9789177412465

Page 1

Artikel 19, barnkonventionen

NÀr smÄ BARN far illa

Konventionsstaterna ska /
/ skydda barnet mot alla former av fysiskt eller psykiskt vĂ„ld, skada eller övergrepp, vanvĂ„rd eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande, inklusive sexuella övergrepp, medan barnet Ă€r i förĂ€ldrarnas eller den ena förĂ€lderns, vĂ„rdnadshavarens eller annan persons vĂ„rd.

ATT UPPTÄCKA UTSATTHET HOS SMÅ BARN kan vara svĂ„rt. VĂ„ldet, som

kan vara bĂ„de psykiskt och fysiskt, sker i slutna rum – utan insyn frĂ„n sion förstĂ„r nĂ€r nĂ„got inte stĂ„r rĂ€tt till och vet hur de sedan ska agera. I boken fĂ„r du kunskap om olika tecken pĂ„ vĂ„ld och annan utsatt­ het hos de allra yngsta barnen. Vilka Ă€r riskfaktorerna för att utsĂ€ttas och vad fĂ„r det för konsekvenser för barnen pĂ„ kort och lĂ„ng sikt? Hur ser lagstiftningen ut och vad gĂ€ller för anmĂ€lningsskyldigheten? Vidare finns rĂ„d och förslag pĂ„ hur du kan prata med barn i olika Ă„ldrar om svĂ„ra Ă€mnen, och olika behandlingsmodeller för hela familjen beskrivs – hela tiden med barnets bĂ€sta i Ă„tanke. Boken vĂ€nder sig till personal inom barnhĂ€lsovĂ„rden och andra verksamheter sĂ„som barnsjukvĂ„rden, vĂ„rdcentraler, förskolan och

FOTO: MARCUS GUSTAFSSON

öppna förskolan som möter barn upp till sex Är i sin yrkesroll.

BJÖRN TINGBERG

andra vuxna. DÀrför Àr det viktigt att alla som möter barn i sin profes­

BJÖRN TINGBERG

NÀr smÄ

BARN far illa ➜ FYSISKT VÅLD

➜ SEXUELLA ÖVERGREPP ➜ FÖRSUMMELSE

BJÖRN TINGBERG Ă€r leg. sjuksköterska och leg. psyko­ terapeut, bĂ„da med inriktning mot barn och unga. Han har arbetat mycket med att utbilda och undervisa i Ă€mnet barn som far illa och Ă€r nu studierektor pĂ„ Erica­ stiftelsen parallellt med arbete som psykoterapeut i egen verksamhet. Björn har skrivit flera lĂ€roböcker om barn som far illa och disputerade i Ă€mnet 2010. ISBN 9789177412465

9 789177 412465

77412465.1.1_Omslag.indd 1

2021-09-29 13:33

INNEHÅLL INLEDNING ................................................................................................ 9 KAPITEL 1 VAD ÄR VÅLD?............................................................11 Definition av vĂ„ld..............................................................................................11 Förekomst............................................................................................................12 Risker och riskgrupper...................................................................................14 Aga ........................................................................................................................16

KAPITEL 2 TECKEN PÅ VÅLD?...............................................19 BlĂ„mĂ€rken...........................................................................................................19 Skelettskador.................................................................................................... 22 SkakvĂ„ld (abusive head trauma)...........................................................25 TĂ€nder/kĂ€ke......................................................................................................29 Försummelse.....................................................................................................31 Incidens................................................................................................................31 Hur kan man förstĂ„ försummelse – en ekologisk modell............32 Barn med övervikt..........................................................................................34 Medicinsk försummelse...............................................................................35 4

