9789127442122

ANDRA UPPLAGAN

Pär Sahlin, Helga Stensson

FIXA GENREN För kurserna Svenska 1–3 enligt Gy 2011 Serien Fixa svenskan presenterar en arbetsmodell för hela svenskämnet.

Modellen utgår från mönster i språket och litteraturen och består av en tydlig och återkommande struktur: efter faktakunskaper och övningar finns examinerande uppgifter och bedömningsstöd.

Fixa genren presenterar mönstertexter och visar på typiska drag för olika genrer. Genrekunskapen ger i sin tur verktygen för att skriva rätt text vid rätt tillfälle.

FIXA GENREN

– med fokus på att läsa och skriva i genrer

Fixa svenskan behandlar hela det centrala innehållet i Svenska 1–3 enligt Gy 2011 och består av flera komponenter.

Kursen Svenska 1: Fixa litteraturen 1 Fixa språket 1 Kursen Svenska 2: Fixa grammatiken Kurserna Svenska 2–3: Fixa litteraturen 2 Fixa språket 2 Kurserna Svenska 1–3: Fixa genren Samtliga komponenter finns både som tryckt och digital bok.

Läs mer på www.nok.se/fixasvenskan

ISBN 978-91-27-44212-2

9 789127 442122

Fixa genren_cover.indd All Pages

2015-06-15 15.37

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

ETT DEBATTARTIKLAR

Arbeta med argumenterande tal

Workshop 82

6

Skriv och håll ett argumenterande tal 84

Mönster 11

FYRA

Arbeta med debattartiklar

DIKTER

Mönstertexter 8 Om debattartiklar

80

11 22

94

Workshop 24

Mönstertexter 96

Skriv en debattartikel

Om dikter

26

Mönster 98

TVÅ KRÖNIKOR

Arbeta med dikter

106

Workshop 108

30

Mönstertext 32 Om krönikor

98

33

FEM

Mönster 33

NOVELLER

Arbeta med krönikor

Mönstertext 114

40

112

Workshop 42

Om noveller

Skriv en krönika

Mönster 117

44

Arbeta med noveller

TRE RETORIK

117 124

Workshop 126

48

Mönstertexter 50

SEX ANALYSER AV LITTERATUR OCH RETORIK

132

Mönstertexter – litterära analyser

134

Workshop 70

Om litterära analyser

137

Skriv och håll ett informerande tal

72

Mönster 137

Arbeta med högtidstal

74

Arbeta med novellanalyser

142

Workshop 76

Arbeta med diktanalyser

143

Skriv och håll ett högtidstal

Mönstertext – retorikanalyser

144

Om retorik

57

Mönster 57 Arbeta med informerande tal

Fixa genren_text.indd 4

68

78

2015-06-15 10.45

147

Mönster

147

Arbeta med retorikanalyser

152

Workshop

154

Skriv en analys

156

SJU

NIO ESSÄER

198

Mönstertext

200

Om essäer

203

Mönster

203

Arbeta med essäer

208

Workshop

210

Skriv en essä

212

POPULÄRVETENSKAPLIGA ARTIKLAR

160

Mönstertext

162

Om populärvetenskapliga artiklar

164

Mönster

164

TIO

Arbeta med populärvetenskapliga artiklar

PM

216

170

Mönstertext

218

Workshop

172

Om PM

220

Mönster

220

Arbeta med PM

228

Workshop

230

Skriv ett PM

232

Skriv en populärvetenskaplig artikel 174

ÅTTA REPORTAGE

178

Mönstertext

180

Om reportage

184

Mönster

184

Arbeta med reportage

ELVA VETENSKAPLIGA RAPPORTER

238

190

Om vetenskapliga rapporter

240

Workshop

192

Mönster

240

Skriv ett reportage

194

Arbeta med vetenskapliga rapporter 254

Fixa genren_text.indd 5

Workshop

256

Skriv en vetenskaplig rapport

258

UPPSLAGET

264

BEDÖMNINGSSTÖD

293

KÄLLFÖRTECKNING

312

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

Om retorikanalyser

2015-06-15 10.45

SEX Fixa genren_text.indd 132

2015-06-15 11.01

ANALYSER AV LITTERATUR OCH RETORIK Man kan tänka att man är flera om att skapa en text. Först skapas den naturligtvis av den person som formulerar den. Men varje gång en text möter en ny mottagare skapas den på nytt genom att väcka nya associationer och tankar hos de personer som upplever den. Dessa upplevelser är också en del av texten och intressanta att diskutera.

Men det är inte bara den personliga upplevelsen som är intressant. Du är en del av den tid du lever i, liksom texten är en del av den tid och det samhälle då den skrevs. För att förstå ett verk på ett djupare plan behöver du granska din upplevelse och titta närmare på vad som väckte dina tankar och upplevelser. Du behöver också se på texten i relation till samhället nu och då. När du gör en analys ser du noga på detaljer, drar slutsatser och formulerar dig sedan om din upplevelse.

I det här kapitlet kommer du att läsa en litterär analys av Jonas Hassen Khemiris novell ”Oändrat oändlig” och av en av dikterna i diktsamlingen Hej då, ha det så bra! av Kristina Lugn. Du kommer också att få läsa en retorikanalys av prins Daniels bröllopstal till prinsessan Victoria.

Fixa genren_text.indd 133

2015-06-15 11.01

LÄS PRINS DANIELS BRÖLLOPSTAL PÅ S. 51.

