9789144109169

BYGGA HUS Illustrerad byggl채ra

Bengt Strandberg

Denna titel har tidigare givits ut av Byggenskap Förlag och utges från och med denna andra upplaga av Studentlitteratur AB.

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bok­utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 38735 ISBN 978-91-44-10916-9 Upplaga 2:1 © Författaren och Studentlitteratur 2014, 2015 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Redaktion: Anders Bodin och Stefan Lundström Fackgranskare: Leif Rydén, Magnus Nordberg, Göran Gunnarsson, Ingemar Samuelson, Ingemar Segerholm, Bijan Adl-Zarrabi och Markus Aerni Tekniska illustrationer: David Richloow Teckningar: Linnéa Hagbjörk Foto: Frida Ovland Grafisk form: Bokform Majbritt Hagdahl Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: David Richloow (ritning), Frida Ovland (foto) Printed by Dimograf, Poland 2015

Här och var i boken hittar du en qr-kod. Scanna koden för att komma till bokens och förlagets hemsida med aktiva länkar till instruktiva filmer.

INNEHÅLL 1 Introduktion

13

Fukt 14 Fukttillstånd 15 Fukt i luften 17 Hygroskopi 17 Fukttransport 17 Diffusion 18 Fuktkonvektion 18

Jordarter 68

Köldbryggor 26 Värmeisolering 26

Brandskydd 28 Verksamhetsklasser 29 Byggnadsklasser 30 Byggnadsdelar 30 Material 31 Brandcell 33 Ytterväggar 34 Brandskyddsdokumentation 35 Övrigt brandskydd 35

Friktionsjord 69 Kohesionsjord 69 Lera 70 Silt 70 Sand och grus 71 Morän 71

Grundläggningsmetoder 72 Grundsulor och grundplatta 72 Plintar (grävpålar) 73 Grundmur 74 Pålar 75 Stödpålar 76 Svävpålar 77 Kompensationsgrundläggning 78 Spontning 78

Ljud 36 Fakta om ljud 36 Ljuddämpning 38 Luftljudsisolering 39 Stegljudsisolering 40 Rumsakustik 41 Boverkets byggregler 42

4 Grunder och golvbjälklag

81

Fukt 82 Dagvatten 83 Dränering 84 Fuktskydd 85

Miljöaspekter 43 Energi 43 Byggmaterial 44

Värmeisolering 88 Lufttäthet 89 Markradon 89

Massa – värmelagring

47

2 Byggplatsen

51

Byggplatsen 52 53

Lod 55 Planering 56

Byggarbetsplatsen 58 Fuktsäkert byggande

63

Grundundersökning 64 Undersökningsmetoder 66 Geotekniskt utlåtande 67

Värmegenomgång 24

Markföroreningar

3 Grundläggning

59

Plintgrund 90 Platta på mark

92

Krypgrund 94 Uteluftsventilerad 94 Inneluftsventilerad 97

Källare 99

5 Stomsystem

103

Stomsystem 104 Träregelstomme 106 Bjälklag 106 Vertikalt bärverk 108

Förtillverkade träelement

Lättbetongväggar

161

Puts 161

Naturstensvägg 166 Stålregelväggar 169

Betong 113 Platsgjutet 113 Plattbärlag – skalväggar 114 Håldäck 116 TT-kassetter 117

Stål 119 Bjälklag 119 Vertikalt bärverk 120 Lättbyggnad 120

Murverk 122 Vertikalt bärverk 122 Bjälklag 122 Lättbetong 122

Stålregelvägg med infällda bärande stålpelare 169 Stålregelvägg – passivhus med träpanel 172 Stålregelvägg med ventilerad fasadputs 174 Stålregelvägg med dränerande fasadsystem 176 Sandwichelement med stålplåt 178

7 Yttertak

183

Takformer 184 Taklutning 185 Bärverk 186

6 Ytterväggar

125

Ytterväggens funktioner

126

Bärförmåga 126 Regnskydd 127 Värmeisolering 129 Vindskydd 131 Lufttäthet 132 Fuktskydd 132 Ljudisolering 136 Brandskydd 136 Utvändigt ytskikt 137 Rivning, återbruk 138 Återbruk 139 Återvinning 139 Vidareanvändning 140 Deponi 140

