

TANKAR ITIDEN
Om både stort
ochsmått
TryggveEmstedt
TANKAR ITIDEN
Om både stortoch smått
©2025 TryggveEmstedt
Omslag: SanversBokdesign
https://lenasanverillustrations.myportfolio.com/work
Förlag: BoD· BooksonDemand,Östermalmstorg1, 114 42 Stockholm, Sverige, bod@bod.se
Tryck: LibriPlureos GmbH,Friedensallee 273, 22763Hamburg, Tyskland
ISBN:978-91-8097-809-5
GÄVLE DEN15DECEMBER2024
INTRO
Jagska nu göra ettförsökmed attskrivaytterligare en bok. Om den blir utgivenärenannan sak. Detberor heltpåvad det kostar.Det var5årsedan sist och2020 varett väldigt produktivt år då jag gavutbådemina memoarer,två visböcker– tillsammansmed Göran Dahlin –samtboken ”Körliv”.Det vartider det då jag hade en energi somjag inte haridag.
SAMTAL MED ROT-LEIF
”Hej,Steve!” sägerRot-Leifsom dykerupp från ingenstans.
”Hej,” svararjag.”Vad vill du?”
”Jag vill ge dig etterbjudandesom du inte kansäganej till.”
”Närmare bestämt?”
”Dufår 100 000kronoromdu gerutenuppföljaretill Körliv ochblandar in din egen historia,liteLimerickar ochannat ”ord-godis.”
”Låter bra, mendet är inte gratis atttryckaenbok.Ska du betala fördet också?”undrarjag nyfiket.
”Självklartska jagbetala. Detärväl ingetför en fattiglappsom dig somknappt kanspara till en mopednär din äldsta hemmadotter fyller 15 år.”
”Nej,det liggerväl någotidet,”säger Steveskamset.
”Då harvienplanoch du får50000 kronor närdu skrivit100 sidor. DetblirLenaSanversom redigerar den härgångenockså.Jag skaförsöka fåhenne attredi-
gera succesivt ochinteförst närduskrivit helaboken. Detfungerarintesåbra.”
”Okej, då görviså. Jagbörjaridag.Tackför erbjudandet.”
Stevejublarinombords ochbörjaromgåendetafasta på det härmed limerickaroch nyatexter till kändamelodier.Det härblir denförstasångbaratexten somär hämtad ur ”Supranos 200visor”.
1. KATETERVISAN (nr183)
Mel: Minhattden hartre kanter
Minfar hanhar kateter
Katetermed en slang
Ochärdet ej kateter
Så är det nognågon ann(änmin far)
Därvar jagpåbanan.Mittförstaalsterärhärmednedtecknatoch fler kommer det attbli.Alltför atttillfredställa Rot-Leif ochhansplanerför mig.
GÄVLE
Nu är jagpåbanan –som sagt –och harblivitlitevarm ikläderna,sånuska jagsuccesivttaupp en delämnen somengagerarmig ochsom jaghoppas harenviss betydelseävenför densom läser.
BÄSTAJULKLAPPENOCH MIN BARNDOMS JUL
Detärinteheltenkeltatt kommaframtill vad somvarit den bästajulklappen under uppväxten,men attenfantomenprenumeration hörtill den exklusiva gruppenvet jag. Jagborde ha fått den närjag var10årgammaldåvi bodde iÄspäng. Jagvar våldsamt intresseradavFantomentidningaroch extra fint vardet attfåtidningari färgtryck. Dethände inte oftamen det händetrots allt. Pussel fick jagoftatill jul. Detvar rejäla pussel på minst 1000 bitar.Därefter hade jagatt göra flera dagarunder julen ochi bästafallframtill nyår.
Julklapparna hade oftakopplingtillutesport. Ettår fick jag fina löparskidormed hickorykantsom jagvar mäkta stoltöver. Skridskor fick jagockså liksom slalomskidor medskruvad stålkantmen det varförst 1968. Skridskornavar ingetnöje. De hade dålig stabilitet ochjag hade dålig teknik.Jag minnsatt jagblevfruktansvärt nedkyld meddessa tortyrredskappåfötterna. En gång åkte jag skridskoriFredsberg 5kilometer hemifrån ochdet var grannenLasse somhjälpte mig attkomma hem. Detvar nogett under attjag inte blev frostskadad den gången.
JULMAT
Familjen hade en svagekonomi –påstodiallafallmin mor–men honlyckadesändåköpaenhalvgristilljul. Detledde tillenväldig massaarbeteför henne, skinkor skullesaltasoch syltaskulleläggasin. Till detkom att vi skulle göra julkorvilånga banor. Detvar spännande attvaramed ochgörajulkorven, träpå fjälster på korvmaskinenoch sedansetillatt det blev ordentligt stoppat innan det vardagsatt göra en knut närlängden varklar. Korven varsedan himmelsktgod.
