9789152350867

PROV BLÄDDER

Tekniska lösningar

Syftet med detta kapitel är att eleverna ska utveckla sin förståelse för teknikutvecklingsprocessen och sina kunskaper om hur man kan utveckla tekniska lösningar genom att använda teknikutvecklingsarbetets olika faser. Ett speciellt fokus läggs vid att eleverna lär sig göra skisser, ritningar och att skriva tekniska rapporter då dessa är en del av teknikens specifika uttrycksformer. Ekologiska och ergonomiska perspektiv i samband med utveckling av tekniska lösningar lyfts också fram. Design är en viktig del av kapitlet och eleverna får även kännedom om Sverige som designland.

Centralt innehåll

Delar av det centrala innehållet för teknik som kan kopplas till detta kapitel är: Arbetsmetoder för utveckling av tekniska lösningar

◆ Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning. Hur faserna i arbetsprocessen samverkar i det egna arbetet och i teknikutvecklingsarbeten i samhället, till exempel inom arkitektur och kollektivtrafik.

◆ Hur digitala verktyg kan användas i teknikutvecklingsarbete, till exempel för att göra ritningar och simuleringar.

◆ Dokumentation av tekniska lösningar: skisser, ritningar, fysiska och digitala modeller samt rapporter som beskriver teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten.

Samarbeten

Eftersom det ingår moment med skiss- och ritteknik samt modeller, kan det vara bra att samarbeta med bildämnet och matematikämnet. Det kan även vara lämpligt att kontakta någon designer. Kanske finns det en industri som har en industridesigner i närheten som man kan bjuda in eller besöka. Det finns även tillgång till filmer på internet som handlar om vad en designer gör. Sök på till exempel ”industridesigner”.

Att tänka på – kritiska aspekter

När man arbetar med teknikutvecklingsarbetets faser behöver man fundera på hur man ska utveckla elevers kunskaper om de olika faserna i processen. Det kan vara viktigt att fokusera på någon fas åt gången. Det innebär att man lägger lite mer tid på att gå igenom vad som menas med att undersöka vid ett tillfälle, och vid ett annat tillfälle fokusera på att de ska göra flera olika förslag på lösningar.

© Sanoma Utbildning AB, Maria Svensson, Maria Högfeldt Rudervall, Bengt Nylén, Bo Nylén, Bengt Olsson, Git Börjesson, Monica Chocron och Inga-Lill Sjöström

Den första fasen som handlar om att identifiera ett problem kan ibland ta lång tid, speciellt om man vill att eleverna själva ska identifiera ett problem. Man kan hjälpa eleverna på traven när det gäller att identifiera ett problem som man ska utveckla en teknisk lösning till, genom att avgränsa. Det kan man till exempel göra genom att säga att de ska tänka på något som kan vara problematiskt eller önskvärt i badrummet, köket osv. Man kan också avgränsa genom att eleverna ska fundera på en särskild grupp av människor, som t. ex. små barn, gamla, långa, kortväxta eller personer med något fysiskt handikapp. På så sätt kan identifieringen av problemet gå lite fortare.

Introduktion till kapitlet

Detta kapitel bygger vidare på teknikutvecklingsarbetets faser som eleverna har mött under tidigare årskurser. Följande delar ingår i det centrala innehållet när det gäller

Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar för åk 6:

◆ Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning.

◆ Egna konstruktioner med tillämpningar av hållfasta och stabila strukturer, mekanismer och elektriska kopplingar, i form av fysiska och digitala modeller.

◆ Att styra egna konstruktioner eller andra föremål med programmering.

◆ Dokumentation i form av skisser med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt fysiska och digitala modeller.

Starta arbetet med detta kapitel genom att låta eleverna göra Praktisk uppgift 6 där de ska använda teknikutvecklingsarbetets faser för att få en uppfattning om hur vana de är att arbeta med att utveckla tekniska lösningar med hjälp av teknikutvecklingsarbetets faser.

Förslag på planering av kapitlet

Så här kan man arbeta med kapitlet under 7 lektioner om 60 min.

◆ Inled med att låta eleverna genomföra Praktisk uppgift 6, s. 49, två och två eller enskilt. Om man låter eleverna genomföra uppgiften två och två, tränas elevernas förmåga att beskriva hur de tänker sig att lösningen ska se ut. Ett alternativ till denna uppgift är att istället låta eleverna konstruera en förpackning på 1 liter i valfritt material. Avsluta lektionen med att eleverna ställer ut sina modeller av förpackningarna

◆ Utvecklingsprocessen – från idé till färdig produkt, s. 22–31. Koppla tillbaka till elevernas genomförda arbete från föregående lektion. Gör i ordning en låda med olika uppfinningar/ bilder på olika uppfinningar. Exempel på uppfinningar som kan finnas i lådan är olika hushållsföremål som till exempel påsförslutare, disktrasehållare m.m. Låt sedan eleverna i grupp diskutera och gissa vad de föremål som finns i lådan kan/ska användas till. Ofta har eleverna andra förslag på användningsområden än det som uppfinnaren tänkt sig – detta kan leda till roliga diskussioner. Ett tips är också att använda Uppfinnarresan från Finn Upp, där eleverna går igenom utvecklingsprocessen från idé till färdig produkt.

◆ Gå igenom plussidorna s. 44–45 och låt sedan eleverna diskutera uppgiften Hur har designen förändrats? på Uppslaget s. 47. Eleverna får sedan arbeta med Praktisk uppgift 8, s. 49. Ge eleverna Praktisk uppgift 4, s. 48, i hemuppgift till det sista lektionstillfället.