Fackverkstakstolar 186 Ramverkstakstolar 187 Uppstolpade tak 187 Balkar 188 Fackverksbalkar 191 Båg- och ramkonstruktioner 192

Tekniska bedömningar

193

Varma och kalla tak 193 Fuktskydd 194 Värmeisolering 196 Brandskydd 197 Takavvattning 198 Taksäkerhet 200

Typtak – konstruktioner

Träregelväggar 141 Träregelvägg med stående panel 142 Träregelvägg med liggande panel 144 Yttervägg med massivträ 145 Lågenergihus med träregelvägg 146 Kanalmur 148 Skalmur mot blockmur 151 Skalmur mot betongvägg 153 Skalmur mot regelstomme 155

158

Prefabricerad betongvägg 158

Lättklinkervägg 164 109

Bjälklag 109 Vertikalt bärverk 111

Tegelväggar

Betongväggar

148

202

Tegeltak 202 Tak med plan plåt, trätakstolar 205 Uppstolpat tak på betong­bjälklag – tätskiktsduk/tätskiktsmatta (papp) 207 Sedumtak 209 Industritak – isolerat plåttak 211 Terrasstak/omvända tak 214

8 Innerväggar

217

Innerväggar 218 Rumsbildning 218 Bärande förmåga 218 Ljud 219 Brand 219 Värmeisolering 220 Fukt 221 Underlag 222 Byggdelarnas brukstider 223

269 271

Brandklass 276 Ljudklass 278

232

Inbrottsklass 280 Material 281 Trädörrar 281 Ståldörrar 281 Glasfiberdörrar 281

Dörrblad 282

237

Fönstrets olika delar

238

Olika typer av fönster

239

Fönsterdörr 242

Fönstermått 243 244

Brandkrav 246 Ljudklass 247 Lufttäthet 248 Regntäthet 249 Hållfasthet 250 Kondens 251 Värmemotstånd 253 Beslagning 254 255

Glas 256 Värmeisolering 256 Solskydd 257 Säkerhetsglas 258 Utåtgående fönster av trä 261 Inåtgående fönster av trä 262 Fast fönster av trä 263 Glasparti av metall 264

Dörrens olika delar

Tillgänglighet 274

9 Fönster

Exempel på fönster

268

Innerdörrar 271 Ytterdörrar 273

Betong 232 Lättbetong 232 Lättklinker 233 Tegel 233 Massivträ 234

Glaspartier och glasfasader

Olika typer av dörrar

Klassindelning och fodringar

Träregelväggar 225 Stålregelväggar 228

Fodringar och klassindelningar

267

Dörrmått 270

Regelväggar 225 Massiva väggar

10 Dörrar

261

Trädörrar 282 Ståldörrar 284

Karm 285 Trädörrar 285 Ståldörrar 285

Tröskel 287 Trädörrar 288 Ståldörrar 290

Foder 293 Trädörrar 293 Ståldörrar 293

Beslagning 294 Gångjärn 294 Lås 294 Elektrisk låsning 296 Trycke och draghandtag 297 Dörrstängare 297 Automatisk dörröppnare 299

Glaspartier 300 Exempel på dörrar Lägenhetsdörr 302 Innerdörr – bostad 302 Innerdörr – kontor 303 Ståldörr 304 Glasparti av stål 304 Glasparti av trä 305

302

11 Trappor

307

Inledning 308 Terminologi/vokabulär 308 Trappformer 311 Raka trappor 311 Spiraltrappor 312 L-formade trappor 312 Öppen och tät trappa 312

Bärning 313 Vangstycken 313 Spindelpelare 313 Trappkupa 314

Måttförhållanden 315 Trapplan 318 Kontrastmarkeringar 320 Trappräcken 321 Ledstång 322 Ljud 323 Brand 324 Betongtrappa 325 Trätrappa 327 Ståltrappa 329

