Innehåll LUST, LUST OCH ÅTER LUST 5 KÄNN DIN TRÄDGÅRD 6
Steg 1: Solen 7 Steg 2: Vilken jord har du? 8 Steg 3: Vilken jord vill dina växter ha? 10 Steg 4: Växter 15 FRÖER, SÅDD OCH PLANTERING 20
Om frö 21 Sådd 24 Plantering 30 TJUVSTART INOMHUS 34
Mikroskott 35 Basilika 36 Luktärter 38 Tomater 42 RAKT NER I MYLLAN 50
Pion- och opievallmo 51 Rosenskära 53 Solros 54 Sockerärt 57 Potatis 60
RABATT I SOL 64
Rabatt i soligt och torrt läge 65 Lammöron 66 Kantnepeta 68 Solhatt/Röd rudbeckia 70 Tuvrör 73 Blå bolltistel 74 Glansmiskantus 76 Rosor 77
Jättedaggkåpa 128 Funkior 129 Strutbräken 129 SCHYSSTA LÖKAR 130
Lyckas med lökväxter 131 Små lökväxter 134 Påskliljor och narcisser 135 Tulpaner 137 Allium 139
MEDELHAVSKÄNSLA 80
Lavendel 81 Afrikas blå lilja 86 Kryddrabatten 88 Persika 92 Staketdruva 95 Bärbuskar 99
DRIFT OCH UNDERHÅLL 140
Vattna 141 Luckra 142 Gödsla 143 Redskap 147 Ogräs 149
RABATT I HALVSKUGGA 102
Vandrande skugga 103 Kaukasisk förgätmigej 103 Nävor 104 Alunrot 107 Daglilja 110 Pioner 112 Rabarber 115 Bergbambu 119 Magnolia 121
ANGREPP OCH GODA VÄNNER 152
RABATT I SKUGGA 126
Register 158 Tack! 160
Gröna nyanser 127 Skuggröna 127 Myskmadra 128
Förebygg före bekämpning 153 Tvestjärtar 153 Sniglar och snäckor 154 Rådjur och harar 155 Humlor 156 Nyckelpigor 156 Fjärilar 157
3
Engstrand_JS_3.indd 3
09-12-23 10.31.19
4
Engstrand_JS_3.indd 4
09-12-23 10.31.21
Lust, lust och åter lust Plötsligt så drabbas man – av odlingsiver. Man vill vara nära maskarna i jorden, nära doften av svartaste mylla. Känna dofter av kryddor och uppleva den sensuella känslan av att plocka en solvarm rund stinn tomat. Njuta av skönheten i blommornas färg och form. Se baktunga humlor brumma förbi och fjärilar kivas med varandra i rabatter som lyser av stolta växter. Se hur pyttesmå frön i rekordfart blir till stora växter. Man förundras över hur vidunderligt vacker naturen är – och smart. Odlingslusten brukar slå till på våren. Som nybörjare är det lätt att vara ambitiös. Allt vill man prova på, och det på en gång. Man blir förförd av det stora utbudet av växter som bjuder ut sig – oftast i full blom – i trädgårdsbutiken. Det är härligt. Det är en helt ny värld, mängder av nya ord och begrepp dyker upp, växtnamn på latin, olika jordsorter, och man ska bredså och ta sticklingar och omskola växter och avhärda. Oj, hur ska det här gå? tänker man. Men det gör det. Att odla är ett lustfyllt lärande. Plötsligt en dag har alla dessa nya begrepp blivit din vardag. Det är en härlig passion att drabbas av – lusten att odla. Det är sensuellt, det är jordnära och det är matnyttigt. En iver som jag med denna bok vill uppmuntra och utveckla, men inte bota! Jag känner igen den, jag minns när jag själv drabbades. Och jag minns hur valhänt jag kände mig. För dig som vill börja odla men inte vill skapa en hel ny trädgård har jag skrivit ner mina bästa odlingsrecept. Hur jag gör för att lyckas. Växterna är noga utvalda, de har varit mig trogna och överraskat mig under många år. Det räcker faktiskt med fem olika växter för att skapa en generös vacker rabatt. Urvalet är också baserat på de vanligaste frågorna jag får som trädgårdsjournalist. Välkommen till en skön, grön värld!
