e 3000
FÖRETAGSEKONOMI JAN-OLOF ANDERSSON CEGE EKSTRÖM ROLF JANSSON
2
---- © Jan-Olof Andersson, Cege Ekström, Rolf Jansson, och Liber AB Cecilia Björnsson Söderberg Eva Jerkeman BILDREDAKTION Marie Olsson PRODUKTION Adam Dahl ILLUSTRATIONER Johnny Dyrander REDAKTION
FORMGIVNING
Första upplagan REPRO TRYCK
Exakta AB, Malmö People Printing, Kina
KOPIERINGSFÖRBUD
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Liber AB, Stockholm tfn - www.liber.se kundservice tfn - , fax - kundservice.liber@liber.se
INNEHÅLL
1 • FÖRETAGENS ROLL OCH VILLKOR 13
1
1 SVERIGES INTERNATIONELLA AFFÄRER 14 Svensk utrikeshandel började tidigt Sveriges utrikeshandel – idag Varför söker sig företag utomlands?
2 INKÖP OCH HÅLLBAR UTVECKLING 32 Inköp av resurser Köpprocessen Ekonomi i varuhandeln Avtal – med olika villkor Offentlig upphandling Samhällsansvar och hållbar utveckling
3 LAGAR OCH AVTAL 52
Tvingande och dispositiva lagar och regler Avtalet – binder samman affärerna Köplagen – när företaget köper och säljer Konsumentköplagen Konsumenttjänstlagen Anställda och regler Diskriminering i arbetslivet Miljöbalken
2 • FÖRETAGETS GRUNDBULTAR 69
4 AFFÄRSIDÉN OCH DEN STRATEGISKA PLATTFORMEN 70 Den strategiska plattformen Affärsidén – grunden för företagets verksamhet Visionen – vart företaget siktar framåt Affärsmodellen – den utvecklade affärsidén Värderingarna, organisationens ”dna” Policyer – för att skärpa kraven ytterligare
5 AFFÄRSPLANEN 82
Företagets ”körschema” Affärsplanen för nystartade företag Ta hjälp av andra! Affärsutveckling – att se och tillvarata nya möjligheter
3
6 PRODUKTER OCH PRODUKTUTVECKLING 94 Produktens olika delar Produktutveckling Produkter med inbyggda digitala mervärden Så skyddar du din produkt
7 VARUMÄRKET 108
Skillnaden mellan produkt och varumärke Varumärket – ett löfte Viktigare att vara bra än att säga att man är bra Varumärkesstrategier Varumärkesplattformen Kontaktpunktsanalys Varumärksutvidgningar Varumärkesskydd
3 • FÖRETAGETS INTERNA STYRNING 119 n]
titio
[repe
8 BUDGETERING OCH KALKYLERING 120 Vinst krävs för överlevnad Intäkter och kostnader beräknas Varuförbrukning är en kostnad Övriga ekonomiska begrepp Uppföljning av resultatbudget Likviditetsbudgeten Jämförelse mellan likviditetsbudget och resultatbudget
9 BIDRAGSREDOVISNING 130
Styra med ekonomiska mått Alla ger sitt bidrag … Täckningsbidrag på olika nivåer Vilka enheter är lönsamma?
10 BIDRAGSKALKYLERING 138
Vad är en bidragskalkyl? Särintäkter och särkostnader Sälja outnyttjad kapacitet Täckningsgraden – ett rättesnöre Beläggningen varierar
4
11 INVESTERINGSKALKYLERING 146
1
Investera – eller inte? Investeringskalkylen – ett underlag för beslut Investeringskalkylens tre delar Olika metoder för investeringskalkyl Pay-off-metoden – visar återbetalningstiden Nuvärdemetoden jämför idag Investering med leasing
8
4 • ORGANISATION OCH LEDARSKAP 163
12 ORGANISATION
164 Varför organiserar man ett företag? -: Adam Smith – nya tankar om arbetsdelning -: Max Weber och den byråkratiska skolan -: Taylorismen – specialisering och standardisering -: Fayol och linje-stabsorganisationen -: Human Relations – fokus på informellt ledarskap och gruppdynamik -: Det sociotekniska synsättet – människan och tekniken i samspel -: Kulturellt synsätt – den värderingsstyrda organisationen -: Projektorganisation – driver förändringsarbete -: Outsourcing – verksamhet utanför organisationen -: Nätverk och virtuella organisationer
13 LEDARSKAP 182
Ledarskap – konsten att skapa ett vinnande team Ledare eller chef? Olika ledartyper – Kurt Lewin Ledarskap och människosyn Olika ledare för olika behov – Ichak Adizes Situationsanpassat ledarskap Coachande ledarskap Att leda med företagskultur Konflikt på jobbet – chefens ansvar Etiskt ledarskap Kvinnligt och manligt ledarskap?
5
FÖRETAGSEKONOMI 2
14 ATT ATTRAHERA RÄTT KOMPETENS 198
Employer branding Vad tycker studenterna? Fenomenet Google Medarbetarna – bästa kommunikationskanalen Rekrytera – hitta rätt person till rätt jobb Mångfald och likabehandling Lönediskriminering – en gammal men aktuell fråga
5 • MARKNADSFÖRING 213
15 MARKNADSPLANERING OCH OMVÄRLDSANALYS Att granska sig själv med kundernas ögon Marknadsplanen – en del av affärsplanen Marknadsplanering i fem steg : Nulägesanalys : Mål : Strategiska vägval : Taktiska och operativa åtgärder : Uppföljning
16 MARKNADSUNDERSÖKNINGAR 234 Värdet av ett säkrare beslutsunderlag Två metoder att skaffa information Kolla källan! Fältundersökningar
17 NYA MARKNADSFÖRINGSMETODER 252
Nya sätt att skapa kundupplevda mervärden Digital matchmaking Kirurgisk marknadsföring Digitalisering av de fysiska butikerna Etiska frågetecken
6 • BOKFÖRING 267 n]
titio
[repe
6
18 BOKFÖRING OCH BOKSLUT 268
Koll på ekonomin Dubbel bokföring Bokslutet – en summering av året
214
FÖRETAGSEKONOMI 2
19 MER OM BOKFÖRING 280
Kontering av personalkostnader Inköp av anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader Kreditfaktura – när vi fått en felaktig leverans Kreditfaktura – när kunden fått en felaktig leverans
20 BOKFÖRING PÅ DJUPET 294
För sen betalning – dröjsmålsränta Betalning i annan valuta - kursdifferenser Moms vid handel med EU-länder T-konton – bra att visa konteringar på
8
7 • BOKSLUT 303
21 BOKSLUT MED PERIODISERINGAR 304 Vad menas med periodisering? Värdera tillgångar och skulder Värdera anläggningstillgångar Värdera varulager Tillfälliga fordringar och skulder
22 EKONOMISKA RAPPORTER 318
Rapporterna visar hur företaget går Bokföringslagens krav BAS-kontoplanen underlättar dokumentationen Årsredovisning för de stora Förenklat för de små Revisorn granskar Redovisa miljöarbetet
23 UPPFÖLJNING OCH NYCKELTAL 334
Räkenskapsanalys – en viktig del av ekonomistyrningen Nyckeltal – verktyg för jämförelser Vad säger nyckeltalen? Lönsamhet visar förtjänsten Finansiell balans visar betalningsförmågan Kapacitetsutnyttjande visar hur tillgångarna används Analys av nyckeltal Viktiga nyckeltal i olika branscher ORDLISTA 347 REGISTER 354
7
E3000 OCH ÄMNESPLANEN Boken hjälper dig att nå målen E3000 FÖRETAGSEKONOMI 2 är skriven för kursen företagsekonomi , som ingår i ämnet företagsekonomi. E3000 FÖRETAGSEKONOMI 2 är i huvudsak avsedd för gymnasieskolan och komvux/vuxenutbildningen men kan även användas för annan grundläggande ekonomisk utbildning. Innehållet täcker både punkterna i ämnets syfte och det kursspecifika centrala innehållet för kursen företagsekonomi . På detta uppslag visar vi hur boken matchar kursens centrala innehåll.
Centralt innehåll företagsekonomi 2 Undervisningen i kursen företagsekonomi ska behandla följande centrala innehåll: A. Företagens roll och villkor i samhället ur ett historiskt och internationellt perspektiv. I samband med det behandlas företagens samhällsnytta och samhällsansvar utifrån begreppet hållbar utveckling. (Block , kapitel och ) B. Grundläggande lagar och andra bestämmelser som styr företagens agerande inom olika områden. (Block , kapitel ) C. Affärsidéns utformning och betydelse. I samband med det behandlas affärsplanens uppbyggnad och funktion. (Block ) D. Marknadsföring i form av omvärldsanalys och olika verktyg för värdeskapande processer. (Block ) E. Metoder, teorier och modeller som används i företagens interna styrning och planering i form av budgetering och kalkylering. (Block ) F. Bokföring och bokslut med enkla periodiseringar och enkel räkenskapsanalys. I samband med det behandlas revisionens funktion i en verksamhet. (Block Företagets Bokslut och ) grundbultar G. Begrepp, teorier och modeller som förklarar hur människor och arbetsgrupper fungerar i organisatoriska Företagets sammanhang samt hur ledarskap Företagets roll interna Bokföring och villkor fungerar. I samband med det styrning behandlas frågor om etik och jämställdhet i arbetslivet. (Block ) Lärobokens block beskriver företagandet som en kedja av aktiviteter. Modellen visar förenklat hur de olika delarna hänger ihop.