Sockeldetalj – träregelvägg 348 Sockeldetalj – skalmursvägg 350 Sockeldetalj – lättbetongvägg 352

Undertak

354

Mineralullsskivor 356 Gipsskivor 357 Träullsplattor 358 Träpanel 359 Plåt 360

Trösklar 362 Entrédörr 363 Lägenhetsdörr 364 Balkongdörr 365 Badrumsdörr 366

13 Kök och badrum

369

Vattenskador 370 Boverkets byggregler – BBR

371

Vattentäta skikt 371 Vattenavvisande skikt 372 Skadeförebyggande regler 372

Branschregler

373

Kakel och klinker 373 Plastmatta 373 Målning 373 Övriga ytskikt 373

Materialval för våtrum

374

Ståltrappa med betongsteg

330

12 Infästningar och möten

333

Skarvar – möten

334

Fönster i vägg

335

Kök och badrum – utformning

342

Vattensäkert kök

386

Epilog: Det som inte är

389

Fönster i träregelvägg 335 Fönster i skalmursvägg 337 Fönster i lättbetongvägg 340

Vägg blir tak Takfotsdetalj – träregelvägg 342 Takfotsdetalj – skalmursvägg 344 Takfotsdetalj – lättbetong/lätt­ klinkervägg 346

Vägg blir mark

348

Golvkonstruktioner 374 Väggkonstruktioner 375 Tätskikt 378 Ytskikt 379

380

Badrum 380 WC 383 Kök 383

Register 392

4 GRUNDER OCH GOLVBJÄLKLAG När man färdas genom det svenska jordbrukslandskapet kan man iaktta att de flesta gårdarna är placerade så i terrängen att de ligger lite högre än den omgivande marken. Det är ingen slumpmässig placering.

Byggena har föregåtts av noggranna val av den bästa platsen. Gärna en fast och stabil grund, helst i form av berg i dagen, men framför allt skulle marken luta från huset så att vatten leds bort. Vetskapen att fukt skadar en byggnad är inte ny.

Innehåll: Fukt 82

Plintgrund 90

Dagvatten 83

Platta på mark

Dränering

84

Krypgrund 94

92

Fuktskydd 85

Uteluftsventilerad 94

Värmeisolering 88

Inneluftsventilerad 97

Lufttäthet 89

Källare 99

Markradon 89

82

4 G runder och golvbj ä lklag

FUKT Fukt kan finnas som vatten, is eller vattenånga. Fukt i vätskefas kan man se, till exempel i form droppar. Fukt i ångfas går inte att se eftersom det är vattenmolekyler fördelade i luften.

För att ange hur fuktig luften är används ofta begreppet relativ fuktighet (RF), som mäts i procent, där absolut torr luft motsvarar 0 procent och vattenmättad luft 100 procent. Luften kan inte innehålla mer fukt än 100 procent. Däröver faller fukten ut i form av vattendroppar – kondensation.

Ju varmare det är, desto mer fukt kan luften innehålla. Inomhusluften är nästan alltid fuktigare än utomhusluften. Det beror på att den kommer utifrån och tillförs fukt genom de aktiviteter som pågår i byggnaden. Skillnaden mellan inom- och utomhusluftens fuktinnehåll kallas fukttillskottet och varierar beroende på fuktalstrande aktiviteter, som ökar fukttillskottet, och byggnadens ventilation, som minskar det. ”Byggnader ska utformas så att varken konstruktionen eller utrymmen i byggnaden kan skadas av fukt” (Boverkets byggregler BBR 6:53). Vattenånga, vatten i eller på mark samt byggfukt får alltså inte påverka byggnaden och dess funktion. Grundmurar, socklar och källar­ ytterväggar måste därför skyddas så att de inte tar upp vatten genom kapillärsugning eller genom att vatten som rinner ner i marken längs grundkonstruktionen sugs in i den. Grundkonstruktionen måste förses med ett utvändigt fuktskydd och ett dränerande skikt.