RETORIKANALYSER I retorikanalyser tittar man närmare på muntlig kommunikation, till exempel olika typer av tal. Här finns en retorikanalys av prins Daniels bröllopstal till kronprinsessan Victoria. Du kan läsa talet i kapitlet om retorik och även lätt hitta talet på internet. Analysen baseras både på texten och framträdandet.

Grodan som blev prins En analys av retoriken i prins Daniels bröllopstal Prins Daniel framförde sitt bröllopstal på middagen som hölls efter bröllopet mellan honom och kronprinsessan Victoria i juni 2010.

Han hade själv skrivit talet, men fick säkert hjälp och respons inför det viktiga framträdandet.

Talsituationen liknade till viss del den som brukar gälla vid andra traditionella bröllop, men den var också radikalt annorlunda. Ett kungligt bröllop på slottet innebär maximal medial uppmärksamhet och en enorm publik. På plats vid bröllopsmiddagen fanns flera hundra gäster.

Många av gästerna var förstås släkt och vänner till brudparet, men många andra – till exempel utländska kungligheter, högt uppsatta politiker, kända artister och representanter för näringslivet – var inbjudna av politiska skäl. Förutom att prins Daniel höll sitt tal för publiken på plats sändes det också live på tv både i Sverige och utomlands.

Ett kronprinsessbröllop är långt ifrån enbart en privat fest utan även en viktig marknadsföring av landet Sverige, något som är kungahusets uppgift och ofta används som argument för dess existensberättigande.

Prins Daniel hade stora förväntningar på sig.

Han stod inför utmaningen att på ett personligt sätt fylla talets huvudsyfte, att förmedla kärleken till sin nyblivna hustru, men samtidigt förmedla ett för monarkin viktigt budskap: han skulle visa sin lämplighet som make till Sveriges kronprinsessa. I och med bröllopet förvandlades Daniel Westling, gymägare och personlig tränare, till hertig av Västergötland och prins av Sverige.

Talet inleds mycket högtidligt och formellt på engelska med att tilltala de närvarande gästerna med titlar som ”Your Majesties”. Den långa uppräkningen, som är styrd av den tradition som följs vid ett kungligt bröllop, avslutar prins Daniel med att personligt rikta sig till kronprinsessan

Fixa genren_text.indd 144

Victoria. Han titulerar henne lekfullt med ”Crown Princess Victoria, Princess of Sweden, Princess of my heart”. Titlarna skapar en stegring i tre steg.

Prins Daniel börjar med att säga Victorias formella titel, sedan fortsätter han med att titulera henne som prinsessa av Sverige och avslutar med stegringens klimax, att hon är prinsessan i hans hjärta.

Stilfiguren bildar en övergång från det högtidliga tilltalet till talets inledning, men också till den kärleksfullt varma och humoristiska ton som kännetecknar resten av talet.

Inledningen består av en kort bakgrund om parets liv tillsammans. Språket är nu mer personligt och kommer att behålla samma enkla men välformulerade och vårdade stil. Prins Daniel använder många positivt värdeladdade ord i inledningens beskrivning av kronprinsessan.

De värdeladdade orden kommer främst från två betydelsefält: kärlek och duglighet. Till de ord som associeras till kärlek hör exempelvis oemotståndlig, älskade, kärlek och lycklig, och till dem som associeras till duglighet hör exempelvis pliktkänsla, klok, sunda värderingar och viktig gärning. Att prins Daniel hämtat värdeladdade ord från dessa två fält speglar de övergripande budskap han vill förmedla i sitt tal, nämligen att han älskar Victoria och att ett ansvarstagande för Sverige kommer att prägla deras äktenskap.

Talets huvuddel består i sin tur av tre delar som genom sitt innehåll förmedlar olika budskap.

Den första delen består i att prins Daniel ger en bild av vilken kärleksfull och ambitiös person kronprinsessan är. Det gör han genom att berätta en anekdot om hur hon suttit uppe hela natten för att skriva 30 brev till honom innan hon skulle resa bort. Här finns också planerat och effektivt kroppsspråk när han säger: ”One for every day she would be away.” Han betonar ”one” både med rösten och genom att hålla upp höger pekfinger.

Den andra delen består i att tacka dem som varit viktiga för paret. Prinsen berättar först om kungens och drottningens roll i kronprinsessparets förhållande. Han inleder med en allusion

2015-06-15 11.02

som anspelar på bröderna Grimms saga om grodan som förvandlas till prins genom en prinsessas kyss. Allusionen utvecklas till en ­allegori, en berättelse där han jämför sin egen ­utveckling med sagans prins. Genom allegorin förklarar prins Daniel att endast hans och ­prinsessans kärlek inte räckte för att göra honom till en fullfjädrad prins, utan det unga paret också behövde kungaparets kloka väg­ledning. Allegorin bildar ett personligt och humoristiskt tack till kungaparet för att de väglett honom in i familjen och de kungliga plikterna och förmedlar också bilden av honom som en vanlig kille som av en slump blivit en del av kungafamiljen. Att be­ skriva sig själv som en groda är också en ­litotes, en ­underdrift, som på ett lite skämtsamt sätt ­kommenterar hans egen förvandling. Grodan (Daniel) har träffat prinsessan (Victoria) och det har förvandlat honom. Tacket till kungaparet följs av ett tack till familjen och svenska folket.

