9789147096909 by Smakprov Media AB

”Historia när den är som bäst”

Björn Fryklund Professor, MIM och IMER, Malmö högskola Hans-Åke Persson är professor i modern europeisk historia vid Roskilde universitet. Håkan Arvidsson är pensionerad universitetslektor i historia från Roskilde universitet. Han har sedan 30 år skrivit artiklar om kultur, historia och samhällsfrågor i ett flertal tidningar och tidskrifter.

Hans-Åke Persson Håkan Arvidsson

”Den här boken har en bred historisk ansats till Europas immigration och emigration, och dessas påverkan på den nationella identiteten. I centrum för analysen står fem olika stater och samhällen: Sverige, Danmark, Tyskland, Österrike och Israel, och en jämförelse mellan dessa samhällen som alla har genomgått djupa förändringar på senare tid. Den samtidshistoriska analysen fokuserar på begreppen migration, integration och nationalism som ingångar för att vidga förståelsen av Europa. Boken är såväl intellektuellt utmanande som spännande läsning. Den är välskriven, lättillgänglig och präglas genomgående av ett stimulerande och reflekterande synsätt. Det är historia när den är som bäst. Boken är ett måste för studenter i historia, Europastudier, mänskliga rättigheter och Internationell Migration och Etniska Relationer (IMER). Men den är även värdefull för alla de som är nyfikna på och vill få perspektiv på migrationens och integrationens Europa. Författarna ger en sammansatt bild och en historisk inramning till hur vi ska förstå migrationen från och till Europa av idag, med åtföljande integrationsproblem. När det gäller lösningen av de senare avslutas boken med konstaterandet att en lyckad europeisk integration måste grundas i de specifikt europeiska värden som bygger på det sekulära förnuftet i modernismens och upplysningens ideal. Men det måste genast sägas: Det är inte fråga om ovillkorlig integration dikterad av majoritetsbefolkningen, utan om en integration byggd på ömsesidighet i kompromissens tecken.”

– Europa, migrationen och integrationen

Best.nr 47-09690-9

Tryck.nr 47-09690-9-00

Hans-Åke Persson Håkan Arvidsson

Med kluven tunga â&#x20AC;&#x201C; Europa, migrationen och integrationen

Hans-Ă&#x2026;ke Persson HĂĽkan Arvidsson

Med kluven tunga.indd 1

2011-07-15 07.52

Innehåll Förord.............................................................................8 1. Nationalstaten, det multikulturella samhället och det europeiska arvet.................................................9 Inledning...................................................................................................... 9 Perspektivet internationell migration och etniska relationer......................... 14 Internationell migration........................................................................................ 14 Etniska och nationella relationer........................................................................... 18 Stats- och nationsbyggande................................................................................. 21 Det samlade kunskapsfältet internationell migration och etniska relationer........... 23

IMER – perspektivet med samtidshistorisk inriktning................................... 27 Historia eller samtidshistoria................................................................................. 27 Nationalstaten i kris?............................................................................................ 30 Tolkningsram, metod och några begrepp.............................................................. 33

Kontexten, komparationen och kategorierna.............................................. 37 Kontexten............................................................................................................ 37 Komparationen: att välja fem undersökningsländer – externa och interna faktorer................................................................................. 42 Sekvens (tid) och kategorier (struktur).................................................................. 46

2. Brytningen mellan den homogena nationalstaten och det multikulturella samhället..................................52 Inledning.................................................................................................... 52 Flykten från Europa och flykten till Europa............................................................ 52 Svenskt och europeiskt omvandlingstryck............................................................. 54

Den europeiska idétraditionen.................................................................... 58 Förhållandet individ och assimilation versus kollektiv och integration ................... 61 Två dominerande tankefigurer.............................................................................. 62

Nationalstaten – en europeisk uppfinning?................................................. 64 Moderna europeiska blandformer – republikansk kontra romantisk samhällssyn... 65 Modeller och förebilder........................................................................................ 67

Nationalismens återkomst – nationernas nya bekymmer............................. 69 Reflektioner................................................................................................ 71

Med kluven tunga.indd 3

2011-07-15 07.52

Inne hål l

3. Tyskland....................................................................75 Inledning.................................................................................................... 75 Migrationen och nationalstatsbyggandets epok.......................................... 77 Migrationen – en historisk och dynamisk process.................................................. 77

Det delade Polen – den första arbetskraftsleverantören.............................. 78 Nationalisering, antisemitism och Kulturkampf............................................ 81 Kulturell diversifiering, etnisk homogenitet och medborgarskap............................ 85

Nazismen och massförflyttningens tidevarv................................................ 87 Från Weimarrepubliken till Tredje rikets fall........................................................... 87 ”Die Machtübernahme”, den folkliga enheten och den politiska emigrationen..... 89 ”Heim ins Reich”: territoriell utvidgning eller återinvandring?............................... 93 Rustningsindustrin och den stora arbetskraftsrekryteringen.................................. 98

Invandringens, välfärdsstatens och kalla krigets epok................................ 101 Pakten med väst................................................................................................. 101 Migrationen och det västra Tyskland under efterkrigstiden................................. 102 Från tysk till utländsk arbetskraftsinvandring...................................................... 103 Västtysk immigrationspolitik: reglering och kontroll............................................ 105

Den nya världsordningens epok................................................................ 109 Migrationen och det förenade och suveräna Tyskland........................................ 109 Kalla krigets upplösning och invandringen: två huvudkategorier......................... 110 Tyskland, EU och migrationspolitiken.................................................................. 113

Internationell solidaritet, mänskliga rättigheter och blodsrätten................. 115 Förbundsrepublikens konstitution – brytningen mellan arvet från det förflutna och det av väst skapade statsbygget.............................................. 115 Jus sanguinis....................................................................................................... 118 ”Politiskt förföljda åtnjuter asylrätt”................................................................... 121 Artikel 16 – inte bara en uppgörelse med Tysklands förflutna............................. 122 Det tyska medborgarskapet – ett medel att samla och utesluta........................... 123

Nationella identiteter – en rangordning..................................................... 129 Framtiden................................................................................................. 132

4. Historiskt arv, politisk kultur och högerpopulism i Tyskland och Österrike..............................................138 Inledning.................................................................................................. 138 Ett generellt västeuropeiskt problem................................................................... 139

Tyskland och Österrike – i ett jämförande perspektiv................................ 140

Med kluven tunga.indd 4

2011-07-15 07.52

Inne hål l Implementeringen av de västeuropeiska idealen i Österrike och Tyskland. 141 Österrike............................................................................................................ 142 Tyskland............................................................................................................. 144

Demokratisering och västintegration......................................................... 146 Latent fascism........................................................................................... 148 Författningen – institutionell hörnpelare för det fortsatta politiska livet..... 149 Politisk stabilitet till varje pris.................................................................... 152 Österrike............................................................................................................ 152 Tyskland............................................................................................................. 155

Den tredje kraften – de liberala och nationella programmen..................... 159 Österrike............................................................................................................ 159 Tyskland............................................................................................................. 163

Systemskiftet – kriser, symptom och missnöje........................................... 167 Tyskland – tendenser och utvecklingslinjer.......................................................... 168 Österrike – ökad politisk polarisering.................................................................. 172

Summering............................................................................................... 174

5. Sverige....................................................................178 Inledning.................................................................................................. 178 Bilden av Sverige................................................................................................ 179 Anpassning och påverkan................................................................................... 181

Migrationen och nationalstatsbyggandets epok........................................ 184 Från utvandringen till Amerika till det svenska folkhemmet – migrationen och nationalstatsbyggandets period............................................. 184 Samtidens motstridiga tankegods....................................................................... 187 Sverige, ett land i Europa ”där främlingarnas antal är lägst”............................... 189 Hotet om östinvandring...................................................................................... 193

