noggranna är beteendepsykologen Daniel Kahneman. Kahneman fick år 2002 Riksbankens pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne för att ha revolutionerat studiet av ekonomiskt beslutsfattande. Vad Kahneman har visat i en serie experiment är att människor i många fall är långt ifrån rationella, eller förnuftiga, när de fattar sina beslut. Att människor är rationella när de fattar beslut är något som många ekonomiska teoretiker tidigare har tagit för givet. Enligt Kahneman har människan två uppsättningar system för att behandla information, dra slutsatser eller fatta beslut utifrån denna information. Det första systemet, system 1, är snabbt, instinktivt och intuitivt. Det är automatiskt, ofta omedvetet och alltid aktiverat. Anledningen till det är att det hela tiden händer saker runt omkring oss, och att vi ständigt måste anpassa oss till den föränderliga verkligheten. System 1 är till för att behandla stora mängder information och en viktig del i detta är att kategorisera informationen som viktig eller oviktig. Det kopplas samman med vad vi i ett tidigare kapitel kalllat för selektiv perception. Problemet med att förlita sig på system 1 ligger i dess omedelbara karaktär och att det är ganska ”grovhugget”. Vi associerar till exempel kanske vissa ljud med fara och reagerar därefter, även om ljudet kommer från något som är ofarligt. Kanske har vi stött på situationer tidigare som varit obehagliga och undviker därför situationer som påminner om dessa, trots att de är helt annorlunda. Den här typen av omedelbara, reflexmässiga omdömen utgör sedan det råmaterial vi bygger våra mer stabila, långsiktiga och medvetna uppfattningar om världen på. Men först efter att de behandlats av det Kahneman kallar för system 2. System 2 är inte alltid aktivt och mycket långsammare eftersom det kräver medveten eftertanke och därför också viss koncentration och ansträngning. Om system 1 är som en snabb överslagsräkning, är system 2 som att lösa ett besvärligt matteproblem.

31 31

978-91-47-12393-3_Samhall_1B_inlaga.indd 31

2017-03-29 14:45

KUNSKAP OCH OKUNSKAP FÖRDJUPNING

En stor del av Kahnemans forskning har handlat om att konstruera experiment som visar hur system 1 kan lura oss att tro saker, som vi inte hade trott på om vi tagit oss tiden att aktivera system 2 och tänkt efter lite närmare. Ett berömt exempel på ett sådant experiment kallas för ”Linda-problemet” och undersöker hur människor hanterar frågor om sannolikhet. I detta experiment får deltagarna läsa en beskrivning av en kvinna kallad Linda. I texten deltagarna läser beskrivs Linda som en intelligent och utåtriktad kvinna, runt 30 år gammal. Hon har en examen i filosofi från universitetet och var som student engagerad i frågor om social rättvisa och diskriminering. Hon deltog också i demonstrationer mot kärnkraft och för en bättre miljö. Efter att ha läst texten får deltagarna i experimentet rangordna åtta påståenden om Linda efter hur sannolikt de anser det är att påståendena är sanna. Tre av dessa påståenden är: (1) ”Linda är en banktjänsteman” (2) ”Linda är aktiv i en feministisk organisation” (3) ”Linda är banktjänsteman och aktiv i en feministisk organisation”. I det ursprungliga experimentet ansåg hela 85 procent av deltagarna att påstående (3) var mer sannolikt än påstående (2). Det är ett resultat som många andra forskare också lyckats upprepa i senare experiment, även när deltagarna i experimentet studerat sådant som sannolikhetslära och statistik. Det kan tyckas lustigt, eftersom svaret strider mot en av de mest grundläggande reglerna i sannolikhetslära, den så kallade konjunktionsregeln. Den säger nämligen att två alternativ alltid är mer sannolika var för sig – (1) respektive (2) – än att båda är sanna tillsammans (3). Kahnemans slutsats av experimentet är att människors sätt att tänka kring sannolikheter ofta har mindre att göra med förnuftsregler och logik än med känslor och förutfattade meningar. Vi litar helt enkelt mer på system 1 än system 2. Tyvärr, menar Kahneman, eftersom de snabba svaren oftare leder oss fel än vid de beslut där vi tar oss tid att tänka igenom ordentligt. Lästips: Tänka, snabbt och långsamt av Daniel Kahneman

32 32

978-91-47-12393-3_Samhall_1B_inlaga.indd 32

2017-03-29 14:45

Det ﬁnns många vägar till kunskap, men alla är osäkra och kräver eftertanke. Det ﬁnns inte en metod som passar alla ämnen eller studier. Det är som att välja kläder efter väderleken, och ibland att komma ihåg att ta med ett paraply – för säkerhets skull!

3. SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA ARBETSMETODER 33

978-91-47-12393-3_Samhall_1B_inlaga.indd 33

2017-03-29 14:45

SAMHÄLLS VETENSKAPLIGA ARBETSMETODER du arbetar självständigt som det är viktigt att du lär dig grunderna i att arbeta vetenskapligt, eller metodiskt. I vetenskapen finns det regler för hur man ska både söka och samla in information, bearbeta, tolka och analysera den och slutligen hur man redovisar sina resultat.

