1 balans.
f öre T agsekonom I
fak T a
Inger Cleland
Tob I as Haglund
Innehåll
Block 1
1.
Block 2 Från
2.
2.2
2.3
Block 3
9. Myndigheter och annat stöd
9.1 Starta, driva och växa
9.2 Stödjande organisationer
9.3 Arbetsmiljöverket
9.4 Världsnaturfonden
9.5 Naturvårdsverket
9.6 Ekobrottsmyndigheten
9.7 Kort om kapitlet
10. L agar och bestämmelser
och ledarskap
10.5 Fler juridiska ramar
10.6 Kort om kapitlet
Block 4
Kalkyler och lönsamhets
11. Ekonomiska grund begrepp
Vad skiljer begreppen inkomst och intäkt åt?
Vad skiljer begreppen utgift och kostnad åt?
Vad är lönsamhet?
15. Resultatbudget
15.1 Resultatbudget – intäkter och kostnader 142
15.2 Utfall och avvikelser 145
15.3 Kort om kapitlet 147
16. Likviditetsbudget 148
16.1 L ikviditetsbudget – inbetalningar och utbetalningar 148
16.2 Skillnader mellan budgetar 152
16.3 Kort om kapitlet 153
Block 6
B okföring – affärshändelser och verifikationer
Dubbel bokföring
Bokför – i tidsordning och på konton
19. O m kontering och bokföring
19.1 Från affärshändelse till bokföring
19.2 Bokföring – om rutinen inte följs
19.3 Kontoplan – grunden i bokföringen
Block 7
Marknadsföring 227
23. På marknaden 228
23.1 Vad är marknadsföring? 228
23.2 Marknad 230
23.3 Målgrupp 232
23.4 Konkurrenter 233
23.5 Mål och strategi 234
23.6 Kort om kapitlet 235
Affärsplanen visar vägen 235
24. M arknadsförarens modeller och verktyg 236
24.1 Konkurrensmedel – 5 P 237
24.2 Marknadsmix 245
24.3 SWOT-analys 246
24.4 Kort om kapitlet 249
25. M arknadsförarens metoder 250
25.1 Segmentering 250
25.2 Digitalisering och marknadsföring 254
25.3 Kort om kapitlet 257
26. Arbeta med marknadsföring 258
26.1 Att kommunicera 258
26.2 Marknadsföring i förändring 260
26.3 Hållbar marknadsföring 261
26.4 Marknadsföringslagen 263
26.5 Konkurrenslagen 264
26.6 Fler begränsningar vid marknadsföring 265
26.7 Kort om kapitlet 265
27. S amla information och analysera 266
27.1 Marknadsinformation 266
27.2 Marknadsundersökning 266
27.3 Skrivbordsundersökning 268
27.4 Fältundersökning 269
27.5 Kort om kapitlet 273 Affärsplanen visar vägen 273
Block 8 Ledarskap och organisation
28. Ledarskap
28.1 Ledarskap
28.2 Organisation
28.3 Kort om kapitlet
29. Från vision till organisation
29.1 Mission, vision, mål och strategi
29.2 Olika organisationsmodeller
29.3 Ett företag som omorganiserats
29.4 Organisationsmodeller i förändring
29.5 Kort om kapitlet
30. Demokratiskt ledarskap och jämställdhet 296
30.1 Ledarskapets utveckling
30.2 Demokratiskt ledarskap
30.3 Jämställdhet
30.4 Kort om kapitlet
block 1.
Företag i samhället
Centralt innehåll
Företagens roll och villkor i samhället i fråga om samhällsnytta och samhällsansvar, däribland företagens roll och ansvar i arbetet för hållbar utveckling samt principer för enskilda företags ansvarstagande. Grundläggande begrepp inom området hållbar utveckling.*
Kapitel
1. Entreprenörer och företag
2. Företag, samhälle och nytta
3. Företag och samhällsansvar
4. Hållbar utveckling
*Ur Skolverkets ämnesplan Företagsekonomi, Nivå 1.
Kapitlets frågeställningar
Entreprenör – startar och driver företag, ofta med en ny idé eller en innovativ lösning.
• Vad är utmärkande för en entreprenör?
• Är en entreprenör detsamma som en företagare?
• H ur definieras ett företag?
• Vad är konkurrens?
1. Entreprenörer och företag
Du har säkert hört det många gånger – Sverige behöver entreprenörer. Men vad är utmärkande för en entreprenör? Är en entreprenör detsamma som en företagare? Och hur definieras ett företag samt vad är konkurrens?
1.1 Vad är en entreprenör?
En entreprenör beskrivs ofta som en person som är kreativ, har stark vilja och förmåga att ta egna initiativ. Dessutom kan hen förverkliga sina idéer. Om man slår upp ordet entreprenör i en uppslagsbok, beskrivs en entreprenör som någon som utvecklar en ny produkt och/eller startar ett nytt företag utifrån en idé.
En entreprenör är alltså en driftig person som löser problem och har förmåga att genomföra förändringar. Många entreprenörer tror sig också ha en förmåga att göra affärer och startar därför företag. Då kallas de för företagsentreprenörer.
1.1.1 Entreprenörer och idéer
Varje dag använder du varor och tjänster som har skapats och drivits fram av entreprenörer. De har utvecklat många produkter – utifrån en eller flera idéer. Det är allt från bläck- och stiftpennor till läsplattor och mobiltelefoner.
Den allra första telefonen kunde endast användas för samtal. Därefter har det funnits många uppfinnare och entreprenörer som har intresserat sig för telefonen. De har förstått att den skulle kunna användas på flera olika sätt. Deras arbete har lett fram till de smarta telefoner som finns idag och som du, förutom att ringa på, även kan använda när du exempelvis vill kolla runt online, handla eller filma.
1.1.2 Entreprenörer och företagare
Är en företagare samma sak som en entreprenör? Nej, inte alltid. Lee och Lou driver ett företag som heter EkoByrå. De erbjuder tjänster, som exempelvis ekonomisk rådgivning, till andra företag. Lee och Lou är inte entreprenörer. Däremot är de företagare som är viktiga för Sverige, eftersom de bland annat skapar sysselsättning, som i sin tur ger skatteintäkter till staten. De flesta företagare är inte entreprenörer.
1.1.3 Vem blir entreprenör?
När man söker fakta om entreprenörer från förr är det lättast att hitta manliga sådana. Det beror bland annat på att kvinnor i Sverige historiskt sett inte har haft samma möjligheter som män. Det var exempelvis först i mitten på 1800-talet som kvinnorna fick tillstånd att driva företag – förutsatt att de var ogifta. I dag är det fortfarande fler män än kvinnor som driver företag. Däremot ökar kvinnornas företagande i Sverige betydligt snabbare än männens.
Vem som blir entreprenör beror till stor del på personliga egenskaper, miljö och/eller uppväxtförhållanden. Men det kan även vara tillfälligheter som spelar in. En person som har blivit arbetslös, kan till exempel vilja starta och driva ett eget företag för att kunna försörja sig. En annan person kanske väljer att vara sin egen, för att inte behöva vara anställd och inte behöva ingå i en organisation där friheten kan upplevas som begränsad.
Petra Wadström är en svensk uppfinnare, entreprenör och företagare. Hennes mest kända uppfinning är den portabla vatten renaren Solvatten. Den renar vatten –enbart med hjälp av solen.
Vattenrenaren används dagligen av ungefär 500 000 människor i ett 40-tal länder. De var tidigare beroende av skogen, för att få den energi som behövs för att kunna laga mat. De behöver inte längre koka sitt vatten för att få det rent. Detta innebär att miljöpåverkan minskar.
mer om Ericssons första telefon
Makarna Ericsson tog för 150 år sedan fram en egen telefon. Då var telefonen en nymodighet. Sedan dess har den utvecklats till dagens smarta telefon.