Nazismen och massförflyttningens tidevarv.............................................. 197 Sverige, nationella intressen och flyktingarna från Tredje riket............................ 197 Solidaritet kontra statsintressen.......................................................................... 201 ”Långt gående villighet att tillgodose humanitära hänsyn”................................. 203

Sverige och det kalla krigets epok............................................................. 209 Uppstädningsfasen............................................................................................. 209 Flyktingskapande konflikter och internationell solidaritet.................................... 213 Välfärdsstaten och arbetskraftsimporten............................................................. 216 När nationell och internationell solidaritet kolliderar............................................ 218

Med kluven tunga.indd 5

2011-07-15 07.52

Inne hål l Ett förändrat stämningsläge råder i Sverige … eller?.................................. 222 Sverige, migrationen och Europa – en omorientering................................ 225

6. Danmark och Sverige – en jämförelse.....................232 Inledning.................................................................................................. 232 Moderniseringens förlopp och betydelse................................................... 232 Attityder i Sverige och Danmark............................................................... 233 Den politiska situationen i Sverige efter senaste riksdagsvalet................... 235 Kulturella och politiska skillnader mellan Sverige och Danmark................. 239 Politisk kultur i Danmark och Sverige........................................................ 242 Föreställda gemenskaper.......................................................................... 243 Folkrörelser och nationellt tankegods........................................................ 245 Kraftmätning mellan industri och lantbruk i de skandinaviska länderna..... 249 Maktpolitik och krig i Europa.................................................................... 250 Moderniseringens olika karaktär i Danmark och Sverige........................... 252 Dansk och svensk kulturradikalism............................................................ 253 Olika former av nationalism...................................................................... 255 Förändringar i politiskt klimat.................................................................... 256 Nationalismen i dansk politik.................................................................... 259

7. Fallet Israel..............................................................263 Inledning.................................................................................................. 263 Stat, nation och medborgarskap............................................................... 264 Immigration som statens raison d’être...................................................... 266 Staten Israel och judarna i förskingringen.................................................. 270 Sovjetunionen och den judiska diasporan.................................................. 275 Det israeliska samhället och ”ryssarna” – integration och reaktion............ 278 Summerande diskussion............................................................................ 284

Med kluven tunga.indd 6

2011-07-15 07.52

Inne hål l

8. Nationella och europeiska erfarenheter – en samlad och jämförande reflektion..........................287 Inledning.................................................................................................. 287 Arvet från det förflutna............................................................................. 291 Österrike – ett annat slags Tyskland?.................................................................. 297 Ett alltyskt medborgarskap?................................................................................ 301 1913 års tyska medborgarskap........................................................................... 305 Medborgarskapet som en samlande och exkluderande faktor: Tyskland och Israel – en jämförelse..................................................................... 307 Sverige – medborgarskapet ”i takt med tiden”................................................... 314 Danmark – öppenhet förvandlad till slutenhet.................................................... 317

Det moderna välfärdsbygget och de främmande...................................... 318 Europeiska ”stabila värden”...................................................................... 329 Den europeiska värdegemenskapen – Tyskland, Österrike, Israel, Danmark och Sverige......................................................................................... 337

Högerpopulism och politisk kultur............................................................. 348 Utrikespolitik och migration...................................................................... 356 Framtiden och lösningsalternativ............................................................... 362 Staterna, EU och framtiden................................................................................. 362

Avslutande reflektioner och eftertankar.................................................... 366

Referenser...................................................................373 Register.......................................................................389

Med kluven tunga.indd 7

2011-07-15 07.52

Förord Denna bok har en lång och rätt invecklad tillkomsthistoria. Uppslaget kommer ursprungligen från Hans-Åke Persson som också skrivit huvuddelen av texten. Vid en viss tidpunkt började emellertid Hans-Åke misströsta om han någonsin skulle kunna gå i land med ett projekt som bara växte. Vid denna tidpunkt gjorde tillfälligheterna, som i historien spelar en så avgörande roll, att Hans-Åke kom i kontakt med mig, Håkan Arvidsson. Vi blev med tiden, trots eller kanske tack vare våra personliga olikheter, vänner och senare också kollegor. Denna vänskap ledde i sin tur till att HansÅke bad mig läsa hans manus och ta ställning till om jag ville samarbeta med honom för att slutföra projektet. På den frågan svarade jag efter att ha läst manus omedelbart ja. Därmed var emellertid inte några väsentliga problem lösta. Det visade sig svårare än vi föreställt oss att gå in i, ändra i och tillfoga nya delar till en text som i långa stycken redan var färdig. Därför blev arbetet hängande som ett damoklessvärd över våra huvuden. Vi pratade ofta om vad som borde göras, men det blev aldrig gjort. Dagsaktuella händelser, vardagens arbete trängde sig oavlåtligt emellan och blev svepskäl för att ständigt skjuta på arbetet. När jag blev pensionär minskade dock möjligheten att uppfinna svepskäl av tillräcklig hållbarhet. Och efter några års rastlös oro lyckades vi ändå till slut komma igång med arbetet. Det betyder att boken är skriven under en tioårsperiod och även om vi ansträngt oss för att uppdatera texten och göra den så aktuell som möjligt, är det ofrånkomligt att denna långa produktionstid här och där har satt sina spår i texten. Med denna reservation och med en önskan om förståelse för att ämnet är stort och svårt att på en och samma gång överblicka och analysera i detalj, önskar vi att läsarna skall kunna hämta både förståelse och inspiration till studier och ställningstaganden när det gäller frågan om migrationen och dess konsekvenser. Detta problem som otvivelaktigt blivit en ödesfråga för Europa och den Europeiska Union som alla hoppas så mycket av. Till sist vill vi framföra ett tack till professorna Bo Stråth och Göran Ry stad som visat oss stor uppmuntran i mörka stunder och kommit med goda uppslag och fruktbar kritik. Vi vill också tacka våra respektive fruar för deras tålamod under bokens långa arbetsprocess och för deras goda uppslag när det gällt att ge boken dess titel. Baskemölla och Södra Sandby, våren 2010 Hans-Åke Persson Håkan Arvidsson 8

Med kluven tunga.indd 8

2011-07-15 07.52

1. Nationalstaten, det multi kulturella samhället och det europeiska arvet Inledning Demokratiseringen av Östeuropa, Sovjetunionens sammanbrott och den pågående integrationsprocessen i Västeuropa har i grunden förändrat den politiska och sociala utvecklingen i Europa som helhet. Migrationsfrågor i allmänhet och flyktingars status i synnerhet har blivit ”storpolitik” såväl inom de enskilda nationalstaterna som inom Europeiska unionen. Dessa genomgripande förändringar måste ses mot bakgrund av än väldigare omvälvningar som gäller hela den världsordning i vilken vi lever och som i dagligt tal går under benämningen ”globaliseringen”. Med detta begrepp avses vanligen dels den ökade ekonomiska och speciellt finansiella integrationen av världens kapitalmarknader, dels det alltmer förtätade och allt snabbare informationsflödet. Idag kan vi följa utvecklingen över hela planeten i realtid. Nyheter som tidigare tog månader och ibland år för att fortplanta sig, är numera med på televisionens kvällsnyheter. Och även det nyhetsflöde som tidigare distribuerades genom pressen är numera distanserat av internetuppkopplingar som gör att vi ständigt upplever ett överflöd av information. Världen har i sanning krympt. Dessa processer har emellertid flera och stundtals motstridiga konsekvenser. Medan världen krymper, avstånden minskar och världens ekonomier alltmer integreras har den tidigare så dominerande nationella staten tvingats se sin makt reduceras. Under dess glansdagar i förra seklet kunde nationalstaten diktera finans- och penningpolitik suveränt. Den kunde höja eller sänka räntan efter behag och den kunde fritt välja mellan protektionism eller frihandel. Det kan den inte längre, åtminstone inte ostraffat. Den accelererande ekonomiska integrationen har skapat aktörer som har mer muskler än den nationella staten och som kan ignorera eller till och med omintetgöra dess politiska åtgärder. Ett resultat av denna utveckling är exempelvis Europeiska unionen som måste betraktas som en åtgärd för att 9