Minmor varoerhört duktig iköket medalltsom hette julmat ochjulprydnader.Varje år gjorde vi julgranskarameller ochenmassa knäckoch kola kokadestilldem. Apelsiner preparerades medkryddnejlikaoch hängdes uppitaket. På farstubron skulle vi förståshagranris. Fåglarna skullehasinajulkärvar ochgranskullehuggasiskogenpågrannen Herberts marker.Jularna var igrunden ganska fantastiskapågrund av minmors förmågaatt få till fina jular.
Minfar varnästanaldrighemma under jul. Jagminns atthan varhemmaenjul närjag vari 10-12års åldern ochfamiljenåkte10mil till Örebro föratt julhandla. Jagvar av någonanledning hemma. Denjulen måstevi ha haft det extra gott ställt eftersomdeköpt så mycket julklappar menockså hela lådormed apelsineroch mandariner medmera.Juläpplen hade vi själva,från egna trädgården. Vi hade ocksåalltannat mankunde få från en trädgård.Det fannsett musteriintesålångt hemifrånsåvihade även saft ochäppelmust.
På jularnahörde det till attköpa5liter svagdricka ien
vackerbrun flaska medträgaller runt den. Vi köpte ocksåenbackdrickamed blandannat julmustoch allt varsmakersom jagälskade inklusivegrapetonic och Pommac.
Vi brukade blibjudnatillRitaunder julen. Honhade tredöttrar ochbodde iBöckersboda somlåg 2kilometerbort, heltnäraNorrkvarn.Middagarna därvar väldigt generösa.Ritavar från Danmark. Hennes man varotrolig på attlagahushållsmaskineroch annat. Att vara händig varensak menatt någonsin bliklarvar en annansak.Systrarna Kerstin, Eivoroch Ulla-Karin var iungefärsamma åldersom mig,Heidi ochHillevi.Jag tyckte döttrarnavar förfärligt bortskämda ochdeställde krav på sin morhelatiden. Krav somvar alldeles för höga imitttycke.Jag tyckte mycket om minbarndoms jularoch tycker ganska braomjulen även nu förtiden. Särskilt tycker jagomatt sjunga ikyrkanfrånadvent ochframtill jul.
2. BORDSVISA
Mel: Björnen sover
Snapsengoda
Somengroda
Dykeri min hals
Faller ganska illa
Samtidigt med”silla”
Slår sig illa
Liksom sillainnan allt nermals. Skål!
Dethär fåravrunda året ochnuser jagmed spänning fram emot vad somska händaunder 2025.
GÄVLE DEN9JANUARI 2025
ALLMÄNT
Nu är julen överstökad ochjag harsjungit ibåde Heliga trefaldighetskören. Tonbykören ochValbokören. IHeliga hade vi en del fina styckenmed lite högresvårighetsgrad ochi Tonbykören sjöngjag solo till ”O helga natt”. Dethar blivit en tradition.I Valbokören fick jagsjunga ”Sprid ditt ljus”(Stadiljus) medsuveräna Erikasom körledare. Detgickbra båda gångerna,men höll på att blienkatastrof eftersomjag plötsligt inte sågtexten. Innanviavslutade terminen blev jagbjudenpåjulbord på restaurang RobinHoodiForsbacka.
FREDSBERGSSKOLA 1960-1962
Detgår ju attspåna om vad somhelst mendet kan kanske kanvarapåsin platsatt spånalitekring skolgång även om jagtagit uppdet iminamemoarer: ”2/3 av 100”.
Jagbörjade 1:aklass iFredsberg 1960. Inskolninghade skettiGöteborgmen det vari Fredsbergsom jagbörjade skolan efter atthavarit medmin faroch mortill USA under sommaren.Hillevi,som bara varknappt ettårgammalvar säkert med, menHeidi varnog hos Östenoch Nancy. Resanföretogsmed ettlastfartygoch min farvar sannoliktöverstyrman.Fartygettillhörde Grängesbergsbolaget ochkan ha hetatRautaseller Raunala.Fartygetgickmed järnmalm från Narvik.

TANKAR ITIDEN
är mitt försök attsäga något om vadsom händer istora världen ochi minegen lilla värld.
Detta är mitt tionde alster somjag gett ut sedan 2009 ochframåtoch det somjag känner mig mest nöjdmed. Jaggör nedslagi en radolika ämnen. Detkan handlaomdemänniskor somhar påverkatmig imittliv menockså om musikoch litteratursom har betyttmycketför mig. Utöver det berättarjag en del om hur det är attarbetasom humanjurist. Jaghoppas att även ni kanhavissbehållningavboken.Vises innanför pärmarna.

