9789152637630 by Smakprov Media AB

HANDBOK I ARBETSRÄTT FÖR SVENSKA KYRKAN

ger en utförlig redogörelse för alla områden en arbetsgivare har att hantera – allt från rekrytering till pensionsavgång. I boken behandlas bland annat bestämmelser om anställning, MBL, lönefrågor, arbetstid, jämställdhetsplan, semester, föräldraledighet, sjukskrivning, rehabilitering, uppsägning, avsked och omställning. Källhänvisning till såväl lagar, kollektivavtal som kyrkoordning görs under respektive avsnitt. I boken finns även ett flertal mallar för t.ex. anställningsbevis, disciplinåtgärder, avtalsförhandlingar och uppsägning. Denna tredje upplaga är uppdaterad till och med april 2019. YLVA WÅHLIN är jurist med arbetsrättslig

inriktning och har länge arbetat med arbetsgivarfrågor för Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation.

ISBN 978-91-526-3763-0

789152 637630

Handbok i

ARBETSRÄTT för Svenska kyrkan

YLVA WÅHLIN

Handbok i

ARBETSRÄTT för Svenska kyrkan TREDJE UPPLAGAN

Ylva Wåhlin

Handbok i

ARBETSRÄTT för Svenska kyrkan TREDJE UPPLAGAN

Ylva Wåhlin

© 2019 Ylva Wåhlin och Verbum AB Tredje omarbetade upplagan Sättning inlaga: Aina Larsson/Sättaren Omslag: Verbum Tryck: Drukarnia Dimograf Sp.z.o.o., Polen 2019 ISBN 978-91-526-3763-0 Verbum AB Box 22543, 104 22 Stockholm Tel 08-743 65 00

