9789127438002

ha r a r Lä

Sp

Tala Läsa Skriva

ÅK 4

M IC HA EL

n

in n d e dl

ON A ER IK SS IN PÄ R SA HL

rå k

g

lä r a

ÅK 4

M IC HA EL

A ER IK SS ON PÄ R SA HL IN

ÅK 4

MICHAELA ERIKSSON PÄR SAHLIN

KlaraSvenskan4_omslag_LHL.indd 1

2015-07-08 13:34

GL KS_1_inledning_LHL4.indd 3

2015-07-08 15:50

Innehåll Inledning 6 Komponenterna i Klara svenskan 7 Att arbeta med Tala, läsa, skriva 8 Att arbeta med Språklära 9

Skriva 41 Rubrik 42 Tidsord och styckeindelning 44 Inledning och avslutning 46 Nu är det din tur att skriva 48

Jilda Sürüp: Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt 10

Läsa 50

Forskningsbakgrund 12

Red ut oklarheter och sammanfatta 54

Genrepedagogik 12

Textens struktur och särdrag 56

Cirkelmodellen 12

Reflektera 58

Läsförståelse 13 Varför tala, läsa och skriva? 14

Förutspå textens handling 52

Kopieringsunderlag Å1–Å15 60

Traditionell och funktionell grammatik 14

Förhållningssätt och metoder 15

Faktatext 76

Bedömning i enlighet med Lgr 11 17

Kartläggning och mål 77

Självbedömning och kamratbedömning 17 Matriser och checklistor 18 Förmågor och centralt innehåll 18 Kopieringsunderlag I 1–I 9 20

Läsa 80 Fakta eller åsikt? 82 Sant eller falskt? 83 Förutspå med stöd av textstrukturen 84 Tolka kartor, tabeller och diagram 86 Red ut oklarheter – ämnesspecifika ord 88

Tala Läsa S k r i va

Sammanfatta med stödord 90

Skriva 92 Textens struktur och särdrag 93 Förtydliga texten 94 Nu är det din tur att skriva 95

Återberättande text 30

Tala 96

Kartläggning och mål 31

Redovisning 98

Tala 34

Nu är det din tur att redovisa 100

Kronologisk ordning och tidsord 36

Reflektera 102

Nu är det din tur att berätta 38

Kopieringsunderlag F1–F14 104

GL KS_1_inledning_LHL4.indd 3

2015-07-08 15:50

Berättande text 118 Kartläggning och mål 119

Språklä

ra

Läsa 122 Berättande text: myt 124 Miljö 126 Personer 128 Problem och lösning 130 Nu är det din tur att sammanfatta 131

Tala 132

Alfabetet 202 Alfabetets bokstäver 203 Alfabetisk ordning 206 Vokaler och konsonanter 208

Berättande text: fabel 134

En eller två konsonanter 210

Talspråk och kroppsspråk 136

Egennamn 212

Roller och scener i pjäsen 138 Nu är det din tur att dramatisera 140

Skriva 142

Kopieringsunderlag A1–A9 214

Fantasy 143

Meningsbyggnad 224

Planera ditt skrivande – miljö och personer 144

Meningar 225

Planera ditt skrivande – problem och lösning 146 Nu är det din tur att skriva 148 Reflektera 150 Kopieringsunderlag B1–B15 152

Stora skiljetecken 228 Kommatecken 230 Dialog 232 Kopieringsunderlag M1–M5 234

Instruerande text 168 Kartläggning och mål 169

Tala 172

Stavning 240 Ng-ljudet 242

Muntliga instruktioner – steg för steg 173

J-ljudet 244

Läsa 174

M-ljudet 246

Textstruktur och källkritik 176 Ämnesspecifika ord 178

Tj-ljudet 248

Nu är det din tur att läsa och bedöma 180

Sj-ljudet 250

Skriva 181

Å-ljudet 252

Symboler 182

Kopieringsunderlag S1–S10 254

Instruktionsstegen 183 Nu är det din tur att skriva 184 Reflektera 186 Kopieringsunderlag I 1–I 13 188

GL KS_1_inledning_LHL4.indd 4

2015-07-08 15:50

Ordkunskap 264 Ordbok 265 Synonymer 268 Antonymer 270 Klassificering 272 Sammansatta ord 274 Särskrivningar 276 Förkortningar 278 Kopieringsunderlag O1–O11 280

Ordklasser 292 Substantiv 293 Substantivets böjning 296 Verb 300 Verbets böjning 302 Adjektiv 304 Prepositioner 307

Kl a ra å! g a g d f r

Kopieringsunderlag O1–O15 309

Språkbruk 324 Dialekter i Sverige 325 Vardagsspråk – slangord 328 Minoritetsspråk 330 Kopieringsunderlag S1–S2 332

GL KS_1_inledning_LHL4.indd 5

2015-07-08 15:50

Inledning Välkommen till Klara svenskan!

Svenskämnet är stort! Det är också ett tacksamt ämne att integrera med andra ämnen och göra djupdykningar inom. Klara svenskan ger dig hela det centrala innehållet i svenska, men också utrymme för egenplanerade aktiviteter. Med det här materialet vill vi ge dig ett läromedel som gör dig rustad för att möta mångfalden i klassrummet och som vilar på modern forskning om pedagogik och metodik.

I Klara svenskan byggs kunskap upp med hjälp av lärar- och kamratstöd i en varsam progression, genom så kallad scaffolding eller vägledd undervisning. Även om det kan låta motstridigt – det är tillsammans, i samspel med varandra, som vi blir kreativa och självständiga textskapare.

Materialet baseras på cirkelmodellen, som i korthet innebär att elevernas förkunskaper inventeras och byggs på med ny kunskap – med stöd av modelltexter och vägledd undervisning. Inför elevernas fortsatta, mer självständiga, arbete skrivs en gemensam text som tjänar som förebild då eleverna ska skriva och bedöma sina egna, individuella texter.

Elevers förkunskaper och förutsättningar skiftar. Cirkelmodellen lyfter specifikt andraspråkselever, men den har visat sig gynna alla elever.

Vi som har skrivit Klara svenskan ser läraren som den ovärderliga nyckeln till att skapa förutsättningar för elevernas utveckling. I klassrum där kreativitet och nyfikenhet råder, där man samtalar, berättar, läser, skriver och lyssnar på varandra, fördjupas kunskaperna hos eleverna. Det är viktigt att skapa en miljö som präglas av en stöttande undervisning, höga förväntningar och en tilltro till elevernas utvecklingsförmåga.

Välkommen till Klara svenskan och lycka till med arbetet!

Michaela Eriksson och Pär Sahlin

Michaela är 1–7 lärare och arbetar på mellanstadiet i den mångkulturella Enöglaskolan i Enköping. Hon är förstelärare med ansvar för att bidra till utvecklingen inom svenska, sva och SO och har ett särskilt intresse för att hela tiden hitta nya vägar för att utveckla undervisningen i klassrummet.

Pär är 1–7 lärare i svenska och SO samt 8-gy i svenska. Under många år var han ansvarig för litteratur- och dramainriktningen på Södermalmsskolan i Stockholm. Han har skrivit flera läromedel i svenska för såväl grundskolan som gymnasiet och bidragit med stödmaterial till Skolverkets NT-satsning.

6 I N L E D N I N G

GL KS_1_inledning_LHL4.indd 6

2015-07-08 15:50

Komponenterna i Klara svenskan Klara svenskan består av en lärarhandledning med tillhörande lärarwebb, två elevböcker samt digital färdighetsträning. Arbete utifrån lärarhandledningen föregår alltid övningarna i elevböckerna. Lärarhandledningen är således utgångspunkten för hela materialet. Klassen studerar modelltexter tillsammans och får vägledning inför det allt mer självständiga arbetet i elevböckerna.

Elevboken Tala, läsa, skriva för åk 4 innehåller arbete med olika texttyper i fyra kapitel: Återberättande text, Faktatext, Berättande text och Instruerande text. Tydliga mål presenteras för arbetet med varje texttyp och för att konkretisera dem finns exempeltexter, grafiska stödstrukturer, vägledande checklistor och bedömningsmatriser som underlättar den formativa bedömningen.

Kunskap om texttypernas struktur och särdrag gynnar läsförståelsen och underlättar vid elevernas självständiga textskapande. Varje texttyp i Tala, läsa, skriva behandlas utifrån tre vinklar: tala, läsa och skriva.

Elevboken Språklära för åk 4 innehåller textexempel, övningar och regler inom områdena: Alfabetet, Meningsbyggnad, Stavning, Ordkunskap, Ordklasser och Språkbruk.