77412465.1.1_Inlaga.indd 4

2021-09-29 13:32

Skydd och tillsyn.............................................................................................36 LĂ€randet/skola................................................................................................. 37 Risk- och skyddsfaktorer vid försummelse........................................39 Sexuellt vĂ„ld..................................................................................................... 40 Reaktioner pĂ„ övergrepp............................................................................43 NĂ€r ett sexuellt övergrepp sker pĂ„ förskolan.................................... 45 Könsstympning av flickor........................................................................... 46 OmskĂ€relse av pojkar.................................................................................. 48 Barnmisshandel genom förfalskning av symtom (MĂŒnchhausen by proxy)...................................................49 VĂ„ld i nĂ€ra relationer (nĂ€r pappa slĂ„r mamma).............................52 Incidens...............................................................................................................53 VĂ„ldets pĂ„verkan pĂ„ anknytningen.......................................................53 Barns strategier...............................................................................................56

KAPITEL 3 KONSEKVENSER AV VÅLD........................58 Samband mellan barndom och vuxenliv............................................58 Barn pĂ„ flykt......................................................................................................62 Barns reaktioner pĂ„ vĂ„ld.............................................................................62 5

77412465.1.1_Inlaga.indd 5

2021-09-29 13:32

KAPITEL 4 ANMÄLNINGSSKYLDIGHET................... 65 AnmĂ€lan till socialtjĂ€nst............................................................................. 65 PolisanmĂ€lan....................................................................................................67 SocialtjĂ€nstens utredning...........................................................................69 Placerade barn................................................................................................70

KAPITEL 5 ATT PRATA MED BARN..................................75 Barnets förhÄllande till professionen.....................................................76 Barnets sprÄkutveckling och kommunikation.................................. 77 Att vÀlja ord och att ordinventera............................................................81 FörÀldrars samtal och tystnad.................................................................82 Samtal om döden.......................................................................................... 84

KAPITEL 6 HJÄLP VID VÅLD I FAMILJEN................. 85 Traumafokuserad kognitiv beteendeterapi (TF-KBT).................... 86 Child Parent Psychotherapy (CPP)..........................................................87 Project Support................................................................................................89 Kids’ Club........................................................................................................... 90 6

77412465.1.1_Inlaga.indd 6

2021-09-29 13:32

Traumamedveten omsorg........................................................................ 90 Upplevd trygghet.............................................................................................91 Positiva relationer...........................................................................................92 Copingstrategier.............................................................................................92

KAPITEL 7 OLIKA NIVÅER AV HJÄLP - ELLER STÖDINSATSER........................................................... 94 HjĂ€lp inom barnhĂ€lsovĂ„rden................................................................... 94 FörĂ€ldraskapsstöd........................................................................................ 96 Öppna förskolan.............................................................................................97 Barnahus och sjukvĂ„rden...........................................................................99 Samverkan mellan myndigheter............................................................ 101 Rutiner pĂ„ arbetsplatsen.......................................................................... 105 Barnkonventionen........................................................................................ 106

