För dig som ska använda lärarhandledningen Den här lärarhandledningen är för dig som undervisar i den första gymnasiekursen i kemi eller motsvarande. Laborationerna och demonstrationerna passar för gymnasieelever (eller komvuxelever) oavsett vilket program de går på och oavsett vilken lärobok i kemi de har.
Innehåll Lärarhandledningen innehåller: • • • • • • • • • •
För dig som ska använda lärarhandledningen Att tänka på när du laborerar Farosymboler Labutrustning – uppgift + facit Didaktiska kommentarer 62 laborationer 67 demonstrationer 68 extra demonstrationer (”backlist”) Övningsuppgifter Svar och kommentarer till övningsuppgifterna
Lärarhandledningens områden I lärarhandledningen har vi tagit med laborationer och demonstrationer som är relevanta i den första kursen i kemi på gymnasiet. Vi har valt att dela in laborationerna och demonstrationerna i områden. Områdena är Kemins grunder, Kemisk bindning, Kemiska beräkningar och formelskrivning, Syror och baser, Redox, Organisk kemi, Termokemi, Material, Miljö och Breddning. Kemins grunder – här har vi med grundläggande laboratorieteknik såsom att samla upp gaser och detektera dem, att upptäcka en kemisk reaktion, att separera och filtrera. Det finns flera synteser där man kan göra olika färgämnen. Givetvis finns det också laborationer och demonstrationer som visar grundläggande teori, t.ex. runt rena ämnen och blandningar, atomen och periodiska systemet. Kemisk bindning – området behandlar alla typer av kemisk bindning. Eleverna lär sig exempelvis att skilja på olika typer av kemisk bindning och att framställa ämnen som har olika kemisk bindning. De får även analysera ämnen med olika kemisk bindning. Kemiska beräkningar och formelskrivning – här finns ett antal laborationer avsedda att visa olika aspekter av stökiometri, allt från grundläggande molbegrepp till att räkna med mer komplicerade reaktionsformler. Syror och baser handlar om teorin bakom syror och baser, deras egenskaper samt hur man neutraliserar och mäter pH. Redox – här finns många olika demonstrationer och laborationer som visar olika aspekter av redoxreaktioner, framförallt oorganiska men även några organiska. Området är omfattande eftersom många industriella applikationer omfattar redoxkemi, t.ex. galvaniska element, elektrolys och korrosion.
Gymnasiekemi 1 © Författarna och Liber AB
Får kopieras
Organisk kemi handlar om organiska reaktioner, egenskaper hos organiska föreningar och enkla analyser. Området är inte så omfattande eftersom tyngdpunkten på den organiska kemin ligger i fortsättningskursen i kemi. I området Termokemi har vi tagit med laborationer och demonstrationer som är specifikt kopplade till termiska förändringar, exoterma och endoterma reaktioner. Material är ett område där vi tagit med laborationer som går ut på att framställa material, bearbeta material eller på annat sätt studera olika material. Vi har tagit med laborationer om metaller, polymerer, keramer och papper. Miljö heter ett område där laborationer kopplade till miljö och hållbar utveckling finns. I området Breddning har vi tagit med alla handledningens öppna laborationer och en del laborationer som tar lite längre tid.
Öppna laborationer Det är viktigt att eleverna inte bara får helt styrda laborationer. Därför finns det 11 öppna laborationer i lärarhandledningen utspridda på några av områdena. I en öppen laboration får eleverna inga specifika instruktioner om hur laborationen ska genomföras, utan det är meningen att de ska utforma den själva. Ibland får de frågeställning men får välja metod själva, ibland är det tvärtom.
Didaktiska kommentarer Till varje område finns didaktiska kommentarer samlade. Det är en genomgång av alla områdets laborationer och demonstrationer. Vi anger och rekommenderar hur varje laboration och demonstration kan användas i kursen. Didaktiska kommentarer kan alltså om man vill användas som kursplanering.
Lättöverskådlig riskbedömning För varje laboration och demonstration finns ett ”huvud” där svårighetsgrad, tidsåtgång, farosymboler och riskbedömning anges. Vi har använt speciella symboler för skyddsglasögon, dragskåp och uppsamlingskärl där det är extra viktigt att eleverna använder skyddsglasögon eller arbetar i dragskåp. De symbolerna ser ut såhär:
Se exempel på ett ”huvud” nedan:
Svårighetsgrad Tidsåtgång Förberedelse Enkelt
40-60 min
Gör i ordning små provrör med kemikalier i.