8
Marknadsföring
Organisation och ledarskap
FÖRETAGSEKONOMI 2
Koppling mellan läromedel och centralt innehåll
1
I tabellen nedan ser du kopplingen mellan kapitlen i E3000 FÖRETAGSEKONOMI 2 och de olika delarna i kursens centrala innehåll. KAPITEL
CENTRALT INNEHÅLL
Block 1 • FÖRETAGENS ROLL OCH VILLKOR 1 Sveriges internationella affärer
A
2 Inköp och hållbar utveckling
A
3 Lagar och avtal
B
Block 2 • FÖRETAGETS GRUNDBULTAR 4 Affärsidén och den strategiska plattformen
C
5 Affärsplanen
C
6 Produkter och produktutveckling
B, C
7 Varumärket
B, C
Block 3 • Företagets interna styrning 8 Budgetering och kalkylering
E
9 Bidragsredovisning
E
10 Bidragskalkylering
E
11 Investeringskalkyl
E
Block 4 • ORGANISATION OCH LEDARSKAP 12 Organisation
G
13 Ledarskap
G
14 Att attrahera rätt kompetens
G
Block 5 • MARKNADSFÖRING 15 Marknadsplanering och omvärldsanalys
D
16 Marknadsundersökningar
D
17 Nya marknadsföringsmetoder
D
Block 6 • BOKFÖRING 18 Bokföring och bokslut
F
19 Mer om bokföring
F
20 Bokföring på djupet
F
Block 7 • BOKSLUT 21 Bokslut med periodiseringar
F
22 Ekonomiska rapporter
F
23 Uppföljning och nyckeltal
F
9
FÖRETAGSEKONOMI 2
REPORTAGE
GLOBALA AFFÄRER – INTE BARA FÖR STORA FÖRETAG Internet gör det möjligt även för små företag att göra affärer globalt. Modeföretaget Odeur Studios är ett bra exempel på hur många mindre företag idag ingår i vad man brukar kalla för globala värdekedjor. Ett uttryck som inte bara syftar på att produkterna säljs till kunder över hela världen, utan också på att produktionen blir alltmer utspridd till olika leverantörer i många olika länder. För Odeur Studios kunder spelar det mindre roll varifrån råmaterialet kommer, eller var i världen produkterna tillverkas, det är designen, kvaliteten och varumärket som är i fokus. Odeur – gränslöst mode
Odeur Studios skapar stilistiskt lekfulla plagg, ofta skurna i okonventionella snitt som rör sig i
gränslandet mellan avantgarde, streetwear och unisex. Namnet syftar på att en speciell doft har integrerats i kläderna med hjälp av mikroampuller. Upphovet till affärsidén var ett examensarbete vid Berghs School of Communication av designern Petter Hollström. ‒ Mitt projekt var inriktat på att utveckla ett varumärke med grund i mer än bara visuella värden och som gav en upplevelse utöver det synliga. Den ursprungliga tanken var att projektet skulle leda till jobb på en reklam- eller designbyrå. Jag hade inga planer på att producera kläder då. Men så dök det upp intressenter som upptäckte mitt koncept på webben, bland annat i Japan. När jag sen fick en konkret förfrågan från en distributör i Japan bestämde jag mig för att förverkliga projektet. Sökte utländska producenter och återförsäljare
Petter Hollström och Gorjan Lausegers produkter säljs i dag i 25 till 30 länder och visas på modemässor i världens metropoler som Berlin, Paris, Milano, London och New York.
10
När Petter började söka efter utländska producenter fick han kontakt med Handelskammaren och Business Sweden, som bland annat hjälper företag som överväger exportverksamhet. ‒ Business Sweden är lokalt förankrat ute i världen och arbetar ständigt med att sätta svenska företag i kontakt med lokala företag, säger Petter. Av dem fick jag värdefulla listor och tips på producenter som jag kunde kontakta. Av Business Sweden fick han också rådet att besöka de länder och de producenter där han kunde tänka sig att förlägga produktionen, ett råd han idag kan intyga stämmer. ‒ För att skapa den ömsesidiga förståelse som krävs för att produktionen ska fungera är det viktigt att bygga bra relationer och ha direktkontakt med de personer som ska göra jobbet, säger Petter.
FÖRETAGSEKONOMI 2
REPORTAGE
1
8
En fråga om specialisering
Länder som är vanliga inom modeproduktion är bland annat Turkiet, Italien, hela Baltikum, Portugal och Kina. Det kan ändå vara svårt att leta efter produktionsenheter utomlands och veta var man ska börja. Merparten av Odeurs tillverkning sker i Litauen som har en fin tradition av att tillverka kläder av bra kvalitet. I övrigt tillverkar Odeur jeans i Turkiet, skor i Italien och accessoarer i Portugal. Tyger från olika länder köps in på tygmässor och sedan fraktas dessa till producenterna. ‒ Av erfarenhet lär man sig vilka länder som är att föredra inom olika områden. I Turkiet finns exempelvis bra producenter inom denim och i Portugal är de bra på skräddat. Däremot vill jag avråda nystartade företag med begränsade erfarenheter från att söka sig utanför EU. Väljer man Asien kommer man ganska säkert att ställas inför större hinder i form av kommunikationssvårigheter, till viss del kulturella skillnader och krav på större minimikvantiteter, menar Petter. För att kunna besöka sina producenter och ha den täta kontakten som Petter förespråkar kan det vara lämpligt att hitta producenter som geografiskt är placerade så att man slipper dyra resekostnader. ‒ Av den anledningen är det smidigt att välja exempelvis Baltikum, säger Petter. Efterhand som
relationen utvecklas lär man sig hur den andre parten tänker och det gör att färre saker blir fel. Kommunikationen måste bygga på full transparens mellan design och produktion. Försäljning via utvalda återförsäljare
Sverige svarar för en liten del av försäljningen, det mesta går till länder i EU och i Asien samt något till Kanada och Australien. Kontakten med återförsäljarna sker främst genom agenter i Europa och Asien. (En agent säljer varor för ett annat företags räkning.) All produktinformation publiceras på hemsidan som blir ett viktigt nav i kommunikationen med agenter, återförsäljare och slutkunder. På webbsidan går det också bra att köpa varor online, något som Petter menar inte på något sätt stör återförsäljarna, utan tvärtom upplevs som ett komplement för att stärka varumärket. Odeur Studios säljer huvudsakligen sina kollektioner och produkter till butiker som inte ingår i butikskedjor, så kallade independent-butiker. Dessa når han genom sina agenter, men också genom att butikerna själva kontaktar Odeur Studios via webbsidan ‒ Klädkedjorna väljer oftast att satsa på egenproducerade varumärken som ger kedjorna bra marginaler, medan övriga varumärken mest används som lockvaror, menar Petter. Jag väljer därför att fokusera på återförsäljare som har en
11
FÖRETAGSEKONOMI 2
REPORTAGE
profil och en kundkrets som passar Odeur Studios. ‒ En viktig del i arbetet är att ta fram provkollektioner och synas på rätt modemässor, bland annat Köpenhamn, Berlin och Paris. Avslutningsvis kan jag säga att som företagare måste man göra väldigt mycket arbete själv. Ibland kan det
REFLEKTERA
Läs mer och se kollektionerna på www.odeurstudios.com
1.
På vilka olika sätt drar Odeur nytta av nätet för att förverkliga sin affärsidé?
2.
Varför säljer Odeur produkterna bara via ett fåtal utvalda återförsäljare? Vore det inte bättre att försöka nå ut så brett som möjligt?
3.
Vad tror du Petter menar när han säger att kommunikationen måste bygga på full transparens mellan design och tillverkning?
4.
I artikeln talas om olika länders specialisering. Vad, enligt din mening, är vi i Sverige särskilt duktiga – och specialiserade – på?