Beroende på elevernas förkunskaper bedömer du som lärare i vilken omfattning din klass behöver arbeta med olika områden i Språklära. Som lärare kan du välja att göra nedslag vid olika uppslag och kapitel, t.ex. kan du välja att arbeta med verbets tidsformer i samband med arbetet med återberättande texter. Eller så koncentrerar du dig under en period på att arbeta explicit med hela kapitlet Ordklasser, oberoende av arbetet i elevboken Tala, läsa, skriva.

I den webbaserade färdighetsträningen kan eleverna befästa momenten i Språklära på dator, surfplatta eller mobiltelefon. Denna färdighetsträning finns också samlad i ett separat kopieringsLärarhandledning underlag.

Via aktiveringskoden, som du finner på omslagets insida i den här lärarhandledningen, kommer du åt alla kopieringsunderlag i digital version. Det innebär att du kan kan arbeta med dem på digital storbild, alternativt skriva ut dem och dela ut kopior till eleverna.

Elevbok Tala, läsa, skriva

Digital färdighetsträning

Lärarhandledning

Sp

Tala Läsa Skriva

ÅK 4

MICHAE

råkl

ära

ÅK 4

N LA ERIKSSO PÄR SAHLIN

MICHAE

LA ERIKSSO N PÄR SAHLIN

ÅK 4

MICHAELA ERIKSSON PÄR SAHLIN

Undervisningsmaterial på lärarwebben

Elevbok Språklära

Kopieringsunderlag

INLEDNING

GL KS_1_inledning_LHL4.indd 7

7

2015-07-08 15:50

Tala Läsa Skriv a

ÅK 4

MICHAELA ERIKSSON PÄR SAHLIN

Att arbeta med Tala, läsa, skriva Varje kapitel i elevboken Tala, läsa, skriva inleds med tydliga mål och en kartläggningsuppgift utifrån lärarhandledningen. Inför varje nytt uppslag i elevboken introducerar du som lärare ämnesområdet med hjälp av de exempel och övningar som finns i lärarhandleningen. Den vägledda undervisningen skapar förförståelse inför de uppgifter och övningar eleverna möter i elevboken.

I elevboken Tala, läsa, skriva arbetar eleverna mer enskilt. Till stöd för att hålla fokus på innehåll och mål finns checklistor och matriser varvade med uppgifterna. Dessa redskap underlättar också den formativa bedömningen som pågår fortlöpande.

Arbetet fortsätter på samma sätt genom respektive kapitel – från gemensamt arbete utifrån lärarhandledningen, till mer enskilt och självständigt arbete i elevboken. Vid varje kapitels slut finns uppslaget Reflektera, som syftar till att ge eleverna möjlighet att få syn på sin lärandeprocess genom reflektion och kunskapsutvärdering.

Målet med arbetet i elevboken Tala, läsa, skriva är att eleverna genom vägledande undervisning och övningar inom tala-, läsa- och skrivaområdena ska utveckla sina förmågor i svenskämnet, så att de blir säkra och självständiga talare, läsare och skribenter. Syftet med att tala, läsa och skriva inom olika texttyper är att eleverna med hjälp av den förvärvade kunskapen ska kunna bearbeta sina egna texter och anpassa dem till både innehåll och form för användning i olika sammanhang.

8 I N L E D N I N G

GL KS_1_inledning_LHL4.indd 8

2015-07-08 15:50

S p rå

klä r a

ÅK 4

MICHAELA ERIKSSON PÄR SAHLIN

Att arbeta med Språklära I lärarhandledningen till varje kapitel i elevboken Språklära finns syfte och mål presenterade. Till varje kapitel hör en skriftlig kartläggningsuppgift där du som lärare i förhand kan kartlägga elevernas förkunskaper.

Innan eleverna börjar arbeta med ett uppslag i elevboken Språklära introducerar du ämnesområdet gemensamt i gruppen. Det kan exempelvis innebära att ni genomför en laborativ övning som följs upp med en modelltext ni studerar. Material för genomgångarna och de laborativa uppgifterna finns i lärarhandledningen. Genom gemensam förberedelse och introduktion av viktiga begrepp, skapas en förförståelse inför de övningar eleverna kommer att möta i elevboken.

I elevboken Språklära och den webbaserade färdighetsträningen får eleverna möjlighet att på egen hand öva och befästa sina kunskaper.

Målet med arbetet i elevboken Språklära är att dels ge eleverna kunskaper om språkliga strukturer, normer och språkbruk, dels att ge dem möjlighet att öva och befästa kunskaperna inom varje område. Syftet med arbetet i Språklära är att eleverna med hjälp av den förvärvade kunskapen ska kunna bearbeta sina egna texter till både innehåll och form, kunna ge och ta emot respons samt att kunna samtala om människors språkbruk.

INLEDNING

GL KS_1_inledning_LHL4.indd 9

9

2015-07-08 15:50

GL KS_1_inledning_LHL4.indd 16

2015-07-08 15:50

Bedömning i enlighet med Lgr 11 Den formativa bedömningen sker fortlöpande under lärandeprocessen i syfte att tydliggöra för eleverna vad de kan i förhållande till målen och vad som krävs steg för steg för att nå målen. Den används av läraren för att planera undervisningen och främja elevernas utveckling, medan den summativa bedömningen handlar om att summera elevernas kunskaper inför ett betyg eller ett skriftligt omdöme. All bedömning ska enligt Lgr 11 ske efter en allsidig utvärdering av elevernas kunskapsutveckling.

I Klara svenskan underlättas den formativa bedömningen genomgående genom materialets uppbyggnad med tydliga mål, checklistor och matriser.

Det är viktigt att eleverna förstår att bedömningen i elevboken är formativ.

Det innebär att om någon förbättrar sin kunskap på någon punkt, så går det bra att visa det och ändra resultatet i t.ex. matrisen.

På nästa uppslag finns tabeller över vilka förmågor och kunskapskrav som behandlas i varje kapitel för både svenska och svenska som andraspråk. För att sköta dokumentationen för varje enskild elevs kunskapsutveckling inom de olika texttyperna, finns klassmatriser på kopieringsunderlag I1–I7, på s. 20–26. Där kan du markera vad eleverna kan och vad de behöver utveckla inom de olika delmålen för texttyperna. På Klara svenskans lärarwebb finns dessa matriser i Excelformat.

I elevboken Tala, läsa, skriva finns mål och syfte för varje texttyp presenterade i början av varje kapitel, dels här i lärarhandledningen, dels på introduktionsuppslagen i elevboken. Men innan arbetet börjar behöver du ta reda på elevernas förkunskaper genom en kartläggning. Kartläggningen hjälper dig att lägga din undervisning på rätt nivå och att ge varje elev rätt stöd.

Bedömningen av elevernas grammatikkunskaper och språkriktighet gör du bäst då eleverna använder kunskaperna i samband med textskapande, läsning och samtal.

Under lärarhandledningens rubrik Arbeta vidare får du som lärare förslag på ytterligare träning eller fördjupningsuppgifter.

Självbedömning och kamratbedömning Lgr 11 anger att eleverna ska lära sig att ge och ta emot respons på sina texter.

De ska också kunna förbättra sina texter utifrån given respons. För att elevernas bedömningar ska fungera måste du som lärare alltid se till att det finnas tydliga ramar för vad som ska bedömas och hur det ska göras.

I elevboken Tala, läsa, skriva tränas eleverna på att fortlöpande göra bedömningar med stöd av tydliga mål, checklistor, exempeltexter och matriser. Stödet är viktigt för att undvika att eleverna gör felbedömningar av sina egna eller kamraternas texter. Stödet hjälper också eleverna att hålla bedömningarnas fokus på uppgifternas innehåll och mål. Men även om målen är tydliga kan både kamrat- och självbedömning ta tid att lära sig att behärska.

Du som lärare har alltid huvudansvaret för all bedömning som sker i klassrummet.

INLEDNING

GL KS_1_inledning_LHL4.indd 17

17

2015-07-08 15:50

Självbedömning innebär att eleven reflekterar över kvaliteten på sitt eget arbete och reviderar det utifrån uppsatta mål. När en elev bedömer sin egen prestation förstärks det egna lärandet och den metakognitiva förmågan ökar.

Det innebär att eleven blir medveten om och kan reflektera kring sitt eget lärande och sin utveckling.

Kamratbedömning fungerar på liknande sätt, men innebär att eleverna bedömer och ger varandra återkoppling utifrån de uppsatta målen för arbetsområdet. Vid kamratbedömning får eleverna träna på att ge och ta emot återkoppling samtidigt som de får tillfälle att använda sig av sitt metaspråk.

Eleverna får också tillfälle att studera andras texter och på det sättet får de perspektiv på sina egna texters styrkor och svagheter. Arbetet med självoch kamratbedömning kan bidra till att eleverna känner sig mer delaktiga i undervisningen och mer säkra på att göra bedömningar.