Med kluven tunga.indd 9

2011-07-15 07.52

Me d kluve n t ung a – Europ a, mig rat ione n oc h inte g rat ione n genom samgående skapa en superstat som är stark nog att hantera även de största multinationella bolagen och samtidigt hävda gemensamma europeiska intressen i en värld som efter det kalla krigets slut blivit alltmer för änderlig och svårförutsägbar. Från denna synpunkt har nationalismen således blivit närmast obsolet. Den står mestadels som ett hinder för ett önskvärt sammanväxande av effektiva globala marknader som lovar större rikedomar och bekvämare liv till allt fler människor på vår planet. Å andra sidan har globaliseringen också andra effekter som paradoxalt nog tycks stärka det nationella medvetandet och den nationella identiteten. När världen krymper utan att i samma takt sprida ekonomisk utveckling och välstånd till mindre lyckligt lottade folk, förvandlas de områden som har haft en gynnsam ekonomisk utveckling till magneter – magneter som lockar och attraherar världens svältande och förföljda människor, på samma sätt som Amerika en gång lockade Europas förtrampade och svältande att korsa Atlanten på jakt efter en bättre framtid på andra sidan havet. Idag finns det inga fler Amerika, inga nya kontinenter att upptäcka, utnyttja och fly till. Samtidigt ökar jordens befolkning närmast exponentiellt och behovet av jord och mat stiger i samma takt. Behovet av mer jord och nya utkomstmöjligheter har under slutet av 1900-talet och början av 2000-talet tilltagit med våldsam kraft och i oroväckande omfattning. Missväxt, torka och krig tvingar dessutom fler människor på flykt än någonsin tidigare i vår moderna historia och en stor del av dessa söker sig förr eller senare till den del av världen som kan erbjuda ett bättre eller åtminstone drägligare liv. De kommer som politiska flyktingar undan brutala eller rasistiska regimer eller som religiösa minoriteter förföljda av intoleranta regimer, men det finns också hos de flesta ett hopp om ekonomisk förkovran. Allt annat vore egendomligt. Vi mottar dem som politiska flyktingar eller s.k. humanflyktingar, sätter dem i läger och söker så gott vi kan slussa dem in i våra egna samhällen. Det sker sällan friktionsfritt. Människor från Afrika, Mellanöstern eller de fattiga delarna av Asien har en kulturell bakgrund som är mycket annorlunda vår egen. De är ofta starkt religiöst troende, medan vår Gud sedan länge är död. De är också fostrade i utpräglat traditionalistiska kulturer som liknar den värld vi lämnade bakom oss under senmedeltiden. Deras syn på status och rangordning är fullständigt inkompatibel med vår. Sammalunda med deras syn på kvinnor, barnuppfostran och i många fall också utbildning och karriär. Dessa skillnader i kultur leder ofta till konfrontationer, dock 10

Med kluven tunga.indd 10

2011-07-15 07.52

1. Nat ionalstate n, de t mult ikult ure l la samhäl le t oc h de t … inte alltid. Men det är oundvikligt att i högteknologiska och individualis tiska samhällen som våra västerländska stater så kommer människor med en kollektivistisk och traditionalistisk kultur mycket ofta att bli förlorare. De hamnar längst ned på samhällsstegen, blir en ekonomisk och social underklass som i de europeiska välfärdsstaterna hänvisas till att leva på de smulor från de rikas bord som kallas bidrag. Dessa omfattande migrationer som följer av globaliseringen har i den rika världen under senare decennier skapat ett växande motstånd mot immigrationen. De flyktingar som kommer får allt svårare betingelser och mottagandet är idag allt annat än hjärtligt. Det är otvivelaktigt så att i många europeiska länder växer det folkliga motståndet mot den växande invandringen och flyktingarna ses som främmande element i de samhällen där de slår sig ned. Detta växande folkliga motstånd har i flera länder tagit sig formen av främlingsfientliga reaktioner som utvecklats till rörelser eller politiska partier. Det var flykten av människor västerut som blev början till slutet för kommunistregimerna i Östeuropa. Samtidigt med den öst-västliga folkvandringen pågick en syd-nordlig. Mängden av illegala invandrare från den afrikanska kontinenten nådde upp till flera miljoner. Stater och regeringar i Västeuropa såväl som inom det forna sovjetblocket har haft svårt att hantera den uppkomna situationen och ser migrationstrycket som ett säkerhetspolitiskt problem och i vissa fall som ett hot mot demokratin. Ökad rasism, antisemitism och främlingsfientlighet uttrycker på nytt det syndabockstänkande som så ofta följt i tider med allmänna ekonomiska och politiska svårigheter. Ett generellt problem i Europa/EU rör frågan om vem som bör släppas in över gränsen, vem som kan få stanna kvar och hur vårt framtida samhälle kan tänkas se ut. Skall våra samhällen bli multinationella, multikulturella? Vilket skydd skall vi ge våra minoriteter? Hur mycket invandring kan vi acceptera utan att vi underminerar vår nationella identitet? Kan de nya invandringsvågorna till och med hota vår nationella självständighet? Vad är statens och vad är Europeiska unionens ansvar vad gäller orsaker till flykt och vad är dessa institutioners roll och moraliska förpliktelse när det gäller mottagandet av dem som knackar på vår dörr? EU:s agerande i konflikten i det forna Jugoslavien visar på en oförmåga och en kraftlöshet som ger onda aningar. I alltmer ökad omfattning diskuteras olika modeller för integration som 11

Med kluven tunga.indd 11

2011-07-15 07.52

Me d kluve n t ung a – Europ a, mig rat ione n oc h inte g rat ione n inte sällan kolliderar med etablerade uppfattningar om vad som utgör den nationella identiteten. För Sveriges del innebar efterkrigstidens tidiga arbetskraftsinvandring att invandrarna kom direkt till en arbetsuppgift och förhållandevis snabbt blev en del av det svenska samhället. Rädslan och oron hos regeringarna i Europa/EU för nya migrationsvågor har tagit sig många olika uttryck de senaste åren: västeuropeiska regeringar har stramat upp flyktingpolitiken, i samklang med övriga stater inom EU, populistiska partier har svingat sig upp på grund av en allt bredare aversion och rädsla för främlingar. ”Folkliga” initiativ för att begränsa invandringen är inte sällan förekommande. Efter parlamentsvalet i Österrike i november 1994 kunde österrikarna såväl som en förvånad omvärld konstatera att det av Jörg Haider ledda partiet Freiheitliche Partei Österreichs (FPÖ) hade haft exempellösa framgångar och erövrat 22,8 procent av rösterna. Reaktionerna från massmedia lät inte vänta på sig. Haider utmålades i tyskspråkig press som en större fara än Jean-Marie Le Pen och Franz Schönhuber och den österrikiske journalisten Hans-Henning Scharsach som arbetade på tidningen Wiener-Kurir varnar i sin bok Haiders Kampf för konsekvenserna av Haiders framgångar. Idag är Jörg Haider inte längre i livet, men det parti han grundade är fortfarande starkt och framgångsrikt.1 Under våren 1997 flammade en intensiv debatt upp i Sverige föranledd av en artikel i en av landets mest inflytelserika dagstidningar.2 Antropologen (Kajsa Ekholm Friedman) drev tesen att invandringen har skapat allvarliga problem i Sverige, att hela Europa/EU är på fallrepet och att vår tidigare homogenitet bryts upp av tentakler utifrån. Vidare lyftes uppfattningen fram att mångkulturalism alltid har inneburit grava problem och att en sådan ordning ökar risken för etniska krig. Den infekterade debatten om den svenska invandringspolitiken och dess effekter på det svenska samhället var ingen tillfällighet, utan hade snarare på ett markant sätt, vid olika tidpunkter och i varierande grad präglat det politiska rummet under det senaste decenniet i Sverige.3 Samtidigt som frågor om migration och integration debatterades inom 1 Hans-Henning Scharsach, Haiders Kampf, München, 1992. 2 Kajsa Ekholm Friedman, ”Invandring leder till sönderfall”, i Dagens Nyheter, 1997-06-05. 3 Moderata samlingspartiet, idag Sveriges näst största parti, sökte några månader före den uppflammade massmediedebatten i maj månad 1997 formulera en enhetlig flykting- och invandringspolitik i manifestet ”Land för hoppfulla”.