37630 Handbok arbetsrätt_inl.indd 4

2019-04-04 16:06

Innehåll

Förord

1. Svenska kyrkans organisation

2. Uppgifter inom Svenska kyrkan

3. Svenska kyrkans kollektivavtal

4. Kyrkoordningen

5. Befogenhetsprövning

6. Medbestämmande

7. Rekrytering

8. Anställningsavtal

106

9. Lönesättning

136

10. Arbetstid

161

11. Bisyssla

228

12. Semester

231

13. Vid sjukdom

254

14. Rehabilitering

263

15. Uppsägning av personliga skäl vid ohälsa

275

16. Alkoholmissbruk eller sjukdom?

284

17. Föräldraledighet

288

18. Facklig förtroendeman

304

19. Arbetsmiljö

312

20. Aktiva åtgärder för lika rättigheter och möjligheter

327

21. Förhindra och hantera sexuella trakasserier

336

22. Skydd mot repressalier vid allvarliga missförhållanden, visselblåsarlagen

342

23. Tjänstebostad

346

24. Arbetskläder

350

25. Bilersättning

352

26. Traktamente

354

27. Studieledighet

359

28. Ledighet av trängande familjeskäl

365

29. Ledighet för näringsverksamhet

367

30. Verksamhetsövergång

370

31. Arbetstagarens uppsägning

395

32. Arbetsgivarens uppsägning

397

33. Uppsägning på grund av arbetsbrist

408

34. Utökad sysselsättningsgrad vid deltidsanställning

452

35. Omställning vid arbetsbrist och ohälsa

454

36. Uppsägning av personliga skäl vid misskötsamhet

459

37. Avskedande

483

38. Åtgärder vid uppsägning av personliga skäl och avskedande

492

39. Preskription vid uppsägning och avskedande

508

40. Förlikningsavtal vid avslutande av anställning

515

41. Anställningsavtalets upplösning enligt 39 § LAS

519

42. Avslutande av anställning vid 67 års ålder

521

43. Besked till arbetstagare som har tidsbegränsad anställning

523

44. Säsongsanställd

528

45. Avslutande av anställning för utlandsanställda arbetstagare

535

Källförteckning

537

Sakregister

557

Förord

Syftet med denna handbok är att underlätta arbetet med arbetsgivarfrågor inom Svenska kyrkan. Ambitionen är att ge information om vad lagen säger i olika arbetsgivarfrågor, mallar och exempel. Under varje ämnesområde redovisas var reglerna finns i lagarna, kollektivavtalen och kyrkoordningen. Vill du ha fördjupad kunskap inom något ämnesområde ska du gå till lagarna, dess förarbeten och lagkommentarer, kollektivavtalen med avtalskommentarer och kyrkoordningen med kommentarer. Redan här vill jag presentera några förkortningar: medbestämmandelagen (MBL), lagen om anställningsskydd (LAS), Svenska kyrkans avtal, Allmänna bestämmelser (AB) och Kyrkans huvudavtal (KHA). För Svenska kyrkans arbetsgivare och berörda kollektivavtalsparter gäller samma huvudavtal som för kommuner och landsting, nämligen Kommunalt huvudavtal. AD är förkortningen på Arbetsdomstolen, som är specialdomstolen för arbetsrättsliga tvister. Rättspraxis från AD klarlägger tolkningar av lagar och kollektivavtal. Innan jag går in på olika regler ger jag en kort beskrivning av Svenska kyrkans uppbyggnad och organisation och definitioner av vad som avses med arbetsgivare, arbetstagare, uppdragstagare, frivilligarbetare och förtroendevald. Jag som skrivit denna handbok är jurist med arbetsrättslig inriktning och har länge arbetat med arbetsgivarfrågor för Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation. Dessförinnan arbetade jag för två arbetstagar organisationer. Jag har också varit anställd för att handlägga arbetsgi-

varfrågor hos tre kyrkliga arbetsgivare och arbetat för Kulturdepartementet inför relationsändringen mellan staten och Svenska kyrkan. Denna tredje upplaga är uppdaterad med ändringar gjorda till och med april 2019. Stockholm i april 2019 Ylva Wåhlin

Svenska kyrkans organisation

Svenska kyrkan är ett evangeliskt-lutherskt trossamfund som framträder som församlingar och stift. Vidare är Svenska kyrkan en öppen folkkyrka, som i samverkan mellan en demokratisk organisation och kyrkans ämbete bedriver en rikstäckande verksamhet. Följer av 1, 2 §§ lagen (1998:1591) om Svenska kyrkan.

Svenska kyrkan på lokal nivå är en församling eller ett pastorat Församlingen har lokalt självstyrelse men är samtidigt del av ett stift och Svenska kyrkan som trossamfund. Den demokratiska organisationen och kyrkans ämbete eller vigningstjänst har gemensamt ansvar för att bedriva en verksamhet i enlighet med Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära. Kyrkans verksamhet bärs organisatoriskt upp av alla kyrkotillhörigas, och särskilt de förtroendevaldas, ansvarstagande inom den demokratiska organisationen, samtidigt som ett ansvarstagande vilar på dem som är vigda till uppdragen inom kyrkans vigningstjänst. Det är inte två helt skilda former av ansvar. De förtroendevalda och andra som tillhör kyrkan har tillsammans med dem som innehar vigningstjänsten del i det gemensamma uppdraget att förkunna det kristna budskapet. Tillsammans har de också ansvar för det demokratiska beslutsfattandet och för besluten. Detta framgår av inledningstexten till andra avdelningen i kyrkoordningen. Församlingens grundläggande uppgift är att fira gudstjänst, bedriva