DET ÄR FRÄMST NÄR

Insamling av information Innan du börjar söka information måste du veta vad syftet med din undersökning eller studie är. Vad är det du ska undersöka eller hur? Det avgör vilken typ av information du behöver och vilket som verkar vara det bästa sättet att komma över den informationen. De vanligaste teknikerna för insamling av information är: ¡ Litteratursökningar ¡ Intervjuer och enkäter ¡ Deltagande observationer. Vill du undersöka elevernas attityder till dödsstraff på din skola kan inte en litteratursökning hjälpa dig, Då bör du fundera på att göra en enkät eller intervjuer, eller kanske båda delar. Är det människors beteende när de går på bio du vill undersöka kan deltagande observationer vara en lämplig teknik. Syftet kan med andra ord vara av lite olika slag och man kan använda olika metoder.

Olika typer av studier – vad tänker du göra? Om du ska göra en deskriptiv, eller beskrivande studie, betyder det att du vill undersöka hur någonting ligger till eller fungerar. Du kanske vill ta reda på hur kommunen fungerar, hur det amerikanska presidentvalet går till eller hur det svenska rättsväsendet är organiserat. Vill du ha en lite större utmaning och utrymme för analys kan du göra en explanatorisk, eller förklarande, studie där du försöker gå till botten med varför någonting fungerar på ett visst sätt, eller av vilka anledningar något händer. Varför uppstår ekonomiska kriser? Hur förklarar man att vissa blir alkoholister och andra inte? Sådana här studier kan vara fallstudier där du till exempel undersöker hur en specifik kommun fungerar. De kan också vara allmänna studier, där du vill beskriva eller förklara ett fenomen på ett generellt plan. Undersöker du kommuner kan det då handla om hur svenska kommuner i allmänhet fungerar. Gör du allmänna studier behöver du hitta gemensamma drag i ett stort antal fall.

978-91-47-12393-3_Samhall_1B_inlaga.indd 34

2017-03-29 14:45

En annan metod kan vara den utvärderande. Du kanske vill titta närmare på hur väl regeringens arbetsmarknadspolitik har fungerat, eller om satsningar på trafiksäkerheten har minskat antalet dödsolyckor i trafiken. När du utvärderar något försöker du avgöra vad som har varit bra eller dåligt, för- och nackdelar med en metod eller ett tillvägagångssätt. Många studier är komparativa, eller jämförande. Detta kan man också göra i utvärderande syfte. Du kanske jämför länder som satsar på hårda straff i kampen mot kriminaliteten med länder som har en annan metod och försöker avgöra vilka länder som lyckas bäst, eller kartlägger vad som talar för eller mot de olika synsätten. Ett annat alternativ är att göra en textanalys. Det kan handla om att undersöka lagtexter, debattartiklar, reklam eller de politiska partiernas program. Textanalyser kan vara av lite olika slag. Kanske undersöker man vilka faktapåståenden eller värderingar en text innehåller eller som är underförstådda i texten – då gör man en innehållsanalys. En annan form av textanalys är argumentationsanalys. Då granskar man istället de argument en debattör använder för att försvara en viss ståndpunkt.

Att ställa rätt frågor Din undersökning av ett område ska alltid utgå från en fråga. När du formulerar frågan kan du använda ord som hur, på vilket eller vilka sätt, varför, i vilken mån, av vilka anledningar, och liknande. Det är viktigt att du undviker frågor som är alltför lätta att besvara. Det krävs ingen vetenskaplig utredning för att ta reda på sådant du bara kan öppna ett uppslagsverk och läsa om. Ett exempel är: ”Vem upptäckte elektriciteten?” Lika viktigt att undvika är frågor som är alldeles för svåra eller kräver alltför omfattande svar. Till exempel: ”Vilken betydelse har upptäckten av elektricitet haft för världen”. Eftersom elektriciteten har förändrat världens samhällen på så otroligt många olika sätt blir arbetet antingen alldeles för långt eller så förenklat att svaret blir meningslöst. En bra fråga är både öppen för analys och tydligt avgränsad. Ett exempel skulle kunna vara: ”På vilka sätt förändrade tillgången på elektricitet levnadsstandarden för en normal svensk familj på landsbyggden under 1900-talet”

Vilken typ av studie tycker du passar bäst om man ska studera: 1. Hur väl straffade brottslingar anpassar sig till samhället efter att ha avtjänat ett långt fängelsestraff 2. Om dataspelande bidrar till att ungdomar får problem med sin hälsa 3. Hur bra Sverige är på att dra nytta av invandrare i förhållande till andra länder 4. Om dagstidningar skriver saker som ensidigt gynnar vissa politiska partier och missgynnar andra 5. Varför människor i genomsnitt lever längre om de bor i Danderyd än om de bor i Falun. Motivera dina metodval!