◆ Eleverna fortsätter arbeta med Praktisk uppgift 8. Lektionen avslutas med att alla modellerna ställs ut.

◆ Teknisk dokumentation, s. 32–36. Starta med att låta eleverna sitta med ryggarna mot varandra två och två och ge dem ett antal legobitar som de bygger ihop utan att visa varandra. Alternativt ger du dem ett föremål som t.ex. en sax, en kam, en påsnit, ett gem eller

© Sanoma Utbildning AB, Maria Svensson, Maria Högfeldt Rudervall, Bengt Nylén, Bo Nylén, Bengt Olsson, Git Börjesson, Monica Chocron och Inga-Lill Sjöström

en skruvögla. I varje par ska en elev i taget beskriva sitt föremål, eller sin legokonstruktion, för sin kompis utan att visa det. Den som lyssnar ska göra en skiss med hjälp av beskrivningen. En variant på denna uppgift är att lägga fram ett antal föremål på ett bord dit en person i paret går. Den som står vid föremålen väljer ett föremål som hen skissar av. Med hjälp av skissen ska den andra sedan identifiera vilket föremål som hen har valt. Gå igenom hur man skriver en teknisk rapport på s.40 och tala om att de ska redovisa sin hemuppgift (Praktisk uppgift 48) som en teknisk rapport vid sista tillfället. Gå igenom Teknisk dokumentation s.32–36 (fram till husritningar). Låt eleverna göra Praktisk uppgift 3, s.48. Testa gärna om eleverna har förstått begreppen genom att låta dem tala om vad linjerna kallas som siffrorna 1–4 pekar på i figur A, och vilken typ av ritning B är.

Svar: A

1. Måttlinje

2. Centrumlinje

3. Konturlinje

4. Skymd konturlinje

Svar: B

Figur B är en teknisk ritning i tre vyer.

◆ Gå igenom Teknisk dokumentation, s. 36–41, och låt eleverna arbeta med Praktisk uppgift

1 eller 2, s. 48. Vi detta tillfälle är det lämpligt att även låta eleverna använda 3D-program på datorn.

◆ Eleverna fortsätter att arbeta med Praktisk uppgift 1 eller 2. Eleverna lämnar in sina tekniska rapporter på Praktisk uppgift 4.

© Sanoma Utbildning AB, Maria Svensson, Maria Högfeldt Rudervall, Bengt Nylén, Bo Nylén, Bengt Olsson, Git Börjesson, Monica Chocron och Inga-Lill Sjöström

Planering i tabellform

Sidor i boken Startuppgift Viktiga begrepp

Praktiska uppgifter

Uppslagsuppgifter

Extrauppgift Reflektionsoch slutuppgift Hemuppgift

Praktisk uppgift 6, s. 49

22–31 Är design viktigt eller oviktigt för dig?

Ge exempel på föremål där design är viktigt för dig och ge exempel där det är oviktigt.

Praktisk uppgift 6, s. 49

Tillverka en 1 literförpackning.

Ställ ut alla förpackningar och diskutera dem.

44–45 Visa ett föremål, t.ex. en osthyvel och fråga eleverna om de tror att den är designad. Diskutera varför de tror det.

Produktutveckling Design

Ergonomi

Användarvänlighet

Skiss – ritning

Modell - Prototyp

Patent - mönsterskydd

Avveckling

Livscykelanalys

Konstruktion

Teknikutvecklingsprocess

Massproduktion Praktisk uppgift 6, s. 48

Praktisk uppgift 8, s. 49

Vad ska enlitersförpackningen användas till?

Finns det bra och dåliga uppfinningar? Är en dålig uppfinning alltid dålig? (berätta gärna om post-it-lappslim här).

Eller repetera de olika begreppen.

Att kunna lektionens olika begrepp.

49 Arbeta klart med Praktisk uppgift 8.

32–36 (t.o.m. husritning) s. 40

Tänk dig att du ska skriva en teknisk rapport om arbetet med er förpackning. Vad tror du ska finnas med? Alternativt se nedan.

36–41 Vad är skala? När och varför använder man en skala?

Teknisk rapport Vy

Måttsättning Snitt

Detalj

Konturlinje

Skymd konturlinje

Måttlinje

Centrumlinje

Skala Planritning (Fasadritning) (Sektionsritning)

CAD – CAM 3D-skrivare

Praktisk uppgift 8, s. 49

Praktisk uppgift 3, s. 48

Beskriva och analysera s. 46

Hur går arbetet med uppgift 8 behöver ni något till nästa gång?

Praktisk uppgift 4, s. 48

Utställning av alla modeller.

Gör ett test med hjälp av bilder där eleverna ska gissa på vad bilden visar? Se nästa sida.

Påminn om hemuppgiften. (Praktisk uppgift 4)

Praktisk uppgift 1 och 2, s. 48

Hur går arbetet med uppgift 1 och 2 behöver ni något till nästa gång?

Fortsätt med uppgift 1 och 2

Praktisk uppgift 1 och 2, s. 48

Gör en utställning/ ett bildspel på allas lösningar.

Lämna in hemuppgiften.

© Sanoma Utbildning AB, Maria Svensson, Maria Högfeldt Rudervall, Bengt Nylén, Bo Nylén, Bengt Olsson, Git Börjesson, Monica Chocron och Inga-Lill Sjöström

Exempel på uppfinningar att lägga i ”uppfinningslådan”.