undervisning och utöva diakoni och mission. Verksamheten leds av en kyrkoherde. I ett pastorat samverkar flera församlingar och även pastoratets verksamhet leds av en kyrkoherde. Pastoratet ansvarar för ekonomi, personal och fastigheter. Församlingarna i pastoratet ansvarar för den grundläggande uppgiften och verksamheten som hör till den. Högsta beslutande organ i en församling och ett pastorat är kyrko fullmäktige med minst femton (15) ledamöter som sammanträder minst två gånger per år. Ledamöterna till fullmäktige väljs vid direktval. Kyrkofullmäktige utser kyrkoråd som är församlingens och pastoratets styrelse. Kyrkoråd ska bestå av minst sex (6) valda ledamöter och har som uppgift att ha omsorg om församlingslivet. Det ansvarar tillsammans med kyrkoherden för att församlingens grundläggande uppgift blir utförd. Kyrkoherden är självskriven ledamot i kyrkoråd men får inte vara ordförande. Till kyrkoråd kan vid behov inrättas utskott, exempelvis arbetsutskott, kyrkogårds- och fastighetsutskott och personalutskott. Ledamöter till utskotten utses bland kyrkorådets ledamöter med ersättare och bland andra personer. För pastoratens församlingar utses församlingsråd som är församlingens styrelse. Denna har som uppgift att ha omsorg om församlingslivet och tillsammans med kyrkoherden ansvara för att församlingens grundläggande uppgift blir utförd. Församlingsråd utses av kyrkofullmäktige och består av minst fyra (4) valda ledamöter. Kyrkoherden är självskriven ledamot men kan inte vara ordförande. Valnämnd utses av kyrkofullmäktige och ansvarar för kyrkovalet i alla församlingar och pastorat. Församlings- och pastoratsexpeditionen hanterar församlingens och pastoratets ekonomi och bereder beslut som fattas av kyrkofullmäktige, kyrkoråd och utskott. På expeditionen bokas bland annat tid för dop, vigsel och begravning och där förs dop- och medlemsregister. Kyrko förvaltningen eller kyrkogårdsförvaltningen bereder och verkställer de beslut som fattas i kyrkofullmäktige, kyrkoråd och utskott beträffande begravningsfrågor. I större pastorat och församlingar finns en särskild

förvaltning för kyrkogårdsskötsel och begravningsfrågor. Här bokas bland annat gravplatser och tid för begravningar. Följer av 2 kap. 1, 5, 8 §§ med inledningstext och 4 kap. kyrkoordningen. Regler för befattningar för församling och pastorat finns i 34 kap. 1, 2 §§ kyrkoordningen.

Kyrkoherde Det ska finnas en kyrkoherde anställd för varje församling, enligt 34 kap. 1 § kyrkoordningen. Församlingar som ingår i ett pastorat har gemensam kyrkoherde, enligt 34 kap. 2 § kyrkoordningen. Kyrkoherden leder all verksamhet i församlingen och pastoratet, enligt 2 kap. 9 § kyrkoordningen. Kyrkoherden ska enligt givna vigningslöften och eget ansvar fullgöra de uppgifter som anges i kyrkoordningen. Kyrkoherden har gemensamt med kyrkorådet ansvar för att församlingens grundläggande uppgift blir utförd. Kyrkoherden har även ansvar för tillsyn över all verksamhet utifrån Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära, enligt 5 kap. 2 § kyrkoordningen. Det innebär en självständighet för kyrkoherden. Dessa uppgifter hör samman med uppdraget som präst och i dessa frågor är kyrkoherden inte underställd kyrkorådet. Om det finns anledning att ifrågasätta hur uppdraget som präst fullgörs ligger ansvaret för detta hos biskop och domkapitel. Kyrkoherdens ledarskap utövas dock inom vissa givna ramar. Det finns ekonomiska ramar genom fullmäktiges budgetbeslut och genom de beslut som kyrkorådet kan fatta om hur anslag ska disponeras. De mål och planer som fastställs av församlingens eller pastoratets beslutande organ utgör också ramar, och kyrkorådets förvaltning granskas av revisorer. När det gäller den grundläggande uppgiften har församlingsinstruktionen en särskild betydelse och kyrkorådet kan inte ge några ytterligare anvisningar och riktlinjer för hur den grundläggande uppgiften ska utföras. Detta följer av Styra och leda – samverkan och ansvarsfördelning i Svenska kyrkan (SKU 2008:1). Det finns möjligheter för kyrkoherden att delegera olika uppgifter.