978-91-47-12393-3_Samhall_1B_inlaga.indd 35

2017-03-29 14:45

SAMHÄLLS VETENSKAPLIGA ARBETSMETODER

En skånsk kvinna lagar mat i sitt nya elektriﬁerade kök på 1930-talet. Innan elektriciteten hade många vedspis och köket kunde bli en mycket rökig plats.

När man formulerar sina frågor bör man också tänka på att ett riktigt bra skolarbete ofta har en egen och originell idé. Studien tar sig an något som antingen ingen annan studerat förut, eller så anlägger den ett nytt perspektiv på ett välkänt ämne.

Metodiska förhållningssätt Traditionellt sett brukar man skilja mellan induktiva och hypotetiskdeduktiva metoder i vetenskapliga sammanhang. Skillnaden handlar om hur man förhåller sig till sina källor – men också om hur man kommer fram till och motiverar sina slutsatser.

Induktiv metod Arbetar man induktivt försöker man arbeta förutsättningslöst, utan förutfattade meningar om vad som är viktigt att fokusera på. Först i efterhand, när man ser ett mönster i sitt material, försöker man formulera specifika frågor eller hypoteser, det vill säga teorier eller antaganden om hur saker och ting hänger ihop. Gör man en induktiv undersökning låter man därmed materialet styra undersökningen.

978-91-47-12393-3_Samhall_1B_inlaga.indd 36

2017-03-29 14:45

Låt säga att du valt att studera arbetslöshet och de negativa konsekvenserna arbetslöshet har för individer. Har du ett induktivt förhållningssätt börjar du med att samla på dig så mycket information om arbetslösa och hur de upplever arbetslösheten som möjligt. Sen försöker du hitta mönster i materialet.

Hypotetisk-deduktiv metod Om du istället arbetar med en hypotetisk-deduktiv metod så utgår du ifrån en eller flera hypoteser, eller antaganden, som du sedan försöker bevisa. Arbetar du, som i exemplet ovan med att utreda arbetslöshetens konsekvenser för individen, så gör du redan från början vissa antaganden av vilka dessa konsekvenser kan vara. Sedan försöker du hitta bevis för att dina antaganden stämmer. En sådan hypotes kan vara att arbetslöshet leder till en högre risk för att drabbas av depression. Hittar du stöd för dina antaganden så säger man att dina resultat veriﬁerar, eller styrker, dina hypoteser. Visar det sig däremot att dina antaganden varit felaktiga så har din undersökning falsiﬁerat dem. Den hypotetisk-deduktiva metoden är nu för tiden det vanligaste sättet att arbeta, men det är naturligtvis upp till dig att avgöra vilket tillvägagångssätt som passar dig och din undersökning bäst.

Vad tycker du verkar bäst – ett induktivt eller ett hypotetiskdeduktivt sätt att arbeta? Varför?

Tekniker för insamling av information När du bestämt dig för vilken typ av undersökning du vill göra, vilka frågor du vill ha svar på, eller hypoteser du vill försöka finna stöd för och vilket metodiskt förhållningssätt som är lämpligast. Då är det dags att börja samla material till din rapport. Vi ska här kortfattat redogöra för de vanligaste teknikerna.

Litteratursökning Med litteratur menar man i forskningssammanhang så gott som allt masstryckt material. Böcker, tidningar, tidskrifter, avhandlingar, rapporter, uppsatser och så vidare. Texter på internet är också att betrakta som litteratur i det här sammanhanget. När du gör en litteratursökning är det lämpligaste stället att börja i ett bibliotek med tillgång till sökbara databaser över böcker, tidningar, tidskrifter och artiklar, men också personal som kan hjälpa dig hitta rätt. Internet ger annars fantastiska möjligheter om man bara lär sig hitta bra och relevanta källor och undviker fallgroparna.

978-91-47-12393-3_Samhall_1B_inlaga.indd 37

2017-03-29 14:45

SAMHÄLLS VETENSKAPLIGA ARBETSMETODER

Arrangera en söktävling för att se vem i klassen som är bäst på att hitta trovärdig information snabbt! Låt alla deltagare skriva ner varsin fråga och lägg förslagen i en burk. Dra sedan tre av förslagen och se vem som snabbast hittar svaren på frågorna och kan redogöra för vilka källor de använt.

Det viktigast att tänka på när du söker på internet är att du lär dig att precisera dina sökningar. Undersöker du konsekvenserna av arbetslöshet för individen är en sökning på bara ordet ”arbetslöshet” inte så bra eftersom du då får upp en massa träffar som handlar om allt möjligt annat med arbetslöshet än det du behöver veta. Söker du istället på ”arbetslöshet och konsekvenser” blir sökningen omedelbart mer träffsäker.