A

Handdukshängare/disktrasehängare som man trycker in handduken/disktrasan i så att den hänger fast.

B – Hjälp att öppna en läsk/ölburk (fungerar som en hävarm).

C – Vätskesil, läggs i botten av en skål som t. ex. jordgubbar ska ligga i, då kommer ev. saft hamna under silen och bären hålla sig torra.

D – Sidmärkare, sätts fast på den sida man befinner sig på när man läser en bok eller dylikt.

E – Dörrmärkare för blinda, sätts på dörrhandtaget för att en blind ska kunna känna efter om det är dam-, herr- eller handikapptoaletten.

F – Mjölkpaketsstängare, klämmer åt och stänger mjölktetror.

© Sanoma Utbildning AB, Maria Svensson, Maria Högfeldt Rudervall, Bengt Nylén, Bo Nylén, Bengt Olsson, Git Börjesson, Monica Chocron och Inga-Lill Sjöström

KOMMENTARER TILL AVSNITT EN I KAPITLET

Utvecklingsprocessen – från idé till produkt s. 22

Syftet är att eleverna ska förstå teknikutvecklingsprocessen, hur tekniska lösningar är anpassade till människan och hjälper oss i vardagen samt kunna ge exempel på vad som styr designen av tekniska lösningar.

Tidsåtgång för avsnittet ca 120 min

Introduktionsuppgift

Dela ut ett antal vardagsföremål, t.ex. osthyvel, diskborste, visp, tekula, ögonfransböjare m.m. Låt eleverna fundera på vad man har tänkt på som viktiga kriterier när man designar dessa föremål. Låt gärna eleverna skriva upp hur de tror att en kravlista kan ha sett ut från ett företag som skulle utveckla föremålet.

Eleverna kan sedan i grupper om 3–5, få en utmaning att lösa. De ska göra en modell av ett kommande nyttoföremål. Kraven på föremålet får de genom att dra fyra lappar ur fyra olika burkar. Du har innan lektionen skrivit ett antal lappar och lagt i fyra olika burkar:

Burk 1 – Funktion, t.ex. snurra, skära, klippa …

Burk 2 – Utseende, t.ex. färg, form, material …

Burk 3 – Användarvänlighet. Här beskrivs vem som ska använda föremålet, t.ex. äldre personer, bebisar, personer som har synnedsättning …

Burk 4 – Moderiktighet. Här beskrivs med adjektiv vilken känsla föremålet ska ge, t.ex. kall, hård, mjuk, skrovlig …

När eleverna har dragit varsin lapp ska de med hjälp av sina lappar göra en modell av ett påhittat föremål. De kan antingen bygga en enkel modell eller göra en skiss.

Svar till – Kan du? s. 31

KAN DU?

1. Vad behöver en designer tänka på när man utvecklar en teknisk lösning?

2. Vilka faktorer kan påverka oss när vi väljer en produkt?

3. Vilka av dessa faktorer kan en designer påverka?

4. Vad betyder ergonomisk design?

5. Varför gör man en

a) modell

b) prototyp

6. Beskriv de olika stegen när en designer arbetar med produktutveckling.

7. Vad är livscykelanalys och vilka olika led finns i en produkts livscykel?

8. Varför brukar man söka patent på en ny produkt?

© Sanoma Utbildning AB, Maria Svensson, Maria Högfeldt Rudervall, Bengt Nylén, Bo Nylén, Bengt Olsson, Git Börjesson, Monica Chocron och Inga-Lill Sjöström

1. Svar: Att anpassa tekniken till människan, bland annat utseende, användarvänlighet, ergonomi, hållbarhet, ekonomi, och miljöpåverkan.

2. Svar: Att produkten är intressant, lockande och har bra funktion. Här kan kvalitet, färg och form inverka. Även priset och miljöpåverkan är viktigt. Vi påverkas också av vad andra anser om produkten och ibland även av reklam.

3. Svar: Designern kan påverka produktens utseende, hållbarhet och funktion.

4. Svar: Hur man anpassar en produkt till människan så att den inte skadar människor när den används.

5. Svar:

a) För att kunna se hur den tekniska lösningen ser ut från alla håll och att proportioner blir rätt.

b) Det första tillverkade exemplaret som man utför tester på. Då ser man om det finns några fel på produkten eller produktionen som måste lösas innan massproduktionen kör igång.

6. Svar:

◆ Identifiera behov – beskriva behovet.

◆ Undersökning – analysera olika funktioner, materialval och påverkan på omgivningen och människan.

◆ Förslag på lösningar – texter och skisser.

◆ Konstruktion – arbeta vidare och presentera utvalda förslag med ritningar och modeller.

◆ Utprovning – testa och justera lösningen och ge förslag på förbättringar.

7. Svar: Man följer produktens miljöpåverkan under hela livscykeln, alltså från råvara till avveckling.

8. Svar: Patentet ser till så att uppfinnaren får ensamrätt på uppfinningen i 20 år. På så sätt hinner uppfinnaren tjäna pengar på uppfinningen och få ersättning för det arbete och de pengar som satsats i utvecklingsarbetet.