Kyrkoherden kan till exempel utse en komminister att vara ledamot i ett församlingsråd eller uppdra arbetsledarfunktioner till andra anställda i pastoratet och göra en fördelning av arbetsmiljöuppgiften som i möjligaste mån följer arbetsledarfunktionen. Det övergripande ledningsansvaret faller dock alltid på kyrkoherden och fritar inte honom/henne från det ansvar som följer av att kyrkoherden leder all verksamhet, vilket också innebär förvaltningen av begravnings frågorna. Den som har det övergripande ledningsansvaret måste se till att den som får ett uppdrag genom delegering ges förutsättningar och befogenheter för att fullgöra uppgifterna. Kyrkoherden har också att ingripa om allt inte fungerar som det ska. När församlingen eller pastoratet driver utbildningsverksamhet och är huvudman för den innebär det ett övergripande ansvar för utbildningen och att den genomförs i enlighet med bestämmelserna i lag och föreskrifter som har meddelats med stöd av skollagen (2010:800) och bestämmelser för utbildningen i annan författning. Däremot när det gäller det pedagogiska arbetet vid en skola och förskola leds och samordnas den av en rektor respektive en förskolechef som också har att verka för att utbildningen utvecklas, 2 kap. 9 § första stycket skollagen. Församlingen eller pastoratet har att anställa en rektor eller förskolechef som har kunskap om skolans styrning och kan företräda huvudmannen på ett bra sätt. Rektor och förskolechef fattar alltid sina beslut om verksamheten inom de organisatoriska och ekonomiska ramar som församlingen eller pastoratet antagit. Följer av 2 kap. 9 §, 5 kap. 2 §, 34 kap. 1 § och 34 kap. 2 § kyrkoordningen och 2 kap. 9 § första stycket skollagen.

Svenska kyrkan på regional nivå är stift I Sverige finns sammanlagt 13 stift: Uppsala, Linköping, Skara, Strängnäs, Västerås, Växjö, Lund, Göteborg, Karlstad, Härnösand, Luleå, Visby och Stockholms stift. Stiftets högsta beslutande organ är stiftsfullmäktige som väljs vid

direktval och består av minst 41 ledamöter. Stiftsfullmäktige utser stiftsstyrelse, vars uppgift är att verkställa, förvalta och främja församlingarnas arbete. Styrelsen består av 11−17 ledamöter och biskopen. I varje stift finns en biskop, som är styrelsens ordförande. Stiftsfullmäktige kan utse en egendomsnämnd eller ett utskott under stiftsstyrelsen för förvaltning av prästlönetillgångarna. Stiftskansliet arbetar med tillsyn och främjande av församlingsverksamheten, samt bereder och verkställer beslut som fattas av stiftsfullmäktige, stiftsstyrelse, egendomsnämnd och domkapitel. Kansliet är lokaliserat till stiftsstaden och där finns också biskopen. Stiftsfullmäktige utser ledamöter till domkapitlet som är tillsynsorganet för präster och diakoner. Domkapitlet prövar om beslut är fattade enligt kyrkoordningen, som är Svenska kyrkans interna regelverk, och utfärdar församlingsinstruktioner. Domkapitlet har sju (7) ledamöter, biskopen som är ordförande, domprosten som är vice ordförande, en ledamot som är anställd som präst eller diakon i stiftet eller i någon av dess församlingar eller pastorat, en ledamot som är eller har varit ordinarie domare som har domarkompetens och tre övriga ledamöter. Följer av 6, 7 kap. och 9 kap. kyrkoordningen. Regler för befattningar för ett stift finns i 34 kap. 4 § kyrkoordningen.

Svenska kyrkan på nationell nivå Svenska kyrkan på nationell nivå består av kyrkomötet vilket är kyrkans högsta beslutande organ och beslutar om kyrkoordningen som är Svenska kyrkans interna regelverk. Kyrkomötets ledamöter väljs direkt i kyrkovalet. Kyrkomötet har 251 ledamöter, varav två (2) ledamöter väljs av utlandsförsamlingarna i indirekta val. Kyrkomötets beslut bereds i åtta utskott. Dessa består av 15 ledamöter med lika många ersättare. Kyrkomötet utser kyrkostyrelsen vilken ansvarar för all övergripande verksamhet. Kyrkostyrelsen består av ärkebiskopen som är ordförande och 14 valda ledamöter. Rikskyrkliga råd utses av kyrkostyrelsen. Dessa är rådet för Svenska kyrkan i utlandet, samiska