Gymnasiekemi 1 © Författarna och Liber AB
Riskbedömning Måttligt riskfylld
Får kopieras
Svårighetsgrad Det finns tre svårighetsgrader på laborationerna och demonstrationerna; enkelt, lite klurigt och mer krävande.
Tidsåtgång Att ange tidsåtgång för en laboration eller demonstration är inte helt lätt, utan bör ses som en fingervisning.
Förberedelse Under rubriken förberedelse finns angivet om någonting speciellt behöver förberedas.
Riskbedömning Det finns till sist angivet hur riskfylld laborationen eller demonstrationen är: ej riskfylld, måttligt riskfylld eller riskfylld. Under riskbedömning finns faropiktogram och/eller symboler för skyddsglasögon, dragskåp och uppsamlingskärl och eventuellt utförligare riskbedömning.
Laborationerna Varje laboration består av två delar, en del som kan kopieras upp och ges till eleverna, samt en del som kallas Tips till läraren som innehåller just tips och annat som läraren bör veta om laborationen. Här finns exempelvis alla relevanta kemiska reaktionsformler samt svar på eventuella frågor som kan uppstå under eller efter laborationen. I elevdelen finns ett ”huvud” där en enkel riskbedömning ges. I ”huvudet” till lärardelen anges svårighetsgrad, tidsåtgång, eventuell förberedelse och en utförligare riskbedömning. En del laborationer anges som öppna, med det menas att ingen detaljerad beskrivning ges. Endast någon eller några av posterna utrustning, utförande och uppgift finns angiven. Tanken är att eleverna själva får börja med att fundera ut en hypotes, föreslå utförande och göra en riskbedömning tillsammans med läraren.
Demonstrationerna I ”huvudet” till demonstrationerna anges svårighetsgrad, tidsåtgång, eventuell förberedelse och riskbedömning. Att ange tidsåtgång för en demonstration är svårt eftersom den beror på hur mycket bakgrund man tar med och hur mycket man vill att eleverna ska fundera själva. Detta får alltså endast ses som en fingervisning. Vi har valt att ange tre tidsåtgångar; 20, 40 och 60 minuter.
Backlist I det vi kallar ”backlist” finns 68 ytterligare demonstrationer som inte är indelade i områden utan de enklare ligger först och sen ökar de i svårighetsgrad. Sist ligger en del spektakulära försök.
Gymnasiekemi 1 © Författarna och Liber AB
Får kopieras
Övningsuppgifter Många lärare och elever önskar ha tillgång till fler uppgifter än vad som normalt ryms i en kemilärarbok. Därför har vi tagit med uppåt 150 övningsuppgifter fördelade på de flesta områden. Det finns givetvis svar och kommentarer till alla övningsuppgifter. De svårare uppgifterna har försetts med en stjärna*.
Gymnasiekemi 1 © Författarna och Liber AB
Får kopieras
Farosymboler Kemikalier är märkta med speciella faropiktogram som upplyser om vad de har för farliga egenskaper. Nedan finns de internationella symboler som gäller för närvarande:
Skadlig
Hälsofarlig
Giftig
Frätande
Brandfarlig
Oxiderande
Explosiv
Gas under tryck
Miljöfarlig
Det finns också gamla farosymboler som gäller till år 2015:
Gymnasiekemi 1 © Författarna och Liber AB
Får kopieras
Labutrustning På denna och följande sidor finns bilder av vanlig laboratorieutrustning. Vad är det du ser? 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12.
1 7
6
8 12
2
3
4
11 5 9
Gymnasiekemi 1 © Författarna och Liber AB
10
Får kopieras
13. 14. 15. 16. 17. 18. 19. 20. 21. 22. 23. 24. 25
25.
24
20
15
22
14
23 17
19
13
21 16
Gymnasiekemi 1 © Författarna och Liber AB
18
Får kopieras
26. 27. 28. 29. 30. 31. 32. 33. 34. 35. 36. 37. 38. 39. 40. 41. 42. 43.