Svar till – Para ihop teknikutvecklingsarbetets olika faser s. 31

Svar:

© Sanoma Utbildning AB, Maria Svensson, Maria Högfeldt Rudervall, Bengt Nylén, Bo Nylén, Bengt Olsson, Git Börjesson, Monica Chocron och Inga-Lill Sjöström

1. Identifiera behov

2. Undersökning

3. Förslag till lösningar

4. Konstruktion

5. Utprovning

IHOP TEKNIKUTVECKLINGSARBETETS OLIKA FASER

Teknisk dokumentation s. 32

Syftet är att eleverna lära sig att framställa manuella och digitala skisser och ritningar med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser. De ska också lära sig att skriva enkla tekniska rapporter som beskriver teknikutvecklingsarbetet.

Q

Tidsåtgång för avsnittet 120–180 min

Introduktionsuppgift

Börja med att låta eleverna skissa något som de vet hur det ser ut, men kanske inte har framför sig som t.ex. en cykel. Alla vet hur cyklar ser ut men det kan ändå vara svårt att få de olika delarna i cykeln att sitta ihop på rätt sätt. När de har försökt kan man sedan ta fram en bild på en cykel och göra dem uppmärksamma på att ramen består av trianglar. Det är alltså viktigt att tänka på delar och helhet, att se detaljer så väl som stora karaktäristiska drag när man gör skisser och ritningar.

Svar till – Kan du? s. 41

KAN DU?

1. Varför behövs det bestämda regler för hur ritningar ska se ut?

2. Vad innebär det att man ritar i vyer?

3. Vad menas med

a) CAD

b) CAM

c) modell

4. Vad är en

a) planritning

b) fasadritning

c) sektionsritning

5. Varför finns det bestämda regler för hur man ska skriva en teknisk rapport?

6. Varför tror du att man anger källor?

1. Svar: För att ritningen ska tolkas rätt och för att alla ska göra lika.

2. Svar: Att man ritar föremålet från flera håll.

3. Svar: a) CAD = Computer Aided Design, alltså design som man gör i datorn.

b) CAM = Computer Aided Manufacturing, alltså att tillverkningen är datorstödd. Datorn tar fram den information som behövs för att styra tillverkningen.

c) En modell är en avbildning av det verkliga föremålet, antingen i verklig storlek, i förminskning eller i förstoring.

4. Svar: a) Planritningen visar huset uppifrån utan tak, så att man kan se rum, dörrar fönster med mera.

b) Fasadritningar visar hur huset ser ut utifrån från alla håll.

c) Sektionsritning visar en genomskärning av huset, alltså ett snitt av byggnaden från sidan, så att man kan se hur husets viktigaste delar är konstruerade.

5. Svar: Reglerna är till för att teknikarbetet ska presenteras på ett tydligt sätt som är lätt att förstå. Man kan då undvika missförstånd.

6. Svar: För att man ska kunna kontrollera varifrån man fått fakta och om den går att lita på.

© Sanoma Utbildning AB, Maria Svensson, Maria Högfeldt Rudervall, Bengt Nylén, Bo Nylén, Bengt Olsson, Git Börjesson, Monica Chocron och Inga-Lill Sjöström

Uppslaget s. 46–47

Svar och kommentarer till uppgifterna på Uppslaget.

Svar till – Kommer du ihåg?

KOMMER DU IHÅG?

1. Vad menas med design?

2. Vad är designerns främsta uppgift?

3. Vad menas med industridesign?

4. Våra liv har underlättats med designens hjälp. Ge två exempel.

5. Ge exempel på vad ergonomisk design kan innebära.

6. Vad menas med en prototyp?

7. Varför tror du att reklam och marknadsföring blivit så viktigt för många tillverkare i dag?

8. Varför är det viktigt med patent?

9. Beskriv de olika faserna som kan användas när man utvecklar en ny produkt.

10. Vilka egenskaper är viktiga för en designer?

11. Ge exempel på några saker man ska tänka på när man gör en ritning.

12. Ge exempel på några saker man ska tänka på när man gör en teknisk rapport.

13. Varför är det viktigt att ritningar och tekniska rapporter är tydliga och följer vissa regler?

1. Design är detsamma som formgivning, alltså att anpassa produkten efter de krav som ställs på den från användare och marknaden.

2. Designerns främsta uppgift är att anpassa tekniken till människan.

3. När man designar produkter som ska masstillverkas i fabriker.

4. Designer ser till exempel till så att tekniska produkter är lätta att använda och att de är ergonomiskt utformade. Det kan handla om exempelvis mobiltelefoner, joggingskor och stolar.

5. Att anpassa tekniska lösningar så att de inte ger arbetsskador, att de underlättar arbetet eller att de är användbara för personer med funktionsnedsättning.

6. En prototyp är det första tillverkade exemplaret. På den kan man sedan utföra många tester innan man fortsätter tillverkningen i full skala. Man kan även se så att produktionen fungerar som den ska.

7. För att konsumenter ska få kunskap om den nya produkten och för att öka intresset för den. Många hoppas nog på att kunna påverka oss konsumenter så att vi vill köpa en vara.

8. För att ingen annan ska kopiera uppfinningen och kanske börja tillverka och sälja den till ett lägre pris.

© Sanoma Utbildning AB, Maria Svensson, Maria Högfeldt Rudervall, Bengt Nylén, Bo Nylén, Bengt Olsson, Git Börjesson, Monica Chocron och Inga-Lill Sjöström

9. Faser när man utvecklar en ny produkt:

◆ Att identifiera behov – beskriv behovet.

◆ Undersökning – analysera olika funktioner, materialval och påverkan på omgivningen och människan.

◆ Förslag på lösningar – texter och skisser.

◆ Konstruktion – arbeta vidare och presentera utvalda förslag med ritningar och modeller.