Den tredje delen handlar om att prins ­Daniel är medveten om vad hans roll kräver och att han kommer att klara av de uppgifter han står inför.

Här upprepar han två gånger ­formuleringen att han ska göra ”sitt yttersta” för att förstärka bud­

Fixa genren_text.indd 145

skapet att han är beredd att göra stora insatser för att klara sitt uppdrag.

I avslutningen tilltalar prins Daniel återigen kronprinsessan Victoria. Ordet ”Jag” bildar här en anafor: ”Jag är så stolt över det vi har tillsammans.

Jag är så lycklig för att nu få vara Din man. Jag kommer att göra allt jag någonsin kan för att Du ska förbli så lycklig som Du är i dag.”

Anaforen ger kraft bakom allt han ska göra för att kronprinsessan Victoria ska bli lycklig. Han säger också att ”störst av allt är kärleken”. Formule­ ringen är en allusion till Bibelns välkända ord ”tro, hopp och kärlek, dessa tre, och störst av dem är ­kärleken”. När prins Daniel vänder sig till kron­ prinsessan Victoria tar han hennes hand och ser henne i ögonen. Han ­visar därigenom även med kroppsspråket att de hör ihop. Men gesten ­utstrålar samtidigt en viss ­osäkerhet, det är som om de står och ­skakar hand. Detta bryts av att kronprinsessan Victoria ger honom en kyss.

Talet domineras av patos, men prins Daniel övertygar också ­genom etos. Logos är underordnat eftersom ett bröllopstal främst talar till känslan.

Prins Daniels etos stärks genom att han talar helt utan manus, något som ger intryck av att han

2015-06-15 11.02

t­ alar direkt ur ­hjärtat. Genom att tala om sig själv som en vanlig ”groda” som blivit prins visar han ­ödmjukhet och skapar en vi-känsla med alla de vanliga människor som följer hans tal på tv. Det formella t­ illtalet i början av talet hör till traditionen, men det visar också ­respekt och vi-känsla med de kungligheter han nu kommer att höra till.

Genom hela talet speglar ansikts­uttrycken känslorna. När glada minnen eller positiva saker nämns ler han. När han talar om framtiden och det ansvar han står inför intar han en allvarligare min. Det gör att vi som lyssnar tror på det han säger och på att hans känslor är äkta.

Patos finns redan i inledningen. Att kalla ­Victoria för ”Princess of my heart” är både ett sätt för prins Daniel att introducera ämnet för talet och att redan där uttrycka sin kärlek till henne. Patos finns även i tacksamheten till ­kungaparet, föräldrarna och det svenska folket.

Prins Daniel skakar på handen, hummar och darrar lätt på rösten vid några tillfällen, men nervositeten sänker inte hans etos utan ­förstärker snarast hans patos. Vi förstår hur stort och känslosamt detta ögonblick är för honom.

Prinsen har ett nertonat kroppsspråk och står rakt med armarna längsmed sidorna. Han bär frack, vit skjorta och fluga. På bröstet bär han Serafimerorden som han tilldelades direkt efter vigseln. Det är Sveriges högsta utmärkelse och tilldelas enbart medlemmar av ­kungahuset. ­Serafimerorden visar symboliskt att han nu

Fixa genren_text.indd 146

är medlem av kungahuset. Också det tunga ­sammetsdraperiet med kronor på som finns i hans bakgrund förstärker det budskapet. Prins Daniel a­ nvänder små rörelser vilket passar den hög­tidliga situationen och han utnyttjar ­möjligheten till ögonkontakt med publiken. Han ser ut över gästerna när han riktar sig till alla för att sedan, när han talar om kronprinsessan, titta henne intensivt i ögonen. När han yttrar sin ­tacksamhet till kungaparet flyttar han växelvis blicken mellan kungen och drottningen som sitter på varsin sida bredvid honom och visar på så sätt tydligt att han vänder sig till dem båda.

Också när han riktar sig till sina egna föräldrar och systerns familj söker han deras blick.

Taltempot varierar. Prins Daniel växlar mellan svenska och engel­ska och när han talar engelska är tempot lägre och lite monotont. Det märks att han är mer hemma i sitt modersmål för när han återgår till svenska höjs både tempot och energin i talet.

Det gör att de delar som hålls på hans modersmål känns mer personliga.

Prins Daniel lyckades med detta tal övertyga Sveriges befolkning om att han skulle ta sin nya roll på allvar och vara en bra representant för Sverige i omvärlden. Men talet förmedlade också tydligt att han inte gifte sig med kronprinsessan för kungarikets skull, utan av kärlek. Effekten blev en positiv marknadsföring av kungahuset både i Sverige och utomlands.

2015-06-15 11.02

Om retorikanalyser I en analys av retorik tittar man närmare på hur ett tal har skapats och vilken effekt detta får på publiken. Man tolkar till exempel stilfigurer och bildspråk och sätter ord på vilka medel talaren använder för att övertyga. Har talaren mest av logos (fakta och förnuft), etos (att bygga förtroende) eller patos (att väcka känslor hos åhörarna)?

Man kan också analysera vissa skriftliga genrer med retorikens hjälp. Många texter, till exempel reklamtexter, debattartiklar och politisk propaganda använder nämligen retorikens medel för att övertyga sina läsare.

Analyser som den du läst här i kapitlet skrivs i skolan och på universitetet, men retorikanalyser är också vanliga i lättsammare form i tidningar efter viktiga officiella tal. Sådana analyser skrivs av retorikexperter och fungerar som ett slags recensioner av talekonst.