Med kluven tunga.indd 12

2011-07-15 07.52

1. Nat ionalstate n, de t mult ikult ure l la samhäl le t oc h de t … EU eskalerade konflikten på Balkan under våren 1999 med etnisk rensning och nya omfattande flyktingströmmar som resultat. Serber och Kosovo albaner i förskingringen mobiliserades för att på bestämda klockslag demonstrera för eller emot Natos bombningar i Jugoslavien. Ibland koordinerades och igångsattes demonstrationerna via internet. Kosovokrisen gjorde på ett mycket illustrativt sätt oss varse att rummet och tiden har blivit ett över hela världen, där internationella konflikter, geografiskt avlägsna från oss, berör och engagerar alla svenskar men i synnerhet de som har sina rötter och sitt ursprung utanför Sveriges gränser. Exemplen ovan kan mångfaldigas men får i det här sammanhanget antyda att vi lever i en ny tid – i en annan världsordning som ibland kallas postmodern – med nya former av global migration och ökad etnisk mångfald kopplad till omfattande strukturella, ekonomiska, politiska och sociala förändringar. Det är troligt att den internationella migrationen kommer att öka och bli ett dominerande inslag i världspolitiken liksom i den inhemska politiken i många länder. Vårt behov av kunskap och forskning om frågor som berör internationell migration och dess effekter på samhället är växande och har en stigande samhällsrelevans. Denna bok handlar om dessa problem och är ett försök att förstå och analysera dem genom en jämförande studie av ett antal europeiska länder som i varierande grad har mött dessa problem och som sökt lösa dem på olikartade sätt. De länder som utsätts för en närmare granskning är Österrike, Tyskland, Danmark, Sverige och Israel. Israel är förvisso inget europeiskt land men det är icke desto mindre i hög grad byggt på europeiska värden och har starka rötter i den europeiska kulturen, men också rötter i andra, mycket annorlunda kulturer. De lösningar som prövas i dagens Europa varierar alltifrån att man, som i Sverige, söker lösa problemen genom att skapa ett integrativt multikulturellt samhälle, till, som i Danmark, att man med en alltmer hårdhänt social politik försöker avskräcka människor från att slå ned sina bopålar i landet. Till yttermera visso syftar den danska politiken till att bli av med de migranter som redan kommit innanför nationens gränser. Tendensen i övriga Europa är utan tvivel att den danska politiken vinner terräng, medan den svenska multikulturella vägen är på reträtt. Det europeiska problemet som – i den mån det inte redan är det – kommer att bli en angelägenhet för EU, handlar om att skapa harmoni i denna skiftande europeiska konsert, eller åtminstone söka åstadkomma något slag av samordning. 13

Med kluven tunga.indd 13

2011-07-15 07.52

Me d kluve n t ung a – Europ a, mig rat ione n oc h inte g rat ione n I Sverige har vi efter det senaste riksdagsvalet (2010) kommit att likna det övriga Europa mer än tidigare. Vi har för andra gången fått ett främlingsfientligt parti i riksdagen och dessutom i en potentiell vågmästarroll. Första gången det hände fick partiet (Ny demokrati) bara en kortvarig sejour i Sveriges parlament. Det var för dåligt organiserat, spontant tillkommet och till en början knappast särskilt tydligt i sin främlingsfientlighet. Dessa svagheter gjorde partiet till ett lätt byte för de bättre tränade partierna och det havererade genom en kombination av retorisk oskicklighet och för dåliga kunskaper i den parlamentariska politikens många fallgropar. Sverigedemokraterna förefaller bättre organiserade och tycks ha en klarare vision av vad de vill åstadkomma, dock har de den svagheten att hela deras politik endast bygger på en fråga, nämligen främlingsfientligheten. Det kommer i det långa loppet inte att räcka för att skapa politisk trovärdighet över hela det politiska fältet som rymmer allt från dagisproblem och deras organisation till pensionssystemets labyrintiska och svårbegripliga konstruktion. Vad detta kan medföra för den svenska immigrationsoch integrationspolitiken är likväl svårt, för att inte säga omöjligt, att uttala sig om. Klart är emellertid att Sverigedemokraternas samlade kraft i kommuner, landsting och riksdag nödvändigtvis kommer att få en betydelse. Med tanke på att det i svensk integrationspolitik finns en rad problem och latenta motsägelser är det inte nödvändigtvis till skada med en genomgripande diskussion om integrationens mål och medel. Förutsättningen för att en sådan diskussion skall bli fruktbar är dock att den rena främlingsfientlighet som uttrycks av Sverigedemokraterna, och deras broderpartier runt om i Europa, inte får något inflytande över debattens fundamentala frågeställningar eller tillåts sätta diskussionens agenda. Det är idag viktigare än någonsin att problemformuleringsprivilegiet förblir i humana och anständiga händer.

Perspektivet internationell migration och etniska relationer Internationell migration The migratory movement is at once perpetual, partial and universal. It never ceases, it affects every people … at a given moment it sets in motion only a small number of each popu14

Med kluven tunga.indd 14

2011-07-15 07.52

1. Nat ionalstate n, de t mult ikult ure l la samhäl le t oc h de t … lation … in fact there is never a moment of immobility for any people, because no migration remains isolated.4 Detta skrev historikern och migrationsforskaren Eugene Kulischer efter andra världskrigets slut. Trots att enbart lite mer än fyra decennier hade förflutit av 1900-talet hade all slags internationell migration såsom vi känner den idag redan hunnit inträffa: folkomflyttningar, frivillig såväl som tvångsvis, etnisk rensning, flyktingrörelser, arbetskraftsvandringar etc. ”Internationell migration och etniska relationer” (IMER) är ett nytt och ur teoretisk synpunkt tämligen oprövat undervisnings- och forskningsområde. Begreppet är brett och svårt att avgränsa och består av två grund pelare, internationell migration och etniska relationer, som var för sig utgör egna teoretiska problemområden.5 Hittills har beskrivningar av vad ämnesområdet utgör i bästa fall varit forskningsöversikter över publikationer och forskningsprojekt som på något sätt berör vad forskningsområdet som sådant kan tänkas utgöra. Något koherent, samlat och tydliggörande grepp har forskningen ännu inte kunnat ta. En intellektuell inventering av akronymen IMER:s båda hörnpelare är därför nödvändig för att i ett inledningsskede försöka närma sig kunskapsfältet internationell migration och etniska relationer. Den internationella migrationen tenderar att öka och bli alltmer global till sin karaktär. Denna utveckling bryts samtidigt mot en annan utveckling som går mot att inga stater numera tillåter en oreglerad invandring av flyktingar eller andra immigrantkategorier. Förbi är den tid då det ännu fanns glest befolkade världsdelar eller kolonisationsområden som kunde ta emot människor, som av olika skäl befann sig på vandring, och erbjuda dem en ny start. Med facit i hand och vid övergången till ett nytt millennium kan vi konstatera att den internationella migrationen är komplex, mångfacetterad och berör allt fler människor. Varje tid har sina orsaker till migration. Vår tid präglas av övergången från ett internationellt system till ett annat. Den bipolära världens upphörande och dess effekter på den internationella migrationen kan exemplifie4 Eugene M. Kulischer, Europe on the Move. War and Population Changes 1917–1947, New York, 1948. 5 Stephen Castles & J. Mark Miller, The Age of Migration. International Population Movements in the Modern World, London, 1998, s. 18 ff. (Boken finns i senare upplagor; här är det emeller tid upplagan från 1998 som använts.)