Ericsson är idag Sveriges största exportföretag, och ett av världens främsta telekombolag. Men det började i liten skala i en 13 kvadratmeter stor lokal på Drottninggatan i Stockholm. Telefonen var då, år 1876, en nymodighet. Lars Magnus Ericsson hade tillsammans med kompanjonen Carl Johan Andersson öppnat en mekanisk verkstad. Där började de så småningom att laga telefoner och sedan tillverka en egen variant.
Efter många experiment, där både Lars Magnus och Hilda deltog, kunde man år 1881 presentera en mikrotelefon a pparat, en apparat man fick patent på.
Samma år levererade företaget sitt första centralväxelbord för 50 linjer. Marknaden för telefoner växte explosionsartat. År 1885 fanns fler abonnenter i Stockholm än någon annan stad i världen.
Hilda Ericsson var den av makarna som höll ordning i företaget. Medan maken var ute och reste styrde hon verksamheten på hemmaplan. Hon skötte kundkontakterna och förhandlade med underleverantörer. Hon var också Lars Magnus bollplank när det gällde företagets utveckling. Makarna Ericsson var ett radarpar inom svensk industrihistoria. Lars Magnus utvecklade telefonen, Hilda utvecklade företaget.”
KÄLLA: FÖRETAGSKÄLLAN.SE
År 1956 fick en medarbetare på
IKEA en idé. Genom att skruva av benen på ett bord skulle det kunna skickas i ett platt paket.
IKEA gjorde detta till ett fullt utvecklat system. Genom de platta paketen kunde transportoch lagringskostnaderna sänkas, vilket möjliggjorde ett lägre pris till kunden.
1.1.4 Entreprenörens motiv
Vad får en person att ta initiativ till att skapa något nytt – att bli en entreprenör? Det finns flera olika motiv. Några kan vara att hen exempelvis har en vilja och önskan att:
• bli uppmärksammad
• bygga ett kapital
• experimentera och lära sig något nytt
• nå framgång
• pröva en idé
• förverkliga sig själv
1.1.5 Lyckas alla entreprenörer?
De flesta entreprenörer har misslyckats – en eller flera gånger. Ett misslyckande kan ha berott på att idén inte var tillräckligt bra eller att entreprenören saknade viss kompetens. Det kan också ha funnits omständigheter utanför entreprenörens kontroll. Att ta risker är en del av entreprenörskapet. Den som vill satsa på en idé måste också vara medveten om risken att misslyckas. Det är först om man vågar satsa, som man har en chans att lyckas. Och som någon lär ha sagt: ”Av misstagen lär man sig hur man inte ska göra”.
Resurs – olika medel som behövs för att driva företag, som till exempel pengar, arbetskraft, lokaler, råvaror och energi.
1.2 Vad är ett företag?
Dagligen använder och berörs vi av många entreprenörers verksamheter och produkter. Det kan vara i form av varor som mat, böcker och kläder. Men det kan även vara i form av tjänster som exempelvis gymträning, utbildning och sjukvård. Dessa varor och tjänster produceras i ett eller flera företag.
Det finns många sätt att beskriva ett företag på. I en uppslagsbok kan ett företag beskrivas som en organisation som samordnar allt från medarbetare till pengar för att det ska kunna producera varor och tjänster. Här nedan beskrivs ett företag utifrån en enkel modell. Modellen visar att företaget behöver resurser. Dessa samordnas och resulterar i produkter som säljs på en eller flera marknader.
Resurser Företag
1.2.1 Resurser
Produkter
Marknader
Resurser är ett begrepp som används i många olika sammanhang. I dagligt tal används det ofta istället för pengar. I det här sammanhanget avser resurser allt som kommer in i företaget. Resurserna är nödvändiga för att företaget ska kunna fungera. Det kan exempelvis vara naturtillgångar, pengar, människors kunskap och produkter.
mer om Resurser
De resurser som används av företagen för att framställa och tillverka produkter kallas även för produktions faktorer. De fyra produktionsfaktorer man har till sitt förfogande är följande:
• Naturtillgångar kan exempelvis vara råvaror, vatten, mark och energi. Det finns ändliga naturresurser, som olja, som till sist tar slut, och oändliga resurser, som vind- och solenergi.
• Humankapital som innebär människors erfarenhet, kreativitet, kunskap, fysiska och mentala styrka samt tid.
• Realkapital i form av exempelvis inventarier, maskiner och byggnader.
• Kapital i form av pengar.
1.2.2 Produkter
Produkt – en vara, tjänst eller en kombination av vara och tjänst.
Intresset för hållbart mode har gjort att vintage- och secondhandmarknaden växer snabbt.
Det är i företaget som resurserna omvandlas till produkter. När man hör ordet produkt tänker nog de flesta på olika varor för konsumtion som exempelvis bilar, kläder, möbler och datorer. Men en produkt avser även tjänster som exempelvis en resa eller en behandling av läkare. Exempel på en kombination av vara och tjänst är en prenumeration på en papperstidning – du köper en tidning och får den hemskickad.
1.2.3 Marknader
För att företag ska kunna sälja sina produkter måste det förstås finnas köpare. Företag och köpare möts på en marknad, som kan beskrivas som en mötesplats för dessa. Marknader finns i flera olika former. I sin allra enklaste och tydligaste form kan en marknad vara en av alla de torgmarknader vi stöter på – i såväl små som stora städer. Andra exempel är marknader för aktier, bostäder eller kläder.
En marknad behöver inte vara en fysisk plats – idag sker många affärer digitalt, exempelvis via internet. Oavsett om marknaden är fysisk eller digital möts säljare och köpare som kan vara privatpersoner, företag eller stat och kommun där.
Tre exempel på innovationer
Skiftnyckeln
Johan Petter Johansson fick år 1891 patent på sin vidareutveckling av skruvnyckeln. Han gjorde den ställbar och därmed skapade han den skiftnyckel som vi använder än idag.
Ultraljudet
Det var svensken Inge Edler som tillsammans med tysken Hellmuth Hertz utvecklade år 1953 den första versionen av ekokardiografi. Duon anses därför vara ultraljudets upphovsmän.
Bilbältet
Trepunktsbältet uppfanns av Nils Bohlin åt Volvo år 1959. Ett öppet patent togs, vilket innebar att konstruktionen var fri att kopiera, då man i det här fallet hoppades att säkerhetsuppfinningen skulle spridas.
om Innovationer
En forskare bygger upp ny kunskap, exempelvis om jordens klimatförändringar, utifrån vetenskapliga metoder. En uppfinnare är en person som skapar något nytt, men här är det ofta fråga om konkreta saker som till exempel blixtlåset eller den portabla behållaren som renar vatten.
Innovationer, nyskapelser, kan utvecklas och spridas på olika sätt i samhället. Uppfinnaren behöver kanske använda en matematisk formel som utvecklats via forskning. För att en uppfinning ska bli en innovativ och användbar produkt som kan spridas i samhället krävs entreprenörskap. Självklart kan entreprenören själv vara både forskare och uppfinnare.
mer
1.2.4 Konkurrens
På en marknad finns det en rivalitet mellan de olika företagen och deras produkter. Det kallas för konkurrens. Anta att en grönsakshandlare säljer tomater på stadens torg. Bredvid står ytterligare en handlare som säljer tomater, men de är ekologiskt odlade och säljs till ett högre pris. Vilka tomater kommer att säljas? Det beror på vad varje enskild kund väljer – de ekologiskt odlade eller de till ett lägre pris. Eftersom kunderna kan välja fritt, uppstår konkurrens mellan de två grönsakshandlarna.
1.3 Kort om kapitlet
En entreprenör kan beskrivas som en person som utvecklar en produkt eller startar ett nytt företag utifrån en idé. Många entreprenörer tror sig också ha förmågan att göra affärer och startar därför företag. Då kallas de för företagsentreprenörer.
