9789144092546

Akademiskt läsande och skrivande Vendela BlomstrÜm Jeanna Wennerberg

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bok­utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 37782 ISBN 978-91-44-09254-6 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2015 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Jens Martin/Signalera Omslagsbild: bikeriderlondon/Shutterstock.com Kapitelinledande bilder: Kapitel 1, 2: wavebreakmedia/shutterstock.com Kapitel 3: Robert Kneschke/shutterstock.com Kapitel 4: auremar/shutterstock.com Kapitel 5: KPG_Jsco/shutterstock.com Kapitel 6: Ammentorp Photography/shutterstock.com Printed by Interak, Poland 2015

INNEHÅLL

Förord 7 K apitel 1

Utbildning på högskolan 9

Att studera på högskolenivå 11 Akademiska studier – en språklig utmaning 11 Att läsa och skriva på högskolan 13 Hur är utbildningen uppbyggd? 15 Undervisningsformer på högskolan 16 Vilka undervisar på högskolan? 17 Vad är kunskap? 19 Vad är ett kritisk-analytiskt förhållningssätt? 21 Examination 23 Vad är plagiat och fusk? 24 Läs- och skrivsituationer på högskolan 25 Uppgifter Uppgift 1.1 Sammanfatta ett kapitel 27 Uppgift 1.2 Vad är kunskap? 28 K apitel 2

Studieteknik – att läsa och skriva för att lära 29

Studieteknik på högskolan 31 Vägar till studieframgång 31 Att läsa för att lära 34 Att skriva för att lära 36 Att utveckla lärandet och språket 41 Uppgifter Uppgift 2.1 Uppgift 2.2 Uppgift 2.3 Uppgift 2.4

Diskutera inlärning 45 Hur är du själv som inlärare? 46 Översiktsläsning 47 Sökläsning och djupläsning 48

© F ö r fat ta r n a o c h S t u d en t li t t e r at u r

3

Uppgift 2.5 Uppgift 2.6 Uppgift 2.7 Uppgift 2.8 Uppgift 2.9

Djupläsning 49 Från tankekarta till text och från text till tankekarta 50 Anteckna, sammanfatta och reflektera 51 Sammanfatta en föreläsning 52 Ordövning 54

K apitel 3

Att läsa texter på högskolan 55

Vad läser man på högskolan? 57 Läsprocessen 59 Att läsa läromedel 61 Att läsa vetenskapliga artiklar 62 Logiska samband i texter 65 Vad signalerar referatmarkörerna? 67 Att läsa icke-löpande text 71 Uppgifter Uppgift 3.1 Uppgift 3.2 Uppgift 3.3 Uppgift 3.4 Uppgift 3.5 Uppgift 3.6 Uppgift 3.7

Beskriv hur en text är uppbyggd 75 Sammanfatta och presentera en text 76 Textförståelse som kollektiv process 77 Läsa och arbeta med en vetenskaplig artikel 79 Sambandsord i text 80 Vad signalerar referatmarkörerna? 81 Statistik – samspel mellan löpande och icke-löpande text 82

K apitel 4

Att skriva texter på högskolan 83

Skrivande på högskolan 85 Kommunikation i skrift 85 Skrivprocessen 87 Att skapa sammanhang i text 92 Verb i uppgiftsformuleringar 95 Att citera och referera 107 Examinerande skrivuppgifter 109 Att skriva uppsats 114 Kommentera tabeller och diagram 114 Uppgifter Uppgift 4.1 Uppgift 4.2 Uppgift 4.3 Uppgift 4.4 Uppgift 4.5

4

Innehåll

Du själv som skribent 117 Logiskt uppbyggda stycken 118 Identifiera sambandsmarkörer i autentiska texter 119 Beskriva ett ämnesområde 120 Redogöra för och motivera innehållet i en kurs 121