Detta handlar E 3000 om
I reportaget läste du om Petter och hur han från en första idé målmedvetet utvecklade sitt klädföretag Odeur. Han har lyckas att nå ut på världsmarknaden med sina nischade kläder med hjälp av internet. Det är så här företagsamhet utvecklas – att med envishet och kreativitet bygga vidare på sin idé och att använda sig av tillgängliga kanaler ut till en vidsträckt marknad. Petter för en gammal svensk tradition vidare – att sälja produkter utanför Sveriges gränser. Om detta kan du läsa i block . Här behandlas också företagens roll och villkor i samhället samt frågor om företagens samhällsnytta och samhällsansvar i ett globalt perspektiv. Block , företagets grundbultar, handlar om de riktlinjer och verktyg som ett företag använder sig av för att bygga upp en verksamhet som är både lönsam och hållbar på sikt. Här kan du läsa om betydelsen av en bra affärsidé, en stark vision, en tydlig affärsmodell och en genomtänkt affärsplan. Här beskrivs också olika processer och metoder för att utveckla produkter och varumärken som ger kunderna ett extra merväde. Affärsplanens ekonomiska mål summeras
12
kännas ohållbart att i längden jobba så hårt, men drömmen är givetvis att växa så att att jag kan få resurser att anställa fler i företaget.
genom kalkyler och budgetar, vilket fördjupas i block . Här visas också hur ekonomiskt ansvar kan fördelas inom företaget efter hand som det växer. I block kan du läsa mer om olika teorier för hur en organisation kan vara utformad, vikten av ett bra ledarskap och hur förmågan att hitta rätt människor med rätt kompetens är en av företagets viktigaste värdeskapande processer. För att nå de mål som anges i affärsplanen är det viktigt att företaget marknadsför sina produkter genom att följa en genomarbetad marknadsplan. Hur företag tar fram en sådan, samt arbetar med omvärldsbevakning och olika verktyg för värdeskapande processer kan du läsa om i block . Slutligen får du i block och lära dig hur ett företag kan se om verksamheten har varit lönsam. Detta blir möjligt genom att löpande bokföra inkomster och utgifter och utveckla dessa till intäkter och kostnader i ett rättvisande bokslut. Bokföringen är också underlag för att kunna betala skatter och avgifter till samhället. Bokslutet sammanställs till en officiell rapport till nytta för företagets intressenter som kan genomföra analyser, vilket lyfts fram i block .
1
FÖRETAGENS ROLL OCH VILLKOR
1
8
FÖRETAGENS ROLL OCH VILLKOR 1 Sveriges internationella affärer 2 Inköp och hållbar utveckling 3 Lagar och avtal
13
FÖRETAGENS ROLL OCH VILLKOR 1 SVERIGES INTERNATIONELLA AFFÄRER
KAPITEL
1 INNEHÅLL 15
Svensk utrikeshandel började tidigt
19
Sveriges utrikeshandel – idag
23
Varför söker sig företag utomlands?
SVERIGES INTERNATIONELLA AFFÄRER
Sverige är ett litet land. Ändå – eller kanske just därför – har ett antal svenska företag och varumärken vuxit sig stora och fram-
gångsrika internationellt. Bland annat SKF, Ericsson, Alfa Laval, Tetra Pak, Securitas, Ikea och Atlas Copco är världsledande i sina respektive branscher. För de flesta andra, lite mindre företag, räknas EU (Europeiska unionen) som hemmamarknad. I och med internets och informationsteknologins genomslag har även den globala marknaden blivit tillgänglig, med allt vad det innebär av ökade möjligheter, men också större svårigheter och betydligt tuffare konkurrens. Globaliseringen ger samtidigt ett ökat beroende av omvärlden. När hjulen snurrar snabbt och ekonomierna i vår omvärld går på högvarv ger det utdelning även för svenska företag i form av ökad export. När konjunkturen vänder nedåt är det svårt för svenska företag och svensk ekonomi att inte dras med ned.
Kullager och dryckesförpackningar är två svenska uppfinningar.
14
FÖRETAGENS ROLL OCH VILLKOR 1 SVERIGES INTERNATIONELLA AFFÄRER
Sveriges internationella affärer Företagets grundbultar
Bokslut
Företagens
Bokföring
Företagets roll roll och och villkor
villkor
Marknadsföring
Företagets interna styrning
TÄNK TILL!
1.
Hur stor del av det du åt till frukost i morse och av de kläder du har på dig idag kommer från ett annat land? Varför är det så?
2.
Spelar det någon roll vem som äger ett företag som Ikea eller Apple?
1
Organisation och ledarskap
8
Svensk utrikeshandel började tidigt I Skåne har man hittat kopparföremål som kom från kontinenten för år sedan. Det kan man säga var den första importen till Sverige. Sverige var ännu inte ett land så man kan egentligen inte tala om import. Istället brukar man tala om fjärrhandel. Denna handel förekom oftast längst kusten, från Västerbotten ner till Skåne, eftersom det var där folk bodde. Folket från norr hade pälsar, knivar och pilspetsar som var gjorda av skiffer, vilka man bytte mot flintyxor från södra "Sverige". Åren till var intensiva för fjärrhandeln. Romarriket hade expanderat och nådde upp till floderna Rhen och Donau. Romarna hade föremål av glas och brons som lockade nordborna. Genom handel kunde rika nordbor byta till sig bronskärl och bronstallrikar.
Vikingarna var viktiga handelsmän Under vikingatiden, ungefär år till år , kom svenskar, norrmän och danskar att påverka Europa och dess ekonomi. De svenska vikingarna rörde sig främst österut. Vikingarna gjorde många handelsresor, men det förekom även krigståg och kolonisering. Vikingarna var skickliga skeppsbyggare och sjöfarare. Skeppen var så välbyggda att de till och med kunde fara till Vinland i nuvarande Nordamerika. Östersjön var ur handelssynpunkt en viktig länk mellan öst och väst. Vikingarna hade kontakter med de stora handelsområdena i östra respektive västra medelhavsområdet, det bysantinska (östromerska) riket och det islamiska väldet, som sträckte sig långt utanför den arabiska halvön. Genom vikingarnas handel kom stora mängder silver och exotiska varor till norden. Vikingarna startade handelsstationer i öst som sedan växte till städer som Kiev i dagens Ukraina och Novgorod i dagens Ryssland. I Sverige uppstod handelsstationer i bland annat Birka vid Mälaren och Uppåkra nära Lund.
15
FÖRETAGENS ROLL OCH VILLKOR 1 SVERIGES INTERNATIONELLA AFFÄRER
Handeln vid denna tid innebar att man bytte varor med varandra, så kallad byteshandel. Vikingarna tog med stora mängder mynt, främst silvermynt, till Sverige, men någon penningekonomi förekom inte. Silvermynten värderades efter sitt metallinnehåll, inte efter myntvärdet. Penningekonomi inleddes i Persien (nuvarande Iran) cirka år före vår tideräkning. I Sverige kom inte penningekonomin i gång ordentligt förrän på talet.
Hansan – ett handelsförbund Hansan: ett handelsförbund mellan olika städer vid främst Östersjön
Än idag finns beteckningen Hansastad för vissa tyska städer.
16
Under - och -talen blev Nordtyskland en viktig ekonomisk region. De viktigaste handelsstäderna bildade Hanseförbundet. Hansan bestod av cirka aktiva städer som deltog i beslutsfattandet på de gemensamma så kallade hansedagarna. Ytterligare städer var passiva medlemmar. Lübeck var den viktigaste Hansastaden i Tyskland och i Sverige var Visby med. Tidvis var även Kalmar, Nyköping och Stockholm medlemmar. Syftet med Hansan var att upprätthålla handelsrelationer och handelsprivilegier i ett område som avgränsades av Portugal och Spanien i väster och Novgorod i öster. Senare utökades området ytterligare. Hansans styrka fanns i dess kompetens inom sjöfart och handel, men även i en militär styrka. Hansans flotta bestod av över tusen fartyg när den var som störst. Från Sverige hämtades pälsar, smör, ost, sill, beck, tjära, järn och koppar i utbyte mot ulltyg, salt, öl, vin och kryddor.
FÖRETAGENS ROLL OCH VILLKOR 1 SVERIGES INTERNATIONELLA AFFÄRER
Hansans inkomster kom i huvudsak från handeln mellan Östersjö- och Nordsjöregionerna. Hansan hade god tillgång till kapital och hade ett system av handelskrediter. Dessutom skapades en gemensam handels- och sjörätt för norra Europa. Genom standardisering av bokföring och lastdokument kunde handel bedrivas utan att varornas ägare eller någon köpman följde med på färden. Hansan försvagades i takt med att nationalstaterna kom till på och -talen och därmed splittrades hansanstäderna.
1
8
Merkantilism och liberalism merkantilism: ideologi som bygger på att ett land ska stärka sin handelsbalans handelsbalans: en sammanställning över varuhandeln som visar värdet av alla varor vi exporterar och importerar
liberalism: ideologi som bygger på frihet
Under -talet nådde merkantilismen sin höjdpunkt. Denna åskådning betonade en positiv handelsbalans, det vill säga att Sverige skulle sälja mer än det köpte. Staten gav därför den svenska industrin omfattande bidrag och skydd mot utländsk konkurrens genom tullar och importförbud för varor som till exempel kaffe och choklad. Viktiga exportprodukter var järn och timmer. Stockholm hade varit totalt dominerande för utrikeshandeln, men nu började Göteborg få en allt viktigare roll. År bildades det svenska Ostindiska kompaniet. Handelskompaniet från Göteborg blev mycket framgångsrikt och förde hem lyxvaror som siden, porslin, te och kryddor till Sverige från främst Kina. År upplöstes kompaniet. Under senare hälften av -talet, men främst under -talet, vann den ekonomiska liberalismen mark och rader av hinder för handeln och andra näringar togs bort. anslöt sig Sverige till det internationella frihandelssystemet. Landet var redo för det industriella genombrottet och nu inleddes hundra år av rekordtillväxt i Sverige.
