Omslagsdesign: Nora Lindkvist
Illustrationer: Unsplash
© Författaren och BTJ Förlag/BTJ Sverige AB, Lund 2024
Tryck: ScandinavianBook, Århus Danmark 2024
ISBN 978-91-7018-890-9
www.btj.se/btj-forlag
www.facebook.com/btjforlag
Instagram: @btjforlag
Utgångspunkter
Och vad är själva poängen?
När jag kliver in i skolbyggnaden är allt stilla. Korridoren ligger öde. Tomma klädhängare, en kvarglömd uppochnervänd sneaker har somnat in längst ner på skohyllan. Är någon här?
Jodå, när jag lyssnar noga hör jag förberedelserna. Från ett av klassrummen anas ett lågmält samtal. Vid kopieringsapparaten passerar jag en av klasslärarna, som jag nu, efter några besök, känner igen. Hon tittar upp. Nickar ett vänligt ”god morgon”.
Jag tycker om den här stunden, kvarten före klockan åtta med dess outtalade påbud om tystnad och hänsyn. Man kan känna en förväntan i luften. Alla vet vad som väntar: en dag med högt tempo, utmaningar och överraskningar. Men än är vi inte där.
Längst bort i korridoren på andra våningen står klassrumsdörren till ”min” etta öppen. Svag, behaglig pianomusik når mina öron i takt med att jag närmar mig. Som vanligt tar Anna och Jenny emot med värme.
– Ingen sjukanmäld, säger Anna. Vad blir det idag?
– En dikt. Som förra gången. ”Får jag sitta tyst hos er?”
Jenny och Anna tittar på mig.
– Visst, Henrik … det går säkert bra …, säger Jenny och sneglar osäkert på Anna.
– Nej, nej … Alltså, den heter så. Dikten. Av BenktErik Hedin. ”Får jag sitta tyst hos er?”
Vi skrattar. Lite lagom. Trots allt är vi ännu kvar i tysta kvarten, även om den går mot sitt slut. Fem i åtta. Tiden kryper visst fram. Jenny fattar posto i dörren. Anna slår sig ner på den mjuka mattan längst fram i klassrummet.
Först in är Salin. Han gör en rejäl ansträngning att gå lugnt fram till mattan och sätta sig på sin plats. På något mirakulöst sätt lyckas det fast benen vill något annat. Vi möter varandras blick, han skrattar med hela ansiktet på sitt karaktäristiska sätt. Glasögonen sitter på sniskan som sig bör. Sedan följer de andra en efter en. Bella kommer fram till mig och ger mig en hastig kram. Lova ser sömndrucken ut med håret härligt på ända, i stark kontrast till Edith som sitter bredvid, rak i ryggen med sina ekorrlika ögon. Vera, Adam, William. Till slut är alla arton på plats.
Jenny stänger dörren och låter pianot tona ut. Jag kan faktiskt inte begripa hur de två pedagogerna burit sig åt för att etablera ett sådant klimat. Hade vuxna fixat det där som barnen just gjorde? Rena drömmen för en läsledare i shared reading.
Nu är det hur som helst dags. Kvarten kom till sitt slut. Klockan är åtta.
Det är det jag är. Läsledare i shared reading. Fast det engelska uttrycket rimmar: reader leader. Shared reading är en metod som har utvecklats av den engelska läsorganisationen The
Reader med litteraturdoktorn Jane Davis i spetsen. Den är avsedd att tillgängliggöra litteratur för alla, oavsett ålder och bakgrund.
Men jag hör Annas reaktion när jag först kontaktade henne och sa att jag ville pröva metoden med barn:
– Va? Aldrig hört talas om.
Hon är långt ifrån ensam. Även om begreppet på senare år vunnit viss mark inom biblioteksvärlden – en klar majoritet av de som utbildat sig till läsledare i vårt land är bibliotekarier – är det så gott som okänt inom andra samhällssektorer, som utbildningsväsendet. Dessutom vänder sig de flesta av de läsgrupper som existerar mot vuxna. Tack och lov är det lätt att förklara vad shared reading går ut på:
– Shared reading är ett sätt att läsa tillsammans. Man läser högt för varandra och sedan pratar man om vad man läst.
Det lät enkelt, rakt på sak. Och inte ett enda ”alltså”. Varpå Anna frågade:
– Jaha, ja, ungefär som det vi redan gör … Och vad är själva poängen, syftet?
– Ja, alltså, syftet är att ge möjlighet för deltagarna – barnen, alltså – att med hjälp av läsledaren – mig, alltså – utforska en text. Undersöka vilka tankar och känslor den väcker.
Jag hörde nog hur flummigt det där lät. Uppenbarligen Anna också.
– Och poängen med det, då?
– Ja, alltså, det är själva poängen. Att helt utan krav uppleva texten tillsammans. Det är en social aktivitet, man lär sig om sig själv och livet. Men det har ju en del värdefulla bieffekter …
– Jaha?
Kanske var shared reading inte så lätt att förklara ändå. Kanske behöver man ta den något längre versionen, den som kräver lite utrymme. Så vad handlar det om? Hur ska metoden beskrivas? Här kommer sex element som jag tycker fångar dess kärna!
1. Utforskande
Shared reading är en utforskande snarare än en tillrättaläggande verksamhet. Det betyder att det inte är viktigt att nå fram till definitiva svar, rätt och fel. Fokus ligger på en mer kreativ hållning, där prövandet, gissandet, associationerna och inlevelsen tillåts ta plats. Litterära texter är inte som pussel, som vi kan lägga åt sidan och beundra när den sista biten är lagd. Litterära texter kan väcka frågor, ge oss något att tänka på som rör livet och oss själva. Shared reading uppmuntrar den känsla av osäkerhet och undran som en dikt eller novell kan lämna efter sig.
Det finns anledning att tro att ett sådant utforskande passar barn ganska bra. Ju äldre vi blir, desto mer vet vi, desto mindre nyfikna blir vi, desto mer mallas vi in i samma tänk. Som vuxna vet vi vad som anses vara rätt och fel.
Emellertid finns det oroande tecken i vår tid på att barn är på väg att förlora den nyfikenhet och fria associationsförmåga som naturligt kännetecknar barns vara – oroande därför att sådana förmågor gör tanke- och känslolivet mer flexibelt. Svenska
"Jag upplever att det sker skiften hos barnen. Efter ett tag växer deras självkänsla. De vågar tro på sin tanke, sin röst …"
LÄSLEDAREN ELIN
I Vilket bra sätt att läsa! utforskar Henrik Wig möjligheterna och utmaningarna med att hålla shared reading med barn och unga. Här sammanfattas olika erfarenheter – både Henriks och andras –och vi får bland annat följa Henrik under ett antal träffar med olika läsgrupper, från en grupp med lågstadieelever till en grupp med unga vuxna, där de diskuterar allt från bilderböcker och dikter till noveller. Tillsammans möter de litteraturen på ett personligt sätt, där livserfarenheter används för att förstå texten.
Henrik Wig är läsledare och utbildare i shared reading. 2022 skrev han för BTJ Förlag Litteraturens kraft – den första boken på svenska om den engelska läsmetoden. Vid sidan av jobbet som ledare för shared reading-projektet Smultronstället i Skaraborg, frilansar han även som läsledarutbildare för The Reader i Liverpool.