© F ö r fat ta r n a o c h S t u d en t li t t e r at u r

Uppgift 4.6 Beskriva, jämföra, utreda och diskutera 122 Uppgift 4.7 Analys av en insändare 124 Uppgift 4.8 Att analysera argumenterande text 125 Uppgift 4.9 Skriva en argumenterande text 127 Uppgift 4.10 Utreda orsakssammanhang 129 Uppgift 4.11 Skriva utredande text 131 Uppgift 4.12 Samma tema – olika texter 132 Uppgift 4.13 Skriva referatannonsering 134 Uppgift 4.14 Skriva referat 135 Uppgift 4.15 Sammanfatta en populärvetenskaplig text 136 Uppgift 4.16 Citera och referera 137 Uppgift 4.17 Tolka och kommentera statistik skriftligt 138 Uppgift 4.18 Tolka, reflektera och dra slutsatser kring statistik 139 Uppgift 4.19 Referera skriftligt till redan publicerad statistik 140 Uppgift 4.20 Synonymer 141 K apitel 5

Den vetenskapliga texten 147

Att dokumentera forskning 149 Den vetenskapliga textens uppbyggnad 151 Referenser i vetenskaplig text 155 Det akademiska språket 156 Framställningsformer i vetenskaplig text 161 Att undvika fallgropar 172 Uppgifter Uppgift 5.1 Uppgift 5.2 Uppgift 5.3 Uppgift 5.4 Uppgift 5.5

Analysera strukturen i en innehållsförteckning 176 Struktur i vetenskaplig text 177 Struktur i abstrakt 178 Metatext i vetenskaplig text 179 Vanligt förekommande ord i vetenskaplig text 180

K apitel 6

Att utveckla sitt skrivande genom respons från andra 183

Fördelarna med att ge och ta emot respons 185 Att arbeta med respons 185 Olika typer av respons 191 Att opponera på uppsats 192 Avslutande ord 194

Litteraturförteckning 195

© F ö r fat ta r n a o c h S t u d en t li t t e r at u r

Innehåll

5

Lösnings­förslag 197 3.6 Vad signalerar referatmarkörerna? 198 4.7 Analys av en insändare 199 4.20 Synonymer 199 5.5 Vanligt förekommande ord i vetenskaplig text 200

Sakregister 201

6

Innehåll

© F ö r fat ta r n a o c h S t u d en t li t t e r at u r

3. Att läsa texter på högskolan

Som student på högskolan möter man olika typer av texter som ställer olika krav på läsaren. Gemensamt för alla typer av studier på högskolan är att man måste vänja sig vid att kunna läsa och ta till sig innehållet i stora mängder text. Om du läser kurslitteraturen inte enbart för dess innehåll utan också för dess textuella utformning (struktur, stil och språk) kommer du att vara bättre förberedd för det egna skrivandet på högskolan. I detta kapitel introduceras läsprocessen och hur man kan läsa olika typer av kurslitteratur.

Här presenteras även hur referatmarkörer används i text samt hur löpande och icke-löpande text samspelar.

Vad läser man på högskolan?

Bland det första du som student läser i samband med en ny kurs eller utbildning är den lista över kurslitteratur som hör till varje delkurs. Den är ofta tillgänglig redan före kursstart för att studenterna ska ha tid på sig att få tag i den litteratur som behövs. Som student förutsätts man ha införskaffat kurslitteraturen men man avgör förstås själv om man köper den i bokhandel, i andra hand (av tidigare studenter) eller lånar den på bibliotek. En del titlar kan också vara tillgängliga gratis på nätet.

Kurslitteraturen kan vanligen delas in i två huvudkategorier: läromedel skrivna med högskolestudenter som målgrupp och vetenskapliga artiklar.

Lite förenklat kan man beskriva skillnaden mellan dem som att det som står i läromedel hör till det som är allmänt vedertaget, och som av forskare inom området betraktas som okontroversiellt.

Innehållet i läromedel är med andra ord sådant som genom forskning blivit kunskap och som författaren därför inte behöver argumentera för så grundligt. Istället ligger fokus i läromedel på att förklara sådant som har blivit kunskap på ett så pedagogiskt sätt som möjligt. Ett läromedel är med andra ord en text som är tillrättalagd för studenterna och utgår från deras kunskapsnivå i ämnet.

Det som presenteras i vetenskapliga artiklar är däremot oftast något nytt.

När artikeln skrivs är undersökningen vanligtvis precis avslutad och artikeln innehåller en dokumentation av hur undersökningen genomförts tillsammans med en presentation av vilka nya resultat den har visat, och inte minst hur dessa resultat ska tolkas inom ramen för den aktuella teoribildningen.