Sverige som stort exportland Det som lade grunden till Sveriges framgångar var våra exportvaror järn, trä och havre. Järn användes för att bygga järnvägar, trä för byggnadsverksamhet och havre till hästar, som fortfarande var det vanligaste transportmedlet. -talet innebar ett genombrott för svensk utrikeshandel. Perioden till växte exportvolymen med över procent om året mot , procent under perioden till . I början av -talet började även papper och pappersmassa att efterfrågas och dessa produkter svarade som mest för procent av vår export. I mitten av -talet började vår nästa stora exportsuccé ta plats ‒ verkstadsprodukter. Våra industriföretag som Sandvik, AGA, Volvo AB, Asea, Ericsson och SKF blev internationella.
17
FÖRETAGENS ROLL OCH VILLKOR 1 SVERIGES INTERNATIONELLA AFFÄRER
En omfattande global finanskris bröt ut 2008. Krisen började i USA och många som arbetade inom bland annat finansbranschen blev av med sina jobb.
18
Den internationella handeln har under senare decennier växt betydligt snabbare än den totala produktionen. Varuexporten motsvarade procent av världens BNP jämfört med procent . För Sveriges del var siffrorna procent respektive närmare procent. Den internationella handeln ökar bland annat på grund av den Europeiska Unionen (EU). Stora lågkostnadsländer har börjat agera på världsmarknaden. Dessa länder är i sin tur en stor marknad med över tre miljarder invånare. Den finansiella sektorns, främst bankernas, avreglering och expansion i stora delar av världen från -talets början betydde mycket för den internationella handeln och ekonomin. Men bröt en omfattande finanskris ut i världen. Krisen började i USA och var relaterad till bostadslånen. Lånen var för höga i förhållande till vad husen var värda och kunde betalas tack vare låg ränta. När sedan räntan höjdes sprack bubblan. Den första stora bank som föll ihop var Lehman Brothers och sedan spred sig krisen till bank efter bank i stora delar av världen. USA och Storbritannien var de länder som drabbades hårdast av krisen. Sverige klarade sig relativt bra på grund av att man hade lärt sig av den svenska bankkrisen till och bankerna var mer restriktiva med lån.
FÖRETAGENS ROLL OCH VILLKOR 1 SVERIGES INTERNATIONELLA AFFÄRER
Sveriges utrikeshandel – idag
bruttonationalprodukt (BNP): värdet på alla varor och tjänster som produceras i ett land under en viss period
1
Anledningen till att länder handlar av varandra är att det finns efterfrågan på varor eller kunskap som inte finns i det egna landet. Detta framkommer tydligt med följande exempel: Danmark har lång kuststräcka och många kuststäder. Där efterfrågas kajer och pirar för att fartyg ska kunna gå in i deras hamnar. Danmarks problem är att det inte har den mängd sten som krävs för att bygga en stabil pir eller kaj. I Bohuslän däremot finns gott om berg och sten som danskarna kan köpa. På så sätt importerar Danmark sten och Sverige exporterar. Sedan början av -talet har Sverige exporterat varor och tjänster för ett större värde än vad vi har importerat. Man brukar säga att handelsbalansen är positiv. Det innebär att Sverige tjänar mer på exporten än vad vi betalar för importen. Skillnaden bidrar till att bruttonationalprodukten (BNP) ökar och svensk ekonomi växer. Handelsbalansen visar storleken av ett lands export och import av varor. Om exporten är större än importen har landet ett handelsöverskott. Om importen är större har landet ett handelsunderskott. På samma sätt anger tjänstebalansen om landet har ett överskott eller underskott av tjänster.
8
Sverige exporterar mest varor Den svenska exporten består till cirka procent av varor och resten av tjänster. Den viktigaste gruppen av varor är maskiner och transportmedel, som tillsammans står för procent av de svenska exportvarorna. Läkemedel, oljeprodukter, livsmedel, pappersprodukter och stål är andra viktiga exportvaror för Sverige. Nästan tre fjärdedelar av Sveriges exportvaror går till Europa. De enskilda länder som vi exporterar mest varor till är Tyskland, Norge, Storbritannien, Finland, Danmark och USA. Handeln med tjänster är mindre än varuhandeln men ökar mer än handeln med varor. De största posterna i tjänsteexporten är affärstjänster, bland annat konsultverksamhet, reklam och marknadsföring, tele- dataoch informationstjänster, transporttjänster och utländska besökares konsumtion i Sverige.
19
FÖRETAGENS ROLL OCH VILLKOR 1 SVERIGES INTERNATIONELLA AFFÄRER
Diagrammet visar vilka olika varugrupper Sverige exporterade mest av 2015.
Svenska exportvaror 2015 Övriga varor: 0,5 % Diverse färdiga varor: 9,4 %
Livsmedel, djur, drycker: 6,1 % Råvaror utom bränslen: 6,2 % Bränslen, smörjoljor, el: 6,6 % Oljor, fetter: 0,1 % Kemiska produkter: 13,0 %
Maskiner, transportmedel: 40,0 % Bearbetade varor: 18,0 % KÄLLA: WWW.EKONOMIFAKTA.SE
Importen en viktig del av vår export Tidigare producerades en vara på en plats och man kunde använda exempelvis märkningen ”made in Sweden” på varan. Särskilt gällde detta råvaror. Den mesta varuhandeln idag utgörs dock av industrivaror och dessa innehåller flera olika komponenter som kan produceras på olika ställen. Därför är det inte är lika enkelt att ange en produkts ursprung. Även en stor del av jordbrukshandeln består av förädlade produkter. En mycket viktig drivkraft för att flytta hela eller delar av produktionsprocessen över landsgränser är lägre kostnader. Även tillgång till högkvalificerad arbetskraft, viktiga råvaror, teknisk kompetens och effektiva underleverantörer spelar in. Det kan tyckas konstigt att Sverige exporterar oljeprodukter, men förklaringen är att i många av de varor som vi exporterar ingår importerade varor. Sverige importerar råolja och förädlar den till andra oljeprodukter som vi sedan exporterar. Cirka en tredjedel av vår totala export består av importerade delar. Viktiga importvaror i Sverige är exempelvis el- och teleprodukter, livsmedel och personbilar. Olja är annan mycket stor importvara. Affärstjäns-
20
FÖRETAGENS ROLL OCH VILLKOR 1 SVERIGES INTERNATIONELLA AFFÄRER
Diagrammet visar vilka länder som Sverige importerade mest varor från år 2015.
ter, exempelvis forskning och utveckling, marknadsföring och teknik, är störst bland de tjänster som importeras. Över procent av importen till Sverige kommer från länder i Europa. De största importländerna av varor är Tyskland, Nederländerna, Norge, Danmark och Storbritannien. Här finns inte USA med bland fem i topp, men det är från USA vi importerar mest tjänster följt av Storbritannien och Danmark.
1
Sveriges handelspartner – varuimport 2015
8
Tyskland: 209 mdkr
Övriga: 316 mdkr Nederländerna: 97 mdkr Totalt:1164 mdkr Ryssland: 38 mdkr
Norge: 96 mdkr
Polen: 40 mdkr Frankrike: 51 mdkr
Danmark: 90 mdkr
Belgien: 51 mdkr Finland: 54 mdkr Kina: 59 mdkr
Storbritannien: 64 mdkr
KÄLLA: WWW.EKONOMIFAKTA.SE
Diagrammet visar vilka olika varugrupper som Sverige importerade mest av 2015.
Svenska importvaror 2015 Övriga varor: 0,1 % Diverse färdiga varor: 12,6 %
Livsmedel, djur, drycker: 10,4 % Råvaror utom bränslen: 2,8 % Bränslen, smörjoljor, el: 9,8 % Oljor, fetter: 0,4 %
Kemiska produkter: 11,8 % Maskiner, transportmedel: 39,3 % Bearbetade varor: 12,9 % KÄLLA: WWW.EKONOMIFAKTA.SE
21
FÖRETAGENS ROLL OCH VILLKOR 1 SVERIGES INTERNATIONELLA AFFÄRER
Vem äger de internationella företagen? omsättning: årlig försäljning
investmentbolag: företag som äger aktier i andra bolag pensionsfond: en fond som förvaltar medel för ålderspension, placeringar sker ofta i fastigheter, obligationer och aktier
riskkapitalbolag: företag som förmedlar riskkapital
Sveriges största företag är Volvo AB som har en omsättning på cirka miljarder kronor. Volvo (innefattar inte Volvo Cars som tillverkar personbilar) tillverkar främst lastbilar, anläggningsmaskiner och bussar. Volvo finns i länder, men säljer sina produkter i länder. Volvokoncernen har anställda varav cirka i Sverige. Så ser ofta det ut för ett företag som arbetar internationellt – största delen av verksamheten sker i andra länder. De tre största ägarna i Volvo är Industrivärden, Cevian Capital och Norges Bank Investment Management. De är alla investmentbolag. Ett investmentbolag har ingen egen rörelse utan äger aktier i andra företag, vars ekonomiska utveckling ger investmentbolaget dess vinst. Fem av de tio största ägarna i Volvo AB är pensionsfonder. De är som namnet antyder fonder som förvaltar pengar som ska användas till pensioner. Dessa fonder har mycket kapital som de investerar på olika sätt. De två sista ägarna i topp tio är aktiefonder som i sin tur till stor del ägs av privatpersoner som köper fondandelar hos banken. På liknande sätt ser det ut i de flesta stora svenska företag. De ägs främst av andra företag, investmentbolag, pensionsfonder, riskkapitalbolag och aktiefonder. Det är egentligen endast H&M och Ikea som särskiljer sig och har privata ägare. Det är de ursprungliga ägarnas familjer som till stor del äger företagen. H&M är också börsnoterat, vilket innebär att vem som helst kan köpa aktier i företaget. Ikea ägs istället av en stiftelse och där går det inte att köpa aktier. Världens största företag, år , är detaljhandelsjätten Walmart i USA. Ägare till detta företag är fonder och institut på samma sätt som i de svenska företagen.