Resurser är allt som ett företag behöver för att bedriva sin verksamhet. Ett företag kan beskrivas som en organisation som samordnar resurserna för att kunna producera varor och tjänster.
Företag säljer sina produkter på en marknad som kan definieras på flera olika sätt, exempelvis som fysisk eller digital. På marknaden finns en rivalitet mellan företagen. Det kallas för konkurrens.
Kapitlets frågeställningar
• H ur har det svenska föret agandet förändrats sedan mitten av 1800 t alet?
• H ur har storleken på samhällets sektorer förändrats sedan 1700 t alet?
• Vad betyder ordet ekonomi?
• På vilket sätt hänger företag och samhälle samman?
• H ur ser företagens villkor ut?
• Vad menas med samhällsnytta?
2. Företag, samhälle och nytta
Det förra avsnittet handlade om vad entreprenörer och företag är. Då användes en modell för att beskriva ett företag. Men ett företag är inte en avgränsad verksamhet, utan en del av samhället. Detta avsnitt inleds med en kort historisk överblick. Därefter beskrivs företagens roll och villkor i dagens samhälle.
2.1 Ekonomiska och politiska förändringar
Så sent som på 1860-talet rådde det svält i Sverige, som då var ett av de fattigaste länderna i Europa. Många svenskar utvandrade till Nordamerika, där de hoppades att de skulle få det bättre. Under de följande hundra åren förvandlades Sverige till ett av de rikaste länderna i världen, vilket brukar kallas ”det svenska undret”. Det finns många orsaker till det. För att hitta ett par förklaringar till denna förändring, får vi gå tillbaka till mitten av 1800-talet. Från år 1840 till 1920-talet fattades ett antal viktiga ekonomiska och politiska beslut, som fick en stor betydelse, och skapade förutsättningar för moderniseringen av Sverige. Då genomfördes flera reformer som fick en central betydelse för entreprenörskap och företagande – och det svenska samhället. Några av dessa finns i exempelrutan på nästa uppslag.
Under samma tid uppfanns flera svenska produkter som blev mycket framgångsrika. Några av dessa var säkerhetständstickan, dynamiten och mjölkseparatorn. Uppfinnarna bakom dessa kallas ibland för industrisnillen eftersom de bidrog till att Sverige industrialiserades. Det var Alfred Nobel som uppfann dynamiten. Han var, förutom en uppfinnare, även en skicklig företagsledare. Han lär ha sagt ”Om jag får 300 idéer på ett år och en av dessa är användbar, då är jag nöjd.”
Diagrammet visar antalet anställda i tre olika sektorer under de senaste 250 åren. Här bortses från den offentliga sektorn.
Tänk dig hur lönsamt det kunde ha varit att föda upp arbetshästar före traktorernas intåg i jordbruket. Vad hände med dessa uppfödare när hästarna byttes ut mot traktorernas hästkrafter? Några uppfödare valde kanske att börja föda upp andra djur. På så sätt kunde de ju även i fortsättningen ha nytta av sina marker och byggnader. Andra kanske valde att lämna landsbygden eller till och med att starta en traktorfabrik.
Kapitel 2. företag, samhälle och nytta
Det fanns flera skäl till att den svenska industrialiseringen fortsatte att utvecklas. Två av dem var alltså politiska reformer och snillrika entreprenörer. Dessutom stod Sverige utanför de båda världskrigen, vilket innebar att vi hade en relativt oskadd industri. Vårt samhälle och industri kunde utvecklas relativt snabbt, och gav Sverige ett försprång jämfört med de länder i Europa som hade varit indragna i krig.
Procent
Tjänstesektorn
Jordbrukssektorn Industrisektorn
Sysselsättningen inom industrin ökade fram till mitten av 1960-talet. Fram till dess minskade jordbrukets betydelse. Däremot växte tjänstesektorn sig allt starkare. Den har sedan dess varit Sveriges största sektor.
Sveriges samhällsutveckling har under 1900-talet och framåt varit tätt sammankopplad med företagens framgångar. Och så är det än i dag. I de kommande delarna av avsnittet beskrivs det ömsesidiga beroendet mellan företag och andra grupper i dagens samhälle.
exempel Lagar som bidragit till ökat företagande ÅR
1842 D et införs en obligatorisk folkskola för både flickor och pojkar.
1858 Ogifta kvinnor blir myndiga, men först efter en ansökan.
Gifta kvinnor är fortsatt omyndiga.
1860 D et införs fri in- och utvandring och fri rörlighet inom Sverige.
1862 Kommunerna kan ta ut skatt.
1863 Ogifta kvinnor som har fyllt 25 år får rätt att bestämma över sig själva.
1864 En ny lag som innebär att alla har rätt att få starta företag införs. Men vissa begränsningar finns kvar. Exempelvis får kvinnor som startar ett företag inte anställa gesäller och lärlingar. De får bara ta hjälp av sina egna hemmavarande barn.
Ny banklagstiftning.
1865 Sverige ansluter sig till ett system för ökad europeisk frihandel.
1866 En ny tvåkammarriksdag införs år 1866 och man börjar bygga det nya industrilandet Sverige. Vid den här tiden är det bara en minoritet av svenskarna som har tillräckligt hög inkomst eller förmögenhet för att få rösta.
1884 Ogifta kvinnor blir myndiga vid 21 års ålder.
1884 D et införs en lag som rör patent och varumärken. På så sätt kan innovationer ges ett bättre skydd.
1895 En ny lag om aktiebolag.
1919 B eslut om lika och allmän rösträtt för kvinnor och män.
1920 G ifta kvinnor blir myndiga.
Införandet av en obligatorisk folkskola ökade bildningsnivån i hela Sverige.
En entreprenör
Amalia Eriksson föddes år 1824 och blev föräldralös som 10-åring. I mitten på 1850-talet gifte hon sig och fick en dotter. En vecka efter barnets födsel dog Amalias man. Många kvinnor var utestängda från att driva många typer av näringsverksamhet men Amalia, som var fattig ansökte om tillstånd för att öppna ett bageri med tillverkning av bland annat polkagrisar – en helt ny produkt.
I sin ansökan lär hon ha skrivit att ”…här i staden såsom försörjningsmedel med egna händer idka Bagerihantering af grövre och finare brödsorter och tillverka s k `Polkagrisar´”. Hon fick sin ansökan beviljad – av sociala skäl.
Dottern Ida, som hjälpte sin mor med tillverkningen, tog vara på polkagrisens möjligheter och utvecklade sin mors kunskaper. Tack vare det kunde polkagrisen och därmed företaget leva vidare även efter Amalias bortgång. Amalia dog år 1923, 99 år gammal.
Vi har alla våra privata ekonomier och väljer att lägga pengar på olika saker. Vissa väljer att spendera sina pengar på resor, medan andra kanske sparar till ett framtida boende.
2.2 Vad är ekonomi ?
Ekonomi är ett ord som idag används i många olika sammanhang. Det har förstås med pengar att göra. Men vad betyder ekonomi? Själva ordet ekonomi kommer ursprungligen från grekiskans oikonomi´a , där oi´kos står för hus och no´mos för en som ordnar. Så begreppet ekonomi definieras därför som hushållning och förvaltning av begränsade resurser. Det finns olika typer av ekonomier:
• Privatekonomi rör hushållens inkomster, utgifter, tillgångar och skulder. Hushållens inkomster baseras främst på lön för arbete, bidrag och pension. Men det kan även vara i form av avkastning från ett eget eller någon annans företag. Vanliga utgifter i ett hushåll avser boende, mat, kläder och resor.
• Företagsekonomi handlar om att köpa, tillverka och sälja varor och tjänster. Det handlar också om hur företag fattar beslut för att få resurserna att räcka till.
• Samhällsekonomi är en ekonomi som sätter in privatpersonernas och företagens ekonomiska beslut i ett större sammanhang. Samhällsekonomin består av mängder med privat- och företagsekonomier.