Man skulle kunna säga att en artikel är ett första steg i det akademiska kunskapsbygge som försiggår på högskolan. I artikeln försöker man övertyga andra forskare inom fältet om att de egna resultaten håller och eventuellt visa på vilket sätt tolkningen av dem bidrar till utvecklingen av aktuell teori.

Artikelskrivandet är på så sätt ett slags skriftligt samtal mellan forskare där de genom publicering av artiklar med olika resultat tillsammans mejslar ut vad som ska betraktas som hållbara och därmed, efter en tid, kan få ta plats i nya läromedel om ämnet. En del nya resultat är dock så kontroversiella att det dröjer länge innan de anses vara bekräftade, eller blir kanske rentav

© F ö r fat ta r n a o c h S t u d en t li t t e r at u r

3. At t läsa texter på högskolan

57

motbevisade genom nyare forskning och därmed förpassade ut ur det akademiska kunskapsbygget helt och hållet.

Som student läser du angivna delar av kurslitteraturen inför varje kursträff. Vad som ska läsas till varje gång framgår av lärarens kursplanering och motsvarar innehållet i seminariet eller föreläsningen. En del lärare håller sig till kurslitteraturen och går kanske igenom innehållet i den på ett lite mer ingående och förklarande sätt och sätter in det i ett visst sammanhang, medan andra lärare väljer att presentera ett innehåll som i och för sig har en relevant koppling till kurslitteraturen men som kanske inte direkt utgår från den. Det är en god strategi att läsa igenom den angivna litteraturen både före och efter ett seminarium eller en föreläsning för att optimera sin inlärning.

Andra texter som du kommer att läsa på högskolan är instruktioner till uppgifter och övningar, kursplaner, andra studenters texter, powerpointpresentationer och anteckningar av olika slag.

Några personer som studerar på grundnivå fick svara på frågan ”Har ditt läsande förändrats sedan du började studera på högskolan och i så fall på vilket sätt?”. Här följer deras svar:

I början läste jag böckerna från pärm till pärm, alltså från början till slut. Då var det svårt att veta hur man skulle göra. Det kändes så stort och svårt att läsa en hel bok. Nu är det lättare när man vet hur man ska strukturera själva läsandet.

Man har lärt sig att hitta det viktigaste.

(Student på Juristprogrammet)

Jag har lärt mig att snabbläsa och på så sätt få ut det viktigaste ur en text.

(Student på Lärarutbildningen)

För mig var kurslitteratur i form av läromedel inte så svårt att läsa, men i början kämpade jag rätt mycket för att förstå de vetenskapliga artiklarna. Även om de var mycket kortare insåg jag snabbt att de tog längre tid att läsa än läromedelsböckerna.

(Student som läser statsvetenskap)

58

3. At t läsa texter på högskolan

© F ö r fat ta r n a o c h S t u d en t li t t e r at u r

Läsprocessen Hur gör man då rent praktiskt när man läser kurslitteratur? Hur man läser beror till stor del på vad syftet med läsandet är. Men gemensamt för alla typer av studier på högskolan är att man måste vänja sig vid att kunna läsa stora textmassor. Det är viktigt att förstå att all litteratur inte kan eller bör läsas på samma sätt. En kursbok läses sällan från början till slut, och om du som läsare kan vara lite flexibel i din läsning och använda dig av olika lässtrategier har du mycket vunnet.

När man läser akademisk litteratur är ett kritiskt förhållningssätt grundläggande. Några frågor du alltid bör ställa dig när du får en ny text i din hand är: Vilken typ av text är det – en lärobok eller en vetenskaplig artikel? Vem har författat texten? När är texten skriven? Hur förhåller sig texten till övriga texter som ingår i kursen? Är det en grundbok för kursen, en vetenskaplig artikel som rör ett delområde, en vetenskaplig artikel vars innehåll ska kontrasteras till någon annan vetenskaplig artikel och så vidare? Även senare under läsningen bör du reflektera kring texten på olika sätt.

Att läsa inför eller efter en föreläsning kräver vissa strategier medan läsning inför en tentamen kan se helt annorlunda ut. Inför en föreläsning kan läsningen fungera som en förberedelse för att lättare kunna ta till sig undervisningen och efter en föreläsning kan det handla om att repetera, fördjupa sig i innehållet eller ta avstamp i det lästa inför en skriftlig uppgift.

Läser man i stället inför en tentamen krävs andra strategier.