LITTERATURLISTA........................................................................... 108

7

77412465.1.1_Inlaga.indd 7

2021-09-29 13:32

8

77412465.1.1_Inlaga.indd 8

2021-09-29 13:32

INLEDNING om vĂ„ldsutsatthet hos smĂ„ barn, 0–6 Ă„r. Det kan röra sig om fysiskt vĂ„ld, sexuella övergrepp eller om för­ summelse. Vi vet frĂ„n en mĂ€ngd forskningsrapporter att det i stor utstrĂ€ckning Ă€r förĂ€ldrar eller vĂ„rdnadshavare som utsĂ€tter barn i den hĂ€r Ă„ldern för olika missförhĂ„llanden. Det kan mĂ„nga gĂ„nger vara svĂ„rt att fĂ„ syn pĂ„ utsatthet hos barnen. VĂ„ldet sker sĂ„ att sĂ€ga i slutna och stĂ€ngda rum utan insyn frĂ„n andra vuxna eller myndigheter. Det Ă€r dĂ€rför viktigt att olika professioner som mö­ ter barn i sitt yrke förstĂ„r nĂ€r de möter ett barn som Ă€r utsatt. Den hĂ€r boken Ă€r för alla dem. MĂ„nga barn kommer till Sverige frĂ„n ett land dĂ€r det Ă€r tillĂ„tet att anvĂ€nda aga som uppfostringsmetod och barnhĂ€lsovĂ„rden och andra aktörer i samhĂ€llet spelar en stor roll för att förĂ€ndra det beteendet och fĂ„ nya metoder att fungera. Boken tar ocksĂ„ upp hur lagstiftningen ser ut vad det gĂ€ller anmĂ€lningsskyldigheten och samverkan mellan myndigheter och andra organisationer. Speciellt utsatta barn, som barn som lever i vĂ„ld i nĂ€ra relationer eller barn som Ă€r placerade, Ă€gnas sĂ€rskilda kapitel dĂ„ de barnen Ă€r i behov av mycket stöd och hjĂ€lp. Boken Ă€r en faktabok om vĂ„ld frĂ€mst för barnhĂ€lsovĂ„rden men flera yrkesgrupper kan ha nytta av innehĂ„llet, till exempel personal pĂ„ förskola. Barn som far illa finns i alla miljöer och det finns alltid en möjlighet att upptĂ€cka och hjĂ€lpa dem. Ibland behövs lite mer kunskap och ibland behövs tydliga rutiner eller ett större civilkurage för att vi som personal, eller privatperso­ ner, ska stĂ„ upp för barns rĂ€ttigheter att fĂ„ leva ett liv som inte innehĂ„ller vĂ„ld, krĂ€nkningar eller andra former av utsatthet. DEN HÄR BOKEN HANDLAR

9

77412465.1.1_Inlaga.indd 9

2021-09-29 13:32

77412465.1.1_Inlaga.indd 10

2021-09-29 13:32

KAPITEL 1

VAD ÄR VÅLD? DEFINITION AV VÅLD av vĂ„ld Ă€r viktigt för att förstĂ„ vad det handlar om: vad som sker, vad som skett och vad man skulle kunna förhindra. Fysiskt vĂ„ld mot barn kan vara en mĂ€ngd olika saker. En statlig utredning, 2001, kom med en bred defi­ nition kring hur vi ska tĂ€nka kring vĂ„ld mot barn. Den lyder: ATT DEFINIERA OLIKA TYPER

Barnmisshandel Ă€r nĂ€r en vuxen person utsĂ€tter barn för fysiskt eller psykiskt vĂ„ld, sexuella övergrepp, krĂ€nkningar eller försummar att tillgodose barnets grundlĂ€ggande behov. I definitionen stĂ„r ocksĂ„ mer om just fysiskt vĂ„ld: Fysisk misshandel kan vara att den vuxne slĂ„r barnet med eller utan tillhygge, nyper, sparkar, knuffar, kastar, luggar, river eller biter barnet, trampar eller stampar pĂ„ barnet eller tvingar in föremĂ„l i barnets mun. Fysisk misshandel kan ocksĂ„ vara att förgifta, brĂ€nna, skĂ„lla, riva försöka drĂ€nka barnet eller kvĂ€va barnet. Även om denna definition har en del Ă„r pĂ„ nacken sĂ„ Ă€r den fortfarande den tydligaste. Den Ă€r bred och beskriver mĂ„nga olika typer av vĂ„ld mot barn, vilket Ă€r bra eftersom vi ofta Ă€r rĂ€tt begrĂ€nsade i vad vi tror att barn Ă€r med om. VĂ„r fantasi vad gĂ€ller vĂ„ld mot barn Ă€r oftast inte sĂ„ omfattande men gör 11

77412465.1.1_Inlaga.indd 11

2021-09-29 13:32

att vi inte heller kan tÀnka oss att nÄgon till exempel skulle kunna stampa pÄ sitt barn i syfte att skada och göra illa. En grupp barn som dock inte tÀcks av denna definition Àr de som blir misshandlade av andra barn sÄsom vid mobbning och annan typ av vÄld. Man kan ocksÄ uttrycka barnmisshandel som att det karakte­ riseras av multipla trauman, multipla skador med stor sjuklighet och hög dödlighet. En skillnad mellan Sverige och mÄnga andra lÀnder Àr att misshandel definitionsmÀssigt Àr grövre, allvarligare och dödligare i lÀnder som tillÄter aga. HÀr, och i de lÀnder som förbjudit aga, rÀknas Àven en örfil som misshandel, vilket det inte skulle göra i mÄnga lÀnder i vÀrlden. Man ska dock inte glömma att barn dödas av vÄld Àven hÀr och det grova vÄldet mot barn verkar inte ha gÄtt ner nÀmnvÀrt efter antiagalagen.