Hushåll – avser en privatperson, eller flera privatpersoner som lever tillsammans och har en gemensam ekonomi.
Offentlig sektor – avser stat, regioner och kommuner.
Staten ansvarar till exempel för rättsväsendet och tillhandahåller infrastruktur.
Amortering – periodisk avb etalning på en skuld.
Ränta – avkastning på kapital eller, sett från låntagarens synpunkt, priset på kredit.
2.3 Det ekonomiska kretsloppet
För att illustrera den ekonomiska aktiviteten i ett samhälle används ofta en modell över det ekonomiska kretsloppet. Inom ett land lyfter man där fram fyra olika grupper i samhället: hushåll, företag, banker och offentlig sektor.
De hushållsmedlemmar som arbetar i företag, ersätts med lön från företaget. Med lönen kan de köpa varor och tjänster från olika företag.
Av lönerna går en del till offentlig sektor i form av skatt. Från offentlig sektor får hushåll tjänster i form av exempelvis sjukvård och utbildning. Dessutom kan staten betala ut olika sorters bidrag. Det kan bland annat vara bidrag till arbetslösa och till föräldrar vid vård av sjuka barn.
De hushåll som sparar en del av lönen på banken får sparränta på dessa. Hushåll som har lånat pengar av en bank, betalar ränta och amortering på lånet.
Företag betalar in skatter till den offentliga sektorn, som bland annat betalar ut subventioner till företag. Ett exempel på en subvention är startaeget-bidrag. De företag som har lånat pengar av en bank måste betala ränta och amortering på lånet.
Företagen har en central roll för alla människor i samhället. I en demokrati ska det därför finnas möjlighet att påverka företagen och deras villkor. Genom politiska beslut kan till exempel skatter på icke miljövänlig energi höjas. På så sätt kan företag snabbare ställa om sin produktion till miljövänliga energikällor.
Skatt, arbetskraft
Modellen över det ekonomiska kretsloppet visar hur varor, tjänster och pengar rör sig mellan de fyra grupperna i samhället.
Sparande, låneränta, amortering
Lön, bidrag, pension Subventioner
Arbetskraft, betalning
Lön, varor, tjänster
Lån, sparränta Lån, sparränta
Skatt
b a n K er of fentlig se K t or h us håll f ör etag
Sparande, låneränta, amortering
Kapitel 2. företag, samhälle och nytta
mer om Politiska beslut och samband
Politiska beslut kan påverka alla fyra grupper av aktörer: banker, företag, hushåll och offentlig sektor. Det kan påverka allt från sysselsättning till skatter. Ett politiskt beslut om en strängare finanslagstiftning kan exempelvis påverka bankernas möjlighet att låna ut pengar till företag och hushåll. Samtidigt kan ett sådant beslut vara nödvändigt för att förhindra att banker går omkull och därmed undviks framtida finanskriser.
Beslut om ändrade skatter påverkar också hela samhället. Om till exempel skatten på flygbränsle höjs, kommer hushållen och företagen att på sikt ställa om sina val av transporter. Då kommer samtidigt offentliga sektorn att direkt få in mer skattepengar som kan användas till annat.
I lågkonjunkturer kan riksdagen med olika politiska beslut hjälpa företagen med bidrag och olika stödprogram. Det görs för att företagen är en så viktig motor i hela samhällsekonomin. Ett exempel på ett sådant politiskt beslut skulle kunna vara att sänka arbetsgivaravgiften för unga personer. Syftet med ett sådant beslut skulle vara att företagen får möjlighet att anställa unga medarbetare till en lägre kostnad. Sambanden mellan de fyra grupperna i det ekonomiska kretsloppet är komplexa. I vissa fall samverkar olika grupper, andra gånger uppstår konflikter. Ett exempel är relationen mellan företagen och medarbetarna. Om vi tar exemplet med höjd skatt på flygbränsle, är det mycket troligt att både flygbolag och piloter skulle vara mycket kritiska till en sådan skatt. Här har båda grupperna ett gemensamt intresse av att skydda sin bransch. När det däremot gäller arbetstider och löneutveckling har de ofta helt olika syn på vad om är rimligt. Då kan det bli strejk och andra typer av konflikter.
2.4 Företagens villkor
De marknader som företagen verkar på är i ständig förändring, precis som kultur, politik, trender och värderingar. Nya produkter efterfrågas medan andra produkter försvinner helt. Det leder till att nya företag startas, vissa anpassar sin verksamhet och andra avvecklas. Alla företag som på sikt vill kunna överleva måste anpassa sig till dessa förändringar.
Dessutom finns det förstås även villkor och spelregler i ett samhälle som ett företag måste följa. Politiska beslut och bestämmelser sätter ramar som påverkar företagens verksamhet. Det kan till exempel gälla lagar som anger vilka skatter och avgifter som ska betalas. Ett annat exempel är lagar kring marknadsföring, som anger riktlinjer för hur företag får marknadsföra sina produkter.
Arbetsmarknaden – där arbetsgivarna ”köper arbete” och arbetstagarna ”säljer arbete” – regleras av lagar som rör medarbetarnas anställningar och arbetsmiljö.
Arbetsgivarna och arbetstagarna är organiserade i arbetsgivarorganisationer respektive fackföreningar, och dessa sluter avtal med varandra om exempelvis löneökningar. Företagen måste, förutom lagar, även ta hänsyn till dessa avtal.
exempel Lagar
Naturligtvis får företag inte agera hur som helst. Det finns ramar och spelregler för deras uppträdande på marknaden. En del av dessa är de många lagar som ett företag behöver förhålla sig till. Det kan bland annat vara lagar som rör anställningar, arbetsmiljö, miljö och skatter.
Här följer några exempel på lagar inom olika områden:
Anställningar : lagen om anställningsskydd (LAS), medbestämmandelagen (MBL)
Arbetsmiljö: arbetsmiljölagen (AML)
Köp av varor och tjänster: konsumentköplagen, konsumenttjänstlagen, e-handelslagen, distansavtalslagen
Marknadsföring: marknadsföringslagen
Miljö: miljöbalken – om miljöfarlig verksamhet, avfall och producentansvar med mera
Skatter: inkomstskattelag, mervärdesskattelag (som även kallas momslag)
2.5 Samhällsnytta
Av tidigare resonemang framgår att företag är en del i samhällets ekonomiska kretslopp, och har en viktig roll i hela samhällets ekonomi. Företag bidrar med att exempelvis:
• skapa arbetstillfällen
• betala skatt
• producera och leverera produkter
• utveckla befintliga produkter och ta fram nya.
Med andra ord finns det en inbyggd samhällsnytta med företagens verksamheter. Vad menas med det? Det finns inget entydigt svar. Men oftast menar man att samhällsnytta är sådant som är bra för alla i samhället.
I slutet av 2021 fick Skåne de första eldrivna regionbussarna i Sverige. Målet är att alla stadsbussar i Malmö ska drivas av el före 2031. Detta initiativ handlar om att göra kollektiv trafiken modernare och mer hållbar. Det leder till väsentligt renare luft och lägre bullernivå.
Är allt som ett företag gör samhällsnyttigt? Ofta beror svaret på vem man frågar. Vinstdrivande företag kan svara att de är samhällsnyttiga, när de skapar sysselsättning och producerar de varor som samhället vill ha. Om vi kunde fråga kommande generationer, skulle det säkert ligga i deras intresse att vi snabbt ställde om produktionen till mer klimatsmarta produkter.
2.6 Kort om kapitlet
Från år 1840 till 1920-talet genomfördes ett antal viktiga ekonomiska och politiska förändringar. De skapade förutsättningar för företagandet och moderniseringen av Sverige.
Det svenska samhället har förändrats under de senaste 250 åren. Inledningsvis var vi ett jordbrukssamhälle, därefter ett industrisamhälle för att i dag vara ett så kallat tjänstesamhälle.