Att läsa texter på högskolan kan liknas vid en process i tre steg där man läser på olika sätt i olika skeden. Därför bör man vara medveten om vilka strategier och tekniker som är lämpliga att använda i olika skeden i läsningen.

Man kan dela in läsprocessen i följande tre grundläggande steg: 1 Översiktsläsning 2 Fördjupning 3 Bearbetning I det första steget börjar man med att överblicka helheten. Det gör man genom att arbeta med översiktsläsning för att orientera sig i texten innan man går vidare till de olika avsnitten i boken/texten. Det handlar då om att överblicka texten genom att skaffa sig en uppfattning om textens tema, olika delar och eventuella sammanfattningar.

Sedan går man vidare till det andra steget som innebär en fördjupning i de olika delarna (djupläsning). Här tar man ut centrala budskap och resultat.

Man bör dessutom försöka koppla tillbaka delar och detaljer till helheten för att få en samlad bild av det man läst.

Utöver detta bör man genom hela läsningen sätta det lästa i relation till

© F ö r fat ta r n a o c h S t u d en t li t t e r at u r

3. At t läsa texter på högskolan

59

den omvärldskunskap man sedan tidigare har. Detta kan du göra i det tredje steget genom bearbetning av det lästa, vilket kan ske genom att du sammanfattar och reflekterar över texten och dina anteckningar. Det handlar alltså om att kunna ta fasta på det väsentliga, reflektera över det lästa, sätta det i relation till tidigare kunskap och andra lästa texter samt värdera informationen. Reflektion är således ett viktigt inslag under hela läsprocessen.

Att arbeta i dessa tre steg ger en god grund för förståelse och inlärning.

Man bör dock se denna process som cyklisk. Med andra ord kan man efter att ha gått igenom alla tre stegen återgå till steg ett och gå igenom samtliga delar igen.

LÄSPROCESSEN

1. Översikt

• Vilken information ger bokens baksida? Innehållsförteckning?

• Vilken information ger rubriker, inledning och sammanfattningar?

• Vad verkar vara bokens huvudtema? Viktiga termer/begrepp?

2. Fördjupning

• Vilka frågor ger texten svar på? Vad är syftet med texten?

• Vilka är huvudpunkterna? Viktiga termer/begrepp?

• Hur hänger de olika delarna ihop? Vad vill författarna belysa?

3. Bearbetning

• Vilken information ger nyckelord och anteckningar?

• Hur kan hela texten och olika avsnitt sammanfattas?

• Hur hänger innehållet ihop med tidigare kunskap/andra områden?

De texter du läser på högskolan i form av böcker och artiklar som ingår i kurslitteraturen kan mycket väl fungera som förebild för dig när du skriver hemtentamen och inlämningsuppgifter samt, senare i utbildningen, även uppsatser. Grundstrukturen i en vetenskaplig artikel är till exempel densamma som den man som student ska ha i examensuppsatsen.

Genom läsningen kan du även utöka ditt ordförråd och din språkkänsla.

Det akademiska språket innehåller många ord som återkommer och dessa centrala ord är det bra att du dels lär dig förstå när du läser, dels lär dig använda själv när du skriver. Utbyggnaden av ordförrådet är den del av språkutvecklingen som aldrig slutar, inte ens för förstaspråkstalare.

60

3. At t läsa texter på högskolan

© F ö r fat ta r n a o c h S t u d en t li t t e r at u r

Att läsa läromedel När lärare skapar kurser är det först och främst ett tänkt innehåll och vissa kursmål som preciseras, därefter väljs litteratur ut som på olika sätt behandlar det tänkta innehållet. Det är inte ofta en kurs skapas utifrån en viss bok.

Därför är det ganska sällan så att man läser alla kursböcker från pärm till pärm. Ofta täcker en bok mer än det som är relevant för kursen.

Många nybörjarstudenter kan bli avskräckta inför läsningen av kurs­ litteraturen, till stor del beroende på mängden sidor de förväntas läsa. Därför är det bra att utveckla effektiva lässtrategier. I detta avsnitt presenteras ett tillvägagångssätt för läsning av läromedel. Det är vanligt att läromedel har studenter på grundnivå som tänkta mottagare. I nästa avsnitt presenteras ett tillvägagångssätt för läsning av vetenskapliga artiklar, vilka vanligen har andra forskare som tänkta mottagare.