I Uppslaget finns analysfrågor du kan använda för att analysera retorik. En analys tar inte alltid upp samtliga frågor i en sådan uppställning. Naturligtvis är olika saker intressanta i olika tal.

Man väljer ut de frågor som ger intressanta svar till just det tal man analyserar.

Mönster En retorikanalys består ofta av tre delar: en inledning med rubrik samt en presentation av talet och sammanhanget det framfördes i, en fördjupning med analys och en avslutning som knyter samman de resonemang man har gjort i analysdelen.

Inledning Rubriken på en analys sammanfattar vad analysen kommer att handla om. Ofta finns en underrubrik som talar om vilket verk som analyseras.

Grodan som blev prins En analys av retoriken i prins Daniels bröllopstal

Efter rubriken beskrivs omständigheterna kring talet. Man beskriver exempelvis var talet hålls, vem talaren är och vilken typ av tal det rör sig om:

147 Fixa genren_text.indd 147

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

SEX | ANALYSER AV LITTERATUR OCH RETORIK

LÄS ANALYSFRÅGORNA FÖR RETORIK PÅ S. 285–286.

2015-06-15 11.02

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

Fixa genren_text.indd 148

SEX | ANALYSER AV LITTERATUR OCH RETORIK

Prins Daniel framförde sitt bröllopstal på ­middagen som hölls efter bröllopet mellan honom och kronprinsessan Victoria i juni 2010.

Han hade själv skrivit talet, men fick säkert hjälp och respons inför det viktiga framträdandet. ­Talsituationen liknade till viss del den som brukar gälla vid andra traditionella bröllop, men den var också radikalt annorlunda. Ett kungligt bröllop på slottet innebär maximal medial uppmärk­ samhet och en enorm publik.

Fördjupning Analysens fördjupning kan vara uppbyggd på olika sätt. Ett vanligt sätt är att först beskriva talet kort och därefter ta upp aspekter som exempelvis kroppsspråk och stilfigurer under egna rubriker. Ett ­annat sätt är att gå igenom talets disposition och beskriva stilfigurer, kroppsspråk och andra intressanta retoriska grepp i takt med att de dyker upp i talet. Det här kapitlets retorikanalys gör på det sättet och avslutar med en sista del som handlar om etos, logos och patos.

148 2015-06-15 11.03

I fördjupningen analyseras de stilfigurer som finns i talet.

Ordet ”Jag” bildar här en anafor: ”Jag är så stolt över det vi har tillsammans. Jag är så lycklig för att nu få vara Din man. Jag kommer att göra allt jag någonsin kan för att Du ska förbli så lycklig som Du är i dag.”

Analysförfattaren tar också upp hur ords värdeladdning används i talet.

Prins Daniel använder många positivt värdeladdade ord i inledningens beskrivning av kronprinsessan.

De värdeladdade orden kommer främst från två betydelsefält: kärlek och duglighet. Till de ord som associeras till kärlek hör exempelvis oemotståndlig, älskade, kärlek och lycklig, och till dem som associeras till duglighet hör exempelvis pliktkänsla, klok, sunda värderingar och viktig gärning.

Dessutom förklarar analysförfattaren hur talaren använder sig av etos, logos och patos för att övertyga.

Talet domineras av patos, men prins Daniel övertygar också genom etos. Logos är underordnat eftersom ett bröllopstal främst talar till känslan. Prins Daniels etos stärks genom att han talar helt utan manus, något som ger intryck av att han talar direkt ur hjärtat.

Även talarens klädsel och detaljer i rummet kan fungera retoriskt och kommenteras i en analys.

På bröstet bär han Serafimerorden som han tilldelades direkt efter vigseln. Det är Sveriges högsta utmärkelse och tilldelas enbart medlemmar av kungahuset. Serafimerorden visar symboliskt att

149 Fixa genren_text.indd 149

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

SEX | ANALYSER AV LITTERATUR OCH RETORIK

LÄS OM STILFIGURER PÅ S. 278.

LÄS OM VÄRDELADDADE ORD PÅ S. 288.

LÄS OM ETOS, LOGOS OCH PATOS PÅ S. 67.

2015-06-15 11.03

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

Fixa genren_text.indd 150

SEX | ANALYSER AV LITTERATUR OCH RETORIK

han nu är medlem av kungahuset. Också det tunga sammetsdraperiet med kronor på som finns i hans bakgrund förstärker det budskapet.

Analysförfattaren måste belägga sin analys med exempel ur talet.

Det kan hen göra genom att referera talaren och därefter analysera. … prins Daniel ger en bild av vilken kärleksfull och ambitiös person kronprinsessan är. Det gör han genom att berätta en anekdot om hur hon suttit uppe hela natten för att skriva 30 brev till honom innan hon skulle resa bort.

150 2015-06-15 11.03

Analysförfattaren kan också citera för att visa exakt vad i talet det är hen k­ ommenterar.

Här finns också planerat och effektivt kropps­ språk när han säger: ”One for every day she would be away.” Han betonar ”one” både med rösten och genom att hålla upp höger pekfinger.

Avslutning I avslutningen ska analysförfattaren knyta ihop sina resonemang och säga något om talet som helhet. Hen kan till exempel avsluta med att tala om vilken effekt talet fick på omvärlden.