Det finns flera olika ekonomier – privat-, företags- och samhälls e konomi. En samhällsekonomi kan beskrivas som ett ekonomiskt kretslopp. I det finns aktörerna hushåll, företag, offentlig sektor och banker. De hänger samman och påverkar varandra.
Ett företag kan delvis påverka det egna företagets verksamhet. Men företaget måste även anpassa sig till vissa villkor, exempelvis lagar och andra bestämmelser.
Företagen har en viktig roll i samhället. De skapar bland annat arbetstillfällen, betalar skatt samt erbjuder produkter, det vill säga varor och tjänster. Med samhällsnytta avses sådant som är bra för alla i samhället.
Kapitlets frågeställningar
• Vilket ansvar kan företag ta i samhället?
• Vad menas med hållbar utveckling?
• Vad innebär CSR och CSRD?
• På vilka sätt kan ett företags beslut få konsekvenser för själva företaget och/eller samhället?
• Vad är en intressent m odell, och vad visar den?
3. Företag och
samhällsansvar
Företag är beroende av samhället, och tvärtom, och behöver ta hänsyn till många olika faktorer i sin omvärld. Det här ställer krav på företagen, både när det gäller att följa regler och att agera moraliskt. Diskussionerna om samhällsansvar och hållbar utveckling påverkar företagen och deras agerande.
3.1 Företagens ansvar
Företag tar ansvar i samhället på många olika sätt. Det sker genom att företag till exempel avstår från att göra oetiska affärer, behandlar sina anställda på ett juste sätt och betalar sina skatter. I vissa fall finns det lagar som reglerar ansvaret, och i andra fall är det frivilligt. Många företag och organisationer lägger ner ett omfattande arbete på att ta ett större och mer långsiktigt ansvar för sina affärer, inte minst vad gäller sådant som påverkar både miljö och samhälle.
När man talar om företags ansvarstagande gällande miljön handlar det till stor del om hållbar utveckling. Begreppet hållbar utveckling kan definieras som att man tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Hållbar utveckling består av tre dimensioner som samspelar och stödjer varandra:
• Miljömässigt hållbar utveckling. Den handlar om hur vi använder och vårdar vår natur.
• Social hållbar utveckling. Den har att göra med hur alla kan få sina grundläggande behov tillfredsställda. Vidare om hur vi kan skapa hållbara levnadsförhållanden.
• Ekonomisk hållbar utveckling. Den handlar om hur vi kan hushålla med resurser. Dessutom om medvetna val.
Direktiv - en bindande rättsakt från EU som riktar sig till medlemsstaterna och anger vilket resultat de ska uppnå, men låter dem själva bestämma hur.
Corporate Social Responsibility, CSR , är ett begrepp som liknar hållbar utveckling, men avser bara företag. CSR omfattar hur företagen tar ansvar i samhället med hänsyn till olika aspekter. Bland annat har företagen ett ansvar gentemot sina intressenter. Dessutom har man ett ansvar och engagemang i övriga samhället – lokalt, nationellt och internationellt.
Europeiska unionen införde i början av 2023 ett direktiv med namnet Corporate Sustainability Reporting Directive, CSRD, som moderniserade och stärkte reglerna för vad företagen ska rapportera om sitt hållbarhetsarbete. I korthet kan man säga att direktivet kräver att alla stora företag regelbundet måste rapportera om sin verksamhets sociala och miljömässiga påverkan. Tidigare behövde strax under 12 000 företag i EU rapportera, men nu omfattas ungefär 50 000 (2024) företag av det nya direktivet.
CSRD gör det möjligt för alla –till exempel kunder och investerare – att se hur företag jobbar med hållbarhet. Eftersom alla företag måste rapportera på samma sätt blir det enklare att jämföra dem och ställa krav. Det gör att företagen behöver ta ett större ansvar för sin påverkan på miljö och samhälle.
exempel Natur och miljö
Många företag har på sina hemsidor en egen flik för sådant som handlar om ansvar och hållbarhet. Här visas delar av ett företags beskrivning av sitt miljöarbete.
Om
Naturkompaniet
Vårt miljö- & hållbarhetsarbete
• Pionjärer inom hållbarhet
• Hållbarhetsmål
• Vår miljömärkning
• Etik & moral
• Papper & plast
• Djurrättspolicy
Grundtanken är enkel: vi på Naturkompaniet älskar friluftsliv och att vistas i naturen. För oss är det en självklarhet att göra vårt bästa för att värna om miljön.
Naturkompaniet är och ska vara ett ansvarstagande företag som är engagerat i miljöfrågor och vi ska alltid i vårt dagliga arbete värdera
3.1.1 Beslut och konsekvenser
miljöpåverkan. Vårt främsta vapen i kampen om en bättre miljö är att vi bara säljer produkter av och med hög kvalitet i en ofta tidlös design. En kvalitativ produkt ska enligt oss hålla länge och ska inte skapa ett ”köp-använd-släng” beteende hos våra kunder. Förbättringsarbetet inom natur och miljö är ett aldrig avslutat arbete och vi ska alltid sträva efter att förbättra det!
KÄLLA: NATURKOMPANIET.SE
Dagligen fattas det mängder med beslut i ett företag – stora som små. Alla beslut får konsekvenser – för individen, själva företaget och/eller samhället. Företaget, som tar besluten, tänker förstås i första hand på sin egen fortlevnad, och på att skapa framtida vinster. Här följer några exempel på beslut, och vilka konsekvenser de kan få.
Anta att ett företag har beslutat om att utöka sin verksamhet, och behöver anställa fler medarbetare. Då uppstår en positiv konsekvens, för den enskilde individen som anställs i företaget. Det uppstår också en positiv konsekvens för samhället som helhet – sysselsättningen ökar. Men tänk om företaget istället drar ner på verksamheten och säger upp medarbetare. Då uppstår en omedelbar negativ konsekvens för den enskilde, under förutsättning att hen vill vara kvar i företaget.
När ett företag säger upp flera av sina medarbetare, eller till och med lägger ner hela verksamheten, får det konsekvenser. För en ort/region kan det exempelvis innebära att arbetslösheten ökar och/eller att invånare i arbetsför
Sanering av BT Kemi -området har pågått i över 50 år.
ålder måste flytta till en plats där det går att få ett arbete. Det finns många orter/regioner som har fått problem, när deras enda företag har lagts ner och inte ersatts av något nytt.
Allt fler företag väger numera exempelvis in miljöaspekter när de ska fatta beslut. Men det har inte alltid varit så. Ett exempel på det är företaget
BT Kemi som under 1960-talet fattade ett beslut, som fick stora negativa konsekvenser för bland annat miljön. Detta gjorde att miljölagstiftningen skärptes, med bland annat en förlängd preskriptionstid.
Ett exempel på ett hållbart företag är Knowledge Cotton Apparel som tillverkar och säljer kläder. De har fattat beslut som innebär att företaget är hållbart i alla led från råvara till slutlig kund. Därmed blir den negativa påverkan på miljön lägre, jämfört med liknande företag som inte arbetar på det sättet.
Ett ytterligare exempel på ett företag som arbetar med hållbarhet är Naturkompaniet. Naturkompaniet vill ha så hållbara butiker som möjligt beträffande energianvändning, transporter, logistikförpackningar och POS-marknadsföringsmaterial. En hållbarhetsfaktor för företaget är deras förmåga att förlänga livslängden för deras produkter. Slutligen vill Naturkompaniet förbereda sig för framtidens behov och stödja en övergång till cirkulär och förnybar ekonomi. Se avsnitt 4.2 om cirkulär ekonomi.
