EN GR ÅTANDE GUD OCH DEN FÖRVIRR ADE MÄNNISK AN OM MÄNNISKOSYN , LIVSÅSK ÅDNING OCH KRISTEN TRO NORM U NDS K AMERG R AUZIS (RED)
K A T E D R A L A K A D E M IN
•
2•
normunds kamergrauzis (red.)
En gråtande gud och den förvirrade människan om människosyn, livsåskådning och kristen tro
•
3•
© 2017 Stockholms Domkyrkoförsamling och Verbum ab omslag: Anna Larsson formgivning: Margareta Brisell Axelsson tryck: Dimograf, Polen 2017 isbn 978-91-526-3688-6 Verbum ab Box 22543, 104 22 Stockholm Tel 08-743 65 00 www.verbum.se •
4•
Innehåll
Förord
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 agneta lagercrantz i samtal med hans ulfvebrand och normunds kamergrauzis
del 1 om människosyn Kan vi förstå oss själva?
av anders jeffner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 Vår plats i universum – det fysikaliska och astronomiska sammanhanget . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 Vår plats i den levande naturen – det biologiska sammanhanget . . . . 24 Vår plats i historien – det historiska och kulturella sammanhanget . . 27 Gemenskapssammanhanget – insiktens sammanhang . . . . . . . . . . . 29 Försök till sammanfattande gestaltning av vår situation som människor i världen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32 Naturalistiska människobilder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32 Humanistiska människobilder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 Valet av människosyn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36 noter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38 litteratur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38
De mänskliga rättigheterna – nutida utmaningar
av elena namli . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39 Vad är de mänskliga rättigheterna? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 •
5•
Universella – hur? Tre utmaningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43 Kommunikation i stället för upplysning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48 Juridifiering och teknokratism . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 Människovärde versus majoritetens och maktens preferenser . . . . . . 53 noter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55 litteratur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57
Religionerna och de mänskliga rättigheterna
av carl reinhold bråkenhielm . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59 A Common Word between Us and You . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60 Nästankärleken och kärleken till Gud . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61 Nästankärlekens allmänmänskliga förankring . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62 Nästankärleken som etisk värdegrund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63 De mänskliga rättigheterna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66 Religionerna och de mänskliga rättigheterna . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67 Mänskliga rättigheter och islams sharī´a . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70 Kritik av mänskliga rättigheter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74 Heliga skrifter och mänskliga rättigheter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76 Religionerna – stöd eller hinder för de mänskliga rättigheterna? . . . 78 Avslutning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80 noter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83 litteratur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84
Människans existentiella möjligheter
av ted harris . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 87 Materialistiska livshållningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 90 Det omedelbara . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 91 Att tillfredsställa lusten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 92 Förtvivlan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 94 Humanistiska livshållningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 95 Det existerande subjektet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 96 Frihet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 98 Ångest . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 99 Religiösa livshållningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 Tron är subjektivitetens högsta lidelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 101 Trons dubbelrörelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 102 •
6•
Kärlekens gärningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 102 Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 104 noter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 105 litteratur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 108
del 2 om kristen tro Ateism och kristen tro
av mattias martinson . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 111 Skiss till en kritisk teori om upplysningens och fritänkandets begränsningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 114 Kristen ateism? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 121 Antikrist . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 125 Konklusion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 129 noter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 130 litteratur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 133
Vad trodde de första kristna om uppståndelsen?