De första två åren är som förlovningstiden till en livslång kärlek. Ibland startar kärleken med ett klick, ibland växer den långsamt fram.
Samla på dig ett startpaket, se längst fram i boken, på pärmens insida.
Kerstin Engstrand 5
Engstrand_JS_3.indd 5
09-12-23 10.31.24
Rakt ner i myllan
50
Engstrand_JS_3.indd 50
09-12-23 11.04.44
RAKT NER I MYLLAN
Pion- och opievallmo, Papaver somniferum Bli inte rädd för namnet, opievallmo är den vackra enkelblommande ettåriga vallmon, pionvallmon är systern med dubbla kjolar. Båda väcker habegär och kommer att inta din trädgård med kraft och charm. SORTER Det finns vita, rosa och dramatiskt djupt lila, nästan
svarta. Alla frösår sig mer än villigt. Första året är pionvallmoblommorna 7–10 cm stora och runda som bollar. Allt eftersom de självsår sig i generationer blir de enklare. BLOMNINGSTID Juli till augusti, det brukar hela tiden vara nå-
gon vallmo som blommar. HÖJD 30–90 cm. VÄXTPLATS Torrt och soligt, inga specifika krav på jord. SÅ ELLER KÖPA PLANTA? Köp frö, det är ytterst sällan man ser
plantor av opie- eller pionvallmo till salu. Det brukar vara plantor av den fleråriga jättevallmon som finns. Känner du någon som har en vacker vallmo i sin trädgård, tigg några frökapslar. När de vajar i vinden låter de som maracas. De ofantliga mängderna ytterst små, knappt millimeterstora fröna kastas ut ur kapselns små håligheter. Vallmo frösår sig vilt och gör precis som den vill – man vet aldrig var man har den. Och just det är charmen med den. Så direkt på den plats du vill att den ska växa, på våren, från mars/april till juni. Strö ut fröna på nyvattnad jord och sikta sedan över lite sand för att markera sådden. Fröna ska enbart täckas med 1–2 mm sand eller jord. Groningstid: Upp till 21 dagar.
Opievallmon skymtar fram mellan axveronikan.
51
Engstrand_JS_3.indd 51
09-12-23 11.04.47
PLANTAVSTÅND 30 cm.
Självsådda plantor kan på våren komma upp mycket tätt. Naturen brukar själv stå för gallringen, de kraftigaste plantorna kväver helt enkelt de andra. VATTNING OCH GÖDSLING Inget särskilt behov av vatten eller
gödsling. ANSNING Klipp av frökapslarna innan de är mogna och öppnar sig om du inte vill ha självsådd vallmo i hela din trädgård. SKÖRD Frökapslarna kan torkas och är snygga som eterneller. SJUKDOMAR OCH SKADEDJUR Vanligen inga, vallmo brukar
hålla sig frisk från angrepp. Självsådd Pionvallmo
52
Engstrand_JS_3.indd 52
09-12-23 11.04.52
RAKT NER I MYLLAN
Rosenskära, Cosmos bipinnatus En av de mest tacksamma sommarblommorna som du ska vara generös med. Fin att så i långa rader, i blomrabatten eller bland potatisen. Bladverket är friskt grönt, ser ut som dill. SORTER Rosa, vita, polkagrisfärgade – ’Candy Stripe’ – enkla som
fyllda. Finns även halvfylld med kronblad som ser ut som kråskragar, tvåfärgade med rosa ring och den djupt vinröda ’Versailles Tetra’. BLOMNINGSTID Beroende på sort och var i landet blommar den från juli fram till oktober. Den sätter knopp när dagarna blir kortare. HÖJD 50–90 cm. Sonatavarianterna är lägre, runt 50 cm höga. VÄXTPLATS Sol till halvskugga i inte alltför näringsrik jord men
väldränerat. SÅ ELLER KÖPA PLANTA? Så är billigare. Stora, blommande plan-
tor finns att köpa redan i slutet av maj. Sås direkt på växtplatsen i slutet av april. Rosenskärans frön är avlånga, svarta och blanka. De gror bäst om de får ljus och inte täcks med jord. Jag brukar bara strö över lite sand för att markera var jag sått. Utomhus kan rosenskära ta 2 veckor på sig att gro. Vid 20 graders temperatur gror den på 5–10 dagar. PLANTAVSTÅND 20 cm. SKÖTSEL Ska inte gödslas, då uteblir eller försenas blomningen
och växten producerar bara blad. Klipp bort vissna blommor så svarar den med att sätta nya knoppar. Rosenskära brukar utvecklas bra även regniga somrar. Den stora bladmassan kräver jämn bevattning. SKÖRD Utmärkt snittblomma, låter du den bilda fröställningar kommer den att fröså så sig själv.