Bönnelyche & Thuröe AB startade år 1965 ett företag som tillverkade ett bekämpningsmedel mot ogräs. Kort efter driftstarten började befolkningen i närområdet klaga över störande lukt från verksamheten, illaluktande åvatten och obehaglig smak på fisk fångad i ån. Klagomålen ignorerades av företaget och ansvariga myndigheter. Företaget, som låg intill Braån i Teckomatorp, såldes vidare och verksamheten fortsatte under namnet BT Kemi KVK AB.
Den familj, som hade ett trädgårdsmästeri nära Braån, drabbades av upprepade skador på sina växter. År 1976 inleddes en skadeståndsprocess mot BT Kemi.
Det framkom att BT Kemi hade grävt ned stora mängder miljöfarligt avfall inom fabriksområdet. Detta stod i strid med dåvarande miljöskyddslagen. Åtal kunde inte väckas för brottet, eftersom preskriptionstiden, som då var två år, hade gått ut.
Familjen fick, efter förhandlingar med BT Kemis danska ägare, en ersättning. Företaget överförde efter domen sina tillgångar till moderbolaget och försattes i konkurs. BT Kemis direktör och fabrikschef åtalades för vårdslöshet med gift enligt brottsbalken. De friades, och någon allmän fara kunde inte styrkas. Staten fick senare betala saneringen, som kostade cirka 50 miljoner kronor. Fabriken revs.
KÄLLA: NE.SE (TEXTEN ÄR BEARBETAD AV LÄSMÄSSIGA SKÄL.)
exempel En miljöskandal
3.2 Företags intressenter
I det första avsnittet beskrivs en modell över ett företags verksamhet. Av det andra avsnittet framgår, att företag är en av fyra grupper i samhället. Företag är alltså ingen avgränsad verksamhet, utan är ömsesidigt beroende av de övriga samhällsgrupperna: bank, hushåll och offentlig sektor.
Man kan även se företaget ur ett annat perspektiv – företaget och dess intressenter. Men vad menas med en intressent? Jo, det är de individer och organisationer som finns kring, och är intresserade av, företaget. De vanligaste intressenterna är ägare, långivare, kunder, personal, leverantörer samt stat och kommun. De har ett intresse av att företaget är lönsamt och att det sköts på ett pålitligt sätt.
3.2.1 Intressentmodellen
Relationerna mellan ett företag och dess intressenter kan visas med en intressentmodell. Det är ett företagsekonomiskt begrepp som visar vilka aktörer som har intresse av ett företag eller en organisation. Intressentmodellen har kritiserats för att inte ta hänsyn till de olika maktpositioner som respektive intressent har, vilket kan vara värt att ta med i bedömningen för det enskilda företaget.
Långivare
Ägare
Kunder
Företaget
Stat och kommun
Medarbetare
Leverantörer
Ida och Li är vänner sedan barnsben. De äger och arbetar i ett eget bageri. Dessutom har de två personer anställda. Det är inte längre någon som minns vem det var som kom på idén till bageriet, men de driver nu ett bageri som bakar och säljer bröd utifrån recept från hela världen – allt från norrländskt tunnbröd och Gotlandslimpa till indiskt naanbröd och injera, som är ett etiopiskt surdegsbröd. Ida och Li försöker vara lyhörda och när det är möjligt bakar och säljer de bröd utifrån kundernas önskemål.
• Ägarna , det vill säga Ida och Li, är förstås intresserade av hur det går för företaget och är dess starkaste intressenter. De satsar kapital och lägger ner arbete och tid i företaget. Som ersättning tar de ut lön. Dessutom vill de gärna att företaget ska fortsätta att gå med vinst.
• När Ida och Li startade företaget tog de ett lån. Banken, deras långivare, vill försäkra sig om att företaget kan betala tillbaka lånet och även betala ränta. Banken vill därför att företaget går bra och följer det noga.
• Kunderna är intresserade av företaget eftersom de vill ha det goda bröd som Ida och Li säljer. De är dessutom intresserade av att brödet är av god kvalitet. Kunderna är villiga att betala för detta.
• Medarbetarna erbjuder sin kunskap, handlingskraft, arbete och tid. Medarbetarna i bageriet vill att företaget ska vara lönsamt och att det sköts väl, eftersom de förväntar sig att regelbundet få sin lön utbetald.
• Ett företag behöver köpa in varor av andra företag, som till exempel mjöl i det här fallet. Mjöl som ska användas i produktionen för att sedan bli bröd. Företagen som levererar mjöl till Ida och Li kallas för leverantörer. Leverantörerna är intresserade av Idas och Lis företag eftersom de vill få betalt för de varor som de levererar till bageriet.
• Stat och kommun tillhandahåller exempelvis infrastruktur, som transportvägar och elnät, samt bidrag. Ida och Li fick en gång ett starta-eget-bidrag för att komma igång med sitt bageri. Företaget å sin sida betalar in olika typer av skatter till stat och kommun.
Redovisning – innebär systemet för insamling, rapportering och analys av ett företags ekonomiska transaktioner.
Intressenternas möjligheter till insyn i företagets verksamhet säkerställs bland annat genom en fungerande redovisning. Den medför att intressenterna kan ta del av företagets ekonomi i form av text och siffror. Dessutom har flertalet större företag även en hållbarhetsredovisning som beskriver deras riktlinjer för exempelvis miljö och etik.
Ida och Li i sitt bageri.
exempel Om hållbarhetsredovisningar
Axfood är ett av Nordens största börsnoterade bolag inom dagligvaruhandeln. Axfood bedriver handel med dagligvaror inom detalj- och partihandeln i Sverige. Detaljhandeln drivs genom de egenägda kedjorna Willys, Hemköp, Eurocash, Urban Deli och Citygross.
Axfood gör varje år en års- och hållbarhetsredovisning. I den för år 2023 skrevs under rubriken ”Detta är Axfood” en kortfattad beskrivning av företaget, till exempel följande:
”Axfood ska vara en stark samhällskraft som tillsammans med intressenter och beslutsfattare i samhället driver utvecklingen mot en mer hållbar och hälsosam matproduktion och konsumtion.”
mer om Etik och moral
Etik och moral handlar om frågor kring vad som kan uppfattas som ett rätt och riktigt handlande och vad som ses som orätt sådant. Vanligtvis används de båda orden som synonymer, men ibland används begreppet etik för mer teoretiska studier av moraliska frågor.
Idag diskuteras frågor kring etik och moral i företag mer än tidigare. Det ställs krav på att företag ska visa vilka etiska värden de står för – det räcker inte med att bara ge vinster. Det etiska ansvarstagandet omfattar uppförandekoder, deras uppföljning samt produktansvar gällande kvalitet och innehåll.
3.3 Kort om kapitlet
Begreppet hållbar utveckling kan definieras som att man tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov.
Corporate Social Responsibility, CSR, avser företagens frivilliga ansvarstagande i samhället med hänsyn till sociala, etiska och miljömässiga aspekter.
I det ligger dels ett ansvar gentemot företagens alla intressenter, dels ett ansvar och engagemang i övriga samhället – lokalt, nationellt och internationellt. 2023 införde EU ett direktiv (CSRD) som ökade kravet på företag att rapportera sitt hållbarhetsarbete.
Dagligen fattas det mängder av beslut i alla företag. Dessa beslut kan få många olika konsekvenser – för individen, det enskilda företaget och/eller samhället.
Kring varje enskilt företag finns det individer och företag, så kallade intressenter, som är intresserade av företaget. Relationerna mellan ett företag och dess intressenter kan visas med en intressentmodell. Den visar vilka aktörer som har intresse av ett företag.
Kapitlets frågeställningar
• Varför är hållbar utveckling viktigt?
• H ur kan företag arbeta med hållbarhet?
• Vad innebär cirkulär ekonomi?
• Vilka är de globala målen och hur kan företag arbeta med dem?
• Vilken roll kan företag spela för framtidens hållbarhetsutmaningar?