Intervjuer och enkäter Om du vill ta reda på vad enskilda individer eller en bestämd grupp har för åsikter, attityder eller kunskaper kan intervjuer eller enkäter vara lämpliga redskap. Intervjuer är bra när man vill veta mer på djupet hur en eller flera individer tänker om ett ämne. Det kan också vara så att du har frågor som inte verkar besvaras i tillgänglig litteratur, då kan det vara en god idé att fråga en expert på området du undersöker. Intervjuer är däremot inte så lämpliga om man vill kunna dra mer generella

978-91-47-12393-3_Samhall_1B_inlaga.indd 38

2017-03-29 14:45

slutsatser om hur människor i allmänhet tänker, eller hur olika grupper av människor skiljer sig åt eller liknar varandra. Det är ju inte säkert att en enskild kvinna eller man tycker och tänker som de flesta andra kvinnor eller män. De är kanske inte representativa för gruppen individer de tillhör. Då kan en enkät, eller ett frågeformulär, vara lämpligare. När man gör en enkät ställer man samma frågor till en större grupp individer. För att kunna dra välgrundade slutsatser av en enkät är det viktigt att man frågar tillräckligt många, och att urvalet av individer man frågar kan sägas representera alla i den eller de grupper man vill studera. Man bör också fundera över hur man formulerar sina frågor så att de uppfattas lika av alla och inte är ledande så att de som svarar känner sig tvingade att svara på ett visst sätt.

I vilket av följande fall är det bäst att göra en enkät? När man vill ta reda på hur vanligt det är att pensionärer gillar hårdrock eller om man vill veta hur det gick till när Sverige bytte från vänstertill högertraﬁk? Motivera ditt val!

DET ÄR SVÅRT ATT GÖRA BRA ENKÄTER Enkäter kan vara ganska svåra att göra på ett bra sätt. Det är viktigt att ställa rätt frågor och de får inte vara ledande. Betrakta följande exempel: 1. Föredrar du a) snåla personer eller b) generösa personer 2. Vilket av följande är viktigast: a) sparsamhet eller b) generositet

I exempel 1 är det ingen vild chansning att tro de ﬂesta av de tillfrågade kommer att välja det andra alternativet (b). I exempel 2 är det inte lika självklart hur de tillfrågade kommer att svara. Både alternativ (a) och (b) är här positivt värdeladdade egenskaper. Några andra problem man måste tänka på när man använder sig av enkäter är möjligheten att vissa inte tar frågorna på allvar och ger oärliga svar, att den tillfrågade gruppen kanske inte utgör ett representativt urval i förhållande till syftet. Resultatet blir därför missvisande. Ett exempel på det sistnämnda är om man vill mäta ungdomars medievanor – och bara frågar tio killar man själv tränar fotboll med. Är det inte en stor risk att resultatet av enkäten blivit annorlunda om man frågat tio tjejer på biblioteket?

978-91-47-12393-3_Samhall_1B_inlaga.indd 39

2017-03-29 14:45

SAMHÄLLS VETENSKAPLIGA ARBETSMETODER

Kate Adie, TV-reporter, tittar ut från helikoptern som är på väg att ta henne till det förband amerikanska soldater hon med amerikanska försvarsmaktens godkännande skulle följa under Irakkriget år 1990-1991. Är det möjligt att rapportera på ett objektivt sätt när de man är satt att granska också är de som ansvarar för ens säkerhet i en krigszon?

Deltagande observationer Försök att förutsättningslöst betrakta en lektion som en deltagande observation en gång. Vad är intressant att iaktta och varför? Skriv ner vad du uppmärksammar!

Om du vill studera ett fenomen inifrån kan du själv delta samtidigt som du observerar eller studerar de andra. Det kan handla om att studera sådant som det svenska kafélivet, hur biobesökare beter sig eller hur det är att vara soldat i krig (då kan vara bra att fråga din handledare först). När man gör deltagande observationer kan man få tillgång till information som vore svår att komma över på annat sätt. Samtidigt finns det en risk att man förlorar sin objektivitet och börjar identifiera sig med de man studerar som en konsekvens av att man försöker smälta in i sammanhanget.

Validitet och reliabilitet Vid det här laget verkar det stå klart att det inte alltid är lätt att välja vilken metod som är lämpligast för sin undersökning eller studie. Olika metoder kan ha både för- och nackdelar beroende på vad det är man vill studera, eller vad för information man vill samla in. Det är där-