◆ Utprovning – testa och justera lösningen och ge förslag på förbättringar.

10. Designern måste förstå hur tekniken fungerar, vara kreativ, tycka om att arbeta med färg och form samt veta hur olika funktioner skall utformas för att vara lätta att använda.

11. Att ritningen ska vara en avbildning av produkten med tydliga mått utsatta. Att följa de regler som finns för ritningar, alltså hur olika linjer ritas, hur man måttsätter och så vidare.

12. Att ha med följande delar:

◆ En inledande del med framsida, sammanfattning och innehållsförteckning.

◆ En rapportdel med inledning, genomförande, resultat och slutsats.

◆ En avslutande del med källor.

13. För att man lätt ska kunna förstå oavsett vem som gjort ritningen eller skrivit rapporten.

Kommentarer till – Beskriv och analysera

BESKRIV OCH ANALYSERA

1. Mycket görs för att vi ska köpa och konsumera mera. Vad finns det för fördelar och nackdelar med detta? Beskriv och förklara.

2. Fundera på vad som skulle få dig att välja annorlunda om du köper en produkt på sommaren eller vintern. Undvik kläder och andra säsongsberoende produkter. Utgå hellre från en soffa eller liknande.

1. Fördelar – om vi konsumerar mer innebär det att tillverkarna tjänar mer pengar vilket i sin tur kan leda till att de ökar sin tillverkning, vilket kan ge fler jobb. Nackdelar – om vi konsumerar mer innebär det att vi använder mer och mer av jordens resurser för att kunna tillverka varor som vi konsumerar.

2. En faktor som kan påverka våra val är att det på sommaren är ljust och varmt och på vintern mörkt och kallt. Om man ska köpa en soffa och gör det på sommaren kanske man inte tänker på hur denna soffa kommer att se ut när det är mörkare och vi använder lampor i stället för dagsljus.

© Sanoma Utbildning AB, Maria Svensson, Maria Högfeldt Rudervall, Bengt Nylén, Bo Nylén, Bengt Olsson, Git Börjesson, Monica Chocron och Inga-Lill Sjöström

Kommentarer till – Fundera och värdera

FUNDERA OCH VÄRDERA

1. Vad kan inte designas?

2. När är en produkt värd ett högre pris?

3. Många tekniska produkter blir mindre och mindre – hur är det möjligt?

4. Mobiltelefonernas skärmar har blivit större. Vilka kan anledningarna vara?

1. Alla tekniska lösningar kan designas. När man utvecklar dem tar man hänsyn till många olika saker såsom funktion, utseende, ergonomi m.m. Levande organismer kan inte designas, åtminstone inte så enkelt.

2. Till exempel när produkten är tillverkad av ett sällsynt material, när produkten tar lång tid att tillverka, när produkten har transporterats långt (stämmer inte alltid), när produkten består av många detaljer och när produkten kräver mycket kunskap kanske från olika människor.

3. De maskiner som tillverkar produkterna är i dag ofta robotar och inte människor. Robotar kan med stor exakthet göra små detaljer som människor inte klarar av. I dag har vi elektronikföremål som kan göras väldigt små som till exempel integrerade kretsar. Det finns i dag också andra verktyg och hjälpmedel som vi använder vid tillverkning, t.ex. laser- och nanoteknik som har en större noggrannhet och kan användas till mycket små detaljer.

4. En anledning kan vara att vi vill kunna göra mer saker med våra mobiler, t. ex. se på film, ta fotografier och spela spel. Då är det bra med en större skärm. En annan anledning är att vi i dag kan tillverka skärmar med bättre upplösning.

© Sanoma Utbildning AB, Maria Svensson, Maria Högfeldt Rudervall, Bengt Nylén, Bo Nylén, Bengt Olsson, Git Börjesson, Monica Chocron och Inga-Lill Sjöström

FÖRKLARA BEGREPPEN

■ Industridesign

■ Modell

■ Patent

■ Massproduktion

■ Ergonomisk design

■ Måtten A–F saknas på ritningen här bredvid. Vilka är måtten?

◆ Industridesign – Formgivning av industriellt massproducerade föremål där ekonomi, estetik och ergonomi är viktiga faktorer att ta hänsyn till.

◆ Modell – En tredimensionell beskrivning av t.ex. ett föremål.

◆ Ergonomisk design – Innebär att man ställer krav på att designen ska underlätta arbete, förebygga arbetsskador och göra det enklare för personer med funktionsnedsättningar att använda produkten.

◆ Patent – En detaljerad beskrivning av en ny uppfinningen som man har ensamrätt till i 20 år. Ingen annan får utnyttja uppfinningen utan tillstånd från uppfinnaren.

◆ Massproduktion – När en produkt börjar tillverkas i industrin i stora kvantiteter/i stor skala.

◆ Svar: A=30, B=10, C=35, D=30, E=25, F=70

•

© Sanoma Utbildning AB, Maria Svensson, Maria Högfeldt Rudervall, Bengt Nylén, Bo Nylén, Bengt Olsson, Git Börjesson, Monica Chocron och Inga-Lill Sjöström

Kommentar till – Vad tror du?

VAD TROR DU?

Hur ser man att en produkt är designad?

Om den är dyr är den designad.

Om funktionen och utseendet är genomtänkt är den designad.

Om den är tillverkad av dyra material är den designad.

Om den är snygg

Hur ser man om en produkt är designad?