Matriser och checklistor För att utveckla metakognition måste eleverna uppnå en säkerhet vid bedömningen av de egna prestationerna. Ju äldre eleverna blir desto större ansvar är det rimligt att de tar över bedömning och granskning av sina arbeten.

Genom att eleverna återkommande tränar på att hitta utvecklingsområden i sina texter med hjälp av matriser och checklistor ökar deras medvetenhet om textens struktur och särdrag.

Förmågor och centralt innehåll Här visas tabeller över vilka av läroplanens förmågor och kunskapskrav som behandlas i Klara svenskan, åk 4, för varje kapitel, både för svenska och svenska som andraspråk. Å står för Återberättande text, F för Faktatext, B för Berättande text, I för Instruerande text och S för hela elevboken Språklära.

Förmågor

Å

F

B

I

S

Formulera sig och kommunicera i tal och skrift,

x

x

x

x

x

läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,

x

x

x

x

anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,

x

x

x

x

urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer och välja och använda språkliga strategier, (SVA)

x

x

x

x

söka information från olika källor och värdera dessa.

x

x

x

18 I N L E D N I N G

GL KS_1_inledning_LHL4.indd 18

2015-07-08 15:50

Centralt innehåll: Å

F

B

I

Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.

x

x

x

x

Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.

x

x

x

x

x

Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.

x

x

x

x

x

Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av dator.

x

x

x

x

Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.

x

x

Hur man använder ordböcker och andra hjälpmedel för stavning och ordförståelse.

x

Läsa och skriva

S

x

x

x

x

Tala, lyssna, samtala Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser.

Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.

x

x

x

x

Berättande texter och sakprosatexter Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.

x

x

Berättande texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad med parallellhandling och tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar samt dialoger.

x

x

x

Berättande texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad med parallellhandling och tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar samt deras ord och begrepp. (SVA)

x

x

x

Några skönlitterärt betydelsefulla barn- och ungdomsboksförfattare och deras verk.

x

Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.

x

x

x

Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad, typiska språkliga drag samt deras ord och begrepp. (SVA)

x

x

x

Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, interaktiva spel och tvprogram. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.

Språkbruk Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord.

x

x

x

x

Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.

x

x

x

x

x

Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempel skillnaden mellan att skriva ett personligt sms och att skriva en faktatext.

x

Språkbruk i Sverige och Norden. Några varianter av regionala skillnader i talad svenska. Några kännetecknande ord och begrepp i de nordiska språken samt skillnader och likheter mellan dem. Vilka de nationella minoritetsspråken är.

x

Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet.

x

Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

x

x x

INLEDNING

GL KS_1_inledning_LHL4.indd 19

19

2015-07-08 15:50

Berättande text Berättelser och berättande texter möter vi t.ex. i böcker, på teater och i filmer.

En del av dem bygger på sanna historier, andra är påhittade. Deckare, sagor, kärlekshistorier, spökhistorier, science fiction, fabler och myter är alla exem­ pel på berättande texter.

Syftet med berättande texter är att underhålla och skapa engagemang genom att väcka känslor, som till exempel glädje, rädsla eller spänning.

Genom berättande texter förflyttas läsaren till en annan tid eller plats, vilket stimulerar fantasin och ger nya perspektiv. En del berättande texter syftar även till att överföra samhällsvärderingar.

Möjligheten för eleverna att utveckla sitt språk, sin identitet och förståelse för omvärlden, gynnas vid läsning av berättande texter – helt i linje med svenskämnets syftestext i Lgr 11.

I kapitlet Berättelseansiktet

Skriv in stödord från myten Fenrisulven fångas i Berättelseansiktet.

Berä

B2 ttels

ean

sikt

et

Personer

Miljö Problem

är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

Händelser

Kopiering av detta engångsmaterial

För att kunna skriva, läsa och tolka berättande texter är det viktigt att elev­ erna förstår hur berättelsen är uppbyggd. Den grafiska stödstrukturen Berät­ telseansiktet förtydligar texttypens olika delar. Stödord som beskriver miljöer och personer skrivs runt ögonen, huvudproblemet skriv i näsan och i mun­ nen skrivs berättelsens viktiga händelser, de som slutligen leder fram till berättelsens lösning.

Kapitlet inleds med läsning av berättande text i form av myter som analyseras utifrån berättelseansiktets struktur. Därefter får eleverna drama­ tisera en fabel. Att dramatisera en berättelse ger eleverna kunskap om hur dialog skapas i kommunikationen mellan karaktärerna. Eleverna får agera utifrån karaktärernas egenskaper, tolka miljön och tänka ut hur den ska gestaltas. Sist i kapitlet möter eleverna fantasyberättelsen och använder sina kunskaper för att kunna producera egna berättande texter i skrift.

Kunskaperna eleverna förvärvat i kapitlet Återberättande text bygger de vidare på i det här kapitlet. De två texttyperna har nämligen många likheter i den språkliga strukturen: de har rubrik, inledning, styckeindelning, är tids­ ordnade och oftast skrivna i preteritum.

Sammanfatta mytens huvuddrag muntligt för en kamrat utifrån Berättelseansiktet.

Ge varandra respons utifrån checklistan.

Fyll i fler stödord om du vill.

Slu t

Checklista Jag får med de texttypiska dragen: miljöbeskrivning personbeskrivning problem lösning

Kopieringsunderlag © 2015 Michaela Eriksson, Pär Sahlin och Natur & Kultur Klara svenskan, Lärarhandledning Åk 4, ISBN 978-91-27-438002

B E R ÄT TA N D E T E X T

153

B E R ÄT TA N D E T E X T

27438026_KlaraSvenskan_TalaLasaSkriva_inlay.indd 61

LÄSA

61

2015-03-11 17:16

Stödord skrivs in i den grafiska stödstrukturen Berättelseansiktet.

118 B E R ÄT TA N D E T E X T

GL KS_4_berattande_LHL4.indd 118

2015-07-08 15:56

För länge sedan i landet bortom de sju kullarna …

Mål Läsa Jag kan: y urskilja den berättande textens struktur, y känna igen en myt, y resonera om textens budskap, y göra inferenser, y sammanfatta textens huvuddrag.

y känna igen en fabel, y förmedla textens handling och budskap, y säga repliker och använda kroppsspråk i en roll.

Skriva

Berättande

text

Jag kan: y skriva en fantasyberättelse med: en portal, två världar och magiskt inslag, y skriva miljö- och personbeskrivningar, y skriva händelser med problem och lösning i kronologisk ordning, y skriva dialoger med talstreck och varierande sägaverb.

Har du läst eller hört en berättelse som du önskade aldrig skulle sluta?

Att vara uppslukad av en berättelse kan vara häftigt! Trollkarlar, monster och talande djur – allt möjligt kan man få möta i berättande texter.

Fabler, myter och fantasysagor är olika sorters berättande texter. Gemensamt för dem är att handlingen kretsar kring ett problem som får en lösning till slut.

Fabler och myter liknar varandra på så sätt att man kan lära sig något av dem, men de skiljer sig också åt. Medan huvudpersonerna i fabler är talande djur, är huvudpersonerna i myter ofta gudar. Fantasyberättelser utspelar sig ofta i olika världar och handlar om kampen mellan det onda och goda.

50

27438026_KlaraSvenskan_TalaLasaSkriva_inlay.indd 50

Tala Jag kan:

Kla ra a gå ! f rd g

B E R ÄT TA N D E T E X T

2015-03-11 17:15

27438026_KlaraSvenskan_TalaLasaSkriva_inlay.indd 51

51

2015-03-11 17:15

Kapiteluppstart med kartläggning, s. 50–51 Den berättande textens syfte och kapitlets mål tydliggörs på introduktions­ uppslaget i elevboken. Genom läsning och diskussioner i klassen om vad som är bekant och vad som är nytt, kopplas texttypens syfte och mål till elevernas förkunskaper.

För att ta reda på elevernas förkunskaper på individnivå, så att du som lärare ska kunna anpassa din undervisning efter elevernas behov, är det ­viktigt att göra en kartläggning. Kartläggningen ger också en utgångspunkt att jämföra med för att synliggöra elevernas kunskapsutveckling under arbetets gång.

Så här kan du göra:

• Introducera uppslaget Berättande text i elevboken. Läs tillsammans om text­

typen och tydliggör dess syfte: att roa och engagera läsaren genom att stimu­ lera läsarens fantasi. Många berättande texter syftar också till att förmedla ­samhällets grundläggande värderingar.

• Diskutera:

– Vilka berättande texter känner ni till?

– Var möter vi berättande texter? Vi möter dem framför allt i böcker, på teater och i filmer.

– Vad är typiskt för en berättelse? Handlingen i berättelser kretsar kring ett problem som får en lösning.