38 26
43 27 33 35
41
28
39 34
29
42 36 31 40 30
32 37
Gymnasiekemi 1 © Författarna och Liber AB
Får kopieras
Labutrustning – facit 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12.
provrör provrörsställ provrörshållare separertratt vollpipett pipetteringsboll mätkolv e-kolv mätpipett dropprör urglas kristallisationsskål
1 7
6
8 12
2
3
4
11 5 9
Gymnasiekemi 1 © Författarna och Liber AB
10
Får kopieras
13. 14. 15. 16. 17. 18. 19. 20. 21. 22. 23. 24. 25.
sättkolv tvättflaska mätcylinder fraktionskolv vanna rundkolv bägare stativ pulvertratt filterställ filtertratt byretthållare byrett
25
24
20
15
22
14
23 17
19
13
21 16
Gymnasiekemi 1 © Författarna och Liber AB
18
Får kopieras
26. 27. 28. 29. 30. 31. 32. 33. 34. 35. 36. 37. 38. 39. 40. 41. 42. 43.
degel triangel trefot trådnät degeltång degellock sked provplatta mortel pistill porslinsskål skyddsglasögon gasutvecklingsapparat sprutflaska stativring klämmare slangklämma muff
38 26
43 27 33 35
41
28
39 34
29
42 36 31 40 30
32 37
Gymnasiekemi 1 © Författarna och Liber AB
Får kopieras
Att tänka på när du laborerar Anvisningar Kemikalier kan vara frätande, hälsofarliga, giftiga, brandfarliga, miljöfarliga, oxiderande och explosiva. Följ därför noga de muntliga och skriftliga anvisningar du får. Under laborationer kan det förekomma arbetsmoment som måste utföras på ett bestämt sätt för att vara riskfria.
Bara nödvändig utrustning på arbetsbordet Ställ undan all onödig utrustning. På laborationsbordet ska bara finnas den utrustning som du behöver för det försök du håller på med. Förvara inte kläder i laborationssalen. Väskor, ryggsäckar osv. ska ställas på anvisad plats. Lägg böcker, laborationshandledning och anteckningspapper på betryggande avstånd från den plats på bordet där du arbetar. Ät eller drick aldrig på laboratoriet.
Skyddsutrustning Använd alltid skyddsglasögon och skyddsrock eller skyddsförkläde när du arbetar på laboratoriet. Sätt upp långt hår. På kemiinstitutionen finns nöddusch, ögondusch, skyddshandskar, brandsläckare, brandfilt, förbandslåda och telefon. Ta reda på var skyddsutrustningen finns och lär dig hur den används. Ta också reda på hur telefonen fungerar och var numren för att tillkalla hjälp finns anslagna.
Åtgärder vid skada och brand Om du fått frätande kemikalier på huden eller bränt dig: Spola rikligt med kallt vatten på det skadade stället. Säg till läraren om du behöver hjälp.
Om du fått kemikalier i ögonen: Skölj genast ögonen försiktigt med vatten från ögonduschen. Ta bort eventuella kontaktlinser så att sköljningen blir effektiv. Spola länge, minst en kvart. Kontakta läkare om du fått frätande ämnen i ögonen. Om du behöver åka till vårdcentral eller sjukhus bör du fortsätta att skölja ögonen under transporten.
Om du fått kemikalier på kläderna: Badda genast med vatten. Säg till läraren om du behöver hjälp.
Om det börjar brinna: Beroende på vad det är som fattat eld och var det brinner bör du försöka kväva elden med brandfilt, släcka med vatten eller använda brandsläckare. Om du inte omedelbart får bukt med elden - larma brandkåren, ring 112.
Gymnasiekemi 1 © Författarna och Liber AB
Får kopieras
Kemikalier Kemikalier är märkta med speciella faropiktogram som upplyser om vad de har för farliga egenskaper. Nedan finns de internationella symboler som gäller för närvarande:
Skadlig
Hälsofarlig
Giftig
Frätande
Brandfarlig
Oxiderande
Explosiv
Gas under tryck
Miljöfarlig
Det finns också gamla farosymboler som gäller till år 2015:
Ta aldrig kemikalier med fingrarna. Använd sked eller spatel. De flesta kemikalier är frätande eller giftiga. Var särskilt försiktig när du hanterar starka syror och baser så att du inte får dem i ögonen, på huden eller på kläderna. Smaka aldrig på kemikalier, inte ens sådana som du vet är ofarliga. De kan vara förorenade. Använd alltid pipettfyllare när du ska suga upp lösningar med pipett. Skulle du råka spilla ut kemikalier, måste du omedelbart torka upp med papper och rengöra med vatten – om du inte fått andra instruktioner. Läs alltid två gånger på etiketten och lägg märke till farosymboler och varningstext innan du tar kemikalier från en flaska eller en burk. Arbeta i dragskåp eller under draghuv när du har vätskor som avger skadliga ångor. Det kan vara vätskor som • avger frätande ångor, t.ex. koncentrerade syror eller koncentrerad ammoniak • avger ångor som ger irriterande hosta, t.ex. högre alkoholer eller estrar • avger mer eller mindre hälsoskadliga ångor, t.ex. hexan, heptan, metylbensen, diklormetan eller etylacetat.
