HUSTRUTORP
FRÅN STENHACKATILL SKÖRDETRÖSKA
HISTORIEN OM EN GÅRDI KILA SOCKEN SÖDRA SÖRMLAND
Mats Lundberg, Anna-Lena Jansson, Eva-LisaEd
HUSTRUTORP
Detaljfrån Cartamarinaetdescriptio septentrionalium terrarium (Marin kartaoch beskrivningav de Nordiska länderna) medsydöstraSödermanlandoch nordöstraÖstergötland, därorterna Trosa, Nyköping (Nicopia),Vingåker(Vigaker),Norrköping(Norcopia), samt Söderköping (Svderco)syns
Kartanarbetades fram undertolvåravOlausMagnus(1490-1557),domprosti Strängnäs. Carta marina trycktes år 1539.
Uppsala universitetsbibliotek
HUSTRUTORP
FRÅN STENHACKATILLSKÖRDETRÖSKA
HISTORIENOMENGÅRD
IKILASOCKEN SÖDRA SÖRMLAND
Mats Lundberg,Anna-Lena Jansson, Eva-Lisa Ed
©MatsLundberg,Anna-LenaJansson,Eva-LisaEd2024
Förlag:BoD –Books on Demand, Stockholm, Sverige
Tryck: BoD– Books on Demand, Norderstedt, Tyskland
ISBN:978-91-7851-828-9
Framsidanpåomslaget: mangårdsbyggnaden på Hustorpidag(foto:Björn Ed)
Förord
Denhär bokenberättaromett torp isödraSörmland, dess olikaägare ochdefamiljer sombottdär,samtommänniskor itrakten däromkring, iförstahandi Kiladalenoch iJönåkers härad. Historiskt liggertyngdpunkten främst från slutet av medeltiden till börjanav1900-talet.
Nioavbokens kapitelärberättandeoch uppbyggda somfiktion, menbaseradepå faktasålångt sommöjligt1 (dessa är skrivna medkursivtexti kapitelrubrikerna). Dettaför attgeglimtar av hur livethar kunnat te sigunderolika epoker iden historiska tidsramenvirör ossi.Dessa kanvarahändelser somi sigärhistoriskt bekräftade mendär vi inte kunnatvetahur detegentliga händelseförloppetsettut. Vi harbaserat berättelsernapåtillgänglig skriftligeller muntliginformationoch sedan beskrivithur vi kunnat tänkaoss attdet hargåtttill. Ettexempel är rättegångarnavid Jönåkers häradsting på 1500-och 1600-talen.Despecifika rättegångsfallen som beskrivs harenligthistoriskadokumentskett iverkligheten. Vi kanintevetaexakt hur scenerna utspelatsi rättegångssalen, ellerhur många ochvilka personer som deltagit,etc.Dockfinns detdokumenteratvilka straff somutmätts.Kapitel som beskrivermersentidahändelserpåHustorpunderfamiljenLundbergsägandebygger delvis på vadförfattarna hört av föräldraroch andrasläktingar.
Varvat meddeberättandekapitlenhar vi lagt in helt faktabaseradeavsnitt därvi beskriverHustorp ochtrakten däromkring. Dessabyggerfrämstpåhistoriska, geografiska ochandra sakuppgifter somvihämtatfrånolika namngivna källor.Där detfinns motstridigauppgifter ellerdär tvekan råderhar vi angett dettai fotnoter.En delavinnehållet idekapitlenbyggerockså på muntliginformationfrånförfattarnas familjemedlemmar ochsläkt,samtpåegna minnenoch upplevelser. Vi hargått igenom arkiv2,internetsajter, husförhör,samthundratalssidor tryckt material iform av böckeroch uppsatser. Trotsdenna tämligenomfattande forskning harvisäkert förbisettendel källor,men vi anseratt materialet vi inhämtatändå harvarit tillräckligt föratt skriva både faktaavsnittenoch denberättandetexten.
Närdet gäller illustrationer: fotografier, kartor,teckningar, etc.,har vi så gottdet varitmöjligt angivitkällor, fotografer ellerandraupphovsmän.
De personersom beskrivs iförsökenatt levandegörahändelser ur Hustorps historia är dels fiktiva, dels människor sombevisligenlevtoch verkat,huvudsakligeni Kila
1 Kapitlet Eskort genom Kolmårdsskogen är detendasom är helt fiktivt
2 RiksarkivetStockholm; Landsarkivet Uppsala; Sörmlands museum Nyköping
socken Alla personersom namngesfrånår1800 ochframåthar existerat. Detgäller ocksåbipersoner, sombaraomnämns iförbigående.Däremot är detsom sägs om utseende ochpersonlighetfriafantasier,utomvad beträffarfamiljenLundberg.
Ikyrkböckernakan mani husförhörslängdernafölja demsom boddepåHustorp från slutet av 1700-talet ochframåt. Ju längre tillbaka itiden händelsernaligger, destosvårare är detatt få fram detaljer. Eftersom vi sitter medfacit ihand, d.v.s.de ovannämnda kyrkböckerna, tycker vi attdet är intressant attfölja någraav personernasom vi berättat om ettstyckeframåti tiden. Dethar vi gjortgenom att lägga till ettavsnitt somvikallat Vadhände sedan? eftersjälvahuvudkapitlet
Dekyrkböckervihuvudsakligenanväntossavärförutomhusförhörslängdernasom börjar1768,ocksåFödelse-ochdopböckernafrån1669ochframåtochDödböckerna från 1670. De senare byter 1841namntillDöd-och begravningsböckerna.
Personernas namn återgesnästanalltidsom de står ikyrkböckerna. Vadbeträffar förnamnhar mani de första längdernaoftastbaraett,men ettdecennium in på 1800taletärtvå dopnamn detvanligaste. Sannoliktvar bara ettavdem tilltalsnamn,oftast detförsta. Detgällerdockintealltid, eftersom vi säkert vetatt t.ex.AmaliaAlbertina Lundberg kallades Amalia,medan hennes make Carl Albins tilltalsnamn varAlbin.
Ideäldstahusförhörslängdernakan sammapersons namn återgespåolika sätt. Katarina används t. ex.omväxlande medKarin ochPettermed Pereller Pehr.Att det rörsig om en ochsamma person framgårtydligtavfödelsedatumet.