53
Engstrand_JS_3.indd 53
09-12-23 11.05.01
Solros, Helianthus annuus Solrosor brukar vara klassiska sådder för alla, såväl barn som vuxna. Jag glömmer aldrig min dotters första solrossådd från dagis. Hem kom hon stolt, mycket stolt med en lång, tanig och nästan avbruten solrosplanta sådd i en plastmugg. Inte bara för tidigt sådd – för lite ljus och för mycket vatten hade plantan dessutom fått. Jag hade enorma problem att få den att överleva. Försiktigt tejpade jag den illa tilltygade stjälken och gjorde dräneringshål i plastmuggen. Som jag själv gjorde som barn med mina växter. Vilken lycka när den efter tre veckor i köksfönstret var riktigt mogen för utplantering! Ja, säg den som inte blir glad av att se en solros. Man kan odla bara en, man kan ha många i en häck eller kanske ett helt fält. SORTER Det finns citrongula, roströda och gula solrosor i alla de storlekar och det kommer ständigt nya sorter. Alla vill man pröva, urvalet är stort och det är svårt att välja. De lägre sorterna, som söta ’Teddy Bear’, har dubbla blommor som ser ut som bollar. ’Giant’ är den ståtligaste med blommor som normalt är minst 25 cm vida. En sådan frökaka kan rymma 3–400 frön! Är man riktigt duktig kan denna sort bli 4–5 meter hög. Kännetecknande för fågelfrösolrosor är att de växer med stora, böjda huvuden för att försvåra för fåglarna att plocka ut fröna ur kakan. BLOMNINGSTID Från juli månad och sedan hela hösten. HÖJD 30–200 cm beroende på sort. VÄXTPLATS Odlas med fördel med huvudet i solen och fötterna i skuggan. Längst bak i kryddrabatten är alldeles förträffligt, gärna med en skyddande vägg bakom. För jättesolrosor bör växtplatsen noga förberedas. Ett område på 60 cm i både sidled och djup ska grävas och blandas med planteringsjord och välkomposterad kompost och kogödsel. Bambukäppar kan behövas som stöd. SÅ ELLER KÖPA PLANTA? Så – bäst blir de om de sås direkt på plats i början, mitten av maj.
54
Engstrand_JS_3.indd 54
09-12-23 11.05.07
RAKT NER I MYLLAN
Sådjup: 1–2 cm beroende på hur stort fröet är, ju större, högre solros desto större frö. För att få blommor under en längre tid kan det i alla fall i södra Sverige vara en god idé att så med några veckors mellanrum (14 dagar). Grobarheten är ca 80 procent. I 20 graders värme tar det 4–8 dagar för solrosfrön att gro.
Titta också under fågelbordet. Där brukar det komma upp en mängd små solrosplantor av fåglarnas vintermat som har grott.