Att bara sätta sig med en kursbok och slå upp första sidan och läsa sida efter sida i flera timmar är ett ineffektivt sätt att utnyttja lästiden. Innan du börjar läsa bör du reflektera lite över vad det är du ska läsa. Ställ gärna lite nyfikna frågor: Vem har skrivit den här boken och varför? Sök gärna information på nätet om vilka ämnesområden författaren intresserar sig för, samt information om författarens tidigare publikationer och så vidare.

Vad handlar boken om? Vilka aspekter på innehållet tar den upp? Med dessa frågor skapar du dig en förförståelse av innehållet och en uppfattning om vad som utgör det centrala i boken.

1. Översiktsläsning Det första steget blir alltså att skaffa dig en förförståelse och översiktsläsa boken för att hitta svaren på de frågor du ställer dig. Titeln på framsidan av boken säger dig ju vanligtvis vilket ämne eller tema boken har, och där står även författarnamnet. Vänder du på boken och läser det som står på baksidan får du ofta en kort sammanfattning av innehållet i verket och kanske en liten presentation av författaren. Vilken position författaren har inom ämnet brukar i så fall framgå.

Det kan vara intressant att ögna igenom innehållsförteckningen. Av rubrikerna framgår vilka delområden eller delaspekter som behandlas i boken och i vilken ordning de kommer. Det underlättar läsningen att veta var i ordningen man är så att säga. Bokens ”handling” bör inte komma som en överraskning för dig vartefter du läser. För att få lite mer förståelse för vad som presenteras under varje rubrik kan läsning av kapitelinledningar och kapitelsammanfattningar, om sådana finns, vara bra.

Sedan kan man översiktsläsa hela boken. Det innebär att man läser de inledande meningarna i början och i slutet av varje kapitel, den inledande

© F ö r fat ta r n a o c h S t u d en t li t t e r at u r

3. At t läsa texter på högskolan

61

och avslutande meningen i varje stycke samt bekantar sig med språket och layouten. Kanske har boken grafiska illustrationer, ordförklaringar i marginalen eller checklistor och punktuppställningar med mera.

2. Fördjupning Först i det andra steget fördjupar man sig i olika avsnitt i boken för att förstå den på djupet och hur olika delar hänger samman – man djupläser. Tänk på att inte läsa för långa stunder åt gången. Stanna upp i läsningen och reflektera över innehållet. I detta skede är det en god idé att markera nyckelord och föra anteckningar under läsningen. Vad är nytt? Vad är bekant sedan tidigare?

Vilka nya frågor väcker läsningen?

Förvänta dig inte att det räcker att läsa en gång. Om det är något du inte förstår när du läser går du bara tillbaka i texten och läser om. Repetition är alltid bra, och språket är till hjälp för tanken, så tänk aktivt igenom tyst för dig själv vad du har läst, eller prata om innehållet med till exempel en kurskamrat.

3. Bearbetning Det tredje och sista steget handlar om att bearbeta det man har läst genom att exempelvis sammanfatta och reflektera ytterligare kring innehållet. För varje avsnitt du läser (det kan vara ett kapitel eller ett kortare avsnitt) är det bra att skriva en kort sammanfattning med egna ord. När du har läst klart de avsnitt som du ska läsa i boken kommer du på så sätt att ha ett litet häfte som sammanfattar allting. Sådana sammanfattningar är till stor hjälp när du ska läsa på extra inför tentamen, för ofta hinner du inte läsa om all litteratur, utan måste koncentrera dig på särskilda delar av kursinnehållet som är extra krävande att lära sig och förstå.

Det kan även vara bra att leta upp viktiga nyckelord genom att söka efter dem i bokens index eller register där författaren har listat det som hen anser höra till det centrala. Ofta ingår det på grundnivå att man ska kunna redogöra för grundläggande begrepp. Förståelsen för dessa är en förutsättning för den fortsatta kunskapsinhämtningen.

Att läsa vetenskapliga artiklar Som student kommer du inte endast att läsa läromedel som kurslitteratur.