Gymnasiekemi 1 © Författarna och Liber AB
Får kopieras
Vissa ämnen är så hälsoskadliga eller giftiga att man inte bör eller får använda dem på ett skollaboratorium. Det kan vara t.ex. bensen, fenol, metanal (formaldehyd), tetraklormetan (koltetraklorid) och kvicksilverföreningar. Sätt genast på proppen på en flaska respektive locket på en burk när du tagit vad du ska ha (så att propparna och locken inte förväxlas). Häll aldrig tillbaka överblivna kemikalier i förrådsflaskan eller förrådsburken – ämnena kan ha blivit förorenade eller de kan hamna i fel kärl. Var mycket försiktig när du ska späda en koncentrerad syra med vatten. Häll alltid syran i vattnet (SIV-regeln) – aldrig tvärtom.
Uppvärmning Var försiktig om du arbetar med öppen låga, t.ex. från gasbrännare. Här är det viktigt att sätta upp långt hår. Arbeta aldrig med brandfarliga eller lättflyktiga vätskor i närheten av en låga eller en het platta. Exempel på brandfarliga ämnen är etanol, metanol, aceton, bensin, heptan och tändvätska. Använd aldrig gasbrännare vid uppvärmning av en brandfarlig vätska. Var extra försiktig när du ska värma en vätska i en bägare eller kolv. Kärlet ska vara av värmetåligt glas. Det måste vara torrt utvändigt och får inte ha några sprickor. Värm aldrig en vätska i en mätkolv eller mätcylinder, inte heller i en kristallisationsskål. Dessa kärl är oftast gjorda av glas som inte är värmetåligt och kan därför lätt spricka vid uppvärmning. Var försiktig när du värmer en vätska i provrör. För provröret i en cirkelrörelse i lågan. Det är stor risk att het vätska sprutar ut på grund av stötkokning. Se till att provrörets mynning inte är riktad mot någon person – eller mot dig själv.
Gymnasiekemi 1 © Författarna och Liber AB
Får kopieras
Didaktiska kommentarer till Kemins grunder Avsnittet som vi valt att kalla kemins grunder omfattar i princip kapitel 1–3 samt en hel del grundläggande begrepp och laboratorieteknik.
Laboratorieteknik Laborationskursen kan inledas med att gå igenom Några regler för arbetet på skolans laboratorium. Innan eleverna börjar laborera kan de få lära känna vanlig Laboratorieutrustning.
De tre aggregationsformerna Aggregationsformer kan man illustrera med demonstrationerna Sublimering av jod och Upphettning av svavel. I laborationerna Kokpunktsbestämning och Kemisk eller fysikalisk förändring får eleverna studera kemiska och fysikaliska förändringar hos olika ämnen. Dessa laborationer kan kombineras till en om man vill.
Rena ämnen och blandningar Ibland har eleverna svårt att skilja på vad som är en blandning och vad som är en kemisk förening. Laborationen Materia, som även kan användas som en lektionsövning, illustrerar de olika formerna av materia. Lämplig laboration är även Separation av blandning.
Nya ämnen bildas genom kemiska reaktioner När man diskuterar begreppet kemisk förening kan man demonstrera Försök med järn och svavel. Det är bra om eleverna redan här får bekanta sig med metoder för att påvisa vätgas, koldioxid och syrgas. Det kan de göra i laborationen Vilken gas. Hur man påvisar syrgas kan man även demonstrera i Upphettning av silveroxid. Lämpliga elevlaborationer är Reaktionen mellan magnesium och saltsyra och Reaktionen mellan kopparoxid och kol. I Reaktionen mellan kopparoxid och kol kan man låta eleverna vara med och bestämma masshalten koppar i den bildade föreningen. Det kan bli det första kvantitativa experiment som eleverna kommer i kontakt med. När empirisk formel behandlas senare kan man titta tillbaka på det här försöket.