Design kan betyda både formgivning och konst. När det handlar om teknikprocessen är det frågan om formgivning men det kan vara på sin plats att göra eleverna uppmärksamma på att ordet används i båda sammanhangen.

◆ Om den är dyr är den designad – fel, en designad produkt behöver inte vara dyr.

◆ Om den är tillverkad av dyra material är den designad – fel, en designad produkt kan vara tillverkad av billiga material.

◆ Om den är snygg är den designad – fel, även en produkt som inte är designad kan vara snygg.

◆ Om funktionen och utseendet är genomtänkt är den designad - rätt Uppmana gärna eleverna att motivera det alternativ som de väljer med så många argument som möjligt. Förutom de fyra alternativ som finns, kan du be eleverna hitta på ett eller flera egna alternativ. En alternativ version av Vad tror du? med tomma pratbubblor finns på nästa sida.

© Sanoma Utbildning AB, Maria Svensson, Maria Högfeldt Rudervall, Bengt Nylén, Bo Nylén, Bengt Olsson, Git Börjesson, Monica Chocron och Inga-Lill Sjöström

är den designad.

© Sanoma Utbildning AB, Maria Svensson, Maria Högfeldt Rudervall, Bengt Nylén, Bo Nylén, Bengt Olsson, Git Börjesson, Monica Chocron och Inga-Lill Sjöström

Svar till – Hur har designen förändrats?

HUR HAR DESIGNEN FÖRÄNDRATS?

När tror du att de olika telefonmodellerna användes? Motivera.

A – Kobratelefon, 1960-talet

B – Smartphone, 2010-talet

C – Bakelittelefon, 1940-talet

D – Telefon med fingerskiva, Dialog, 1960-talet

E – Svensk telefon, 1890-talet

F – Mobiltelefon, 2000-talet

G – Trådlöstelefon, 2000-talet

kapitel 2 • 15

© Sanoma Utbildning AB, Maria Svensson, Maria Högfeldt Rudervall, Bengt Nylén, Bo Nylén, Bengt Olsson, Git Börjesson, Monica Chocron och Inga-Lill Sjöström

A

B

Praktiska uppgifter s. 48–49

Kommentarer till Praktiska uppgifter 1–8.

Kommentar till – Praktisk uppgift 1

1. Gör en planritning

Rita en planritning i skala 1:50 av en lägenhet med två rum och kök. Lägenheten får max vara 70 kvadratmeter.

Tidsåtgång ca 60 min

Om man har möjlighet kan man låta eleverna gå in och titta på någon sida som säljer lägenheter. På dessa sidor finns ofta ritningar även om det inte alltid är en planritning. Detta kanske kan inspirera dem inför deras egna förslag.

Det är bra om eleverna får använda rutigt papper när de gör sina ritningar, gärna millimeterpapper om det finns. De måste använda linjal. Det kan vara bra att repetera skala innan de sätter igång.

Kommentar till – Praktisk uppgift 2

2. Gör en fasadritning av en bod

Rita en fasadritning som visar alla fyra sidorna på en bod. Boden får inte vara större än 15 kvadratmeter. Högsta höjd från mark till taknock får inte vara mer än 3 meter. Tänk på att boden ska ha en dörr och minst ett fönster.

Tidsåtgång ca 40 min

Eleverna ska i denna uppgift rita bodens fyra sidor, gärna på rutigt papper. De ska även beskriva med ord vilken grund som boden ska stå på. De behöver också göra en uträkning som visar att boden inte är större än 15 kvadratmeter.

© Sanoma Utbildning AB, Maria Svensson, Maria Högfeldt Rudervall, Bengt Nylén, Bo Nylén, Bengt Olsson, Git Börjesson, Monica Chocron och Inga-Lill Sjöström

3.

Gör en teknisk ritning i tre

vyer

Välj ett enkelt föremål, exempelvis en tändsticksask eller en mobiltelefon. Rita föremålet i tre vyer. Måttsätt på rätt sätt.

QTidsåtgång 20–30 min

Visa gärna på tavlan hur man ritar ett föremål i tre vyer innan eleverna själva startar. Använd till exempel locket till en kopieringspapperslåda. Det finns bra beskrivningar på YouTube om man söker på ”ask i tre vyer”. När eleverna har ritat en ask kan man utmana dem att rita något annat t.ex. att sätta samman ett antal legobitar som de sedan ritar i minst tre vyer.

a) Välj en produkt och jämför hur den såg ut under 1940-talet, 1970-talet och hur den ser ut i dag. Tänk på saker som material, form, färg och vilka tillverkningssätt som gjort utvecklingen möjlig.

b) Vilka material har betytt mest för utveckling och formgivning av följande produkter under 1900-talet?

■ Hushållsvågar

■ Förvaringsaskar för mat

■ Mobiltelefoner

c) Vilka förbättringar har nya material inneburit? Vilken av produkterna har ändrat utseende minst och vilken har ändrat utseende mest?

d) Gör en informativ plansch om en känd designer. Det kan vara exempelvis en formgivare, modeskapare, bildesigner, glaskonstnär eller arkitekt.

Sanoma Utbildning AB, Maria Svensson, Maria Högfeldt Rudervall, Bengt Nylén, Bo Nylén, Bengt Olsson, Git Börjesson, Monica Chocron och Inga-Lill Sjöström

4. Design genom tiderna

Tidsåtgång 60–180 min

Denna uppgift kan ta olika lång tid beroende hur man lägger upp uppgiften. Eleverna kan genomföra uppgiften enskilt eller i grupp, och de kan arbeta med uppgiften på lektionen eller arbeta med den hemma som en läxa. När eleverna gör denna uppgift behöver de kunna söka information på internet.