FÖREKOMST forskning om hur vanligt det Ă€r att barn misshandlas, bĂ„de internationellt och nationellt. De interna­ tionella siffrorna kan ibland vara svĂ„ra att relatera till svenska förhĂ„llanden dĂ„ faktorer som huruvida aga Ă€r tillĂ„tet eller inte kan spela roll i statistiken. En av de viktigaste internationella studierna de senaste Ă„ren Ă€r en sammanstĂ€llning av flera rap­ porter som visar att 5–35 procent av alla barn Ă€r utsatta för svĂ„r misshandel av sina biologiska förĂ€ldrar eller annan vĂ„rd­ nadshavare. Man kan tycka att det Ă€r ett vĂ€ldigt stort spann. Skillnaderna beror mycket pĂ„ vilken metod man anvĂ€nt nĂ€r man undersökt förekomst. Vem har man frĂ„gat? PĂ„ vilket sĂ€tt? Det blir stor skillnad om man frĂ„gar barn sjĂ€lva om egen upp­ levd utsatthet jĂ€mfört med att frĂ„ga till exempel förĂ€ldrar. Vi fĂ„r ocksĂ„ lĂ€gre siffror om vi frĂ„gar myndigheter Ă€n barn sjĂ€lva. Det finns ocksĂ„ bra studier i Sverige dĂ€r man frĂ„gat skolung­ domar om deras erfarenhet av att bli misshandlade pĂ„ olika sĂ€tt. En studie visade att 15 procent av de tillfrĂ„gade skolungdomarna DET FINNS IDAG EN HEL DEL

12

77412465.1.1_Inlaga.indd 12

2021-09-29 13:32

hade upplevt att de blivit utsatta för fysisk misshandel. I en annan svensk rapport ser man att 24 procent har upplevt vĂ„ld frĂ„n förĂ€ldrarna eller annan vuxen nĂ„gon gĂ„ng i livet medan 14 procent uppgav att de blivit misshandlade av en förĂ€lder. NĂ€r man har frĂ„gat om vem som misshandlat barnet sĂ„ verkar det vara sĂ„ att mammor och pappor slĂ„r sina barn ungefĂ€r lika mycket med en liten övervikt pĂ„ att pappor slĂ„r sina barn upprepat. NĂ€r man tittar över tid ser man en minskning av fysiskt vĂ„ld mot barn, det har vi sett Ă€ven i svenska studier. En stor an­ ledning till det antas vara antiagalagen som infördes i Sverige 1979. Sedan dess har ocksĂ„ attityden till att slĂ„ barn förĂ€nd­ rats, idag anser 9 av 10 förĂ€ldrar att vĂ„ld mot barn inte Ă€r bra. För att undersöka hur vanligt vĂ„ld mot barn Ă€r kan man titta pĂ„ brottsstatistiken ocksĂ„ som finns att hitta hos Brottsföre­ byggande rĂ„det (BRÅ), och dĂ€r kan man se olika trender. Man ska dock komma ihĂ„g att den statistiken bara ger oss en bild av hur mĂ„nga misstĂ€nkta misshandelsbrott som Ă€r anmĂ€lda till polisen eller fĂ€llande domar. Det ger inte en helt rĂ€ttvis bild över den ”verkliga” förekomsten. I hela gruppen barn 0–17 har det inte Ă€ndrats sĂ„ mycket i antalet anmĂ€lda brott de senaste Ă„ren men tar man ut gruppen barn som Ă€r mellan 0 och 6 Ă„r sĂ„ har antalet anmĂ€lda misshandelsbrott minskat nĂ„got (5 pro­ cent av samtliga anmĂ€lda brott). I nĂ€stan alla grupper anmĂ€lda misshandelsbrott sĂ„ Ă€r pojkar mer förekommande Ă€n flickor. NĂ„gra barn dödas varje Ă„r i Sverige. Statistiken pĂ„ det­ ta omrĂ„de Ă€r rĂ€tt svĂ„r. Socialstyrelsen gör kontinuerligt utred­ ningar av alla barndödsfall (och numera ocksĂ„ pĂ„ grov miss­ handel). Under perioden 2016–2017 utredde Socialstyrelsen fem fall dĂ€r sex barn utsatts för brott och dödats (dödsfallsut­ redningar), men Socialstyrelsen har ocksĂ„ sammanstĂ€llt ma­ terial om dödsfall sedan 2005. MĂ„nga av barnen dödades av sin biologiska pappa (45 procent) och fĂ€rre av sin biologiska mamma (20 procent). VĂ„ld i nĂ€ra relationer, separationer och psykisk ohĂ€lsa Ă€r tĂ€tt associerade till dödligt vĂ„ld mot barn. 13