Med kluven tunga.indd 15

2011-07-15 07.52

Me d kluve n t ung a – Europ a, mig rat ione n oc h inte g rat ione n ras med en ny typ av migrationsrörelse som följde på Sovjetunionens fall. I kölvattnet på omfattande politiska, ekonomiska och sociala förändring fick världen se en ny typ av migrationsrörelse. Miljontals människor lämnade på några få år det liberaliserade f.d. sovjetiska intresseområdet för att utvandra till Tyskland och till Israel. Det anmärkningsvärda med denna migrationsrörelse är att ättlingar till förfäder som utvandrat för flera hundra år sedan återvände till sina ”moderländer” för att där skapa en ny framtid för sig och de sina.6 Denna migrationsprocess måste förstås utifrån de band som historiskt växt fram mellan människor i förskingringen och den mytiska nationen – mellan diasporan och moderlandet. Förändringar i mellanstatliga relationer – i det internationella systemet – är således en viktig faktor som kan förklara migrationsrörelsers uppkomst och utveckling.7 Behovet av kunskap om fenomenet migration och dess samhälleliga effekter har medfört att statsmakterna satsar resurser på forskning och utbildning inom området. Nationellt såväl som internationellt är det angeläget att skapa såväl mental som fysisk beredskap för att möta framtida migrationsvågor. Prognoser eller förutsägelser om dessa är emellertid hart när omöjliga att göra; ändå måste vi på något sätt förbereda oss inför den närmaste framtiden. Internationell migration uppstår inte bara som en följd av mera förutsägbara och strukturella faktorer som befolkningsutveckling, förändringar inom arbetsmarknader eller ekonomiska förhållanden. Mindre förutsägbara är faktorer som politiska omvälvningar, etniska konflikter, förtryck och krig, miljökatastrofer och hungersnöd. Dessa kan var för sig och tillsammans orsaka snabba och dramatiska förändringar som skapar nya och oväntade migrationsvågor. Endast tre procent av världens totala befolkning befinner sig utanför den egna statsgränsen. Relativt sett borde detta vara en försumbar procentsats. En försvårande omständighet är emellertid att människor inte sällan rör sig 6 Se Rogers Brubakers diskussion om förhållandet mellan moderland, värdland och minoritet i ”National Minorities, Nationalizing States, and External National Homelands in the New Europe”, i Daedalus. Journal of the American Academy of Arts and Sciences, våren, 1995. 7 Ännu i början av 1980-talet var inte internationell migration någon prioriterad angelägenhet hos regeringarna i Västeuropa. Vid ett G7-möte mellan världens ledande stater 1991 utsågs emellertid migrationen till ett högprioriterat område – det blev ”storpolitik”. Kommunikén var tveeggad då man såg den internationella migrationen både som en möjlighet och som ett hot. Intressant är emellertid att uttalandet kom i samband med kalla krigets slut och i övergången från en världsordning till en annan – i decennieskiftet mellan 1980- och 90-tal.

Med kluven tunga.indd 16

2011-07-15 07.52

1. Nat ionalstate n, de t mult ikult ure l la samhäl le t oc h de t … i grupper. Tidsaspekten i kombination med koncentrationen av mängden människor i rörelse snarare än volymen i sig är avgörande för hur vi uppfattar och hanterar flykting- och migrationsströmmar. Samtidigheten i tid och rörelse blir med andra ord en faktor av betydelse. Ingen kan med säkerhet uppge den exakta summan av hur många människor som befinner sig utanför sitt hemland. Migration och statistik har visat sig vara en notoriskt osäker kombination. Enlig en rapport från den globala kommissionen om internationell migration fanns det 2005 nästan 200 miljoner internationella migranter – människor som bott utanför sitt hemland i mer än ett år. Det motsvarade då alltså tre procent av jordens befolkning. Men antalet ökar snabbt. 1970 var denna grupp bara 82 miljoner. Nästan hälften av migranterna var kvinnor och andelen kvinnor som rör sig över gränserna har ökat med åren. Internationellt sett är flyktingar dock en minoritet av dem som flyttar över politiska gränser, omkring 10 procent. De människor som flyttat på grund av konflikter, och som inte kan definieras som flyktingar i strikt mening, har också stigit från 24,4 år 2006 till 26 miljoner 2007. Alla siffror angående migration är emellertid bedrägliga i den meningen att vad som är flyktingar är ytterst svårt att definitivt fastställa. Dagens internationella konflikter har ändrat karaktär – fler inbördeskrig och färre mellanstatliga konflikter – vilket resulterat i en ökning av antalet människor som är flyktingar i eget land. Internationell migration är således ett komplext fenomen med så många olika typer av förklaringsgrunder – politiska, ekonomiska, sociala och kulturella – att varje försök till kategorisering tenderar att förenkla och reducera problemet som sådant. Icke desto mindre måste en sådan göras för att öka möjligheten till intellektuell klarhet och analys. En orsaksrelaterad övergripande uppdelning mellan olika typer av migranter kan förmodligen göras mellan dem som emigrerar av politiska skäl och dem som gör det av ekonomiska orsaker. Man kan säkerligen till denna distinktion foga även en skillnad mellan dem som flyttar eller flyr på grund av tvång och dem som gör det av fri vilja och efter egna beslut. Sammantaget kan vi då se fyra renodlade kategorier.8 Den första kate gorin fångar vad som skulle kunna kallas arbetskraftsvandringar som i första hand är ekonomiskt och frivilligt motiverade. En andra kategori täcker in en migration som är politiskt motiverad men frivillig till sin ka8 Sarah Collinson, Europe and International Migration, London, 1993, s. 2–3.

Med kluven tunga.indd 17

2011-07-15 07.52

Me d kluve n t ung a – Europ a, mig rat ione n oc h inte g rat ione n raktär, exemplifierad med den judiska invandringen från det f.d. sovjetblocket till Israel. En tredje förknippar vi med politisk förföljelse och tvång; här räknar vi in de klassiska flyktingströmmarna. I en avslutande kategori fogas i första hand människor som av ekonomiska skäl tvingas fly undan hungersnöd och miljöförstöring. Dessa kategorier gör inte anspråk på att vara heltäckande utan överlappar inte sällan i det enskilda fallet – exempelvis sker mycket arbetskraftsvandring inte i ett politiskt vakuum. Dock, i mera grova termer tjänar kategorierna syftet att ringa in de orsaker och motiv som driver fram den internationella migrationen.