978-91-47-12393-3_Samhall_1B_inlaga.indd 40

2017-03-29 14:45

för det är så viktigt att man tänker igenom sina metodval ordentligt. Annars riskerar den information man samlar in att vara otillräcklig för att besvara studiens frågeställning med tillräcklig säkerhet. I vetenskapliga sammanhang brukar man därför tala om den valda metodens validitet och reliabilitet. Med metodens validitet menar man hur väl den ”mäter” det man vill undersöka. Fångar metoden in den information som är relevant för undersökningens frågeställning eller hypotes. För att ta ett exempel: vill man studera vilka faktorer som förklarar varför vissa elever trivs i skolan, medan andra inte gör det, är det antagligen en dålig idé att göra en enkät riktad till lärarna. Vad lärarna tror om elevernas trivsel i skolan är inte nödvändigtvis relevant. En sådan studie kan därför kritiseras för att ha låg validitet. Den skulle ha högre validitet om enkäten besvarades av eleverna själva. Med reliabilitet menas istället den valda metodens pålitlighet. Det vill säga, med hur stor exakthet eller noggrannhet besvarar metoden studiens frågeställning. En sak som påverkar reliabiliteten i exemplet ovan är till exempel hur många elever som besvarar enkäten. Är det bara en eller några elever som besvarar enkäten säger antagligen deras svar ganska lite om alla elevers syn på trivsel. Reliabiliteten i undersökningen år låg. Det viktigt att påpeka att hög reliabilitet inte har något att göra med validiteten. Eller tvärt om. Det spelar till exempel ingen roll hur noggrann och välgjord enkätundersökning man gör om man delar ut den till fel grupp personer från början. Lika lite som en undersökning med dåligt genomtänkta frågor blir pålitligare av att ställa frågorna till rätt grupp individer.

Bearbetning När du bearbetar ditt material ska du först och främst bedöma vad som är viktigt eller inte i materialet, vad som är relevant för din undersökning eller inte. Sedan strukturerar, eller ordnar, du den information du tänker använda så att du kan föra ett resonemang som leder fram till väl underbyggda slutsatser. När du drar dina slutsatser ur materialet ska det inte komma som en överraskning för läsaren. Det ska vara möjligt att följa resonemanget från början till slut, från syfte, frågor och hypoteser till analys, diskussion och slutsats. Din undersökning måste helt enkelt ha en ”röd tråd”.

978-91-47-12393-3_Samhall_1B_inlaga.indd 41

2017-03-29 14:45

SAMHÄLLS VETENSKAPLIGA ARBETSMETODER

Analysmodeller För att strukturera ditt material kan du använda dig av en analysmodell. Att göra en analys innebär i praktiken att plocka isär det man undersöker. Dels för att granska delarna och dels för att se hur de hänger ihop för att förstå helheten. På samma sätt som du kan göra med en dator eller en motor. En analysmodell är en sorts karta eller ritning man använder för att underlätta analysen och inte glömma någonting viktigt. När man gör en analys måste man nämligen gå systematiskt till väga och undersöka alla de möjliga svaren på de frågeställningar eller hypoteser man arbetat med. Orsaksanalys

En vanlig form av analys går ut på att undersöka antingen vad som orsakar ett fenomen, som arbetslöshet, eller konsekvenserna av samma sak. Man gör då en orsaksanalys. Följande analysmodell ger en översikt över olika aspekter av en sådan analys:

ORSAKER Steg 3

Hos • samhället • grupper av människor • enskilda individer

SITUATION (fenomen) (problem) Steg 1

KONSEKVENSER (symptom) Steg 2 För • samhället • grupper av

ÅTGÄRDER (handling) Steg 4

människor • enskilda

individer

Från • samhället • grupper av människor • enskilda individer

Låt oss återvända till ett exempel vi använt tidigare och säga att du gjort en undersökning av vilka konsekvenser arbetslöshet kan ha för individen. Du har då upptäckt att dina källor visar att arbetslösa i högre utsträckning än de som har arbete också är sjukskrivna, är lågutbildade, har alkoholproblem och är ogifta eller frånskilda. Vad du då redan har gjort är att granska problemet eller situationen (steg1). När du sedan analyserar informationen måste du avgöra vad som är en orsak och vad som är en konsekvens och argumentera för din tolkning (steg 2 och 3).

978-91-47-12393-3_Samhall_1B_inlaga.indd 42

2017-03-29 14:45

Är alkoholproblemen, ogiftheten eller frånskildheten, eller den högre sjukligheten en konsekvens av arbetslöshet eller en orsak till att de är arbetslösa? Här måste du redogöra för vad du anser att materialet ger för stöd åt din för tolkning och varför. Ingår det i arbetet att också föreslå olika åtgärder (steg 4) för att mildra de negativa konsekvenserna av arbetslösheten måste man dessutom värdera de konsekvenser man upptäckt i sin analys. Det innebär att man resonerar kring om någonting är viktigt eller oviktigt, bra eller dåligt. Vad som är bra eller dåligt, viktigt eller oviktigt, verkar emellertid kunna variera beroende på vad man själv tycker. Ett sätt att minska mängden rent ”tyckande” är att beskriva flera alternativ och presentera både för- och nackdelarna med de olika alternativen. Argumentationsanalys

Ett sätt att hålla ordning på sin egen argumentation eller analysera andras arbeten eller debattartiklar är att göra en enkel argumentöversikt. När du gör en argumentöversikt måste du först avgöra vad som är författarens tes. Tesen är den ståndpunkten författaren argumenterar för. När du gjort det gör du en lista på saker som författaren anser talar för- och emot hans eller hennes tes, det vill säga vilka argument som förekommer i texten. Varje enskilt argument kan sedan granskas med hjälp av följande enkla modell: ANALYSMODELL: TOULMIN-SCHEMA Argument Statistik från försäkringskassan visar att sju av tio arbetslösa också är deprimerade!