77412465.1.1_Inlaga.indd 13

2021-09-29 13:32

I en annan rapport undersökte man relationen mellan utsatthet i barndomen och pÄverkan i vuxenlivet. I denna rapport frÄgade man ett stort antal unga vuxna (2 500) om de hade upplevt vÄld eller andra övergrepp i barndomen, om de hade fÄtt hjÀlp i sin situation och vad den hjÀlpen i sÄ fall hade bestÄtt av. VÀldigt mÄnga hade varit med om nÄgon slags utsatthet i barndomen (92 procent av mÀnnen och 88 procent av kvinnorna) men vÀldigt fÄ hade fÄtt professionell hjÀlp att pÄ nÄgot sÀtt hantera det som hÀnt (9 procent av mÀnnen och 22 procent av kvinnorna). I den hÀr rapporten kunde man ocksÄ se att kvinnor var mer utsatta av en familjemedlem medan mÀn var mer utsatta för olika typer av övergrepp utanför den direkta familjen. Tydligt var ocksÄ att kopplingen mellan utsatthet i barndomen och psykisk ohÀlsa i vuxenlivet var mycket stark. SjÀlvmordsförsök, hög alkoholkon­ sumtion, stressproblematik, Ängest och kriminalitet var överrepre­ senterat bland de vuxna som utsatts för vÄld eller försummelse i barndomen. Ju fler olika typer av vÄld man Àr utsatt för, desto större Àr risken att man fÄr nÄgon form av lidande lÀngre fram i livet.

RISKER OCH RISKGRUPPER Risker för att utsĂ€ttas för vĂ„ld gĂ„r att dela in pĂ„ flera sĂ€tt. Ett sĂ€tt att dela upp det Ă€r följande: ‱ Risker som handlar om barnet sjĂ€lvt – som kön, Ă„lder, hĂ€lsa, beteende, psykiska problem och kamratrelationer. ‱ Risker som handlar om förĂ€ldrarna – som missbruk, psykisk sjukdom, utvecklingsvariation, arbetslöshet och kriminalitet. ‱ Risker som handlar om familjen – som social status, samlevnadsformer samt livshĂ€ndelser.

Risker för att ett barn ska utsÀttas för vÄld kan bero pÄ en mÀngd olika saker. Pojkar verkar bli mer utsatta för fysiskt vÄld Àn flickor. Den enskilt största risken dock för ett barn att bli misshandlat Àr troligtvis att barnet har nÄgon form av kronisk 14