– Har vi arbetat med berättande texter tidigare?

B E R ÄT TA N D E T E X T

GL KS_4_berattande_LHL4.indd 119

119

2015-07-08 15:56

•

• • • • • •

• •

För länge sedan i landet bortom de sju kullarna …

Förtydliga läsa­, tala­ och skrivamålen genom samtal. Visa kopieringsun­ derlag B1 – Mål , s. 152, på digital storbild. På nästa sida kan du läsa mer om varje mål. Försök att finna konkreta exempel på målens innebörd uti­ från klassens erfarenheter. Ställ frågor som: – Vad betyder målet?

– Har vi arbetat med det här målet tidigare? När? Hur? Finn exempel!

– Vad kan vi? Vad är nytt?

Kartlägg elevernas förkunskaper med en skriftlig uppgift: Be eleverna att enskilt tänka efter och sedan skriva en kortare berättande text.

Mål Läsa Jag kan: y urskilja den berättande textens struktur, y känna igen en myt, y resonera om textens budskap, y göra inferenser, y sammanfatta textens huvuddrag.

Tala Jag kan: y känna igen en fabel, y förmedla textens handling och budskap, y säga repliker och använda kroppsspråk i en roll.

Skriva Jag kan: y skriva en fantasyberättelse med: en portal, två världar och magiskt inslag, y skriva miljö- och personbeskrivningar, y skriva händelser med problem och lösning i kronologisk ordning, y skriva dialoger med talstreck och varierande sägaverb.

Samla in elevtexterna för analys och spara dem som dokumentation.

Låt eleverna muntligt delge sin berättelse för varandra.Uppmuntra dem att ställa frågor till varandra när kamraten berättat klart.

B1

Kl ara a gå! f rd g

B E R ÄT TA N D E T E X T

27438026_KlaraSvenskan_TalaLasaSkriva_inlay.indd 51

152 B E R ÄT TA N D E T E X T

51

2015-03-11 17:15

Kopieringsunderlag © 2015 Michaela Eriksson, Pär Sahlin och Natur & Kultur Klara svenskan, Lärarhandledning Åk 4, ISBN 978-91-27-438002

Uppmärksamma elevernas förmåga att berätta för varandra. Observera hur de kommer igång, deras engagemang och om de lyssnar koncentrerat på varandra.

Låt eleverna diskutera sinsemellan: – Hur gick det att lyssna och koncentrera dig när kamraten berättade?

– Kunde du ha gjort något på ett annat sätt för att berätta tydligare?

Låt eleverna göra en självbedömning. Använd gärna det formativa verk­ tyget Tummen vid de slutna frågorna för att lättare skaffa dig en överblick.

Ställ frågor som: – Var det lätt eller svårt att berätta i skrift?

– Hur kändes det att berätta muntligt? Var det någon skillnad?

– Tror du att kamraten förstod när du återberättade? Hur kan du veta det?

Använd den skriftliga uppgiften tillsammans med dina noteringar från den muntliga uppgiften som underlag för dokumentation av elevernas för­ kunskaper.

Notera om någon elev tycks behöva något extra i form av stöd eller utma­ ning under arbetsområdet.

I3

I6

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25

Läsa Läsa

Elevens namn:

Elevens namn:

Berättande text text Berättande

1 1 22 33 44 55 66 77 88 9 9 10 10 11 11 12 12 13 13 14 14 15 15 16 16 17 18 17 19 18 20 19 21 20 22 23 24 25

21

23

22

24

2

1

3

4

Elevens namn:

Elevens namn:

5

6

8

7

9

10

11

12

14

13

15

16

17

19

18

20

21

22

23

24

textens struktur,

urskilja den åter­ urskilja den återberättande berättande textens struktur, textens

känna igenigen en myt, känna en myt,

förutspå textens handling, handling,

struktur,

förutspå textens

reda ut oklarheter i

texten, reda ut oklarheter i texten, ställa frågor till texten,

göra inferenser, göra inferenser,

ställa frågor till texten,

säga repliker och använda skriva en fantasyberättelse kroppsspråk i enal, roll. med: en prot två världar och magiskt inslag,

texten,

plocka ut stödord, reda ut oklarheter i texten, sammanfatta huvud­

dragen i det jag läst, plocka ut stödord, skilja åsikt från fakta,

sammanfatta huvuddragen i det jag läst,

tolka information från olika källor.

skilja åsikt från urskilja denfakta,

berättande textens

struktur, tolka information från olika källor. känna igen en myt,

urskilja den berättande resonera om textens textens struktur,

budskap,

Jag kan:

känna igen en myt, göra inferenser,

sammanfatta textens

resonera om textens budskap, huvuddrag.

urskilja den

Jag kan:

skriva dialoger med talstreck och varierande sägeverb.

handling,

reda textens ut oklarheter förutspå handling,i

görainstruerande inferenser, textens

struktur,

urskilja ämnes­

specifika ord i en urskilja den instruerande instruktion, textens struktur,

Jag kan:

sammanfatta textens känna igen ett recept, huvuddrag.

källkritiskt granska en bild,

känna igen ett recept,

22 I N L E D N I N G

Kopieringsunderlag © 2015 Michaela Eriksson, Pär Sahlin och Natur & Kultur Klara svenskan, Lärarhandledning Åk 4, ISBN 978-91-27-43800-2

Kopieringsunderlag © 2015 Michaela Eriksson, Pär Sahlin och Natur & Kultur Klara svenskan, Lärarhandledning Åk 4, ISBN 978-91-27-43800-2

källkritiskt granska en bild,

Jag kan:

urskilja prepositioner.

urskilja ämnesspecifika ord i en instruktion,

BerättandeBerättande text Instruerande text text Instruerande text

Skriva

Jag kan:

och lösning i kronologisk ordning,

Jag kan:

skriva händelser med problem skriva miljö- och och lösning i kronologisk ordning, personbeskrivningar, skriva dialoger med talstreck och varierande skriva händelser med problem sägeverb.

Skriva

skriva en fantasyberättelse skriva miljö­ och med: en protal, två världar och personbeskrivningar, magiskt inslag,

struktur,

urskilja faktatextens struktur, förutspå textens

Jag kan:Jag kan:

TalaTala Jag kan:

kroppsspråk i en roll.

Jag kan:

förmedla textens handling och budskap,

förmedla textens handling och budskap, säga repliker och använda

sammanfatta huvvud­ dragen i det jag läst.

sammanfatta huvvuddragen i deturskilja jag läst. faktatextens

Faktatext Faktatext

Kopieringsunderlag © 2015 Michaela Eriksson, Pär Sahlin och Natur Kultur Klara svenskan, Lärarhandledning Åk 4, ISBN 978-91-27-438002

känna igen en fabel,

Kopieringsunderlag © 2015 Michaela Eriksson, Pär Sahlin och Natur Kultur Klara svenskan, Lärarhandledning Åk 4, ISBN 978-91-27-438002

sammanfatta textens

sammanfatta huvuddrag.textens huvuddrag. känna igen en fabel,

Jag Jagkan: kan:

Läsa Läsa Jag kan: Jag kan:

resonera om textens

resonera om textens budskap, budskap,

Återberättande text Återberättande text

urskilja den berättande urskilja den berättande textens struktur,

INLEDNING

25

urskilja prepositioner.

I matriserna som visar kapitelmålen, se kopieringsunderlag I 3, s. 22, samt I 5 – I 7, s. 24–26, kan du göra anteckningar om kunskapsläget under arbetets gång.

120 B E R ÄT TA N D E T E X T

GL KS_4_berattande_LHL4.indd 120

2015-07-08 15:57

Mål Skriva

Läsa Jag kan:

yy urskilja

den berättande textens struktur,

Berättande text kännetecknas av följande struktur: titel, person- och miljöbeskrivningar, händelser i kronologisk ordning med problem och lösning.

Berättande texter innehåller ofta dialoger och ­kännetecknas av ett målande språk.

yy känna

igen en myt,

En myt är en berättelse som utmärker sig genom att vanligtvis handla om gudar, hjältar eller naturfeno­ men och innehålla ett budskap. Myten är ofta gam­ mal och har sitt ursprung i den muntliga traditionen.

yy resonera

om textens budskap,

Myter har ofta budskap som kan tolkas på olika sätt.

Genom resonemang kan budskapen, både de utta­ lade och de som står mellan raderna, urskiljas.

yy göra

inferenser,

Att göra inferenser innebär att man tolkar texten genom att förutspå, dra slutsatser och skapa inre bilder. Förståelse skapas genom att man kopplar ihop tolkningarna med egna erfarenheter och kunskaper.

yy sammanfatta

textens huvuddrag.