55
Engstrand_JS_3.indd 55
09-12-23 11.05.10
PLANTAVSTÅND Beror på sort, läs på fröpåsen. I och med att solrosorna höjer sig över mängden finns det alltid plats för dem. De är vackra som solitärer och i grupp. SOLROSHÄCK Så solrosfröna i rader med 3–5 cm avstånd mellan fröna i raden. Avståndet mellan raderna bör vara 50 cm. Så här tätt sådda solrosor blir inte så höga, oftast blir de 1,5–2 meter. De behöver inget stöd då de stöttar varandra. EN SOLROSHYDDA Så solrosorna i en ring. Man kan också, i
Överblivna frön kan groddas till mikroskott, se sidan 35.
slutet av maj eller i början av juni, så höga ärter vid solrosorna. Ärterna kommer då att klättra upp längs solrosorna. När solrosorna har blivit 1,2–1,5 meter höga kan man försiktigt böja dem emot varandra och binda ihop dem. VATTNING Efter plantering, luckra jorden och var beredd på
att vattna ett par gånger per vecka om sommaren skulle bli extra varm. GÖDSEL Solrosor behöver mycket näring och man kan med för-
del ge dem samma gödselpinnar som är avsedda för tomater. SKÖRD På hösten kan solrosorna torkas för att sedan till vintern bli fågelmat. SJUKDOMAR OCH SKADEDJUR Sniglar äter gärna de små plantorna. Skydda dem med miniväxthus gjorda av PET-flaskor.
56
Engstrand_JS_3.indd 56
09-12-23 11.05.16
RAKT NER I MYLLAN
Sockerärt, Pisum sativum Ärter är trädgårdsgodis. Det är en härlig anspråkslös nyttighet som går att äta redan som späda skott. Höga sorter kan sås runt solrosorna, då kommer solrosen att fungera som klätterstöd åt ärterna. SORTER Det finns både höga och
låga sorter av sockerärt. De bästa är de vars namn börjar på ’Sugar’. Baljorna kan ätas hela, de tål dessutom att växa ut till full storlek och är därför inte så skördekänsliga. VÄXTPLATS Helst mullrik, väldrä-
nerad jord. Ärter avskyr att stå med våta fötter. De vill ha soligt på våren när de sås, lätt skugga på sommaren. Byt växtplats varje år. SÅ ELLER KÖPA PLANTA? Så, det är sällan man ser ärtplantor till salu. Sår du runt dina solrosor brukar tre frön runt varje solros vara lagom. Socker- och spritärter sås när jorden reder sig, vilket brukar vara i början av april i södra Sverige och en månad senare norröver. Märgoch brytärter sås när körsbärsträden blommar. Blötlägg ärterna några timmar före sådd så gror de bättre och snabbare. Fröpåsar med ärter äldre än ett år bör blötläggas i 24 timmar.
57
Engstrand_JS_3.indd 57
09-12-23 11.05.16
En påse kan rymma hela 250 ärter, odla de som blir över som mikroskott, se sidan 35.
PLANTAVSTÅND 5 cm. RADAVSTÅND Låga ärter 40 cm om de odlas i enkla rader, 60 cm
om de odlas i dubbelrader, höga ärter 60–80 cm respektive 100 cm. RUTA 8 plantor kan sås i en 30 cm stor ruta. SÅDJUP 2,5–5 cm. De gror långsamt, ibland tar det 10–15 dagar. STÖD Höga sorter behöver stöd. Sätt dit stödet direkt, för redan
när plantorna är 8–10 cm höga behövs stödet, annars lägger sig plantorna på marken och blir ett lätt byte för sniglar. En pilkon är snyggt och lätt att flytta till en ny växtplats nästa år. Finmaskiga plastnät fungerar mindre bra då de är besvärliga att rensa från växtdelar som sitter fast. Björkris fungerar också, ärter är inte tunga i sig och är snälla mot det underlag de klättrar emot. 58
Engstrand_JS_3.indd 58
09-12-23 11.05.17
RAKT NER I MYLLAN
VATTNING Ärter tycker inte om att, och ska inte, torka ut. De
behöver mer vatten än man först tror. Vattna en gång per vecka vid normalt sommarväder, vid mycket varmt väder två gånger per vecka – särskilt viktigt när blomningen börjar. GÖDSLING Någon gödsling behövs inte, ärter liksom bönor sam-
lar det kväve de behöver själva. ANSNING Kupa lite jord runt plantorna när de blivit 15 cm höga så står de stadigare. Då är det också hög tid att sätta dit klätterstöd om du ännu inte gjort det. Bind upp rankor som inte själva hittar klätterstödet. SKÖRD Cirka 10 veckor efter sådd för spritärter och märgärter, normalt lite senare för sockerärter. Plocka varsamt de färdiga baljorna. De första skördeklara baljorna brukar sitta längst ner på plantan. När ärterna är färdigskördade klipps stänglarna ner. Låt rötterna vara kvar i jorden. Det kväve som samlats i rötterna kommer jorden tillgodo när de bryts ner. Stänglarna grävs ner och fungerar som gröngödsling.