4. Hållbar utveckling
Hållbar utveckling innebär att samhällen och företag utvecklas på ett hållbart sätt. Som tidigare nämnts finns det tre dimensioner för att avgöra om utvecklingen är hållbar: ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensioner. Om ett företag inte tar hänsyn till dessa dimensioner är utvecklingen ohållbar, även om företaget kanske tjänar mycket pengar kortsiktigt. I detta kapitel tittar vi närmare på vad hållbar utveckling innebär och hur företag kan arbeta hållbart.
4.1 De globala målen
2015 fastställde FN de 17 globala målen, som ska bidra till ett mer socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart samhälle. De syftar bland annat till att utrota fattigdom, stoppa svält, bekämpa klimatförändringar, främja bättre hälsa samt bidra till fredligare och tryggare samhällen. Målen ska vara uppnådda 2030 och FN:s samtliga medlemsländer har enats om att uppnå målen.
De globala målen lyfter fram livsviktiga frågor som berör och kommer att beröra jorden och mänskligheten långt framöver. Vissa av målen kräver att företag och industrier måste ställa om till en mer hållbar utveckling. Och många företag har redan kommit långt i omställningen.
exempel NCC och globala mål
NCC är ett av Nordens största byggföretag. På deras hemsida kan man läsa om hur NCC arbetar med hållbarhet och de globala målen. De listar ett flertal av målen som de anser sig ha störst möjlighet att bidra till och ett naturligt val för ett byggföretag är mål 11, hållbara städer och samhällen.
NCC menar att när de bygger bostäder och infrastruktur vill de skapa mer inkluderande samhällen, som ”bryter fysiska och mentala barriärer i staden”. Dessutom ska de inte slösa med resurser och vara oberoende av fossila bränslen. På detta vis arbetar NCC med sociala-, ekonomiska- och miljömässiga dimensioner i sin strävan efter att uppnå det elfte globala målet, hållbara städer och samhällen.
HÅLLBARA STÄDER OCH SAMHÄLLEN
Årsredovisning –sammanfattar företagets räkenskapsår och redogör för företagets finansiella ställning.
4.2 Hållbart företagande
Företag måste idag arbeta mer med hållbarhet. Det beror förstås i huvudsak på tidigare nämnda skäl: att vi behöver få stopp på klimatförändringar och miljöförstöring, att vi behöver hushålla med jordens resurser och skapa hållbara levnadsvillkor.
Nedan följer några punkter som belyser ytterligare skäl till att hållbart företagande är viktigt.
• Dagens konsumenter är mer medvetna om att deras köpval får konsekvenser för samhället. Få konsumenter vill köpa produkter från, och därmed stötta, ohållbara företag. Givetvis skyltar inte ett företag med sitt bristande hållbarhetsarbete. Därför ställs höga krav på konsumenterna att vara pålästa.
• Olika krav och regleringar från olika samhällsorgan och myndigheter, såsom EU och FN, tas fram och bygger på politiska samhällsdebatter som ständigt pågår.
• Det finns krav på att företag rapporterar om sitt hållbarhetsarbete; till exempel måste större företag redovisa sitt arbete i sina årsredovisningar.
• Media följer upp företagens hållbarhetsarbete genom att rapportera om missförhållanden hos företag. Ofta får dessa reportage stor uppmärksamhet och påverkar företaget mycket.
• Myndigheter följer också upp företagens hållbarhetsarbete genom att regelbundet kontrollera företagen. Om ett företag missköter sig kan myndigheten välja att bötfälla företaget.
Medvetna konsumenter läser på om produkternas ursprung, hållbarhet och påverkan på miljön för att göra rätt val vid köp av produkt.
mer om Cirkulär ekonomi
Vad är cirkulär ekonomi?
Cirkulär ekonomi syftar till att skapa en mer hållbar ekonomi genom att minska resursslöseri. Tanken är att hela kedjan ska vara hållbar genom att resurser som används kan utnyttjas igen och varor som produceras och konsumeras kan återgå till naturens kretslopp. Att skapa en cirkulär ekonomi kan ske genom att:
• Producera hållbara produkter: Produkter utformas för att hålla längre, och de kan återvinnas, återanvändas och repareras.
• Använda hållbara resurser: Varutillverkningen undviker ändliga resurser som olja och kol. I stället väljs exempelvis sol- eller vindkraft vid produktionen.
• Effektivisera resursanvändning: Företag investerar i teknik som minskar användningen av resurser.
• Främja en hållbar livsstil: Konsumenter uppmanas att laga trasiga produkter i stället för att kasta dem och köpa nya.
Återvinning
Insamling
c ir K u lär e K onomi
Hållbar design
Användning Återanvändning Tillverkning Återtillverkning
Vissa arbetssätt kan vara lagliga rent tekniskt, men ofta förlorar ett företag på att agera ohållbart när kunderna får reda på det. Ett exempel skulle kunna vara en caféägare som är otrevlig och ojust inom vissa ramar mot sina anställda. Att vara otrevlig är lagligt, men om kunderna får veta att ägaren beter sig illa, väljer de sannolikt ett annat café.
I detta påhittade exempel skulle företaget ha svårt att uppnå det åttonde globala målet, anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt.
Råmaterial
exempel Greenwashing
Ett företag som framställer sig som mer hållbart än vad det egentligen är ägnar sig åt så kallat greenwashing. Det finns olika sätt att ägna sig åt greenwashing. I vissa fall är det rena lögner som företagen använder för att marknadsföra sig. Då kan det exempelvis handla om att företaget påstår att hela produktionen är hållbar och att företagen inte lämnar några klimatavtryck. Detta är förstås olagligt och bryter mot marknadsföringslagen.
I andra fall är greenwashing mer subtil och svårare att helt avfärda som rena lögner. Det kan exempelvis innebära att en specifik del av produktionen använder förnyelsebara resurser, medan resten inte gör det. Om företaget lyfter fram den hållbara delen i sin marknadsföring kan konsumenterna felaktigt tro att hela produktionen är hållbar. Företaget ljuger inte i sin marknadsföring, men man kan nog argumentera för att företaget framställer sig själva som mer hållbara än vad de egentligen är, det vill säga företaget gör sig skyldiga till greenwashing.
4.2.1 Hållbara strategier
Begreppet ”greenwashing” uppstod som en kritik mot hotellbranschen. Hotell satte upp skyltar i rummen och bad gästerna att återanvända hand d ukar för att ”värna om miljön.” I verkligheten var målet att minska kostnaderna för tvätt.
De flesta företag drivs för att vara ekonomiskt lönsamma och det ses ofta som deras viktigaste mål. Att vara lönsam innebär kort förklarat att företaget genererar vinst.
Det finns tyvärr en hel del exempel på företag som ökat sina vinster på samhällets bekostnad. Ofta är det nämligen viktigt för företag att sträva efter att gå med så stor vinst som möjligt på snabbast möjliga tid. I sådana fall brukar inte en hållbar strategi prioriteras, Företagens beslut blir kortsiktiga och de tas utan hänsyn till framtida generationer.
En hållbar strategi är däremot långsiktig och behöver inte vara oförenlig med att vara lönsam. Den kan leda till både kostnadsbesparingar och nya lönsamma produkter för det enskilda företaget.
Ett exempel på hur en hållbarhetsstrategi kan se ut kommer från ståltillverkaren SSAB:
exempel SSAB och hållbart stål
”Allt vi gör syftar till att skapa en starkare, lättare och mer hållbar värld. Hållbarhet är en central drivkraft både för oss och våra kunder. Vi vill vara först med att lansera fossilfritt stål på marknaden och i stort sett ta bort koldioxidutsläppen från vår egen verksamhet kring 2030. Vi har åtagit oss att bidra till en långsiktig hållbar utveckling, i linje med FNs globala mål för hållbar utveckling och Parisavtalet.”
SSAB, HÅLLBARHETSSTRATEGI OCH STYRNING, 2024
SSAB har investerat stora summar i att bli mer hållbara och lanserat SSAB ZeroTM, med syfte att kraftigt reducera koldioxidutsläpp i enlighet med de globala målen.
