9789177413295

marie kvarnryd

BARNS DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE

Hållbar utveckling i förskolan

Innehåll

Författarens tack 5

Förord 7

Inledning 9

Hållbar utveckling 10

Olika roller – olika ansvar 12

Likvärdig förskola 13

Jämställt deltagande 14

Varför en bok om barns inflytande? 16

Bokens upplägg 19

Våga vara modig! 21

Inlyssnande förhållningssätt 23

Barns berättelser utvecklar undervisningen 25

Fördjupande diskussionsfrågor till arbetslaget 26 Processarbete 26

Reflektion och undervisning 29

Pedagogisk dokumentation – verktyg för reflektion 31

Vad säger forskningen om pedagogisk dokumentation? 33

Reflektionens betydelse för undervisning 34

Fördjupande diskussionsfrågor till arbetslaget 39

Processarbete 39

Interkulturellt förhållningssätt och språkets betydelse 42

Interkulturellt förhållningssätt 42

Ett specialpedagogiskt perspektiv 48

Estetikens språk 54

Hållbar utveckling i mötet med miljö och material 56

Fördjupande diskussionsfrågor till arbetslaget 57

Processarbete 57

Förskolans organisation 60

Utvärdering 61

Det pedagogiska årshjulet 62

Fördjupande diskussionsfrågor till arbetslaget 78

Processarbete 79

Yrkesprofession och egen drivkraft 81

Synen på kunskap 84

Utveckla yrkesprofessionen – ett första steg 85

Fördjupande diskussionsfrågor till arbetslaget 86

Processarbete 86

Vad blir nästa steg? 88

Referenser 90

Sidor för egna anteckningar 94

Förord

Att arbeta med barns delaktighet och inflytande i arbetet med social hållbar utveckling i förskolan är avgörande. Barn lever här och nu och är berörda av frågor av social, ekonomisk och ekologisk karaktär. De barn som går i svensk förskola är på olika sätt påverkade av den ohållbara ut veckling som skett under de senaste decennierna. Det innebär att barnen behöver ges förutsättningar att utveckla kunskap om aspekter av hållbar het, dels för att omvärlden ska bli begriplig för dem, dels för att stödja deras rätt till trygghet, framtidstro och en hälsosam uppväxt.

Barn påverkas, varje minut och varje dag. De påverkas av de samman hang som de är del av – möten, stora som små, mellan människor, och miljön de befinner sig i. Därför är det så viktigt att förskolan blir en plats för alla barn. En plats för barn att leka, lära och utvecklas. En plats där barn blir sedda och hörda och känner tillhörighet, gemenskap, tillit och glädje. Förskolepersonal har ett stort ansvar för att möjliggöra platser som stödjer det. De behöver vara lyhörda för barns funderingar och frå gor för att skapa en vardag där barn utvecklar kunskap och handlings kompetens för en hållbar livsstil, i allt från välbefinnande, hälsa och re sursanvändning till relationer mellan människor och relationen mellan människa och natur.

Denna bok är ett stöd för dig som arbetar i förskolan med barns delak tighet och inflytande. I boken ges många exempel på hur arbetet kan ut vecklas och fördjupas kvalitativt. Det innebär att barnskötare, förskollä rare och rektor tillsammans bygger en organisation där ett strategiskt, reflekterande, medvetet och systematiskt kvalitetsarbete ligger till grund för det arbete som sker inom förskolan, både i dess utbildning och i dess undervisning.

Marie Kvarnryd talar i boken om behovet av mod och kompetens och om att som förskolepersonal utveckla sin yrkesprofession i en föränderlig värld. Detta går helt i linje med den senaste forskningen – om vi ska kunna utmana vårt nuvarande ohållbara levnadssätt och minska de negativa effekterna av mänsklig påverkan på jorden krävs en utbildning som är fantasifull, kreativ, modig och radikal (Jickling & Sterling, 2017).

För att det ska kunna realiseras krävs mod och kompetens, något som denna bok kan uppmuntra till. Så vad blir nu ert nästa steg i arbetet med barns delaktighet och inflytande? Vill ni och vågar ni utveckla en utbild ning och undervisning som är fantasifull, kreativ, modig och radikal? En förskola för en hållbar nutid och framtid.