Kommentar till – Praktisk uppgift 5

5. Fördelar och nackdelar med olika förpackningar

Välj tre olika förpackningar som rymmer lika mycket men som är gjorda av olika material, till exempel glas, kartong eller plast. Gör en tabell där du skriver in hur mycket förpackningarna väger, vilka fördelarna är med förpackningen och vilka nackdelarna är. Tänk ur olika perspektiv: ekologiska, ekonomiska, etiska och sociala.

Tidsåtgång 20–40 min

Förslag på förpackningar som man kan använda är till exempel en glasflaska, en mjölkkartong och en plastflaska. För att underlätta kan man göra en tabell som eleverna får fylla i.

Jämför de tre förpackningarna utifrån följande perspektiv: ekonomiska, ekologiska, etiska och sociala/kulturella.Var finns de största skillnaderna och varför?

Till exempel:

Ekonomiska Ekologiska Etiska Sociala/Kulturella

Glasflaska Relativt dyr att tillverka. Går att återanvända många gånger. Energikrävande att tillverka.

Hög vikt ger transporter som kräver mer energi.

Mjölkkartong Billig att tillverka. Tillverkad av papper. Går att återvinna, nedbrytbar.

Plastflaska Relativt billig att tillverka. Går att återvinna, ej nedbrytbar.

Tillverkas ofta av råolja, en ändlig resurs.

Låg vikt ger transporter som kräver mindre energi.

Bidrar till växthuseffekten vid förbränning.

Tunga att förflytta t.ex. för personal i butik.

Kan gå sönder och då bli en skaderisk.

Har funnits länge och kan bevaras länge.

Lätta att stapla och transportera, förpackningen kan ha text som påverkar läsaren.

Tillverkas av olja , en resurs som är på väg att ta slut Om flaskan inte återvinns kan den leda till nedskräpning och bli till mikroplast i vattendrag.

Informativa texter på mjölkpaketen som kan läsas vid middagsbordet.

Är praktiska men leder till mycket nedskräpning.

© Sanoma Utbildning AB, Maria Svensson, Maria Högfeldt Rudervall, Bengt Nylén, Bo Nylén, Bengt Olsson, Git Börjesson, Monica Chocron och Inga-Lill Sjöström

Kommentar till – Praktisk uppgift 6

6. Tillverka en förpackning

Mät en aluminiumburk. Räkna ut hur stor yta materialet som den är tillverkad av har. Ge ett förslag på en ny förpackning som är gjord av lika mycket material.

a) Vilka är fördelarna och nackdelarna med din form jämfört med burken?

b) Ta reda på vad som händer med återvunna aluminiumburkar.

Q

Tidsåtgång 20–30 min

Till denna uppgift behövs linjal, aluminiumburk och papper.

När eleverna har beräknat burkens yta ska de försöka göra en annan modell med lika stor materialåtgång. Då kan det vara bra att de praktiskt får använda sig av papper för att visualisera modellen. Eleverna kan även använda sig av ett CAD-program där de ritar en tredimensionell bild av sin nya form.

Kommentar till – Praktisk uppgift 7

7. Den perfekta förpackningen

a) Gör en lista över de egenskaper som du tycker att en bra förpackning ska ha.

b) Gör en modell av en förpackning som har dessa egenskaper.

c) Vilka material ska en förpackning vara gjord av om den ska

■ tåla stötar

■ tåla kyla

■ ha ett säljande utseende

■ klara fukt och värme

d) Välj ett av materialen och beskriv dess kretslopp.

e) Tänk dig att du är en designer. Vad är det viktigaste för dig när du väljer material och form till en ny förpackning?

Tidsåtgång 30–60 min

Denna uppgift passar bra att göra två och två eller i grupp.

a) När eleverna ska lista egenskaper som en bra förpackning ska ha, kan man hjälpa eleverna genom att dela ut några olika förpackningar, t.ex. aluminiumburk, mjölkpaket, chokladask, mjölpåse, och låta eleverna lista de egenskaper som dessa förpackningar har.

b) Be eleverna göra en modell i papper eller i datorn med hjälp av ett CAD-program.

c) När eleverna ska ge förslag på material till förpackningar kan det vara lämpligt att först diskutera olika materials egenskaper och läsa igenom s. 162–169.

© Sanoma Utbildning AB, Maria Svensson, Maria Högfeldt Rudervall, Bengt Nylén, Bo Nylén, Bengt Olsson, Git Börjesson, Monica Chocron och Inga-Lill Sjöström

8. Arbeta som designer

Tänk dig att skolan ska beställa nya stolar. De ska användas av elever under många år.

Här måste du tänka på att stolen ska vara praktisk, bekväm och sittriktig. En designer måste ta hänsyn till många önskemål innan ett förslag blir riktigt bra.

Du behöver: Kartonger eller wellpapp, kniv, tejp och något att mäta med.

a) Gör en modell av en stol såsom du skulle vilja ha den om du fick bestämma. Modellen ska tåla minst 1 kg och vara gjord i kartong eller wellpapp.

Tidsåtgång 30–60 min

b) Hitta på ett namn till stolen och skriv en text som beskriver den.

c) Hur skulle du marknadsföra din stol?