RISKKAPITALBOLAG Ett riskkapitalbolags enda verksamhet är att de
våra pensionspengar går dock till denna marknad
investerar i andra bolag, det vill säga de tillhanda-
genom att till exempel AP-fonderna, och de större
håller riskkapital. De gör detta i avsikt att förbättra
pensionsbolagen som Alecta och AMF som köper in
bolaget de investerat i för att sedan, ofta inom fem
sig i riskkapitalbolagens fonder. På sätt och vis blir
år, sälja det, eller sin andel, vidare för ett högre pris
de alltså delägare med rätt till del av vinsten.
än vad de betalade. Förändringsarbetet sker ofta snabbt och effektivt. De största och mest välkända riskkapitalbolagen
exempel Industrivärden eller Investor, men investmentbolagen tar inte in nya pengar i fonder, utan
är organiserade i fonder där externa investerare får
jobbar bara med det kapital som finns i bolaget.
köpa in sig i andelar. De är dock inte börsnoterade,
Exempel på stora riskkapitalbolag är EQT, Industri-
så det är i princip omöjligt för en privatperson att
kapital och Nordic Capital.
komma in på riskkapitalmarknaden. En stor del av
22
Det finns en likhet med investmentbolag, till
FÖRETAGENS ROLL OCH VILLKOR 1 SVERIGES INTERNATIONELLA AFFÄRER
Svenska företag på den internationella arenan
Astra Zeneca tillverkar bland annat influensavaccin för barn som säljs i Tyskland.
1
Sverige är en av världens mest internationaliserade ekonomier till sin storlek. Cirka procent av vår export sker till andra länder i Europa. De fem största exportföretagen (år ) i Sverige är Ericsson, Volvo AB, SSAB, Astra Zeneca och Sandvik. Företag som H&M, Ikea och Volvo Cars finns inte med på listan över de största exportföretagen trots att vi vet att de är stora internationella företag. Det beror på att det är företagens fakturering från Sverige som räknas när det gäller export. All produktion och försäljning av ”svenska produkter” sker inte i och från Sverige. Svenskägda butikskedjor i utlandet säljer exempelvis kläder som fysiskt aldrig varit i Sverige. Svenskägda dotterbolag i utlandet, som producerar varor registreras heller inte som export eftersom bolagens verksamhet inte passerar den svenska gränsen.
8
Varför söker sig företag utomlands? stordriftsfördelar: sänka styckkostnader till följd av till exempel ökad tillverkningsvolym
En viktig drivkraft för svenska företag att söka sig utomlands är jakten på stordriftsfördelar och därmed bättre ekonomi. Genom att producera och sälja en produkt i större volymer blir styckekostnaden lägre. Idag ingår många av våra svenska företag i det som brukar kallas globala värdekedjor ‒ produktionsnätverk där verksamheten i ett företag är tätt sammanflätad med verksamheten i andra företag i andra länder. En industriprodukt kan till exempel utvecklas och konstrueras i Sverige, tillverkas i Kina, lagerhållas i Belgien, USA och Singapore för att marknadsföras och säljas på i stort sett alla världens marknader. Detta har medfört att handel med insatsvaror blivit allt viktigare; vi måste inte längre bara kunna exportera utan också importera på ett effektivt sätt för att behålla vår konkurrenskraft. Allt fler företag, både små som stora, gör idag affärer utanför Sveriges gränser. De konkreta orsakerna till denna utveckling är flera: ✪✪ KONKURRENSEN i Sverige ökar i många branscher, vilket gör det svårare att sälja på hemmamarknaden. Ett sätt att möta detta är att hitta nya marknader utanför Sveriges gränser. ✪✪ Kunderna kräver ständigt att produkterna förbättras och förändras. Det innebär samtidigt att produkterna snabbare blir omoderna. PRODUKTLIVSCYKLERNA blir allt kortare. Det gäller därför att sälja mer medan produkten är modern. Ju fler och större marknader företaget säljer på, desto större är möjligheten att sälja stora volymer på kort tid. ✪✪ Många produkter som säljs i Sverige idag är TEKNISKT KOMPLICERADE . Det gäller till exempel Ericssons system för telekommunikation, Volvo
23
FÖRETAGENS ROLL OCH VILLKOR 1 SVERIGES INTERNATIONELLA AFFÄRER
Cars bilar och Atlas Copcos borrutrustningar. För att få fram nya och bättre produkter krävs mycket tankearbete och många experiment med provkonstruktioner. Dessa produktutvecklingskostnader har ökat under senare år. För att bära kostnaderna krävs att man säljer mer. Då behövs en större marknad – den internationella. ✪✪ INFORMATIONSTEKNOLOGIN gör att ”avstånden” krymper. Ett mindre företag kan exponera sig i hela världen på internet. Kostnaden är låg och för rätt typ av produkter är internet som kanal effektiv. En internetuppkoppling och en mobiltelefon är it-verktyg som gör att företaget, hur litet det än är, finns på världens alla marknader och är tillgängligt för sina kunder dygnet runt och överallt.
Viktiga kompetenser vid utrikesaffärer När ett företag ska välja en internationell marknad är det vanligt att varje land uppfattas som en unik marknad. Konkurrensen och förutsättningarna i ett land betraktas som oberoende av konkurrensen och förutsättningarna i andra länder. Världens länder blir dock alltmer beroende av varandra. Därför måste man i allt högre grad tänka på att ett land ingår som del i ett större system. Det som händer i ett land är beroende av vad som händer i andra länder. Oavsett vilka länder ett företag väljer att starta i är det tre kompetenser som är nödvändiga för att lyckas: ✪✪ kulturell kompetens ✪✪ etisk kompetens ✪✪ digital kompetens. Kulturell kompetens
Att sträcka fram handen för att hälsa anses inte fel i Japan, men främst är det bugningar som gäller.
24
Även om det betonas att världen krympt så är det viktigt att understryka att nationella olikheter fortfarande är mycket stora och måste tas med i alla affärsbeslut som går över landsgränser. Listan på kulturella skillnader mellan olika länder och regioner kan göras mycket lång och det handlar inte bara om språkskillnader. Färger kan ha direkt motsatta betydelser i olika kulturer, vad som står för begravning och sorg i ett land är bröllopsfärgen i ett annat. Känslor uttrycks också olika i olika länder, en kyss på munnen som hälsning uppskattas inte i alla kulturer. Det finns även skillnader mellan länder hur affärer görs upp. Vem som är delaktig
FÖRETAGENS ROLL OCH VILLKOR 1 SVERIGES INTERNATIONELLA AFFÄRER
i beslutet och hur beslut i företag fattas är viktiga kunskaper om man ska kunna sälja i andra länder. I många länder börjar man gärna med sociala aktiviteter för att först senare komma in på själva affären. Det finns också stora skillnader i tydligheten vid ett affärsavslut, där vissa kulturer aktar sig för att någon part ska förlora ansiktet och därför undviker rena Ja eller Nej.
1
EXEMPEL 1
Motordelar till Marocko
8
Flatöns Båtmotor AB har i många år sålt olika motordelar på export. De senaste åren har exporten till flera företag i Marocko ökat kraftigt. Leif som äger företaget funderar på att starta ett samarbete med ett marockanskt företag. Han har genom Business Sweden fått namn på ett företag som vill att Leif ska komma ner och diskutera ett eventuellt samarbetsavtal. Leif har därför läst på Business Swedens hemsida om Marocko och hur affärskulturen fungerar där. Här är de tips han har funnit och ska ta med sig. • •
En marockan kan ha högt tonläge utan att
När det gäller förhandlingarna så bör Leif tänka
vara irriterad.
på följande:
Tidsbegreppet har inte samma innebörd som
•
i Sverige. Påståenden om framtiden avslutas
behärskar engelska. I norra Marocko kan
ofta med ”inshallah” (om Gud vill). •
Berätta gärna om din familj, då familjen är
även spanska förekomma. •
troende, vilket tar tid att bygga upp. Alla
är heliga: Gud, nationen och kungen, och ska
detaljer ska diskuteras. Det krävs tålamod, så ge inte intryck av att ha bråttom.