Prins Daniel lyckades med detta tal övertyga Sveriges befolkning om att han skulle ta sin nya roll på allvar och vara en bra representant för Sverige i omvärlden. Men talet förmedlade också tydligt att han inte gifte sig med kronprinsessan för kungarikets skull, utan av kärlek. Effekten blev en positiv marknadsföring av kungahuset både i Sverige och utomlands.

Stil I en retorikanalys är stilen formell. Texten innehåller ytterst ­sällan vardagliga ord och uttryck och den formella stilen förstärks av många begrepp som etos, logos och patos samt ord för olika stil­figurer. Det är viktigt att stilen är formell i en retorikanalys ­eftersom tolkningen måste ge ett sakligt och seriöst intryck.

151 Fixa genren_text.indd 151

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

SEX | ANALYSER AV LITTERATUR OCH RETORIK

2015-06-15 11.03

Arbeta med retorikanalyser Du ska nu studera analysen ”Grodan som blev prins” av prins Daniels bröllopstal lite närmare.

Förstå 1

Vad menar analysförfattaren att syftet med talet är?

2

Vilken funktion menar analysförfattaren att den stegring som finns i inledningen har?

3

Vad menar analysförfattaren med att ”allusionen utvecklas till en allegori” när sagan om grodan som blev prins tas upp? Vad är effekten av allegorin?

4

Vad är etos, logos och patos? Ge exempel på hur analysförfattaren menar att dessa används för att övertyga i prins Daniels tal.

5

Vad anser analysförfattaren att prins Daniels tal fick för effekt på omvärlden?

Förklara Förklara de kursiverade orden och uttrycken här nedanför: 1

”… omständigheterna till viss del likartade, men också radikalt annorlunda”

2

”… han ska göra ’sitt yttersta’ ”

3

”… något som är kungahusets uppgift och ofta används som argument för dess existensberättigande.”

152 Fixa genren_text.indd 152

2015-06-15 11.03

Diskutera 1

Vilka intressanta aspekter av talet tas upp i analysen tycker ni?

2

Vad saknar ni i analysen?

3

Analysförfattaren tycker att prins Daniels nervositet inte inverkar negativt på etos utan att effekten istället blir att patos förstärks. Vad tycker ni att prins Daniels nervositet får för effekt?

153 Fixa genren_text.indd 153

2015-06-15 11.03

Workshop Här nedanför finns undersökande och kreativa uppgifter om analyser.

Sagoanalys Analysera någon saga ni alla känner till väl, exempelvis Rödluvan och vargen, Bockarna Bruse, Törnrosa eller Den fula ankungen. Utgå från analysfrågorna för berättande verk på s. 282 i Uppslaget.

Låttextanalys Utgå från analysfrågorna för poesi på s. 284 i Uppslaget och analysera en låttext med hjälp av dem.

Du gamla, du fria Utgå från analysfrågorna för poesi på s. 284 i Uppslaget och analysera den svenska nationalsången med hjälp av dem.

154 Fixa genren_text.indd 154

2015-06-15 11.03

Retorisk reklam Välj ut en reklamaffisch eller -annons som består av både text och bild, eller en reklamfilm, och analysera den med hjälp av analysfrågorna för retorik och bild på s. 285–286 i Uppslaget. Försök sätta ord på hur reklammakarna försöker att sälja med hjälp av de känslor text och bild skapar. Var kritisk i din tolkning.

Fäll eller fria Reklamombudsmannen tar emot anmälningar om reklam som uppfattas som stötande, diskriminerande eller som skapar orealistiska förväntningar på produkten. Gå in på deras webbplats och studera reklambilder som blivit fällda. Diskutera om reklamombudsmannen hade rätt i sitt domslut.

Tv-debatt Utgå från analysfrågorna för retorik på s. 285–286 i Uppslaget och analysera en aktuell tv-debatt.

155 Fixa genren_text.indd 155

2015-06-15 11.03

Skriv en analys Du ska nu skriva en analys. Om du ska skriva en litterär analys utgår du från någon av uppgifterna här nedanför och följer arbetsgången i ”Fem steg för att skriva en analys” på s. 158. Om du ska skriva en retorikanalys utgår du från någon av uppgifterna på s. 157 och följer arbetsgången i ”Fem steg för att skriva en analys” på s. 158. Till din hjälp har du även Uppslaget där du får tips och råd om skrivande.

Novellanalys Läs en novell och skriv en litterär analys utifrån analysfrågorna för berättande verk i Uppslaget på s. 282. Tänk på frågorna och anteckna intressanta citat och sådant du fastnar för medan du läser novellen. När du har läst klart bestämmer du vilka analysfrågor du vill koncentrera dig på. Välj minst tre av frågorna under ”Bakgrund”, tre under ”Analys” och tre under ”Egna tankar”. Använd svaren på dina frågor och skriv en sammanhängande analys där du inleder med frågorna under ”Bakgrund”, fördjupar dig i frågorna under ”Analys” och avslutar frågorna under ”Egna tankar”. Här är några tips på noveller att analysera: • ”Spöket Milton” av Jonas Hassen Khemiri, ur Invasion! Pjäser, noveller, texter (2008) • ”Att döda en hund” av Samanta Schweblin, ur antologin Människosaker (2008) • ”Utflykt” av Inger Edelfeldt, ur 4 X Edelfeldt (2005) • ”Pälsen” av Hjalmar Söderberg (1898) • ”Spökhanden” av Selma Lagerlöf (1898) • ”Rosalie Prudent” av Guy de Maupassant (1886)

Diktanalys Välj en dikt och skriv en litterär analys utifrån analysfrågorna för poesi i Uppslaget på s. 284. Du kan till exempel välja en av dikterna i kapitlet om dikter på s. 96–97. Välj minst tre av frågorna under ”Bakgrund”, tre under ”Analys” och tre under ”Egna

156 Fixa genren_text.indd 156

2015-06-15 11.03

tankar”. Använd svaren på dina frågor och skriv en sammanhängande analys där du inleder med frågorna under ”Bakgrund”, fördjupar dig i frågorna under ”Analys” och avslutar med frågorna under ”Egna tankar”.