77412465.1.1_Inlaga.indd 14

2021-09-29 13:32

sjukdom eller funktionsnedsĂ€ttning. Det kan antingen vara en somatisk sjukdom eller nĂ„got inom det neuropsykiatriska fĂ€ltet, som adhd eller autismspektrumtillstĂ„nd. Det verkar inte spela nĂ„gon större roll vilken sjukdom det handlar om, det kan vara diabetes, fetma eller andra kroniska tillstĂ„nd eller syndrom; pĂ„ gruppnivĂ„ har dessa barn en ökad risk att utsĂ€ttas bĂ„de för fysisk misshandel och all annan typ av vĂ„ld. Man skulle kunna tro att dessa barn ocksĂ„ Ă€r mer skyddade frĂ„n vĂ„ld och över­ grepp – ”det Ă€r vĂ€l ingen som slĂ„r ett barn med diabetes”, men sanningen Ă€r tvĂ€rtom. Man kan fundera kring varför kroniskt sjuka barn Ă€r mer utsatta Ă€n friska barn. En förklaring kan vara att barn med olika sjukdomar Ă€r ”jobbigare” att ta hand om Ă€n helt friska barn. Det stĂ€mmer sĂ€kert till viss del att nĂ€r orken tryter kan det vara svĂ„rt att alltid göra bra val i hanteringen av konflikter eller andra problem med sitt barn – och förĂ€ldrar till sjuka barn kan vara slutkörda av en orimlig omvĂ„rdnadsbörda men ocksĂ„ av oro för framtiden. Att fĂ„ ett barn med en funk­ tionsnedsĂ€ttning eller kronisk sjukdom kan ocksĂ„ vĂ€cka en stor besvikelse. Det Ă€r viktigt att tĂ€nka kring det stöd och den hjĂ€lp familjer fĂ„r i dessa sammanhang och att vĂ„ldsutsatthet undersöks. Det har ocksĂ„ visat sig att vĂ„rdpersonal, och kanske andra personer i samhĂ€llet eller myndigheter, har acceptans för en viss grad av vĂ„ld, sĂ€rskilt nĂ€r det gĂ€ller vĂ„ld riktat mot barn med neuropsykiatriska diagnoser. MĂ„nga kan kanske anse att det inte Ă€r sĂ„ konstigt att tĂ„lamodet tryter och att man till slut ”mĂ„ste” slĂ„ ett barn med adhd-diagnos som utagerar starkt. Det Ă€r natur­ ligtvis enormt viktigt att personal fortsĂ€ttningsvis förstĂ„r att vĂ„ld inte Ă€r lösningen pĂ„ problemet och att de stödinsatser som ges innehĂ„ller andra metoder Ă€n till exempel vĂ„ld eller krĂ€nkningar. NĂ„got som Ă€r viktigt att tĂ€nka pĂ„ vad det gĂ€ller riskgrup­ per Ă€r att vĂ„ld Ă€ven förekommer i andra grupper Ă€n i dem som man normalt betraktar som riskgrupper. Uppfostrings­ vĂ„ld, aga, förekommer visserligen mer i familjer som nyligen anlĂ€nt till Sverige frĂ„n ett land dĂ€r det Ă€r lagligt, men man 15

77412465.1.1_Inlaga.indd 15

2021-09-29 13:32

fÄr inte glömma bort att det Àven förekommer uppfostringsvÄld i familjer som levt i generationer i Sverige.

VÅLDET KAN FINNAS I ALLA FAMILJER Ett exempel pĂ„ detta visar en bra studie frĂ„n USA som handlade att upptĂ€cka skakvĂ„ld i olika riskgrupper. Störst risk för att utsĂ€t­ tas för denna typ av vĂ„ld fanns hos ensamstĂ„ende, unga förĂ€ldrar och hos förĂ€ldrar som lever under svĂ„ra omstĂ€ndigheter och seg­ regerat i samhĂ€llet. ÄndĂ„ missade man att uppmĂ€rksamma barn i 20 procent av fallen hĂ€r. Men det mest intressanta i studien visade att man missade dubbelt sĂ„ mĂ„nga fall (40 procent) av skakvĂ„ld i de grupper som man inte identifierade som riskgrupper; hĂ€r gĂ€llde detta familjer med bĂ„de en mamma och en pappa i ett icke-segregerat omrĂ„de samt socialt och ekonomiskt vĂ€lbĂ€rgade. Slutsatsen Ă€r att det ibland kan vara farligt att stirra för mycket pĂ„ riskgrupperna eftersom vi dĂ„ kommer att missa alldeles för mĂ„nga fall av misshandel. Vi tror helt enkelt inte att det förekom­ mer dĂ€r. SĂ€rskilt svĂ„rt verkar vi ha att förstĂ„ att vĂ„ld mot barn kan förekomma i familjer som lever och har det som vi sjĂ€lva. DĂ€r kan vi ibland till och med gĂ„ i god för att det inte förekommer. Min erfarenhet efter att ha arbetat i mĂ„nga Ă„r inom detta omrĂ„de Ă€r att man inte alls kan veta i vilken familj vĂ„ld förekommer. Vi önskar att det vore sĂ„ och att vi skulle kunna se pĂ„ personen framför oss om hen Ă€r kapabel att slĂ„ sitt barn, men det kan vi inte.