Genom att sammanfatta det man läst visar man att man har förstått och kan plocka ut det viktiga ur berättelsen. Genom att identifiera berättelsens miljö, personer, problem och lösning kan texten samman­ fattas.

Jag kan:

yy skriva

en fantasyberättelse med: en portal, två världar och magiskt inslag,

En fanasyberättelse är en berättelse som utmärker sig inom den berättande genren, genom att vanligt­ vis utspela sig i flera världar som förbinds genom en passage i en portal. Det goda kämpar mot det onda och magiska inslag har ofta en betydelse för problem och lösning.

yy skriva

miljö- och personbeskrivningar,

En miljöbeskrivning blir mer levande om den beskrivs med detaljer utifrån våra olika sinnen.

Vill man lära känna personer i en berättelse mer på ­djupet, bör både deras inre och yttre personlighets­ drag beskrivas.

yy skriva

händelser med problem och lösning i kronologisk ordning,

Berättande texter innehåller ett eller flera problem som ska lösas i kronologisk ordning.

yy skriva

dialoger med talstreck och varierade sägeverb.

Dialoger är viktiga i berättande texter. Replikerna kan anges med talstreck. För att göra dialogen tydli­ gare bör sägeverben varieras. Då förstår läsaren hur dialogen framförs.

Tala Jag kan:

yy känna

igen en fabel,

En fabel är en berättelse som utmärker sig genom att huvudpersonerna är djur med mänskliga egenskaper.

En fabel innehåller också ett sedelärande budskap.

yy förmedla

textens handling och budskap,

Alla fabler har ett budskap. Genom dramatisering av fabeln kan handling och budskap förmedlas.

yy säga

repliker och använda kroppsspråk i en roll.

Repliker kan sägas på olika sätt beroende på vilken känsla man vill förmedla. Den känslan kan för­ stärkas genom att man använder kroppsspråk på ett medvetet sätt. Att arbeta med repliker ger förkunska­ per till hur man skriver dialoger.

B E R ÄT TA N D E T E X T

GL KS_4_berattande_LHL4.indd 121

121

2015-07-08 15:57

Introduktion till Berättande text – läsa I Berättande text – läsa, kommer eleverna att få öva sig på att sammanfatta myter och urskilja deras budskap.

Myter är gamla, ofta religiösa berättelser som handlar om naturfenomen, gudar och hjältar. Ordet ”myt” kommer från grekiskans mýthos som bety­ der saga. Från början berättades myterna muntligt, men så småningom nedtecknades de. Flera myter från en och samma kultur utgör tillsammans en mytologi, som t.ex. grekisk mytologi eller nordisk mytologi.

Exempel på berättande text: en myt För att hjälpa eleverna att förstå vad en berättande text är, visar du en bild­ serie och berättar till den en myt. Utifrån myten fyller ni sedan i stödstruktu­ ren Berättelseansiktet för att tydliggöra den berättande textens struktur.

Herakles och hunden Kerberos

B3

Så här kan du göra:

• • •

Berätta att du ska läsa en berättande text – en myt – och förklara vad en myt är: En myt är en gammal, ofta religiös berättelse som handlar om naturfenomen, gudar och hjältar. Myter har oftast ett budskap.

Läs myten Herakles och hunden Kerberos nedan, tydligt och inlevelsefullt för eleverna. För elever med svenska som andraspråk kan det vara bra att du, innan du läser, förklarar och övar ord och begrepp som kan vara svåra att förstå, t.ex: stordåd, hydra och amasonernas.

Visa kopieringsunderlag B3 – Herakles och hunden Kerberos, s. 154, på digital storbild. Återberätta och diskutera berättelsen i kronologisk ordning med stöd av bildserien.

154 B E R ÄT TA N D E T E X T

Kopieringsunderlag © 2015 Michaela Eriksson, Pär Sahlin och Natur & Kultur Klara svenskan, Lärarhandledning Åk 4, ISBN 978-91-27-438002

Herakles och hunden Kerberos Herakles hette en ung grek, som var son till guden Zeus. Han var en vacker, stark och orädd ung man som alltid gick klädd i ett lejonskinn. Lejonet som en gång hade burit skinnet hade Herakles dödat med sina bara händer.

En gång begick Herakles ett förfärligt brott. Som straff tvingades han utföra tolv stordåd åt kung Eurystheus. Bland annat fick han i uppdrag att döda en hydra med nio huvuden och hämta ett bälte från amasonernas drottning.

Det tolfte och sista stordådet var det svåraste.

Kung Eurystheus ville att Herakles skulle hämta upp hunden Kerberos från dödsriket. Kerberos var en jättelik hund med tre huvuden och en drake till svans. Kungen var säker på att Herakles skulle misslyckas.

Herakles förberedde sig länge och väl innan han gav sig iväg till det mörka, fuktiga och kalla dödsriket. Till slut kom han fram till underjordens

122 B E R ÄT TA N D E T E X T

GL KS_4_berattande_LHL4.indd 122

härskare, Hades. Herakles berättade om sitt uppdrag och Hades svarade att han gärna fick ta hunden, men bara om han lyckades bli herre över hunden utan att använda sig av något vapen.

Herakles närmade sig den morrande besten, som visade sina vassa huggtänder. Ur de tre käftarna rann giftig saliv. Men Herakles var inte rädd.

Han tog ett rejält tag om Kerberos tre halsar och knep åt så hårt han kunde. Hunden blev vild och försökte lösgöra sig. Den piskade våldsamt med sin draksvans mot Herakles rygg, men Herakles vägrade släppa taget. Till slut var hunden tvungen att ge upp. Kerberos hade mött sin överman och lydde nu minsta vink från sin herre.

Kung Eurystheus blev mycket förvånad när han såg att Herakles hade lyckats med sitt tolfte uppdrag.

Han var nu tvungen att låta Herakles gå som en fri man. Men innan Herakles gav sig ut på nya äventyr lämnade han tilllbaka Kerberos till sin rätte ägare, Hades.

LÄSA

2015-07-08 15:57

Berättelseansiktet med stödord

Straff: att hämta Kerberos från dödsriket

Slu t

He les

rys He theu rak s s les läp fri per

rak för be red er

Eu

sig les Herak s erbero K r e j täm

• •

Visa Berättelseansiktet på digital storbild eller rita upp det på tavlan.

•

Uppmärksamma eleverna på den berättande textens struktur genom att repetera vad man ska ha med i Berättelseansiktet: miljö, personer, problem, händelser och lösning/slut.

•

Vilka händelser leder fram till problemets lösning?

Händelser

komm er Hade till s

•

os

Problem

• •

Vilka huvudpersoner finns i berättelsen?

Personer

Miljö

•

Kerber

kles

eus

Hades

Eurysth

Hera

riket

palatset

döds

I vilken miljö utspelar sig berättelsen?

Använd berättelsen Herakles och hunden Kerberos som utgångspunkt och visa genom att tänka högt hur du fyller i stödord från berättelsen i Berät­ telseansiktet.

Resonera tillsammans om fler berättande texter ni känner till skulle passa in i Berättelseansiktet.

Ge exempel på olika typer av berättande texter, se förslag i marginalen.

Berätta för eleverna att de i det här kapitlet kommer att få träna på målen för Berättande text: läsa, tala och skriva. Ni börjar med ”läsa”.

Sammanfatta att det finns olika sorters berättande texter som alla passar i Berättelseansiktet. I det här kapitlet får eleverna möta fabler, myter och fantasyberättelser.

Gör eleverna medvetna om vad de ska bedömas på. Läs målen för Läsa på s. 51 i elevboken och jämför dem med checklistan på s. 61.

Olika berättande texter: Sagor Deckare Hästböcker Fantasyberättelser Fabler Myter Legender

B E R ÄT TA N D E T E X T

GL KS_4_berattande_LHL4.indd 123

LÄSA

123

2015-07-08 15:57

Läsa

Berättande text: myt Myter är väldigt gamla, ofta religiösa berättelser, som handlar om naturfenomen, gudar och hjältar.

Läs den grekiska myten om hjältarna Daidalos och Ikaros.

Lägg märke till hur miljö och personer beskrivs, vad som händer och det tragiska slutet.

B E R ÄT TA N D E T E X T

LÄSA

27438026_KlaraSvenskan_TalaLasaSkriva_inlay.indd 52

2015-03-11 17:15

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

52

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

Daidalos och Ikaros Den stora uppfinnaren Daidalos hade arbetat hos kung Minos på Kreta i många år. Nu var han gammal och längtade hem till Aten, dit han ville återvända med sin lille son Ikaros. Men kung Minos förstod inte hur han skulle klara sig utan Daidalos och vägrade därför att släppa iväg dem.