En uppvärmd och inredd källare är från fuktsynpunkt en känslig konstruktion. Källarytterväggen utsätts för fuktbelastning utifrån (i marknivå), från själva marken (från jorden) och inifrån huset.

Det är ur fuktsynpunkt alltid bra att värmeisolera en konstruktion utvändigt. Detta gäller även källarväggar och bottenbjälklag. Värmeisoleringen bör därför ligga under betongplattan och utanpå källar­väggen.

© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

F ukt

83

Dagvatten Att marken ska luta från ett hus är egentligen en självklarhet. Ändå är det inte alltid så. Men man måste se till att vattnet tas om hand och leds bort samt att marken dräneras närmast huset.

Regn- och smältvatten kring en grundkonstruktion måste kunna ledas bort så att inte olägenheter uppstår. I Boverkets byggregler (BBR 6:5321) står det: ”För att en byggnad inte ska kunna skadas av fukt ska marken invid denna ges en lutning för avrinning av dagvatten eller förses med anordningar för uppsamling och avledning av dagvattnet, såvida byggnaden inte är utformad för att klara vattentryck.”

Oberoende av hur en byggnad grundläggs måste marken intill en byggnad anläggas så att dagvattnet avleds från huset. Marken bör luta minst 1:20 inom 3 meter från huset, det vill säga marknivån ska vara 15 cm lägre tre meter från huset. Även om huset ligger i en sluttning ska marken planeras så att dagvattnet inte kan rinna mot huset. Om det inte går att lösa på annat sätt kan det vara nödvändigt att gräva ett avskärande dike ovanför huset.

Byggnader bör förses med en ordentlig sockel, särskilt om de har en fasadbeklädnad av trä, så att inte regn kan stänka upp på fasaden och orsaka fuktskador eller nedsmutsning. Sockelhöjden får dock inte komma i konflikt med kraven på tillgänglighet för personer med nedsatt rörelseförmåga, som ofta medför låg sockelhöjd vid tillgängliga entréer.

© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

84

4 G runder och golvbj ä lklag

Dränering Materialet under och intill huset ska vara både dränerande och kapillärbrytande för att säkra att smältvatten och ytvatten inte kan rinna mot väggen och ge vattentryck på väggen. Dräneringen samlar upp och avleder vattnet under markytan så att det inte uppstår översvämningar eller andra olägenheter.

Kring dräneringsröret fyller man med dränerande material. Detta material ska skyddas med fiberduk för att inte jord och annat finmaterial ska täppa igen dräneringsröret. Dräneringsrören måste ligga så djupt ner att inte huset står i vatten eller så att vatten kan sugas upp i grunden.

Därför ska dräneringsrörets högsta punkt ligga under grundsulornas underkant.

Det vanligaste materialet i kapillärbrytande skikt under en golvkonstruktion under mark är tvättat singel eller makadam. Ur miljösynpunkt är det senare att föredra eftersom naturgrus är en ändlig resurs.

Skiktets tjocklek bör vara minst 150 mm. Ett alternativ är lös lättklinker (leca­kulor) som är såväl kapillärbrytande som dränerande och värme­ isolerande.

© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

F ukt

85

Fuktskydd På äldre hus är källarväggarna ofta utförda av betong, antingen gjuten eller murad av betonghålsten. Fuktskyddet består oftast av en utvändig asfaltsstrykning, som hindrar vatten och fukt att tränga in i väggen, men samtidigt försvårar uttorkning av byggfukt. Ett sådant tätskikt blir förr eller senare otätt om huset sätter sig, vilket kan leda till fuktgenomslag och fuktfläckar på insidan av väggen.

Ett vanligt fuktskydd på källarväggar är ett luftspaltsbildande skikt, till exempel Platonmatta. Bulor i mattan skapar en luftspalt där fukt från väggen kan kondensera och rinna ner. I botten måste luftspalten vara

© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

86

4 G runder och golvbj ä lklag

öppen så att vatten kan rinna ut och ner till dräneringsröret. Detta medför dock att denna konstruktion inte tål högt vattentryck i marken.