Retorikanalys Välj ett tal och skriv en retorikanalys utifrån analysfrågorna för retorik i Uppslaget på s. 285–286. Du kan välja Astrid Lindgrens tal ”Aldrig våld” på s. 54 i kapitlet om retorik eller något av talen i listan här nedanför. Flera av dem går att hitta som filmade tal på internet.

Tänk på frågorna och anteckna intressanta citat och sådant du fastnar för medan du studerar talet. Skriv sedan en sammanhängande analys. Här är några tips på noveller att analysera: • Jason ”Timbuktu” Diakités tal vid 5i12-rörelsens prisutdelning (2013) • Martin Shibbyes tal på presskonferens vid sin hemkomst efter 438 dagars fängelsevistelse i Etiopien (2012) • Norges dåvarande statsminister Jens Stoltenbergs tal efter Utöyamassakern (2011) • Ingmar Bergmans ”Tal om filmens estetik och förutsättningar” (1954) • Selma Lagerlöfs tacktal då hon fick Nobelpriset (1909) eller hennes tal ”Hem och stat” om kvinnlig rösträtt (1911) • Ellen Keys ”Tal till Sveriges ungdom” (1910)

Retorikanalys av ditt eget tal När du själv har skrivit ett tal vet du exakt hur du tänkte under skrivprocessen. Ett effektivt sätt att berätta för din lärare hur du tänkt och att utvärdera om det gick som du föreställt dig är att skriva en retorikanalys av ditt eget tal. Utgå från analysfrågorna för retorik på s. 285–286 i Uppslaget och skriv om dig själv i tredje person för att få lite distans.

157 Fixa genren_text.indd 157

2015-06-15 11.04

Fem steg för att skriva en analys 1 Läs eller se!

Läs det du ska analysera en gång utan att tänka på analysen, så att du får en helhetsbild. Om du ska analysera ett längre litterärt verk hinner du kanske inte läsa verket två gånger, så då måste du tänka på analysen redan då du börjar läsa. Om du ska göra en retorikanalys är det också bra att titta på en inspelning av talet om en sådan finns tillgänglig.

Det finns analysfrågor för noveller, dikter, film och retorik i Uppslaget på s. 282–286. Gör ett urval och välj analysfrågor som passar det du ska analysera.

Diskutera gärna med några kamrater som arbetar med samma verk.

Se talet eller läs verket en gång till om du har möjlighet.

Koncentrera dig då på frågorna som du har valt att utgå från i din analys. Anteckna exempel och markera intressanta citat som du kan använda i analysen.

2 Ta reda på fakta Vid litterär analys – ta reda på det du behöver veta om författaren och den tid och epok då verket skapades.

Vid retorikanalys – ta reda på så mycket som möjligt om situationen då talet framfördes.

3 Strukturera Tänk igenom hur du ska lägga upp din text. Vilken sorts inledning passar bra? Vilken information vill du ha med om författaren/talaren? Hur skapar du ordning i fördjupningen?

Hur ska du avsluta?

Dispositionsmodellen för informerande tal, högtidstal och analyser på s. 270 fungerar, men du kan också välja en annan disposition. Till exempel kan du i en litterär analys följa handlingen eller en persons utveckling. I en retorikanalys kan du inleda med fakta om situationen då talet framfördes och därefter följa talets disposition varvat med analys.

158 Fixa genren_text.indd 158

2015-06-15 11.04

4 Formulera din text Formulera dig väl med träffande beskrivningar och var noga med att underbygga din analys med exempel och citat. Skriv sist en välformulerad rubrik som speglar innehållet i analysen.

5 Respons och bearbetning Arbeta tillsammans med en kamrat. Byt texter med varandra.

Läs texten noga och kommentera mönster, innehåll och språk.

Beröm det som är bra och lyft fram det som kan bli bättre.

Ta vara på responsen du får från din kamrat och gör de förändringar som du tror förbättrar din text. Utgå från frågorna här nedanför när ni arbetar med respons. Ta också hjälp av Uppslaget.

Respons 1 På vilket sätt återspeglar rubriken innehållet i analysen?

2

Förklara vad du inte förstår om det finns delar i texten där det är svårt att följa analysförfattarens tankegång.

3

Kommentera balansen i texten. Är det lagom mycket i inledning, analys och avslutning? (Det bör vara mer analys än fakta och referat.)

4

På vilket sätt avslutas analysen?

5

Hur fungerar variationen mellan att använda för- och efternamn, endast efternamn och benämningar som ”författaren/talaren”?

6

Vilka synpunkter har du på styckeindelningen?

7

Markera i texten vilka språkfel som bör rättas till.