För att de inte skulle kunna rymma, spärrade kung Minos in dem högst upp i ett torn. Daidalos gned sitt långa, gråa skägg och grubblade. Han visste att kung Minos verkligen kunde vara grym. Hur skulle de kunna fly utan att något ont skulle kunna hända hans älskade son och honom själv?

Hamnarna var bevakade av soldater och längs med Kretas stränder vaktade en förfärlig jätte vid namn Talos, så även om de skulle lyckas rymma skulle de snart bli upptäckta.

Så plötsligt en dag kom han på det!

– Vi ska flyga, utbrast han. Vi ska flyga som fåglar! Må Minos spärra länder och hav, men himlen är fri och öppen. Den vägen ska vi ta!

Efter de tio långa år som de suttit inspärrade uppe i det höga tornet, hade en kraftig slingerväxt nått upp över murens krön. Av dess grenar tillverkade Daidalos båge och pilar. Nu kunde de skjuta ner stora fåglar som passerade över tornet. Fåglarnas fjädrar skulle nu bli deras vingar till friheten.

Daidalos band ihop stommar till två par vingar. Ikaros hjälpte till.

De fogade sedan ihop fjäder efter fjäder med hjälp av tråd och vax.

När vingarna var klara och de skulle ge sig av förmanade Daidalos sin son: – Du får inte flyga för lågt, för då finns det risk att havet blöter ner vingarna och du dras ner i vågorna. Men du får inte heller flyga för högt, så att vaxet i vingarna smälter av solens värme.

– Det är klart att jag inte ska, svarade Ikaros, och så lyfte de.

De ljumma vindarna från havet lyfte dem och de flög iväg, lätta som fåglar.

Snart svingade de sig ut över det vidsträckta havet med det grekiska fastlandet som mål. Men Ikaros njöt för mycket av den härliga känslan. Hans svarta, långa hår fladdrade i vinden då han steg allt högre upp mot solen. Daidalos var till sist bara en liten prick nedanför honom.

Plötsligt kände Ikaros hur det brände till och doften av smält vax nådde hans näsborrar. Vaxet smälte och fjädrarna föll. Han störtade med ett skri ner mot havet och innan Daidalos hann fram, var han borta.

Daidalos landade förtvivlad på närmaste ö. En tid senare sköljdes Ikaros döda kropp i land. Daidalos begravde honom på stranden. Sedan döpte han havet utanför till Ikariska havet och så heter det än i dag.

Diskutera med en kamrat.

Vad handlar myten om?

Vilket budskap har den, vad vill den säga oss?

27438026_KlaraSvenskan_TalaLasaSkriva_inlay.indd 53

B E R ÄT TA N D E T E X T

LÄSA

53

2015-03-11 17:15

Vägledning inför arbete i elevboken, s. 52–53

Berättande text: myt För att ge eleverna förkunskaper inför arbetet i elevboken, visar du som lärare exempel på mytens textstruktur och budskap med utgångspunkt i Myten om kung Midas.

Så här kan du göra:

• Repetera den berättande textens struktur genom att visa Berättelseansiktet med miljö- och personbeskrivning, problem, händelser och lösning/slut.

• Berätta att du ska läsa en myt: Myten om kung Midas.

• Placera in myten i ett sammanhang genom att berätta en kort bakgrund:

För flera tusen år sedan berättades det myter i Grekland. Dessa myter lever kvar än i dag och handlar om gudar som människorna trodde på då.

I myterna kan människor, odjur och gudar tala med varandra. Midas var kung i landet Frygien och myten om honom ska ni få höra nu …

• Visa kopieringsunderlag B4 – Myten om kung Midas 1, s. 155, för eleverna på digital storbild samtidigt som du läser den högt med inlevelse.

124 B E R ÄT TA N D E T E X T

GL KS_4_berattande_LHL4.indd 124

LÄSA

2015-07-08 15:57

•

• • • • •

• •

Tänk högt och markera texttypens särdrag med olika färger i texten.

Ställ frågor som: – I vilken miljö utspelas texten? Stryk under det i texten som handlar om miljön med blått.

– Vilken person handlar den här texten om? Hur och var beskrivs hen?

Stryk under det som beskriver huvudpersonen med grönt.

– Vilka inre personlighetsdrag beskrivs hos Kung Midas? Hur är han som person? Vilka intressen har han? Mål? Rädslor och styrkor?

– Vilka yttre personlighetsdrag har Kung Midas? Hur ser han ut? Hur gammal är han? Vad arbetar han med?

– Finns det något huvudproblem? Vilket? Finns det något eller några min­ dre problem? Stryk under det som visar på problem med rött.

– Vilka lösningar finner ni till problemen? Tänk högt och stryk under det som visar på lösningar med gult.

(Kopieringsunderlag B5 – Myten om kung Midas 2, s. 156, visar texten med färdiga understrykningar.)

Lägg märke till om myten har ett lyckligt eller olyckligt slut.

Myten om kung Midas 1

B4

Midas var kung i landet Frygien. Han var en man i sina bästa år och eftersom han var kung och uppskattade rikedom var han alltid klädd i de dyraste och finaste kläderna.

Midas bodde i ett pampigt palats med en vacker rosenträdgård. I denna rosenträd­ gård råkade guden Dionysos vän och lärare Silenos gå vilse. Kung Midas, som var en snäll och omtänksam kung, tog hand om Silenos till den dag Dionysos kom och häm­ tade honom. Som tack för Midas gästfrihet fick kung Midas önska sig vad han ville.

Midas strök sig med handen genom sitt stora skägg. Han vickade på sina dyra sandaler. Han tvinnade sitt lockiga, bruna hår. Vad skulle han önska sig? Han som nästan hade allting. Så kom han på det!

– Jag vill att allt jag rör vid blir guld!

Midas var mycket nöjd med sin önskan och Dionysos besvarade den med ett ja.

Genast ville kung Midas pröva om hans önskan hade slagit in. Han plockade upp en sten från marken och den förvandlades genast till guld. När han bröt en gren från ett träd förvandlades den till en stav av guld.

– Det fungerar! utbrast Midas.

Sedan sprang han in i sitt palats och allt han rörde vid blev guld. Tronen, som han brukade sitta på, väggarna, möblerna, tavlorna, ja, allt blev guld.

– Hurra, jag är rik! ropade han glatt medan han sprang omkring och vidrörde allt i sitt palats.

Efter en stund blev han hungrig och bad sina tjänare att bära fram mat till honom.

Medan han väntade vid bordet tänkte han på allt han skulle kunna köpa nu när han var så rik. Aldrig mer skulle han behöva vara rädd för att bli fattig.

Så kom tjänarna. De bar fram de mest ljuvliga rätter och ställde framför honom.

Det doftade underbart av grillade grönsaker och kött. På faten låg frukter i regn­ bågens alla färger och lyste mot honom. Tårtor, kakor och bakelser tornade upp sig som härliga berg framför honom. Midas hade aldrig varit så lycklig i sitt liv! Ingenting fattades honom!

Han grep en bägare av vin och började skratta då den blev till guld. Men skrattet fastnade i halsen då han upptäckte att även vinet blev till guld när det mötte hans läp­ par. Det läckra köttet, som nyss hade doftat så ljuvligt blev till guld så fort han rörde det. Det samma hände med frukterna och de underbara bakelserna. Han kunde inte äta, han kunde inte dricka. Allt blev guld!

– Vilken dåre jag har varit, ropade Midas. Min lycka har blivit min värsta olycka!

Ledsen och upprörd sprang han ut ur sitt palats. Förgäves letade han utan att finna guden Dionysos. Till sist ropade han förtvivlat.

– Här är jag, svarade Dionysos då. Vad vill du, Midas? Är du inte nöjd med din nya förmåga?

– Jag vill inget hellre än att bli av med den, svarade Midas.

– Lyssna då noga på mig, sa Dionysos. Gå till floden Paktalos och tvätta dig där.

Kung Midas lovade att göra som Dionysos sagt till honom. När han kom till floden böjde han sig ner och så fort han vidrörde vattnet försvann hans förmåga. Men sanden på botten av floden förvandlades till guld. Det sägs att man än i dag kan finna guld i sanden kring floden.

Efter denna händelse hade Midas tröttnat på allt vad guld och rikedomar hette.

Han lämnade sitt palats och begav sig ut på landet där han ägnade dagarna åt att njuta av guden Pans vackra flöjtspel. Men det är en helt annan historia.

Kopieringsunderlag © 2015 Michaela Eriksson, Pär Sahlin och Natur & Kultur Klara svenskan, Lärarhandledning Åk 4, ISBN 978-91-27-438002

B E R ÄT TA N D E T E X T

155

Berätta att det finns budskap i myter och diskutera: – Vilket budskap vill myten om kung Midas förmedla? Att man ska uppskatta det man har och inte alltid önska sig mer. Girighet lönar sig inte.