Påstående (tes) Arbetslöshet orsakar depressioner! Premiss Det ﬁnns ingen annan förklaring till de arbetslösas depression än att arbetslöshet ökar risken för psykisk ohälsa. Ev. Premissargument De arbetslösa i undersökningen led inte av psykisk ohälsa i högre grad än andra när de hade ett arbete att gå till.

978-91-47-12393-3_Samhall_1B_inlaga.indd 43

2017-03-29 14:45

SAMHÄLLS VETENSKAPLIGA ARBETSMETODER Anser du till exempel att arbetslöshet orsakar depressioner hos dem som drabbas (tes) måste du ha stöd för det i ditt arbete att ”statistik från försäkringskassan visar att sju av tio arbetslösa också är deprimerade” (argument). För att detta argument ska fungera måste man också kunna visa att det inte bara rör sig om ett sammanträffande, eller en slump att många arbetslösa lider av depressioner. Argumentet förutsätter att det är viktigt för den psykiska hälsan att ha ett arbete att gå till. Vad ett argument förutsätter på det här viset kallas för en premiss. En viktig del av analysen är sedan att bedöma hur trovärdiga eller rimliga premisserna för argumenten är. En argumentationsanalys går därför i två steg. Först monterar man ner argumentationen i dess beståndsdelar, sedan undersöker man kvaliteten på delarna och hur väl de hänger ihop med varandra.

Öppenhet och tydlighet Oavsett vilken typ av analys det är eller vilka analysmodeller som används är det viktigt att vara öppen och tydlig med hur man kommit fram till sina slutsatser. Dels för att förvissa sig om att man inte glömt saker, gör omedvetna antaganden som kan ifrågasättas av läsaren, eller påstår sådant det inte finns tillräckligt starkt stöd för i arbetet. Dels för att den som läser undersökningen ska kunna bilda sig en uppfattning om kvaliteten på det arbete man utfört. Hur man presenterar resultaten av sitt arbete är därför viktigt.

Presentation Det finns flera olika sätt att redovisa eller presentera resultatet av sitt arbete. Vilken form av presentation som är lämpligast kan bero på hur arbetsuppgiften ser ut, hur mycket tid man får på sig eller hur omfattande material man ska redovisa.

978-91-47-12393-3_Samhall_1B_inlaga.indd 44

2017-03-29 14:45

Vetenskapliga rapporter Ett vanligt sätt att presentera, eller redovisa, sitt arbete är i form av en vetenskaplig rapport. När man skriver en sådan rapport följer man en allmän mall som i stora delar är gemensam för skolor, universitet och högskolor världen över. Det finns en poäng med att man följer en sådan mall. Det underlättar bedömningen av rapporten både för dem som granskar den, och för dem som använder den som underlag för sin egen forskning. Rapportens titel

En bra titel ska tala om för läsaren vad rapporten handlar om och bör inte vara för lång eller omständlig. Exempel: ”En studie av regeringens arbetsmarknadspolitik” Inledning

I rapportens inledning ska du beskriva alla de olika förutsättningarna för själva rapporten. Bakgrund

Du bör förklara ditt val av ämnesområde och vad det är som gör undersökningen intressant. Det är viktigt att texten inte kommer att handla om dig själv och vad du tycker, det är annars ett vanligt missförstånd. Syftet med avsnittet är att ge läsaren en möjlighet att avgöra om de problem eller frågor du valt, är viktiga att utforska. Syfte och frågeställningar

Här förklarar du syftet med din undersökning på ett tydligt sätt och du ska redogöra för antingen de frågor du vill att rapporten ska besvara, eller de hypoteser du antingen vill verifiera eller falsifiera. Begränsningar

Ofta är det en god idé att avgränsa sitt studieområde. Det är bättre att göra en grundlig studie av ett litet problem – än en ytlig studie av ett stort. Materialbeskrivning

De källor du använder i ditt arbete måste kommenteras. Du måste kunna motivera varför du anser att materialet är trovärdigt och relevant i förhållande till syftet med studien. Detta avsnitt är mycket viktigt för bedömningen av kvaliteten på ditt arbete och därmed också för hur du lever upp till betygskunskapskraven. 45

978-91-47-12393-3_Samhall_1B_inlaga.indd 45

2017-03-29 14:45

SAMHÄLLS VETENSKAPLIGA ARBETSMETODER Metod

I metodavsnittet förklarar du hur du har gått till väga när du gjort din studie. Du redogör för om din undersökning är deskriptiv eller förklarande, en fallstudie, jämförande analys eller kanske en utvärdering. Du måste också motivera dina val av metoder och tekniker. Det handlar helt enkelt om att visa att det finns goda skäl att tro på rapportens innehåll och slutsatser. Avhandling