De flesta marockaner betraktar Västsahara
•
maximalistisk strategi till en början. Trots ett
tationer med till exempel kartbilder som
hårt utgångsbud så innebär det sällan att
ser på Västsahara kan man förvänta sig
det inte finns något förhandlingsutrymme. •
Hierarki och byråkrati försvårar vardagslivet.
kraftig politisk polemik.
Att hålla sig väl med inflytelserika personer
Det finns alltfler kvinnor i näringslivet. Det
kan vara en förutsättning för att få igenom
finns inga krav på att bära slöja. Ogifta marockanska kvinnor bör inte gå ut med •
I förhandlingar följer man i Marocko ofta en
som en del av landet. Om man visar presenspeglar hur det internationella samfundet
•
Affärsrelationer bygger på ömsesidigt för-
viktig i den marockanska kulturen. Följande inte skämtas om. •
Franska är affärsspråket men allt fler
en affär. •
Att inte förstå är liktydigt med att tappa
utländska män.
ansiktet för nordafrikaner, varför de ofta
När man kommer in i ett rum med flera
avstår från att fråga. Du måste därför vara
marockaner, inleder man med att skaka hand med varje person enligt en tänkt cirkel,
mycket tydlig. •
genom att börja med personen närmast till höger, och sedan i tur och ordning åt vänster.
Förvissa dig om vad motparten menar om du är osäker på vad som gäller.
•
Kontrakten är detaljerade och precisa, särskilt i början av affärsrelationen.
KÄLLA: ”OSKRIVNA REGLER” (2003) FRÅN INDUSTRILITTERATUR OCH BUSINESS SWEDEN I MAROCKO UPPDATERAD 2013-04-17
25
FÖRETAGENS ROLL OCH VILLKOR 1 SVERIGES INTERNATIONELLA AFFÄRER
Etisk kompetens
CSR, Corporate Social Responsibility: företagens samhällsansvar
Det duger inte längre att som företag säga att man inte visste att barn jobbar i fabriken man köper från eller att arbetsförhållandena är orimliga. Idag förväntas det i stället att seriösa företag tar ett betydligt större ansvar. Företagets samhällsansvar har kommit i centrum och visas under beteckningen CSR – Corporate Social Responsibility. De företag som inte förstår denna utveckling kan mycket snabbt bli straffade av sina kunder, och företagets varumärke kan skadas. H&M, Ikea, Ica, Telia, Shell, Ryanair, och många andra har de senaste åren fått känna på just detta och fått lägga stora resurser på att återställa förtroendet. Uppmärksamma företag som Body Shop, Nudie Jeans och andra har i stället skapat starka varumärken med genomtänkta värderingar kring hur man vill leva upp till sitt ansvar, inte bara mot kunder utan också mot anställda, mot miljön och samhället. Mer om hur företagen arbetar för att alla medarbetare ska förstå vilka värderingar som gäller i företaget, kan du läsa om i kapitel , affärsidén och den strategiska plattformen.
EXEMPEL 2
Axfood och hållbarhet ARBETSO MRÅDEN
n Axfoods sex arbetsområde inom hållbarhet mrådet och våga ledande inom hållbarhetso Axfoods ambition är att vara lösningar och arbetsnär det gäller nya tekniska både ngare föregå en vara till grund för arbetet. sätt. Sex arbetsområden ligger
Vet du att..?
• Maten som slängs i svenska hushåll varje år motsvarar klimatpåverkande utsläpp om 500 000 ton. Det är lika mycket som 200 000 bilar släpper ut på ett år.
20
17 Transporter
Hållbara produkter
medvetna kunder Axfood ska underlätta för sortiment av hållbargenom ett miljöanpassat ende djurskydd, hetscer tifierade varor, långtgå bra konsumentpraktiska lösningar samt information.
Axfood ska minska klimat porter och resor.
påverkan från trans-
24
22
Ansvarsfulla leverantörer
Klimat och energi
påverkan från den Axfood ska reducera klimat r av hanter ing egna verksamheten som komme och lokalanav varor, transporter, energi vändning.
t för mänsk liga Axfood ska verka för respek rättigheter rättigheter, arbetstagares törer och affärsoch miljöskydd hos leveran partners.
31
27 Medarbetare
iljö som främjar Axfood ska skapa en arbetsm möjligheter att engagemang, mångfald och las. utveck
26 16
|
AXFOOD HÅLLBARHETSREDOV
ISNING 2015
Samhällsansvar och påverkan
a sociala behov Axfood ska bidra till att hanter het samt ge kunder na genom sin affärsverksam genom samarbeten möjlighet att engagera sig . med ideella organisationer
FÖRETAGENS ROLL OCH VILLKOR 1 SVERIGES INTERNATIONELLA AFFÄRER
Digital kompetens
1
En konsument i Sverige köper en app till sin smartphone av ett amerikanskt företag ‒ köpet sker på några sekunder. Appen är programmerad i Indien och betalningen sker till Luxemburg. Denna typ av affärer sker i miljontal varje dag. Världen som marknad är öppen, åtminstone när det gäller vissa tjänster, nämligen de som kan distribueras över nätet. Här kan vi även hitta småföretagen som arbetar med världen som marknad och nätet som kanal. Internet har kraftigt sänkt kostnaden för att göra affärer. Även små företag har nu råd och möjlighet att komma ut med sina varor och tjänster på en större, kanske rent av global marknad. Vissa satsar direkt på att bli globala – så kallade ”born globals” ‒ och då är det alltid nätet som är själva förutsättningen. Att ha digital affärskompetens, att förstå vad den nya tekniken och internet kan betyda och att se de möjligheter som tekniken medför, har alltså blivit en helt nödvändig kompetens om man vill göra internationella affärer.
8
EXEMPEL 3
Lingo24 översätter i hela världen dygnet runt
Lingo24 är en översättningsbyrå som finns tillgängliga för att ta översättningsuppdrag dygnet runt och var som helst i världen. Förutom kontor i Stockholm har Lingo24 även kontor på tre kontinenter i flera olika tidszoner. Teknik Lingo24 är en av världens snabbast växande översättningsbyråer. Företaget översätter mer än 40 miljoner ord om året mellan 600 språk för kunder i över 50 länder, däribland Bloomberg, American Express, Orange, T-Mobile och MTV. … och nätverk Företagets översättare väljs ut efter sina specialistkunskaper inom områden som tekniska, ekonomiska, juridiska och marknadsföringsrelaterade översättningar. Med ett nätverk på över 3 500 expertöversättare i hela världen finns det alltid en översättare till hands.
27
FÖRETAGENS ROLL OCH VILLKOR 1 SVERIGES INTERNATIONELLA AFFÄRER
STÖD OCH HJÄLP VID UTLANDSAFFÄRER Framgångsrik export är viktig för Sveriges finanser. För att hjälpa svenska företag med sina internationella affärer – och undvika de värsta fallgroparna – finns en rad myndigheter och organisationer: • BUSINESS SWEDEN är en organisation som drivs av staten och näringslivet gemensamt. Rådets roll är att stödja exportföretag med till exempel rådgivning, utbildning, litteratur och blanketter. Man har också ett informationscenter och ett antal nättjänster för bland annat handelsstatistik och landrapporter. • HANDELSKAMRAR hjälper företagen med myndighetskontakter. De kan även förmedla kontakter med företag i andra länder. Det finns elva handelskamrar i Sverige. Dessutom finns 38 svenska handelskamrar i utlandet. • I de olika länen finns ALMI som också har experter på exportfrågor. Dessa är i första hand inriktade på småföretagarnas problem. • Svenska HANDELSHUS , till exempel Elof Hansson AB, Ekmans & Co AB och Axel Johnson International, hjälper svenska företag att få ut sina produkter på världsmarknaden. • Vissa BRANSCHFÖRENINGAR arrangerar utländska mässor och utställningar som är gemensamma för olika företag inom branschen. Sådana förekommer för till exempel svenskt glas och svenska trähus. En del föreningar samordnar också andra typer av exportarrangemang, till exempel för svenskt papper, svenskt trä och svenska möbler. • Det finns många FRISTÅENDE EXPORTKONSULTER som man kan anlita, med specialkompetens om ett land eller en kultur. • SPEDITIONSFÖRETAG , såsom DHL, DB Schenker med flera, har specialkompetens rörande olika länders lagstiftning, främst inom transporter, tullfrågor, tillstånd e och så vidare. De hjälper också till med transportplanering och kan i vissa fall även ge tips om utländska företagskontakter.
28
FÖRETAGENS ROLL OCH VILLKOR 1 SVERIGES INTERNATIONELLA AFFÄRER
REPORTAGE
1
SWEDISH HASBEENS – EN INTERNATIONELL SUCCÉ För inte så länge sedan bestod Swedish Hasbeens av ett skolager på vinden. Idag omsätter skoföretaget 35 miljoner kronor och här berättar grundaren Emy Blixt hur hennes webbshop blev en internationell succé.