Eva Ärlemalm-Hagsér

Professor i pedagogik med inriktning förskola vid Mälardalens universitet, Västerås/Eskilstuna, augusti 2022

Inledning

»Vi måste sätta i gång nu! Jag vill veta allt om världen!«

Daniel, 5 år

Jag träffade Daniel när jag arbetade som förskollärare på en inklud erande avdelning med barn som har diagnosen språkstörning. När jag först lärde känna honom pratade han med få ord och var försiktig i sitt sätt att närma sig allt vi erbjöd i förskolan. I arbetslaget resonerade vi och uppmärksammade att han hade en lång startsträcka innan han ville vara delaktig i de aktiviteter och lekar som förekom. Han observerade oss in divider och sin omvärld. Efter ett år med medvetna strategier kring språk utveckling, ett inlyssnande förhållningssätt, samarbete med logoped, ett specialpedagogiskt perspektiv samt en miljö som gav möjligheter att vara delaktig på flera olika sätt började han bli mer och mer nyfiken på det som skedde runt honom. När våren kom och jag berättade att jag skulle resa till Italien för att besöka italienska förskolor, och därmed vara borta ett tag från vårt gemensamma projekt, uttryckte han följande: »Vi måste sätta i gång nu! Jag vill veta allt om världen!«

För mig blev det tydligt att han tillsammans med barnen och oss vuxna kände ett vi och att han hade blivit alltmer delaktig i undervisningen. När han dessutom uttryckte sig i hela meningar och med en stark vilja och röst gav det mig rysningar längs hela kroppen.

TA HJÄLP AV DE DIDAKTISKA FRÅGORNA

»Undervisningen ska utgå från ett innehåll som är planerat eller uppstår spontant eftersom barns utveckling och lärande sker hela tiden (Lpfö 18).«

För att slippa hamna i »så har vi alltid gjort« kan vi arbeta med undervis ning genom att synliggöra de didaktiska frågorna. De blir ett bra stöd när vi planerar undervisningen, med stöd av ett inlyssnande förhållningssätt och pedagogisk dokumentation.

Vad?

Vad ska vi erbjuda för aktivitet och fördjupning av ämne som tar stöd i läroplanen och barns tidigare erfarenheter och kunskaper? Hur har vi kommit fram till detta? Syns det i våra observationer och dokumentatio ner? Om inte, diskutera varför detta ämne prioriteras just nu. Diskussio nen och medvetenheten kring våra val i undervisningen skapar förutsätt ningar för barns delaktighet och inflytande och meningsfullhet för alla, både barn och vuxna.

Hur?

Hur ska vi organisera oss för att barns delaktighet och inflytande ska kunna bli en del av undervisningen? Hur ska barn erbjudas att närma sig det ämne eller projekt som vi undersöker? Hur kan vi skapa ny kunskap kring ämnet? Vilket material väljer vi att introducera för barnen för att öka förståelsen för ämnet eller projektet?

Varför?

Varför anser vi att barn behöver möta detta ämne eller projekt? Har vi för ankrat det i barns intressen, deras behov och i läroplansmål? Vad tänker vi att barnen kan få ut av detta? Hur skapar vi meningsfulla sammanhang för alla barn i gruppen? Hur organiserar vi för ett samlärande i gruppen?

De didaktiska frågorna är ett stöd för den reflektion arbetslaget behöver göra för att utveckla undervisningen. Reflektionen tillsammans kan bli en riktning för nästa steg i planeringen av undervisningen och är avgörande för att kunna möta varje enskilt barns behov, intresse och utveckling.

DEN DIDAKTISKA PYRAMIDEN

Den didaktiska pyramiden är ytterligare ett stöd för att förstå undervis ningsbegreppet. Pyramiden utgår från den klassiska didaktiska triangeln för skolan där lärare, ämnesinnehåll och elev utgör triangeln.

Den didaktisk pyramiden kan beskrivas som alla de komponenter som påverkar undervisningen. Det handlar om yttre faktorer som lagar, regler och styrdokument men också om de miljöer vi har runt förskolan – par ker, skogar och museer. I triangeln ryms även möten mellan barn, barn och miljö samt samspelet med förskollärare. Ett sätt att förstå undervis ningen i förskolan kan vara att förstå samverkan med alla dessa kompo nenter (Hjälmeskog m.fl., 2020).

Innehåll

Barn Barn Miljö

Den didaktiska pyramiden. Barn, miljö och förskollärare bildar pyramidens botten. Innehållet binder allt samman.

Förskollärare

SKOGEN – ETT EXEMPEL

Bergatrollets förskola ligger i ett mångkulturellt område och flera av pe dagogerna har annat modersmål än svenska. Utifrån arbetslagets obser vationer – barnen har brister i ordförrådet kring skogen de besöker och saknar ord för vad som finns i skogen – startar ett gemensamt projekt med att utvidga ordförråd och kommunikation. Tillsammans gör barn och pedagoger en skog av återvinningsmaterial och gips samt läser barn böcker om skogen.

Arbetslaget samarbetar även med en logoped och väljer ut några ord från den bok som de arbetar med flera gånger i veckan. För att alla barn ska få möjligheter till kommunikation samt delaktighet och inflytande i det gemensamma färdigställandet av skogen används bildstöd och TAKK.

Boksamtalen startar alltid med bilden på bokens framsidan för möjlig het att återupprepa och för gemensamt fokus. Lässtunderna sker vid upp repade tillfällen och pedagoger läser boken på svenska och andra språk. Det ger en möjlighet att upprepa nya ord – mossa, gran, tall, sten – och utvidga ordförrådet på både svenska och modersmålet. De tvåspråkiga lässtunderna är viktiga och planeras in i den dagliga undervisningen. Stunder som dessa, när pedagoger och barn tillsammans jämför bilder och ord, skapar ett gemensamt fokus, ny kunskap och en lust att arbeta med den gemensamma skogen som växer fram i byggrummet.