Etniska och nationella relationer Nationalitet och etnicitet har blivit nyckelbegrepp för att förstå en alltmer komplicerad och problemfylld samtid. Tidigare under vårt århundrade ansåg många samhällsvetare att etnicitet och nationalism skulle minska i betydelse för att i takt med moderniseringsprocessen så småningom försvinna helt. Tvärtom mot denna prediktion har emellertid utvecklingen globalt såväl som regionalt och lokalt visat vikten av mer kunskap kring etnicitetens respektive nationalismens avgörande betydelse för det moderna samhällets utveckling. Det andra bärande elementet i akronymen IMER är etniska relationer, som i sin tur kan spaltas upp i ett antal bestämningar med etnisk som förled. ”Etniska grupper”, ”etniska konflikter” och ”etnisk identitet” är vanligt förekommande ord i dagens politiska debatt. Inte sällan används nation eller nationalitet synonymt med etnicitet, vilket gör begreppen vaga och skiftande. Begreppet ”etnisk rensning” har t.ex. blivit ett modeord i den internationella journalistiken. Tesen att merparten av allt konfliktbeteende som inträffat efter kalla kriget följer enbart etniska linjer håller inte och försvårar en mera balanserad och omfattande analys. Förslagsvis spelar också faktorer som klass, religion och historia en roll i vad vi i dagligt tal refererar till som etniska konflikter. En annan aspekt och utbytbart mot etniska relationer är begreppet kulturmöten som kan sägas ha uppstått i kölvattnet på den internationella migrationen.9 För Europas (framför allt Västeuropas) del har efterkrigs 9 Begreppet kulturmöten förknippas i första hand med ämnesområdet etnologi. Se exempel vis Billy Ehn, Jonas Frykman & Orvar Löfgren, Försvenskningen av Sverige. Det nationellas förvandlingar, Stockholm, 1993.

Med kluven tunga.indd 18

2011-07-15 07.52

1. Nat ionalstate n, de t mult ikult ure l la samhäl le t oc h de t … tiden inneburit att denna del av världen tagit emot människor i en om fattning som aldrig tidigare skådats. Stora invandrarkategorier, arbets krafts in vandring, flyktingar och invandrare från kolonier till de forna kolonialmakterna har på ett avgörande sätt förändrat Europas nationella och etniska sammansättning. Ett flertal av dessa länder ser sig emellertid fortfarande som etniskt homogena med medborgare rotade i generationer, som i stort sett talar samma språk och bekänner sig till samma religion. I realiteten har dessa nationalstater ändrat karaktär, begåvats med nya språk, religioner och kulturer, som allt eftersom kräver mera plats och uppmärksamhet. Det ofta problematiska och ibland även misslyckade mötet mellan den statsbärande etniska gruppen, dvs. majoriteten, och en mångfacetterad etnisk minoritet har inneburit att högerpopulistiska partier kunnat vinna stöd bland väljarna. I vissa empiriska fall kan det således vara mera adekvat att tala om etniska konflikter än kulturmöten. Ur historisk synpunkt är nationalism ett förhållandevis sentida fenomen. Den moderna tolkningen av nationsbegreppet kan inte användas på medeltidens feodala stater. Vid konciliet i Konstanz 1414–18 tillhörde exempelvis både Sverige och Polen den tyska nationen. Här definierades staten av furs tens person och av furstehusets traditionella förhållande till den politiska makten.10 En av nationalismforskningens tidiga och mest tongivande gestalter Hans Kohn menar att först i samband med den franska revolutionen kan vi tala om en likhet med ordets nuvarande betydelse. Nationalstaten eller principen om ”ett folk – en stat” blev den bärande idén när de internationella systemen byggdes upp under 1800- och 1900-talen. Principen om nationalstaten skulle få två konsekvenser: För det första hade den en uppsplittrande effekt på s.k. multinationella stater som det habsburgska väldet där nationella minoriteter, som slovaker och tjecker, strävade efter sina egna nationalstater. För det andra kunde nationalstatsprincipen ha en enande effekt i de fall nationen var delad i flera olika stater, som Tyskland och Italien. Det visade sig emellertid att de nyskapade staterna, där principen om nationellt självbestämmande hade varit ett argument, inte var nationellt homogena utan fortfarande innehöll motsättningar mellan olika folkgrupper. Fram till och med andra världskriget användes det förenklande och i många sammanhang förklenande begreppet nationalkaraktärer när det re10 Uffe Østergaard, ”Deutschland über alles?”, i Den jyske Historiker, nr 43–44, 1988.

Med kluven tunga.indd 19

2011-07-15 07.52

Me d kluve n t ung a – Europ a, mig rat ione n oc h inte g rat ione n fererades till olika folkgrupper och folkslag. Denna terminologi har idag bytts ut mot det mera varierade nationell och etnisk identitet som inte sällan används som varandras synonymer. Begreppsförvirringen kan till dels tillskrivas den dominerande roll som den amerikanska nationalitetsforskningen haft efter andra världskriget. USA är ett klassiskt invandrarland där majoriteten är medveten om sitt ursprung, och där dominerar uppfattningen att nationell identitet är en underordnad variant av etnicitet. Den intressanta skillnaden i förhållande till Europa ligger i att i de europeiska länderna har staten i väldigt hög grad varit avgörande för uppkomsten av nationella identiteter. Vad gäller de nordiska länderna överlappar begreppen stat, samhälle och nation varandra så att man i någon mening har kunnat tala om homogena nationalstater.11 Den temporala såväl som den rumsliga kontexten påverkar med andra ord hur vi uppfattar, förstår och förklarar begrepp som nationer och etniska grupper. Ännu mera varierad blir terminologin när vi närmar oss olika vetenskaper. Statsvetare och historiker har företrädesvis diskuterat nationer och nationaliteter utifrån en politisk kontext medan moderna antropologer och sociologer har vidgat sina ramar bort från stammar och klaner för att tillsammans med etnologer granska de moderna västerländska invandrarsamhällena.12 Till begreppsförvirringen bidrar också att den anglosaxiska samhällsdebatten i allmänhet inte skiljer mellan state och nation. Även i vardagligt tal upprätthålls inte skillnaden i terminologin knuten till ”folket”, nationen eller staten som man är medborgare i. Att vara svensk medborgare innebär, enligt vår definition av begreppen, t.ex. inte nödvändigtvis att man har en svensk etnisk härkomst. Begreppsligt är distinktionen mellan nationalism och etnicitet inte så svår att dra. En nationalistisk ideologi är en etnisk ideologi som kräver en stat å en etnisk grupps vägnar. Detta kan ske i det ögonblick en etnisk grupp upplever sin ställning som hotad i något viktigt avseende, dvs. det sker en politisering av den kombination av olika kulturfaktorer som bildar basen

11 Björn Hettne, Sverker Sörlin & Uffe Østergaard, Den globala nationalismen, Stockholm, 1999, s. 77 och 78. Författarna kategoriserar förhållandet mellan etnisk och nationell identitet på s. 77 och 78. 12 Sven Tägil, Den problematiska etniciteten. Nationalism, migration och samhällsomvandling, Lund, 1993, s. 8 ff.

Med kluven tunga.indd 20

2011-07-15 07.52

1. Nat ionalstate n, de t mult ikult ure l la samhäl le t oc h de t … för den etniska identiteten såsom språk, religion, seder, bruk, symboler och historia. I den mån en etnisk grupp har ambitionen att bilda en stat på ett givet territorium brukar man tala om en nationalitet. Om denna ambition realiseras blir resultatet att etnicitet, nationalitet och stat sammanfaller. I praktiken överlappar dessa tre begrepp varandra bara delvis och därigenom uppstår spänningar eller motsägelser dem emellan.