Ett annat sätt är att värmeisolera källarväggens utsida antingen med en markskiva eller med en dränerande och värmeisolerande skiva, till exempel Pordrän.

Ytterligare en variant på fuktskydd är en kombination av tät luftspalts­ bildande utsida och markisolering. Med denna princip underlättas uttorkning av byggfukt om värmeisoleringen är av så kallad öppen typ. Det luftspaltsbildande fuktskyddet bör placeras utanför värme­ isoleringen.

© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

F ukt

87

Underliggande isolering, även under bärande delar, är en förutsättning för att ett betonggolv ska bli torrt. Det tar dock lång tid efter gjutningen att torka ut betongplattan innan golvbeläggning kan läggas på. Innan man lägger på golvbeläggningen måste golvet ha torkat tillräckligt. Hur mycket beror på de olika golvmaterialens krav och egenskaper. Ett bra riktvärde är att betonggolvet inte får ha högre relativ fuktighet än 85 procent när golvbeläggningen läggs på. För läggning av parkett eller andra trägolv på ett betongbjälklag får betonggolvets relativa fuktighet inte överstiga 60 procent om det inte täcks med en fuktspärr, exempelvis i form av en plastfolie.

© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

88

4 G runder och golvbj ä lklag

VÄRMEISOLERING Oavsett om man värmeisolerar under en platta på mark, i golvbjälklag, i en krypgrund eller utvändigt på en källarvägg ska isoleringen minska energiförbrukningen, skapa förutsättningarna för ett bra inomhusklimat och förhindra att fukt- och mögelproblem uppstår. Grundkonstruktionen måste kunna stå emot markens skiftningar i fukt och temperatur.

Dessutom ska den bära lasten av byggnaden och tåla eventuellt jordtryck under hela husets brukstid.

En utvändig obruten isolering är det mest effektiva sättet att bryta köldbryggor och fukttransportvägar. Om värmeisoleringen ligger utan­ för de bärande delarna hamnar dessa på den varma sidan, vilket gör att den relativa fuktigheten hålls låg och att risken för fukt- och mögel­ skador minskar.

Grundisoleringen är särskilt viktig eftersom det är där byggnaden står i direkt kontakt med marken. Vid grundläggning med platta på mark där det finns risk för tjällyftning ska hörnen säkras med markisolering utanför huset. Helst bör en randisolering läggas längs hela husets omkrets.

© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

L uftt ä thet

89

LUFTTÄTHET Otäta byggnadsdelar ger ökat energibehov för uppvärmningen och förorsakar drag. Detta gäller även för golvbjälklag, men blir då särskilt betydelsefullt för att även begränsa inträngningen av markradon (se nedan).

Markradon Naturligt förekommande radon kan utgöra en hälsorisk i otillräckligt tätade eller otillräckligt vädrade byggnader. Radon finns i större eller mindre mängder i alla byggnader. Radonhalten bestäms av bygg­ materialen, radonavgången från marken, hur mycket lägre lufttrycket är inomhus än i markluften samt husets otätheter mot marken. Radon från marken kan ge höga radonhalter inomhus.

Risken för markradon i inneluften varierar med typ av grundläggning. För att undvika att markradon tränger in i byggnaden måste en källaryttervägg vara lufttät. Detta är särskilt viktigt om väggen består av murade lättklinkerblock (lecablock). En sådan vägg bör putsas både invändigt och utvändigt för att bli tät.

© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

90

4 G runder och golvbj ä lklag

PLINTGRUND

Stående träpanel

Bjälklag

Spikläkt Snedsågad för vattenavrinning

Syllisolering (fuktspärr) Förankring i form av plattstål eller byggbeslag

Bärlina av konstruktionsvirke, alt. limträ, som bär upp bjälklaget och överför lasten till plinten Plint av betong Mark

SKALA 1:10

© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

P lintgrund

91

Bärning

Plintarna överför laster från byggnaden punktvis till undergrunden. De kan stå direkt på berg eller på grundplattor.

Bjälklaget läggs på bärlinor eller grundbalkar, vilka i sin tur är upplagda på plintarna.