År arbetade Emy Blixt som lärare när hon hittade ett restlager av gamla träskor på en vind i skånska Baskemölla. Det var starten på designsuccéen Swedish Hasbeens. Lagret av träskor sålde snabbt slut Emy insåg att om hon ville sälja
fler så var hon tvungen att tillverka dem själv. Emy startade produktionen i Småland och innan hon visste ordet av hade hon två återförsäljare i Stockholm. – Det fanns mest gamla träskor i den gamla klassiska långtradarchaffis-modellen på den svenska marknaden då. Men eftersom det är samma hantverk så har det funnits traditioner att bygga vidare på, säger Emy. Emy öppnade upp en första enkelt webbshop redan . – På webbplatsen fanns det tre bilder och en mailadress dit man skrev om man ville handla.
8
Emy Blixt, Swedish Hasbeens.
29
FÖRETAGENS ROLL OCH VILLKOR 1 SVERIGES INTERNATIONELLA AFFÄRER
REPORTAGE
Kunden satte sen in pengar på mitt konto och jag gick till posten och skickade skorna. Internationell inriktning från start
Trots att det var en enkel första webbplats hade den en egenskap som öppnade upp världen – den var på engelska. – Min tanke var att skorna skulle kunna fungera internationellt och det dröjde inte länge innan det började komma in order från utlandet. Det internationella intresset kom bland annat från bloggar där flera modebloggar lyfte fram Swedish Hasbeens-skorna. Organisk marknadsföring
– Jag har använt mig av ett eget bildspråk som gjorde det lätt att sticka ut i bloggosfären. Ju mer man differentierar sig, desto lättare syns man! Skorna är dessutom väldigt annorlunda vilket har gett effekten att de är lätta att upptäcka och roliga att blogga om. Med engelska som språk säljer Swedish Hasbeens webbshop skorna på fler än marknader. Webbplatsen är än så länge inte översatt till andra språk eftersom engelska fungerar bra för de marknader och kundgrupper som Swedish Hasbeens har satsat på. – Vårt fokus är främst på ”enkla marknader” som uppskattar oss för dem vi är. Alla marknader har inte varit lika mogna när det gäller e-handel och sociala medier, men nu kan vi se att vår försäljning ökar i länder som exempelvis Italien och Spanien. Som e-handlare är det vanligt att använda sig av Google som marknadsföringskanal, men för Swedish Hasbeens är det ingen viktig del. – Vår strategi har varit att arbeta med naturlig och organisk marknadsföring som bygger på produktens kraft och personlighet. Köpta annonser innebär större kostnader men ger ofta mindre effekt, säger Emy.
30
Eget lager i USA
Swedish Hasbeens lösning för sin webbshop är enkel då du som besökare kommer till samma webbplats oavsett om besökaren är från Tyskland, Sverige eller Australien. Undantaget är USA som är en spegel av den svenska webbplatsen. USA är träskornas största marknad och Swedish Hasbeens har ett eget lager och ett eget utbud där. För Emy lönar det sig att ha ett eget lager i USA medan de andra marknaderna får leveranserna från Sverige. Swedish Hasbeens erbjuder fri frakt till nästan alla länder när man handlar över en viss summa. – Kostnad för frakt eller inte är en svår fråga. Frakten slukar marginaler men samtidigt är fri frakt en stor konkurrensfördel. Det är viktigt för varje företag att göra sina egna beräkningar, säger Emy. Emy understryker hur viktigt det är att räkna på allt, marknad för marknad och försäljningskanal för försäljningskanal. – Jag ser varje marknad som ett eget ”miniföretag” och webbshoppen som ett eget företag. Varje affärsmodell är ett eget litet solsystem med kostnader och intäkter. Hur du ska satsa beror på var du tjänar dina pengar! KÄLLA: WWW.VERKSAMT:SE, 2015-04-28
FÖRETAGENS ROLL OCH VILLKOR 1 SVERIGES INTERNATIONELLA AFFÄRER
REFLEKTERA
1.
Varför blev Sverige ett stort exportland?
2.
Varför är det viktigt att ett företag tar samhällsansvar (CSR) när man ska starta företag utomlands?
3.
Vilken fördelar respektive nackdelar finns det för ett nystartat företag att marknadsföra sig på flera internationella marknader jämfört med att marknadsföra sig på en lokal hemmamarknad?
1
SAMMANFATTNING
● Vikingarna startade handelsstationer i öst som sedan växte till städer som Kiev och Novgorod. I Sverige uppstod handelsstationer i bland annat Birka och Uppåkra. Handeln vid denna tid innebar att man bytte varor med varandra, så kallad byteshandel. ● Under - och -talen blev Nordtyskland en viktig ekonomisk region. De viktigaste handelsstäderna bildade Hanseförbundet. ● Under -talet nådde merkantilismen sin höjdpunkt. Denna åskådning poängterade en positiv handelsbalans, det vill säga högre export än import. ● Under -talet vann liberalismen mark och en mängd hinder för handeln och andra näringar togs bort. ● -talet innebar ett genombrott för svensk utrikeshandel. Perioden till växte exportvolymen med över procent om året. Våra exportvaror var främst järn, trä och havre. ● I början av -talet började även papper och pappersmassa att efterfrågas och dessa produkter svarade som mest för procent av vår export. I mitten av -talet började vår nästa stora exportsuccé ta plats ‒ verkstadsprodukter. Våra industriföretag som Sandvik, AGA, Volvo AB, Asea, Ericsson och SKF blev internationella.
8
● Den svenska exporten består till cirka procent av varor och resten av tjänster. Den viktigaste gruppen av varor är verkstadsvaror, till exempel maskiner, elektronik, telekommunikation och fordon för vägar. Verkstadsvarornas andel i varuexporten är cirka procent. Den största posten i tjänsteexporten är affärstjänster. ● De länder som vi exporterar mest varor till är Tyskland, Norge, Storbritannien, Finland, Danmark och USA. Importländerna av varor är Tyskland, Nederländerna, Norge, Danmark, Storbritannien och Finland. ● Allt fler företag söker sig utanför Sveriges gränser för att kunna sälja sina produkter. Drivkrafter bakom detta handlar om ekonomi och stordriftsfördelar, det vill säga i grunden om lönsamhet, överlevnad och tillväxt. ● Oavsett vilka länder ett företag väljer att starta i är det tre kompetenser som är nödvändiga för att lyckas: kulturell, etisk och digital kompetens. ● Vid utlandsaffärer kan man få stöd och hjälp av bland andra Business Sweden, handelskamrar, svenska handelshus, branschföreningar, exportkonsulter och speditionsföretag.
31
FÖRETAGENS ROLL OCH VILLKOR 2 INKÖP OCH HÅLLBAR UTVECKLING
KAPITEL
2
INKÖP OCH HÅLLBAR UTVECKLING
INNEHÅLL 33
Inköp av resurser
36
Köpprocessen
41
Ekonomi i varuhandeln
44
Avtal – med olika villkor
44
Offentlig upphandling
46
Samhällsansvar och hållbar utveckling
För att kunna erbjuda kunderna vad de vill ha, måste företaget köpa in rätt varor och tjänster. Och detta vid rätt tidpunkt och till förmån-
liga villkor. Allt för att ge marknaden vad den kräver, så effektivt och billigt som möjligt. Det är lätt att uppleva inköpare och säljare som motparter. Förvisso handlar särskilt prisförhandlingar om att ta och ge bitar av en gemensam ”förtjänstkaka”. Men om man vill uppnå långvariga goda affärsrelationer gäller det att inte bara hitta ett pris där bägge parter kan känna sig nöjda utan även en part som delar de värderingar och de etiska och miljömässiga spelregler som företaget satt upp för sin verksamhet. Det är en förutsättning för att båda ska kunna fortsätta att fungera tillsammans som länkar i kedjan från producent till konsument.
Är varorna schysst odlade? Annars kan kundernas dom bli hård.
32
FÖRETAGENS ROLL OCH VILLKOR 2 INKÖP OCH HÅLLBAR UTVECKLING
Inköp och hållbar utveckling Företagets grundbultar
Bokslut
Företagens
Bokföring
Företagets roll roll och och villkor
villkor
Marknadsföring
Företagets interna styrning
TÄNK TILL!
1.
Är du villig att betala mer för en vara där företaget garanterar att ansvar tagits för miljön och för de anställdas arbetsvillkor?
2.
Ska ett företag alltid prioritera ekonomi när det gör inköp?