Redan på den allra första delkursen är det vanligt att vetenskapliga artiklar finns med som kurslitteratur. Vetenskapliga artiklar är i allmänhet inte skrivna med nybörjarstudenter, eller ens några studenter, som tänkta mottagare. De är vanligtvis skrivna för andra forskare inom ämnet. Detta gör att de kan uppfattas som svåra, både språkligt och innehållsmässigt. En del av de

62

3. At t läsa texter på högskolan

© F ö r fat ta r n a o c h S t u d en t li t t e r at u r

begrepp som används kanske inte förklaras eftersom de hör till de vedertagna inom ämnesområdet. Det innebär att man är mer eller mindre överens om begreppens betydelse. För att lättare förstå en vetenskaplig artikel kan det vara bra att läsa den kritiskt och systematiskt. Med kritisk läsning menas inte att kritisera utan att ha ett kritisk–analytiskt förhållningssätt.

Det allra första man bör göra innan man ens börjar läsa artikeln är att ta reda på lite bakgrundsfakta. Kontrollera först och främst vem som är författare till artikeln och även vilken bakgrund hen har. Förespråkar författaren en viss teori? Är artikeln skriven som svar på eller kritik av tidigare studier inom området? Sök gärna information på nätet eller be läraren att kort presentera forskaren och det sammanhang som texten är skriven i.

När du vet så mycket som möjligt om forskaren och det sammanhang som texten är skriven i kan du gå vidare till artikeln i sig. I vilken typ av publikation är artikeln utgiven? Vad är det en presentation av? Avslutad forskning? En pågående avhandlingsstudie? Är det en beställd forskningsrapport? Av vem i så fall? Om forskningen är gjord med politiska förtecken bör det givetvis påverka din läsning.

Kontrollera även hur pass gammal artikeln är. Om den inte är publicerad de närmast föregående åren kanske de resultat som presenteras är motbevisade eller på annat sätt överspelade. En artikel kan naturligtvis vara intressant av andra skäl, men då bör man vara medveten om att man läser den av andra skäl.

Kanske är det en utomordentligt väl beskriven metod som redovisas, eller en gedigen forskningsöversikt, eller en så kallad klassiker inom ämnesområdet som man inte kan bortse ifrån och därför bör läsa för dess historiska värde och för att förstå hur utvecklingen av forskningsfältet har sett ut. Att förstå varför man ska läsa en viss artikel underlättar läsningen, så försök att förstå syftet med att den står med som kurslitteratur om det inte är uppenbart för dig.

När du har tagit reda på så här mycket bakgrundsinformation är det dags att angripa själva texten. Det är bra att veta vad som kommer att tas upp i artikeln. Inledningsvis kan man läsa igenom eventuellt abstrakt (kort sammanfattning av undersökningens syfte, frågeställning och resultat) och om det finns en avslutande sammanfattning kan du läsa igenom den också.

Abstraktet innehåller ofta det mest väsentliga.

Därefter kan det vara bra att ögna igenom litteraturlistan. Är det namn på forskare du känner igen? Forskar dessa inom en särskild teori? Hur omfattande är litteraturlistan? Om den är lång är artikeln förmodligen väl teoretiskt förankrad. Hur gammal är den litteratur som refereras? Om publikationerna uteslutande är av äldre datum är det förstås så att artikelförfattaren inte har kunnat ta hänsyn till forskningsresultat från senare år.

Vid det här laget vet du en hel del om vilka förväntningar du kan ha på artikeln. Då är det dags att ställa frågor om artikeln. Dessa frågor kan vara:

© F ö r fat ta r n a o c h S t u d en t li t t e r at u r

3. At t läsa texter på högskolan

63

Uppgifter

I kapitel 3 har du fått fördjupa dig i vad det innebär att läsa på högskolan. I de följande uppgifterna får du verktyg att använda i läsandet. Du får öva på att läsa och sammanfatta, använda olika lässtrategier samt utveckla förståelse dels för hur sambandsord och referatmarkörer används i text, dels för hur löpande och icke-löpande text samspelar.

Beskriv hur en text är uppbyggd

Uppgift 3.1

Syfte

Att öka medvetenheten om hur olika texter är uppbyggda.

Arbetsgång

1 Välj en uppsats, ett kapitel ur en bok eller en hel bok.

2 Översiktsläs texten och beskriv hur den är uppbyggd och vilka delar den innehåller.