av eskil franck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 135 Bakgrunden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 135 Jesu egen syn enligt evangelietraditionen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 136 Uppståndelsens betydelse för de första kristna . . . . . . . . . . . . . . . . . 137 Emmausvandringen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 137 Evangeliernas vittnesbörd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 138 Den tomma graven . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 139 Vittnena . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 139 Uppståndelsekroppen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 142 Aposteln Paulus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 143 Slutet och återkomsten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 144 Återkomstens dröjsmål . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 145 2000 år senare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 146
Kristen tro och meningen med bekännelsen
av cristina grenholm . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 147 Händelser behöver sammanhang . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 148 •
7•
Varför kristen tro? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 149 En dynamisk helhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 150 Vad ska vi tro på? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 151 Bekännelsens uppbyggnad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 152 Luckor och stötestenar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 153 Olikheter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 155 Trosbekännelsen och olikheterna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 156 Hela Guds värld . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 157 Jesus mellan rivalitet och samhörighet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 158 Se medmänniskan! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 159 Eviga frågor behöver svar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 160 noter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 162 litteratur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 162
Den kristna etikens särart
av normunds kamergrauzis . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 165 Treenighetsläran och etiska reflektioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 165 Teologisk ödmjukhet och yttre utmaningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 169 På korsets båda sidor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 172 Synen på människans natur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 175 Guds kärlek och mänsklig orättvisa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 177 De förtrycktas solidaritet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 181 Avslutande kommentar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 184 noter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 185 litteratur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 187
Det materiella välståndets ekonomi och en effektiv kristendom
av john atherton . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 189 Inkomst och det materiella välståndets ekonomi . . . . . . . . . . . . . . . . 192 En ny kristendom som förhåller sig till inkomst och det materiella välståndets ekonomi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 198 Att skapa en modell som visar hur kristendom kan bidra till materiellt välstånd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 201 Modellen utvecklas genom förmedlande processer som visar hur kristendomen påverkar välstånd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 205 •
8•
Att mäta hur kristendomen bidrar till välstånd . . . . . . . . . . . . . . . 206 Reflektioner över studier som undersöker kristendomens historiska bidrag till materiellt välstånd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 208 noter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 210 litteratur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 214
Gudstro och efterföljelse: Dag Hammarskjölds personliga tro
av mats svegfors . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 217 Den inre dialogen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 218 Dag Hammarskjölds ja . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 223 Den främste uttolkaren . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 228 Bibelläsning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 234 noter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 236 bilaga . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 236 litteratur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 239
Queer reformation. Ett sätt att förändra kyrka och teologi