4.2.2 Möjligheter
Ett ökat fokus på hållbarhet kan leda till nya affärsmöjligheter.
Företag som leder hållbarhetsutvecklingen inom en bransch kan bli ledande inom marknaden. Nya hållbara produkter kan förändra konsumenternas vardag. Om en innovation skapas som kan ersätta ohållbara produkter, kan företaget sannolikt öka sina vinster.
Det finns många exempel på företag som själva vill verka för en bättre framtid. Denna mer positiva aspekt glöms ibland bort när krav på företagens hållbarhet diskuteras. Många företag startas idag med syftet att förbättra samhället. I dessa fall är hållbarheten central för företagen. Ett sådant företag är Gottlery.
exempel Gottlery – ett UFföretag
Gottlery startade under gymnasiet som ett UF-företag genom Ung företagsamhet och omvandlades efter UF-året till ett aktiebolag. Målet är att ersätta ohållbara plastskedar med ätbara engångsbestick. Gottlery har deltagit i SVT:s serie Draknästet och har för sitt arbete vunnit flera priser. Så här beskrivs affärsidén:
”G ottlery erbjuder ätbara kexskedar för att du inte ska behöva slänga eller diska efter du använt den.”
GOTTLERY, 2024
Gottlerys produkt löser problematiken som uppstod av de ohållbara plastskedarna som användes tidigare och på detta sätt visar
Gottlery hur företag kan grundas och omges av ett hållbarhetstänk redan från början.
Återbruk kan vara ett sätt att arbeta mer hållbart. Här sorteras delar från kretskort och andra tekniska komponenter för att kunna användas igen i en ny produkt.
4.2.3 Framtidens utmaningar
Historiskt har nya tekniker och nya innovationer förbättrat villkoren för mänskligheten, som nämndes i kapitel 2.
De teknikpositiva ser sannolikt innovationer som en stor del av lösningen på hållbarhetsutmaningarna. Däremot finns det förmodligen faror med att helt förlita sig på framtida tekniker för att lösa dagens problem. En uppenbar risk är att vi idag inte känner till konsekvenserna av framtida innovationer. Ett exempel på det är när industrikemikalien PCB började användas som ett mindre brandfarligt alternativ i början på 1900-talet. Dessförinnan användes olja som var lättantändligt. Efter några år började däremot hälsoriskerna uppmärksammas och PCB förbjöds helt och hållet 1978. Med andra ord kan en innovation, som PCB i detta exempel, inledningsvis lösa ett problem men efter en stund visa sig ge upphov till ännu större problem. Människor, företag, samhällen och politiken behöver rimligtvis samverka för att lösa både dagens och framtidens hållbarhetsutmaningar. Det kräver en långsiktig ambition om ett hållbart samhälle. Företagare kan göra sin del genom att producera hållbart och främja en hållbar livsstil. De kan också bidra genom att starta nya företag eller utveckla befintliga företag med nya innovationer, som ger oss en hållbar framtid.
På detta vis kan dagens utmaningar förhoppningsvis lösas och företag kan bidra till ett mer hållbart och ett bättre samhälle.
En hållbar utveckling innebär att vi använder naturens resurser på ett sådant sätt som uppfyller dagens behov och bevarar miljön för framtida generationer, att vi är i balans med naturen.
4.3 Kort om avsnittet
De tre dimensionerna social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet måste genomsyra företagens verksamhet för att företagen ska kunna anses bedriva en hållbar utveckling. De sjutton globala målen som FN tagit fram har en bred politisk enighet och både företag och samhällen kommer att behöva samarbeta för att uppnå dem 2030.
Det finns flera skäl till att hållbar utveckling är viktig för företag. För det första har kraven på hållbarhet från myndigheter och andra organisationer ökat. För det andra har konsumenter blivit mer pålästa och bryr sig mer än någonsin om att produkterna de köper är hållbara. För det tredje öppnas nya marknader upp av hållbarhetsfokuset och därmed affärsmöjligheter för företagen. Men framför allt mår jorden bättre av att vi och samhället lever mer hållbart.
Hållbar utveckling kräver att företag slutar att tänka kortsiktigt. Istället kan företag ha en hållbarhetsstrategi som balanserar risk och långsiktiga investeringar. Slutligen kan företag, samhälle och kunder alla gynnas av att företagen arbetar mer långsiktigt och fokuserar på en hållbar utveckling.
Kontoplan
– ett urval av BAS kontoplanen
TILLGÅNGAR
1210 Maskiner
1219 Ackumulerade avskrivningar på maskiner
1220 Inventarier
1229 Ackumulerade avskrivningar på inventarier
1240 Bilar
1249 Ackumulerade avskrivningar på bilar
1460 Varulager
1510 Kundfordringar
1519 Nedskrivning av kundfordringar
1630 Skattekonto (AB)
1640 Skattefordringar
1650 Momsfordran
1710 Förutbetald hyra
1730 Förutbetald försäkring
1790 Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
1910 Kassa
1920 Plusgiro
1930 Företagskonto
EGET KAPITAL OCH SKULDER
2010 Eget kapital (enskild näringsverksamhet)
2012 Skattekonto (enskild näringsverksamhet)
2013 Egna uttag (enskild näringsverksamhet)
2018 Egna insättningar (enskild näringsverksamhet)
2019 Årets resultat (enskild näringsverksamhet)
2081 Aktiekapital (AB)
2086 Reservfond (AB)
2091 Balanserad vinst/förlust (AB)
2098 Föregående års resultat (AB)
2099 Årets resultat (AB)
2350 Banklån
2440 Leverantörsskulder
2610 Utgående moms
2615 Beräknad utgående moms EU land
2640 Ingående moms
2645 Beräknad ingående moms EU land
2650 Redovisningskonto för moms
2710 Personalskatt
2730 Skuld för sociala avgifter
2960 Upplupna räntekostnader
2990 Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
INTÄKTER
3010 Varuförsäljning
3030 Utfört arbete
3960 Valutakursvinster
balans.
Balans är en läromedelsserie som följer den nya ämnesplanen för företagsekonomi enligt Gy25. Vad innebär det att driva ett företag? Hur kan företag bidra till en hållbar värld?
Balans Företagsekonomi 1 öppnar dörren till företagandets möjligheter. Med ett tydligt fokus på hållbarhet, entreprenörskap och verklighetsnära exempel kopplar läromedlet samman kunskaper i företagsekonomi med framtidens utmaningar i ämnet. Genom konkreta exempel och ett tydligt språk ut vecklas en djupare förståelse för hur företagande fungerar och hur det kan bidra till en hållbar samhällsutveckling.
Läromedlet är strukturerat i åtta block som speglar det centrala innehållet för nivå 1 i företagsekonomi. Varje block visar en översikt som tydliggör vilken del av det centrala innehållet och vilka kapitel som ingår i blocket.
Till faktaboken hör en digital övningsbok (Balans 1 digitala övningar, elev, isbn 979-91-511-1523-8). Den digitala övningsboken följer faktabokens grundstruktur. Övningarna är indelade i tre nivåer – grön, blå och svart –för att synliggöra progressionen i elevens kunskaps- och färdighetsutveckling inom ämnet.
Balans Företagsekonomi 1 finns också som ett heldigitalt läromedel innehållande fakta och övningar.
Inger Cleland är civilekonom och gymnasielärare i företagsekonomi. Förutom lång erfarenhet av dessa yrken har hon under många år arbetat med läromedelsutveckling. Det är Ingers idé och struktur som ligger till grund för Balans Företagsekonomi 1.
Tobias Haglund är gymnasielärare i företagsekonomi och svenska, och arbetar som förstelärare. Tobias brinner för att levandegöra företagsekonomi genom exempel som kopplar teori till verkligheten.