3 Skriv ner dina reflektioner i punktform.

4 Presentera dina punkter för någon annan.

© F ö r fat ta r n a o c h S t u d en t li t t e r at u r

3. At t läsa texter på högskolan – UPPGIFTER

75

Uppgift 3.2

Sammanfatta och presentera en text Syfte

Att utveckla förmågan att sammanfatta och återge innehållet i en text.

Arbetsgång

Denna uppgift går ut på att läsa, sammanfatta och sedan i en mindre diskussionsgrupp muntligt presentera syftet och innehållet i en text.

1 Välj ut en lämplig text.

2 Läs igenom texten och reflektera under läsningen över följande frågor: a) Vem har skrivit texten? Var och när är den publicerad? b) Hur är texten utformad och vem/vilka är mottagare (det vill säga vem/vilka vänder den sig till)? c) Vad är syftet med texten? (till exempel informera, underhålla, argumentera för eller emot en specifik fråga, väcka debatt) d) Försök att hitta textens/författarens budskap, huvudtanke eller tes och argument. e) Vad kan du säga om språket och strukturen i texten? f) Är det en intressant text? Motivera ditt svar.

3 Skriv en kortfattad sammanfattning av textens innehåll. Skriv sedan kort ner textens syfte, tes/huvudtanke samt kommentera språk och struktur. Skriv därefter kortfattat ner vilka reflektioner texten väcker hos dig och varför.

4 Förbered en kort muntlig presentation av texten enligt följande struktur: –– Inled med att presentera titel/rubrik, namn på författare samt när och var texten har publicerats.

–– Redogör sedan för vem texten vänder sig till samt textens syfte och tes/huvudbudskap.

–– Beskriv kortfattat vad texten handlar om.

–– Beskriv språket och strukturen i texten.

–– Avsluta genom att ge en kort värdering av texten (vad du tycker om texten och varför).

76

3. At t läsa texter på högskolan – UPPGIFTER

© F ö r fat ta r n a o c h S t u d en t li t t e r at u r

Textförståelse som kollektiv process

Uppgift 3.3

Syfte

Att läsa och reflektera över texters innehåll och få ökad textförståelse genom samarbete och diskussion med andra.

Arbetsgång

Denna uppgift är uppdelad i 6 steg. Den går ut på att läsa en text som hemuppgift för att sedan muntligt återge, diskutera och reflektera kring innehållet i grupp.

Steg 1: Läs en text som hemuppgift Alla i gruppen läser samma text inför ett seminarium. Det kan vara ett avsnitt ur en lärobok, en vetenskaplig eller populärvetenskaplig artikel. (Lämpligt omfång är cirka 3–4 sidor.) Steg 2–6 genomförs sedan på ett seminarium.

Steg 2: Arbete i smågrupper a) Alla delas in i mindre grupper om 3–4 personer. b) I varje grupp diskuterar man gemensamt fram vilken information som utgör huvuddragen i den lästa texten. c) Varje grupp förbereder gemensamt en kortfattad muntlig redovisning av innehållet i texten. Det ska vara en saklig redogörelse av innehållet utan egna reflektioner och värderingar. Alla i respektive smågrupp måste delta i redovisningen, det vill säga presentera varsin del av innehållet (max en minut per person).

Steg 3: Gruppredovisning a) Några av grupperna redovisar inför alla andra vad texten handlar om genom att kortfattat redogöra för det väsentliga i texten.

De grupper som inte redovisar agerar åhörare och noterar vilken information som lyfts fram i respektive redovisning. b) Åhörarna utvärderar om redovisningen innehöll det viktigaste och om inte, vad det i så fall var som saknades, eller om något kunde ha presenterats på ett annat sätt. c) Åhörarna presenterar sedan sin respons för den redovisande gruppen.

© F ö r fat ta r n a o c h S t u d en t li t t e r at u r

3. At t läsa texter på högskolan – UPPGIFTER

77

Steg 4: Arbete i smågrupper a) Alla återgår till arbetet i respektive grupp (3–4 personer) igen. b) Varje grupp reflekterar i detta steg gemensamt över innehållet i texten genom att diskutera innehållet och sätta det i relation till andra perspektiv. c) Varje grupp sammanställer några punkter som visar hur gruppen har diskuterat och reflekterat kring texten.