av susanne wigorts yngvesson . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 241 Den erotiska reforma queerheten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 244 Smärta, underkastelse och lydnad som det queera i dag? . . . . . . . . . 247 Den queera synden bortom etikens sfär . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 251 Hur bidrar kyrkans queerhet till samtidens frågor? . . . . . . . . . . . . . 252 noter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 253 litteratur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 254
Sekularisering eller/och religiös övertygelse?
av bengt kristensson uggla . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 257 En berättelse som lever sitt eget liv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 257 När blev världen egentligen platt? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 258 Columbus, den platta världen och sekulariseringsberättelsen . . . . . . 260 Sekulariseringsberättelsen krackelerar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 261 Sekulariseringen är en del av en kristen verkningshistoria . . . . . . . . 263 Är sekulariseringen i själva verket kristen? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 265 Katedralen och konstmuseet – postsekulära oklarheter . . . . . . . . . . 269 •
9•
Är det möjligt att tänka annorlunda? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 271 Kyrkobyggnader är teologi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 274 Katedralens hemlighet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 277 noter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 279 litteratur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 279
del 3 om utmaningar från reformationen Mannen som blev en epok
av bo larsson . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 285 Glödande antisemitism . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 285 Komplexa frågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 286 Förfallet i Rom . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 287 Förlåten genom Guds nåd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 288 De 95 teserna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 289 Källa till revolt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 290 Två sakrament . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 292 En bannlysning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 292 Flygblad och småskrifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 294 Trostvivel och depression . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 295 noter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 296 litteratur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 296
Utanför Paradiset. Arvsyndens betydelse för en luthersk etik
av eva-lotta grantén . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 297 Luthers etik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 298 Syndens konsekvenser för etiken i luthersk tradition . . . . . . . . . . . . 300 Luthersk etik mellan princip och praktik ‒ Niebuhrs bidrag till etiken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 303 Etik för syndare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 307 Etiken som gränsöverskridande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 309 noter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 310 litteratur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 311 •
10 •
Rättfärdiggörelseläran
av thomas ekstrand . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 313 Definitioner och terminologi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 314 Rättfärdiggörelsen hos Paulus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 315 Augustinus och medeltiden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 316 Rättfärdiggörelseläran i den lutherska reformationen . . . . . . . . . . . . 318 En rimlig luthersk rättfärdiggörelselära . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 323 Avslutning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 329 noter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 331 litteratur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 335
Politisk etik i luthersk tradition
av carl-henric grenholm . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 339 Tre modeller för en kristen politisk etik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 341 Luthers lära om de två regementena . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 343 En kritisk skapelseordningsteologi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 346 En etik förankrad i skapelsen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 349 Evangeliets roll i en politisk etik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 353 noter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 357 litteratur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 359
Att trycka och mångfaldiga: Guds yttersta gåva till mänskligheten