AGA 1979 den paragraf som kommer att kallas antiagalagen. DĂ€r stĂ„r: I FÖRÄLDRABALKEN INFÖRS

Barn har rÀtt till omvÄrdnad, trygghet och en god fostran. Barn ska behandlas med aktning för sin person och egenart och fÄr inte utsÀttas för kroppslig bestraffning eller annan krÀnkande behandling. (FörÀldrabalken, FB 6 kap. 1§.) 16

77412465.1.1_Inlaga.indd 16

2021-09-29 13:32

Artikel 19, barnkonventionen

NÀr smÄ BARN far illa

Konventionsstaterna ska /
/ skydda barnet mot alla former av fysiskt eller psykiskt vĂ„ld, skada eller övergrepp, vanvĂ„rd eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande, inklusive sexuella övergrepp, medan barnet Ă€r i förĂ€ldrarnas eller den ena förĂ€lderns, vĂ„rdnadshavarens eller annan persons vĂ„rd.

ATT UPPTÄCKA UTSATTHET HOS SMÅ BARN kan vara svĂ„rt. VĂ„ldet, som

kan vara bĂ„de psykiskt och fysiskt, sker i slutna rum – utan insyn frĂ„n sion förstĂ„r nĂ€r nĂ„got inte stĂ„r rĂ€tt till och vet hur de sedan ska agera. I boken fĂ„r du kunskap om olika tecken pĂ„ vĂ„ld och annan utsatt­ het hos de allra yngsta barnen. Vilka Ă€r riskfaktorerna för att utsĂ€ttas och vad fĂ„r det för konsekvenser för barnen pĂ„ kort och lĂ„ng sikt? Hur ser lagstiftningen ut och vad gĂ€ller för anmĂ€lningsskyldigheten? Vidare finns rĂ„d och förslag pĂ„ hur du kan prata med barn i olika Ă„ldrar om svĂ„ra Ă€mnen, och olika behandlingsmodeller för hela familjen beskrivs – hela tiden med barnets bĂ€sta i Ă„tanke. Boken vĂ€nder sig till personal inom barnhĂ€lsovĂ„rden och andra verksamheter sĂ„som barnsjukvĂ„rden, vĂ„rdcentraler, förskolan och

FOTO: MARCUS GUSTAFSSON

öppna förskolan som möter barn upp till sex Är i sin yrkesroll.

BJÖRN TINGBERG

andra vuxna. DÀrför Àr det viktigt att alla som möter barn i sin profes­

BJÖRN TINGBERG

NÀr smÄ

BARN far illa ➜ FYSISKT VÅLD

➜ SEXUELLA ÖVERGREPP ➜ FÖRSUMMELSE

BJÖRN TINGBERG Ă€r leg. sjuksköterska och leg. psyko­ terapeut, bĂ„da med inriktning mot barn och unga. Han har arbetat mycket med att utbilda och undervisa i Ă€mnet barn som far illa och Ă€r nu studierektor pĂ„ Erica­ stiftelsen parallellt med arbete som psykoterapeut i egen verksamhet. Björn har skrivit flera lĂ€roböcker om barn som far illa och disputerade i Ă€mnet 2010. ISBN 9789177412465

9 789177 412465

77412465.1.1_Omslag.indd 1

2021-09-29 13:33

Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.