Avhandlingen är själva rapporten. Här redovisas resultatet av det arbete du beskrivit i inledningen. All information som du anser dig kunna styrka, och som du kan visa är både trovärdig och relevant för din undersökning, ska du redogöra för i avhandlingen. Här ska du även analysera, diskutera och dra slutsatser utifrån materialet som ingår i undersökningen. Diskussion

Ibland anser man det lämpligt att flytta analys, diskussion och slutsatser man drar från materialet till ett separat avsnitt. Sammanfattning

Rapporten avslutas med en sammanfattning av det huvudsakliga innehållet i rapporten. Vad som ska ingå är något om syftet med rapporten och vilken metod man använt, de viktigaste resultaten och vad man har kommit till för slutsats. Källförteckning och noter

Sist i rapporten ska du redovisa vilka källor du använt. Det är för att de som bedömer din rapport eller tänker använda sig av den i sin egen forskning ska kunna granska din rapport källkritiskt. Ett vanligt krav är också att du i själva avhandlingen hänvisar till dina källor när du använder dem så att man kan se varifrån en specifik faktauppgift är hämtad, och om du tolkat eller använt uppgiften på ett lämpligt sätt. Noter kan exempelvis se ut så här: ¹ Du bör diskutera med din lärare eller handledare hur han eller hon vill att du ska redovisa dina källor i texten.

¹ Tala här om vilken källa du använt och var i källan man kan hitta uppgiften.

978-91-47-12393-3_Samhall_1B_inlaga.indd 46

2017-03-29 14:45

EN ENKEL KÄLLFÖRTECKNING Intervjuer: Kjell Arnesson, handläggare på Arbetsförmedlingen, 2010-12-01 Urban Green, inspektör på Arbetsmiljöverket, 2010-12-03 Tidningsartiklar: Ulla Olofsson, ”Många arbetslösa deprimerade”, Dagens Nyheter, 2010-08-24 Litteratur: Ismael Khaleed, Arbetslösheten psykosociala konsekvenser, Lund, 2008 Internet: Statistiska Centralbyrån – Arbetskraftsundersökningen (AKU) september 2009: http://www.scb.se/Pages/PressRelease____302194. aspx (2010-11-08)

Pm och kortare uppsatser Ibland är det opraktiskt att skriva vetenskapliga rapporter. Som när du ska skriva en kortare reflektion kring ett ämne, kommentera en tidningsartikel eller recensera en bok. Då kan redovisningen ske i form av en kortare uppsats. Något som brukar kallas för ett PM. Förkortningen står för promemoria och betyder ungefär ”för minnet”. I ett PM är kraven lite lägre ställda än för en vetenskaplig rapport. I allmänhet brukar man inte kräva något metodavsnitt eller några fotnoter. När du skriver ett PM är det ändå viktigt att din text har en tydlig inledning som beskriver vad din text kommer att handla om, vad den bygger på för källor och hur du tänkt dig att lägga upp din text. I själva avhandlingen följer du sedan den plan du redogjort för i inledningen. På så sätt kan läsaren lättare följa den ”röda tråden” i ditt resonemang. PM:et bör avslutas med en kort sammanfattning av vad du kommit fram till. Är det ett lite längre PM kan det också krävas en källförteckning.

Andra redovisningsformer Andra vanliga redovisningsformer i ämnet samhällskunskap är debattartiklar, muntliga föredrag och bildspel. Men redovisning kan också ske i form av bloggposter, film och radioinslag eller som rollspel och debatter. Egentligen är det bara fantasin som sätter gränser. Vilken redovisningsform som passar bäst avgör du och dina klasskamrater bäst tillsammans med er lärare eller handledare.

978-91-47-12393-3_Samhall_1B_inlaga.indd 47

2017-03-29 14:45

Bildförteckning

6–7 8 11 13 14 17 18 21 23 28 33 36 38 40 44 52–53 54 57 58 60 62 64 67 68 72 74 75:1 75:2 76 79 80 86–87 88 91 93 97 99 103 106 110 114 117 118 120 123 125 128

Shutterstock Underwood/IBL Michael Drost-Hansen/Polfoto/IBL Shutterstock Shutterstock Transportstyrelsen Pressens Bild/TT Johan Främst/IBL SPL/IBL Oliver Berg/dpa/IBL Getty Otto Ohms samling/IBL Astrakan/Scandinav Trinity Mirror/Alamy Lars Forsstedt/Scandinav Shutterstock Roland Weihrauch/DPA/TT Mikael Andersson/NordicPhotos Gilaxia/Getty Peter Wikström/Aftonbladet/IBL Kiruna IF Jeppe Gustafsson/TT Rinckhoff/Alamy Helena Blomqvist/Bildhuset/TT Ulf Huett Nilsson/Johnér IBL Shutterstock Birger Ohlsson, Vem löper bäst/IBL Marka/Alamy Anders Deros/Aftonbladet/IBL Casper Hedberg/Aftonbladet/IBL Shutterstock Yannick Tylle/Getty Justitiedepartementet Carstairs/Alamy Design Pics/Alamy Lars Ottosson/IBL Erik Tham/Alamy Shutterstock Caro/Alamy Patrik Olofsson/NF/IBL Eyevine/Alamy Boris Mihajlovic Kustodiev (1878-1927), Strike/BAL/IBL Shutterstock Anders Holmström/TT David Pollack/Corbis/Getty Jan-Åke Eriksson/TT