I enkelheten finns lyckan.

Resonera vad budskapet betyder och låt eleverna finna exempel på hur det kan kopplas till deras egen vardag. Diskutera om ni har egna erfarenheter av budskapet.

Visa kopieringsunderlag B2 – Berättelseansiktet, s. 153, peka och visa hur myten om kung Midas passar in i den berättande texttypen.

Förtydliga vad som särskiljer en myt från andra berättande texter: En myt är en berättelse som utmärker sig inom den berättande genren, genom att vanligtvis handla om gudar, hjältar eller naturfenomen och innehålla ett budskap. Myten är ofta så gammal att den har sitt ursprung i den muntliga traditionen.

Berätta för eleverna att de nu ska få arbeta med en annan grekisk myt.

Introducera uppslaget Berättande text: myt och låt eleverna arbeta i elev­ boken.

Arbeta vidare: Diskutera hur berättelser kan sluta. Påminn er om hur slutet var i någon bok ni läst tillsammans. Be eleverna berätta om avslutningar de känner till.

– Vilket är det vanligaste slutet? Oftast är slutet lyckligt genom att huvudpersonen eller hjälten lyckas med sitt uppdrag. Ibland, som i Daidalos och Ikaros är slutet olyckligt. Det kan bero på att författaren vill att budskapet ska förstärkas genom att visa hur det går om man inte handlar enligt budskapet.

B E R ÄT TA N D E T E X T

GL KS_4_berattande_LHL4.indd 125

LÄSA

125

2015-07-08 15:57

Miljö

Rita hur du föreställer dig att tornet ser ut.

Omgivningen eller platsen där berättelsen utspelar sig kallas för miljö.

Läs och stryk under det i texten som beskriver miljön med blått.

Hm ag undrar om de var blås g uppe orne •

Föreställ dig att du var Ikaros i myten och gör följande uppgifter. Fantisera!

Om du blundade där uppe i tornet – vilka ljud skulle du höra, tror du?

Beskriv ljuden.

Vilka material skulle du känna om du strök med handen över golv och väggar? Vilken temperatur skulle de ha?

54

B E R ÄT TA N D E T E X T

LÄSA

27438026_KlaraSvenskan_TalaLasaSkriva_inlay.indd 54

2015-03-11 17:15

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

Om du luktade - vilka olika dofter eller kanske stanker skulle du känna?

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

Vilka fem sinnen har en människa?

Varför är det bra att beskriva miljöer med hjälp av sinnesintryck?

Diskutera med en kamrat och skriv vad du tror.

27438026_KlaraSvenskan_TalaLasaSkriva_inlay.indd 55

B E R ÄT TA N D E T E X T

LÄSA

55

2015-03-11 17:28

Vägledning inför arbete i elevboken, s. 54–55

Miljö Beskrivningar av hur det ser ut, känns och låter på platser i berättelser gör att läsaren kan se bilder framför sig och leva sig in i berättelsen. Sådana beskriv­ ningar kallas miljöbeskrivningar. Ofta beskrivs miljön med sinnena hörsel, syn och känsel som hjälp. Uppmärksamma eleverna på hur beskrivningar som utgår från våra sinnen kan göra miljöer mer levande genom att genom­ föra en övning.

Så här kan du göra:

• Repetera vilka fem sinnen en människa har: syn, hörsel, lukt, känsel och smak.

• Berätta för eleverna att ni ska genomföra en övning, en ”inre fantasiresa” för att uppmärksamma hur era sinnen uppfattar en plats.

• Be eleverna att blunda, sätta sig bekvämt på sin stol, kanske luta huvudet mot bänken. Ta ett djupt andetag och slappna av.

• Be eleverna att tänka på en favoritplats, en plats som de tycker om att vara på – var som helst. Om eleverna har många favoritplatser, så får de välja en. Ge eleverna någon minut så att alla hinner tänka klart och samla sig.

126 B E R ÄT TA N D E T E X T

GL KS_4_berattande_LHL4.indd 126

LÄSA

2015-07-08 15:57

• Lämna paus för eftertänksamhet mellan frågorna och uppmaningarna som följer:

– Bege dig till din favoritplats i fantasin. Låtsas att du är där.

– Du ska nu undersöka hur det är på din favoritplats, genom att fokusera på ett sinne i taget. Vi börjar med synen.

– Hur ser det ut på din favoritplats? Se dig omkring - vad är det du ser?

– Är du inomhus? Om du ser möbler runt omkring dig, vilka möbler ser du?

– Är du utomhus? Vad ser du då? Träd, hav eller berg eller något annat?

– Är det dag eller natt, ljust eller dunkelt?

– Titta noga runt omkring dig så att du får en tydlig bild.

– Nu lyssnar du. Vilka ljud hör du? Hur låter det där du är, vad hör du?

– Hör du ljud från djur, naturen eller från människor och maskiner?

– Är det ljud du känner igen? Lyssna noga så att du får klart för dig vilka ljud som hörs.

– Du går vidare till känseln. Hur känns det att vara där du är? Ligger, sitter eller står du? Hur känns det under din kropp? Är det mjukt eller hårt?

Kanske knöligt?

– Är det varmt eller kanske kallt där du är? Blåser det?

– Till sist använder du luktsinnet. Luktar det något särskilt på din favorit­ plats? Känner du någon doft eller stank? Kanske matos eller blomster­ doft?

• Avsluta övningen genom att vara tyst en längre stund. Säg sedan: – Nu är det dags att avsluta övningen. Låt intrycken du fått under din inre fantasi­resa stanna kvar.

• Låt eleverna dela med sig till varandra om sina favoritplatser så att kamra­ terna kan skapa sig inre bilder.

• Berätta att författare ofta beskriver platser utifrån sinnesintryck för att läsarna ska få inre bilder och därmed lättare kunna leva sig in i handlingen.

• Visa kopieringsunderlag B5 – Myten om kung Midas 2, s. 156, och titta på de blå understrykningarna, dvs. det i texten som beskriver miljön.

• Introducera uppslaget Miljö och låt eleverna arbeta i elevboken.

Arbeta vidare:

Lägg föremål i en påse som man inte kan se igenom. Stoppa ner handen och beskriv hur föremålet du finner känns. Låt eleverna gissa vilket föremål som du har i handen. Låt sedan eleverna göra samma sak. Diskutera vad som var svårt och lätt att beskriva. Hur kan man beskriva så tydligt som möjligt för den som lyssnar? Gör en lista med känselord, se förslag i marginalen.

Känselord: kall, hård, blank, skrovlig, luddig, bred, kort, smal, plastig, trubbig, vass.

Låt eleverna i grupper undersöka hörsel-, lukt-, känsel- och synintryck på olika platser runt om skolan, t.ex. en skogsdunge eller parkeringsplats.

Låt dem stanna en stund för att med sina sinnen uppleva platsen och notera sinnesintryck. Övningen ska genomföras i tystnad, men sedan får varje grupp sammanfatta och redovisa sina intryck, gärna i skrift.

B E R ÄT TA N D E T E X T

GL KS_4_berattande_LHL4.indd 127

LÄSA

127

2015-07-08 15:57

Ordklasser I Klara svenskan Språklära finns sex uppslag som behandlar ordklasser. Syftet med ordklassträningen är att uppmärksamma eleverna på hur vårt språk är uppbyggt. Genom att bli medvetna om språkets strukturer stärker de tilltron till sin språkliga och kommunikativa förmåga.

I läroplanens centrala innehåll för svenska, årskurs 4–6, anges att eleven ska kunna bearbeta sina egna texter till både innehåll och form och kunna ge och ta emot respons. Utöver det nämner läroplanen explicit att läraren ska undervisa om ords böjningsformer och ordklasser.

Genom att arbeta medvetet med ordklasser kan eleverna utveckla en förståelse för ordens funktion och betydelse i olika typer av texter. I denna medvetna undervisning kopplar man samman skrivande, analyserande och bearbetande med begreppen. Målet är att eleven ska kunna använda sig av grammatiken, i det här fallet ordklasserna, på ett konkret och praktiskt sätt när hen läser, talar eller skriver. Genom att lära in ord och begrepp som exempelvis substantiv, tempus och böjningsformer ger man dessutom eleven ett metaspråk som hen kan använda i samtal, vid textbearbetning och vid analys av egna och andras texter.

I kapitlet presenteras fyra ordklasser: substantiv, verb, adjektiv och ­prepositioner.

Kartläggning För att veta hur du ska lägga upp arbetet med ordklasser kan det vara bra att först göra en kartläggning.

Kartläggningens syfte är att ta reda på elevernas förkunskaper om ord­ klasserna. Kartläggningen mäter inte elevernas metakunskaper om ord­ klasserna.