Excitation Demonstrationen Lågfärger är illustrativ för att berätta om atomstruktur och excitation.
Gymnasiekemi 1 © Författarna och Liber AB
Får kopieras
Periodiska systemet Låt gärna eleverna studera olika grundämnen i laborationen Grundämnen, som också kan göras på en vanlig lektion. Att reaktiviteten ökar när man förflyttar sig ner genom en period kan man visa effektfullt med demonstrationen Alkalimetallers reaktion med vatten. Har skolan inte tillgång till kalium kan man ta enbart litium och natrium. Kalium är betydligt dyrare och måste också förvaras på ett säkert sätt. Ta aldrig in hela burkar med natrium eller kalium i klassrummet, utan gör i förväg i ordning den mängd du behöver. Om man vill låta eleverna göra egna undersökningar är laborationen Undersökning av litiums resp. kalciums reaktion med vatten bra.
Kemisk syntes Det kan vara roligt att låta eleverna få framställa något – göra en syntes. Grönt, gult och blått färgämne kan framställas i Syntes av malakit, Syntes av koboltgult och Syntes av berlinerblått. I Syntes av järnsalter kan man framställa rött färgämne. Man kan röra ut färgämnena med olja och på så sätt göra egen oljefärg att måla med. Vill man låta eleverna framställa en metall passar Reaktionen mellan kopparoxid och kol.
Gymnasiekemi 1 © Författarna och Liber AB
Får kopieras
LAB. Fysikalisk förändring eller kemisk reaktion? Riskbedömning Måttligt riskfylld
Syfte Att lära sig att skilja en fysikalisk förändring från en kemisk reaktion.
Utrustning Degel med lock, degeltång, triangel, trefot, brännare, sked, provrör, dropprör, plastkopp, förslutningsbara plastpåsar.
Kemikalier Strösocker (sackaros, C12H22O12), bakpulver, vinäger, mjölk, citronsyra.
Utförande Försök A Häll en sked strösocker i en degel. Sätt degeln i en triangel på en trefot och värm försiktigt med brännare. Observera och anteckna vad som sker. Värm tills du är säker på att ingenting mer händer (reaktionen är klar). Värm inte för häftigt så att du bränner sockret. Om sockret fattar eld, kväver du elden genom att lägga på ett degellock med degeltången. Är det en kemisk reaktion eller en fysikalisk förändring som skett? Anteckna de iakttagelser som tyder på att en kemisk reaktion har skett.
Gymnasiekemi 1 © Författarna och Liber AB
Får kopieras
LAB. Fysikalisk förändring...
Försök B Häll en sked bakpulver i ett provrör. Tillsätt 20 droppar vinäger. Känn på provrörets botten. Är det en kemisk reaktion eller en fysikalisk förändring som skett? Anteckna iakttagelser som visar att en kemisk reaktion har skett.
Försök C Häll 20 droppar mjölk i ett provrör. Tillsätt 20 droppar vinäger till mjölken. Låt provröret stå i några minuter. Är det en kemisk reaktion eller en fysikalisk förändring som skett? Anteckna iakttagelser som visar att en kemisk reaktion har skett.
Försök D Lägg en sked bakpulver och en sked citronsyra i en förslutningsbar plastpåse. Häll 10 ml vatten i en liten plastkopp. Sätt ner koppen i plastpåsen. Tillslut påsen samtidigt som du pressar ut så mycket luft som möjligt ur påsen utan att spilla ut vattnet. Vänd försiktigt påsen så att vattnet blandas med pulvret. Känn på blandningen och observera vad som händer utan att öppna påsen. Är det en kemisk reaktion eller en fysikalisk förändring som skett? Anteckna iakttagelser som visar att en kemisk reaktion har skett.
Gymnasiekemi 1 © Författarna och Liber AB
Får kopieras
LAB. Fysikalisk förändring...
Tidsåtgång 60-80 min
Svårighetsgrad Enkelt
Riskbedömning Måttligt riskfylld
Tips till läraren Alla experiment är exempel på kemiska reaktioner. Denna laboration kan kombineras med laborationen ”Kokpunktsbestämning” som ju innehåller fysikaliska förändringar. Eleverna ska ha iakttagit gasutveckling, temperaturändring, fällning och färgförändring. Försök A bör utföras i dragskåp, men inte försök B–D.