Har man möjlighet att låta eleverna träffa en designer kan det vara en inspirerande inledning på denna uppgift. Det finns också bra information om hur designers arbetar på Stiftelsen Svensk Industridesigns hemsida. Om det finns ett designmuseum i närheten, kan man studera stolar där.

Extrauppgift

Från slarvigt slängande till prydligt hängande

Med denna uppgift får du fundera på förbättringar i din egen vardagsmiljö och arbeta med teknikutvecklingsarbetets olika faser.

1. Tänk igenom hur en bra och rolig klädhängare skulle kunna se ut. Fundera på funktion, material, utseende och användarvänlighet. Gör minst två skisser av några möjliga klädhängare.

2. När du har gjort två förslag går ni samman två och två eller tre och tre och beskriver era skisser av klädhängare för varandra.

3. Kom sedan överens om två klädhängare som ni tror skulle vara intressanta att börja tillverka. Ni kan antingen använda två av de skisser som ni tagit fram eller tillsammans förbättra/förändra dessa och göra två nya skisser.

4. Gör modeller av de två klädhängare som ni kommit överens om att tillverka, antingen som en 3D-modell i dator eller som en fysisk modell. Till den fysiska modellen kan ni använda t.ex. papper, ståltråd, träribbor, blomsterpinnar, kartong och tyg.

© Sanoma Utbildning AB, Maria Svensson, Maria Högfeldt Rudervall, Bengt Nylén, Bo Nylén, Bengt Olsson, Git Börjesson, Monica Chocron och Inga-Lill Sjöström

Komplettera vyer

Fyll i det som saknas på de sex olika vyerna för sex olika föremål. Syftet är att de ska vara kompletta vyer, du behöver inte måttsätta.

© Sanoma Utbildning AB, Maria Svensson, Maria Högfeldt Rudervall, Bengt Nylén, Bo Nylén, Bengt Olsson, Git Börjesson, Monica Chocron och Inga-Lill Sjöström

Komplettera vyer – facit

© Sanoma Utbildning AB, Maria Svensson, Maria Högfeldt Rudervall, Bengt Nylén, Bo Nylén, Bengt Olsson, Git Börjesson, Monica Chocron och Inga-Lill Sjöström

Förslag på provuppgifter

Kapitlet ska ge eleverna förutsättningar att utveckla

◆ Förmåga att reflektera över olika val av tekniska lösningar, deras konsekvenser för individen, samhället och miljön samt hur tekniken har förändrats över tid,

◆ kunskaper om tekniska lösningar och hur ingående delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion, och

◆ förmåga att genomföra teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten.

Eleven undersöker olika tekniska lösningar och förklarar på ett enkelt sätt hur ingående delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion.

Eleven undersöker olika tekniska lösningar och förklarar på ett utvecklat sätt hur ingående delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion.

Eleven undersöker olika tekniska lösningar och förklarar på ett välutvecklat sätt hur ingående delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion och visar då på andra liknande lösningar.

Eleven genomför teknikutvecklingsoch konstruktionsarbeten på ett delvis genomarbetat sätt. I arbetet prövar eleven idéer till lösningar och bidrar till att formulera och välja handlingsalternativ.

Eleven genomför teknikutvecklingsoch konstruktionsarbeten på ett genomarbetat sätt. I arbetet prövar och omprövar eleven idéer till lösningar samt formulerar och väljer handlingsalternativ som med någon bearbetning leder framåt.

Uppgifter med bedömningsstöd

Eleven genomför teknikutvecklingsoch konstruktionsarbeten på ett väl genomarbetat sätt. I arbetet prövar och omprövar eleven systematiskt idéer till lösningar samt formulerar och väljer handlingsalternativ som leder framåt.

1. Du har fått i uppdrag av ett företag att ta fram ett designförslag på ett salt- och pepparkar, eller en vinäger- och olivoljebehållare. De ska var spektakulära samtidigt som de fyller sin funktion. Det är en restaurang som kommer att köpa salt- och pepparkaren eller vinägeroch olivoljebehållaren om ditt företag lyckas ta fram ett bra förslag. Presentera minst ett förslag med hjälp av en skiss och en beskrivande text. Tänk på funktion, intresseväckande utseende, kostnad, material och att det ska passa på ett bord på en restaurang.

E  C  A

Eleven visar ett förslag på en lösning med hjälp av en skiss. Skissen beskriver på ett enkelt sätt hur ingående delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion.

Eleven visar ett förslag på en lösning med hjälp av skisser. Skisser beskrivs på ett utvecklat sätt hur ingående delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion.

Eleven visar ett förslag på en lösning med hjälp av skisser. Skisserna beskriver på ett välutvecklat sätt hur ingående delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion

© Sanoma Utbildning AB, Maria Svensson, Maria Högfeldt Rudervall, Bengt Nylén, Bo Nylén, Bengt Olsson, Git Börjesson, Monica Chocron och Inga-Lill Sjöström

E  C  A

2. Rita konstruktionen med legoklossarna i tre vyer, och måttsätt din ritning.

Dela ut legoklossar som är ihopsatta på ett speciellt sätt.

E C A

Presenterar en enkel ritning i tre vyer.

Presenterar en utvecklad ritning i tre vyer med måttsättning.

Presenterar en välutvecklad och genomtänkt ritning i tre vyer med korrekt måttsättning.

© Sanoma Utbildning AB, Maria Svensson, Maria Högfeldt Rudervall, Bengt Nylén, Bo Nylén, Bengt Olsson, Git Börjesson, Monica Chocron och Inga-Lill Sjöström