Material

Plintar av platsgjuten armerad betong. Bärlinorna utförs av konstruktionsvirke. Grundbalkarna kan också vara av konstruktionsvirke eller limträbalkar eller prefabricerade betongbalkar.

Dagvatten ska hindras att rinna in under huset. Marken i en öppen plintgrund bör därför ligga på högre nivå än omgivande mark. Lufttemperatur och fuktförhållanden i en öppen plintgrund blir ungefär desamma som uteluftens.

Bjälklaget utsätts därför inte för någon speciell fuktpåverkan. Om en öppen plintgrund byggs in minskar luftomsättningen med risk för påväxt av mögel.

Fuktskydd

Värmeisolering

Bjälklaget ingår i byggnadens klimatskal och måste uppfylla samma krav som för övriga delar avseende värmeisoleringen och lufttäthet.

Radonskydd

Med plintgrundens öppna konstruktion ventileras eventuell markradon bort.

© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

92

4 G runder och golvbj ä lklag

PLATTA PÅ MARK Vindtät värmeisolering Värmeisolering

Fasadtegel Luftspalt för avledning av fukt Dräneringsöppningar i var tredje stötfog

Ångspärr (plastfolie) Värmeisolering Invändigt ytskikt Syll av konstruktionsvirke Syllisolering Golvbeläggning Ev. fuktspärr

Membranskikt av butylgummiduk som fuktspärr och som glidskikt för teglet Prefabricerad sockel av cellplast med ytskikt av betong Marken ska luta från huset

Betongplatta

Dräneringsrör som leder bort vatten från grunden

Dränerande och kapillärbrytande skikt

Värmeisolering i tre skikt med förskjutna skarvar SKALA 1:10

© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

P latta på mark

93

Platta på mark kan användas i alla typer av mark.

Bärning

Platta på mark består av en platta och förstyvande balkar under bärande väggar. Plattorna och balkarna vilar direkt på undergrunden.

Material

Plattan görs av platsgjuten armerad betong.

Jordtryck

Jordtryck mot en grundkonstruktion tas i de flesta fall upp av grundkonstruktionen.

Utvändigt fuktskydd Dräneringsledning och dagvattenledning läggs utanför grundplattan.

Marken bör luta minst 1:20 inom tre meter från byggnaden.

Invändigt fuktskydd Efter gjutningen finns stora mängder byggfukt i betongplattan. Fukt kan sedan tillföras plattan genom kapillärsugning och genom fuktdiffusion från marken. Ett minst 150 mm tjockt skikt av makadam under isoleringen ger normalt tillräcklig kapillärbrytning. Värmeisoleringen under betongplattan är också kapillärbrytande. De kapillärbrytande skikten ska även finnas under kantbalkar och förstyvningar.

Syllen i träregelväggen ska skyddas med en fuktspärr mellan syllen och betongplattan.

Värmeisolering

Värmeisoleringen placeras längs kanterna och under betongplattan, som då hålls varm och torr. Vanligast är cellplastisolering, typ EPS (se sidan 27). Relativt ångtät värmeisolering, som cellplast, medför långsammare uttorkning av byggfukt än hård mineralull, men skyddar samtidigt överliggande konstruktioner från ångtryck från den under­ liggande marken. Värmeisolering behövs under hela plattan, i de yttre delarna främst för energihushållning och komfort, i mitten av huset framför allt för att undvika fuktskador.

Lufttäthet

Betongplattan är en del av byggnadens omslutande tätande system. Anslutningar mot ytterväggar, fogar och genomföringar ska vara lufttäta.

Radonskydd

Grundläggning med platta på mark är gynnsam vad gäller radon, förutsatt att konstruktionen inklusive genomföringar utförs lufttät och sprickfri.

© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

94

4 G runder och golvbj ä lklag

KRYPGRUND Uteluftsventilerad

Syll av konstruktionsvirke Syllisolering (fuktspärr) Ventiler i grundmuren

Grundmur av betong- eller lättklinkerblock

Värmeisolering på bjälklagets undersida för att skydda mot kondens

Värmeisolering

Marken ska luta från huset Markplastfolie som avdunstningsskydd Dränerande material

Grundsula av betong fördelar lasten till undergrunden Dräneringsrör som leder bort vatten från grunden SKALA 1:10 © F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

K rypgrund

95

Uteluftsventilerad krypgrund är vanlig på gamla hus. Krypgrunden blev då relativt väl ventilerad och uppvärmd genom att murstockarna till eldstäderna gick ner i krypgrunden. I moderna hus är den en riskkonstruktion eftersom varm och fuktig utomhusluft sommartid kan kondensera när den kommer in i kryprummet.

Det mesta av värmeisoleringen finns i bjälklaget över krypgrunden.

Krypgrunden ventileras vanligen genom att uteluft får blåsa genom öppningar (ventiler) i grundmurarna på husets motstående sidor.

Den fria höjden i krypgrunden ska vara minst 50 cm för att den ska kunna inspekteras. Om utrymmet fungerar som kulvert för installationer ska den fria höjden vara 2,1 meter för att medge arbete med dessa installationer.

Bärning

Grunden byggs med grundmurar på längsgående sulor.

Antalet bärlinjer bestäms av husets bredd, men vanligt på mindre byggnader är en bärlinje längs var långfasad och en i mitten.

Material

Grundmurar av betong- eller lättklinkerblock. Grundsulor av armerad betong.

Markytan jämnas av så att den får fall ut mot grundmurarna.

Ett lager av minst 150 mm makadam bör läggas ut på marken. Inga trärester eller något organiskt material får lämnas kvar under byggnaden, eftersom de kan börja ruttna och ge upphov till dålig lukt.

En plastfolie (markplastfilm) läggs ut som ett avdunstningsskydd.

Jordtryck

Jordtrycket mot yttergrundmurarna är normalt inget problem eftersom höjden är liten.

Utvändigt fuktskydd Dräneringsrör läggs utanför grundmurarna. Om marken i krypgrunden lutar inåt, till exempel för att det finns ett installationsstråk, kan det behövas ett dräneringsrör även inne i krypgrunden.

Invändigt fuktskydd Fukt kan tillföras krypgrunden genom avdunstning från mark och grundmurar. Genom att lägga en heltäckande plastfilm på marken begränsas detta fukttillskott.

Eftersom krypgrunden ventileras med uteluft kan varm och fuktig utomhusluft kondensera i kryputrymmet under sommarhalvåret.

Yrsnö och inrinnande vatten kan också bidra till fukttillskottet. Initialt kan även byggfukt från bjälklag och grundmurar bidra. © F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

Bengt Strandberg är arkitekt (SAR/MSA) med mångårig erfarenhet som projekterande arkitekt och som kontrollansvarig enligt PBL. I redaktionen ingår även Anders Bodin, arkitekt (SAR/MSA) och författare till Arkitektens handbok.

BYGGA HUS – Illustrerad bygglära Husbyggandet står i dag inför nya utmaningar. Det räcker inte längre att ”bara” bygga konstruktionsmässigt hållbart – så att husen inte rasar ihop – utan man måste även bygga såväl ekonomiskt som ekologiskt och socialt hållbart.

Bygga hus – illustrerad bygglära är en konkret och praktisk guide till ett hållbart byggande, med fokus på de metoder som är fuktsäkra, energieffektiva och håller hög kvalitet. Boken är ett fundament för god arkitektur.

I denna andra upplaga har boken utökats med nya kapitel om dörrar och trappor, och kapitlen om fönster och kök/badrum har omarbetats och kompletterats. Dessutom har boken uppdaterats med aktuella uppgifter.

Bygga hus – illustrerad bygglära kan användas i såväl undervisning som dagligt projekteringsarbete. Den vänder sig till yrkesverksamma ingenjörer och arkitekter som snabbt och enkelt behöver information, men även till andra yrkesgrupper som behöver kunna kommunicera med byggfolk.

Boken riktar sig också till studenter inom alla de ämnen där en modern bygglära ingår i utbildningen.

Art.nr 38735

www.studentlitteratur.se