Försök A Den svarta resten i degeln är kol. Socker, eller sackaros, smälter vid ungefär 180 °C och börjar då oxideras av luftsyret. Höjs inte temperaturen alltför kraftigt så att sockret börjar brinna, blir inte oxidationen fullständig utan en del kol blir kvar. Eleverna bör ha observerat en färgförändring och ”bubblor” (gasutveckling).
Försök B I försöket bildas koldioxid. Eleverna bör ha observerat en gasutveckling och eventuellt en temperaturändring. Reaktionen är svagt endoterm.
Försök C Ättiksyran i vinägern denaturerar kaseinet i mjölken. Eleverna bör ha observerat en fällning.
Försök D Eleverna bör ha observerat att det bubblar och att påsen sväller upp och att lösningen i påsen blir märkbart kallare. Gasutveckling och temperaturförändring.
Gymnasiekemi 1 © Författarna och Liber AB
Får kopieras
LAB. Fysikalisk förändring...
LAB. Grundämnen Riskbedömning Ej riskfylld
Syfte Att studera några olika grundämnen och deras egenskaper.
Utrustning och kemikalier Små bitar av magnesium, svavel, järn, kol, koppar, aluminium, bly, kisel, tenn, zink Doppelektroder Magnet Ev. våg och mätglas
Utförande Observera de olika grundämnena och fyll i tabellen på nästa sida. Använd dina observationer till att försöka lista ut vilket grundämne som är i vilken burk.
Gymnasiekemi 1 © Författarna och Liber AB
Får kopieras
LAB. Grundämnen
Gymnasiekemi 1 © Författarna och Liber AB
Får kopieras
LAB. Grundämnen
Prov nr.
Färg
Grundämnen
AggregationsIckeHalv- Grundämnets LedningsMagnetisk Metall tillstånd vid metall metall namn förmåga rumstemp.
Grundämnets kemiska tecken
Kommentar
Svårighetsgrad Enkelt
Tidsåtgång 30-40 min
Riskbedömning Ej riskfylld
Tips till läraren Längden på laborationen kan varieras genom antalet prover och vilka metoder eleverna får tillgång till för att skilja mellan proverna. Gör i ordning prover av små bitar av grundämnen i små bägare: Exempel (man tager vad man haver…): 1. Magnesium 2. Svavel 3. Järn 4. Kol (eller grafit) 5. Koppar 6. Aluminium 7. Bly (sätt en giftighetssymbol på burken) 8. Kisel 9. Tenn 10. Zink Skicka runt burkarna och låt eleverna göra observationer med hjälp av ögon, doppelektrod, magnet, etc. Observationerna fylls i tabellen på nästa sida. Betona att uppgiften i första hand är att göra observationer, och i andra hand att komma fram till vilket grundämne det är. Det kan vara svårt att skilja på alla de olika metallerna, speciellt aluminium och zink. Antingen låter man eleverna gissa, eller så låter man dem bestämma metallbitarnas densitet.
Gymnasiekemi 1 © Författarna och Liber AB
Får kopieras
LAB. Grundämnen
Gymnasiekemi 1 © Författarna och Liber AB
Får kopieras
LAB. Grundämnen
Metallisk
Svart
Rödbrun, metallisk
Metallisk
Metallisk
Metallisk
Metallisk
3
4
5
6
7
8
9
Metallisk
Fast
Gul
2
10
Fast
Metallisk
1
Fast
Fast
Fast
Fast
Fast
Fast
Fast
Fast
Färg
Prov nr.
x
x
ej
x
x
x
x
ej
x
AggregationsLedningstillstånd vid förmåga rumstemp.
Grundämnen – Facit
ej
ej
ej
ej
ej
ej
ej
x
ej
ej
Magnetisk
x
x
x
x
x
x
Metall
x
x
x
Ickemetall
x
Halvmetall
Zink
Tenn
Kisel
Bly
Aluminium
Koppar
Kol
Järn
Svavel
Magnesium
Grundämne namn
Zn
Sn
Si
Pb
Al
Cu
C
Fe
S
Mg
Grundämne kemiskt tecken
Knastrar när man böjer den. Metallisk och icke-metallisk form
Ej böjbar
Giftig
Kommentar