Förskolans arbetslag uppger att det gemensamma projektet och för djupningen kring skogen blivit en gemensam kompetensutveckling för alla. Bildstödet gav även flera av pedagogerna nya ord på svenska, vilket är en tillgång för alla barn. Under utvecklingssamtalet berättar dessutom vårdnadshavare att barn uttrycker flera nya ord om skogen på svenska och att de delar ny kunskap med syskon och vårdnadshavare.

Projektet ledde också till en ökad kommunikation mellan arbetslaget och vårdnadshavare. Kommunikationen innehöll förståelse för nya ord

och begrepp för vårdnadshavare på svenska kring skogen men också kring förskolans uppdrag och undervisningen. Vårdnadshavare delade med sig av ord på sitt hemspråk och ökade därmed ordförrådet ytterli gare kring skogen och barnens upplevelser och lärande. Barnens skog har blivit en ny plats för ord, lek, fantasi och berättelser. Ett nytt ordförråd på svenska och nyfikenheten om den andre och naturen i andra länder sam manstrålar i nya berättelser och erfarenheter delas.

Exempel från Bergatrollets förskola, Västerås stad, beskrivet av Char lotta Carlqvist, ateljerista, och Malin Kedborn, förste förskollärare.

När pedagogerna i Bergatrollets förskola upptäckte att flera barn saknade svenska ord för skogens värld började ett undersökande och ett skapande av en gemensam skog. Det blev en ny plats för ord, lek, fantasi och berättelser.

Interkulturellt förhållnIngssätt och språkets Betydelse

Vad blir nästa steg?

Den här boken har berört flera stora teman för medarbetare och rektor, med målet att säkerställa barns rätt till delaktighet och inflytande i för skolan. I inledningen uppmanade jag er till mod och det önskar jag er alla i det fortsatta utvecklingsarbetet för en hållbar förskola. Förskolan har med sitt uppdrag en möjlighet att skapa en samhällsstruktur där barns röster kan synliggöras med ett jämställt deltagande. Varje enskild medar betare har ett ansvar och en möjlighet att bidra till denna utveckling.

I den här boken har du fått strategier och metoder för att skapa förut sättningar för barns delaktighet och inflytande. Allra viktigast är reflek tionen som börjar hos dig och fortsätter tillsammans i arbetslaget och med rektor. För att kunna ta nästa steg i ett förbättringsarbete krävs re flektion och medvetna strategier utifrån den egna förskolans förutsätt ningar, medarbetare och barn. Min intention med boken har varit att om famna hur allt detta hänger samman.

Se gärna över ert pågående projekt- och utvecklingsarbete. När finns möjlighet för dig och er att dela erfarenheter med andra och få tillgång till ny kunskap? När sker det ett gemensamt lärande för barnen? Och på vil ka olika sätt kan förskolan erbjuda barns röster att delas med andra?

Greta Thunberg nådde en värld med sin skolstrejk för klimatet, där

hon tyst satt utanför riksdagen. Vilka förändringar kan då ske i samhället och världen när barns röster får en arena med ord, bilder och uttryck som når långt utanför förskolans väggar?

vad BlIr nästa steg? 89

barn har rätt till delaktighet och in ytande i förskolan, det säger både lagen och styrdokumenten. För att skapa förutsättningarna för delaktighet och in ytande krävs ökad re ektion i förskolans systematiska kvalitetsarbete med särskilt fokus på hållbar utveckling. Men hur gör vi och var börjar vi?

I boken lyfter författaren fram viktiga faktorer för att skapa förutsättningar för barns delaktighet och in ytande: inlyssnande förhållningssätt, re ektion, språkets betydelse, förskolans organisation och förskollärarens medvetenhet kring strategiskt och kommunikativt handlande. Utifrån erfarenheter som pedagogista och möten med förskollärare och rektorer samt med förankring i forskning ger författaren konkreta verktyg att använda i verksamheten, till exempel ett pedagogiskt årshjul.

Varje kapitel följs av ett praktiskt avsnitt med re ektionsfrågor och ett processarbete med observationer och uppgifter att genomföra i verksamheten.

Boken vänder sig till yrkesverksamma inom förskola och kan också användas inom förskollärar- och barnskötarutbildningar.

Marie Kvarnryd är legitimerad förskollärare, pedagogista och universitetsadjunkt vid Mälardalens Universitet. Hon undervisar på förskollärarprogrammet, på uppdragsutbildningar och inom Samverkan för bästa skola (SBS) för Skolverket. Till grund för boken ligger hennes studie Att skapa förutsättningar för barns delaktighet och in ytande. En studie om förskollärares strategiska och kommunikativa handlande.