Skörda ofta, annars slutar plantan att producera skidor.
SJUKDOMAR OCH SKADEDJUR Fåglar gillar att dra
i småplantorna och möss kan äta av dem. Lägg ut en leksaksorm av plast, det brukar fungera som fågelskrämma. Kom bara ihåg att flytta på den då och då. När plantorna blivit ca 15 cm höga brukar faran vara över. Mjöldagg, en vit beläggning på bladen, kan förekomma vid fuktig väderlek men brukar inte påverka skörden.
Även gamla ugnsgaller eller fotskrapor stoppar fåglar från att äta upp småplantorna.
59
Engstrand_JS_3.indd 59
09-12-23 11.05.19
Potatis, Solanum tuberosum Färskpotatis är en verklig delikatess, särskilt den som odlas i vårt klimat. Våra långa dagar gör att smaken blir något alldeles extra. I länderna runt Medelhavet ser man potatisen som en grönsak, inte som ett standardtillbehör som vi oftast gör. Nyttig och tacksam, go och gla’ är den också att odla. Barn älskar att odla den, det blir rena skattjakten när de skördar. Potatis fungerar också bra för att hålla ogräset i schack. Kan det bli bättre?
Potatis är en viktig nyttogröda och man får inte sätta icke kontrollerat utsäde. Ej heller får man föra in potatis från utlandet.
SORTER Det finns behändiga småförpackningar med 7–10 knölar i varje. Det är att föredra – då kan man ha flera olika sorter, en tidig, en medelsen och en sen sort så att det finns lite att skörda hela sommaren lång. Men köp enbart statskontrollerade, plomberade, friska sorter!
60
Engstrand_JS_3.indd 60
09-12-23 11.05.22
RAKT NER I MYLLAN
Tidiga sorter är i regel fasta med gult kött. De sena växer långsammare och får ett hårdare skal som gör att de kan lagras. Bland de medelsena och sena finns både fasta och mjöliga sorter. VÄXTPLATS Solig med lätt, väldränerad jord – sandjord är bra liksom gräsmattejord, men potatis är anspråkslös och kan odlas i de flesta jordar. Sorten ’Maria’ odlad i lerjord är en av de godaste jag ätit. Är jorden mycket lerig blir potatisarna mindre. En varning dock: I uppgrävd gräsmatta kan de angripas av knäpparlarver, 2 cm långa, gula, lite hårda larver som gör gångar inne i potatisen. För att undvika sjukdomar, byt växtplats varje år. SÄTTA POTATIS ELLER KÖPA PLANTA? Numera finns det även färdiga potatisplantor att köpa. De är inte lönsamma. Bästa ekonomin är att sätta potatisen själv. Det är enkelt och roligt. En liten sättpotatis ger flera stora potatisar och en stor sättpotatis ger många och små potatisar att skörda. Detta att se skillnaden i skörd mellan storlekarna tycker barn är kul, så anteckna gärna och se sedan skillnaden när ni skördar. Stora potatisar kan man dela på mitten bara det finns groddar på båda halvorna. Snittytan ska då torka över natten innan de sätts annars blir potatisen mera känslig för angrepp.
I min familj är ’Asterix’ vår absoluta favoritsort. Den är problemfri, vackert rosa i skalet och köttet har en smörliknande smak och konsistens.