453

978-91-47-12393-3_Samhall_1B_inlaga.indd 453

2017-03-29 14:55

SVERIGE OCH OMVÄRLDEN 129 131 133 136 137 138 142 147 148 151 154 159 162 164 165 167 170 173 177 179 188 190 193 196 198 203 207 210 216 221 223 226 228 231 235 238 241 244 246 249 252–253 254 256 259 261 263 265 266 272 276 279 280

Björn Karlin/SVT-bild/TT Popperfoto/Getty Kristdemokraterna Karl Sandels samling/IBL Sven-Erik Sjöberg/TT Jack Nisberg/RV/IBL Lotte Fernwall/Aftonbladet/IBL Bertil Ericsson/TT de Agostino/Getty TT Mark Cuthbert/Getty Drago Prvulovic/TT Johnér Björn Lindahl/Aftonbladet/TT Lotte Fernwall/Aftonbladet/IBL Magnus Wennman/Aftonbladet/IBL Henrik Montgomery/TT Ulf Höjer/Aftonbladet/IBL Björn Lindahl/Aftonbladet/TT Camilla Cherry/TT Trons/TT Johnér Christine Olsson/TT Hjo kommun Olle Merkelhed/Aftonbladet/TT Jessica Gow/TT Jonny White/Alamy Tim Graham/Getty Shutterstock Shutterstock VCG/Getty Caro/Alamy D MacDonald/Alamy Lasse Allard/Aftonbladet/IBL Eyevine/IBL de Kleined/Alamy Kate Kärrberg/NB/Johnér Aubrey Wade/Panos Paul Vreeker/Getty T Koene/Alamy Shutterstock Shutterstock Burak Kara/Getty Oleksandr Rupeta/Getty MostPhotos Shutterstock Pacific Press/Alamy Jobart/SIPA/TT Shutterstock Fredrik Sandberg/TT R Handley/Alamy Jeff Chiu/AP/TT

454

978-91-47-12393-3_Samhall_1B_inlaga.indd 454

2017-03-29 14:55

283 286–287 288 290 293 294 297 301 302 306 311 313 317 318 324 325 328 330 334 336 340 343 348 349 353 354 357 360 363 366 368 372 376–377 378 381 382 383 385 387 390 397 398 400 402 405 407 412 415 418 419 421 426

Tomas Oneborg/TT Shutterstock Anette Nantell/TT Staffan Jönsson/IBL TT Volvo Cars Spencer Platt/Getty Lenscap/Alamy Henrik Montgomery/TT Lotte Fernwall/IBL Torbjörn/Sydsvenskan/IBL Björn Larsson/Rosvall/TT Krister Hansson/IBL Tommy Holl/IBL Hans Wahlgren/Alamy Marcus Ericsson/TT Shutterstock Fredrik Nyman/Johnér Peter Kjellerås/Aftonbladet/IBL Mikael Svensson/NB/Johnér Shutterstock Shutterstock Mikael Lander/Getty Maskot/Johnér Hasse Bengtsson/Johnér Pensionsmyndigheten Shutterstock L Knopp/Getty Emma Larsson/Sydsvenskan/IBL Scandinav Henrik Montgomery/TT Sveds Signe Söderlund/TT Shutterstock Mikael Svensson/TT Johan Nilsson/Getty Schneyder Mendoza/AFP/TT Thomas Trutschel/Photothek Shutterstock Johan Töpel/Johnér Ulrika Åhling/NordicPhotos Fredrik Sandberg/TT Dimitri Vervitsiotis/Getty Library of Congress Shutterstock Shutterstock Oliver Berg/dpa/IBL Glowimages/Getty Björn Lindahl/Aftonbladet/IBL Riksbanken/TT IBL Fernando Cartagena/TT Oliver Berg/dpa/IBL

455

978-91-47-12393-3_Samhall_1B_inlaga.indd 455

2017-03-29 14:55

SVERIGE OCH OMVÄRLDEN 428 Meritzo/Alamy 433 Bartek Sadowski/Bloomberg/Getty 434 Shutterstock 436 Shafiqul Alam/Corbis/Getty 438 Mike Kemp/Getty 440 Martine Perret /MONUC/FN omslagsfoto Shutterstock

456

978-91-47-12393-3_Samhall_1B_inlaga.indd 456

2017-03-29 14:55

LIBERS SAMHÄLLSKUNSKAP 1B

LIBERS SAMHÄLLSKUNSKAP 1B Daniel West

Best.nr 47-12393-3 Tryck.nr 47-12393-3

978-91-47-12393-3_samhall_1B_omslag.indd Alla sidor

2017-03-28 13:45