av janis kreslins . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 361 Det nya kommunikationsrummet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 363 Innovationskraft och förnyelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 365 Drömmen om fullständighet? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 371 noter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 373 litteratur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 373
Författarpresentationer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 375 Personregister . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 377
•
11 •
•
12 •
Förord
Något som är större än jag själv. Något som är bortom mitt förstånd. Att låta mig stå inför det obegripliga. Gud, skulle de också ha kunnat säga i ett förord till just den här boken. Men Hans Ulfvebrand och Normunds Kamergrauzis väljer att formulera sig mer poetiskt – de talar om att bli drabbade, att bli tilltalade och berörda. Av något de menar är så stort och framför allt så oändligt mycket större än de själva. ”Inför det obegripliga blir vi alltid förvirrade”, förklarar domkyrkoteologen Normunds Kamergrauzis. ”Och då blir jag mer människa”, inflikar domprosten Hans Ulfvebrand. ”Hur då?” undrar jag och känner mig just förvirrad. ”För jag spekulerar inte så mycket längre.” Normunds kastar en blick på Hans och säger att han ofta brukar använda ordet outsäglig. ”Det är ett viktigt ord för Hans”, berättar han och försöker förklara en gång till: ”När man möter det outsägliga blir man förvirrad.” Där har vi henne, den förvirrade människan. I de följande kapitlen kommer du att möta många författare som verkar långt ifrån förvirrade i sina texter. Nästan alla har sin förankring inom akademin, de forskar och undervisar. Kanske är du bekant med hur moderna teologer tänker, kanske har du nästan aldrig funderat över att läran om Gud ständigt förnyas. De lärda själva – ofta docenter och professorer – tar spjärn mot en tid som började räknas vid Jesu födelse i vår •
13 •
del av världen, och sedan vrider och vänder de på teologin i en mängd olika riktningar: genom naturvetenskap, filosofi, psykologi, historia, språk eller ekonomi. Vad som är raster till vad är svårt att avgöra ibland. ”En av människans viktigaste frågor är att förstå sig själv”, säger Normunds Kamergrauzis. ”Den männisosyn vi skapar beror på hur vi förhåller oss till mycket annat i livet. Därför handlar den här boken om människosyn, livsåskådning och kristen tro.” Vi sitter i Hans Ulfvebrands arbetsrum i Gamla stan. Klockorna i Stockholms domkyrka klämtar varje kvart. För Hans, som har initierat Katedralakademin, är det viktigt att minnas att Storkyrkan är en katedral och en gång synonymt med lärosäte. Ett syfte med Katedralakademin är att transformera aktuell akademisk teologi till pastoralteologi för att förhoppningsvis stimulera människor att vilja och våga dela tro och liv. Här ska man kunna få reda på vilken filosofisk och teologisk forskning som pågår i vår samtid. Sedan 2014 har teologidocenter, -professorer och -doktorander från våra universitet och högskolor kommit till Gamla stan och berättat om sina tankar. Många av dem medverkar i den här boken. Normunds Kamergrauzis har varit redaktör och delat in den i tre avsnitt: Om människosyn, Om kristen tro, Om utmaningar från reformationen. När vi ses börjar Normunds och Hans – nästan i mun på varandra – ivrigt filosofera om vad vi behöver för att förstå oss själva. De talar om att vara sökare som strävar efter att finna något. Tankarna byter snabbt riktning, de hänvisar till olika teorier och argumenterar. Hans slår upp Marcus Borgs Kristendomens hjärta som han har överst i en bokhög och pekar på ett citat om ”det framväxande paradigmet” som bektraktar det kristna livet som ett liv i relation och förvandling. ”Det kristna livet handlar om en relation med Gud som förvandlar livet i nuet. Att vara kristen handlar inte om att tro på kristendomen, utan om en gudsrelation som levs ut inom den kristna traditionen.” Han låter boken dunsa ner på bordet igen. ”För att förstå oss själva behöver vi utgå från grundläggande frågor, vilket jag anser att författarna gör i En gråtande gud och den förvirrade människan.” •
14 •
I dess första del, Om människosyn, är kärnan just längtan efter att förstå sig själv. Kan vi det? ”Under förutsättning att vi sätter in oss själva i ett större sammanhang. Då kan vi också skapa en livsåskådning”, menar Hans Ulfvebrand. ”Det är också bra att veta vilka de grundläggande frågorna är för att disciplinera sitt eget tänkande”, säger Normunds Kamergrauzis som doktorerat på kristen etik och skrivit om kristen realism. Han kommer in på bokens andra del, Om kristen tro, och frågan ifall det kristna har något särskilt att bidra med i vårt nutida etiska tänkande. Kan vi prata om kristen etik över huvud taget? ”Folk har många uppfattningar om vad kristen tro och bibelläsning är. Det finns så många fördomar att det är svårt att bära fram budskapet på ett begripligt, modigt och vettigt sätt”, säger Normunds. ”Hittar du något särskilt med en kristen etik?” frågar jag. ”Det är Jesus själv. Och om man följer Jesus etiska val kan man inte gå förbi