SÄTTNING Potatis sätts traditionellt i 10 cm djupa fåror och med
40 cm mellan varje potatis. Gör fårorna, vattna rejält och låt vattnet sjunka undan innan du sätter potatisarna med 40 cm avstånd. Täck över med jord och vattna det nysatta området med spridare. KUPNING/TÄCKNING Kupa plantorna gör man för att förhindra
att de ytligt liggande potatisarna blir gröna. Gröna potatisar har utvecklat det giftiga ämnet solanin som kan förorsaka illamående. Potatisarna växer alldeles i markytan och ju mer man kupar eller täcker, desto fler potatisar får man att skörda. Tre gånger ska plantorna kupas: Första gången med ett 4 cm tjockt lager när plantan är 10–15 cm hög, därefter med ett 10 cm tjockt lager 2 veckor senare och ytterligare ett efter 2–3 veckor. Känns det arbetsamt att kupa? En fördel med kupningen är 61
Engstrand_JS_3.indd 61
09-12-23 11.05.25
Om jorddjupet är dåligt, kan du lägga ut potatisen direkt på den välvattnade jorden och sedan täcka odlingen med en uppklippt svart sopsäck. När skotten börjar bukta ut mot plasten klipper du försiktigt upp hål. Man kan också odla potatis direkt i en 50-liters jordsäck. 3–4 potatisar sätts då per säck. Ingen kupning görs då. En 10-liters hink går också bra, med en planta per hink.
att du håller undan ogräset. Man slår två flugor i en smäll. Vill du inte kupa kan du sätta potatisen djupare. Skörden blir då lite mindre, men bra. På lerjordar fungerar gräsklipp istället för kupning med jord mycket bra. Dock trivs sniglar under gräsklippet. VATTNING Jämn fuktighet hela sommaren krävs för att fina, jämna knölar ska utvecklas. GÖDSEL Jorden bör vara grundgödslad med ett par kilo kogöd-
sel per kvadratmeter före sättningen. Har du inte grundgödslat är gräsklipp ypperligt, det fungerar både som täckmaterial och som gödsling. Då undviker man också problemet med för mycket gödsel, som gör att potatisen blir blöt vid kokning, eller för lite gödsel, som gör att den spricker vid kokning. SKÖRD Förr sa man att potatisen var skördeklar när den blommade. Men många nya sorter blommar inte! De stånd som är kraftigast är de som har de första skördeklara potatisarna. 8–12 potatisar per planta brukar det bli. Krafsa lite försiktigt i jorden med händerna eller med en spade av plast. Stöter du på en brun geggig sörja är det sättpotatisen du satte i våras. Under denna, och vid sidan av, hittar du de nya potatisarna. Den sena potatisen brukar inte skördas förrän blasten lägger sig och då alla vid ett och samma tillfälle. SJUKDOMAR OCH SKADEDJUR Skorv känner man igen på att skalet får rostfärgade, ytliga sår. Det är en bakteriesjukdom som trivs där jorden är mullfattig och kalkrik och är vanligast under torra somrar. Den försämrar inte kvaliteten men potatisen ser onekligen mindre aptitlig ut. Skorv förebyggs genom att man håller jorden konstant fuktig och undviker att tillsätta aska, gödselmedlet Algomin eller kalk i jorden. Bladmögel är den vanligaste sjukdomen och syns lätt då bladen får bruna fläckar och vissnar. Det är en svampsjukdom som senare ger upphov till brunröta hos knölarna och oftast uppträder regniga somrar. Om du upptäcker bladmögel, skär av blasten, släng den i soptunnan och vänta ett par tre veckor innan du skördar potatisen.
62
Engstrand_JS_3.indd 62
09-12-23 11.05.28
RAKT NER I MYLLAN
PARTNERS Ettåriga växter som krasse är fina att samodla med
potatis och gör att landet verkligen lyser upp! Dahlior är en annan klassiker. Rosenskära matchar elegant med sina graciösa blommor och dilliknande blad.
Färgsätt ditt potatisland
63
Engstrand_JS_3.indd 63
09-12-23 11.05.31