Elevernas svar på kartläggningen ger dig som lärare en uppfattning om vilka insatser du behöver göra och vilken nivå du kan lägga din undervisning på under ämnesområdet. Vilka elever behöver mycket stöd och hjälp?

Kartläggningen för kapitlet Ordklasser består av kopieringsunderlaget O1, s. 309, som eleverna får fylla i.

292 OORRDDKKLLAASSSSEERR

KS_10_ordklasser_LHL4_EP.indd 292

2015-07-08 14:28

Välj substantiv i hatten och skriv in dem vid rätt mening.

Substantiv 14

t

Prins Yr och prinsessan Yra av Vri har fått ett nytt uppdrag av trollkarlen Fabian.

allt de behöver.

Fyll i substantiven i tabellen här nedan.

lago ussi

rd leopa

ma dröm

trollstav magisk

.

t rollkarl

björk

aj piggh

l

g

r i ng

i Movarda. Men först måste de packa ner

bondkatt

elev

Vilka substantiv kan du hitta i drottning Xanias fontän?

Tänk på att man kan sätta en, ett eller flera framför substantiv.

De ska hämta den stulna magiska glaskulan

att bondk dro ttning

som kan många magiska trick.

are är

Skriv en mening om Yr och Yra där du använder dig av minst två av substantiven.

trollkarl

Vätten Sigurd är inte större än en vanlig

1

hä s t

utan en riktig enhörning.

farmor

Hur många substantiv hittade du?

Den stulna glaskulan

Xania av Vri.

häst

Fabian är en duktig

Läs trollkarlen Fabians packlista och ringa in alla substantiv i packlistan.

drottning

Yr och Yra är barn till Enzo är ingen

far li

Ordklasser

önsk ar js rtmyra ma sva slåss

rt sva

lte

bä

Substantiv är ordklassen för saker, människor, djur, växter och ämnen: svärd, drottning, hund, blomma, metall.

48

trolla

trollkarl

kanin

hatt

torn

slott

högt

mur

berg

flod

bada

sjö

skog

mörk

varg

trä

älva

ros

vinge

mjuk

O R DK L A S S E R

27438019_KlaraSvenskan4_Spraklara_FACIT.indd 48

2015-06-22 16.53

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

Stryk det ord i raden som inte är substantiv.

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

Man kan sätta en, ett eller flera framför ett substantiv: en flicka, ett hus, flera mössor.

växter

djur

saker

farmor

människor

tussilago

leopard

trollstav

elev

björk

pigghaj

ring

lärare

majs

svartmyra

bälte

27438019_KlaraSvenskan4_Spraklara_FACIT.indd 49

49

O R DKLA S S E R

2015-06-22 16.53

Vägledning inför arbete i elevboken, s. 48–49

Substantiv Avsnittet Substantiv består av två uppslag i elevboken. Det första uppslaget handlar om den allmänna beskrivningen av vad ett substantiv är.

Om substantiv Substantiv är den största ordklassen i det svenska språket. Substantiven är de ord som ger namn åt alla ting, människor, djur, växter och ämnen som vi har i språket: svärd, drottning, hund, blomma, metall. Alla egennamn är också substantiv.

Substantiv är en öppen ordklass. Med det menas att det hela tiden fylls på nya ord i ordklassen. Ord som mejl, läsplatta och hunddagis är ord som inte fanns i vårt språk för 20–30 år sedan.

När vi skriver och läser använder vi substantiven för att bli förstådda.

Det är enklare att säga ”jag vill ha en apelsin” än att säga ”jag vill ha en sådan där orange grej som man kan skala och äta och som smakar sött”. Ju fler ­substantiv vi kan och använder, desto större chans är det att andra förstår vad vi säger, skriver och menar.

Ett sätt att reda ut om ett ord är ett substantiv är att man kan sätta en, ett eller flera framför substantivet: en flicka, ett hus, flera mössor.

ORDKLASSER

KS_10_ordklasser_LHL4_EP.indd 293

293

2015-07-08 14:28

Så här kan du göra: I de laborativa övningarna kan eleverna med fördel arbeta i grupper om 2–4 personer.

• Berätta för eleverna att ni ska arbeta med en ordklass som heter substantiv.

– Har ni hört det ordet förut? Vad vet ni om substantiv? Kan ni ge ­exempel på några substantiv?

• Förklara/förtydliga vad ett substantiv är om det behövs. Samtala om ­vilken funktion substantiven har i vårt språk. Att sätta ord på alla ting och ­människor och djur. För att förtydliga och precisera oss i språket. Utan ­substantiven skulle vårt språk vara otydligt.

• Skriv orden på tavlan:

simmar, hund, blomma, rädd, under, hammare Diskutera: – Vilka av dessa ord är substantiv? Hund, blomma och hammare.

– Hur vet vi att de är substantiv? De är namn på ting, man kan sätta en eller ett framför.

• Visa kopieringsunderlag O2 – Landet Vri 1, s. 310, på digital storbild och/eller kopiera upp till eleverna. Texten är en beskrivning av fantasylandet Vri. Gruppernas uppgift är att försöka finna alla substantiv som finns i texten.

– Läs texten och försök finna alla substantiv. Tänk på att egennamn är substantiv!

• Låt eleverna redovisa sina resultat.

– Hur många substantiv hittade ni? 34 st.

Gå igenom texten rad för rad och stryk under alla substantiv som ni ­hittar. Facit­texten finns också på kopieringsunderlag O3 – Landet Vri 2 på s. 311.

Landet Vri

(facit)

Mitt i Vri ligger en by med en hög mur. I byn finns flera hus och en stor borg. I borgen bor drottning Xania med sina två barn Yr och Yra. I ett torn bredvid bor en trollkarl, som heter Fabian.

I skogarna i Vri finns vättar och troll, som för det mesta är snälla. Uppe i bergen bor det eldsprutande drakar. I träsket bor minst hundra träsktroll.

En olycka har drabbat Vri. Häxan av Movarda har stulit Fabians magiska glaskula. Barnen lovar att hämta tillbaka glaskulan. De rider iväg på sina enhörningar. Nu kan äventyret börja.

294 O R D K L A S S E R

KS_10_ordklasser_LHL4_EP.indd 294

2015-07-08 14:28

• Diskutera: – Fanns det några ord som var svåra att finna?

– Fanns det ord som ni tyckte skulle vara substantiv, men som inte var det?

• Samla eventuellt in texterna med understrykningarna. De kan användas vid genomgång av substantivets böjning, s. 50–51 i elevboken.

• Introducera uppslaget Substantiv och låt eleverna arbeta i elevboken.

Arbeta vidare:

I övningarna här nedan behöver du cirka 40–60 substantiv. Be därför ­eleverna att skriva ner två substantiv var på lösa lappar. Samla in lapparna och dra fem lappar ur högen. Skriv de fem orden på tavlan. Berätta för ­eleverna att de ska skriva en kort text/dikt där alla orden kommer med minst en gång. Läs upp för varandra. Vilka olika berättelser/dikter blev det av de fem orden?

En annan variant av övningen här ovan är att substantiven måste komma i den ordning du har skrivit dem på tavlan, eller att eleverna måste börja sin text med det första ordet och avsluta texten med det sista.

Dela ut en lapp till varje elev. Uppgiften är att skriva en förklaring på ­substantivet de har fått, utan att nämna själva ordet. Låt eleverna redovisa: – Vad var svårt med uppgiften?

Dela in eleverna i grupper om 2–4 personer. Dra tio nya substantiv. Låt eleverna berätta en saga tillsammans där de tio substantiven finns med.

Låt eleverna arbeta med webbövningarna Substantiv på www.klarasvenskan.se eller med motsvarande övningar i det separata ­kopieringsunderlaget Språklära Färdighetsträning.

ORDKLASSER

KS_10_ordklasser_LHL4_EP.indd 295

295

2015-07-08 14:28

Klara svenskan – Lärarhandledning för årskurs 4 innehåller vägledning och stöd för läraren i arbetet med elevböckerna Tala, läsa, skriva och Språklära.

Till lärarhandledningen medföljer inloggning till lärarwebben där samtliga modelltexter och kopieringsunderlag finns tillgängliga för visning på exempelvis interaktiv skrivtavla.

Klara svenskan för åk 4 består av: Lärarhandledning med lärarwebb Elevbok – Tala Läsa Skriva Elevbok – Språklära med digital färdighetsträning

Klara svenskan är ett läromedel i svenska och svenska som andraspråk för åk 4 – 6. Med gemensamt kunskapsbygge och tydlig vägledning rustas eleverna till att bli kreativa och självständiga textskapare.

ISBN 978-91-27-43800-2

9 789127 438002

KlaraSvenskan4_omslag_LHL.indd 2

2015-07-08 13:34