159 Fixa genren_text.indd 159

2015-06-15 11.04

UPPSLAGET Innehållsförteckning Att skriva berättande

Att skriva rätt och riktigt

265

Repliker 277

Stor bokstav

265

Berättarperspektiv

278

Skiljetecken 265

Tema och motiv

278

Var eller vart?

266

Intrig 278

Ord som hör ihop

266

Skriva ihop eller isär?

266

277

Att analysera

282

Den dramaturgiska spänningskurvan

282

Analysfrågor för berättande verk

282

Analysfrågor för poesi

284

Analysfrågor för bild

285

278

Analysfrågor för retorik

285

Satsradning 266

Liknelse 279

267

Metafor 279

Att argumentera

286

Talspråk och skriftspråk De eller dem?

267

Symboler 279

Stilbrott 268

Besjälning 279

Syftningsfel 266

Att använda bildspråk och stilfigurer

Personifikation

279

Att strukturera texten

269

Metonymi 279

Dela in texten i stycken

269

Allusion 279

Variera och bind samman meningar

270

Allegori 279

Tes 286 Argument 286 Premiss 287 Följdargument

287

Motargument

287

Underbygg argumentationen 287 Sakpåstående

287

Värdeomdöme

288

Fula knep att undvika

288

Att intervjua

289

Förbered dig

289

280

Genomför intervjun

290

Hopning 280

Sammanställ intervjun

290

Citera 271

Anafor och epifor

280

Redovisa resultatet

290

Att redovisa källor

272

Retorisk fråga

280

Att använda talmanus

291

Källhänvisning

272

Oxfordsystemet och Harvardsystemet

273

Källförteckning

274

Att disponera texten

270

Dispositionsmodell 1

270

Dispositionsmodell 2

271

Att referera och citera

271

Referera 271

Källkritik 275

Att skriva referat

276

Skriv ett referat

276

Anekdot 279 Ironi 279 Allitteration 279 Assonans 280 Onomatopoetiska ord Uppräkning, tretal och stegring

280

Hyperbol 280 Litotes 280 Antites 280 Oxymoron 281 Kiasm 281 Ordpar 281

Att skriva bunden dikt

281

Sonett 281

Tänk på! 291

Att använda presentationstekniska hjälpmedel

291

Whiteboardtavla och blädderblock

292

Presentationsprogram på dator 292

Haiku 281

264 Fixa genren_text.indd 264

2015-06-15 11.17

UPPSLAGET

Att skriva rätt och riktigt

Lägg märke till att du även ska sätta punkt efter indirekta frågor: Han undrade om det hade varit

När du skriver texter finns det vissa skrivregler som du bör känna till och använda dig av. Att skriva rätt och riktigt ökar dina chanser att bli förstådd av dem som ska läsa dina texter.

fint väder.

Frågetecken Frågetecken använder du efter meningar som är direkta frågor.

Stor bokstav Att varje mening ska börja med stor bokstav känner de flesta till. Stor bokstav ska du också använda i början av de allra flesta namn, till ­exempel personnamn, geografiska platser, ­företag och organisationer.

Har du badat?

Utropstecken Utropstecken ska du använda efter meningar som är utrop eller uppmaningar.

Alicia, Japan, Spotify, Röda korset

Heja!

Skynda dig!

Det finns undantag där du inte ska använda stor bokstav. Dessa undantag är veckodagar, månader, helgdagar, nationaliteter, språk, ­historiska tider och epoker.

Kommatecken Kommatecken använder man av flera skäl. Vid längre meningar kan det vara bra om du sätter ut ett komma där det känns naturligt att göra en kort paus. Det finns också regler för när man ska sätta ut komma.

lördag, februari, julafton, sydafrikan, ryska, a­ ntiken, modernismen

Skiljetecken

Vid uppräkningar:

Skiljetecken använder du för att skilja ­meningar, satser eller ord från varandra. På så vis blir din text mer läsbar och du minimerar risken för att texten ska misstolkas. De vanligaste ­skiljetecknen är punkt, frågetecken, utrops­ tecken och kommatecken.

Förra sommaren åkte vi till Italien, Kroatien och Slovenien.

Vid förklaringar och inskjutna tillägg:

Punkt

Nej, det vill jag inte.

Punkt sätter du ut efter meningar som är påståenden.

Fanny, vår bästa målskytt, blev skadad under matchen.

Det var fint väder hela dagen.

265 Fixa genren_text.indd 265

2015-06-15 11.17

UPPSLAGET

Skriva ihop eller isär?

Vid tilltal och utrop: Mår du bra, Peter?

Aj, det gjorde ont!

Var eller vart?

Två ord som många använder felaktigt i skrift är orden ”var” och ”vart”. Ordet ”var” uttrycker befintlighet. På frågan Var? kan man svara Här. eller Där.

Var bor du?

Var ligger er sommarstuga?

En av det svenska språkets styrkor är att vi kan sätta samman ord till nya ord. Orden ”skriva” och ”bord” kan bilda det nya ordet ”skrivbord”.

Att skriva isär ord som egentligen ska vara sammansatta uppfattas av många som ett störande inslag i läsningen. Orden kan dessutom få en annan innebörd än vad skribenten har tänkt.

För visst är det skillnad på ”en gift orm” och ”en giftorm”? Och vem tror du anställer en person som skriver så här i sitt ansökningsbrev: ”Jag är orädd och visar gärna fram fötterna.”?