Steg 5: Gruppredovisning a) Några av grupperna redovisar inför alla andra (förslagsvis de som ännu inte har redovisat). Redovisningen ska innehålla en kort presentation av reflektionerna och vad som diskuterades. b) De grupper som inte redovisar agerar åhörare och noterar vad som lyfts fram i respektive redovisning. c) Åhörarna ges möjlighet att reagera på de reflektioner som förts fram.

Steg 6: Diskussion i helgrupp När steg 1–5 har genomförts förs en gemensam diskussion kring textens innehåll och gruppernas reflektioner.

78

3. At t läsa texter på högskolan – UPPGIFTER

© F ö r fat ta r n a o c h S t u d en t li t t e r at u r

Läsa och arbeta med en vetenskaplig artikel

Uppgift 3.4

Syfte

Att kunna läsa vetenskapliga artiklar snabbt och effektivt.

Arbetsgång

1 Välj ut en vetenskaplig artikel.

2 Sökläs: Ta reda på bakgrundsfakta om författaren (om möjligt).

–– Vad heter författaren?

–– Vem är författaren?

–– Vid vilket lärosäte är författaren verksam?

3 Sökläs: Ta reda på bakgrundsfakta om artikeln.

–– Var är artikeln publicerad? (tidskrift, konferensrapport, bok och så vidare) –– När är artikeln publicerad?

4 Översiktsläs: –– Abstrakt.

–– Sammanfattning.

–– Litteraturförteckning.

–– Hela artikeln.

5 Sökläs: Leta reda på svaren på följande frågor i texten, om möjligt: –– Vilket är studiens syfte?

–– Hur motiverar författaren syftet i förhållande till tidigare forskning?

–– Vilken teori åberopar författaren?

–– Vilket material har författaren använt sig av?

–– Hur har författaren genomfört undersökningen?

–– Vilket resultat visar undersökningen?

–– Vilka slutsatser drar författaren av undersökningen?

–– Vilka nya forskningsfrågor väcker undersökningen?

6 Översiktsläs: Inledande och avslutande meningar under varje rubrik eller avsnitt.

7 Djupläs: Hela artikeln från början till slut.

–– Gör understrykningar i texten medan du djupläser.

–– Anteckna nyckelord i marginalen medan du djupläser.

8 Läs igenom dina anteckningar.

9 Berätta för en kurskamrat vad artikeln handlar om.

10 Vad skulle du ta fasta på i denna artikel om du skulle använda den själv i ditt eget skrivande?

© F ö r fat ta r n a o c h S t u d en t li t t e r at u r

3. At t läsa texter på högskolan – UPPGIFTER

79

Vendela Blomström och Jeanna Wennerberg är lärare vid Stockholms universitet. De har mångårig erfarenhet av att föreläsa och undervisa på teoretiska och praktiska kurser i svenska och svenska som andraspråk samt inom lärarutbildningen.

Akademiskt läsande och skrivande Studier på universitet och högskola innebär en utmaning för de allra flesta studenter, inte minst när det gäller de höga kraven på läs- och skrivförmåga. Texterna som ska läsas uppfattas ofta som svårtillgängliga och de skriftliga uppgifterna man ställs inför som nervpressande. Så hur gör man då för att ta sig an de högt ställda förväntningarna och planera studierna på ett effektivt sätt? Hur utvecklar man lässtrategier som leder till att man på djupet förstår innehållet i en vetenskaplig text? Och hur gör man för att förbättra sitt eget skrivande i riktning mot ökad anpassning till den akademiska genren och stilnivån?

Genom sina resonerande textavsnitt och praktiska övningar ger boken tydlig vägledning i hur man kan utveckla läs- och skrivförmågan i akademiska sammanhang. Författarna beskriver bland annat högskolan som studiemiljö, ger konkreta råd om studieteknik, förklarar hur man utvecklar sitt skrivande genom respons från andra samt lyfter fram utmärkande drag i den vetenskapliga texten och i det akademiska språket.

Akademiskt läsande och skrivande passar lika väl för kurser vid universitet och högskola som för avancerade kurser i svenska och svenska som andraspråk på gymnasium och inom vuxenutbildningen. Boken kan också användas vid självstudier motsvarande nivå C1 och C2 på den europeiska språkskalan CEFR. Denna bok passar bra ihop med och kompletterar boken Muntlig interaktion i akademiska sammanhang.

Art.nr 37782

www.studentlitteratur.se