det faktum att han ställer sig i obekväma situationer. Inte alla skulle göra det. För att följa Jesus måste man förlora sig själv, för att hitta sig själv. Den kristna etikens särart är den maktlösa kärleken, som är självutgivande. Ofta handlar vi tvärtom. Det är en etik för förlorare i världen. Jesus lovade inte sina efterföljare makt, prestige, politiskt inflytande eller god hälsa. Han lovade dem frälsning och befrielse”, konstaterar Normunds vidare. ”Men de som förlorar är de som vinner.” Hans tillägger: ”Jesus påminner om det evigt gränslösa och goda som vi kan längta efter och som redan finns i varje människa. Ändå blir det vi gör ofullkomligt, begränsat och ändligt.” Det goda som jag vill, det gör jag inte, men det onda som jag inte vill, det gör jag, försöker jag, och Hans hinner inflika källan, ”Paulus i Romarbrevet 7:19”, innan han fortsätter: ”Ja, och så kallar vi det arvsynden och andra elaka saker. Ängslan skulle vi kunna tala om i dag.” Normunds säger att begreppet samvete för våra etiska insikter i oss ibland är för luddigt formulerat. Samvetet fungerar inte så objektivt •
15 •
som vi tror, menar han, alltså kan vi inte lita enbart på vårt eget samvete. Det blir för godtyckligt. ”Men vi är inte oförmögna att urskilja och längta efter det goda, utan det handlar om vad som händer i praktiken. Att göra det goda. Förmågan att bli syndfri av egen kraft – nej, den förmågan har vi inte. Alltså måste vi lyssna och relatera till en berättelse större än vi själva.” Här förs vi vidare till del tre, Om utmaningar från reformationen. Vi står kanske inför insikten att livet, så som det är, inte blev så som vi hade tänkt och att det aldrig kommer att bli det. Möjligheterna vi såg framför oss en gång visade sig aldrig vara så breda som vi hade hoppats. ”Då kan vi fundera över hur vi ska hitta en nådig och god Gud, så att vi kan försonas med livet som inte blev som vi hade tänkt”, säger Normunds och säger att det är den så kallade rättfärdiggörelselärans grundfråga: Hur hitta en nådig och god Gud? Jag undrar om svaret finns i titeln. Varför ”en gråtande Gud”? ”När vi står inför Gud ser vi våra liv från ett annat perspektiv”, förklarar Normunds. ”Det visar sig att Gud gråter. Frågan är varför.” Får vi ett svar på det i boken? ”Vi hade tänkt att lämna den frågan öppen. Men det är också svårt att hitta någon anledning till att Gud inte skulle gråta när Gud kommer in i människans tillvaro.” ”Att gråta är också det djupast mänskliga”, tillägger Hans. ”Enligt evangelierna grät Jesus vid flera tillfällen. Antagligen vid födelsen, sedan vid Lasaros grav och när han såg ut över Jerusalem och förödelsen i samhället. Vi gråter också naturligt när vi föds, när vänner dör, när vi ser förstörelse.” ”Vi känner igen den där förtvivlan över sakernas tillstånd”, fortsätter Normunds, ”att se förödelsen fast vi vet att vi människor kan bättre. Genom Guds tårar lär vi oss om Guds barmhärtighet.” Det blir ett slags transformation, en transcendens av dina moraliska förmågor, ditt sätt att se. ”Absolut, absolut!” instämmer Hans och hänvisar till Marcus Borgs tankar om det framväxande paradigmet: det nya tankesättet om kris•
16 •
tet liv handlar om människans transformation genom relationen till Gud. ”Då anar jag en dimension till som griper mig och inbegriper mig. Men som jag inte kan förklara. När du blir förvirrad, det är då du blir drabbad. Och i ett sådant skede säger Jesus till den krokryggiga kvinnan som gått böjd i 18 år att resa på sig, räta på ryggen.” ”På samma sätt kan de olika texterna i den här boken ses som en resa, om att ytterst bli försonad med sig själv”, säger Hans och Normunds. ”Utan den försoningen kommer vi aldrig vidare, blir bara fångna i oss själva.” ”När Gud gråter över sakernas tillstånd, lär oss tårarna något om Guds barmhärtighet. I sådana upplevelser blir människan alltid förvirrad. Mitt i förvirringen finns en upprättelse.” Agneta Lagercrantz
•
17 •
Hur kan vi förstå oss själva utan att bli egocentriska? Kanske genom att se hur vi förhåller oss till andra människor. Eller, som forskarna och teologerna i den här boken, undersöka hur vi ser på oss själva i relation till mycket annat i livet. Genom att utgå från livsåskådning och kristen tro ställer de frågor om våra existentiella möjligheter och begränsningar.
JOHN ATHERTON CARL REINHOLD BRÅKENHIELM THOMAS EKSTRAND
EN GR ÅTANDE GUD OCH DEN FÖRVIRR ADE MÄNNISK AN
En av människans viktigaste frågor är att förstå sig själv.
EN GR ÅTANDE GUD OCH DEN FÖRVIRR ADE MÄNNISK AN OM MÄNNISKOSYN , LIVSÅSKÅDNING OCH KRISTEN TRO NORM U NDS K AMERG R AUZIS (RED)
ESKIL FRANCK EVA-LOTTA GRANTÉN CARL-HENRIC GRENHOLM CRISTINA GRENHOLM TED HARRIS ANDERS JEFFNER NORMUNDS K AMERGRAUZIS
BO LARSSON MATTIAS MARTINSON
D R A L A K
SUSANNE WIGORTS YNGVESSON
E
BENGT KRISTENSSON UGGLA
T
MATS SVEGFORS
A
ELENA NAMLI
K
NORM U NDS K AMERG R AUZIS (RED)
JANIS KRESLINS
A D E M IN
ISBN 978-91-526-3688-6
9
Omslag_En gråtande Gud_ORIGINAL.indd 1
789152 636886
2017-04-11 10:25