Stats- och nationsbyggande Begreppet stat är till skillnad mot nationalitet och etnicitet ett folkrättsligt juridiskt begrepp. Staten får sin legitimitet hos den egna befolkningen och hos andra stater. Detta förutsätter t.ex. ett väl definierat territorium som kan kontrolleras av statsmakten eller statsapparaten. Sociologen Max Weber såg stat och nation som skilda kategorier men menade att dessa står i ett beroendeförhållande till varandra, där statens överlevnadsförmåga stärks av nationell solidaritet. I sin tur säkrar nationen sin kulturella identitet under statens beskydd.13 Skillnaden mellan stat och etnicitet respektive nationalitet är att det förstnämnda kan som juridisk konstruktion plötsligt upphöra medan psykologiskt kulturella fenomen som etnicitet och nationalitet kräver fysisk eller kulturell utplåning. Staten kan emellertid leva kvar som en idé hos befolkningen. Under Polens delning som varade i mer än ett sekel fanns drömmen om en gemensam stat kvar hos det polska folket. Palestinier och kurder är bara några exempel på folkslag som ännu inte haft en egen stat men som drömmer om ett fritt och självständigt hemland.14 Etniska relationer är således ett problemfält med många beröringspunkter. Endast några få har lyfts fram här.15 En för sammanhanget viktig infallsvinkel återstår emellertid att betona, nämligen nation-building. Beteckningen blir på svenska nations- eller statsbyggande – en historisk process som är den politiska motsvarigheten till den industriella utvecklingen. I verket The Formation of National States in Western Europe från 1975 behandlar Charles Tilly de västeuropeiska statsbildningarnas historiska ut-

13 Hettne, Sörlin & Østergaard, s. 119. 14 Björn Hettne, Etniska konflikter och internationella relationer, Stockholm, 1987, s. 27. 15 I det omedelbara sammanhanget betonas inte angelägna kategorier som klass, kön eller ras.

Med kluven tunga.indd 21

2011-07-15 07.52

Me d kluve n t ung a – Europ a, mig rat ione n oc h inte g rat ione n veckling från 1500-talet och framåt. Som historiker och sociolog lyfter Tilly i sitt banbrytande verk fram såväl det unika som det generella i den europeiska historien.16 Studiet av nationsbyggandet – dvs. skapandet av politisk sammanhållning och nationell identitet – över ett längre tidsspann i en västeuropeisk kontext har också gjorts av Reinhard Bendix som visar på hur den moderna nationalstaten strävar efter en kulturell homogenisering som skär tvärs igenom tidigare dominerande gemenskaper.17 Poängen i det här sammanhanget är att både Tilly och Bendix fokuserar på historiska, processuella och strukturella studier av det europeiska samhället, såväl institutioner och organisationsformer, som kultur och gemenskap.18 Dessa iakttagelser och resultat är intressanta i förhållande till den distinktion som gjordes ovan, nämligen att det finns en skillnad i erfarenhet mellan USA och Europa vad gäller synen på nationalitet och etnicitet.19 Det makrosociologiska perspektivet på staten och statsbyggandet kan öka vår förståelse för det generella och det unika i den europeiska stats- och nationsbyggnadsprocessen. Speciellt intressant i ett längre tidsperspektiv är om man kan finna fasta kopplingar mellan värderingar och attityder å ena sidan – förslagsvis kan etniska och religiösa värden ses som stabila och trögrörliga – och strukturella fenomen å den andra. En sådan ansats kan peka på ”tröghetens, invariablernas betydelse, det som skapar djupstrukturer i historien”.20 Givet dagens situation med bl.a. en omfattande invandring blir den grundläggande frågan vilken roll den etnonationella faktorn har spelat och spelar i den västeuropeiska stats- och nationsbyggnadsprocessen, även om den nations-byggande aspekten idag kan sägas vara mindre uttalad än den nations-bevarande, i varje fall sett ur ett västeuropeiskt perspektiv.

16 Charles Tilly (red.), The Formation of National States in Western Europe, Princeton NJ, 1975. 17 Reinhard Bendix, Nation-Building and Citizenship. Studies of our Changing Social Order, New York, 1964. 18 Ulf Drugge & Mats Johansson (red.), Historisk sociologi, Lund, 1997. 19 Rune Johansson, ”Nationer och nationalism. Teoretiska och empiriska aspekter”, i Sven Tägil (red.), Den problematiska etniciteten. Nationalism, migration och samhällsomvandling, Lund, 1993. 20 Birgitta Odén, ”Stabila och föränderliga värden”, i Stat, nation, konflikt. En festskrift till ägnad Sven Tägil, Höganäs, 1996.

Med kluven tunga.indd 22

2011-07-15 07.52

1. Nat ionalstate n, de t mult ikult ure l la samhäl le t oc h de t …

Det samlade kunskapsfältet internationell migration och etniska relationer Forskningsområdena Internationell migration respektive etniska relationer (IMER)21 spänner således var för sig över väldigt vidsträckta teoretiska och metodiska kunskapsfält som berör såväl samhällsvetenskapliga och human istiska ämnen som andra discipliner. Och det råder heller ingen tvekan om samhällets stora behov av utbildning och forskning inom respektive område. Genom att koppla samman två områden som inte nödvändigtvis logiskt hänger samman uppnås en insnävning mot ett centralt perspektiv och kärnområde. En möjlig utgångspunkt för precisering av IMER-perspektivet kan vara att göra en negativ definition, dvs. en betoning på vad området inte är. I så motto rör sig perspektivet vare sig om internationell migration eller etniska relationer, utan dynamiken i akronymen IMER ligger i interaktionen mellan de båda begreppen. Stephen Castles och Mark J. Miller gör i sin bok The Age of Migration ett försök att koppla samman, strukturera, och se sambanden mellan de båda perspektiven såväl teoretiskt som empiriskt. De summerar sin teorigenomgång av IMER-perspektivet med följande iakttagelser: För det första konstaterar författarna den internationella migrationens globaliserande verkan och dess betydelse för såväl nationella som internationella relationer. För det andra fokuseras invandringens effekter på det enskilda samhället eller nationalstaten och formeringen av etniska minoriteter. Ett tredje problemkomplex berör etnisk identifikation, dvs. ett aktivt medvetandegörande av den etniska identiteten. Konflikt kan uppstå när en identitet politiseras. Detta berör majoritetssamhället när det ställs inför problemet att integrera en minoritet. För det fjärde lyfter författarna fram den internationella migrationens ökade betydelse under efterkrigstiden och dess effekter på nationalstaten. Detta berör medborgarskap och synen på nationalstaten som sådan.22 En generell teori som förklarar fenomen relaterade till IMER-perspek tivet finns varken hos Castles och Miller eller någon annan. Något annat är 21 Traditionellt har dessa forskningsfält varit separata och fristående. Sedan ett par decennier har emellertid forskningen i växande grad kommit att knyta samman dem till ett samman hängande område. 22 Castles & Miller, s. 46.