Syftningsfel

Ordet ”vart” uttrycker riktning. På frågan Vart? kan man svara Hit. eller Dit.

När man syftar tillbaka på något som har nämnts tidigare i en mening är det lätt hänt att man gör syftningsfel.

Vart är du på väg?

Jag fick en bulle av en kompis som jag

Vart ska du på semester?

genast åt upp.

Ord som hör ihop I svenskan finns en del sammanbindande ord som hör ihop på ett visst sätt. Om du skriver det första ordet i ordparet måste även det ­andra ordet komma med, till exempel: ”De hade varken mat eller dryck med sig till knytkalaset.”

Här är några andra ord som du ska tänka på att hålla samman. både … och antingen … eller ju … desto såväl … som dels … dels vare sig … eller än … än

För att undvika syftningsfel kan du tänka på att ord som hör ihop med varandra ska stå så nära varandra som möjligt.

Av en kompis fick jag en bulle som jag genast åt upp.

Tänk också på att använda rätt pronomen när du syftar. Läs de här två meningarna och ­fundera på vems hus ”hon” går in i.

Hon gick in i sitt hus.

Hon gick in i hennes hus.

Satsradning Att stapla huvudsatser på varandra genom att ­endast sätta ut kommatecken mellan satserna kallas för satsradning. Det ska man helst ­undvika.

266 Fixa genren_text.indd 266

2015-06-15 11.17

UPPSLAGET

författare och en del journalister använder ­talspråk i sina texter på det sättet.

Men i många texttyper är det inte accepterat att använda talspråk alls. Ska du till exempel skriva en uppsats i skolan, en vetenskaplig rapport på högskolan eller en arbetsansökan fungerar det inte att skriva talspråkligt. Därför är det bra att veta skillnaden mellan ett ords talspråksform och skriftspråksform.

Vi hade bestämt att vi skulle träffas på kaféet klockan åtta, jag var där några minuter före utsatt tid, ett fönsterbord var ledigt, jag satte mig där och tittade ut över sundet, havet låg alldeles stilla, jag beställde en kopp kaffe som jag drack upp.

För att undvika satsradning sätter du ut punkt, frågetecken eller utropstecken mellan huvudsatserna eller använder dig av bindeord som till exempel ”och”, ”men”, ”eller”, ”för” och ”utan” för att binda samman satserna.

Tal mej dej eran våran vårat dom nån nåt sen

Vi hade bestämt att vi skulle träffas på kaféet klockan åtta. Jag var där några minuter före utsatt tid. Ett fönsterbord var ledigt och jag satte mig där och ­tittade ut över sundet. Havet låg

Skrift mig dig er vår vårt de/dem någon något sedan

­alldeles stilla. Jag beställde en kopp kaffe som jag drack upp.

De eller dem?

Talspråk och skriftspråk Det är skillnad på talspråk och skriftspråk. När du talar med någon använder du inte alltid hela meningar, du upprepar dig och du säger orden på ett annat sätt än de stavas. Dessutom fyller du ut det du säger med gester och ljud. Om du skulle skriva en text på det sätt som du talar skulle texten troligen bli svår att förstå. När du skriver måste du därför vara mer utförlig och ­tydlig för att dina läsare ska förstå vad du vill säga.

Vissa ord fungerar att skriva i talspråksform – ibland. I informella texter, som i sms och mejl, kan man använda talspråksformer av ord, till exempel ”dom”, ”mej” och ”dej” istället för ”de”, ”dem”, ”mig” och ”dig”. Det kan även vara användbart om du till exempel vill efter­ likna talspråk i repliker. Många skönlitterära

”De” och ”dem” är personliga pronomen. ­Personliga pronomen ersätter namn. Istället för att säga ”Malik och Alicia” kan man säga ”de”. Andra personliga pronomen i svenskan är till exempel ”hon”, ”henne” och ”den”.

Alla ­personliga pronomen i svenskan har en ­subjektsform och en objektsform.

Subjekt Objekt jag mig du dig hon henne han honom vi oss ni er de dem

267 Fixa genren_text.indd 267

2015-06-15 11.17

ANDRA UPPLAGAN

Pär Sahlin, Helga Stensson

FIXA GENREN För kurserna Svenska 1–3 enligt Gy 2011 Serien Fixa svenskan presenterar en arbetsmodell för hela svenskämnet.

Modellen utgår från mönster i språket och litteraturen och består av en tydlig och återkommande struktur: efter faktakunskaper och övningar finns examinerande uppgifter och bedömningsstöd.

Fixa genren presenterar mönstertexter och visar på typiska drag för olika genrer. Genrekunskapen ger i sin tur verktygen för att skriva rätt text vid rätt tillfälle.

FIXA GENREN

– med fokus på att läsa och skriva i genrer

Fixa svenskan behandlar hela det centrala innehållet i Svenska 1–3 enligt Gy 2011 och består av flera komponenter.

Kursen Svenska 1: Fixa litteraturen 1 Fixa språket 1 Kursen Svenska 2: Fixa grammatiken Kurserna Svenska 2–3: Fixa litteraturen 2 Fixa språket 2 Kurserna Svenska 1–3: Fixa genren Samtliga komponenter finns både som tryckt och digital bok.

Läs mer på www.nok.se/fixasvenskan

ISBN 978-91-27-44212-2

9 789127 442122

Fixa genren_cover.indd All Pages

2015-06-15 15.37