2
Organisation och ledarskap
8
Inköp av resurser Företagande handlar ytterst om att skapa varor och tjänster som kunderna vill köpa. Det pris ett företag kan få ut för produkten måste överstiga de kostnader företaget har för att utveckla, producera och marknadsföra produkten. Det gäller för företaget att använda sina resurser för att till lägsta möjliga kostnad ta fram de varor och tjänster som kunderna vill ha. De resurser som går åt är av många olika slag och är givetvis beroende av vilket företag och vilken bransch man betraktar. Nedanstående figur beskriver flödet i ett typiskt tillverkande företag. Kedjan börjar med en produktidé. Därefter ska produkten konstrueras så att den går lätt att producera och designas så kunderna vill ha den. Sedan ska råvaror och material köpas in och komma på plats, produkterna tillverkas, marknadsföras och distribueras till kunderna. Många produkter kräver också service och underhåll med regelbundna intervaller. Ibland svarar företaget även för återvinning av produkterna när de så småningom ska skrotas. Varje led i den här kedjan tillför ett värde till produkten, men medför givetvis också kostnader för företaget. Idé
Idé
Konstruktion/design
Marknadsföring
Distribution
kärnkompetens: de områden som företagets är speciellt duktiga på och tillför stort kundvärde i slutprodukten
Inköp/logistik
Produktion
Konstruktion/design
Marknadsföring
Distribution
Inköp/logistik
Service
Exempel på värdekedja för ett tillverkande företag.
Service
Ett företag utför sällan självt alla stegen i kedjan. Idag väljer de flesta företag att fokusera på sin kärnkompetens, det som tillför störst värde för kunderna eller områden där man i något avseende har en alldeles speciell förmåga. Allt annat kan man ju egentligen lika gärna köpa av andra. Exempelvis finns det många företag som är inriktade på design av kläder, men låter andra sköta produktionen, marknadsföringen och distributionen. Andra företag har sin kärnkompetens inom marknadsföring och distribution. Det kan gälla företag med starka varumärken som till exempel Puma.
33
P
FÖRETAGENS ROLL OCH VILLKOR 2 INKÖP OCH HÅLLBAR UTVECKLING
Rent allmänt kan man säga att tillverkande företag, till exempel fönstereller dörrtillverkare har sitt fokus på de fyra första steg. Sedan överlåter de marknadsföring och distribution till varuhandelsföretag, oftast en byggvaruhandel. Ett varuhandelsföretag, till exempel en skobutik eller livsmedelsbutik, har sitt fokus på marknadsföring och distribution. Det som företaget inte utför självt, måste det köpa av andra. Det gäller då att göra rätt inköp så att slutprodukten blir vad kunden förväntar sig. Företaget ansvarar alltid för sin produkt oavsett om det har producerat den självt eller köpt tjänsterna. EXEMPEL 1
Kappahls värdekedja
VÅR VÄRDEKEDJA
till arbetstillfällen, samhällsKappAhl bidrar med allt från prisvärt mode från designtanke till det att vägen hela n utveckling och ekonomiska värde utmaningar i varje del. Hit vi sluter kedjan. Samtidigt möter vi väsentliga ktiva kunderbjudanden, attra skapa re, hör att attrahera rätt medarbeta alieanvändning med mera. arbetsvillkoren i produktionsländer och kemik kling i samtliga av dessa utvec ar hållb en Vi arbetar intensivt för att skapa sidor. e frågor, vilket du kan läsa mer om på efterf öljand
DESIGN & INKÖP
Medarbetarna på vår design- och inköpsavdelning skapar närmare 10 000 artiklar varje år. De viktigaste frågorna här är att skapa prisvärt mode för de många människor na och att designa för god siktigtt hållbar användning av kvalitet och en långsiktig råvaror, vatten, kemikalier och mycket mer. LÄS MER PÅ SID 18
1
2
PRODUKTION
majoriKappAhl köper produktion från 200 leverantör er, varav Bangladesh, teten finns i Asien. Vi har produktionskontor i Kina, hålla hög att är frågorna väsentliga mest De Turkiet. och Indien or, kvalitet och hantera utmaningarna kopplat till arbetsvillk i förbrukningen av vatten och användningen av kemikalier leverantör sledet. LÄS MER PÅ SID 24
CLOSING THE LOOP KONSUMTION
Vi har ett plagg hos oss i några dagar eller veckor. En genomsnit tskund använder sina plagg i 2,2 år, enligt WRAP. Det är viktigt att vi ger plaggen längre liv än så och att de sköts på ett sätt som minskar den negativa miljöeffekten. När kunden har använt plagget färdigt tar vi emot det och skickar till återvinning. LÄS MER PÅ SID 40
34
KappAhl ska vara en del av den cirkulära ekonomin, där allt material återanvänds eller återvinns. För att nå dit krävs transparens och väl grundade beslut genom hela värdekedjan.
5
4
3
LOGISTIK
Varje år flyttas 50 miljoner varor från våra leverantör er till vår distributionscentral och därefter vidare till butikernas säljyta. Här är det särskilt viktigt med timing, så att varorna når kunderna i rätt tid, och att vi använder miljöeffek tiva transportmetoder. LÄS MER PÅ SID 32
ING FÖRSÄLJNING & MARKNADSFÖRbutiker och Hundratusentals människor besöker våra Shop Online varje dag. Det mest väsentliga här är att inspirera och hjälpa kunden att snabbt och enkelt hitta sin egen look. Andra väsentliga frågor är att skapa hållbara butiker och att synliggöra KappAhls värderingar. LÄS MER PÅ SID 34
Källförteckning till bilderna
360
Odeur Odeur () Xu Changzheng/ChinaFotoPress/IBL Bildbyrå () Joshua Lott/Reuters/TT b/Shutterstock Christian Gustavsson Henry Montgomery/TT Tomas Oneborg/TT () outcast/Shutterstock () Privat Shannon Stapleton/Reuters/TT Maskot/TT Maskot/TT Lars Person/SvD/TT Jerry Lövberg/TT Christine Olsson/TT Everfresh eska/Shutterstock Rolf_/Shutterstock Max ESB Professional/Shutterstock Live Cinema Zence Claudio Bresciani/TT Håkan Röjder/Sydsv/TT HTH CC BY ND www.mynewsdesk.com/se/ orklafoods/latest_media Twistshakes () Ricky Carioti/The Washington Post/Getty Images Noah Berger/AFP/TT Bubs () Tortoon Thodsapol/Shutterstock () Tony Baggett/Shutterstock Mahathir Mohd Yasin/Shutterstock Stefan Edetoft/KappAhl () Paul Daniels/Shutterstock Johan Jeppsson/IBL Bildbyrå Ekaterina_Minaeva/Shutterstock dennizn/Shutterstock Jessica Gow/TT Petter Hammarbäck/Visma Spcs Scandinav/TT Leif R Jansson/TT Petter Hammarbäck/Visma Spcs Sanna Dolck/KvP/TT Alamy/IBL Bildbyrå The Granger Collection/TT SKF © Volvo Car Corporation Dave Buresh/Getty Images Leif R Jansson/TT
Sugarstories Daniella Backlund/SvD/TT Scandinav/TT Hussein El-alawi/Sydsv/TT () Martin Lindeborg Anders Wiklund/TT Julian Stratenschulte/DPA/TT Maja Suslin/TT Jessica Gow/TT Ints Kalnins/Reuters/TT Taina Sohlman/Shutterstock Cole Burston/Bloomberg/Getty Images () rvisoft/Shutterstock Lisa Nestorson Björn Larsson Rosvall/TT Magnus Hallgren/DN/TT Andrey Armyagov/Shutterstock Rick Tomlinson OPV Online OPV Online Lennart Månsson/Bildbyrån Willys Kosuke Okahara/Bloomberg/Getty Images Magnus Ström/Scandinav/TT Marie Olsson Atria Foodservice Henrik Montgomery/TT Karo Pharma Kyodo News/Getty Images tanuha/Shutterstock Ryan J. Foley/Getty Images Maskot/TT () Johan Macdougall/AFP/TT () Fredrik Sandberg/TT Sean Gallup/TIME/Getty Images JM TonyV/Shutterstock Edouard H.R. Gluck/Bloomberg/Getty Images Physical Cookie () Maskot/TT Stefan Holm/Shutterstock Louise Kruse kimson/Shutterstock Sandra Daleryd Imfoto/Shutterstock () Åsa Westerlund/TT () Thomas Karlsson/TT Kristin Wiktorsson/New Wave Fredrik Sandberg/TT Tomas Oneborg/SvD/TT Övriga foton: Shutterstock
e 3000
FÖRETAGSEKONOMI 2 Håller affärsidén och affärsplanen? Hur kan företaget arbeta med hållbarhetsfrågor? Tas personalens kompetenser till vara på bästa sätt? Hur bör marknadsföringen och marknadsplanen utformas? Når företaget sina ekonomiska mål? Om inte, vilka åtgärder bör vidtas? Funderingarna är många och E3000 Företagsekonomi 2 beskriver på ett strukturerat och lättillgängligt sätt många av de utmaningar en företagare ställs inför. E3000 Företagsekonomi 2 innehåller 23 kapitel indelade i följande block: 1. Företagens roll och villkor 2. Företagets grundbultar 3. Företagets interna styrning 4. Organisation och ledarskap 5. Marknadsföring 6. Bokföring 7. Bokslut Läromedlet E3000 Företagsekonomi 2 består av följande delar: • Faktabok • Övningsbok • Kommentarer och lösningar • Lärarhandledning med bedömningsunderlag • Webbaserade interaktiva övningar
Best.nr 47-11583-9 Tryck.nr 47-11583-9