Med kluven tunga.indd 23

2011-07-15 07.52

Me d kluve n t ung a – Europ a, mig rat ione n oc h inte g rat ione n naturligtvis inte heller att vänta, eftersom begreppet i första hand måste ses som ett utomvetenskapligt begrepp. Ett perspektiv som anlägger ett migrationsperspektiv – och ett därmed sammanhängande etniskt perspektiv på alla samhällsområden och alla mänskliga relationer – måste med nödvändighet beröra många discipliner. Bristen på sammanhängande teorier och generaliserbara resultat vägs emellertid upp av forskningsområdets stora aktualitet, gränsöverskridande karaktär och mångdisciplinära funktion. Statsvetaren Tomas Hammar har för svenskt vidkommande gjort en översikt: Om IMER under 30 år. Han säger: Ekonomer, antropologer, statsvetare, historiker eller sociolingvister kan var för sig se IMER-området som ett nytt fält inom vilket de kan applicera sitt ämnes teorier på ett nytt material och med nya frågeställningar. Men för att kunna förklara de processer som framkallar internationell migration och de integrationsprocesser som denna migration i sin tur ger upphov till bl.a. i form av nya etniska relationer, fordras det – inte alltid av varje forskare – men av forskarsamhället som helhet en mångvetenskaplig samverkan utan avkall på vetenskaplig kvalitet.23 Undersökningsfältet arbetar således med ett vitt spektrum av teorier, metoder och materialtyper. Det kan dock hävdas att vissa teoretiska element inom IMER är intressantare än andra. Ur ett historiskt perspektiv förknippar vi migrationsforskningen i Sverige i första hand med utvandring och emigranter. Men i ett samtidsperspektiv har tyngdpunkten vad gäller den svenska IMER-forskningen legat på invandrings- och invandrarforskning, i huvudsak styrd av statsmakternas behov av kunskapsunderlag för politiska beslut. Härvidlag skiljer Sverige sig åt från Norge och Finland, där emigrationsfrågor och globala frågor dominerat forskningen. Det är framförallt två nyckelbegrepp som tycks utkristallisera sig i det svenska såväl som i det västeuropeiska perspektivet, nämligen migration och integration. Konstellationen är en variant på IMER men antyder en betydligt större närhet i tid och rum än abstraktionen IMER, dvs. migrationen och dess effekter ses i första hand i rumslig bemärkelse – som en natio23 Tomas Hammar, Om IMER under 30 år. En översikt av svensk forskning om internationell migration och etniska relationer, Stockholm, 1994, s. 8–9.

Med kluven tunga.indd 24

2011-07-15 07.52

1. Nat ionalstate n, de t mult ikult ure l la samhäl le t oc h de t … nell eller statlig angelägenhet. Den temporala aspekten är en annan viktig variabel som måste till för att förstå vår förändrade syn på olika typer av folkomflyttningar. Sambandet mellan migration och integration beskriver med en sådan utgångspunkt i första hand en utveckling över tid. Med en sådan ansats innefattar migrationsperioden i ett västeuropeiskt perspektiv arbetskrafts- och flyktinginvandring samt postkolonial invandring, och varar från krigets slut till några år in på 1970-talet. De yttre ramarna bestämdes av det västeuropeiska välfärdsbyggets behov av invandrad arbetskraft och av ett kallt krig med politiska flyktingar som lämnade öst för väst. Denna period kännetecknas av kortsiktigt tänkande; migrationen och dess sociala, ekonomiska, och politiska effekter problematiserades inte, i varje fall inte i Sverige. 1970-talet inledde en epok där det politiska samtalet alltmer kom att kretsa kring frågor relaterade till den snabba tillväxten av den invandrade befolkningen. Långsiktig planering avlöste ett laissez faire-tänkande baserat på en icke ifrågasatt föreställning om ett slags ”naturlig assimilationspro cess”.24 Naturligtvis fanns under detta skede i Västeuropa skilda erfarenheter av immigrationen och dess sociala, ekonomiska, kulturella och politiska effekter på nationalstaten. Erfarenheterna från den postkoloniala invandringen till Holland skiljer sig t.ex. i många avseenden från den svenska arbetskraftsinvandringen. Men övergripande inträffade en period av reglering, kontroll och reformarbete. I huvudsak har invandringen sedan 1972 bestått av en ständigt ökande flyktinginvandring som till sin karaktär har blivit alltmer utomeuropeisk. I och med övergången till 1990-talet och i ljuset av genomgripande förändringar i det internationella samhället ställdes nya frågor. Till skillnad mot tidigare riktades nu intresset inte bara mot migrationens följder utan också mot dess orsaker, främjande och hindrande faktorer och interna dynamik. Begreppet globalisering kopplades till den internationella migrationen. Det talades om hur framtida större migrationsströmmar från syd till nord eller från öst till väst kunde kontrolleras och förutsägas. Sambandet mellan migration och integration blev med andra ord allt tydligare under 90-talet. Samtidigt var det uppenbart att forskningsfronten inom IMER fortfarande präglades av brandkårsutryckningar bestämda av

24 Ibid., s. 11.

Med kluven tunga.indd 25

2011-07-15 07.52

Me d kluve n t ung a – Europ a, mig rat ione n oc h inte g rat ione n statsmakternas behov av snabba kunskapsunderlag för att förstå en värld i ständig förändring. För svenskt vidkommande kan detta exemplifieras med att när flyktinginvandringen ökade under mitten av 80-talet blev flyktingpolitiken i hela dess vidd ett prioriterat område. IMER-perspektivet har på så sätt en ständigt närvarande samhällsrelevans. Men gentemot detta kan man hävda att en kunskapsutveckling som i första hand är instrumentell och av ad hoc-karaktär sker på bekostnad av långsiktiga och genomtänka satsningar. Vad som konstituerar IMER-perspektivet som ämnesområde sett ur strikt vetenskapsteoretisk synpunkt är således en öppen fråga. Ämnesområdet är inte, som vi redan konstaterat, en traditionell disciplin med egen teori och metod med typiska former av källmaterial. Kort sagt är det ett fruktbart perspektiv som söker sin vetenskapliga legitimitet utanför traditionellt definierade discipliner. För att åstadkomma en kvalitets- och värdestegring i forskningen krävs att ämnesområdet framgent lämnar stadiet av tillämpad forskning för att i större utsträckning satsa på grundforskning och försöka kombinera teorier från ett flertal områden och kompensera för påtagliga brister av olika slag. En sådan möjlighet vore att tydligare och djupare studera begreppsparet migration–integration. Hittills har begreppsparet inom forskningen i första hand setts som en kronologisk och faktisk beskrivning av en utveckling än som analytiska abstrakta kategorier. Inriktningen på IMER-forskningen är således mångfacetterad, fler-, mång- och tvärvetenskaplig och inte en gång för alla given. Det kan hävdas att det finns ett kärnområde, ett centralt kunskapsfält som primärt bestäms av det relationella förhållande som de två basområdena tillsammans utgör. Ett flertal fruktbara teman underordnade den övergripande akronymen IMER kan utvecklas, renodlas, bidra med nya infallsvinklar, skapa nya kunskapsfält och vara gränsöverskridande i mötet mellan olika discipliner. Men samtidigt kräver tematiseringar och samarbete över disciplingränserna ett sammanhållet och kraftfullt grepp för att å ena sidan överbrygga dessa och å den andra undvika ett mindre genomtänkt mångvetenskapligt tillvägagångssätt. I annat fall tappar IMER-perspektivet sitt raison d’être och forskningen kommer att löpa i traditionella banor och därmed missa möjligheten att finna nya samband och lösningar på gamla problem.

Med kluven tunga.indd 26

2011-07-15 07.52

Med kluven tunga – Europa, migrationen och integrationen ISBN 978-91-47-09690-9 © 2011 Författarna och Liber AB Förläggare: Peter Söderholm Redaktörer: Magdalena Tellenbach Uttman och Carina Blohmé Omslag och grafisk formgivning: Fredrik Elvander Sättning: LundaText AB Upplaga 1:1 Tryck: Sahara Printing, Egypten 2011

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01

Med kluven tunga.indd 2

2011-07-15 07.52

”Historia när den är som bäst”

Hans-Åke Persson Håkan Arvidsson

– Europa, migrationen och integrationen

Best.nr 47-09690-9

Tryck.nr 47-09690-9-00

Hans-Åke Persson Håkan Arvidsson