rådet i Svenska kyrkan, kapitalförvaltningsrådet, internationella rådet och musikrådet. Fler kan tillkomma. Teologiska frågor handläggs av biskopsmötet. Innan kyrkostyrelsen fattar viktiga teologiska beslut ska biskopsmötet yttra sig. Biskopsmötet består av alla biskopar med ärkebiskopen som ordförande. Kyrkostyrelsen utser nämnder som fungerar som tillsynsorgan: valprövningsnämnden som ansvarar för valfrågor med sju (7) ledamöter och lika många ersättare, överklagandenämnden som gör beslutsprövningar och är överklagande instans med fem (5) ledamöter med lika många ersättare, ansvarsnämnden för biskopar med fyra (4) ledamöter och lika många ersättare och arvodesnämnden för nationella nivån med fem ledamöter. Läronämnden är tillsatt för lärofrågorna och yttrar sig innan kyrkomötet fattar beslut beträffande dessa. För att gå emot läronämnden måste kyrkomötet fatta två beslut med tre fjärdedelars majoritet, med ett kyrkoval mellan besluten. Läronämnden består av de fjorton (14 ) biskoparna med ärkebiskopen som ordförande och åtta (8) ledamöter som utses av kyrkomötet. Kyrkostyrelsens sekretariat med olika avdelningar och ärkebiskopens kansli finns i Uppsala. Följer av 10−16 kap. kyrkoordningen. Regler för befattningar för nationella nivån finns i 34 kap. 5 § kyrkoordningen.

Uppgifter inom Svenska kyrkan

Arbetsgivare Arbetsgivare är arbetstagarens motpart i ett anställningsavtal. I Svenska kyrkan är det församlingen eller pastoratet, när församlingar ingår i ett pastorat, som är arbetsgivare för de arbetstagare vilka är anställda för arbetsuppgifterna i församlingen och pastoratet. Församlingen är det lokala pastorala området och ska anställa och avlöna personal som behövs för församlingens verksamheter, enligt 2 kap. 1 § kyrkoordningen. När flera församlingar samverkar i ett pastorat är det pastoratet som anställer och avlönar personal, enligt 2 kap. 5 § kyrkoordningen. Detta gäller också för församlingspräster. Tanken inför relationsändringen år 2000 var att renodla tillsynen över utövandet av kyrkans vigningstjänst och hålla den skild från arbetsgivarrollen. Arbetsgivarskapet för församlingsprästerna skulle ankomma på församlingen eller samfälligheten (numera pastoratet) och tillsynsfunktionen skulle ankomma på biskop och domkapitel. Arbetsgivare för församlingsprästerna skulle vara de enskilda församlingarna och samfälligheterna (numera pastorat). Det beslutet togs av kyrkomötet 1999 när kyrkomötet alltjämt var ett statligt organ. Detta följer av Svenska kyrkans centralstyrelses skrivelse CsSkr 1993:3 s. 2−35. Stiftet är arbetsgivare för de arbetstagare som är anställda för arbetsuppgifterna vilka hör till stiftets kompetensområden. Svenska kyrkan på nationell nivå är arbetsgivare för de arbetstagare som är anställda för arbetsuppgifter vilka hör till nationella nivåns kompetensområden. När det gäller Svenska kyrkan i utlandet är kyrkans nationella

nivå arbetsgivare för dem som är utsända, 34 kap. 3 a § kyrkoordningen. Relationen mellan utlandsförsamlingen och Svenska kyrkan på nationell nivå kan jämföras med relationen mellan en församling och ett stiftskansli i den del som avser främjandet. För tillsynen över verksamheten i utlandsförsamlingarna svarar Visby stift, enligt 9 kap. 2 a § kyrkoordningen. I samband med ett beslut att ändra indelningen i församlingar, kyrkliga samfälligheter i Lunds stift prövades i AD 2003 nr 18 vem som var arbetsgivare. Frågan var om det beslutande stiftet genom stiftsstyrelsen hade uppträtt som arbetsgivare och därmed hade varit skyldig att förhandla enligt 11 § MBL innan beslut fattades. Domstolen kom fram till att stiftet inte kunde betraktas som arbetsgivare i detta sammanhang. Domen ger vid handen att förhandlingar i stället skulle tas upp av de lokala arbetsgivarna, det vill säga av församlingarna eller de kyrkliga samfälligheterna (numera pastoraten). Följer av 2 kap. 1, 2, 5 §§ kyrkoordningen, 34 kap. 3 a § kyrkoordningen och 9 kap. 2 a § kyrkoordningen.

Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation Arbetsgivarorganisationens uppgift enligt kyrkoordningen är att företräda församlingar, pastorat och stift i kollektivavtalsfrågor och att företräda Svenska kyrkans arbetsgivare vid arbetsrättsliga tvister. Svenska kyrkan på nationell nivå är inte medlem i arbetsgivarorganisationen men omfattas av Svenska kyrkans kollektivavtal som tecknas av arbetsgivarorganisationen och berörda arbetstagarorganisationer. Frågan prövades i AD 2006 nr 78 i en mellandom avseende om arbetstagarorganisationens talan preskriberats på grund av att arbetstagarorganisationen väckt talan först efter genomförda centrala förhandlingar och inte direkt efter genomförd lokal förhandling. Arbetsdomstolen har haft att pröva, i första hand, huruvida Svenska kyrkan på nationell nivå, genom en protokollsanteckning till ett mellan parterna gällande kollektivavtal, är bunden av kommunala huvudavtalet (KHA)

och dess förhandlingsordning, vilken gäller för Svenska kyrkan med krav på både lokal och central förhandling. Arbetsdomstolen förklarar att Kyrkans Akademikerförbund inte förlorat rätten till talan på grund av preskription och således var nationella nivån bunden av KHA. Bestämmelsen i 34 kap. 6 § avser Svenska kyrkans arbetsgivarorganisations uppgift att företräda kyrkliga arbetsgivare, men gäller inte frågan om medlemskap i organisationen. Beträffande detta finns inga regler i kyrkoordningen. Beslut om medlemskap i en arbetsgivarorganisation fattas av varje församling och pastorat för sig. Följer av 34 kap. 6 § kyrkoordningen och Kyrkoordning för Svenska kyrkan med kommentarer och angränsande lagstiftning (Gunnar Edqvist, Maria Lundqvist Norling, Anna Trônet och Migelle Wikström Verbum 2018, s. 463– 465).

Arbetstagare Arbetstagare i ett anställningsförhållande förutsätter en fysisk person. Det ska vara ett frivilligt åtagande om arbete genom ett avtal. Avtalet kan upprättas muntligen, skriftligen eller konkludent (underförstått genom att parternas faktiska handlande grundar ett avtal). Det senare gäller exempelvis om en förälder hjälper till i en öppen barnverksamhet och samarbetet utvecklas till att få formen av en anställning. För att vara arbetstagare förutsätts att arbete utförs åt någon annan, att arbetet utförs personligen, att den arbetspresterande ställer sin arbetskraft till förfogande allteftersom arbetsuppgifter uppkommer och att arbetsuppgifterna varierar. Vad som talar för ett arbetstagarförhållande är att arbetet är mera stadigvarande eller av regelbunden karaktär och förhindrar att liknande arbete av betydelse samtidigt utförs för någon annan. När det gäller arbetets utförande, arbetsplatsen eller arbetstiden är arbetstagaren underkastad arbetsledning, bestämda direktiv eller kontroll. Avtalsparten använder maskiner, redskap eller råvaror som behövs för arbetet och tillhandahålls av motparten. Ersättning ges för direkta utlägg och lön utbetalas.

HANDBOK I ARBETSRÄTT FÖR SVENSKA KYRKAN

inriktning och har länge arbetat med arbetsgivarfrågor för Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation.

ISBN 978-91-526-3763-0

789152 637630

Handbok i

ARBETSRÄTT för Svenska kyrkan

YLVA WÅHLIN

Handbok i

ARBETSRÄTT för Svenska kyrkan TREDJE UPPLAGAN

Ylva Wåhlin